Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Skolministeriet

Skolministeriet

Skolministeriet granskar och belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom levande reportage, egna undersökningar och fördjupande samtal.

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

ur.se/id/186170

Avsnitt

Vad ska bort från skolan?

Förväntningarna på vad skolan ska hinna lära ut till eleverna är höga. Samhällsutmaningar av olika slag möts av krav på att skolan borde göra mer. Det kan gälla allt från stresshantering till källkritik och jämställdhet. Men i tider av lärarbrist och rapporter om stress och press hos både lärare och elever, höjs nu röster som menar att vi behöver tänka om. Istället för att fråga oss vad skolan kan göra mer, bör vi fundera på vad som skulle kunna plockas bort från skolans uppdrag.
2019-06-21
Länk till avsnitt

Vad ska lärarassistenterna göra?

Inför riksdagsvalet 2018 bjöd partierna över varandra i löften om att satsa på lärarassistenter. Det skulle råda bot på allt från lärarbrist till kunskapsluckor hos eleverna. Nu anslår Regeringen nästan en halv miljard kronor i statsbidrag som ska gå till att anställa lärarassistenter. Men vad är det tänkt att den här nya yrkesgruppen ska göra i skolan? Och vad talar för att lärarassistenter kommer att innebära en avlastning för lärarna?
2019-06-14
Länk till avsnitt

Fortsatt ovisst om modersmål i Hörby

Det är oklart hur Hörby ska kunna genomföra den besparing på modersmålsundervisning som klubbades igenom hösten 2018. I en ny policy skärper kommunen kraven på vilka elever som ska erbjudas modersmål. Men modersmålsläraren Farid Shar ställer sig frågande till policyns innehåll. En statlig utredning föreslår att modersmålsundervisningen ska regleras i skolans timplan. Utredaren Nihad Bunar menar att om inget görs för att stärka modersmålsundervisningens ställning så riskerar ämnet att vara hotat på sikt.
2019-06-07
Länk till avsnitt

Brottsförebyggande skola

Efter skolavslutningen i nian riskerar en del ungdomar att glida in i gängkriminalitet och organiserad brottslighet. - Det handlar inte om att röka braj och sno kexchoklad, säger polisen Daniel Neck, utan om att förvara och transportera vapen och sälja och förvara narkotika. Vad har skolan att sätta emot de snabba pengar som gängen erbjuder? På Ryaskolan i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg försöker man få eleverna att göra sig andra bilder av framtiden
2019-05-31
Länk till avsnitt

Lärarna protesterar

Under parollen Lärarmarschen har tusentals lärare samlats på gator och torg runt om i landet. De vänder sig mot nedskärningar och sparkrav i skolan. Den här sortens lärarprotester har varit en ovanlig syn i Sverige de senaste decennierna. För trots att lärare ofta larmar om en allt tyngre arbetsbörda så har den svenska lärarkåren varken strejkat eller demonstrerat i någon större omfattning sedan 1989. Hur kommer det sig att lärarna har hållit sig så lugna? Och vad är det som får dem att kliva upp på barrikaderna just nu?
2019-05-24
Länk till avsnitt

Att återställa ordningen

För fyra år sedan besökte Skolinspektionen Dalhemsskolan i Helsingborg och konstaterade att eleverna hade tagit makten. Det fanns inte heller någon studiero berättar rektorn Anette Swenninger. Sedan dess har skolan ställt om sitt arbetssätt. Anmälningar om hot och våld i skolan ökar och i den politiska debatten hörs förslag om ändrade regler och hårdare tag. Men vilken förändring kan en skola få till på egen hand? Vi besöker två skolor som bestämt sig för att vända en negativ utveckling.
2019-05-17
Länk till avsnitt

Vad är matteångest?

Hos en del väcker matematiken ren och skär ångest. Fenomenet kallas matteångest och ställer till besvär i livet även utanför skolan. Psykologiforskaren Marcus Lindskog har genom att mäta nummersinnet hos väldigt små barn kunnat visa att grunden för matteångest läggs tidigt i livet. Anna Palmer som utbildar förskollärare berättar om hur man jobbar med lärarstudenternas egna negativa känslor inför matte, för att undvika att de förs vidare till barnen.
2019-05-10
Länk till avsnitt

När åldersblandat var på modet

Läraren Kurt Rosenlund har arbetat på Södermalmsskolan i Stockholm i över fyrtio år. Han var med när skolan 1980 införde åldersblandade klasser, som en av de första i landet. Kurt och hans kollegor fick ta emot många studiebesök genom åren. Trenden att organisera sina elever i ett-treor och fyr-sexor höll i sig i drygt två decennier. Enligt forskaren Monika Vinterek gick 4 av 10 svenska tredjeklassare i en åldersblandad klass vid millennieskiftet. Nu ser det inte ut så längre. Vad var det som hände?
2019-05-03
Länk till avsnitt

Skola för gömda och rektorn som blev borgarråd

Har skolsituationen blivit bättre för barn på skyddade boenden i Göteborg? Och vilka insikter tar Stockholms nya socialborgarråd Jan Jönsson med sig från tiden som rektor i ett socialt utsatt område? Vi följer upp två tidigare reportage.
2019-04-26
Länk till avsnitt

Dansk obligatorisk förskola inspirerar Sverige

En av de 73 punkterna i januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C säger att barn till nyanlända ska gå i obligatorisk språkförskola från tre års ålder. Inspirationen kommer från Danmark där ett liknande system har funnits i flera år. I Danmark väcker förskoletvånget blandade känslor, både bland föräldrar och språkpedagoger.
2019-04-12
Länk till avsnitt

Är det lagligt att drogtesta elever?

Gymnasieeleverna på Tegelbruksskolan i skånska Klippan får regelbundet lämna drogtester i form av urinprov. Den elev som inte vill ställa upp kan räkna med att vårdnadshavarna kontaktas. Den här sortens generella drogtester förekommer på flera gymnasieskolor runt om i landet. Men metoden är ifrågasatt. För att det ska vara lagligt att göra så här krävs frivillighet från elevernas sida. Men hur frivilligt kan det bli om det är förenat med konsekvenser för den elev som vägrar lämna prov?
2019-04-05
Länk till avsnitt

Lärstilarnas uppgång och fall

Idén om lärstilar slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet. Enligt lärstilsteorin kan elever delas in i olika kategorier efter det sätt som de bäst lär sig på. En visuell elev lär sig bäst genom att se och läsa, medan en auditiv elev lär sig bäst genom att lyssna. Idag är idén om lärstilar utskälld och på skolor där man tidigare skyltat med lärstilspedagogik har spåren sopats bort. Hur går det till när en pedagogisk idé på kort tid får stort genomslag i skolan för att efter några år vara nästintill bortglömd?
2019-03-29
Länk till avsnitt

Snabbspåret ingen spikrak väg till lärarjobb

Matteläraren Lukman Resho från Syrien jobbar på en gymnasieskola i Örebro. Men hans tjänst är ett subventionerat nystartsjobb som snart tar slut. Ett riktigt lärarjobb har han svårt att få, trots att han har gått snabbspåret för nyanlända lärare. Med snabbspåret som lanserades 2016 skulle nyanlända lärare få en kortare väg till lärarjobb i Sverige. Men någon snabb väg in i yrket har snabbspåret inte blivit för de flesta. Vad är det som står i vägen för snabbspårslärarna?
2019-03-22
Länk till avsnitt

Skolstrejken som blev en världsrörelse

På bara några månader har Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet spridits världen över. Tiotusentals ungdomar har gått ut på gatorna med kravet att något görs åt klimatförändringarna. Och under parollen Teachers for Future ger lärare nu de strejkande eleverna sitt stöd. Men varför just en skolstrejk? Och var kommer idén ifrån? En del av svaret hittar vi i Dalslands skogar.
2019-03-15
Länk till avsnitt

Vad tänker nyanlända föräldrar om skolan i Sverige?

Får barn bestämma allting själva här i Sverige? Måste jag ändra på något i min föräldraroll? Tänk om socialen tar mitt barn? Farhågorna och funderingarna är många hos de föräldrar som går en studiecirkel för nyanlända föräldrar i Uddevalla. Här ges föräldrarna chansen att diskutera möjligheter och svårigheter med föräldraskap i exil. Vad behöver nyanlända föräldrar veta om skolan i Sverige? Och vad behöver skolan veta om dem?
2019-03-08
Länk till avsnitt

Vad vill Anna Ekström med skolan?

Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Vi träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på.
2019-03-01
Länk till avsnitt

Skola för inlåsta

Statens institutionsstyrelse, SIS, har 23 låsta ungdomshem runtom i landet med totalt 700 platser. Här placeras ungdomar som fått beslut om tvångsvård, oftast på grund av kriminalitet eller drogmissbruk. De barn och ungdomar som bor på SIS-hemmen har rätt att gå i skolan medan de sitter inlåsta. Efter att en ny skrivning tillkom i skollagen 2015 ska skolverksamheten som SIS-hemmen erbjuder motsvara den vanliga grund- eller gymnasieskolan. Kan SIS-skolorna leva upp till det kravet?
2019-02-22
Länk till avsnitt

Hörby, SD och modersmålsundervisningen

Sverigedemokraterna gick framåt i valet 2018 och i några kommuner har partiet för första gången tagit makten. En av de kommunerna är skånska Hörby, och bland det första man gjorde där var att halvera anslaget till modersmålsundervisningen. Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) säger att nedskärningen handlar om en besparing och inte om ideologi. Men modersmålsundervisning är en återkommande käpphäst för Sverigedemokraterna. Vad handlar deras motstånd mot modersmål om?
2019-02-15
Länk till avsnitt

Hur går det för Nyköpingsmodellen?

I bred politisk enighet valde Nyköpings kommun 2014 att slå ihop sina fyra högstadieskolor till en enda storskola med 1300 elever. Med färre skolor att välja mellan skulle elever med olika bakgrund mötas i samma klassrum. Så var det tänkt. Men kommunens ambition att råda bot på skolsegregationen utmanas av den fria etableringsrätten för friskolor. Och från kommunpolitiskt håll är man inte längre eniga om att Nyköpingsmodellen är en bra idé.
2019-02-01
Länk till avsnitt

Året som gått 2018

Har försöket med ett lönepåslag på 6000 kronor för lärare i ytterstadsskolor haft någon effekt mot lärarsegregationen? Varför är det så svårt att få fram fler språklärare? Och hur går det med rekryteringen av barnskötare i Säffle kommun? I säsongens sista Skolministeriet följer vi upp några program som sänts under 2018.
2018-12-28
Länk till avsnitt

Elevassistenterna - en växande grupp i skolan

Mija, David och Helle är tre av tolv elevassistenter på Sätoftaskolan i Höör. Elevassistenter är en yrkesgrupp som blivit mycket vanligare i skolan på senare tid. Det är en brokig skara där utbildningsbakgrunden varierar. Vilken funktion fyller elevassistenterna i skolan idag? Och varför blir de fler?
2018-12-21
Länk till avsnitt

Följetongen om de ensamkommande och gymnasiet

Amin och Meijsam är två av de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under 2015. Det är en grupp vars öde blivit något av en medial följetong. Frågan om ifall de ska få stanna eller inte har varit politiskt laddad. Sedan regeringen i december 2017 föreslog den nya gymnasielagen har de politiska och juridiska turerna varit många. Vad gäller i nuläget för Amin, Meijsam och de cirka 11 000 andra ungdomar som berörs av lagen?
2018-12-14
Länk till avsnitt

Vem kan man lita på?

Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. De nya reviderade läroplanerna som gäller från och med hösten 2018 betonar digital kompetens och kritiskt tänkande. Samtidigt pekar vissa på den stora utmaningen i att få dagens unga att tro på någonting överhuvudtaget. Om det inte finns en grundläggande tillit till kunskapsinstitutioner i samhället så blir källkritisk metod svår att hantera, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
2018-12-07
Länk till avsnitt

Fritids och jakten på status

Från och med sommaren 2019 kommer det att krävas lärarlegitimation för den som ansvarar för undervisningen på fritids. Legitimationskravet och namnbytet från det som tidigare hette fritidspedagog till det nya "lärare i fritidshem", är bara två av flera förändringar som fritids har gått igenom de senaste åren. Det här är förändringar som många hoppas ska ge verksamheten en efterlängtad statushöjning. Men kritiker varnar för att fritidshemmens särart riskerar att gå förlorad i jakten på erkännande och status.
2018-11-30
Länk till avsnitt

Det brinner i skolan

När papperskorgar började brinna på Hammarskolan i Surahammar blev skolvaktmästaren Jan-Erik Hellbom orolig. Det var som en trend som spred sig bland eleverna, berättar han. Eldandet eskalerade och under loppet av ett läsår brann det 13 gånger på skolan. Då kändes det lite coolt, plötsligt visste alla vilka vi var, säger en av eleverna som tände på. Antalet anlagda bränder på skolor i Sverige ökar. Vilka är det som eldar och varför gör de det?
2018-11-23
Länk till avsnitt

Skolan som går mot digitaliseringsströmmen

På internatskolan Midland School i Kalifornien konfiskeras elevernas mobiltelefoner vid terminsstart. Dessutom övervakas vad eleverna gör på nätet. Den som till exempel kollar Instagram på otillåten tid riskerar att råka ut för straffarbete. Och för att kunna duscha varmt på kvällen måste eleverna elda med ved som de själva huggit upp. Många av de föräldrar som skickar sina barn hit arbetar i techbranschen på företag som Google och Apple. Vi besöker Midland School för att förstå vad det är som lockar med skolans filosofi.
2018-11-16
Länk till avsnitt

Har svenska elever blivit våldsammare?

De senaste åren har nyhetsrubriker larmat om hur hot och våld i skolan blivit vanligare. Och anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har mycket riktigt blivit fler. Men vad ligger bakom siffrorna? Forskaren Antoinette Hetzler har gått igenom över 3000 anmälningar om arbetsskada som kommit in till Arbetsmiljöverket sedan 2012. Och hon ser en delvis annan bild än den som syns i nyhetsrapporteringen.
2018-11-09
Länk till avsnitt

Förstatliga skolan - varför då?

Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande - snart 30 år efter att skolan kommunaliserades - fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?
2018-11-02
Länk till avsnitt

Vad ska skolan med värdegrund till?

Jämställdhet mellan män och kvinnor, alla människors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta. Det är några av de värden som skolan enligt styrdokumenten ska förmedla till eleverna. Samtidigt förväntas elever kunna använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter. Hur går det här ihop? Kan man tänka fritt om man samtidigt måste tänka rätt? Och hur långt kan man som lärare gå i värdegrundens namn utan att ta partipolitisk ställning?
2018-10-26
Länk till avsnitt

Pojkarna och antipluggkulturen

Pojkar har generellt sett lägre betyg än flickor. Skillnaden brukar förklaras med att en "antipluggkultur" håller pojkarna tillbaka. Vad är antipluggkultur och vad kan man göra åt den? Vi besöker två skolor som på olika sätt jobbar med att höja pojkarnas resultat. På Järvenskolan Tallås i Katrineholm jobbar man normkritiskt, medan Karsby international school i Norsborg fokuserar på vuxennärvaro och studieteknik. Fredrik Zimmerman har forskat i vad som kännetecknar skolor som i stället lyckats skapa en "pluggkultur".
2018-10-19
Länk till avsnitt

Författarsamtal om PISA-lärdomar och språk

Lucy Crehan, lärare från Storbritannien, var nyfiken på vad som ligger bakom vissa länders framgångar i PISA-mätningarna. Hon har besökt fem länder vars skolsystem presterar på topp. Vi träffar henne på Bokmässan för ett samtal om boken Cleverlands, där hon sammanfattar lärdomarna från länderna. Och så hör vi författaren Björn Ranelid och Yolanda Bohm, författare, spoken word-artist och transaktivist, i ett samtal om hur man kan inspirera elever att hitta sitt eget språk.
2018-10-05
Länk till avsnitt

Makten över arbetstiden

Frågan hur man ska locka fler till läraryrket och få lärare att vilja stanna, är flitigt diskuterad. Ofta hamnar lönen i fokus. Men från lärarhåll lyfts lika ofta arbetsmiljön fram som en viktig faktor. Och arbetsmiljön påverkas starkt av hur styrd arbetstiden är. Vi besöker två skolor i Linköping som valt helt olika förhållningssätt. På Elsa Brändströms skola har lärarna full förtroendearbetstid, medan man på Harvestadsskolorna har 40 timmar arbetsplatsförlagd tid varje vecka. Vilket system fungerar bäst enligt lärarna själva?
2018-09-28
Länk till avsnitt

Skolupploppet i Hallsberg

En måndag i mars 2017 uppstår ett våldsamt upplopp på Alléskolan i Hallsberg. Ett gäng maskerade ungdomar kastar stenar och glasflaskor mot polisen som tillkallas. Upploppet är över på en dryg timme och polisen lyckas gripa ett tiotal personer. Men när polisen ska förhöra skolpersonalen efteråt är flera av dem så rädda för upploppsmakarna att de inte vågar berätta om vad de sett. Har skolpersonal en ännu större skyldighet än andra att ställa upp och vittna, även om de fruktar för sin egen säkerhet?
2018-09-21
Länk till avsnitt

Stopp för könsuppdelad idrott?

Könsuppdelade idrottslektioner väcker starka reaktioner. Efter avslöjandet 2016 om att Skolinspektionen godkänt könsuppdelad idrott på en muslimsk friskola i Stockholm, lovade dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin en översyn av regelverket. Nu i somras trädde nya regler i kraft. Men något strikt förbud mot könsuppdelning är det inte fråga om. Så vad är det egentligen som gäller nu?
2018-09-14
Länk till avsnitt

Hat och hot möter unga politiskt engagerade

Irma fick sin hemadress uthängd på nätet på grund av sitt engagemang i Fi:s ungdomsförbund Unga feminister. Elias håller låg profil i sin skola, eftersom hans engagemang i SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna kan väcka starka reaktioner. De allra yngsta politikerna är fortfarande skolelever och ibland får de inte ens rösta själva. Men hat och hot på grund av engagemanget har många av dem redan erfarenhet av. Vilket pris måste en ung människa vara beredd att betala för sitt politiska engagemang idag?
2018-09-07
Länk till avsnitt

Studiosamtal om skolan i valet

Hur bra är politikerna på att fånga upp skolans verkliga behov? Vilka politiska förslag kan göra skillnad för att komma till rätta med lärarbrist och skolsegregation? Vi diskuterar valrörelsen ur ett skolperspektiv i ett studiosamtal med skolutvecklaren Åsa Melander, ledarskribenten Vesna Prekopic och rektorn Hamid Zafar.
2018-08-31
Länk till avsnitt

Fyra år med Fridolin

Ett lärarlönelyft, en skolkommission och en massa statsbidrag - vilken skillnad har de senaste fyra årens politik gjort för skolan? Med hjälp av bland andra skoldebattören Per Kornhall, Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och DN:s politiska reporter Karin Eriksson utvärderar vi den mandatperiod som nu går mot sitt slut. Och vi konstaterar att den breda politiska samling om skolan som många efterlyser, fortfarande lyser med sin frånvaro.
2018-08-24
Länk till avsnitt

Rättegång om tvångsgifte och hyrrektor-stopp

Vad hände sedan i historien om högstadieeleven som misstänktes vara på väg att giftas bort och skolkuratorn som engagerade sig i hennes fall? Och vad händer nu när skolor inte längre får hyra in rektorer, enligt ett beslut från Skolinspektionen? Vi följer upp några tidigare program.
2018-06-01
Länk till avsnitt

De bryter stigmat kring psykisk ohälsa

Det kan fortfarande vara svårt att prata om psykisk ohälsa. Men kanske är den unga generationen på väg att ändra på det. Unga idag mår enligt rapporter sämre än tidigare generationer, men det är också unga som allt oftare väljer att prata öppet om det på Youtube och i poddar. Gymnasieeleven Sandra Trillkott i Västerås bestämde sig för att sprida de kunskaper om psykisk ohälsa som hon själv saknade när hon började må dåligt i tonåren. Nu föreläser hon för både elever och lärare. Ida Höckestrand och Sofie Hallberg startade Ångestpodden för att de själva hade saknat en podd där det pratades om sådant som är jobbigt. Idag är Ångestpodden en av de mest populära poddarna om psykisk ohälsa.
2018-05-25
Länk till avsnitt

Lärare och politiker

Undervisningen i skolan förväntas vara partipolitiskt neutral och det finns ett helt regelverk kring hur skolor ska göra när de bjuder in politiker till skolan. Vad händer då när läraren själv är politiker? Matilda Granberg Stålbert (KD), Kristina Bergman Alme (L) och Jenny Broman (V) är alla lokalpolitiker i Göteborg och dessutom lärare. Hur håller de sig neutrala i politiska klassrumsdiskussioner och vad möter de för reaktioner från sina elever?
2018-05-18
Länk till avsnitt

Danmark och "danskklasserna"

I september 2016 blev det en världsnyhet att rektorn på en gymnasieskola i danska Århus delade upp skolans elever i klasser efter etnicitet. Syftet med uppdelningen var att den krympande gruppen elever med dansk kulturell bakgrund skulle vilja stanna kvar om de placerades i klasser där de slapp vara i minoritet. "Apartheidklasser" kallades tilltaget i danska tidningar och rektorn Yago Bundgaard hamnade i mediernas strålkastarljus. Nyheten blev startskottet på en diskussion i Danmark om de hårt segregerade skolor som den danska utbildningsministern har kallat för "ghettogymnasier". Vi besöker Langkaer gymnasium för att ta reda på vad det var som hände 2016 och vad som har hänt sedan dess.
2018-05-11
Länk till avsnitt

De segregerade lärarna

Lärare i socioekonomiskt utsatta områden har generellt mindre erfarenhet och behörighet än i andra skolor. Trots att budskapet i skoldebatten är att de bästa lärarna behövs på de skolor som har tuffast utmaningar. I Stockholm har man startat ett pilotprojekt på två skolor i utsatta områden där lärarna får ett lönetillägg på 6000 kronor. Men är lönen den viktigaste faktorn för att vilja jobba, och stanna, på en skola?
2018-05-04
Länk till avsnitt

Kan alla klara kunskapskraven?

Madeleine är 17 år och går årskurs nio för andra gången. Hon är en av många elever med svag teoretisk begåvning. De här eleverna räknas som normalbegåvade men har svårt för abstrakt tänkande. De kan därför ha problem med att nå kunskapskraven i teoretiska ämnen. Svårigheterna för den här gruppen talas det ganska tyst om, trots att var tionde elev räknas hit. Elisabeth Fernell är överläkare i barnneurologi och professor vid Gillbergcentrum i Göteborg. Hon menar att kraven för ett godkänt betyg bör anpassas så att alla elever med en normalbegåvning har chans att klara dem. Men Skolverket menar att de flesta elever redan nu kan klara kunskapskraven - om de bara får rätt stöd.
2018-04-27
Länk till avsnitt

Rektorssnurren

På Malmsjö skola i Botkyrka är Mats Dahl den tredje rektorn på tre terminer. Honom har kommunen hyrt in från en rektorsförmedling. På Viaskolan i Nynäshamn arbetar Jan Silfwerbrand från samma uthyrningsföretag, i väntan på att kommunen rekryterar en ordinarie rektor. Att det råder lärarbrist i Sverige har det rapporterats om. Mindre känt är att många kommuner har svårt att rekrytera rektorer. Rektorsrollen har blivit alltför administrativ och tung, menar vissa. Attraktiva förstelärartjänster lockar mer än rektorsuppdraget för den som vill leda den pedagogiska utvecklingen på en skola. Vad händer på en skola där ingen rektor vill stanna kvar?
2018-04-20
Länk till avsnitt

Hur ska vi ha det med skolvalet och urvalet?

Det fria skolvalet riskerar att förstärka segregationen. Vad kan man ändra på i dagens system för att minska den effekten? Forskaren Jonas Vlachos vill hellre se lottning som urvalsprincip till populära skolor, än kötid som är det vanliga idag. Skolutvecklaren Åsa Melander menar att man istället borde fokusera på att lyfta de skolor som idag blir bortvalda i skolvalet, så att de inte längre behöver väljas bort. Björn Kullgard är rektor på Franska skolan, en av de mer populära friskolorna i Stockholm. Han ifrågasätter att det är skolans ansvar att lösa ett samhällsproblem som segregation.
2018-04-13
Länk till avsnitt

Dragkampen om lärarna

Hittelön, flyttbidrag eller betalt redan när du pluggar - med erbjudanden som de här försöker kommuner runtom i landet överträffa varandra för att locka till sig de eftertraktade lärarna. I tider av lärarbrist blir den här kampen mellan kommuner något av ett nollsummespel. Vad leder det till? Vi besöker Kiruna för att höra hur det går med "Sveriges vassaste rekryteringsplan". En kampanj de dragit igång, i hopp om att få fler att vilja jobba i Sveriges nordligaste kommun.
2018-04-06
Länk till avsnitt

Mobilförbud och digitaliseringsmotstånd i Frankrike

Frankrikes utbildningsminister har vunnit popularitet med sin skepsis mot digital teknik i skolan. Nu vill han förstärka förbudet mot mobiler under skoltid. Towa Hedelin och Anna von Gross är gymnasieelever på Svenska skolan i Paris, där mobilförbud redan tillämpas. De tycker att det blir lättare att koncentrera sig på skolarbetet utan mobiler. Rektorn på skolan, Karin Gadelii, menar att motståndet mot mobiler i skolan är särskilt starkt i Frankrike eftersom mobilanvändandet utmanar det traditionella franska sättet att umgås.
2018-03-30
Länk till avsnitt

Osäker skolgång för barn i skyddade boenden

Omkring 3000 barn bor med sina mammor på skyddade boenden runt om i landet varje år. Möjligheten för dem att fortsätta gå i skolan under tiden ser väldigt olika ut beroende på var i landet de bor. Till Kriscentrum för kvinnor i Göteborg kommer kvinnor som utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. De barn som bor här med sina mammor kan bli utan skola i flera månader, eftersom det inte finns något utarbetat system för att lösa deras skolgång. I Stockholm finns istället ett särskilt lärarteam som besöker boendena och ger eleverna enskild undervisning där.
2018-03-23
Länk till avsnitt

Vad ska förskolan med män till?

Sedan de första männen sökte sig till förskolan på 70-talet har andelen manlig personal varit konstant låg. De flesta verkar överens om att männen i förskolan behöver bli fler. Men vad är det man hoppas att männen ska tillföra? Förskolan ska motverka traditionella könsroller. Vad spelar då personalens kön för roll? Simon Johansson, Tobias Skogsberg och Urban Eriksson jobbar alla på förskolor i Luleå och har haft anledning att begrunda de här frågorna. Det har också maskulinitetsforskaren Lars Jalmert och docenten i förskoledidaktik Christian Eidevald.
2018-03-16
Länk till avsnitt

Hur ska det gå med programmeringen?

I en lokal i Göteborg har ett 30-tal lärare samlats en kväll i februari. De är här för att lära sig hur man programmerar. Och det är hög tid att de lär sig det. Redan i höst är det nämligen de som ska lära ut programmering till sina elever. Som en del i ambitionen att stärka svenska elevers digitala kompetens ska programmering nu in på schemat som en del av bland annat matematiken. Men många lärare saknar kompetens i programmering och en del varnar dessutom för att den ordinarie matematikundervisningen kommer att bli lidande när programmeringen tar värdefull undervisningstid. Vad är det egentligen som ska hända i höst och hur är det tänkt att det ska fungera? Reporter: Lasse Edfast.
2018-03-09
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.