Europapodden

Flera länder i Centraleuropa har fortsatt köpa gas från Ryssland. Men nu har Ukraina stoppat flödet och EU vill i närtid fasa ut rysk energi helt. Samtidigt utmanas unionen inifrån när Slovakiens premiärminister Fico besöker Putin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medan flera länder i Europa fasat ut rysk olja och gas efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Slovakien, Ungern, Österrike, Tjeckien och Bulgarien fortsatt varit beroende av rysk energi. Men gasen som i decennier transporterats till Centraleuropa via en ledning i Ukraina har nu stoppats och förändringen beskrivs som en milstolpe.

Men EU-länderna som påverkas mest tacklar situationen olika och Slovakiens premiärminister Robert Fico utmanar nu EU:s enighet och knyter närmre band med Moskva. Hur djup är den här nya splittringen, vad gör EU för att lösa energifrågan framåt och hur kostsamt är detta för Ryssland?

Hör också om den aktuella politiska turbulensen i Österrike och vad det kan betyda om högernationalistiska FPÖ bildar nästa regering i landet.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet och analytiker vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge 

Frågespecial! Vad hände efter Viktor Orbáns fredsresa? Hur hårt biter EU:s sanktioner och hur lyckas EU-parlamentariker rösta fel? Dessutom tysk maktdelning och EU:s eviga flyttkarusell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Göran von Sydow, chef för Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier). Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Europakorrespondenterna minns ett turbulent år, blickar framåt och ringar in diskussionerna som kommer engagera mest runt julborden på kontinenten. Vi pratar brittisk plumpudding, serbisk sarma och polsk karp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent för Norden och Baltikum. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. David Rasmusson, korrespondent för Danmark och Polen. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Pontus Mattsson, Londonkorrespondent.
Programeldare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Samtalen är inspelade i mitten av december 2024.

I spåren efter Bashar al-Assads fall höjs röster för att syriska flyktingar borde återvända. Hur enigt står EU när det gäller frågan om återvandring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom, hur ska unionen förhålla sig till terrorklassade HTS som nu styr Syrien?

Medverkande:

Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap och migrationsexepert vid Sieps.
Johan Mathias Sommarström, internationell korrespondent
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Programledare: Parisa Höglund
Producent: Linda Aktén

Uppkavlade ärmar och offensiva utspel när den franska politiska turbulensen fortsätter. Hör om Le Pens motiv och strategi för att utmana Macron. Frankrike står nu utan regering och budget, men har stora ekonomiska problem som måste lösas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I skuggan av den politiska krisen i Frankrike samlades världsledare i Paris för att delta vid återöppnandet av Notre Dame på lördagen. Flera europeiska ledare fick då ett viktigt tillfälle att tala med Donald Trump och Macron, Zelenskyj och Trump möttes även separat på Élyséepalatset. Men det var en stukad Macron som stod värd för 50 stats- och regeringschefer. Hör om vad som kan bli hans nästa drag för att lösa Frankrikes politiska låsning. Bakgrund till den nuvarande krisen är ett budgetbråk, som i sin tur bottnar i svåra ekonomiska problem för Frankrike. Hur illa är det med räkenskaperna och kommer president Macron och en ny premiärminister att kunna få landet på rätt köl?

Medverkande: Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Alice Petrén, Frankrikekännare och tidigare korrespondent i Paris för Sveriges Radio.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Frankrike kastas in i turbulens och ovisshet efter regeringens historiska kollaps. Vad händer nu och hur mycket är det politiska dramat i Paris en kamp om presidentposten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frankrikes premiärminister Michel Barnier fälldes av oppositionen i nationalförsamlingen på onsdagskvällen. Inte sedan 1962 har en fransk premiärminister fällts i en misstroendeomröstning och Barnier tvingas kasta in handduken som den som suttit kortast tid på posten i Frankrike i modern tid. Nu riktas blickarna mot president Emmanuel Macron och mot Nationell samlings Marine Le Pens politiska strategi.

Medverkande: Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Rumänien spelar en nyckelroll när försvaret av Europa ska stärkas. Men nu kan en Putin-vänlig högernationalist bli ny president och både EU och Nato håller andan inför den avgörande valomgången.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Calin Georgescu går till val med ett tydligt budskap om ”Rumänien först”. Han nekar till att vilja ta landet ut ur EU och Nato, men anses stå för en tydligt EU- och Nato-kritisk linje. Detta samtidigt som Rumänien, grannland med Ukraina, spelar en nyckelroll när Europas försvar ska stärkas. I östra Rumänien vid Svarta havet, bara 40 mil från ockuperade Krim-halvön, byggs just nu Natos största flygbas i Europa.

