Samhällsvetarpodden

Kompetensförsörjning i välfärden är inte en Quick Fix. ”Vi är i ett nytt läge. Arbetsgivare inom välfärden kan inte arbeta som tidigare om vi ska kunna rekrytera. Vi har lite kniven på strupen och det är en press vi behöver”. Samhällsvetarpodden pratar med Caroline Olsson som är chef för arbetsgivarpolitik på SKR om hur kompetensförsörjningen ska säkras för kommuner och regioner i framtiden.

”Fönstret av osäkerhet som vi just nu befinner oss i är den absolut farligaste tiden. Den måste kortas så mycket det bara går”. Så beskriver Hans Wallmark, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Moderaterna den säkerhetspolitiska situation Sverige befinner sig i just nu. Hans lösning är så snabbt Nato-medlemskap som möjligt. I veckans Samhällsvetarpodden pratar vi också om hur alliansfriheten har förändrats i Sverige över tid och hur vi kan skapa en säkerhetspolitisk väg framåt som är så säker som möjligt och demokratiskt legitim.

”Kriget I Ukraina Borde Inte Drabba Alla Världens Fattiga” Regeringen tar bort tio miljarder från biståndsbudgeten för att använda till mottagande här i landet. Anna Sundström som är generalsekreterare för Olof Palmes internationella centerförklarar hur det hänger ihop med kriget i Ukraina, i veckans Samhällsvetarpodden.

”Det finns ingen blueprint för det vi gör. 2015 var strategin att bara hålla näsan över vattenytan. När det akuta skeendet var över hade vi enorma balanser med 155 000 öppna asylärenden. Efter det hade vi en avvecklingsfas som blev den största och snabbaste i svensk statsförvaltning.” Samhällsvetarpodden pratar med Mikael Ribbenvik som är GD på Migrationsverket om hur det är att leda en myndighet med ständiga krav på att förändras, nu med anledning av flykten från Ukraina.

”Jag kommer verkligen att hålla örat till rälsen om det behövs någon regel- eller anslagsförändring för att högre utbildning ska bli så flexibel som behövs för att utbildningsutbudet ska anpassas efter de behov som nu finns.” Samhällsvetarpodden pratar med utbildningsminister Anna Ekström om förutsättningarna för livslångt lärande när omställningsstudiestöd införs senare i år.

Jag har stora förväntningar på parterna ”När partierna är så polariserade har jag i stället stora förhoppningar på parterna som är så samstämmiga i sådana här frågor”. Samhällsvetarpodden pratar med Lars Stjernkvist som har fått regeringens uppdrag att leda ett kansli för hållbart arbetsliv till sommaren 2024.

Helt fel åtgärder erbjuds långtidsarbetslösa - Att redan från början veta att en viss arbetsmarknadsåtgärd till en långtidsarbetslös inte är den bästa och att Arbetsförmedlingen ändå erbjuder den - det är här det blir fel. Särskilt när man har andra åtgärder man vet fungerar. Samhällsvetarpodden pratar med Annika Sundén, nyligen avgången analyschef på Arbetsförmedlingen om varför hon avgick och varför nuvarande strategi inte är den bästa för att få ner långtidsarbetslösheten.

”Omställning under arbete är ju en supercool grej om man får det att fungera. Att anställda som har ett jobb kan få möjlighet att utvecklas och karriärutveckla tror jag är världsunikt.”. Så beskrivs delar av Trygghetsöverenskommelsen av Lotta Stern som är VD för tankesmedjan Ratio och som nyligen har gett ut forskarantologin ”Den svenska modellens framtid”. I årets första Samhällsvetarpodden.

”Vi har börjat ta tillbaka Rinkeby” - Många är glada att vi har flyttat till Rinkeby. De som inte är det ska inte vara det. Det ska vara jobbigt att vara kriminell i Järva, säger Therese Skoglund Shekarabi, kommunpolis på Järvafältet i Stockholm, i veckans Samhällsvetarpodden, som denna gång också är Socialtjänstpodden.

”Huvudmannaskapsfrågan är inte viktigast” - De senaste förslagen rörande Arbetsförmedlingens reformering behöver inte vara fel, men de är en väldigt liten del av vad som måste göras, säger Cecilia Fahlberg, tidigare arbetsmarknadsutredare, ordförande för Unionen och nu fristående arbetsmarknadsexpert, i veckans Samhällsvetarpodden.

- Våra grundlagar är skrivna utifrån att politiker tar ansvar. Det är nog bättre att rusta sig för att det inte alltid är så, säger Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap som är allvarligt oroad över att regeringsformen inte skyddar oss fullt ut i oroliga tider.

– Vi ska bekämpa den lågintensiva arbetslivskriminaliteten där företag konsekvent tar de enklaste vägarna och ständigt ligger i gränslandet mellan det lagliga och olagliga. Det blir systemhotande och undergräver vår arbetsmarknadsmodell, säger den statliga utredaren Ola Pettersson, tidigare på LO som på fyra år ska få bukt med arbetslivskriminaliteten.

”Det Ljusnar Men Vi Måste Göra Mer” Eva Nordmark, Arbetsmarknadsminister by Akademikerförbundet SSR

Varför klarar vi inte av att se högerextremismen? ”Vi måste sluta prata om de få frågor som är det enda högerextrema vill prata om.” Det säger Ali Esbati som är riksdagsledamot för Vänsterpartiet men också överlevare från Utøya och som nyligen kom ut med boken ”10 år efter Utøya ” I veckans Samhällsvetarpodden.

”Hårda tag gör sig bäst i den politiska debatten när de ska framstå som handlingskraftiga. På verkstadsgolvet där poliser och socialarbetare jobbar är det mer kunskapsbaserat.” Så säger professorn i kriminologi, Felipe Estrada. Lyssna på det och mycket mer i veckans Samhällsvetarpodden.

”Det är inte för att lösa ett politiskt problem som vi har förhandlat. Men Januariavtalet har satt visst eld i baken. Den stora skillnaden är att vi har tagit ett bredare grepp”. Samhällsvetarpodden pratar med Martin Wästfelt som är förhandlingsledare på PTK och en av hjärnorna bakompartsöverenskommelsen och det systemskifte på svensk arbetsmarknad tre bokstavsutredningar nu bäddar för.

Någon kanske trodde att Karl-Petter Thorwaldsson som avgången LO-ordförande skulle ta det lite lugnt. Istället har han kastat sig in i att göra svenskt stål grönt samtidigt som han är vice ordförande i världsfacket ITUC som har Just Transition högt på dagordningen. Hur kan vi göra klimatomställningen rättvis frågar vi i veckans Samhällsvetarpodden. Ursula Berge, ställer frågorna.

Som ny GD fick Maria Mindhammar minst tre ”kriser” att hantera samtidigt; pandemi, hög arbetslöshet och en drastisk reformering. Hur går det så här ett år in i pandemin? Var ser hon ljuset och vad händer med arbetsförmedlarrollen när allt sker digitalt? Och hur fixar de arbetssökande det här? Samhällsvetarpodden pratar med Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar.

Arbetsmarknaden förbereder sig nu, med partsöverenskommelsen som startskott, för ett stort systemskifte för att vi ska kunna utbilda oss mitt i arbetslivet. På vilket sätt är högre utbildning rustad för att svara emot den efterfrågan som akademiker mitt i livet lär ha på kompletterande högre utbildning? Lyssna på Anders Söderholm som är GD på Universitetskanslersämbetet. I veckans #Samhällsvetarpodden.

”Jag tror inte på mer skuld mot förövaren. Vi måste börja jobba för mindre skuld och skam och mer förståelse. Och mer seriösa samtal. Då kan även män börja reflektera över sitt beteende, utan att det ska kosta så extremt mycket för dem. För patriarkatet drabbar verkligen inte bara kvinnor.” Det säger Anna Ardin som nyss kom ut med boken ”I skuggan av Assange – mitt vittnesmål” där hon beskriver det sexuella övergrepp hon utsattes för 2010 och allt som hände efter det.

”Nu måste politiken leverera” Mattias Dahl, vice VD Svenskt Näringsliv by Akademikerförbundet SSR

Det har varit turer fram och tillbaka om partsmodellen kontra lag för Liberalerna, men för nuvarande LUF-ordförande är det inte ett dugg konstigt att säga att det är väldigt liberalt att arbetare organiserar sig och att facket finns. Veckans gäst är Romina Pourmokhtari, Liberala ungdomsförbundets ordförande. Programledare: Ursula Berge. Producent: Theresia Viska.

Det har varit minst sagt turbulent runt liberalerna kopplat till partsuppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Vad väljer de mellan Toijer-utredningen och partsöverenskommelsen? Och hur tänker de om utredningen om a-kassan? Samhällsvetarpodden pratar med Arman Teimouri som är riksdagsledamot och nyligen utsågs till ansvarig för arbetsmarknadsfrågor i Liberalerna.

Hur var stämningen inne i rummet när Las-överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv slöts? Varför hoppade LO av och hur viktigt är det här? Lyssna på Camilla Frankelius, som förhandlade för PTK. I veckans Samhällsvetarpodden.

Vad tänker medlarchefen Irene Wennemo om nya Industriavtalet och avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv om arbetsrätten? Lyssna på veckans #Samhällsvetarpodden om vad som är viktigt att förstå bortom retorik och presskonferenser.

USA är på sluttampen av en dramatisk valrörelse och många beskriver valet 3 november som ett ödesval. Polariseringen ideologiskt är avgrundsdjup. Frida Stranne som är USA-forskare menar att det finns många andra, minst lika allvarliga polariseringar i det amerikanska samhället. Lyssna på veckans Samhällsvetarpodden om ett val som är långt viktigare än att det bara skulle stå mellan Trump och Biden.

Det är många förslag på gång för att ändra i socialförsäkringarna. De ska bli mer förutsägbara, tilliten ska öka och de ska bli modernare. Den stora frågan är om det blir ett politiskt slagfält eller koncensus. Samhällsvetarpodden pratar med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi om socialförsäkringarnas framtid. Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Det politiska klimatet och Januariavtalet är nytt i jämförelse med arbetsmarknadspolitiken för tio år sedan. Så även synen på partsmodellen, Las och Arbetsförmedlingen. Samhällsvetarpodden pratar med Sven-Otto Littorin som var moderat arbetsmarknadsminister i Alliansregeringen 2006-2010. Han reflekterar runt dagens arbetsmarknad både i ett decennielångt perspektiv och från utsidan efter att ha bott och arbetat med arbetsmarknadsfrågor i Mellanöstern.

Vi är just nu i en arbetsmarknadskris vi inte har sett maken till. De snabba krisåtgärderna måste nu ersättas av mer långsiktiga och precisa för att arbetsmarknaden ska komma på fötter igen. Samhällsvetarpodden pratar med Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen om dagens arbetsmarknadssituation och hur vi kan göra en strukturomvandlad nystart så snart som möjligt. För tillbaka till det gamla kommer vi inte.

