Forskarpodden ? en podd från Uppsala universitet

Tack vare forskning vet vi allt mer om små barns rika inre liv och om deras tidiga utveckling. Men förutsättningarna är olika beroende på var i världen de växer upp. Hur påverkas till exempel spädbarn som lever i flyktingläger? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi. Vid Uppsala barn- och babylab studerar han barns utveckling, från bebisstadiet och framåt.

Om vi skulle kunna härma processerna som sker i solen skulle vi kunna skapa energi genom fusion. Ett enda gram bränsle skulle då kunna ge motsvarande mängd el som en eluppvärmd villa gör av med på ett helt år. Och viktiga framsteg görs nu inom forskningen, bland annat har flera världsrekord satts. Fysikern Jacob Eriksson berättar att alltmer pekar mot att det faktiskt kommer att bli möjligt att bygga riktiga fusionskraftverk på jorden.

Den blivande kungens första skrivböcker, brev från alltifrån Marie Antoinette till vanligt folk, utkast till teaterpjäser och tornerspel. Det är bara exempel på vad som finns bevarat i Gustav III:s privata arkiv som nu håller på att digitaliseras och bli tillgängligt för alla. Arbetet leds av Mikael Alm som är professor i historia. De gustavianska kungarna levde i en turbulent tid när monarker avsattes och till och med mördades. Även här i Sverige.

Konung Gustav III. Konstnär: Alexander Roslin. Foto: Mikael Wallerstedt Länk till Gustav III privata arkiv

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två läkemedel under utveckling.

Vad händer i kroppens celler vid sjukdom, graviditet och andra processer? I dag kan vi få en djupare förståelse av kroppens kemi, med hjälp av teknik som blir allt känsligare och snabbare. Ingela Lanekoff, professor i kemi, tar fram nya metoder inom masspektrometri som kan användas för att följa förändringar i enskilda celler.

I dagens polariserade debattklimat är det lätt att fastna i sina åsikter och då är risken stor att samtalet inte leder någonstans. Men det går att hitta ett annat, mer prövande förhållningssätt. Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, har skrivit en bok om åsikter och kunskap tillsammans med läkaren och författaren Stefan Einhorn. Huvudbudskapet i boken är att vi kan öka vår förmåga att betrakta åsikterna utifrån och undvika att betrakta dem som sanningar.

Vi kan vänta oss fler pandemier efter covid-19. Med ständigt nya kontaktytor mellan människor, djur och miljö, kan virus mutera och hitta nya arter att infektera. Samtidigt kan läkemedelsrester i naturen påverka resistensutveckling hos bakterier, så att antibiotika och andra läkemedel inte fungerar, berättar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar. För att göra något åt dessa globala problem krävs ett helhetsgrepp på vår hälsa, som forskarna kallar ?One Health?

ALS, tvångssyndrom, lupus, cancer? Genom att kartlägga djurs dna kan vi få en djupare förståelse av biologin bakom sjukdomar. Det internationella forskningsprojektet Zoonomia har undersökt arvsmassan hos 240 olika däggdjur. Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, berättar om alla olika upptäckter som forskarna gjort.

Hur det tidiga universum såg ut är fortfarande inte helt klarlagt. I teorin borde det till exempel bland annat ha funnits extremt mycket massivare stjärnor än idag. Erik Zackrisson, docent i astronomi, hoppas nu att med hjälp av det nya, avancerade James Webb-teleskopet för första gången kunna observera de här monsterstjärnorna. En annan fråga som han också söker svar på är om det finns avancerade civilisationer där ute i rymden.

Med specialtränade AI-algoritmer blir det lättare att ställa diagnos vid hjärtsjukdomar, tack vare tvärvetenskaplig forskning. Det är bara en av alla nya möjligheter med den nya AI-tekniken. Men forskarna behöver också väga möjligheter mot risker, berättar Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi, och Thomas Schön, professor i artificiell intelligens.

Vi har under de senaste åren sett hur folk i muslimska länder protesterar mot sina regimer och kräver mänskliga fri- och rättigheter. Samtidigt ser vi i den här delen av världen ett spirande intresse för miljö- och klimatfrågor där religiösa tänkare finner stöd i den muslimska skapelseberättelsen för att tala om människans skyldighet att förvalta vår jord på ett ansvarsfullt sätt för kommande generationer. Vad är det egentligen som händer i den muslimska världen just nu? Medverkande: Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Hur påverkar den nya AI-tekniken arbetsmiljön och vårt engagemang på jobbet? Åsa Cajander är professor i människa-datorinteraktion och har forskat i tjugo år om digitalisering och arbetsmiljö. Nu ska hon studera hur AI används på olika arbetsplatser. För att lyckas med digitalisering på arbetet krävs kunskap inte bara om tekniken utan också om människor.

Vad är det som gör att vissa personer klarar motgångar och kriser bättre än andra? Det handlar mycket om självregleringsförmåga. Det vill säga förmågan att medvetet kunna kontrollera sina tankar, känslor och beteenden. Det handlar också om att ha psykologisk flexibilitet. Det vill säga kunna anpassa sig efter den aktuella situation man befinner sig i. Men går det här att träna upp?

