Utmattningspodden

Henrik gör den här gången podd utan Andreas i en intervju med psykolog David Waskuri.

Det tredje bonusavsnittet blir tyvärr också Utmattningspoddens sista. Vi tackar för oss med en slags återblick, samt tidigare refuserade PPQ-frågor. Tack för att ni lyssnat!

Henrik gör den här gången podd utan Andreas, i en intervju med Rebecka Edgren Aldén.

I det första bonusavsnittet tar vi upp en lyssnarfråga, och pratar om utmattning genom tiderna.

Seriens sista ordinarie avsnitt handlar om en central teknik för behandling och förebyggande. Utmattningsdrabbade kan ofta kallas ”duktiga”. Det är naturligt att det känns negativt och stressande att inte jobba så mycket som man är van, även om man inte längre orkar. När man tar i så hårt som man orkar, men inte för mycket, kan det därför kännas som att ”lata sig”. 

Vi vet alla att motion är bra för oss. Genom motion kan man lära en stressad kropp och hjärna att bättre hantera sin stress, även vid kraftigare tillstånd som ångest eller känslor av panik.

Heltid är att jobba 40 timmar i veckan. Men varför? Går det att ifrågasätta att heltidsarbete är bäst för alla, eller att alla orkar och mår bra av heltidsarbete? – Även om de inte är sjuka i sjukvårdens ögon. 

Samsjuklighet betyder att man är drabbad av flera sjukdomar, tillstånd eller diagnoser samtidigt. Utmattningssyndrom är ett brett tillstånd som i sig innefattar många skilda symtom. Ibland behöver man ge underdiagnoser, för att ge rätt till mer behandling, eller för att symtom kan kvarstå även om uttmattningen behandlas ordentligt och framgångsrikt.

Acceptans är ibland ett slags terapiverktyg och ibland något man använder för att beskriva hur man kan ta till sig saker - att ”låta saker vara som de är, oavsett om de är bra eller dåliga”. Hur gör man för att nå detta? Henrik menar att det inte bara är något man ”gör”, utan något man måste träna på.

En stor riskgrupp för utmattning är personer med anhöriga som är utmattade. Arne beskriver hur han behövt ha hjälp av sin fru med de allra mest grundläggande val och hur det varit en kamp att både förstå att det var så och att acceptera det.

Känslan av att man vill tillbaka till arbete kommer långt före förmågan till att återgå. Förväntningarna på att bli återställd är stora från samhället, från omgivningen och från den sjuke själv.

Hur kan en rehabilitering för utmattningssyndrom se ut? Vi pratar om vad man ska akta sig för, fråga efter och tänka på när man vill bli bättre från utmattning, oavsett vilken fas man är i.

Vad är det egentligen man ska akta sig för, om man inte ska bli utmattad? Stress uppenbarligen, men hur vet man om man är stressad, och vad som stressar?

När kommer stunden då man kan märka att man håller på att bli utmattad? Hur gör man för att stoppa den farligaste stressen? Men om man nu vet om att man är stressad, och kanske till och med anar att utmattning kan vara förestående – Hur stoppar man det?

Utmattningssyndrom föregås av ett stort antal varningstecken. Det är ofta väldigt uppenbart att man håller på att bli utmattad – åtminstone i efterhand! När det är på gång larmar kroppen, men man förstår inte alltid att det är just utmattning det är fråga om. Många söker vård för varningstecknen, utan att det framhålls att det är stress det ”egentligen” är.

Det är roligt att bli utmattad! Vi menar självklart inte att det är roligt med själva utmattningen, men vägen dit känns ofta full av glädje, trots att det finns varningstecken innan man kraschar! Att ta ansvar och känna plikt kan vara glädjefyllt. Visst kan man drivas till utmattning av påtvingade krav, men kraven slå an något i en, och det är väldigt vanligt att man faktiskt till slut känner lojalitet med det som krävs av en. Arne är extra virrig idag och Henrik kämpar för att hålla tråden.

Finns det en viss typ av människor som drabbas av utmattningssyndrom? Vad säger vetenskapen och svensk sjukvårdsstatistik av det? Går det att veta om man kommer att drabbas? I detta och följande avsnitt hugger Arne och Henrik in på den väldiga och komplicerade kaka som handlar om vilka riskgrupper det finns och vilka fördomar man bör ha koll på.

Det andra avsnittet tar upp begreppet ”diagnos”. Om man inte jobbar i sjukvården kan det verka enkelt att veta vad en ”diagnos” är, alltså en slags tillstånd eller sjukdom, ett fel på kroppen utan vilket man är frisk. Så lätt är det inte förstås, diagnoser handlar till största delen om gränsdragning, vilket råkar vara precis det Henrik jobbar med.

Första avsnittet är en introduktion till allt vi ska prata om och handlar övergripande om vad diagnosen Utmattningssyndrom egentligen ”är”.