Det finns en nyckelperson för svensk arbetsmarknad just nu. Han är både regeringens coronasamordnare för arbetslivet och ny ordförande för Arbetsförmedlingen. Vad ser han i kristallkulan om hur vi ska få till en bra arbetsmarknad efter pandemin? Samhällsvetarpodden pratar med Anders Ferbe, tidigare IF Metallordförande och statlig utredare om hur vi kan gå stärkta ur den här krisen.

Pandemin har minskat koldioxidutsläppen i april med 17 procent i världen och med 28 procent i Sverige i jämförelse med året före. Men det var ju inte så här vi skulle klimatomställa. Samhällsvetarpodden pratar med vice statsminister och miljöminister Isabella Lövin om hur vi kan använda den här krisen för att göra den gröna återhämtning som gör oss fossilfria och skapar en mer hållbar värld. Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Debattens vågor går höga internationellt om Sverige är släpphänt i sin syn på Covid-19-pandemin, eller om vi bara är annorlunda. Samhällsvetarpodden har pratat med de praktiska filosoferna Erik Angner och Gustaf Arrhenius om olika länders historia, traditioner, sociala normer och legala strukturer, och hur det påverkar olika strategier i kristid. Erik Angner befinner sig i studion och Gustaf Arrhenius på distans.

Politiken måste lyssna lagom på experter i Covid-19-krisen I dessa dagar lyssnar politikerna noga på expertmyndigheter som Folkhälsomyndigheten. Samtidigt är det politikerna som bär ansvaret och som måste väga expertsynpunkter mot varandra och mot sin ideologi. Samhällsvetarpodden har pratat med statsvetarprofessor Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet om de utmaningar politiken står inför i en kris som den här Covid-19-pandemin. Hur skyddar vi demokratin och lyssnar lagom på experterna?

Johan Berg by Akademikerförbundet SSR

”Jag kommer att vara bestämd - regeringen måste prioritera” Nyligen har Arbetsförmedlingen begärt extra medel för att häva det sluttande planet och skapa arbetsro. Samtidigt körs den nya LOV-baserade tjänsten KROM igång för att skaffa kunskap om hur en utvecklad matchningstjänst ska kunna se ut. Allt detta mitt i en begynnande lågkonjunktur som späs på av Corona. Samhällsvetarpodden pratar med Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar om vad som händer just nu.

”Hur kan man nu öppna dörren till högerradikala partier?” De nordiska högerradikala partierna närmar sig varandra i en nationalistisk, invandringskritisk och nu även socio-kulturell fåra. Vi pratar med Ann-Cathrine Jungar, som är statsvetare på Södertörns högskola och expert på nordiska högerradikala partier om vad vi ser just nu och vad vi har att vänta när det gäller normaliseringen av dem.

Media ställer allt större krav på politiker att vara tillgängliga dygnet runt. Sociala medier har ökat de kraven, men också möjligheterna till kontaktytor och demokratiskt samtal med väljarna. Med det har även näthatet kommit. Vi pratar med Annika Strandhäll om sociala medier som både möjlighet och hot för demokratin. - Sociala medier ger stora demokratiska möjligheter. Men nu ser vi även avigsidorna. De har också blivit verktyg för rent antidemokratiska krafter, eller för att tysta starka röster, inte minst kvinnor, säger Annika Strandhäll. - Jag brukar beskriva den perfekta giftcocktailen för näthat. Om du är kvinna, etnifierad, vänster och har starka åsikter och uttrycker dig politiskt så är det oerhört lätt att du drabbas av näthat. - Vad vi ser är ett gammalt strukturellt kvinnohat på en helt ny plattform. Det är extremt vad man kan bli kallad för. Man är korkad, ful, inkompetent, man ska utsättas för sexuella övergrepp och förtjänar att bli misshandlad och dödad. - Det här är ingenting som den överväldigande majoriteten vill se som en del av det demokratiska samtalet. Det här är något som måste bekämpas, fortsätter Annika Strandhäll. Podden pratar också med Annika om vilka strategier man kan använda som utsatt, vad journalistiken, politiken, skolor och domstolar kan göra, för att inte tala om vad alla vi andra kan göra för att bli digitala arméer till skydd för demokratin.

”Om arbetstagares rättigheter drastiskt försämras tvekar inte vi...” by Akademikerförbundet SSR

Kommunal går in i den här avtalsrörelsen utanför LO-samordningen i syfte att få till rejäla lönelyft för sina yrkesutbildade välfärdsarbetare utöver det så kallade märket. De vill lyckas med det man fick till 2016 när undersköterskorna fick rejäla lönelyft, men nu ska fler välfärdsgrupper med. Men övriga LO ville inte. Samhällsvetarpodden pratar med Tobias Baudin, ordförande i fackförbundet Kommunal om var skon klämmer. Ursula Berge ställer frågorna.  - Jag är besviken att vi inte fick ihop LO-samordningen i år. Det handlade om en enda mening. Nu står 40 procent av LO utanför LO-samordningen. Det gör den så klart svagare, förklarar Tobias. - Välfärdssektorn behöver anställa en halv miljon på sex år och då är lön en viktig del. Men även arbetstider är betydelsefullt för att skapa attraktiva jobb så att vi kan ha en bra välfärd för alla. Jag är förhoppningsfull att vi kan lyckas, trots att kommunerna har för dålig ekonomi nu. Avtalsrörelsens resultat är avgörande för att folk ska söka sig till välfärdsjobben, säger Tobias. - Vi har gemensam problembild, men det kommer inte att bli lätt i den här avtalsrörelsen. Arbetsgivarna är ofta snåla. Men nu måste vi ha offensiva arbetsgivare som vågar satsa på att vi ska ha en bra välfärd, fortsätter Tobias. Varför är det just på jämställda löner LO-samordningen alltid havererar? - Visst är det konstigt! Om det skiljer så mycket mellan kvinnor och mäns löner måste kvinnodominerade yrken få mer. Därmed måste mansdominerade stå tillbaka. Då blir det lite jobbigt. Det är pinsamt att LO inte kan prioritera kvinnors löner. Men det är det som måste till, säger Tobias. Strejker inom välfärden anses ofta vara samhällsfarliga. Borde inte fack som har svårare att strejka kompenseras för det? - Det är en klok tanke. Våra grupper kan ofta inte strejka. Det visar ju hur viktiga välfärdsjobben är. Om en bilreparatör strejkar är det någon som inte får sin bil reparerad, men om en undersköterska strejkar kanske folk dör. Ändå får bilreparatören 40 000 kronor mer om året. Vi hanterar det här med att vissa inte kan strejka genom att vi är så stora. Vi kan ta ut andra grupper, eller tex genom nyanställningsblockader, förklarar Tobias. Och sist men inte minst frågar vi så klart om det är nästa LO-ordförande vi pratar med. Svaret på den frågan och många andra får du i veckans Samhällsvetarpodden.

Reformeringen av Arbetsförmedlingens är den största förvaltningspolitiska reformen i Sverige på decennier. Tidsplanen är tight och pengarna blir mindre för varje år. Hur tänker sig regeringen att det här ska fixas på utsatt tid, till 2021? Samhällsvetarpodden pratar med Roger Mörtvik, som är statssekreterare till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Ursula Berge ställer frågorna. Vad gör regeringen just nu när den precis tagit emot Arbetsförmedlingens återrapportering om hur den här stora reformen ska gå till? - Vi håller nu på med en analys och gör vägval. Inget i LOV-reformen är sjösatt än. Men under senvåren 2020 kommer vi att återkomma med alla lagförslag, men där finns inte den exakta modellen beskriven. Den arbetar vi vidare med, inleder Roger Mörtvik. - 2021 är en tight tidsplan, utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Men jag är övertygad om att den fungerar. Men deadlinen kan också, ur ett annat perspektiv, vara ganska långt borta. Det är nästan två år framåt, vilket kan vara långt borta för de som jobbar med det här. De behöver få tydliga besked. Men, man ska inte förstå 2021 som januari 2021. Mycket talar för att införandet sker senare på året, än tidigare. - Vi måste sjösätta en reform som vi vet fungerar. Men under tid kommer det att krävas korrigeringar och förändringar av ersättningssystemen till exempel. Vi har inte provat sådana här system tidigare. Därför måste systemet slipas i kanterna för att det ska fungera. Vad handlar egentligen reformeringen av Arbetsförmedlingen om? Är det en privatisering eller handlar det om att mer ska LOVas som redan ligger på privata aktörer? - Huvuddelen av de matchande och rustande tjänsterna ska erbjudas av LOV-aktörer, men reformeringen innebär ju inte att alla arbetsmarknadspolitiska program ska utföras av LOV-aktörer. - Det är rimligt att anta att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa till program som ligger utanför LOV-systemet som arbetsmarknadsutbildning, insatser i folkbildning eller subventionerade anställningar. Vi ställer också frågor till Roger om anslagen, finansieringsmodellen, hur vi ska matcha till rätt jobb och inte bara ett jobb och mycket annat.

Hur ska vi kunna jobba mer när vi blir äldre – och vilka hinder finns det för att få fler att jobba längre? Om det är någon som kan svara på de frågorna så är det Anna Hedborg som leder regeringens delegation för senior arbetskraft. Hör henne prata om uppdraget med Ursula Berge och Simon Vinge i veckans avsnitt. Vidare läsning: https://akademssr.se/post/uppdrag-rucka-pa-65-arsnormen. Programledare: Simon Vinge och Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Det har länge funnits en politisk samsyn i svensk kultur- och mediapolitik. Med riksdagens beslut om Public Service i veckan bekräftades det. Samtidigt växer en annan kultur- och mediapolitik nu fram i vissa svenska kommuner, men också i andra länder, inom högerkonservatismen, där såväl kultur som media inskränks och styrs av politiken. Samhällsvetarpodden pratar med Lawen Redar, som är kulturpolitisk talesperson (S) om vad som händer just nu. Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Brexitdatumet 31 oktober är nära nu. Blir det en hård Brexit, ett avtal både EU och britterna kan leva med eller kanske något som till slut blir riktigt bra? Veckans Samhällsvetarpodden pratar med den svenska journalist – Katrine Marçal, DNs utsända i Storbritannien – som kanske är den mest insatta svenska journalisten i brittisk politik just nu. Lyssna när hon förklarar i veckans Samhällsvetarpodden. – För att förstå Brexit måste man egentligen gå tillbaka ända till 1500-talet och Henrik den åttonde som ville bryta med resten av det katolska Europa för att få gifta om sig. Någonstans då formades den brittiska självbilden av att man är en ö och något annat än kontinenten, förklarar Katrine Marçal. – Men det finns också en mer traditionell EU-kritik och den kommer bland annat från Margaret Thatcher som sa ”Vi har inte rullat tillbaka socialismen här i Storbritannien för att få den igen via Bryssel”. – Folkomröstningen 2016 som resulterade i att majoriteten ville att Storbritannien skulle lämna EU präglades då mest av arbetskraftsinvandringen till Storbritannien från Central- och Östeuropa. Det präglade dem mycket mer än flyktinginvandringen som man från svenskt håll kanske tänker runt de åren. – Britterna ville ta tillbaka kontrollen över sin gräns i det kända begreppet: ”Take Back Control”. Man ville att det brittiska parlamentet skulle bestämma över Storbritanniens gränser. Den kontrollen har man inte idag. – Det är en konstig ironi att Nordirland, som är det som Brexitavtalet i stort kan stjälpa på, inte diskuterades allt i folkomröstningen 2016. Det är det som allt handlar om just nu. Det och mycket annat som hur man ska förstå Boris Johnson och medieklimatet i Storbritannien just nu.

