Funk i P1

Han tillhör eliten inom längdskidåkning och är bara i början av sin karriär när allt tar en grym vändning. En olycka gör att Christoffer Fernis måste ställa om men fortsätter söka adrenalinkicken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Christoffer Fernis är 18 och har en tydlig bild av hur han vill att framtiden ska se ut. Som längdskidåkare har han satsat allt för att ta sig mot toppen och tillhör nu junioreliten i Sverige. Han drömmer om medaljer i mästerskap och tränar intensivt för att nå sina mål. Men en oktoberdag 2005 förändras allt när Christoffer är med i en bilolycka och bryter nacken. Det står snart klart att han aldrig kommer kunna stå på ett par skidor igen och livet som han känt det vänds upp och ner.  

Med krossade drömmar börjar nu hans jakt efter nya mål och längtan efter kickar och adrenalin kommer att ta honom runt hela jorden, för att slutligen få honom att landa på en scen, i hopp om att få människor att skratta. 

My ligger på vägen. Det rinner blod ur hennes mun och hon går inte att få kontakt med. My har slungats ut ur bilen när den voltade och har brutit ryggen hon kommer aldrig mer att kunna gå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en perfekt sommarkväll när My, hennes kille Viggo och två vänner bestämmer sig för åka ut på vägarna och köra omkring, en bilpromenad. De spelar musik på hög volym och fönstren är nerdragna när Viggo plötsligt tappar kontrollen över bilen. Den voltar och i kraften kastas My ut genom framrutan. My var inte bältad.

My förs omedelbart till sjukhuset och hon sövs ned i väntan på en operation. Ändå kan hon höra hur de gråter runt henne. Det är hennes föräldrar och syster men också pojkvännen Viggo. Nästa gång hon slår upp ögonen är det just Viggo hon ser. Han är förtvivlad och kan inte sluta gråta. Skulden tynger honom – det var ju han som satt vid ratten. 

Operationen blir lyckad och My kommer att överleva, men hon har fått en komplett ryggmärgsskada. Hon är förlamad från brösten och nedåt vilket innebär att hon har varken känsel eller funktion i de kroppsdelarna. Och snart kommer sorgen över henne när hon verkligen tar in faktumet att hon aldrig mer kommer att kunna gå.

My gråter och sörjer. Det gör även Viggo. Tills en dag. Mys tårar tar slut. Hon vill inte gråta mer, hon vill tillbaka till sitt liv, till det liv hon och Viggo är tänkte att leva. Men allt kommer att vara annorlunda. 

My börjar följa folk på sociala medier, som likt hon själv sitter i rullstol och är kvinnor. Blir inspirerad och upplyft av personer som får en förebildsliknande roll. Men vad hon inte vet är att just en av de som hon har börjat följa kommer att kontakta henne och bjuda ner henne till Jönköping där hon bor. Och det kommer att bli startskottet för gruppen Girls On Wheels.

Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?

Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar – om kraften i gemenskapen.

Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Kristin vaknar i baksätet med överkroppen böjd som en fällkniv över låren. Hon känner inte sina ben. Vad hon inte vet är att hon precis varit med om en bilolycka hon kommer aldrig kunna gå igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är i skarven mellan vår och vinter och väglaget är halt när Kristin och hennes föräldrar kör hem från förlusten i basketmatchen i Örebro. Tjejerna har snackat ihop sig efter matchen och planerar att vinna nästa gång – då tar de dem. Men vad ingen vet är att den 15-åriga Kristin aldrig mer kommer att spela basket. Den inbitna idrottstjej hon var kommer bara vara en skugga i det liv som väntar henne. Hon kommer undvika fotbollen, basket och löpningen. För hon kommer aldrig mer kunna använda sina ben. Den här matchen blir hennes sista. Men det är alla ovetandes om när hon och hennes föräldrar ska köra den dryga två timmars bilresa som det innebär att köra hem till Högboda i Värmland.

Någonstans på vägen kommer en liten grön bil i motsatt körfält få sladd och köra rakt in i deras bil. Kristin som hade somnat i baksätet väcks av smällen. Något känns fel och hon ligger tryckt med huvudet mot underkroppen – hennes rygg har gått av.

Hon började åttan som gående och kommer in till sommaravslutningen i rullstol. Kristin tar aktivt avstånd från alla sammanhang som rullstolen erbjuder – hon vill hänga med sina gående vänner. Rullstolen är ett nödvändigt ont som hon har nästan hatiska känslor mot. Det kommer dröja nästan femton år tills att Kristin närmar sig andra som sitter i rullstol. Varför tog det så lång tid och vad hade förändrats?

Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?

Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar –  om kraften i gemenskapen.

Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Hade Helle landat någon meter åt ett annat håll hade hon förmodligen inte överlevt fallet. Hon föll från sjunde våningen och landade i en rabatt. Men hon bröt ryggen och kommer aldrig mer att kunna gå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en försommardag för sex år sedan som Helle och hennes dåvarande kille grälar. Han vill kasta ut hennes saker och då tappar Helle fattningen. Det är nu hon upplever att hon inte kan kontrollera förloppet. Helle går nämligen ut på balkongen på sjunde våningen, klättrar över räcket och hänger sig på utsidan av balkongen. Det är först när hon hänger där som hon inser vad hon har gjort och får fullständig panik. Hon är ju höjdrädd och tänker att hon kommet att dö. Därefter släpper hon taget om räcket och faller. 

Att Helle inte dog den dagen liknar närmast ett mirakel. Hade hon fallit någon meter åt ett annat håll hade hon slagit i asfalt och sten, men istället föll hon ner i en rabatt. I fallet svimmade Helle av vilket gjorde att att hon föll mjukt.

På sjukhuset sövs hon ner och vaknar först två dagar efter olyckan. Hon får då veta att hon har brutit ryggen, toralkota 12, och att hon aldrig mer kommer att kunna gå. Livet som hon känner till det kommer inte längre vara sig likt. Men hon skulle aldrig vilja spola tillbaka tiden.

Istället för att gå kommer Helle att rulla och hon blir snabbt vän med rullstolen. Hon börjar plugga, hon tränar och hon är glad. För något inom henne är förändrat. De tidigare plågoandarna från uppväxten har nästintill försvunnit och hon känner att hon har fått en andra chans – en möjlighet att leva ett nytt liv.

När Helle lite senare blir erbjuden att komma till Jönköping för att träffa fyra andra unga kvinnor i rullstol tvekar hon inte en sekund. Men det hon inte vet än är att detta kommer bli startskottet för Girls On Wheels.

Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?

Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar –  om kraften i gemenskapen.

Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När Andrea vaknar upp på intensiven berättar en sjuksköterska för henne: Du har varit med om en tågolycka. Du har blivit påkörd av ett tåg. Andrea tänker Hur kan man överleva något sånt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kall och regnig novembernatt ska Andrea hem från en fest. Hon är ledsen och har bråttom till att hinna med bussen. Hon vill gena över tågrälsen men träffas istället av tåget och slungas mot staketet. Hennes överkropp vrider sig ett halvt varv från underkroppen. Otroligt nog överlever hon olyckan – men hon kommer aldrig mer att kunna gå.

Andrea Rasmussen är 19 år gammal vid tillfället för olyckan. Den dramatiska händelsen blir en lokal nyhet och det börjar gå rykten om att detta var ett självmordsförsök. Andrea vill genast slå ner dessa osanningar. Men framför allt vill hon inte att hennes mamma ska tro något sådan. Hon skulle ju bara gena över spåren.

Hennes vilja att klara sig själv är stark. Hon tar sitt körkort, får en egen lägenhet och går klart en utbildning för att bli behandlingspedagog. Men hon saknar fortfarande ett sammanhang. Plötsligt en dag blir hon kontaktad av en tjej som heter Louise som också sitter i rullstol. Hon vill dra ihop ett gäng, och skapa en grupp. Sagt och gjort.

Inte långt senare bjuder Andrea hem tjejerna som kommer att bli kärnan i denna rullande grupp som får namnet Girls On Wheels. Runt hennes bord i Jönköping sitter egentligen fem främlingar med bara rullstolen gemensam, men det är som att de alltid har känt varandra.

Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?

Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar –  om kraften i gemenskapen.

Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När är en lämplig tid att berätta för någon att du aldrig mer kommer kunna gå? Aldrig, om du frågar Louise Linderoth, en av medlemmarna i Girls On Wheels. Hennes berättelse är först ut i serien om gruppen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Louise, tio år gammal, var på sommarkollo när hon till slut skickades hem med feber. Väl hemma stiger febern till 42 grader. Hon åker in på sjukhuset och blir inlagd i två veckor. Under lika lång tid ligger hon i sängen och tillfrisknar från viruset hon råkat ut för. Men när hon väl ska ställa sig upp så svarar inte benen.

Det som började som en enkel förkylning visade sig ha varit ett virus som satt sig på ryggmärgen där nerver har kommit i kläm. Hon kommer aldrig mer att kunna gå. 

Nu börjar en lång och utmattande kamp för Louise att förneka faktumet. Hon har fått en rullstol av sjukhuset, men den vägrar hon använda. Medan rullstolen ligger och dammar i källaren häver hon sig fram på kryckor – i över tio år. Tills en dag.

