Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Skolministeriet

Skolministeriet

Skolministeriet granskar och belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom levande reportage, egna undersökningar och fördjupande samtal.

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

ur.se/id/186170

Avsnitt

Vad ska lärarassistenterna göra?

Inför riksdagsvalet 2018 bjöd partierna över varandra i löften om att satsa på lärarassistenter. Det skulle råda bot på allt från lärarbrist till kunskapsluckor hos eleverna. Nu anslår Regeringen nästan en halv miljard kronor i statsbidrag som ska gå till att anställa lärarassistenter. Men vad är det tänkt att den här nya yrkesgruppen ska göra i skolan? Och vad talar för att lärarassistenter kommer att innebära en avlastning för lärarna?
2019-06-14
Länk till avsnitt

Fortsatt ovisst om modersmål i Hörby

Det är oklart hur Hörby ska kunna genomföra den besparing på modersmålsundervisning som klubbades igenom hösten 2018. I en ny policy skärper kommunen kraven på vilka elever som ska erbjudas modersmål. Men modersmålsläraren Farid Shar ställer sig frågande till policyns innehåll. En statlig utredning föreslår att modersmålsundervisningen ska regleras i skolans timplan. Utredaren Nihad Bunar menar att om inget görs för att stärka modersmålsundervisningens ställning så riskerar ämnet att vara hotat på sikt.
2019-06-07
Länk till avsnitt

Brottsförebyggande skola

Efter skolavslutningen i nian riskerar en del ungdomar att glida in i gängkriminalitet och organiserad brottslighet. - Det handlar inte om att röka braj och sno kexchoklad, säger polisen Daniel Neck, utan om att förvara och transportera vapen och sälja och förvara narkotika. Vad har skolan att sätta emot de snabba pengar som gängen erbjuder? På Ryaskolan i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg försöker man få eleverna att göra sig andra bilder av framtiden
2019-05-31
Länk till avsnitt

Lärarna protesterar

Under parollen Lärarmarschen har tusentals lärare samlats på gator och torg runt om i landet. De vänder sig mot nedskärningar och sparkrav i skolan. Den här sortens lärarprotester har varit en ovanlig syn i Sverige de senaste decennierna. För trots att lärare ofta larmar om en allt tyngre arbetsbörda så har den svenska lärarkåren varken strejkat eller demonstrerat i någon större omfattning sedan 1989. Hur kommer det sig att lärarna har hållit sig så lugna? Och vad är det som får dem att kliva upp på barrikaderna just nu?
2019-05-24
Länk till avsnitt

Att återställa ordningen

För fyra år sedan besökte Skolinspektionen Dalhemsskolan i Helsingborg och konstaterade att eleverna hade tagit makten. Det fanns inte heller någon studiero berättar rektorn Anette Swenninger. Sedan dess har skolan ställt om sitt arbetssätt. Anmälningar om hot och våld i skolan ökar och i den politiska debatten hörs förslag om ändrade regler och hårdare tag. Men vilken förändring kan en skola få till på egen hand? Vi besöker två skolor som bestämt sig för att vända en negativ utveckling.
2019-05-17
Länk till avsnitt

Vad är matteångest?

Hos en del väcker matematiken ren och skär ångest. Fenomenet kallas matteångest och ställer till besvär i livet även utanför skolan. Psykologiforskaren Marcus Lindskog har genom att mäta nummersinnet hos väldigt små barn kunnat visa att grunden för matteångest läggs tidigt i livet. Anna Palmer som utbildar förskollärare berättar om hur man jobbar med lärarstudenternas egna negativa känslor inför matte, för att undvika att de förs vidare till barnen.
2019-05-10
Länk till avsnitt