Vi närmar oss med stormsteg en avtalsrörelse för nästan tre miljoner anställda. Kommer ”märket” att hålla och kommer vi att se relativlöneförskjutningar? Veckans avsnitt tar pulsen på den nytillträdda generaldirektören för Medlingsinstitutet, Irene Wennemo, inför det elddop hon och hennes myndighet nu kanske står inför. Simon Vinge, chefsekonom och Ursula Berge, samhällspolitisk chef ställer frågorna. Producent: Sanna Rundqvist.

När detta sänds pågår världens största demonstration för klimatet. Pierre Schori är mest känd för sin långa internationella karriär – men pekar ut klimatförändringarna som ett av dagens hot mot vår existens i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden med Simon Vinge och Ursula Berge. Men när kommer denna insikt till dem som bestämmer, och hur viktiga är demonstrationer och manifestationer: -Manifestationer och demonstrationer är otroligt viktiga för att skapa förändring. Politikerna fastnar ofta i positioner som har att göra med motparter och förhandlingssituationer – eller så delegerar man makt och uttalar sig inte om vissa frågor. Det här behöver man bryta upp för att få förändring. Är det en del av fackets roll att engagera sig i klimatförändringarna? -Man kan ju lyfta blicken till de existentiella frågorna från de fackliga frågorna, det ingår i det övergripande sammanhang vi lever i idag – så det vore inte fel om fackföreningsrörelsen beslutade sig för att gå med. Vad ska man då göra idag, på klimatstrejkens dag? -Jag vill se fler föräldrar, mor- och farföräldrar komma med sina barn. Det är ett tillfälle att visa att man ställer upp med sin fysiska närvaro. Om man tänker på vad Greta gör – varför skulle inte vi kunna göra en tiondel eller hundradel av det hon gör. Hur ska vi kunna genomföra omställningen? -Det finns en klar koppling mellan social rättvisa och miljökamp. Det går inte att höja bensinpriset hur mycket som helst som exempel, vi måste kompensera folk som har det svårt redan nu för de nödvändiga förändringar som måste göras. Det andra hotet är från kärnvapen – den ”dödliga tvillingen” tillsammans med klimatförändringarna – och där börjar avtal sägas upp och kapprustningen öka. -När världens mäktigaste man med världens sämsta omdöme är i spetsen för USA är det farligt för oss andra. Det går inte att frikoppla klimatförändringarna från andra internationella frågor. Vi pratar också om likheterna och skillnaderna mellan dessa demonstrationer och de folkliga uttryck som ledde till nedrustningsavtalen – förra gången, och om vi kommer överleva hotet från de dödliga tvillingarna. Lyssna på detta och resten i veckans Samhällsvetarpodden!

Nu kommer lågkonjunkturen, Brexit, handelskrig och klimatkrisen på en och samma gång – eller? Vi tar upp de stora samtidsfrågorna i världsekonomin med Nordeas chefekonom Annika Winsth i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden, ledd av Simon Vinge och Ursula Berge – chefsekonom respektive samhällspolitisk chef. –Det mesta av det jag lärde mig i skolan som ekonom kan man kasta i papperskorgen. Man fick betalt för att spara och det kostade att låna, globalisering var bra och handelskonflikter skulle man försöka bli av med... Vi börjar i lågkonjunktur och de stora riskerna i den globala ekonomin – vilka är det och vad ska vi göra för att hantera dem? – Om det är någonting man ska stimulera idag så är det kommunal sektor. Vi har en åldrande befolkning, så vi har både behov av investeringar i skola och äldreboende vilket vi har vetat länge – men istället har vi betalat av på statsskulden. Det är i det läget märkligt att från politiskt håll säga att man ska fortsätta spara. Det går inte heller att tänka på den globala ekonomin idag utan att tänka på klimatkrisen. Är finansmarknaden på banan? – Finansmarknaden kan bli klimatets bästa vän. Samtidigt kan man inte bara tänka på klimatmässig hållbarhet – för om man inte tänker social och ekonomisk hållbarhet också så kommer man inte orka bry sig om klimatet: om man inte har mat på bordet eller skola till sina barn, eller om man blir arbetslös i Sverige så tänker man mindre på klimatet. Vi pratar också om det är en 2008- eller 1990-talstyp av kris, att det är dags att höja skatten och låna mer, och frågar oss hur fastigheter kan bidra mer till statskassan.

”Fler poliser! Hårdare straff!” hörs på många håll i samhällsdebatten. Polisen kommer att bli rejält fler med ett mål på ytterligare tio tusen de kommande åren – och tal om hårdare straff är även på justitieministerns läppar. Men likaså är även tidiga sociala insatser, och om det är någon myndighet som har ett tydligt brotts­förebyggande uppdrag är det Polisen. Vad tänker Polisförbundets ordförande Lena Nitz om detta? Det försöker Simon Vinge, chefsekonom på förbundet, ta reda på. – Det finns ingen långsiktig brottsförebyggande strategi i samhället idag. Det händer för lite och går för långsamt i det förebyggande arbetet. Vi poddar också om vad som händer när samhällets representanter är 76 minuter bort när det sker ett brott. Tappar medborgarna tron på rättstat och institutioner – och blir Sverige egentligen mer otryggt? – Det har skett en ökning av antalet anmälda brott under de senaste tio åren – och vi ser även att att grova brott som skjutningar och sprängningar har ökat. Det leder till att många känner sig otrygga i samhället. Skulle det underlätta polisens arbete om utbildningen akademiserades? Behövs det fler forskarutbildade på myndigheten? – Polisen behöver arbeta mer efter metoder som man bevisligen vet är effektiva och fungerar. Och då behöver de metoderna vila på en grund av beprövad erfarenhet och forskning. Och ja – det behövs fler forskarutbildade! Programledare: Simon Vinge. Producent: Sanna Rundqvist.

I augusti förra året satte sig Greta Thunberg utanför riksdagshuset med sin världskända skylt ”Skolstrejk för klimatet”. Sedan dess har i stort sett ALLT hänt. Nu vill Fridays for Future, som rörelsen heter, gå vidare och de vill ha facket med sig. Samhällsvetarpodden pratar med Edit Lidberg och Eira Fröhling från rörelsen samt förbundets förhandlingschef Markus Furuberg om den stora frågan: Vad kan facket göra för klimatet? Läs mer om avsnittet här: https://akademssr.se/post/vad-kan-facket-gora-klimatet. Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Efter fem år i EU-parlamentet kom väljarnas dom för två veckor sedan, Feministiskt Initiativ fick lämna sitt mandat i Bryssel. Hur ser framtiden ut för partiet? Farida al-Abani och Gita Nabavi, partiledare för Fi, gästar Samhällsvetarpodden den här veckan. Varför åkte Fi ur EU-parlamentet egentligen? - Vi ser ett mer högerextremt och konservativt politiskt samtal och det påverkar också vad väljarna ser som möjliga och trovärdiga alternativ. Vi har haft svårt att nå fram med vårt budskap i det politiska landskapet, säger Gita Nabavi. Samtidigt ser Fi ingen anledning att anpassa sig till det förändrade politiska landskapet. - Jag blir glad i alla fall över att folk inte kopplar oss med begränsningar för människor och att vi står upp för att prata om mänskliga rättigheter, så där blir jag ändå stolt, säger Farida al-Abani. Det kan väl som sagt ha en konsekvens av det, men då får det vara så. Då får det vara tiden vi lever i och då får det kosta det mandatet, tyvärr. Förutsättningar för att bli valda Enligt Ungdomsbarometerns senaste mätning är feminist en av de vanligaste identiteterna för unga idag. Ändå lyckades Fi bara få 2 % av de yngsta väljarnas röster, enligt SVT:s vallokalsundersökning, Valu. Vad har Fi:s frågor för framtid i det politiska samtalet? - Man tror inte riktigt på det politiker säger för att när det kommer till kritan är det inte så man handlar, säger Gita Nabavi. Jag tror att det här förtroendet bygger väldigt mycket på att, många av de som är medlemmar i Fi har ju rötter i andra organisationer. Det är därifrån vi bygger vår trovärdighet, det är så vi skapar vår politik. Det har riktats kritik mot Fi för att partiet inte tog större utrymme under #metoo-hösten 2017. Farida al-Abani är trött på kritiken, men menar också att det visar på vilken position partiet har i det politiska samtalet. - Man förväntar sig att vi är det första feministiska partiet som då ska göra någonting och säger kanske en del om den feministiska regeringen vi har, säger Farida al-Abani. Vi kunde absolut ha gjort mer, men det fanns en försiktighet och också det här att vi var själva mitt i det. #metoo är skälet till att vi engagerade oss i politiken. Vilken väg tar partiet framåt? Ska Fi framöver bredda partiet för att locka fler väljare eller fokusera ännu tydligare på att driva sina kärnfrågor kring feminismen? Varken Farida al-Abani eller Gita Nabavi vill utlova något, utan inväntar valanalyserna. - Det är väldigt viktigt att de som är med i partiet får vara med och bidra och forma den väg framåt vi ser. Vi är två ganska nya partiledare, jag tror att det här kommer leda till något spännande och nytt, en nystart, säger Gita Nabavi.

Mycket av det som händer just nu med Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken verkar ha sitt epicentrum i tankar inom Centerpartiet. I veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden tar vi pulsen på Martin Ådahl, riksdagsledamot för Centerpartiet och som allmänt anses ledande i förändringarna av arbetsmarknadspolitiken. Vi börjar med att prata med Martin om M/KD-budgeten som gick igenom. - Jag är tämligen förbannad på hur det gick till med M/KD-budgeten. Så här kan man inte göra. Vi satt mitt i regeringsförhandlingarna. Detta var en av de avgörande sprickorna i Alliansen, säger han. - Man kan inte göra neddragningar på det här sättet. Vi hade en tydlig plan för hur vi skulle göra. Vi vill ha någonting genomtänkt. Det var inte detta! Han berättar också om arbetsmarknadsfrågornas roll i Januariavtalet. - Arbetsmarknaden var den absolut tuffaste punkten i förhandlingarna. Det var när den här frågan löste sig som vi insåg att det fanns en väg framåt i praktisk politik, avslöjar Martin Ådahl. Men Martin är också mycket kritisk till hur Arbetsförmedlingens ledning valde att hantera neddragningarna. Mest kritisk är han rörande kontorsnedläggningarna. - Säg att du sparar 100 - 120 miljoner på att lägga ner de minsta kontoren. Det är väldigt lite av Arbetsförmedlingens hela budget. Att man valde ut, bland det minst kostsamma och mest kritiska för vår reform - att man måste nå ut i hela landet, det är nästan gränsande till sabotage. Det behövde man inte göra! Vi har besparingar som är tokigt upplagda i och med M/KD-budgeten, men både de och Arbetsförmedlingens ledning har gjort tokigheter. Martin berättar också om hur ett vettigt ersättningssystem i LOV ska utvecklas som inte ska se ut som LOV-lösningen inom stöd- och matchning, om kommuner ska kunna vara LOV-leverantörer och mycket mer. - Det här blev väldigt rörigt för folk. Det är bara i en sådan här podd, där man får prata till punkt, som folk kan uppfatta hela den här kedjan av händelser, avslutar Martin Ådahl. Ta chansen och lyssna på detta och mycket mer i podden och få det förklarat som inte kommer fram annars. Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

I veckans samhällsvetarpodd försöker vi se vad som händer i EU-valet 26 maj. Kommer högerpopulismen att växa till? Och vad är det som gör att arbetsmarknadsfrågorna är så svåra att debattera i EU? Ursula Berge pratar om detta med statsvetaren Göran von Sydow som är chef för Sieps, forskningsinstitutet som forskar mest om EU-politik i det här landet. Vi träffade statsvetaren Göran von Sydow för att förstå mer om hur EU fungerar och vad som kommer att hända i EU-parlamentsvalet. Förr var ja eller nej till EU. Nu ser valrörelsen ut att handla om mer eller mindre EU, eller kanske lagom? Men det är inte bara de dimensionerna som präglar valet. Allt tyder på att högerextrema partier kommer att tillväxa och om de är mindre splittrade efter det här valet, och ändrar strategi i sin syn på EU, kan mycket hända. - Om högerextrema partier lär sig använda EU-parlamentet i sakfrågor mer än att bara använda det som plattform för att skicka signaler tillbaka till sitt hemland kan stora förändringar och beslutsförlamningar ske, säger Göran von Sydow. Vi frågar också varför arbetsmarknadsfrågorna alltid blir så konstiga i EU-perspektiv. - Man måste förstå EU-debatten utifrån att den både har en horisontell dimension och en vertikal. Den horisontella är tex den klassiska höger-vänsterskalan. Den vertikala syftar till att vissa frågor kan bestämmas av EU – högt, men att andra frågor ska bestämmas på nationalstatsnivå, eller lägre, förklarar Göran von Sydow. - De gemensamma reglerna i EU har ofta bra passform för Sverige, men just vad det gäller arbetsmarknadsfrågor passar de väldigt dåligt för oss. Därför blir de ofta så konstiga i svensk EU-debatt, förklarar Göran von Sydow. Och på slutet skickar Göran en passning tillbaka till oss i facket: - Ibland har jag fått intrycket av att svenska fackföreningsrörelsen inte är så intresserad av hur fackförbund i andra EU-länder har det. En viktig EU-ambition vore kanske att stötta dem som ett sätt att långsiktigt också stödja den svenska partsmodellen, avslutar Göran von Sydow. Men vi pratar också om varför EU går bakåt i demokratiavseenden, varför EU alltid verkar krisa och om vi svenskar har vant oss vid att vara EU-medborgare, eller inte. Detta och mycket mer får du reda på i veckans Samhällsvetarpodden med Göran von Sydow, chef för Sieps. Ursula Berge frågar ut.

I veckans Samhällsvetarpodd försöker vi förstå vad som har hänt i arbetsmarknadspolitiken. Ingen verkar vara för Arbetsförmedlingens massvarsel och kontorsdöd. Ändå gör ingen något åt det. Har arbetsmarknadspolitiken offrats för att bryta blockpolitiken och vad kommer ut av vettiga jobbåtgärder för arbetssökande när röken har lagt sig? Samhällsvetarpodden har i ett flertal poddar på senare tid tagit pulsen på svensk arbetsmarknadspolitik. Senast var Arbetsförmedlingens GD Mikael Sjöberg på plats och före dess arbetsmarknadsutredningens särskilda utredare Cecilia Fahlberg. Även arbetsmarknadsutskottets Gulan Avci (l) och Martin Ådahl (c) har varit i podden. Det borde gå att se ett mönster. - Det man kan slås av är att vi har en arbetsmarknadspolitik som ingen verkar vara för, och ändå gör man inget åt den. De fyra partierna bakom Januariöverenskommelsen hade till exempel kunnat ändra i Vårändringsbudgeten, men valde att inte göra det. I någon mening har man då diskvalificerat sig från att kritisera den moderata och kristdemokratiska budget som har lett till de stora varsel och kontorsnedläggningar som vi nu ser. Ändå fortsätter man kritisera den som om inget hade hänt, förklarar Ursula Berge, förbundets samhällspolitiska chef. - Det är stor skillnad mellan retorik och praktik i arbetsmarknadspolitiken just nu. Centerpartiet säger att det inte var 132 nedlagda kontor, företrädesvis i glesbygden, som man ville skulle lägga ner. Samtidigt gör man ingenting åt det. - Liberalerna vill skära tre gånger mer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än vad som nu sker, men duckar i hur det ska gå till. En så drastisk ändring av politiken borde man vara mån om att förklara. Ändå hör vi ingenting. Alla partier säger att man vill ha bättre matchning på arbetsmarknaden, men gör ingenting när akademikersnabbspår till bristyrken läggs ner på grund av för lite pengar på Arbetsförmedlingen. Istället skriver de fyra partierna i Januariöverenskommelsen enbart att det är viktigt att ”fler får chansen till ett jobb utan utbildningskrav”. Varför värnar man inte bättre matchning till bristyrken som ofta är akademikeryrken? Arbetsmarknadspolitiken präglas idag mer än något annat av att man raserar den, och hoppas att någon fångar upp resterna och gör något bra av det. Vem denna någon är, är oklart. Vill man ha en välfungerande arbetsmarknadspolitik, i privat eller offentlig regi, borde man vara mån om att bädda bättre än så här för det. I veckans samhällsvetarpodd diskuterar Begmohammed Derakshande-Tomadj, professionsombudsman med förbundets samhällspoliska chef Ursula Berge om hur vi ska förstå logiken i dagens arbetsmarknadspolitik.

Det har varit en turbulent tid för Arbetsförmedlingen och dess generaldirektör Mikael Sjöberg. Mångmiljardneddragningen i M/KD-budgeten, rekordvarslet och stora kontorsnedläggningar. I veckans Samhällsvetarpodden pratar vi med generaldirektören om hur det är att vara statstjänsteman i en stökig politisk tid. Vad tänkte du när du insåg att det var den stora nedskärning som M och KD hade föreslagit i sin reservation till statsbudget som skulle bli verklighet? – Jag trodde inledningsvis att man skulle förändra eller justera beslutet. Men sedan vänjer man sig vid tanken under processens gång, förklarar Mikael Sjöberg. Tror du att politikerna i arbetsmarknadsutskottet förstod omfattningen av, och effekterna av, sitt beslut? – Jag levde ändå med en viss känsla av att man kanske inte, fullt ut, hade insett konsekvenserna av det beslutet, trots att jag hade varit ganska tydlig i utskottet. Intentionerna stod inte i paritet med konsekvenserna. Jag tror inte att det var någon baktanke med det hela, utan jag tror att det var en lapsus, säger Mikael Sjöberg. Vad tänker du som generaldirektör när ledande arbetsmarknadspolitiker säger att du agerar ”på egen hand” och borde ”följa Januariavtalet”? – Så fort man bedriver verksamhet på muntlig styrning är man 100 procentigt enskilt ansvarig som generaldirektör. Man måste istället gå tillbaka till de formella beslut regeringen tagit, och luta sig emot dem. Allt annat är ohållbart, förklarar Mikael Sjöberg. Lyssna också på om han hade kunnat göra besparingen på annat sätt än med jättevarslet och kontorsnedläggningarna, och hur han och myndigheten förhåller sig till Januariöverenskommelsen. Detta och mycket mer får du reda på i Veckans Samhällsvetarpodden med Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Ursula Berge frågar ut. Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Trots höga placeringar i antikorruptionsrankingar så sjunker successivt Sveriges betyg. Sverige har under de senaste åren haft flera stora korruptionshärvor samtidigt finns det en utbred vänskapskorruption i det svenska samhället. Tillsammans bidrar det här till en problematik som kan få långsiktiga konsekvenser för Sverige. I veckans avsnitt av samhällsvetarpodden gästas vi av Louise Brown, ordförande Transparency International Sverige. Sverige har under de senaste åren skakats om av en rad större korruptionshärvor, det har handlat om allt från mutor av storbolag utomlands till försäljningar av hyreskontrakt hos allmännyttan. Trots erkännanden och bevismaterial är det dock få som blir dömda i Sverige.   Sverige har svaga anti-korruptionslagar jämfört med anglosaxiska och amerikanska rättssystem där juridiska representanter hålls ansvariga för vad ett bolag gör. Vi har inte det så i Sverige, här måste vi koppla en person till en handling, säger Louise Brown.  Korruption yttrar sig i olika former, inte nödvändigtvis bara i stora muthärvor. Istället kan korruption ligga den enskilda individen mycket närmre än vad man tror. Ett stort problem i Sverige är vänskapskorruption och dess konsekvenser, framförallt när det kommer till rekrytering av personal.  Sverige är ett land där vi använder oss av personliga kontakter och nätverk för att rekrytera. Den här typen av rekrytering måste vara transparent och baseras på meriter sanerare än att man väljer en person som har en personlighet som passar in. Annars riskerar man att få en personalsammansättning som hämmar möjligheten att säga ifrån, säger Louise Brown  I dagens avsnitt pratar vi om korruption och dess olika former, vad som behöver göras för att Sverige ska få en bättre lagstiftning för att hantera den här typen av brott samt tjänstemännens ansvar för att kunna motverka korruption.