Louise ber hennes mamma plocka fram den gamla rullstolen och inser vilket våld hon har gjort mot sig själv. Hur hon har förnekat sig själv genom att häva sig fram. Nu börjar resan mot en helt ny värld, full av frihet och rörlighet.

Med sin nya blick på sin egen skada tar hon kontakt med andra i liknande situation – unga kvinnor som sitter i rullstol. De samlas och tar ett namn, Girls On Wheels. Alla har en ryggmärgsskada som de har fått någon gång under livet – en skada med följden att de gått från gående till rullande.

Vad händer med en människa som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?

Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar –  om kraften i gemenskapen.

Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När Reginas dotter föddes försvann hennes man och vänner. Dotterns cp-skada var ett straff, menade de, och Regina råddes att göra sig av med henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kenya riskerar ett barn med funktionsnedsättning att stötas ut ur samhället, placeras på barnhem eller i värsta fall mördas.

Precis som Regina Kawere Mucheke flyr många mödrar från mindre samhällen på landsorten till huvudstaden Nairobi efter att ha fått höra att barnet dragit skam och olycka över familjen eller är en förbannelse från Gud. Men utsattheten gör också att många av mammorna fattar beslutet att lämna bort sina barn.

Hör Fatma Wangari Hadji, generalsekreterare för Kenya Association of the Intellectually Handicapped berätta om den svåra situationen barn med funktionsnedsättning riskerar att hamna i.  

Funks reporter Emma Janke och den lokala journalisten Janice Mandu, tar också med oss till organisationen Action Foundation's lokalkontor i det utsatta området Kibera, Nairobi. Ett rehabiliteringscenter där barn med funktionsnedsättningar ges förutsättningar att börja i vanlig förskola.

Lennart, 67, har hjärtproblem och kraftig synnedsättning. Han drömmer om en spontan fika, eller att kunna simträna i den lokala simhallen. Men utan färdtjänsttillstånd är han fast hemma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen kom en uppmärksammad dom från Förvaltningsrätten i Stockholm där en 21-årig blind man man nekades färdtjänsttillstånd. Rätten ansåg att han borde kunna åka kollektivt istället. 

Högsta förvaltningsdomstolen prövade inte domen, vilket enligt forskare och funktionshinderorganisationer riskerar att få stora konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. 

Nu har regioner börjat neka blinda och synskadade färdtjänst.

Vilka blir konsekvenserna för den enskilde när rätten till färdtjänst stramas åt?

Vi får också möta pianisten och läraren Micke, 36 som efter att ha drabbats av en hjärntumör och en stroke börjat jobba igen. Sen han fick sitt färdtjänsttillstånd indraget måste han ta sig till jobbet via kollektivtrafiken, ofta i rusningstrafik.

Hör också Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades riksförbund, Andreas Pettersson, lektor i offentlig rätt på Södertörns högskola och Tomas Eneroth, infrastrukturminister med ansvar för färdtjänsten.

Tänk dig att anlända en timme för sent till jobbet så gott som varje dag utan att det är ditt eget fel. Att se dina arbetskamraters missnöjda blickar. Bara för att färdtjänsten inte kom i tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Läraren Kristina Helander Carayol är beroende av färdtjänst för att ta sig till jobbet. Under hösten har hon kommit ordentligt för sent i princip varje dag. När hon kommer till skolan har hennes lektion redan börjat.

"Jag mår psykiskt dåligt, jag gråter ofta på morgnarna", säger hon. 

Hör också 19-åriga Kerstin Benzinger som missat både lektioner och fritidsaktiviteter på grund av färdtjänsten.

Varför fungerar inte den livsnödvändiga servicen för dem som behöver den?

Cirka 300 000 människor i Sverige har rätt till färdtjänst. Men för många är den livsviktiga rättigheten ett återkommande hinder i vardagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medborgare har rätt till personlig rörelsefrihet, det slår FN:s funktionsrättskonvention, som Sverige ratificerat, fast. Men hur ser det ut i praktiken? Funk tittar närmare på färdtjänsten. 

Tanja Persson har varit med om att chafförer ställt närgångna frågor om hennes privatliv, David anmälde en chaufför och blev då själv ifrågasatt.

Andreas Pettersson, forskare i offentlig rätt på Södertörns högskola menar att bristerna inom svensk färdtjänst leder till allvarlig diskriminering.

Hur hanterar man att plötsligt inte längre kunna ta ett barréackord på gitarren, eller en långpromenad utan rullator? Catrine Lundell utforskar sin oro för förtidigt åldrande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Birgitta Andersson, före detta förbundsordförande för funktionshinderförbundet DHR och Petri Mykkänen, psykoterapeut berättar om sina erfarenheter om att kroppen åldras i förtid.