Övervikt hos barn blir allt vanligare. Vad kan man göra som förälder för att hjälpa sitt barn till en mer hälsosam vikt? Det är enklare att börja tidigt med små förändringar än att göra insatser i tonåren, berättar Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Föräldrarna behöver ha "svart bälte" i tålamod och involvera hela familjen ? även mormor, förskolan och grannen.

Att bakterier blir resistenta mot antibiotika är ett växande problem i hela världen. För att få fram nya fungerande antibiotika och ge mer träffsäker behandling behövs både forskning och samarbete med industrin. Möt Dan I Andersson, professor i medicinsk bakteriologi, och Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi. De forskar båda om antibiotikaresistens, fast ur olika perspektiv.

Läs en transkribering av avsnittet.

Under de senaste åren har det allt oftare hörts varningar om att demokratin i världen är hotad. I flera länder, även i Europa, har oberoende medier fått allt svårare att verka, auktoritära ledare tar kontroll över domstolarna och det görs inskränkningar i de mänskliga rättigheterna. Men skulle det kunna hända även här i Sverige? Hur skyddad är egentligen vår demokrati?

Användningen av solceller ökar och solenergi kan snart gå om kärnkraft på en global nivå. Forskare världen över jobbar med att förbättra solcellernas verkningsgrad, bland annat genom att kombinera olika tekniker i så kallade tandemsolceller. Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik, leder två stora samarbetesprojekt mellan akademi och industri: det nationella kompetenscentrumet SOLVE som fokuserar på solcellsutbyggnaden i Sverige och EU-projektet SITA, som utvecklar nästa generations solceller med tandemteknik.

För att vi ska nå klimatmålen behöver alla dra sitt strå till stacken. Alla från politiker till näringsliv och konsumenter måste fatta kloka och välavvägda beslut. Mycket görs, men varför går omställningen så långsamt? Och hur skapar vi förutsättningar för att målen i Parisavtalet ska kunna nås? Mikael Karlsson är universitetslektor i klimatledarskap vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Li Bennich Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap har under många år forskat om utvecklingen i Östeuropa och specifikt om Ukraina, vilket nu satt hennes forskning i händelsernas centrum. Idag bidrar hon med sin kunskap för att förstå bakomliggande orsaker till Rysslands invasion av Ukraina. Men det är med dubbla känslor hon ser det nyväckta intresset för landet, dess historia, människor och kultur ? ett land där den ryska militären i sin framfart, gör sitt yttersta för att förstöra så mycket som möjligt.

Kalla magneter är miljövänliga, energisnåla och supraledande magneter som kan användas vid stora forskningsanläggningar, men också inom medicin och andra områden. För att lyckas tillverka dem krävs samarbete mellan forskare och industrin. Maja Olvegård, forskare i fysik, leder ett samverkansprojekt i samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och högteknologiska företag i Småland.

För knappt 400 miljoner år sedan kravlade en grupp fiskar upp på land och gav upphov till de fyrbenta ryggradsdjuren. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi har länge forskat om de här varelserna som kallas tetrapoder och är alla groddjurs, reptilers, fåglars och däggdjurs gemensamma förfäder.

Desinformation och pseudovetenskap sprids av många orsaker. I bakgrunden finns ofta kommersiella, ideologiska eller politiska intressen. Forskare har ett viktigt ansvar att reagera och bemöta detta, menar Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiolog och ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien. Han har ägnat mycket tid åt att föra ut forskningsbaserad kunskap och bekämpa desinformation och pseudovetenskap. Som forskare studerar han hjärnans evolution. Hur uppstod till exempel långtidsminnet? Och vad kan vi lära oss av att studera zebrafiskars minne?

Immunterapi med biologiska läkemedel är en kraftfull metod att bekämpa cancer, vid sidan av cellgifter och operation. Till exempel utvecklas vaccin mot cancer, som sätter igång kroppens eget immunförsvar och fungerar på flera olika typer av cancer. Möt cancerforskaren och entreprenören Sara Mangsbo som befinner sig mitt i den spännande utvecklingen.

Intresset för kärnkraft ökar i Sverige, vid sidan av en storsatsning på förnybar elproduktion i landet. Ane Håkansson är professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Han har känt hur opinionen svängt, både bland allmänheten och politiker. Medan hans forskning främst riktar in sig på säkerhetsaspekten kring kärnkraft, så fortsätter utvecklingen mot att skapa små modulära kärnkraftverk som återanvänder redan använt kärnbränsle.

För hundra år sedan inrättades Rasbiologiska institutet i Uppsala. Det blev möjligt genom flera års kampanj av inflytelserika forskare och politiker som trodde på de nya idéerna om förbättrad folkhälsa. Men i takt med nazismens genomslag i Tyskland förlorade rasbiologin sitt anseende i Sverige. Det berättar Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria.