När åldersblandat var på modet

Läraren Kurt Rosenlund har arbetat på Södermalmsskolan i Stockholm i över fyrtio år. Han var med när skolan 1980 införde åldersblandade klasser, som en av de första i landet. Kurt och hans kollegor fick ta emot många studiebesök genom åren. Trenden att organisera sina elever i ett-treor och fyr-sexor höll i sig i drygt två decennier. Enligt forskaren Monika Vinterek gick 4 av 10 svenska tredjeklassare i en åldersblandad klass vid millennieskiftet. Nu ser det inte ut så längre. Vad var det som hände?
2019-05-03
Länk till avsnitt

Skola för gömda och rektorn som blev borgarråd

Har skolsituationen blivit bättre för barn på skyddade boenden i Göteborg? Och vilka insikter tar Stockholms nya socialborgarråd Jan Jönsson med sig från tiden som rektor i ett socialt utsatt område? Vi följer upp två tidigare reportage.
2019-04-26
Länk till avsnitt

Dansk obligatorisk förskola inspirerar Sverige

En av de 73 punkterna i januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C säger att barn till nyanlända ska gå i obligatorisk språkförskola från tre års ålder. Inspirationen kommer från Danmark där ett liknande system har funnits i flera år. I Danmark väcker förskoletvånget blandade känslor, både bland föräldrar och språkpedagoger.
2019-04-12
Länk till avsnitt

Är det lagligt att drogtesta elever?

Gymnasieeleverna på Tegelbruksskolan i skånska Klippan får regelbundet lämna drogtester i form av urinprov. Den elev som inte vill ställa upp kan räkna med att vårdnadshavarna kontaktas. Den här sortens generella drogtester förekommer på flera gymnasieskolor runt om i landet. Men metoden är ifrågasatt. För att det ska vara lagligt att göra så här krävs frivillighet från elevernas sida. Men hur frivilligt kan det bli om det är förenat med konsekvenser för den elev som vägrar lämna prov?
2019-04-05
Länk till avsnitt

Lärstilarnas uppgång och fall

Idén om lärstilar slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet. Enligt lärstilsteorin kan elever delas in i olika kategorier efter det sätt som de bäst lär sig på. En visuell elev lär sig bäst genom att se och läsa, medan en auditiv elev lär sig bäst genom att lyssna. Idag är idén om lärstilar utskälld och på skolor där man tidigare skyltat med lärstilspedagogik har spåren sopats bort. Hur går det till när en pedagogisk idé på kort tid får stort genomslag i skolan för att efter några år vara nästintill bortglömd?
2019-03-29
Länk till avsnitt

Snabbspåret ingen spikrak väg till lärarjobb

Matteläraren Lukman Resho från Syrien jobbar på en gymnasieskola i Örebro. Men hans tjänst är ett subventionerat nystartsjobb som snart tar slut. Ett riktigt lärarjobb har han svårt att få, trots att han har gått snabbspåret för nyanlända lärare. Med snabbspåret som lanserades 2016 skulle nyanlända lärare få en kortare väg till lärarjobb i Sverige. Men någon snabb väg in i yrket har snabbspåret inte blivit för de flesta. Vad är det som står i vägen för snabbspårslärarna?
2019-03-22
Länk till avsnitt

Skolstrejken som blev en världsrörelse

På bara några månader har Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet spridits världen över. Tiotusentals ungdomar har gått ut på gatorna med kravet att något görs åt klimatförändringarna. Och under parollen Teachers for Future ger lärare nu de strejkande eleverna sitt stöd. Men varför just en skolstrejk? Och var kommer idén ifrån? En del av svaret hittar vi i Dalslands skogar.
2019-03-15
Länk till avsnitt

Vad tänker nyanlända föräldrar om skolan i Sverige?

Får barn bestämma allting själva här i Sverige? Måste jag ändra på något i min föräldraroll? Tänk om socialen tar mitt barn? Farhågorna och funderingarna är många hos de föräldrar som går en studiecirkel för nyanlända föräldrar i Uddevalla. Här ges föräldrarna chansen att diskutera möjligheter och svårigheter med föräldraskap i exil. Vad behöver nyanlända föräldrar veta om skolan i Sverige? Och vad behöver skolan veta om dem?
2019-03-08
Länk till avsnitt

Vad vill Anna Ekström med skolan?

Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Vi träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på.
2019-03-01
Länk till avsnitt

Skola för inlåsta

Statens institutionsstyrelse, SIS, har 23 låsta ungdomshem runtom i landet med totalt 700 platser. Här placeras ungdomar som fått beslut om tvångsvård, oftast på grund av kriminalitet eller drogmissbruk. De barn och ungdomar som bor på SIS-hemmen har rätt att gå i skolan medan de sitter inlåsta. Efter att en ny skrivning tillkom i skollagen 2015 ska skolverksamheten som SIS-hemmen erbjuder motsvara den vanliga grund- eller gymnasieskolan. Kan SIS-skolorna leva upp till det kravet?
2019-02-22
Länk till avsnitt

Hörby, SD och modersmålsundervisningen

Sverigedemokraterna gick framåt i valet 2018 och i några kommuner har partiet för första gången tagit makten. En av de kommunerna är skånska Hörby, och bland det första man gjorde där var att halvera anslaget till modersmålsundervisningen. Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) säger att nedskärningen handlar om en besparing och inte om ideologi. Men modersmålsundervisning är en återkommande käpphäst för Sverigedemokraterna. Vad handlar deras motstånd mot modersmål om?
2019-02-15
Länk till avsnitt

Hur går det för Nyköpingsmodellen?

I bred politisk enighet valde Nyköpings kommun 2014 att slå ihop sina fyra högstadieskolor till en enda storskola med 1300 elever. Med färre skolor att välja mellan skulle elever med olika bakgrund mötas i samma klassrum. Så var det tänkt. Men kommunens ambition att råda bot på skolsegregationen utmanas av den fria etableringsrätten för friskolor. Och från kommunpolitiskt håll är man inte längre eniga om att Nyköpingsmodellen är en bra idé.
2019-02-01
Länk till avsnitt

Året som gått 2018

Har försöket med ett lönepåslag på 6000 kronor för lärare i ytterstadsskolor haft någon effekt mot lärarsegregationen? Varför är det så svårt att få fram fler språklärare? Och hur går det med rekryteringen av barnskötare i Säffle kommun? I säsongens sista Skolministeriet följer vi upp några program som sänts under 2018.
2018-12-28
Länk till avsnitt

Elevassistenterna - en växande grupp i skolan

Mija, David och Helle är tre av tolv elevassistenter på Sätoftaskolan i Höör. Elevassistenter är en yrkesgrupp som blivit mycket vanligare i skolan på senare tid. Det är en brokig skara där utbildningsbakgrunden varierar. Vilken funktion fyller elevassistenterna i skolan idag? Och varför blir de fler?
2018-12-21
Länk till avsnitt

Följetongen om de ensamkommande och gymnasiet

Amin och Meijsam är två av de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under 2015. Det är en grupp vars öde blivit något av en medial följetong. Frågan om ifall de ska få stanna eller inte har varit politiskt laddad. Sedan regeringen i december 2017 föreslog den nya gymnasielagen har de politiska och juridiska turerna varit många. Vad gäller i nuläget för Amin, Meijsam och de cirka 11 000 andra ungdomar som berörs av lagen?
2018-12-14
Länk till avsnitt

Vem kan man lita på?

Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. De nya reviderade läroplanerna som gäller från och med hösten 2018 betonar digital kompetens och kritiskt tänkande. Samtidigt pekar vissa på den stora utmaningen i att få dagens unga att tro på någonting överhuvudtaget. Om det inte finns en grundläggande tillit till kunskapsinstitutioner i samhället så blir källkritisk metod svår att hantera, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
2018-12-07
Länk till avsnitt

Fritids och jakten på status

Från och med sommaren 2019 kommer det att krävas lärarlegitimation för den som ansvarar för undervisningen på fritids. Legitimationskravet och namnbytet från det som tidigare hette fritidspedagog till det nya "lärare i fritidshem", är bara två av flera förändringar som fritids har gått igenom de senaste åren. Det här är förändringar som många hoppas ska ge verksamheten en efterlängtad statushöjning. Men kritiker varnar för att fritidshemmens särart riskerar att gå förlorad i jakten på erkännande och status.
2018-11-30
Länk till avsnitt

Det brinner i skolan

När papperskorgar började brinna på Hammarskolan i Surahammar blev skolvaktmästaren Jan-Erik Hellbom orolig. Det var som en trend som spred sig bland eleverna, berättar han. Eldandet eskalerade och under loppet av ett läsår brann det 13 gånger på skolan. Då kändes det lite coolt, plötsligt visste alla vilka vi var, säger en av eleverna som tände på. Antalet anlagda bränder på skolor i Sverige ökar. Vilka är det som eldar och varför gör de det?
2018-11-23
Länk till avsnitt

Skolan som går mot digitaliseringsströmmen

På internatskolan Midland School i Kalifornien konfiskeras elevernas mobiltelefoner vid terminsstart. Dessutom övervakas vad eleverna gör på nätet. Den som till exempel kollar Instagram på otillåten tid riskerar att råka ut för straffarbete. Och för att kunna duscha varmt på kvällen måste eleverna elda med ved som de själva huggit upp. Många av de föräldrar som skickar sina barn hit arbetar i techbranschen på företag som Google och Apple. Vi besöker Midland School för att förstå vad det är som lockar med skolans filosofi.
2018-11-16
Länk till avsnitt

Har svenska elever blivit våldsammare?

De senaste åren har nyhetsrubriker larmat om hur hot och våld i skolan blivit vanligare. Och anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har mycket riktigt blivit fler. Men vad ligger bakom siffrorna? Forskaren Antoinette Hetzler har gått igenom över 3000 anmälningar om arbetsskada som kommit in till Arbetsmiljöverket sedan 2012. Och hon ser en delvis annan bild än den som syns i nyhetsrapporteringen.
2018-11-09
Länk till avsnitt

Förstatliga skolan - varför då?

Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande - snart 30 år efter att skolan kommunaliserades - fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?
2018-11-02
Länk till avsnitt

Vad ska skolan med värdegrund till?

Jämställdhet mellan män och kvinnor, alla människors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta. Det är några av de värden som skolan enligt styrdokumenten ska förmedla till eleverna. Samtidigt förväntas elever kunna använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter. Hur går det här ihop? Kan man tänka fritt om man samtidigt måste tänka rätt? Och hur långt kan man som lärare gå i värdegrundens namn utan att ta partipolitisk ställning?
2018-10-26
Länk till avsnitt

Pojkarna och antipluggkulturen

Pojkar har generellt sett lägre betyg än flickor. Skillnaden brukar förklaras med att en "antipluggkultur" håller pojkarna tillbaka. Vad är antipluggkultur och vad kan man göra åt den? Vi besöker två skolor som på olika sätt jobbar med att höja pojkarnas resultat. På Järvenskolan Tallås i Katrineholm jobbar man normkritiskt, medan Karsby international school i Norsborg fokuserar på vuxennärvaro och studieteknik. Fredrik Zimmerman har forskat i vad som kännetecknar skolor som i stället lyckats skapa en "pluggkultur".
2018-10-19
Länk till avsnitt

Författarsamtal om PISA-lärdomar och språk

Lucy Crehan, lärare från Storbritannien, var nyfiken på vad som ligger bakom vissa länders framgångar i PISA-mätningarna. Hon har besökt fem länder vars skolsystem presterar på topp. Vi träffar henne på Bokmässan för ett samtal om boken Cleverlands, där hon sammanfattar lärdomarna från länderna. Och så hör vi författaren Björn Ranelid och Yolanda Bohm, författare, spoken word-artist och transaktivist, i ett samtal om hur man kan inspirera elever att hitta sitt eget språk.
2018-10-05
Länk till avsnitt

Makten över arbetstiden

Frågan hur man ska locka fler till läraryrket och få lärare att vilja stanna, är flitigt diskuterad. Ofta hamnar lönen i fokus. Men från lärarhåll lyfts lika ofta arbetsmiljön fram som en viktig faktor. Och arbetsmiljön påverkas starkt av hur styrd arbetstiden är. Vi besöker två skolor i Linköping som valt helt olika förhållningssätt. På Elsa Brändströms skola har lärarna full förtroendearbetstid, medan man på Harvestadsskolorna har 40 timmar arbetsplatsförlagd tid varje vecka. Vilket system fungerar bäst enligt lärarna själva?
2018-09-28
Länk till avsnitt

Skolupploppet i Hallsberg

En måndag i mars 2017 uppstår ett våldsamt upplopp på Alléskolan i Hallsberg. Ett gäng maskerade ungdomar kastar stenar och glasflaskor mot polisen som tillkallas. Upploppet är över på en dryg timme och polisen lyckas gripa ett tiotal personer. Men när polisen ska förhöra skolpersonalen efteråt är flera av dem så rädda för upploppsmakarna att de inte vågar berätta om vad de sett. Har skolpersonal en ännu större skyldighet än andra att ställa upp och vittna, även om de fruktar för sin egen säkerhet?
2018-09-21
Länk till avsnitt

Året som gått 2017

Ensamkommande och lärare som inte står ut, resursskolor som utmanar inkluderingstanken och sexualundervisning efter #metoo. Vi följer upp några ämnen från året som gått.
2017-12-29
Länk till avsnitt

Hyrlärare - vad är problemet?

50.000 kr i månadslön och löfte om att slippa gå rastvakt. Det är med erbjudanden som de här som bemanningsföretagen lockar lärare till sig. Allt fler skolor har blivit beroende av bemanningsföretag för att täcka sina vikariebehov. Och med en tilltagande lärarbrist blir konkurrensen om de behöriga lärarna allt hårdare. Håller vi på att få ett hyrlärarsystem i skolan, liknande det hyrläkarsystem som finns i vården? Och vad är i så fall problemet med det?
2017-12-22
Länk till avsnitt

Skolan och framtiden

Den snabba tekniska utvecklingen med robotar, nanoteknik och artificiell intelligens kommer att förändra framtidens arbetsmarknad. Det är de flesta som spanar in i framtiden överens om. Betyder det här att också skolan måste förändras? Ja, menar företrädare för både näringsliv och forskning världen över. Det som efterfrågas kallas framtidskompetenser eller 21 Century Skills. Kreativitet, problemlösning och samarbetsförmåga är några av de färdigheter som brukar nämnas. Hur hänger det här ihop? Varför är just de här färdigheterna bra att ha i framtiden? Och går de överhuvudtaget att lära ut?
2017-12-15
Länk till avsnitt

Vad är poängen med prao?

Snart kan det bli obligatoriskt för alla högstadieelever att göra två veckors praktisk arbetslivsorientering, prao. I alla fall om regeringen får som den vill. Men alla är inte nöjda med lagförslaget. Idag är det upp till varje rektor att besluta om man ska ha prao eller inte, och en del skolor har arbetat fram andra sätt att ge sina elever en introduktion till arbetslivet. Vissa rektorer menar dessutom att traditionell prao lätt blir enformig och orättvis. Så vad är poängen med prao? Vad är det eleverna ska lära sig? Reporter: Joanna Korbutiak.
2017-12-08
Länk till avsnitt

Mer skola ska lyfta Biskopsgården

Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg har en historia av stök, otrygghet och dåliga resultat. I ett försök att vända trenden för både skolan och området satsar stadsdelen nu på aktiviteter efter skoltid för de elever som vill. Läxhjälp, simlektioner, museibesök och språkcafé för föräldrar är några av aktiviteterna som erbjuds. Tanken med satsningen är kompensatorisk. "Många elever bor med föräldrar som inte kan språket och inte kan hjälpa barnen. Då behöver någon annan hjälpa dem", säger enhetschefen Kicki Jaballah.
2017-12-01
Länk till avsnitt

Får en skola se ut hur som helst?

Modern skolarkitektur väcker känslor. Och mer så ju mer den utmanar den traditionella bilden av hur en skola kan se ut. En trend just nu är att bygga skolor utan fasta klassrum. Ett exempel är nybyggda Glömstaskolan i Huddinge som orsakade protester redan innan den hade öppnat. Rektor Magnus Nyberg Blixt och arkitekten Åsa Machado visar oss runt och förklarar varför skolan är utformad som den är.
2017-11-24
Länk till avsnitt

Gymnasievalet och elever som väljer fel

Om man väljer ett högskoleförberedande program håller man alla dörrar öppna. Så tycks många unga resonera när de väljer inriktning på gymnasiet. Yrkesprogrammen har det gått dåligt för i flera år. Det här bekymrar både de skolor som ser sitt elevunderlag krympa och de branscher som skriker efter yrkesutbildad arbetskraft. På gymnasiemässor lockas det därför med jobb och Skolverket lanserar kampanjen Gymnasiemytologin i ett försök att få unga att välja mer i enlighet med samhällets önskemål.
2017-11-10
Länk till avsnitt

Den laddade mobilen

Lärarkårens förhållande till mobiltelefonen är ambivalent. Frågan om mobilens vara eller inte vara i klassrummet har debatterats titt som tätt ända sedan tekniken kom på 1990-talet. Är mobilen en tillgång i klassrummet eller ett störningsmoment som borde förbjudas? Lärarna Isak Skogstad och Anders Enström har väldigt olika syn på den saken. Forskaren Torbjörn Ott har granskat debatten om mobiltelefoner i skolan och han menar att frågan har blivit politiserad.
2017-11-03
Länk till avsnitt

Hur hjälper man barn att utveckla alla sina språk?

Laholm är en kommun som tagit emot relativt många familjer på flykt de senaste åren. Det märks inte minst bland de många flerspråkiga barn som skolas in på kommunens förskolor. Förskolan ska jobba språkutvecklande och i det ingår att barnen ska få utveckla sitt modersmål även när detta inte är svenska. Hur jobbar man för att åstadkomma det i Laholm? Vi träffar den kanadensiske professorn Jim Cummins som är en av världens ledande forskare i ämnet flerspråkighet. Han menar att rätten till modersmålet är en nyckel till ett socialt rättvist samhälle.
2017-10-27
Länk till avsnitt

Hur säker kan en skola vara?

Attacken på skolan Kronan i Trollhättan 2015 krävde tre människoliv och blev en väckarklocka för många. Dödligt våld kan ske även på svenska skolor. Men på många håll saknade skolpersonalen utbildning i hur man ska agera vid det som kallas "pågående dödligt våld". Hur ser säkerhetsarbetet på svenska skolor ut idag, två år efter attacken mot Kronan? Vad kan man egentligen förbereda sig på? Och är den traditionella öppenheten i svenska skolor numera ett minne blott?
2017-10-20
Länk till avsnitt

Särbegåvade har svårt att hamna rätt i skolan

Alex särskilda begåvning upptäcktes tidigt och han har fått bra hjälp i sin skola. För Lucas har vägen varit mer krokig och han har i perioder mått väldigt dåligt. Elever med särskild begåvning, som Alex och Lucas, kan vara svåra att upptäcka. Dessutom är chansen att få rätt hjälp olika beroende på vem man är. Flickor upptäcks mer sällan än pojkar och barn från socioekonomiskt starka familjer har större chans att upptäckas än andra. "Vår rädsla för elitism har gjort att den här frågan har blivit elitistisk", säger Mona Liljedahl, specialpedagog inriktad på att stötta särskilt begåvade elever.
2017-09-29
Länk till avsnitt

Vilket fokus ska sexualundervisningen ha?

En undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten visar att inte ens hälften av de tillfrågade ungdomarna tycker att de har fått tillräckliga kunskaper i sex och samlevnad från skolan. Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att granska sex- och samlevnadsundervisningen. Hur skulle den kunna förbättras? Sexualupplysaren Inti Chavez Perez vill att man fokuserar på de negativa sidorna av hur sexualiteten tar sig uttryck i vårt samhälle. Kriminologen Nina Rung är inne på samma linje. Hon vill att skolan arbetar mer förebyggande mot sexualbrott.
2017-09-22
Länk till avsnitt

Från barnombudsman till skolmyndighetschef

Fredrik Malmberg är nytillträdd generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Det är den största av skolmyndigheterna, men samtidigt den kanske minst kända. SPSM ska arbeta för att alla ska ha förutsättningar att nå målen för sin utbildning oavsett funktionsförmåga. I sin tidigare roll som barnombudsman riktade Fredrik Malmberg en hel del kritik mot den svenska skolan. Nu är han ansvarig för flera av de frågor han kritiserade då. Vad vill han ändra på?
2017-09-15
Länk till avsnitt

Kampen om talutrymmet

När flickor har bättre resultat i snart sagt varje skolämne så tar de väl för sig mer i klassrummet också? Nej, forskning tyder på att pojkar fortfarande har talutrymmet i klassen två tredjedelar av tiden. Varför är det här mönstret så svårt att rucka på? Och vilka fler faktorer än kön påverkar hur ordet fördelas? Vi pratar med forskarna Nina Eliasson och Elisabeth Öhrn, och vi träffar några högstadieelever för att höra vad de själva tänker om vilka som hörs mest i klassen och vad det kan bero på.
2017-09-08
Länk till avsnitt

Barnen och skogen

Hur kommer det sig att naturen kommit att ses som en viktig del av barndomen och lärandet? De senaste åren har intresset för barns utevistelse ökat. Förskolor lockar med utomhusprofiler och forskare ägnar tid åt att mäta effekterna av barns utevistelse. En av dem som förespråkar att lärare och elever ska bege sig ut i skog och mark är Anders Szczepanski vid Nationellt centrum för utomhuspedagogik. "Det är viktigt att det kommer in tidigt. Om man får det redan i förskolan eller nollårsåldern och uppåt så sitter det kvar." Men det finns också andra tankar kring varför naturen fått den roll den fått. Professor emerita Gunilla Halldén, till exempel, menar att vuxenvärlden har en romantiserad bild av barns vistelse i naturen.
2017-09-01
Länk till avsnitt

Fortsatt osäkert om ensamkommande och gymnasiet

Hösten 2016 samlades lärare under uppropet "Vi står inte ut". De sa att den svenska migrationspolitiken gjorde situationen ohållbar i deras klassrum. De vittnade om elever, ofta ensamkommande från Afghanistan, som bröt ihop i skolan av oro inför framtiden. Regeringen svarade med att annonsera en lagändring som innebär att en elev tillåts stanna så länge han eller hon går i gymnasiet. Men den nya lagen har knappt hunnit träda i kraft innan den möter kritik från skolhåll. De komplicerade reglerna gör det svårt att veta vad som gäller och lärare riskerar att göras till medbedömare i asylprocessen, menar kritikerna.
2017-08-25
Länk till avsnitt

Hjärnforskning + pedagogik = sant?

Med moderna metoder kan hjärnforskare numera se vad som händer i hjärnan när vi lär oss något. Står då utbildningsvetarna på kö för att få ta del av de nya rönen? Nej, hittills har de inte riktigt gjort det. Klyftan mellan de båda disciplinerna är omvittnad och går långt tillbaka. Men kanske är den nu på väg att överbryggas. I Umeå samarbetar forskare från utbildningsvetenskap, neurovetenskap och psykologi för att bättre förstå den lärande hjärnan. Vi åkte dit för att ta reda på hur utbytet ser ut och vad det är för upptäckter som de gör tillsammans.
2017-08-18
Länk till avsnitt

Hur formas en engagerad samhällsmedborgare?

Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.
2017-06-16
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.