Äldreforskaren Annika Taghizadeh Larsson, vid Linköpings universitet, avslöjar det säkraste sättet för en människa att fortsätta att känna sig ung.

Programledare: Anna Bergholtz och Catrine Lundell

Mix: Mikael Brodin

Producent: Moa Larsson, Produktionsbolaget Ljudbang

Träning i förskolan kan göra underverk för barn med autism. Men föräldrar och forskare vittnar om att många inte får den hjälp de behöver. Asia kämpar för att hennes 4-åring ska få stöd i sin utveckling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reporter: Johanna Langhorst

Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz

Tekniker: Mikael Brodin

Producent: Moa Larsson, Ljudbang

Kim fick blackout framför ratten på motorvägen. 16-årige John har knappt varit i skolan på ett år. Karins pensionerade mamma får hjälpa henne med städningen. Hör tre personer med postcovid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reporter: Johanna Langhorst

Funk i P1 programleds av Catrine Lundell och Anna Bergholtz.

Producent: Moa Larsson

Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang

Kan det som ses som ett "handikapp" i själva verket vara en styrka? Och kan förlusten av ett sinne leda till att man vässar andra förmågor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27-åriga Filip Reineby mobbades för sin stamning under uppväxten. Idag har han byggt en karriär på sin funktionsnedsättning. Som retorikkonsult anlitas han ofta av människor som vill komma över sin rädsla för att tala inför publik. Filip har insett att han kan dra nytta av sin funktionsnedsättning.

Anna Bergholtz är också nyfiken på om hennes blindhet gjort att hon utvecklat sina andra sinnen? Hör hjärnforskaren Martin Ingvar på Karolinska institutet svara på frågor om vad som händer i hjärnan när man blir blind.

Dessutom; vad vinner man på att tala om sin funktionsnedsättning som en styrka om det inte är så det känns? Anna och Catrine jämför sina synsätt.

Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz

Producent: Moa Larsson

Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang.

Hur orkar man fortsätta kämpa när kroppen mår sämre och motgångarna avlöser varandra? Catrine Lundell intervjuar författaren och psykologen Jenny Jägerfeld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tio år åt Jenny Jägerfeld en medicin mot sin reumatism som fungerade. Sen kom symptomen tillbaka.

– Just nu känner jag lite så här: hur ska jag orka?, säger hon.

Hur hanterar man livets motgångar och insikten om att kampen för att må bra och klara av vardagen kanske kommer pågå resten av ens liv?

Jenny Jägerfeld tror att man måste tillåta sig att sörja när kroppen börjar fungera sämre.

– Varje förlust av en förmåga är en sorg som man måste få lov att vara ledsen för.

Samtidigt har Jenny Jägerfeld faktiskt haft nytta av reumatismen i sitt skrivande.

– Det bästa med att vara författare är att all skit som händer kan man faktiskt använda.

Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz

Inslagsproducent: Laura Wihlborg

Producent: Moa Larsson

Emma Forsberg och Therese Wappsell har båda gått ut gymnasiesärskolan. Hur ser arbetsmarknaden ut för dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Emma Forsberg tog studenten för tre år sedan. Sedan dess har hon försökt få ett jobb. Hon har gjort flera praktiker, bland annat på förskola, ålderdomshem och hotell, men har ändå inte fått någon anställning.

– Jag vill jobba. Jag tycker om att jobba, och jag gör mitt bästa, men jag kan inte alltid hålla det tempo som krävs, säger hon.

När Emma var liten hade hon epilepsi som gjorde det svårt för henne att hänga med i den vanliga skolan. Men i tonåren växte epilepsin bort och Emma tog igen mycket av det hon missat under uppväxten. Hon tycker att arbetsgivare dömer henne på förhand på grund av att hon gått särskola.

– De har redan bestämt sig för att de inte kommer att tjäna på att anställa mig, säger hon.

Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning har varit konstant hög de senaste trettio åren. Allra längst i från arbetsmarknaden står personer som gått särskola.

Therese Wappsell fick jobb efter fyra år inom daglig verksamhet. Hon vill visa att det är möjligt att få ett riktigt jobb efter särskolan.

Magnus Tideman, professor i Handikappvetenskap vid Halmstads högskola menar att många länder runt om i världen lyckas bättre än Sverige med att inkludera personer med intellektuell funktionsnedsättning i arbetslivet. Varför är det så?

Hör också Anna Johansson, (S) ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott ge sin syn på arbetslöshetssiffrorna bland personer som tagit studenten från särskolan.