Islamistiska väpnade konflikter är svårare att lösa än andra konflikter. De tenderar att bli långdragna, har ofta många olika aktörer och medling blir allt mindre vanligt. Men det finns vägar framåt. Det visar Isak Svenssons och Desiree Nilssons forskning om konfliktlösning i islamistiska konflikter.

Konspirationsteorier har blivit allt vanligare i världen och man förundras över att människor verkligen kan tro på vissa av dessa teorier. Varje större kris har dessutom blivit grogrund för uppkomsten av nya konspirationsteorier. Idéhistoriker Andreas Önnerfors, vid Uppsala universitet, forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja en konspirationsteori.

I år är det 100 år sedan insulinet upptäcktes vilket innebar att diabetes inte längre ledde till en säker död utan kunde behandlas. Idag ökar antalet diabetiker i hela världen och det pågår forskning om nya framtida behandlingsformer. Kanske kommer sjukdomen en dag att kunna botas, berättar Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi och föreståndare vid Uppsala diabetescentrum.

Intresset för solceller växer snabbt i världen och en anledning är att dom blivit mycket effektivare ? och billigare, på senare år. Vid Uppsala universitet finns en av få svenska forskare som tillhör världseliten när det gäller solcellsforskning; Marika Edoff, som forskar på tunnfilmssolceller och som innehaft världsrekordet flera gånger när det gäller att nå högsta verkningsgrad för solceller.

Dålig studiero är ett stort problem i svenska skolor och det påverkar förstås både trivseln och skolprestationerna. Men det finns metoder, baserade på forskning, som skapar större trygghet i klassrummet och bättre relationer mellan lärare och elever. Allra bäst funkar det om lärare och skolpersonal samarbetar. Det berättar Martin Karlberg, forskare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, som har skrivit en bok om ledarskap i klassrummet. 

Biodiversity is declining globally. Why is it so important, in the forest and for humans? Can it protect us from the effects of climate change? What can be done at a political level to preserve biodiversity? Malgorzata Blicharska, Associate Professor at the Department of Earth Sciences at Uppsala University, is a participant in the TV series "The Age of Nature". She explains that the more species and the more stable and complex the ecosystem is, the more resilient it is against environmental pressures ? such as climate change.

This episode is in English.

AI och Machine learning används alltmer i organisationer och företag som ett stöd för att fatta beslut. Vad är det som krävs för att AI verkligen ska öka värdet och den ekonomiska nyttan? Hur är det att arbeta i ett team där minst en av medlemmarna är en AI-enhet och inte mänsklig? Och hur påverkas vårt framtida arbetsliv av det här? Darek Haftor och Sandra Bergman, forskare i informatik och media, berättar.

I Sverige väntar stora pensionsavgångar inom dom närmsta åren, samtidigt som många av våra invandrare står utan jobb, trots flera år i landet. Hur går den ekvationen ihop? Vilka möjligheter finns på arbetsmarknaden om man vågar tänka nytt? Om migration, samhälle, invandring och arbetsmarknad, forskar Olof Åslund, föreståndare för det nystartade Immigration Lab vid Uppsala universitet.

Förlossningsdepression drabbar ungefär tolv procent av alla mammor i Sverige. Men det finns effektiva behandlingar, det gäller bara att kunna identifiera vilka kvinnor som riskerar att drabbas. Forskaren och läkaren Alkistis Skalkidou och hennes forskarteam vid Uppsala universitet, har därför utvecklat en app Mom2B-appen till hjälp med detta.

Coronaviruset sars-cov-2 som orsakar sjukdomen covid-19 är redan ett av världens mest utforskade virus. Mia Phillipson, professor i fysiologi, har varit med och byggt upp biobanker för att få svar på viktiga frågor: Hur vet man vilka som blir svårast sjuka, hur fungerar immuniteten och är det så att vissa individer har ett starkare skydd mot viruset? Vanligtvis forskar hon om det friska immunsystemet.

Barns och ungdomar läser allt mindre och svenska skolbarns läsförmåga har sjunkit sedan 1970-talet, visar en aktuell rapport. Vad beror det här på och vad kan man göra åt det? Forskaren Anna Nordlund berättar om hur man kan stimulera barns språkförmåga och läsintresse. Hon pratar också om Selma Lagerlöf, som redan på sin tid kämpade för att öka läsandet i Sverige.

Just nu befinner vi oss mitt i en pandemi och i en sådan krissituation reagerar vi alla olika. För några av oss är behovet av stöd och hjälp extra stort. Filip Arnberg forskar om katastrofpsykiatri.

Minnen skapas i hjärnan ? men hur? I denna fascinerande grundforskning analyserar Klas Kullander nervsystemet funktioner med hjälp av toppmoderna metoder.

Under den pågående coronapandemin ställs många etiska frågor på sin spets.

Batteriforskarna Kristina Edström och Daniel Brandell berättar om framtidens batterier

Den svenska amerikabilden är stark, menar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier.