Lärarrummet

I det här programmet diskuteras byskolans roll i en avfolkad glesbygd. På en kulle mellan två fjälltoppar i byn Ammarnäs i Västerbotten ligger en av Sveriges minsta skolor. När Jenny Sjöström började jobba här för snart 25 år sedan hade hon 22 elever och jobbade i ett arbetslag. Idag har hon sju elever och driver det pedagogiska arbetet ensam. Samtidigt som många andra byskolor läggs ner, lever skolan i Ammarnäs vidare. Utan den skulle byn aldrig överleva.

Felix Gyllenstig Serrao, SO-lärare på Frölundaskolan, använder datorspel som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i skolans värld är ingen ny företeelse. Datorprogram som används för att träna eleverna i exempelvis matematikuppgifter används sedan flera år. Det Felix Gyllenstig Serrao fokuserar på är så kallad spelifiering. Genom att integrera spelelement i pedagogiken kan eleverna nå delmål och göra framsteg i en miljö som de känner igen från spelvärlden.

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt för pedagoger där ansvaret alltid ligger hos läraren om en elev bråkar och stör. Läraren måste komma på ett sätt att vinna över eleven på sin sida. Men lågaffektivt bemötande som metod har också mött motstånd, kritiker har raljerande döpt om det till låg-effektivt bemötande och menat att det leder till kravlöshet och kaos. Vi besöker Aggarpskolan i Svedala i Skåne där förstelärare Johan Sander säger sig ha uppnått goda resultat med lågaffektivt bemötande.

Som barn hade Timmy Burchard snabbt och lätt att lära. Men i skolan missade man vilken stimulans han behövde. Motivationen och betygen dalade och Timmy mådde sämre och sämre och det var nära att han aldrig tog studenten. Idag har Timmy Burchard en av Sveriges första lärartjänster med fokus på särbegåvade elever.

I en nystatsning arbetar särskolelever arbetar integrerat tillsammans med elever från både språkintroduktion och det nationella programmet. I klassen finns elever som har olika behov av stöd och tillsammans driver de lunchrestaurang två dagar i veckan. Hör lärare och elever berätta om hur de tillsammans arbetar för att nå målet, att alla elever ska få ett jobb inom restaurangbranschen.

Skolor på Statens Institutionsstyrelses ungdomshem SIS-hem är ofta föremål för kritik. Det har handlat om att eleverna fått för lite undervisningstid och att många lärare varit obehöriga. Rektorn på Ljungskolan på Ljungbackens ungdomshem berättar här om hur hon fick en undermålig skolverksamhet att bli en fungerande skola. Vi hör elever som berättar om sin skolbakgrund, hur de hamnade på Ljungbacken och varför skolan för första gången känns meningsfull.

Anna är förälder till en flicka som har flera neuropsykiatriska funktionsvariationer. Anna har kämpat för att dottern ska få gå i en resursklass men fått avslag med motiveringen att hon borde gå i en vanlig klass med insatt stöd. Men till slut blev det omöjligt för Annas dotter att gå i en stor vanlig klass, hon ville inte gå dit överhuvudtaget och stannade hemma. Anna har också startat en fotbollsklubb så att barn med NPF i området där hon bor med sin familj kan få en meningsfull fritidssysselsättning.

Michael Lindquist är lärare i ekonomi och handleder ungdomar som går olika språkförberedande program. Några av dessa elever har valt kursen UF-företagande. Att skapa företag kan vara särskilt bra för nyanlända, eftersom det är utvecklande för språket samtidigt som de lär sig om det svenska samhället. Vi hör lärare och elever berätta om sina tankar kring sin affärsidé och om deras förhoppningar om framtiden.

Aarne Nyman jobbar som brobyggare på Bodaskolan i Borås med ett särskilt uppdrag att fånga upp de romska eleverna. När Aarne började sitt arbete var frånvarotalen höga bland många av de romska eleverna. Idag har det vänt, och på skolan kan man se en konkret effekt av brobyggararbetet. Aarne har påverkat många elevers liv och deras syn på skolan.

Alexander Skytte är lärare i idrott och hälsa. Vi berättar om hans skoltid som var full av konflikter och missförstånd på grund av hans olika diagnoser. Vi hör också hans lärare från lågstadiet, Carina Jörnén, berätta om hur svårt det var för henne att försöka stötta Alexander eftersom kunskapsnivån om NPF då, för tjugo år sedan, var mycket lägre än idag.

Ivan är rom och född i Bulgarien. Hans högsta dröm är att få börja skolan. Men på grund av fattigdom och arbetslöshet har hans föräldrar gett sig ut på en lång resa i Europa, som började när Ivan bara var några år gammal. Därför har han missat de första åren i skolan. När Ivan kommer till Sverige som nioåring har hans jämnåriga kompisar redan börjat trean. Vi träffar Ivan och hör hur det gick med drömmen om att få lära sig läsa och skriva.

Alf Engström är bibliotekarien som började arbeta i skolor och berätta sagor för elever. Vad har berättelsen för betydelse för barn idag? Och vad är skillnaden mellan att få en saga berättad eller att få den uppläst? En hel del visar det sig.

Najib är född i Afghanistan, men på grund av oroligheterna i landet flyr han med sin mamma och syskon till Iran. Men där är det inte heller säkert så mamman uppmuntrar honom, att med hjälp av människosmugglare, göra den svåra resan till Europa. Till slut hamnar Najib i Sverige. Skolan blir en extra svår utmaning för honom eftersom han varken kan läsa eller skriva. Men tack vare hårt arbete och stöd från personer i sin omgivning har Najib i dag nått ett av sina mål - universitetsstudier.

I vårt informationssamhälle är läs- och skrivkunnighet en förutsättning för att fungera och vara delaktig. Men den som är analfabet hamnar i en värld fylld av datorskärmar, vårdcentralsbokningar och skyltar utan att kunna ta till sig informationen. Risken finns att hamna i en skuggtillvaro vid sidan av det övriga samhället. Annette Fundberg är läraren som ser till att hennes elever på språkintroduktionen i Malmö lär sig att läsa och skriva. Att kunna det är själva grunden för det fortsatta lärandet.

En dag fick Natalie väldigt ont i huvudet. Det visade sig att smärtan berodde på en hjärntumör. Sjukdomen har lett till mycket skolfrånvaro för Natalie, men med hjälp av en robot placerad på hennes bänk i klassrummet kan hon hemifrån hänga med i vad som sker i skolan. På det sättet kan hon bryta isoleringen och ha kontakt med sina klasskompisar men också ta del av lektioner och vara med på genomgångar och redovisningar när hon orkar.

I december 2017, strax innan jullovet, stod sex svartklädda nazister med banderoller, på gränsen till Lorensbergaskolans skolgård i Ludvika. Händelsen gav eko i hela skolsverige och rektorn Göran Törnqvist säger att den dagen förändrade hans liv. Här får vi höra vad som hände den där decemberdagen, hur det påverkade rektorn, personalen, eleverna och föräldrarna - och hur det blev efteråt.

När Emerich Roth är 19 år hämtas han och hela hans familj under vapenhot av nazister och tvingas med till utrotningslägret Auschwitz-Birkenau. Emerich och hans yngre syster Elisabeth är de enda i familjen som överlever och 1950 hamnar de båda i Sverige. I över 25 år har Emerich rest runt i svenska skolor och vittnat om skräcken och terrorn i nazisternas koncentrationsläger. Vi följer med Emerich Roth när han träffar elever och berättar om hatet och fördomarna som banade väg för nazismen. Och hör honom förklara varför skolan blivit hans arena.

Åsa Colliander-Celik är förstelärare i SO, skolboksförfattare och bloggare i undervisningsfrågor. Hon bröt ett tabu när hon berättade om sin adhd på sin blogg i ett lärarforum. Åsa fick sin diagnos vid 45 års ålder, och att gå ut offentligt var nåt hon tvekade länge inför, men nu vet hon att hon gjorde rätt.

Om man vet vem man är och var man kommer ifrån kan man öppna sig och ta till sig ett nytt samhälle. Och utan ett språk kan vi inte utrycka hur vi tänker eller tycker och har svårt att analysera, menar modersmålsläraren Parvaneh Faridi. Modersmålsundervisning är frivillig och sker sent på eftermiddagen. Hur motiverar Parvaneh eleverna att fortsätta? Och vilka utmaningar ställs hon inför som modersmålslärare? Reportern Arash Dehvari följer med Parvaneh under en arbetsdag och tänker tillbaka på sin egen modersmålsundervisning.

Lars Gunnar Wahl har arbetat i trettio år som gymnasielärare, idag arbetar han med olika projekt i stadsdelen Hässleholmen i Borås. Ordpalatset är ett av dem. Det är ett berättarprojekt där barn bjuds in för att skapa egna berättelser, vilket får dem att känna stolthet över platsen där de bor. Ordpalatset är ett exempel på hur frivilliga krafter kan göra stor skillnad för skolan i områden med tuffa utmaningar.

Eva Elg är specialpedagog i Bjuv i nordvästra Skåne. Hon kom till kommunen för några år sedan för att jobba med olika projekt för att främja närvaron, öka trivseln och måluppfyllelsen på skolorna. Vi hör henne berätta om hur hon arbetar med långvarig problematisk frånvaro. Och vi möter Alex, som hon långsamt och lyhört slussar tillbaka. Alla elever hon stöttat har det gemensamt att de önskar att börja skolan igen. Ingen vill vara hemma egentligen, säger hon.

Hot och våld mot lärare och skolpersonal är ett problem som blivit allt vanligare. Skolan verkar vara den i särklass farligaste arbetsplatsen att jobba på när det gäller hot, hot om våld och våld. Och lärare är i dag en högriskgrupp konstaterar Arbetsmiljöverket. Möt rektorn som anmäler allt och läraren som sa upp sig för att han inte fick tillräckligt med stöd från skolledningen.

Robin är estetlärare och jobbar på en gymnasieskola i en mindre stad i Västergötland. Robin är trans, han föddes i en tjejs kropp, och är just nu mitt inne i sin könskorrigerande behandling. Att elever och lärarkolleger på skolan har lärt känna Robin och på nära håll fått följa hans resa mot att bli Robin 2.0 har ökat medvetenheten om många viktiga frågor menar både elever och kollegor.

Mathilda mobbades svårt i grundskolan och stannade hemma under långa perioder. Trots det har hon pluggat mer än de flesta. I höst började hon studera på juristprogrammet som den yngsta studenten någonsin. Vi får höra mer om vad som hände henne i grundskolan, men också om hennes passion för att lära sig saker och om kampen för att få läsa i sin egen takt.

Viktoria ser ut som en helt vanlig tonårstjej men hon är född som pojke. Tack vare stöd från familj, lärare och klasskamrater på hennes skola i Lysekil har hon kunnat vara den hon är och accepterats fullt ut. Viktoria har dessutom visat stort mod genom sitt öppna sätt och är idag en förebild för andra unga, inte minst unga transpersoner.

Att vara småbarnsförälder och samtidigt plugga på gymnasiet kan vara tufft. Hur går det för de unga föräldrarna i skolan? Vi möter mammor och pappor som kämpar med läxplugg och vaknätter. Liw ville fortsätta att studera under sin föräldraledighet och ta studenten med sina klasskamrater, men Liws skola hade andra förslag.

Under fyra sommarveckor samlas drygt 500 elever på Fyrisskolan i Uppsala. Det är elever från olika gymnasieskolor i hela Uppsala kommun, som offrar en stor del av sommarlovet för att plugga matte, kemi eller engelska. Studietempot är stenhårt, en hel gymnasiekurs ska plöjas igenom, så det gäller att inte tappa fokus. Vi möter lärare som peppar och instruerar och elever som offrar bad och resor för att bli av med ett försmädligt F i betyget.

Ester Boman (1879-1947) var en progressiv och engagerad pedagog. Hon startade en av Sveriges mest uppskattade flickskolor, Tyringe helpension i Hindås. Ester var en lärarinna med pedagogiska idéer långt före sin tid. Men hon var också, tillsammans med många andra lärarinnor, djupt engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt.

En förlorad generation, så kallar Karolina Lindholm Billing på UNHCR de syriska barn som är på flykt och som aldrig eller mycket sporadiskt har tillgång till skola. 600.000 syriska barn mellan 3 och 18 år bor i flyktingläger i Libanon. Att ge dem skolgång är en uttalad ambition från de libanesiska myndigheterna. Reaching all children with education kallas den strategi som fått stöd av flera FN-organ och frivilligorganisationer, och som ska stärka de statliga skolorna i Libanon. Men det är en utmaning. Vi besöker en tältskola i Bekaadalen och träffar Hoda som är lärare och Hadeel som är elev. När Hadeel kommer hem försöker hon lära sina syskon, som inte har möjlighet att gå i skolan, lite av det hon lärt sig.

Var går gränsen mellan att vara en medmänniska och professionell i sin lärarroll? Det är tankar som läraren Irene Emanuelsson brottas med varje dag när hon undervisar asylsökande ungdomar. Vi följer med Irene in i ett klassrum på Centrum för språkintroduktion på Lindholmen i Göteborg. Det är ett gymnasieförberedande program för ungdomar, och hälften av eleverna där lever i en oviss framtid.

För elever med behov av extra stöd och anpassningar finns resursklasser, även om man från skolvärldens håll försöker inkludera alla så mycket som möjligt i den vanliga undervisningen. Vi möter Kevin som går i trean, och Dherar som går i sexan på Hellbergsskolan i Sundsvall. De berättar om hur svårt det var för dem att fungera i en fullstor klass. Som stöd har de haft resursteamet lett av Jane Henriksson, lärare på skolan.

Hemmasittare kallas elever som av olika skäl inte klarar av att gå till skolan. Det kan vara av olika anledningar; på grund av en NPF-diagnos som gör att man får svårigheter i skolan, sociala fobier, panikångest eller annat. Hur ser vardagen ut för elever med mycket hög skolfrånvaro och som blir föremål för behandlingsinsatser? Emma berättar om hur det var för henne, och vad som hjälpte henne tillbaka till skolbänken.

På Askebyskolan i Rinkeby har en skrivargrupp för romska barn inte bara skapat läslust och självförtroende, utan också påverkat barnens skolnärvaro. Vi får hänga med när skrivargruppen förbereder en bokrelease. Och så får vi träffa sextonåriga Felicia Di Francesco som började läsa böcker när hon själv fick vara med och skapa dem.

Att vara särbegåvad kan verka praktiskt och bra - komplicerade mattetal går snabbt att lösa och böckerna inför provet har eleven läst på nolltid. Men en elev som är särbegåvad riskerar att tappa intresset för skolan. Utan stimulerande utmaningar riskerar lusten att lära att utebli. Och är du mycket smartare än dina klasskamrater finns en risk att du blir ensam. Hör Joel och hans föräldrar berätta om hur det är att vara särbegåvad.

Hur förändrar man cementerade attityder om sex och kön? Var går gränsen mellan lek och allvar? Vi får följa med när teaterföreställningen Kentaur landar på en gymnasieskola i Svenljunga. Lärare och elever reflekterar kring svåra frågor om sexuella övergrepp, skuld och skam.

Fred Karlsson och hans klasskompisar har anpassad undervisning. Det innebär såväl stödundervisning som anpassning av lokaler och läromedel. Freds lärare Kajsa, som har särskild kompetens inom autism och adhd, arbetar också med att handleda kollegor för att ge dem rätt verktyg för att hjälpa och stötta elever med behov på bästa sätt. Ibland krävs det ganska små medel för att göra skillnad.

Är slöjdämnet förlegad nostalgi eller ett skolämne i framkant? Vad skulle hända med mänsklighetens utveckling om vi slutade använda våra händer? Vi träffar slöjdläraren Jenny Andersen och hennes elever på Sveaskolan i Limhamn i Malmö, samt handkirurgen Göran Lundborg.

När Sara kom in i puberteten fick hon inte längre spela fotboll eller göra saker på egen hand. Hela tiden bevakades hon av sin släkt så att hon inte skulle skämma ut familjen. Inte ens i skolan fick hon vara i fred. När skolan försökte hjälpa blev det istället farligt för Sara. Vi får höra Saras berättelse, men också om vad skolpersonal behöver för kunskap och utbildning så att andra flickor och pojkar kan få ett bättre stöd.

Varje onsdag är det läxhjälp i Mölnlycke kulturhus. En hjälp under två intensiva timmar särskilt för ensamkommande. Vilka är ungdomarna som kommer dit? Vad har de för skolbakgrund och vad är det som får så många vuxna att komma och vilja hjälpa?

Förra året beslutade skolledningen på Vårfruskolan i Lund att helt förbjuda mobiltelefoner i skolan inte bara under lektionerna utan även på rasten. Resultatet märks nu. Hur gick arbetet till och vad blev resultatet?

Musikundervisning i skolan är en demokratisk rätt, som kan göra stor skillnad, säger Markus Enorsson, musiklärare på Kronan i Trollhättan. Hör honom utveckla sina tankar om musikämnet och om sitt uppdrag att jobba fram Kronans kulturprofil, som ska vara med och lyfta kulturlivet i stan.

Vi besöker Ängslättsskolan utanför Malmö, en skola som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Vad innebär det för skolresultaten och vad krävs av pedagogerna för att lyckas skapa lust till rörelse? Möt idrottslärarna Fredrik Pihlqvist och Kristian Persson som motiverar barnen till rörelse som skapar kreativitet.

"Stopp! Min kropp!" är en handbok utgiven av Rädda barnen som stöd i att samtala med barn om sexualitet och om vad man får göra med andras kroppar. På avdelningen Bullerbyn på Lexby förskola i Partille har man inspirerats av boken, men här är barnen så små att det inte är aktuellt att prata om sexualitet. Istället använder man "Stopp! Min kropp!" till att stötta barnen i att lära känna sina egna gränser, att lyssna på sig själva och andra samt att stärka barnen i att uttrycka sin egen vilja. Men för att barnen ska lyckas med det behöver även de vuxna fundera över sina beteenden.

Elever som eldade i korridorerna så brandlarmet gick, inställda lektioner och mycket bråk ledde till att skolan fick ett vite från Skolinspektionen på en miljon kronor. Vi besöker Rörsjö-Zenithskolan i Malmö, en skola som vände kaos till kreativitet. Möt läraren Susan Acevedo som sökte jobb på skolan och som drivs av tron på att de goda krafterna tillsammans med samarbete kan göra skillnad.

Vi besöker en grundkurs i hedersfrågor anordnad av Origo resurscentrum i Stockholm. Där får skolpersonal lära sig att se varningstecken, förstå mekanismerna bakom hederskultur och att ställa de rätta frågorna för att få elever som lever i en hederskontext att våga berätta.

Vi följer med till en förskola på hjul, en buss som tar med sig barnen från Bergsjön i Göteborg till nya lärmiljöer som de annars kanske aldrig hade besökt. En mobil förskola har visat sig vara både språkutvecklande och bra för integrationen, och med hjälp av bussen upptäcker barnen inte bara hav och skog utan hela staden. Barnen på förskolan får också möjlighet till spännande och intressanta möten genom lek med barn från andra delar av Göteborg. Reporter: Anneli Abrahamsson.

Malin Appeltofft är lärare på högstadiet i svenska, engelska och dramatik och använder sig av populärkultur för att skapa intresse hos elever som undrar varför de ska läsa litteratur eller dramatik som skrevs på 1500-talet. Till exempel innehåller tv-serien Skam många litterära referenser, vilka kan ge ingångar till annan världslitteratur och dramatik. Skam är de ungas kultur här och nu, men Shakespeares dramer hittar de inte självmant, menar Malin Appeltofft. Förutom de litterära referenserna ger Skam ingångar till ämnen som ätstörningar, sexuella övergrepp, sexualitet, relationer och annat i unga människors liv.

Reportern Agneta Nordin besöker fritids, en plats för lek och förvaring... eller finns det en pedagogisk tanke? I Malmö satsar kommunen stort på sina fritidshem. Från och med hösten 2017 har man anställt så kallade förstefritidspedagoger. Fredrik Magnusson har arbetat som fritidspedagog i många år och är nu förstefritidspedagog. Vi besöker Bergaskolan i Malmö där han arbetar för att skapa större samstämmighet mellan skola och fritidshem men också för att höja kvaliteten och erbjuda samma utbud så att alla elever får möjlighet att utveckla samma förmågor.

Varje skola i Östersunds kommun kan få förberett material med olika anpassade teman om till exempel rymden, fjärilars liv, rörelser och konstruktion, matens kemi, allt med hjälp av olika tekniklådor. Pedagogerna kan beställa NTA-lådor och i dem finns förutom föremål och rekvisita för olika experiment även detaljerade anvisningar om hur pedagogen kan använda materialet i sin undervisning. Vem som helst kan dock inte använda lådorna utan varje pedagog har gått en heldagskurs för att bli en NTA-användare.

Vi besöker Filosofiska skolan i Skarpnäck i Stockholm och undersöker hur de använder sokratiska samtal. Det är ett textsamtal som ska få eleverna att förstå andras perspektiv. Sokratiska samtal är ett ämne som ger utrymme till att tänka efter och få tid till samtal som problematiserar samhället. Det kan få eleverna att tänka kritiskt och lyssna på andras tankar inför dilemman alla kan hamna i. Vi möter grundaren Dick Holmgren och Annika Karlsson, pedagog i klass fyra, och hennes elever som har ett sokratiskt samtal om vänskap, lojalitet och hämnd.