Programledare Catrine Lundell och Anna Bergholtz.

Producent och reporter: Moa Larsson.

Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang sommaren 2020.

Tekniska framsteg gör att gränsen mellan människa och maskin börjar suddas ut. Hur kan moderna innovationer förändra livet för personer med normbrytande funktionsvariation?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hilda Eriksson, 23 år, har diagnosen dysmeli och saknar höger underarm. När hon var liten använde hon protes men trivdes aldrig riktigt med den.

- Det kändes som att det hängde en stol från min överarm när jag hade den på mig. Jag har nästan bara dåliga minnen av att använda protes, säger hon.

En dag, för tio år sen, tog hon av protesen och har aldrig satt på sig den igen. Men idag utvecklas nya, smidigare och mer funktionella proteser än när Hilda var liten. Skulle hon börja använda protes igen om hon fick en av allra senaste modell?

Vi hör även världsledande forskaren Max Ortiz Catalan som utvecklar tankestyrda proteser på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Och så besöker programledarna Catrine Lundell och Anna Bergholtz utställningen Hyper Human på Tekniska Museet i Stockholm för att ta reda på hur ny teknik kan komma att påverka funkisvärlden i framtiden.

Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang.

Funks programledare Catrine Lundell söker svar på varför hon alltid har velat klara sig själv till varje pris. Och Anna Bergholtz berättar om när hon förlorade synen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ända sen Catrine var liten har hon hatat att be om hjälp. Det har ibland gått så långt att hon råkat skada sig själv för att hon envisats med att göra saker som hennes kropp egentligen inte orkar.

Nu ringer Catrine upp psykologen Anna Österåker för att lära sig mer om de psykologsiska mekanismerna bakom det här. Går att öva sig på att be om hjälp?

I det här avsnittet får vi också höra Catrines programledarkollega Anna Bergholtz berätta om när hon var 23 år och förlorade synen. Till att börja ville Anna klara sig själv och tackade nej till rehabilitering. Det beslutet ledde till flera livsfarliga situationer i vardagen och slutade med en utmattningsdepression.

Hör också historikern Lars Trädgårdh som menar att oberoende är en av det svenska samhällets mest grundläggande värderingar.

Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz.

Avsnittet är producerat av Moa Larsson. Reporter: Laura Wihlborg och Jenny Bergman. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang.

Är det svårare att träffa en partner om du har en funktionsnedsättning? Anna och Catrine delar med sig av sina erfarenheter. Hör också "Master Wheelchair" som vill visa att sex är till för alla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stefan som har en cp-skada har haft svårt att träffa en kärlekspartner. Han vill göra motstånd mot avsexualiseringen av personer med normbrytande funktionalitet. I trettioårsåldern hittade han BDSM. Han blev "Master Wheelchair" – en dominantor i rullstol.

Vi pratar också med genusvetaren och etnologen Christine Bylund om det hon kallar "liggandets infrastruktur". Christine menar att politiska beslut om stöd och service kan avgöra ens chanser till relationer och familjebildande.

Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz.

Producent: Moa Larsson

Inslagsproducent: Jenny Bergman

Programmet gjordes sommaren 2020 av produktionsbolaget Ljudbang.

Den psykiska ohälsan spås öka kraftigt i spåren av coronapandemin. Hur rustar samhället för det? Och kan man som funkis ha ett mentalt försprång när samhället krisar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kan samhället tackla den psykiska ohälsa som befaras följa i kölvattnet av coronapandemin? Vi intervjuar Susanne Nordling (MP), regionråd med ansvar för psykiatrin Stockholm.

Hör också 75-åriga Hans Bergström om att gå igenom covid-19-krisen med en psykisk skörhet, samt Tove Lundin, frilansjournalist och föreläsare om hur tidigare livskriser gett henne verktyg att möta motgångar.

Gymnasieskolorna har gått över till distansundervisning för att minska spridningen av covid-19 i Sverige. Hur går det för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar när rutiner rivs upp och mer ansvar för skolveckan faller på dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Emilia Hansson går sista året på omvårdnadsprogrammet och skulle tagit studenten i juni. Nu är hon osäker på om hon kommer klara det. Hon har ADHD och sedan hennes skola började med distansundervisning har hon missat flera veckors studier.

Det funkar inte med hemmastudier för alla och ingen har sagt hur man ska bära sig åt, säger hon.  
Hör också utbildningsminister Anna Ekström om hur eleverna ska kunna ta igen det de missat.

Programledare är Catrine Lundell och Anna Bergholtz.

Avsnittet är producerat av Emma Janke. Reporter Laura Wihlborg. Exekutiv producent Moa Larsson. Programmet gjordes av produktionsbolaget Ljudbang i april 2020.

Hur vet man att andra håller avstånd när man inte ser? Går det att skydda sig mot smitta om man har personlig assistans? Catrine Lundell och Anna Bergholtz undersöker hur det är att leva under coronapandemin om man har en funktionsvariation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 2019 undersökte Funk i P1 Sveriges krisberedskap för personer med funktionsvariation, eller snarare bristen på krisberedskap.

Nu är krisen här, och det visade sig bli en pandemi. Catrine och Anna tillhör båda riskgrupper och sitter isolerade i sina hem.

Är personer med funktionsvariation tillräckligt skyddade från smittspridning, och hur har svenska myndigheter levt upp till kravet om tillgänglighet under coronakrisen?

Avsnittet är producerat av Jenny Bergman och Moa Larsson.

Programmet gjordes i april 2020 av produktionsbolaget Ljudbang.

En värld som är inkluderande och tillgänglig för alla hur når vi dit? Hur skulle ett utopiskt samhälle för personer med funktionsvariation kunna se ut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Catrine når inte upp till kortläsaren på bensinstationen och måste be kollegorna på jobbet om hjälp för att brygga kaffe. Hon drömmer om ett samhälle som inte är utformat för "alla andra".

Vi utforskar idén om "Funkotopia" – en helt tillgänglig och inkluderande värld, tillsammans med aktivisten och debattören Tobias Holmberg från STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige.

Hör också Elin Krook samt Anders Westgerd från GIL, Göteborgskooperativet independent living. Anders vill ruska om normsamhällets sätt att tänka för skapa ett mer tillgängligt och rättvist samhälle.

Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang.

Inslagsproducent: Jenny Bergman

Producent: Moa Larsson

2016 protesterade människor runt om i landet mot nedskärningarna inom LSS. De samlades under parollen "assistans är frihet". Vad har hänt sen dess?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Malin Apels ena son Max kan få livshotande andningsuppehåll. Han sondmatas och behöver tillsyn dygnet runt. Familjen drabbades hårt av nedskärningarna inom LSS 2016. Hur ser deras situation ut idag?

Hör också Maria Persdotter, ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och unga (RBU) och Lena Hallengren, socialminister.

Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang.

Inslagsproducent: Jenny Bergman

Producent: Moa Larsson

Tvillingarna Ahmed och Mahmoud flydde med sin familj från kriget i Syrien. Abdullah som har en synnedsättning, lämnade Irak och var på flykt under sex år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barn, funkis och på flykt. Funk i P1 träffar tre killar med funktionsvariation som tvingats fly sina hemländer som barn.

Hör också Vicki Skure Eriksson, ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), Västmanland. Vilken roll kan de svenska funkisorganisationerna spela för nyanlända barn med funktionsvariation?

Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang.

Inslagsproducent: Laura Wihlborg

Producent: Moa Larsson

Film- och tv-makare har en förkärlek för vissa funktionsvariationer. Men vilken klass håller skildringarna? Simon Settergren ville utmana den stereotypa bilden av schizofreni på film.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Funk i P1 kollar på film tillsammans med Anna Planting-Gyllenbåga, film och Tv-entusiast som har diagnosen asperger. Hon är van att se sin diagnos skildras på film. Hur väl tycker hon att filmmakarna lyckas? Är en överdriven schablonbild bättre än att inte synas alls?

Simon Settergren växte upp med en pappa med schizofreni. Som vuxen skapade han långfilmen han själv hade velat se som barn.

Medverkar gör också Anders Nordahl-Hansen, forskare på Östfold universitet i Norge, som studerat hur autismspektrat gestaltas på film.

Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang.

Inslagsproducent: Jenny Bergman

Producent: Moa Larsson

Thomas Fogdö stod på toppen av sin skidkarriär när han bröt ryggen. Musikern Uje Brandelius fick diagnosen Parkinson. Hur hanterar man en plötslig livsavgörande förändring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Uje Brandelius är författare, musiker och tidigare sångare i popbandet Doktor Kosmos. För ett par år sedan satte han upp den självbiografiska scenföreställningen Spring, Uje, Spring som handlar om att få ett sjukdomsbesked mitt i livet.

Thomas Fogdö berättar om olyckan som satte punkt för hans skidkarriär. Idag föreläser han och är rådgivare åt elitidrottare så väl som näringslivschefer.

Vi möter också Aron Anderson, äventyraren som menar att allt är möjligt om man bara bestämmer sig för att se positivt på tillvaron.

Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang.

Inslagsproducent: Jenny Bergman

Producent: Moa Larsson

Catrine är trött på tanklösa kommentarer. Henrik Lindberg från Föreningen för kortväxta berättar om en strategi som slog snett.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Föreningen för kortväxta får ofta ta emot skamlösa förfrågningar om att uppträda på olika nöjesevent. För några år sedan fick de nog. De ville inte vara rekvisita i festsammanhang, men saknade strategier för att stå upp för sig själva. Istället för att ge svar på tal valde föreningen att sluta sig mot omvärlden och bojkotta media. Men resultatet blev inte som de tänkt.

Vi träffar också Nazar Akrami, forskare i socialpsykologi som är expert på fördomar. Catrine ber Nazar om råd. Hur ska hon bäst bemöta människors kommentarer om henne?

Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang.

Inslagsproducent: Jenny Bergman

Producent: Moa Larsson

Om krisen kommer - vad händer med oss med funktionsvariation? Catrine och Thomas undersöker katastrofscenarier. Dessutom träffar de en zombieöverlevnads-expert.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 2018 sattes Sveriges krisberedskap på prov på allvar. Det brann på många platser runt om i landet. En utvärdering från Socialstyrelsen visar att kommunernas krisberedskap för “sårbara grupper” har stora brister.

Marita Wikström blev ansvarig för evakueringen i Ljusdals kommun när skogsbränderna spred sig okontrollerat allt närmare tätorten.

Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang.

Inslagsproducent: Jenny Bergman

Producent: Moa Larsson

Varför finns det inga rikspolitiker med funktionsvariation? Catrine och Thomas undersöker frågan. Det träffar Amanda Malmberg som vill bli Sveriges första riksdagsledamot med Downs syndrom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är bristen på funkisrepresentation i rikspolitiken ett demokratiskt problem?

Vad säger statsvetaren David Karlsson samt politikerna Lena Rådström Baastad (S) och Camilla Waltersson Grönvall (M)?

Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang.

Inslagsproducent: Jenny Bergman

Producent: Moa Larsson

"Jag vill inte ha sympati men jag längtar efter mer empati"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sindri Runudde är professionell dansare som älskar själva snusdosan mer än snuset. Han berättar om hur det var att få ett drömjobb som dansare på en prestigefull institution, men där han aldrig känner sig riktigt välkommen.

"Det de ser, är att jag inte ser"

Dansvärlden är välvillig men okunnig, då de seende normerna styr. Hur är det att inte få chans att lära sig samma sak som de andra dansarna? Och hur intervjuas personer med olika funktionsvariationer utan att reducera dem till just detta?

"Jag delar nog inte läkarvetenskapens definition av vad som är friskt. Jag menar att vi alla är sjuka, eftersom vi alla är på väg att dö."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer när tekniken flyttar in i våra kroppar? När synen blir kristallklar och hörseln hör ljud som ingen idag har uppfattat? Vad händer om man hjälp av tekniken kan bromsa åldrandet? Hannes Sjöblad är en biohacker och han ingår i en rörelse med människor som med hjälp av teknik och den egna kroppen försöker skåda in i framtiden.

"Det är så viktigt att man tillåter folk i min situation att ta risker. Då lär man känna sig själv och först då skapar man en tillit till sin egen förmåga att klara svåra situationer. Att överleva"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Adolf Ratzka är 17 år hoppar han 173 i höjdhopp, men en dag vaknar han upp i en järnlunga. Han har fått polio och hans andningsmuskulatur har slutat att fungera. Hans liv har tagit slut. Ändå kommer Adolf snart befinna sig mitt i händelsernas centrum. 1967 reser han till San Fransisco där summer love och flower power blandas med förändringens kraft. Adolfs mod kommer att göra att han är med och förändrar lagstiftningen i Sverige. Från hemtjänst till självbestämmande. 

"Först när man började föra diskussionen på kiss och bajs nivå, först då började politikerna förstå att eras ideologiska invändningar inte var så avgörande. Vi har faktiskt rätten till vår egen kropp."

"Jag är då fan inte normal, det är ett som är säkert!" Bettan Stenrosen och Julie Lilja berättar om det stora vänskapen och om att se människan bortom diagnoser och syndrom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Funk drar till Göteborg och Grunden, en förening med daglig verksamhet - Grunden Media - som drivs av och för människor med intellektuella funktionsvariationer. Där möter vi Bettan Stenrosen och Julie Lilja som vänder ut och in på begreppet normalitet. Funkar det ens att säga ordet normal om någon? Hur möter man människors fördomar? Det måste vara okej att bli förbannad. Både Bettan och Julie har blivit utsatta för sexuella övergrepp och drömmen och längtan efter att kunna gå hem själv utan att behöva vända sig om bör bli verklighet.

"Jag knarkade och gjorde dumma grejer. Jag jobbade aldrig. Jag var så himla rastlös. Och när jag drack så mådde jag ju mycket bättre."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Daniel" är döv och som liten är han är ett oroligt barn. I skolan får han en assistent som övervakar honom men snart börjar han begå kriminella handlingar. Han placeras på olika LVU hem, men inget av dem är anpassat för döva. Fram till 27 års ålder lever Daniel ett liv av missbruk och kaos. Det är först när kroppen säger stopp som läkarna förstår, att något inte är som det ska. Han måste få hjälp. 

Funk berättar om svårigheterna att få människor att lyssna när det man säger tolkas genom minst en annan människa.

Efter skilsmässan är Frida ensamstående mamma till dottern Ottilia. Hur hanterar man en livskris och hur vågar man leva det liv man vill samtidigt som man är beroende av assistens och andra samhällsinsatser?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Frida Inghams blogg "Ett gott liv" skriver hon nära och öppet om föräldraskap och rätten att få sjunga, leka och bråka med sitt barn på sitt eget språk och om att kamp lönar sig. Efter utdragna processer fick Fridas dotter rätt till modersmålsundervisning. I Funk berättar hon om sin smärtsamma skilsmässa och om att leva med en alkoholist. Nu är hon singel och har börjat ta sitt kärleksliv dit hon själv vill.

"Om jag tänker på ett problem så vill jag bara putta det ifrån mig, som om det vore något jätteäckligt eller giftigt."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jonatan Unge är ståuppkomiker och en av Sveriges mest populära pod-profiler. Men när scenljuset och mikrofonerna stängs av väntar en annan verklighet. Kan man skämta om alla diagnoser och vad händer om någon blir kränkt?
"Jag tror att folk alltid har varit lättkränkta. Det är något positivt. Att vi känner att vi är ett mer lättkränkt samhälle, är för att fler grupper som blir kränkta får komma till tals."

Innan Anneli fick sin första psykos levde hon ett till synes vanligt liv med man och två barn. Men plötsligt en dag vandrade hon iväg från hemmet för att aldrig komma tillbaka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter många år som slutenvårdspatient bor nu Anneli Jäderholm på landet tillsammans med kor, islandshästar och sitt livs kärlek Nancy. I Funk i P1 hör vi Annelis historia om vad som händer när psykiatrin brister. Om diagnoshysterin, om tvångsvård, om vår tids besatthet av biologi, samtidigt som en förjävlig barndom kanske kan spela in. Om att lyckas leva ett vanligt liv mellan skoven och om kärleken som överlever allt.

Programledare: Jonas Franksson och Iki Gonzales Magnusson

Reportrar: Maja Salomonsson och Simon Moser

Producent: Eva Staaf

Funk i P1 görs av produktionsbolaget filt.

Iki och Jonas träffar Nora Eklöv, opinionsbildare på förbundet Unga Rörelsehindrade. Hur är det att vara ung och i behov av assistans? Dessutom får Iki veta varför Jonas inte kan jobba på fredagar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Iki och Jonas träffar dövaktivisten Isabel Engwall som ordnar uppseendeväckande aktioner för att uppmärksamma att teckenspråket är hotat. Hon menar att det finns en hörselnorm i samhället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Avsnittet teckentolkas även i videoform.

Hur ser samhället på den "funktionsnedsatta kroppen"? Iki och Jonas träffar Adryan Linden som menar att ordinerad träning kan vara skadlig och B-boy Invalido som vill bevisa att allt är möjligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Julius Mvenyi överlevde en livsfarlig resa till Sverige. Vad har Migrationsverket för skyldigheter gentemot asylsökande med funktionsvariationer? Generaldirektör Anders Danielsson svarar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur skildras funktionsvariation i fiktionen? Iki och Jonas letar efter bra funkisfilmer men hittar bara stereotyper. Filmaren Ahang Bashi gjorde en dokumentär om sin psykiska funktionsvariation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur funkar det att ta studenten med funktionsvariation? Iki och Jonas träffar funkisaktivisten Emily Gunnarsson som vill avskaffa särskolan. Gymnasieministern Aida Hadzialic svarar på kritik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter queer kommer crip. Genusvetaren Christine Bylund lär Jonas och Iki det senaste inom normkritik. Men Stadsbyggnadsborgarrådet, Roger Mogert (s), säger att Stockholm aldrig blir en jämlik stad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Iki och Jonas får problem i mataffären. Hur tillgängliga är butiker 2016? Vad är okej? Funkisaktivisten Maria Johansson övertygade politikerna om att bristande tillgänglighet är diskriminering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.