Vad händer när kontanter inte längre är allmänt accepterat att betala med? Sverige är extremt, vi är ett av de länder där vi nästan slutat använda kontanter och istället förlitar vi oss på betalkort och internetöverföringar. Eva Julin från riksbanken gästar samhällsvetarpodden och berättar om riksbankens arbete att säkerställa tryggheten i elektroniska betalningar och projektet med den svenska e-kronan. Riksbanken har historiskt sett varit den del av staten som ansvarat för att förse allmänheten med pengar, men vad händer när allmänheten slutar att använda kontanter och istället förlitar sig på privata aktörers digitala betalningslösningar? Om du har fysiska kontanter innebär det att du har en fordran på riksbanken om du istället har dina pengar på ett bankkonto har du istället en fordran på din bank. Om den banken går i konkurs är det mot den banken du har din fordran och om banken inte kan betala dig riskerar du att inte får tillbaka dina pengar, säger Eva Julin. Privata aktörer har ett annat intresse än vad riksbanken har, framförallt är dom affärsmässiga. Därför anser riksbanken i sitt arbete med E-kronan att det är viktigt att staten även i framtiden har en roll på betalmarknaden och kan garantera en neutral betalningsplattform för allmänheten. Syftet med en e-krona är att ge samma säkerhet med digitala betalningar som vi har i dag med kontanta betalningar, fortsätter Eva Julin. I dagens avsnitt pratar vi om e-kronan, statens roll på betalmarknaden, konspirationsteorier, neutrala betalningsplattformar och det kontantlösa samhället. Med andra ord allt du behöver veta för att möta morgondagens samhälle.

Många anser att individen bestraffas av en offensiv klimatpolitik, och särskilt på landsbygden. Måste det vara så att landsbygdens invånare blir förlorare i klimatomställningen? Kalle Sundin har varit med och startat tankesmedjan Gröna Folkhemmet, som menar att klimatomställningen måste vara socialt hållbar om den ska lyckas. Samhällsvetarpodden gräver i hur det ska gå till. Vi ser stora risker med hur klimatdebatten ser ut idag, och vill förändra den, säger Kalle Sundin. Om inte påtryckningarna för att förändra människors plånboksbeteende också matchas med kraftfulla, gröna reformer som gör det möjligt för människor att ställa om, så kommer inte klimatomställningen att lyckas. När skatterna höjdes på drivmedel i Macrons Frankrike tog proteströrelsen Gula Västarna till gatorna och Kalle ser att liknande reformer i Sverige kan leda till att missnöjet letar sig hit. Kombinationen av sänkt skatt för de som tjänar mest och höjda drivmedelsskatter som i mångt och mycket kommer drabba de som är beroende av bilen är ju en explosiv kombination som skulle kunna starta den här typen av rörelse även i Sverige. Så lyckas omställningen Det finns dock hopp om att det går att samla en bred mobilisering för att lyckas med klimatomställningen. Kalle Sundin pekar på framväxten av det svenska välfärdssamhället som ett lyckat exempel på hur vi kan lyckas även med klimatet. Det är klart vi kan göra det idag också och bygga ett hållbart, klimatsmart samhälle, säger Kalle. Det som krävs är ju den politiska visionen, de politiska medlen och resurserna. Kalle menar att de två stora områden där stora reformer behövs är inom transporter och industrin. Vi frågar om vilka åtgärder som behöver genomföras för att lösa klimatkrisen. Parternas roll i klimatarbetet Vi pratar också om hur parterna kan jobba med frågan. För Kalle Sundin är det en självklarhet att arbetsmarknadens parter börjar arbeta aktivt med den inom ramen för partsmodellen. Det finns väl ett gemensamt intresse hos såväl arbetsgivare som arbetstagare om att vi blir ett hållbart välfärdsland?

Hösten blev en grundkurs i regeringsformen för svenska folket. Men hur har makten flyttats med osäkra majoriteter och tre block? Ingvar Mattson fick en mycket speciell introduktion som ny riksdagsdirektör i höstas. Samhällsvetarpodden benar ut hur riksdagens roll förändrats efter en minst sagt speciell höst. – I kommunikationsarbetat om hur riksdagen arbetar i relation till regeringen har vi fått mycket gratis draghjälp av den täta mediabevakningen under den här hösten. Det säger Ingvar Matsson, riksdagsdirektör som bland annat har ansvar för information till allmänheten om riksdagens arbete. - Den här regeringsbildningen har bidragit till en vitt spridd kunskap om regeringsformen och regeringsbildningen. Vi har fått ett kunskapslyft – en större folklig förståelse för samspelet, riksdag och regering och den rollfördelning som finns mellan dem. - Vi har upplevt en obligatorisk statsministeromröstning för första gången som innebar att statsministern avsattes. Vi har dessutom upplevt att talmannen har lämnat två förslag som röstats ned. Detta är helt unikt, och som statsvetare tycker man att det är otroligt spännande och intressant att få vara med om. - Vi har genom årtiondena läst propositioner och varit rätt säkra på att det blir riksdagens beslut. Så är det inte idag. Det är krångligare och mindre transparent. Men det vi har vunnit är att riksdagen visade att den kan besluta. Det går inte att bara hålla koll på propositioner utan man måste även ha koll på utskotten och faktiskt även på riksdagsbesluten, förklarar Ingvar Matsson. - Jag har varit med om att till och med regeringskanslipersonal har dålig koll på riksdagsbeslut och skrivit in fel belopp i regleringsbrev, avslöjar Ingvar Matsson. Ingvar Matsson tycker även att det finns anledning att fundera över höstens regeringsbildningsprocess och att det finns anledning att även snegla över Östersjön. - Man ska vara försiktig med de bestämmelser som finns i regeringsformen och inte stirra sig blind på den senaste processen. Regeringsformen har ändå visat att den fungerar. Om man ska justera så ska man göra det när dammet har lagt sig. - Men jag skulle vilja peka på den konstruktion som finns i Finland. Där är det först två omröstningar. I tredje omröstningen är det den kandidat som får flest röster som vinner. Vi har efter fyra omröstningar ett extraval. Finland kanske är något att snegla på, funderar Ingvar Matsson. Riksdagsdirektören avslöjar också en hemlighet om hur talmannen Andreas Norlén egentligen ville ha det, mitt i alla presskonferenser…

Vad är Liberalernas vision om framtidens arbetsmarknad? Samhällsvetarpodden frågar Gulan Avci, vice ordförande i riksdagens Arbetsmarknadsutskottet och Liberalernas starka röst i arbetsmarknadsfrågor bara dagarna innan hon ska sätta sig med regeringen och bena ut vad som står i Januariavtalet om den stora stridsfrågan – arbetsmarknadspolitiken. – Jag tror man måste lägga de partipolitiska aspekterna bakom sig och titta på vad det är Sverige och Sveriges arbetsmarknad behöver, säger Gulan Avci om de förhandlingar som nu nu börjar. Liberalerna var väldigt tydliga i valrörelsen med att de ville ha en total omstöpning av arbetsmarknaden, inte minst av Arbetsförmedlingen. Nu har de skrivit under Januariavtalet. Var finns liberalernas gräns i arbetsmarknadsfrågor? Var kan de kompromissa? – Jag kommer inte agera partipolitisk protektionist och säga så här: nu ska jag gå in för att få igenom så mycket som möjligt av Liberalernas politik, utan här kommer det behöva vara ett givande och tagande, fortsätter Gulan. Förutom att fråga lite om liberalernas nästa partiledare och varför så många kvinnor har stängt dörren för att bli det, däribland Gulan, frågar vi om det mesta som är brännande frågor just nu som Las, strejkrätten, etableringsjobb, Arbetsförmedlingen och mycket mer. Liberalerna var också det parti som ”räddade” Jämställdhetsmyndigheten. Lyssna på hur Gulan tänkte när nedläggningen röstades igenom i utskottet, och hur förhandlingarna sedan räddade myndigheten. Detta och mycket mer får du reda på i Veckans Samhällsvetarpodden med Gulan Avci (L). Ursula Berge frågar ut.

Mitt i den glödheta politiska debatten om hur arbetsmarknadspolitiken ska bli bättre, kommer en jätteutredning om hur den borde göras om i grunden. Samhällsvetarpodden fick tag i den särskilda utredaren Cecilia Fahlberg bara dagen efter släppet och fick chans att ställa några frågor. Efter över två års arbete och ett mycket brett mandat kommer nu den bredaste genomlysningen av svensk arbetsmarknadspolitik som vi sett på många år. Den sätter luppen på Arbetsförmedlingen, rollfördelningen mellan kommuner och stat, på vilken roll reguljär utbildning ska ha som ett allt vanligare inslag i arbetsmarknadspolitiken och mycket annat. Hetast bland förslagen och mest diskuterad lär dock delen vara om vem som ska utföra arbetsmarknadsåtgärder med statliga medel – privat eller offentlig, eller något däremellan? I överenskommelsen mellan s, mp, c och l har de låst sig för en speciell form som Arbetsförmedlingen ska utföra sina tjänster i. Samtidigt har den statliga utredningen fördjupat sig i frågan om privata eller offentliga utförare av arbetsmarknadstjänster. Internationella utblickar och djupdykning i forskningsrön får utredningen att landa i ett förslag som varken andas privat eller offentligt. Istället handlar det om att kunna mäta och utvärdera och välja den utförare som samhällsekonomiskt mest lönsamt kan erbjuda tjänsten. Den särskilda utredaren vill i podden rikta en tydlig uppmaning till alla som nu debatterar huvudman istället för resultat: – Gör det inte så lätt att tro att det bara är att flytta lite pengar. Då kommer vi att ha en ny utredning om ett år igen, förklarar Cecilia Fahlberg. Även vad det gäller en bättre kompetensförsörjning på svensk arbetsmarknad har utredningen förslag. – Kompetensförsörjning diskuteras överallt. Nu är det högkonjunktur, men även under krisåren hade vi kompetensbrist. Många pratar, men man måste också göra någonting, säger Cecilia Fahlberg. Därför föreslår Arbetsmarknadsutredningen att en Kompetensförsörjningsmyndighet skapas som tar över arbetsuppgifter från upp till sju olika andra myndigheter. Där ska samlas kunskap från många olika håll och analyser och prognoser ska göras i samverkan med utbildningsanordare, myndigheter, arbetsmarknadens parter och många andra. Detta och mycket annat pratar Samhällsvetarpodden om med särskilda utredaren Cecilia Fahlberg.

Den 26 maj är det dags för val igen. Men varför är EU-valet så viktigt? En anledning är att valet handlar om arbetsmarknaden. Det handlar om ditt jobb och dina villkor. Hur hänger det ihop? Simon poddar med Marita Ulvskog som är EU-parlamentariker och ordförande i parlamentets sysselsättningsutskott. Handlar allt om att hålla EU borta från våra arbetsmarknadsfrågor? Vad handlar pratet om att svenska modellen är hotad om, och vad har det med sociala pelaren och minimivillkor att göra? Vi hinner riva av några andra heta potatisar också. Gör EU rätt saker? Hur får vi fler att gå och rösta i maj? Och givetvis även Brexit. Hur känns det egentligen i korridorerna, och vad innebär det när vi blir av med en av de stora aktörerna som tillsammans med Sverige står utanför euron? Programledare: Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing, Theresia Viska.

Varför har Sverigedemokraterna vuxit sig så stora idag – och varför tog det så lång tid innan högerpopulismen fick fäste i Sverige? Samhällsvetarpodden har pratat med två forskare som försöker förklara framväxten.  Johanna Folke och Olle Rickne är båda gästprofessorer på Yale och blev uppmärksammade strax före valet när de skrev en debattartikel på Dagens Nyheter som menar att alliansregeringens så kallade arbetslinje med jobbskatteavdrag, åtstramade socialförsäkringar och a-kassa är en viktig förklaring till det ökade väljarstödet för ett rasistiskt högerparti som SD. Ökade skillnader mellan de som jobbar och de som inte jobbar kopplar forskarna ihop med hur den grupp som förlorat på detta överrepresenteras i riksdagen genom Sverigedemokratiska mandat. Vi benar i hur utvecklingen hänger ihop med politikerförakt och minskad tillit gentemot samhället – och om det går att vända utvecklingen. Programledare: Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing

Vem bryr sig egentligen om upphandlingar? Och vad kan man egentligen göra med dem? Vad kan man egentligen göra i en upphandling? Hur gick det till när det blev obligatoriskt att ställa krav på villkor enligt kollektivavtal? Vi gräver ner oss i ämnet tillsammans med Ardalan Shekarabi, som var ansvarigt statsråd i förra regeringen. Men vi börjar i varför så många tycker att upphandling känns så tråkigt för många… Det ses av många som en teknisk och administrativ fråga – när offentlig upphandling i praktiken påverkar innehållet i de offentliga tjänsterna, påpekar Shekarabi. Men vi måste se det som en del av politiken – och att politiker har ansvar för de beslut som fattas kring offentlig upphandling.  Men tar våra politiker detta ansvar – eller gömmer de sig bakom juridik? Finns det slentrianmässigt upphandlande i kommuner och på myndigheter? Upphandlingsområdet är ett av offentlig sektors viktigaste styrmedel – och det är dags att vi får en seriös debatt om vad det innebär. Programledare: Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing

Hur förankrar man högre pensionsålder egentligen? Göran Hägglund fick tillsammans med Göran Johnsson i uppdrag att gå med förslaget om längre arbetsliv till arbetsmarknadens parter. Alla gick med på avsiktsförklaringen utom Svenskt Näringsliv – hur gick det till? Vad har det med den svenska partsmodellen att göra? Sverige är unikt som har genomfört en stor pensionsreform i modern tid och nu är inne på nästa. Hur byggs pensionssystemet vidare för ett längre arbetsliv som också är hållbart? Tvingande åtgärder som höjda åldersgränser för tidigaste uttag är en sak. Men vad behövs mer av åtgärder som verkligen gör det möjligt att vi kan arbeta längre? Vilket ansvar har politiken, arbetsgivarna och arbetsmarknadens parter? Ska ett legitimt pensionssystem vara lagbundet för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet eller måste det också påverkas löpande av aktiva politiska beslut som bromsen? Simon Vinge och Ursula Berge ställer frågorna till Göran – som idag dessutom är ordförande i Pensionsmyndigheten och arbetar vidare med pensionsfrågorna. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Jämställheten var väljarnas tredje viktigaste fråga i valet. Men det är 187 år kvar innan vi når full jämställdhet i Sverige enligt en ny studie. Vad kan en myndighet egentligen göra för att snabba på denna utvecklingen? Vi har med oss Lena Ag som är generaldirektör på den fortfarande färska myndigheten. Simon Vinge och Maria Östberg-Svanelind frågar också hur man egentligen startar upp en ny myndighet och hur man tar sig an en sådan stor frågeställning. Men hur tar man sig an de problem som springer ur en ojämställd arbetsmarknad? Har parterna tagit tillräckligt ansvar? Går jämställdheten åt rätt håll i stort? Vilken är den viktigaste frågan och vad kan vi lära av andra länder? Programledare: Simon Vinge och Maria Östberg-Svanelind. Producent: Ylva Mossing Läs mer om jämställdhet och hitta fler poddar på: www.akademssr.se

Att gå från att söka konfrontation i valrörelsen till att kompromissa i regeringsbildning utmanar många partiledare och deras partiers ledarideal. Samhällsvetarpodden pratar med Jenny Madestam, statsvetare på Södertörns högskola om de komplexa krav som finns på partiledare, inte minst i valrörelser och nu mitt i regeringsbildningsångesten. Jennys avhandling handlade om ledarskapsidealet i socialdemokraterna och dåvarande folkpartiet. I socialdemokraterna var idealet en kompispappa och i folkpartiet var det en ytlig djuping. Partiledarna har aldrig varit mer exponerade än vad de har varit den här valrörelsen. Partiledaren blir allt viktigare. Men ett partiledarskap kan inte vara helt innehållslöst. Ledarskapet måste vara fyllt med ideologi, förklarar Jenny Madestam. Därmed är det inte bara yta som räknas, även om vi befinner oss i en tid av medialisering och individualisering. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

Ibland behövs det politiskt tryck på parterna för att något ska hända. Det var fallet med strejkrätten. Hade inte regeringen tillsatt en utredning hade parterna aldrig kommit fram med sitt förslag till reformering av strejkrätten. – Det menar Anders Weihe, förhandlingschef för arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen i veckans Samhällsvetarpodden, så här några veckor efter valet. Inträdesjobben – det vill säga Alliansförslaget med politikersatta löner för vissa grupper – tycker han direkt är en missuppfattning från politikernas sida. Anders Weihe och Teknikföretagen tycker att den svenska partsmodellen fungerar bra. De har hög organisationsgrad och tror att den kan fungera väl även i en internationellt turbulent tid. Men i längden kan det bli svårt att motivera för en arbetsgivare att teckna kollektivavtal om dess anställda inte är med i facket. Partsmodellen bygger på att båda parter är starka och representativa, även facket. Förutom det pratas det om vad som ska regleras i lag och vad som bäst görs i avtal, avdragsrätt för fackföreningsavgift, hur LAS borde förändras och vad fack och arbetsgivare gemensamt kan ha för projekt för att värna den svenska partsmodellen. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing

Nu kommer eftervalsanalysen du har väntat på! Ursula Berge och Simon Vinge samtalar med Novus vd Torbjörn Sjöström om alla frågor vi och ni har haft sedan valnatten som handlar om opinionsinstitutens roll, metoder och framgång. Är de nöjda med sitt resultat? Kan man ens förutse någonting när väljarna är så pass rörliga som idag? Är ”poll-of-polls” någonting att ha? Vilka var konsekvenserna av att nästan alla överskattade Sverigedemokraterna? Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Hur ser Nordens största fackförbund på den allmänna trenden med sjunkande fackliga medlemstal? Kan svenska modellen, där parterna tillsammans reglerar arbetsmarknaden, överleva? Hur tar man politisk ställning utan att bli partipolitisk? Simon och Ursula gästas denna vecka av Martin Linder, ordförande på Unionen, i ett spännande samtal om partsmodellen, politiken och valet. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing

Migrationen, klimatet och jobben är tre av de viktigaste valfrågorna i år. Inte minst för Centern, som lyckats vara jämförelsevis tydliga i dessa frågor när andra partier har svajat betänkligt. Samhällsvetarpodden träffar Centerns chefsekonom Martin Ådahl i höstens första avsnitt. Samhällsvetarpodden försöker i veckans avsnitt ta pulsen på Centerpartiets identitet. Vad är det partiet i en svensk och europeisk kontext, när den politiska skalan flyttar sig och så även andra partier? Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Sedan lång tid tillbaka har det varit konflikt i Göteborgs containerhamn. Arbetsgivaren har haft kollektivavtal med Transportarbetareförbundet, men trots det har det varit en långtgående konflikt med Hamn4an i hamnen. Förra sommaren tillsatte arbetsmarknadsminister Ylva Johansson därför stridsåtgärdsutredningen. Inte minst akademikerförbund, som Sveriges Ingenjörer blev oroliga. Tre dagar innan den statliga utredningen presenterades kom parterna med ett eget förslag på hur strejkrätten skulle ändras. Vi pratar med förhandlingschefen på Sveriges ingenjörer – Camilla Frankelius om hur hon ser på partsförslaget kontra utredningen. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

Alla pratar om att vi måste bli bättre på att validera reell kompetens, det vill säga det som inte syns i examenspapper. Ändå går det så trögt. Vi pratar med Valideringsdelegationens huvudsekreterare Elin Landell om hur högre utbildning kan bli bättre på det. I början av september är det remisstopp på Valideringsdelegationens nya delbetänkande om validering i högskolan. Delegationen har omfattande förslag på hur den svenska högre utbildningen ska bli bättre på att erkänna det som inte är en avslutad högskoleutbildning. Det är allt från oavslutad högskoleutbildning, till det du har lärt dig på jobbet under ditt arbetsliv, i studiecirklar eller på andra sätt. Det är det som är reell kompetens. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

Debattens vågor går höga om Arbetsförmedlingens framtid. Arbetsförmedlingen har ett helt annat uppdrag idag än tidigare. Då var uppdraget att skapa rörlighet på arbetsmarknaden, inte minst geografiskt i en situation med full sysselsättning. Idag är det allt mer ett individualiserat utbildningsuppdrag. Debatten borde handla mer om det förändrade uppdraget än på hur myndigheten ser ut, menar Anders L Johansson, tidigare generaldirektör för Arbetsmarknadsverket, om hur man ska förstå dagens debatt om man ser den på armslängds avstånd. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

Samhällsvetarpodden fortsätter ta tempen och pulsen på svenska partsmodellen – denna vecka tillsammans med Anders Ferbe, tidigare förbundsordförande på IF Metall. Anders har grävt djupare i frågan åt oss – och är överens med Ursula Berge och Simon Vinge att den fackliga organisationsgraden är en av arbetsmarknadens största utmaningar idag. Men var befinner sig politikerna idag? Är medlemsrekrytering ett hantverk eller är det strukturerna som avgör? Hur mår svenska modellen egentligen och går det ”åt helvete”? Vilka vill egentligen in och styra och ställa i lönebildningen? Är några av de frågor som poddarna är överens – eller oense – kring. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Vi pratar ofta om fackens gemensamma uppdrag. Men hur det skulle kunna se ut och vad det innebär gräver vi djupare i denna vecka tillsammans med Handelsanställdas förbund. Susanna Gideonsson är ordförande för Handels, som är tredje störst inom LO och kanske det förbund som rekryterar flest nya medlemmar varje år i relation till sin storlek. Hur ser de på hela fackföreningsrörelsens gemensamma utmaningar, och vad kan ett akademikerfack göra för att möta dem? Hur kan vi tillsammans vända utvecklingen med sjunkande facklig anslutningsgrad? Ursula Berge och Simon Vinge vänder på stenar så som anslutningsgrad, genomströmning i organisationen, och appar – och finner både likartade och vitt skilda svar på de olika frågorna. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Vi har 360 000 arbetssökande i Sverige och 150 000 lediga jobb varje månad. Men det går inte bara att para ihop dem. Vissa måste kompetenspåfylla och andra byta jobb för att det ska matchas. Nyligen kom det en statlig utredning som föreslår utvecklingsledighet. Man ska kunna ta ledigt från jobbet upp till ett år för att studera, testa annat jobb, starta företag eller validera och praktisera med motsvarande a-kassa. För några år sedan föreslog förbundet införandet av ett Valideringsår som har likhet med det här förslaget. Det är avgörande att vi kan få till mer omställning och mer positiv rörlighet på arbetsmarknaden så att fler kan ha rätt jobb än bara ett jobb eller inget jobb alls. Är utvecklingsledighet svaret på det? För att få svar på det bjöd vi in den statliga utredaren Anders Wallner för att diskutera saken. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

Fackligt stöd för utveckling är en viktig del av det svenska biståndet. För de svenska fackföreningarna är internationell solidaritet och stöd till fackliga organisationer en självklar del av det fackliga arbetet. En stor del av stödet kanaliseras via utvecklingsprojekt som administreras av Union to Union. I veckans avsnitt att Samhällsvetarpodden gästar Kristina Henschen, chef för Union to Union och tillsammans med förbundets internationella sekreterare Maria Östberg-Svanelind fördjupar de sig i frågan vad stödet används till. Med start i FN:s 2030-agenda med 17 mål för hållbar utveckling och ILO:s decent work-agenda lyfter de den sociala dialogen som ett viktigt verktyg i vägen fram mot ett mer jämlikt samhälle. Programledare: Maria Östberg-Svanelind. Producent: Ylva Mossing.

Fake news och alternativa fakta var något som allmänheten fick upp ögonen för i samband med det amerikanska valet 2016. I Sverige har fake news oftast resulterat i drev på sociala medier och lett till ett ifrågasättande av både professioner och samhällsinstitutioner. För att komma tillrätta med problemet behöver vi öka medborgares förmåga att vara källkritiska. Men hur ska det gå till? Det och mycket mer diskuterar vi i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden. Programledare denna vecka är Jacob Höglund som gästas av Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.

Hur kan parterna göra mer för att stoppa sexuella trakasserier på arbetsplatserna? I veckans samhällsvetarpodd väcker vi frågan om att det kanske är dags att skriva in det i kollektivavtalen för att få mer att hända. Trots den lagstiftning som finns har sexuella trakasserier ändå kunnat ske på våra arbetsplatser. En förklaring är en bristande tillämpning av de lagar vi har. Så hur kan man då se till att lagen faktiskt stoppar sexuella trakasserier på våra arbetsplatser i framtiden? Ett svar på problemet kan istället vara att skriva in hur en bra uppföljning ska ske i våra kollektivavtal. Låt parterna ta ansvar för att minska de sexuella trakasserierna på våra arbetplatser! Det och mycket mer diskuterarSimon Vinge och Ursula Berge med Lena Svenaeus, disputerad rättssociolog, tidigare JämO och före detta förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR.

Konflikten i Göteborgs hamn har lett till en stor debatt om en av pelarna som svenska modellen vilar på. Frågan handlar inte längre om en konflikt på en enskild arbetsplats – med hotet om inskränkt strejkrätt handlar det i förlängningen om hela den svenska arbetsmarknaden. I veckans samhällsvetarpodd är både Mats Glavå, docent i arbetsrätt på Göteborgs Universitet, och vår egen chefsjurist Ullika Dalén inbjudna. Hur skulle svenska modellen påverkas om den pågående utredningen föreslår begränsad strejkrätt? Vad skulle det få för konsekvenser för akademiker och tjänstemän som nästan alltid har många förbund på varje arbetsplats? Varför går det inte att hävda att det är en samhällsfarlig konflikt? Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Vad händer när makt förskjuts från folkvalda politiker till experter och jurister? Frågor som tidigare avgjordes i politiska forum döms i allt större utsträckning av i juridiska instanser. Förändringen beskrivs som juridifiering och har skett på en rad områden under de senaste 30 åren, bland annat inom infrastruktur, bostäder, miljö, migration, integritet, skola och funktionshinderspolitik. En direkt konsekvens är att det blir allt otydligare hur man som medborgare ska kunna påverka de beslut som fattas i samhället. Det diskuterar förbundets chefsekonom Simon Vinge med Oskar Taxén, jurist på Kommunal. Oskar Taxén har i både rapportform och debattartikel beskrivit hur utvecklingen är problematisk för demokratin, och hur konsekvenserna bland annat är fler populistiska partier och sämre fackliga villkor. Programledare: Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing

Rasismen och antisemitismen verkar växa igen. Hur gör vi för att inte historien ska upprepas? Samhällsvetarpodden har träffat Auschwitz-överlevaren Livia Fränkel för att försöka förstå det som nu händer i Sverige. Idag ser vi allt oftare attacker mot synagogor här i Sverige. Den nynazistiska rörelsen Nordiska Motståndsrörelsen marscherar med uniformer och fanor på våra gator och skriker ut sin antisemitism. Vad är det vi ser och hur ska vi förstå det? I veckans Samhällsvetarpodd frågar vi en som ser parallellerna. Det är Livia Fränkel som är överlevande efter förintelsen. Hon är nu 90 år och förlorade båda sina föräldrar i Auschwitz. Vi frågar henne vad det är vi ser idag och hur hon känner igen sig från pogromernas Tyskland, Ungern och Rumänien på 30- och 40-talet. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

Hashtaggen #metoo har sedan den 15 oktober trendat över hela världen, inte minst i Sverige. Tiotals miljoner inlägg har gjorts sedan dess på olika sociala medier. Men vad är det vi ser? Är det en social rörelse som vi ser födas, eller är det ett digitalt irrbloss som försvinner igen? Hur ska vi förstå det i den digitala tid vi lever i? Om detta och många andra frågor pratar vi i veckans Samhällsvetarpodden med Anne Kaun, docent på Södertörns högskola vid institutionen för kultur och lärande och som forskar runt proteströrelser, digital medieaktivism och sociala medier. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

Hur bra är facket på att värna sina medlemmars intressen också när de är transpersoner? Lagarna är på plats och krav på aktiva åtgärder riktat även till transpersoner finns, ändå händer väldigt lite, också från arbetsgivarnas sida. Varför är det så frågar vi oss i veckans Samhällsvetarpodd. Om några dagar lägger den statliga utredaren Ulrika Westerlund fram sin utredning om hur transpersoners livsvillkor kan förbättras. Samhällsvetarpodden fick chansen att prata med henne i förväg om de delar i hennes utredning som handlar om transpersoners situation i arbetslivet. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

I denna veckas Samhällsvetarpodden träffar vi komikern och satiriken Ola Söderholm från Lilla Drevet. Vi pratar om politisk satir i Sverige och utlandet. Vilken roll spelar den politiska satiren och när övergår satir till politisk kampanj? Vad är satirens roll och ansvar i en demokrati? Det och mycket mer tar vi upp i veckans avsnitt. Programledare: Johan Kovaniemi. Producent: Ylva Mossing.

Hur nyanlända snabbare ska komma i rätt jobb är en glödhet politisk fråga. Vi har en tudelning på arbetsmarknaden där utlandsfödda står för en allt större andel av de arbetslösa. Lagstadgade minimilöner, enkla jobb, nya subventionerade anställningar och mycket annat föreslås från olika politiska håll. Parterna har än så länge valt att satsa på partsgemensamma överenskommelser – kallade Snabbspår. För att få en utomstående bild av Snabbspåren pratar Samhällsvetarpodden i denna vecka med Annika Hamrud som är journalist och författare och som nyligen skrivit en rapport om snabbspåren som heter ”Snabbspår in i arbetslivet?”. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

Vilka är våra dolda makthavare i Sverige? Vilka är det som står bakom politiken? De policyprofessionella är en växande grupp tjänstemän som utformar den politik som kommer att leda Sverige. Vi satte oss ned med professor Stefan Svallfors, medförförfattare till boken Makt utan mandat som kartlägger denna kår och deras roll i svensk politik. Programledare: Johan Kovaniemi. Producent: Ylva Mossing.

Hur får man ihop homofrågor med nationalism? Det ena känns progressivt, det andra konservativt. Ändå har vi en växande homonationalism som tar sig allt fler och tydligare uttryck. Högerextrema över hela Europa kramar de nu gayrörelsen för att ställa den i motsats till det de kallar ”kulturellt efterblivna migrantkulturer”. Journalisten och författaren Anna-Maria Sörberg guidar oss i homonationalismens ursprung och tillväxt, men också i den extrema kommersialiseringen av hbtq-rörelsen och när Pride glömde de mest utsatta. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

Klimatfrågan är inte bara en sak för naturvetare. Ekonomerna måste nu räkna annorlunda, både vad det gäller risk och tillgångar. Samhällsplanerarna har fullt upp att planera för hållbara städer och miljöer. Alla påverkas vi av klimatet, inte bara i vardagslivet, utan också i professionen. Samhällsvetarpodden tar pulsen på vart vi är på väg vad det gäller energibranschen. Vetenskapsjournalisten Jens Ergon som både har gjort dokumentärer för SVT och skrivit boken ”Omställningen” guidar oss från förtvivlan till hopp vad det gäller klimatet och energin. Lyssna på podden som tar upp vår tids stora ödesfråga och säger det vi så gärna vill höra – att det finns hopp. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

De papperslösa i Sverige lever under slavliknande förhållanden. I deras svaga position blir de enkelt utnyttjade av arbetsgivarna. Vi vill veta mer om hur situationen för de papperslösa är i Sverige och vad fackföreningarna gör för att förbättra situationen. I veckans podd pratar vi därför med Maria Östberg Svanelind, internationell sekreterare på Akademikerförbundet SSR, och Bengt Sandberg, ordförande för Facklig center för papperslösa. Programledare: Johan Kovaniemi. Producent: Ylva Mossing

Du har säkert hört om märket, sifferlösa avtal och reallöneökningar. Men vet du vad de betyder? Det råder en hel del begreppsförvirring om löneavtal och hur den svenska modellen fungerar. Vi gör ett djupdyk i allt du inte visste om löneavtal. Tillsammans med förbundets chefsekonom och förhandlingschef reder vi ut allt du inte visste om löneavtalen i veckans Samhällsvetarpodden. Medverkar gör Markus Furuberg, förhandlingschef Akademikerförbundet SSR och Katarina Lundahl, chefsekonom Akademikerförbundet SSR. Programledare: Johan Kovaniemi. Producent: Ylva Mossing.

Många av världens arbetstagare lever och arbetar under hemska förhållanden. I Sverige har vi arbetstagare en stark ställning genom starka fackföreningar och det finns mycket vi kan ta för givet. Vi och de andra svenska fackförbunden arbetar samtidigt allt mer i internationella projekt. Varför behövs den internationella solidariteten? Hur arbetar den svenska fackföreningsrörelsen internationellt? I det senaste avsnittet av Samhällsvetarpodden grottar vi ner oss i fackligt internationellt arbete med förbundets egen internationella sekreterare Maria Östberg Svanelind. Programledare: Johan Kovaniemi. Producent: Ylva Mossing

Arbetsförmedlingen fick 2010 ta över ansvaret för nyanländas väg in på den svenska arbetsmarknaden från kommunerna. Idag får Arbetsförmedlingen ofta kritik för att inte göra ett tillräckligt bra jobb. Hur har Arbetsförmedlingen klarat av uppdraget? Blev resultatet av reformen som politikerna trodde? Och vad går att göra här och nu för att förbättra möjligheterna till jobb för nyanlända? Om det samtalar vi med Catharina Bildt Grape, som arbetat som politisk sakkunnig åt två integrationsministrar och som var med och drev igenom den s.k. etableringsreformen. Programledare: Katarina Lundahl. Producent: Ylva Mossing

På lördag går March for Science av stapeln i 500 städer runt om i världen, varav fem i Sverige. Det är forskarnas upprop mot alternativa fakta och tal om "fake news" som florerade i den amerikanska presidentvalskampanjen. Problemet gäller inte bara USA utan växer på många ställen i världen. I veckans Samhällsvetarpodden träffar vi Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare för Vetenskap och Allmänhet, som samordnar allting runt den svenska delen av March for Science. Vi pratar om vad faktaresistens är, vad den beror på och vad vi kan göra åt den. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

Nästan tre av tio förtroendevalda uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld. Samhällsvetarpodden satte sig därför ner med Veronica Palm, före detta socialdemokratisk riksdagsledamot och flitig i sociala medier för att prata om hur näthatet ser ur, vad det leder till och hur vi bekämpar det.

Den arbetsmarknadspolitiska debatten har de senaste månaderna reducerats till att handla om att vara för eller emot Arbetsförmedlingen. De borgerliga partierna tillsammans med Sd har samfällt sagt ”Lägg ner Arbetsförmedlingen”. I podden diskuterar Ursula Berge, samhällspolitisk chef och Katarina Lundahl, chefsekonom, hur debatten kunde bli så här.

Det nuvarande systemet för hur pengar fördelas till våra universitet och högskolor har funnits i snart 25 år. Regeringen har nu aviserat en översyn. I veckans Samhällsvetarpodd frågar vi Sulfs chefsutredare Karin Åmossa vad hon tycker om dagens system och vad som måste förbättras. Hon lyfter speciellt basanslagens låga andel av forskningsresurserna, dvs de resurser till forskning lärosätena får utan att ansöka. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

Du kanske väljer Fairtrade-bananer och ekologisk mjölk för att bidra till schyssta villkor i produktionsländerna. Men hur ser det ut för våra svenska företag – tar de sitt hållbarhetsansvar? Många pratar om begreppet hållbarhet och hur vi som konsumenter kan vara med och skapa en hållbar konsumtion. Kan vi som konsumenter vara säkra på att de varor vi köper är producerade med schyssta villkor? Vems är ansvaret för att ha kontroll över hur en vara produceras? Hur kan vi vara säkra på att vår konsumtion inte kränker mänskliga rättigheter i länderna där våra konsumtionsvaror producera? I veckans Samhällsvetarpodd pratar vi med hållbarhetsexperten Parul Sharma.

Du har väl inte missat att 2017 är ett valår? Närmare bestämt är det kyrkoval. Men vad i herrans namn har egentligen riksdagspartierna där att göra i en sekulär stat? Varför ska partier som ställer upp i val till demokratiska institutioner som riksdag, landstings-/regionfullmäktige och kommunfullmäktige ställa upp i ett enskilt trossamfunds val? Borde de i så fall ställa upp i olika typer av val även för andra trossamfund? Om det pratar vi med statsvetarprofessor Ulf Bjereld, som också är ordförande i Tro och Solidaritet som samlar socialdemokrater som vill förena sin religiösa övertygelse och tro med sitt politiska engagemang. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

Är det vi ser i Trumps USA, i Moderaternas ändrade syn på Sverigedemokraterna och i många länder i Europa högerextremismens sista dödsryckningar eller dess vår? Vad händer när fundament i samhällsbygget ifrågasätts av landets mäktigaste person – presidenten? Går Sverige nu i andra nordiska länders fotspår där högerpopulistiska partier är med i de politiska finrummen i sina respektive länder? Om detta pratar vi med statsvetarprofessorn Ulf Bjereld i detta extra avsnitt från Samhällsvetarpodden. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

Sedan flyktingkrisen 2015 har det hänt mycket på kort tid i Sverige. Inte bara politiskt, utan också i civilsamhället, som aldrig tidigare varit en så viktig kugge i mottagandet. Om det pratar vi i veckans Samhällsvetarpodden. Med oss har vi Göran Pettersson, generalsekreterare för Forum, en intresseorganisation för civilsamhällets organisationer med social inriktning. Hur har Forum upplevt skiftet i rollfördelning i asylpolitiken mellan stat och civilsamhälle? Hur mycket mer pengar handlar det om i miljoner och procent från staten till civilsamhällets olika delar? Har det ideella engagemanget förändrats? Det och mycket annat! Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing.

Hur sjuka är vi? Och vems fel är sjuktalen? I fjol kom nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som ska minska sjuktalen på svensk arbetsmarknad. Så frågan är hur har det gått? Sjukskrivningar kostar det offentliga enormt mycket och ytterst drabbar det de som blir sjuka hårt. Vi vill förstå vad det är som händer med sjukskrivningarna i Sverige. Hur kan vi komma tillrätta med sjuktalen och bli världens friskaste land och bäst arbetsmiljö? Programledare är Johan Kovaniemi och medverkar gör Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. Producent: Ylva Mossing

Brexit, Trump och fredsavtalet i Colombia: Vi var så säkra på hur det skulle gå – och sen blev det precis tvärtom. Varför slog opinionsundersökningarna så fel? Det är ämnet för veckans Samhällsvetarpodd. Året har bjudit på en hel del stora politiska överraskningar. De flesta var nog rätt övertygade om att Storbritannien skulle rösta för att stanna i EU och att Hillary skulle ta hem den amerikanska presidentposten. De faktiska resultaten kom som en stor chock för många. Och resultaten har också väckt mycket kritik mot hela branschen som ägnar sig åt opinionsundersökningar. Hur kunde mätningarna visa så fel? Och vad – om något – betyder mätningarna för det faktiska utslaget?

På onsdag i nästa vecka röstar riksdagen om regeringens förslag om offentlig upphandling. Regeringen räknade tidigare med att få igenom förslaget, men efter att SD svängt väntas regeringen nu åka på ett tungt nederlag. Offentlig upphandling och det nya lagförslaget är en juridiskt komplex fråga. I den här podden försöker vi framförallt förstå frågan utifrån politiska aspekter och vad den säger om Sverigedemokraternas ställning i svensk politik. Inget parti vill förhandla direkt med SD och offentlig upphandling har blivit slagfältet för denna strid. I podden medverkar Ursula Berge, samhällspolitisk chef och Katarina Lundahl, chefsekonom. Podden leds som vanligt av Johan Kovaniemi.

Folk mot folk eller folk mot eliten? ”Make America Great Again” vad är det tecken på? Begreppet trumpism är något vi försöker förstå efter Donald Trumps valseger denna vecka. I svåra tider ser vi om vårt eget och smalnar av vilka som får vara en del av folket i nationen. Är trumpismen nationalism, konservatism eller något nytt? Vilka får plats i Donald Trumps USA och finns trumpismen i Sverige och Europa? Denna vecka intervjuar vi Anders Hellström, statsvetare och docent vid MIM. Medverkar gör Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. Programledare är Johan Kovaniemi.

Vad är enkla jobb? Vilka problem och möjligheter finns det med den politiska idén om att utöka andelen enkla jobb på svenska arbetsmarknad? Vi resonerar kring de stora utmaningarna med idén och begreppet enkla jobb. Programledare: Johan Kovaniemi. Fasta medverkande är den samhällspolitiska chefen Ursula Berge.

Denna vecka analyserar vi partiledardebatten i riksdagen. Vilka frågor togs upp och hur vinklas verkligheten för att vinna väljarnas förtroende? Programledare: Johan Kovaniemi. Fasta medverkande är den samhällspolitiska chefen Ursula Berge och chefsekonomen Katarina Lundahl.

Vi analyserar den amerikanska presidentvalsdebatten. Specialgäst idag är Fredrik Söderquist, retoriklärare på Södertörns högskola. Medverkar gör som vanligt Ursula Berge och Johan Kovaniemi.

20 september går finansminister Magdalena Andersson till riksdagen med 2017 års budgetproposition. Sex dagar senare, när dammet har lagt sig, försöker vi förstå det övergripande och detaljerna i den. Medverkar gör Ursula Berge och Johan Kovaniemi.

Vad innebär det att Storbritannien har röstat för att lämna EU? I podden diskuterar vår chefsekonom Katarina Lundahl om det ekonomiska konsekvenserna och vår internationella sekreterare Maria Östberg Svanelind ger oss sin omvärldsanalys av läget.

3 juni blev snabbspåren för samhällsvetare och socionomer klara. I detta poddavsnitt diskuterar Johan Kovaniemi med Ursula Berge om varför snabbspår är viktigt och vad det gör med den svenska modellen.

Hur mår svensk politik? Vissa pratar om förtroendekris och parlamentariskt kaos under de senaste åren. Är det kaos inom svensk politik? Lyssna på samhällsvetarpodden med Ursula Berge och Johan Kovaniemi.

Samhällsvetarpodden den 13 November by Akademikerförbundet SSR

Samhällsvetarpodden 23 Oktober by Akademikerförbundet SSR