Protester när Georgien vänder sig bort från EU

Hör också om de senaste dagarnas protester i Georgien efter att landets nya regering stoppat processen för ett framtida EU-medlemskap. Återigen möter demonstranter med EU-flaggor tårgas och vattenkanoner på Tbilisis gator och det har rapporterats om våldsamma sammandrabbningar på flera håll.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Efter de nya misstänkta kabelsabotagen i Östersjön har frågan om skydd av kritisk infrastruktur åter hamnat i fokus. Hör om Europas sårbarhet till havs och hur nya hybridattacker kan förhindras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör också om kritiken mot processen att utse en ny EU-kommission och varför den föreslagna kommissionen ändå väntas få grönt ljus av parlamentet nu i veckan.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Norden och Baltikum. Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Olaf Scholz telefonsamtal till Vladimir Putin visar hur Ukraina nu blir en valfråga i Tyskland. Samtidigt måste EU:s huvudstäder och Kiev agera i en ny verklighet när Donald Trump återvänder som president.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör också om vad Joe Bidens klartecken för Ukraina att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål långt in i Ryssland betyder för europeiska långdistansvapen som Ukraina fått. Och vad händer med den tyska Taurus-debatten efter Bidens besked och inför valet i februari? En försvårande faktor för EU är att maktskiftet i USA sammanfaller med det stora vaktbytet för kommissionen i Bryssel. I veckan gjorde Josep Borell sitt förmodligen sista möte som unionens utrikeschef och han avslutade med en besk känga mot unionens förmåga att ta snabba beslut för att stötta Ukraina.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget Politea.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Trump hotar med höga handelstullar och Kina satsar på statliga subventioner. Hur ska europeiska företag klara konkurrensen och vem ska betala för de historiskt dyra satsningarna som väntar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:
Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och sernior rådgivare, Sieps.
Anna Stellinger, chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv med fokus på EU-frågor.

Programledare: Parisa Höglund
Producent: Linda Aktén

Extrapodd om turbulensen i Tyskland, där förbundskansler Olaf Scholz sparkat sin finansminister och banat väg för nyval.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör också om när nya kommissionären Jessica Roswall grillades i miljöutskottet och om svaren som fick tummen ned av ledamöterna.

Medverkande: Daniel Alling, korrespondent i Berlin, och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.

Programledare: Parisa Höglund

Producent: Linda Aktén

Översvämningarna i Spanien uppenbarade många brister på lokal nivå, men i takt med ökande temperaturer måste EU nu bygga upp sin samhällsberedskap vid naturkatastrofer. Europa är den kontinent där temperaturerna stiger snabbast i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande :

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent

Katarina Engberg, seniorrådgivare på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, Sieps

Parisa Höglund, programledare

Lena Bejerot, producent

Frågan om vad framtidens Nordiska samarbete ska vara har satts på sin spets i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Alla fem länder i Norden är numera Natomedlemmar och säkerhetspolitiken dominerar samtalet mellan länderna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:

Carina Holmberg, Nordenkorrespondent

Bengt Lindroth, tidigare Nordenkorrespondent på Sveriges Radio

Johan Strang, professor på Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet 

Parisa Höglund, programledare

Lena Bejerot, producent

Stängda gränser och pausad asylrätt. Eller kanske amnesti och ökad invandring? Hur ska EU och Europa navigera inom migrationspolitiken framöver?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.
Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent
Bernd Parusel, statsvetare, Svenska institutet för Europapolitiska studier
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Olof Wijnbladh

Mutor, cyberangrepp och anti-EU-kampanjer. Ryssland försöker påverka Moldavien att rösta nej till en framtid i EU. För Bryssel står utvidgningen österut på spel när Ukrainas granne går till val.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter och tidigare Rysslandskorrespondent. Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Europa vill vara en tung aktör på världsscenen. Men när konflikten i Mellanöstern eskalerar blir istället EU-ländernas splittring om Israels krigföring tydlig. Så vilket inflytande kan Europa ha i regionen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Alexander Atarodi, Mellanösternexpert.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Europa laddar för ett möjligt maktskifte i USA. Men hur långt räcker en nederländsk Trumpviskare i Natohögkvarteret när Ukraina behöver fortsatt stöd? Och hur redo är Europa att ta ansvar för sitt eget försvar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid utrikespolitiska institutet. Pontus Mattsson, Londonkorrespondent.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Det gröna batteriundret i norr skulle lösa vår kontinents stora ödesfrågor och sätta Europa på industrikartan som en konkurrent till USA och Kina. Men vad händer om Northvolt faller och vad har EU för chanser i det globala industriracet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Erica Sundén, Ekots reporter i Västerbotten. Jonas Fröberg, motorjournalist på Dagens Nyheter.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Ursula von der Leyen har presenterat sitt lag. Hur gick det med maktstriderna och med ambitionen om en jämställd kommission? Hör Europapoddens guide till EU:s nya ledning, i en tid av krig och kris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Emmanuel Macron ser stukad ut efter sommarens val och vänstern ropar nu på hans avgång. Hör om Frankrikes nye premiärminister Michel Barnier och om Nationell Samlings nya inflytande som kungamakare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vänsteralliansen blev största block i det franska parlamentsvalet i juli. Men trots det har Macron nu utnämnt den konservative högerpolitikern och tidigare EU-kommissionären Michel Barnier till premiärminister. Nu kokar missnöjet på vänstersidan, medan Le Pens parti Nationell Samling syns i en helt ny position med stärkt politiskt inflytande. Samtidigt i Bryssel dröjer Ursula von der Leyen med att presentera den nya EU-kommissionen.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Marie Nilsson Boij, tidigare Sydeuropakorrespondent och Göran von Sydow, direktör för Sipes, Svenska institutet för europapolitiska studier.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Den ukrainska offensiven på ryskt territorium överraskade Europas huvudstäder. Nu växer frustrationen i Kiev över beslut som dröjer. Hur långt räcker Europas samlade stöd när kriget står i ett nytt skede?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ukraina vill få full frihet att använda vapen från väst för att attackera mål inne i Ryssland och vädjar till Europa och USA om tydligare och snabbare besked. I veckan satte EU:s utrikeschef ny press på Europas regeringar att lägga tveksamheter åt sidan och häva alla vapenrestriktioner. Hör om vad Ukraina behöver nu och hur fler och snabbare vapenleveranser, utan restriktioner, skulle kunna förbättra förutsättningarna för Ukraina. En annan aktuell diskussion i Europa är om utbildning av soldater i EU:s regi framöver ska kunna ske även inne i Ukraina. Behovet finns, men i dagsläget saknas enighet inom EU.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert vid FOI.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Tysklands stöd till Ukraina vacklar när regeringen i Berlin utmanas från både ytterhögern och yttervänstern. Flera delstatsval står inför dörren och de politiska svallvågorna kan påverka hela Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör om hur det nya yttervänsterpartiet Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) går starkt framåt i Sachsen och Thüringen inför helgens delstatsval där. Ännu större är emellertid ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AFD) och helgens val ser nu ut att kunna rita om det tyska politiska landskapet. Utfallet ses som en stark indikation på vart hela Tyskland är på väg inför nästa års nationella val. Både BSW och AFD motsätter sig Tysklands stöd till Ukraina och nyligen blev det känt att det tyska budgetstödet till Ukraina nära på halveras nästa år.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Gunilla Herolf, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Therese Rosenvinge

Hör radions Europakorrespondenter om prövningarna som väntar kontinenten. Hur kan Europa ta sig an de stora framtidsfrågorna och vilka makthavare får störst inflytande?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter EU-valet finns nya inre motsättningar och maktförhållandena viktas om i unionen. Samtalet är inspelat inför publik på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm tisdagen den 20 augusti 2024.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Daniel Alling, Milan Djelevic, Samuel Larsson, Marie Nilsson Boij, Pontus Mattsson, Carina Holmberg.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Mariette Parling

Ursula von der Leyen formar sitt nya lag i EU, de värsta kravallerna på ett decennium i Storbritannien och den politiska vapenvilan är över i Frankrike efter OS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Storbritannien har skakats av högerextrema kravaller i flera städer de senaste veckorna. Sveriges Radios utsända Madeleine Bengtsson har följt kravallerna, och den politiska debatten som följt.

Ursula von der Leyen formar sitt nya lag

Den 18 juli blev Ursula von der Leyen omvald som kommissionsordförande av Europaparlamentet. Det skedde efter komplicerade förhandlingar med de olika partigrupperna. De som gav henne sitt stöd förväntar sig nu att hon ska driva deras politik. Sieps chef Göran von Sydow analyserar vad vi kan vänta oss för EU-politik framöver.

Vapenvilan över i Frankrike

Efter nyvalet i Frankrike har striden om vem som ska leda landet dragit igång i gen. Sveriges Radios nya Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg om problemen som president Macron nu står inför när han ska föreslå en premiärministerkandidat som både vänstern, mitten och högern kan ställa sig bakom.

Medverkande: Madeleine Bengtsson, Sveriges Radios utsända i London, Göran von Sydow, chef för Sieps och Cecilia Blomberg, tillträdande Pariskorrespondent.
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Behzad Mehrnoosh

Om när två miljoner balter reste sig mot den ryska ockupationsmakten och om varningarna från Estland, Lettland och Litauen som EU ignorerade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter decennier av sovjetisk ockupation, folkutbyte och förtryck slog sig Estland, Lettland och Litauen fria. Men övriga Europa var inte redo för de problem som skulle uppstå och i övergången till demokrati fick de nordiska länderna en viktig roll.

Femte och sista delen i vår serie Ögonblicken som förändrat Europa. Avsnittet spelades in 25 juni 2024.

Medverkande:
Bengt Lindroth, författare och tidigare korrespondent i Norden och Baltikum
Pirjo Auvinen, Nordenkorrespondent för Yle
Kristian Gerner, professor emeritus i historia, Lunds Universitet.

Programledare: Ci Holmgren

Tekniker: Christer Tjernell
Research: Eva Ericsson
Producent: Linda Aktén

Från wir schaffen das till stängda gränser - så gick det till när Europa gjorde en helomvändning i synen på flyktingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Migrationskrisen 2015 fick EU-samarbetet att skaka i grunden och orsakade sprickor även inom många länder. Hör om misslyckade försök till solidaritet, den kritiserade uppgörelsen med Giorgia Meloni och spelet bakom den nya migrationspakten.

Med Susanne Palme, EU-kommentator, och Daniela Marquardt, tidigare korrespondent i Tyskland.
Programledare: Ci Holmgren

Tekniker: Jakob Lalér
Research: Eva Ericsson
Producent: Linda Aktén

Så lyckades ja-sidan få britterna att rösta för ett historiskt utträde ur EU. Om Brexits vinnare och förlorare och om möjligheten för Storbritannien att återvända till unionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tredje delen av fem i Europapoddens sommarserie Ögonblicken som förändrat Europa. Avsnittet spelades in 19 juni 2024.

Med Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel, och Staffan Sonning, tidigare korrespondent i London.

Programledare: Ci Holmgren

Tekniker: Maria Stillberg
Research: Eva Ericsson
Producent: Linda Aktén

Korruption, nödlån och kravaller. Om finanskrisen i Grekland som hotade att spräcka hela eurosamarbetet, Tysklands svåra vägval och en gatuhund som blev världskändis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är andra delen av fem i Europapoddens sommarserie Ögonblicken som förändrat Europa.

Medverkande:
Katja Magnusson, tidigare korrespondent i Grekland
Daniel Alling, korrespondent i Tyskland
John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Programledare: Ci Holmgren

Tekniker: Stina Fagerberg
Research: Eva Ericsson
Producent: Linda Aktén

Så gick högerpopulistiska partier från att vara otänkbara samarbetspartner till att sitta i europeiska regeringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Jörg Haiders ÖFP skräller i det österrikiska valet 1999 och blir en potentiell regeringspartner bestämmer sig övriga EU-länder för att inleda en bojkott. Men bojkotten misslyckas och 25 år senare ser det politiska landskapet helt annorlunda ut.

Hur har synen på ytterhögern förändrats och varför är kvinnliga ledare en framgångsfaktor för just den här typen av partier?

Del 1 i Europapoddens sommarserie om ögonblicken som förändrat Europa.
Avsnittet spelades in 11 juni 2024.

Medverkande:
Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola
Gunnar Bolin, tidigare korrespondent i Tyskland.

Programledare: Ci Holmgren.

Tekniker: Maria Stockhaus
Research: Eva Ericsson
Producent: Linda Aktén

Extrapodd om resultatet i franska parlamentsvalet. Hör korrespondent Marie Nilsson Boij om det nya läget i fransk politik och vad resultatet innebär framåt, för Frankrike och för Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Tomas Eriksson

Extrapodd om maktskiftet i Storbritannien. Hör om varför den nye premiärministern kan ha det svåraste framför sig, om utsikterna för Tories och hur Labours jordskredsseger kan förändra relationen till EU.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. James Savage, chefredaktör för The Local.
Programledare: Katarina von Arndt
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Niki Pryke

Högerradikala sträcker sig efter makten runt om i Europa. Hör om Melonis makthunger och Macrons sönderfall när de tyngsta posterna i EU ska fördelas och första valomgången i Frankrike är avgjord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dubbeldrama i Europa. Georgia Meloni pekar på resultatet från EU-valet för att sätta press när toppjobben nu fördelas i Bryssel. Samtidigt ifrågasätts Emmanuel Macron alltmer och den franske presidenten ser sitt inflytande erodera efter Nationell samlings stora framgång i den första valomgången i Frankrike.

Ungern tar över EU-rodret med Trump-slogan

EU-ledarna enades i förra veckan om vilken topptrio som ska styra unionen framåt. Men spelet fortsätter när Ursula von der Leyen måste passera nålsögat och få en majoritet med sig i parlamentet i sommar. Där formerar sig nu partigrupperna efter valet och på yttre högerkanten går Ungerns Viktor Orbán på offensiv med planer på en helt ny grupp: ”Patrioter för Europa”. Samtidigt, under parollen ”Make Europe Great Again”, tar Ungern denna vecka över ordförandeskapet i EU. Även i Storbritannien anammar högerpopulisterna den trumpska retoriken inför helgens val där. Hur stort blir ytterhögerns samlade inflytande i Europa i slutändan?

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist för Expressen. Pia Gripenberg, EU-korrespondent för Dagens Nyheter.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Supervalåret växlar upp när Frankrike och Storbritannien går till val. Efter ännu en praktskandal, precis hur förödande blir Tories nederlag? Och Macrons nyvalsskräll hotar skapa kaos - i hela EU.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Storbritannien ser maktskiftet ut att vara ett faktum men frågan är hur många spillror som kommer att återstå av partiet som brukar ses som världens äldsta.

Och i Frankrike tyder mycket på att president Macron kommer behöva samregera med sina svurna fiender efter valet - ett val som kan få konsekvenser långt utanför landets gränser.

Medverkande:

Marie Nilsson Boij, korrespondent i Sydeuropa

Pontus Mattsson, korrespondent i Storbritannien

Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel

Programledare: Caroline Salzinger

Producent: Katarina von Arndt

Efter månader av ammunitionstorka, nu anländer nya leveranser och stridsflyg till fronten. Hör om hur detta kan bli en ljusning för Ukraina och hur EU:s nya skepnad påverkar stödet framåt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Efter valet blir före valet när Frankrikes president chockat genom att upplösa landets parlament. Hör om det skyhöga spelet för att syna Le Pen och högernationalisterna och hur Europasamarbetet kan påverkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom eftervalssnack om Italien, Spanien, Tyskland och Ungern. Nu börjar också Europapolitikens egen silly season, då nya det nya Europaparlamentet ska formera sig, en ny kommission ska komma på plats och unionens samtliga topposter tillsättas. Vi pekar ut de viktigaste hållpunkterna framåt.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Sieps.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Skrällarna och vändningarna. Vinnarna och förlorarna. Frankrikes valdrama och ytterhögerns framgång. Europapodden ringar in de viktigaste ögonblicken från valnatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Röstningen är igång. I Nederländerna ser Geert Wilders Frihetsparti ut att gå starkt framåt och få flera mandat, något som kan ses som en försmak av vad som väntar i unionen. Men hur blir då nästa EU?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Geert Wilders framgång enligt vallokalsundersökningarna i Nederländerna sätter återigen ljus på den ytterhögersväng som är att vänta i EU-parlamentet efter helgens val. Hör om vilken sakpolitik som ytterkantspartierna vill driva i parlamentet och hur de förenas i sin uppfattning om att EU bör backa från åtaganden på klimatområdet bland annat. Dessutom om hur mordförsöket på Slovakiens premiärminister Robert Fico kommit att prägla EU-valrörelsen där samt en valuppdatering från Tyskland, där trycket på olika partiers valmöten vittnar om hur vinden blåser.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Krig, klimat, corona, migrations- och plånboksfrågor. Fem omvälvande kriser har format EU och splittrat Europas väljare. Vilket krisgäng du tillhör kan avgöra hur du röstar på söndag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Mette Nordström, Europakorrespondent Yle. Niklas Bremberg, statsvetare vid Stockholms universitet och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Det mullrar hos EU:s jättar inför valet. När ledarna från Tyskland och Frankrike riskerar förödmjukande nederlag mot ytterhögen ser Italiens Georgia Meloni en möjlighet att kliva fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Italiens premiärminister Georgia Meloni från nationalkonservativa Italiens bröder ses nu av allt fler som en möjlig kungamakare efter EU-valet. Både Ursula von der Leyen, som ju behöver en majoritet i EU-parlament för att kunna fortsätta som kommissionsordförande, och Nationell samlings Marine Le Pen i Frankrike har uppvaktat Meloni för framtida samarbete. I Le Pens och Nationell samlings fall handlar det om en invit om att bilda ett nytt ytterhögersamarbete dem emellan – en ny stor partigrupp i EU-parlamentet. Hör om hur scenariot stressar de stora etablerade partierna och om hur Tysklands Olaf Scholz och Frankrikes Emmanuel Macron står inför liknande svårigheter när EU-valet närmar sig. Ledarduon vill utgöra en stark tandem som för EU framåt, men i europeisk media beskrivs Scholz och Macron nu som ”lama ankor”. Håller hela maktbalansen på att tippa?

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Jona Källgren, TV4:s korrespondent i Berlin.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Den senaste tidens gränsprovokationer sätter åter ljus på skärningslinjen mellan Nato och Ryssland. Hör om de nya hybridattackerna i Östersjöregionen och hur Nato rustar för att öka försvarsförmågan i norra Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland, Norge och Baltikum. Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Vill du sitta i publiken på Ekots slutdebatt inför EU-valet? Debatten med partiernas toppkandidater äger rum den 4 juni i Radiohuset i Stockholm. Läs mer och boka din plats!

Ytterhögerns frammarsch har blivit en jättefråga inför EU-valet. Men nu spricker den mest radikala partigruppen. Samtidigt pressas EU-kommissionens ordförande allt hårdare om var röda linjen går för samarbete högerut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU-parlamentets fraktioner har drabbat samman i en sista debatt inför EU-valet. Frågan om hur den konservativa och moderata partigruppen EPP, med Ursula von der Leyen i spetsen, ställer sig till samarbeten högerut efter valet har de senaste veckorna blivit alltmer brännande i den europeiska valrörelsen. Men samtidigt som flera högernationalistiska partier mobiliserat tillsammans inför valet har friktionen ökat på den yttersta kanten. På torsdagen kom beskedet att tyska AFD utesluts ur partigruppen ID. Vad får det för konsekvenser för ytterhögerns maktambitioner inom EU?

Vill du sitta i publiken på Ekots slutdebatt i Stockholm den 4 juni? Läs mer och boka din plats redan nu!

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Ylva Elvis Nilsson, EU-journalist.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Positionerna är intagna och spelplanen utrullad. Nu går den EU-valrörelsen in på upploppet. Hör om partiernas viktigaste frågor, var skiljelinjerna går och om knepen för att få dig på kroken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi synar de svenska partiernas valmanifest och hur de hittills profilerat sig i årets EU-valrörelse. Flera partier har förändrat sin syn på EU dramatiskt under decennierna, så hur ser respektive partis dröm-EU ut 2024? Och hur traumatiskt är det för partierna som ligger på gränsen att förlora sin representation i Europaparlamentet? Vi lanserar också Europapoddens eget Bryssel-lingo-bingo och bjuder in er poddlyssnare att komma till radiohuset när Ekot ordnar slutdebatt inför publik den 4 juni.

Vill du sitta i publiken på Ekots slutdebatt i Stockholm den 4 juni? Läs mer och boka din plats redan nu!

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Susanne Palme, EU-journalist och Ekots tidigare EU-kommentator. Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europapoddens guide inför valdagen den 9 juni. Hur går EU-valet till? Hur påverkas du? Och vad bestämmer egentligen Europaparlamentet? Vi går igenom det du bör veta med utlovad förstå-allt-garanti.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 9 juni är det val till världens enda folkvalda transnationella församling, Europaparlamentet. 370 miljoner européer i 27 länder är röstberättigade och ska utse 720 ledamöter. Sverige väljer 21 stycken. Men hur ser parlamentarikernas makt ut när de väl är på plats i Bryssel och Strasbourg? Vad handlar det här valet om? Hur går det till och hur mycket påverkar det egentligen dig, Sverige och Europa? I denna specialupplaga av Europapodden hjälper vi dig att greppa EU-parlamentet och vad som gör EU-valet unikt.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för SIEPS, svenska institutet för europapolitiska studier.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Nu ska frysta ryska tillgångar användas för att hjälpa Ukraina. Samtidigt förbereder EU nästa steg i sanktionerna mot Ryssland. Vi är också på plats i Georgien där en Kreml-inspirerad lag kan slå EU-drömmen i spillror.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU förbereder nu sitt fjortonde sanktionspaket för att pressa den ryska krigsekonomin. Klart är att sanktionerna har haft effekt på det ryska samhället, men samtidigt finns länder som hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna och som kliver in på marknader där företag från väst lämnat. Hör om EU:s svårigheter att täppa till kryphålen och utmaningarna med att få sanktionerna att slå effektivt.

På plats i Tbilisi: ”Slagsmål i parlamentet”

Georgien slits mellan Ryssland och Europa och på plats i Tbilisi märks den dubbla inställningen till Ryssland. Samtidigt vill en majoritet av befolkningen se landet som en del av EU och de senaste veckorna har tiotusentals omringat parlamentet i protest mot en ny lag om utländska agenter, även kallad ”den ryska lagen”. EU-kommissionens ordförande har beskrivit det som att Georgien nu står vid ett vägskäl och den nya agentlagen kan riskera att bli ett hinder på landets väg mot EU.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Emil Wannheden, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

De senaste veckorna har flera fall av misstänkt kinesiskt spionage avslöjats i Europa. Hör om hur EU vill möta Kinas hemliga påverkan och pressa Kina om stödet till Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kinas president Xi Jinping är på sällsynt resa i Europa och besöker tre väl valda länder – Frankrike, Serbien och Ungern. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är i sin tur inbjuden av Emmanuel Macron och det är inte en slump att Xi besöker Paris, Belgrad och Budapest men lämnar Bryssel därhän. Hot om handelskrig överskuggar Xis möten i Europa och Europa vill försöka förmå Kina att sluta stötta Rysslands krig.

Kina riktar in sig på europeiska politiker

Samtidigt kommer avslöjandena om misstänkt kinesiskt spionage i Europa på löpande band just nu. Europeiska politiker och institutioner utgör nya måltavlor, vilket kan ses som en ny strategi när Kina vill påverka i Europa. EU har på senare år tagit i hårdare mot Kina och Europa vill bli mindre beroende av jätten i öster. För Peking syns nu mer stå på spel i Europa.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hanna Sahlberg, tidigare Kinakorrespondent och Tobias Andersson Åkerblom, grävande reporter på Göteborgs-Posten.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europa kan dö, varnar Frankrikes president. Kinesiska agenter infiltrerar tyska toppolitiker och i Italien påstås insekter från Bryssel hota landets matkultur. Hör Europakorrespondenterna om upptakten till EU-valet när valrörelsen nu drar igång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Marie Nilsson Boij, Daniel Alling, Pontus Mattsson, Samuel Larsson, Carina Holmberg.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europapodden är i Strasbourg där EU-parlamentet samlas för en sista session innan valet. Vi summerar en turbulent mandatperiod där kriserna avlöst varandra och där helt nya krav ställts på samarbetet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pandemin ställde helt nya krav på EU-samarbetet. Ovanpå det klimathotet och så ett storskaligt krig efter att Ryssland invaderade Ukraina. Kriserna som kommit slag i slag har varit en prövning för det europeiska samarbetet. Hör om nya steg som tagits av unionen och om hur samarbetet fördjupats. Nu när parlamentet sammanträder för sista gången innan valet består agendan av en jumbohög – hela 89 lagförslag ska klubbas innan veckan är slut.

Skandalerna som skakat parlamentet

När kriserna krävt akut handling av EU har Europapaparlamentet vid flera tillfällen hamnat i bakvattnet när kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen flyttat fram sina positioner och stakat ut en ny väg. Parlamentet har också under mandatperioden skakats av flera skandaler, ledamöter som misstänks ha spionerat för främmande makt och korruption.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Ekots Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet. Wiktor Nummelin, TT.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Putins underrättelsetjänster är tillbaka i Europa. Hör om aktuella spionavslöjanden som skakar flera länder och hur Europa kan agera när Ryssland spionerar på nya sätt och bygger om sina agentnätverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU-parlamentet skakas just nu av ett avslöjande om att en lettisk ledamot under lång tid ska ha varit rysk agent. Tatjana Ždanoka själv nekar till anklagelserna, men straffas nu av EU-parlamentet på grund av det som framkommit. Samtidigt i Österrike rullas en omfattande spionaffär upp som reser frågor om landets historiska relation till Ryssland. Och Tyskland skakades nyligen av att Ryssland avlyssnade ett samtal mellan toppmilitärer som sedan publicerades.

Efter bakslag hittar Ryssland nya agenter i Europa

De ryska underrättelsetjänsterna har haft motgångar i Europa på senare år. Dels misslyckade operationer och dels har hundratals ryska diplomater utvisats då de misstänkts ha varit agenter. Men Rysslands underrättelsetjänster lär av sina misstag och hittar nu nya arbetssätt och nya personer att rekrytera i Europa.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Carolina Angelis, författare och underrättelseexpert.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Längs Ukrainas frontlinje gräver soldater skyttegravar inför en väntad rysk offensiv. Samtidigt talar president Zelenskyj nu om risken att kriget förloras. Hör om läget i kriget och vad Europa kan göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Om EU-parlamentets makt, hur enskilda ledamöter kan skaffa sig stort inflytande och om partigruppernas roll. Och vad betyder det att en rysk påverkanskampanj nu kopplas till EU-parlamentet? Europapodden guidar inför valet i juni.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför gör man rätt i att bry sig om valet till Europaparlamentet i juni? Hur påverkas parlamentets legitimitet när valdeltagandet är så lågt och hur besvärande är de korruptionsskandaler som avslöjats, nu senast att parlamentariker uppges ha fått betalt för att sprida rysk propaganda? I veckans upplaga av Europapodden reder vi ut en handfull frågor inför EU-valet den 6-9 juni. Hur vassa tänder har EU-parlamentet i olika frågor och hur mycket måste man som väljare sätta sig in i vad de europeiska partigrupperna egentligen tycker och driver?

Medverkande: Susanne Palme, EU-journalist och Ekots tidigare EU-kommentator. Ylva Nilsson, fristående EU-journalist som skriver för bland andra Expressen.
Programledare: Jan Andersson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jakob Lalér

EU smider nya planer för att långsiktigt säkra stödet och vapenleveranserna till Kiev. Men när jättarna Tyskland och Frankrike drar åt olika håll blir språnget in i framtiden svårare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rysslands fullskaliga krig i Ukraina är nu inne på tredje året. Samtidigt har det gått upp för Europas ledare att man inte kan ta stödet till Ukraina för givet, inte minst har det blivit tydligt efter att 60 miljarder dollar fastnat i den amerikanska kongressen. Men Europas väg mot att på egen hand skala upp vapenindustrin och bära stödet till Ukraina är långt ifrån rak och enkel. I såväl Tyskland som Frankrike pockar inrikespolitiken på, samtidigt som de båda jättarna till och från har svårt att dra åt samma håll. De senaste månaderna har friktionen mellan Paris och Berlin blivit uppenbar och frågan är vem av Scholz och Macron som är mest bekväm med att bära en ledartröja när USA kliver undan.

EU kan bryta ny mark och lägga pengar på vapen

Samtidigt tar EU nu nya steg för att säkra vapenleveranserna till Ukraina långsiktigt. På senaste toppmötet kom EU-länderna överens om att man vill använda avkastningen från frysta ryska tillgångar i Europa för att köpa vapen. Vid sidan protokollen pratar man nu också om att gemensamt låna upp pengar för att köpa vapen, något som vore ett helt nytt steg för unionen. Hör också om vad som hände med den stora mängd artillerigranater som Tjeckien nyligen skakade fram.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Stormakter blickar mot Arktis i hopp om att komma åt viktiga metaller och mineraler vilket ökar risk för konflikter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Arktis finns en hel del sällsynta jordartsmetaller som behövs i allt från katalysatorer till datorchipp, batterier och telefoner. Allt fler länder intresserar sig nu just för Arktis för att kunna ta del av dessa viktiga naturtillgångar, vilket kan leda till ökad spänning i regionen.

EU-kommissionen har även nyligen öppnat kontor i huvudstaden Nuuk och även de intresserar sig för de dyrbara ämnena som finns inte minst på Grönland. Men vad innebär EU:s nya position på Grönland, hur påverkar klimatförändringar jakten efter de dyrbara metallerna i regionen och hur spänt är det egentligen i Arktis mellan världens stormakter?

Medverkande:
Niklas Rossbach, senior analytiker på Försvarshögskolan.
Samuel Larsson, Sveriges Radios Danmarkskorrespondent.
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.
Cecilia Khavar, programledare.
Cecilia Corfitsen, producent.
Tekniker: Brady Juvier.

Med tre månader kvar till EU-valet har Europas höger medvind och socialdemokratin uppförsbacke. Vi synar strategierna för hur partierna tänker vinna 400 miljoner européers röster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Sigrid Melchior, EU-korrespondent för Dagens Nyheter. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för europapolitiska studier.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Heinz Wennin

Fyra år har gått sedan coronaviruset lamslog kontinenten. Hör om varför Europas länder agerade så olika i pandemins första skede, vilka lärdomar som finns att dra och om hur EU kan tackla nästa kris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Susanne Palme, journalist och Ekots tidigare EU-kommentator. Sara Heyman, korrespondent för global hälsa. Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Hybridhot, cyberattacker och desinformation med avsändare Ryssland - när Sverige går med i Nato och EU går till val tilltar varningarna för hybridangrepp på kontinentens demokratier. Det här kan Sverige och Europa vänta sig framöver.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runtom Europa protesterar lantbrukare mot ökad byråkrati och sämre lönsamhet men på flera håll, exempelvis i Tjeckien, misstänks proryska aktivister ha kapat demonstrationerna. Samtidigt avslöjades nyligen ett ryskt desinformationsnätverk och EU räknar med ett ökat antal hybridattacker i samband med valet till EU-parlamentet.

”Någon försöker utmana demokratierna”

Hör om vilka typer av hybridangrepp vi kan komma att se mer av, målet med attackerna och varför Sverige anses mer mottagligt för desinformation än grannen Finland.

Medverkande: Hanna Smith, College of Europe, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Beatrice Janzon, utrikesreporter.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Linda Aktén

Mörka moln över München när säkerhetskonferensen hålls i det osäkraste läget på länge. Två år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina måste Europa axla ett större ansvar för kontinentens säkerhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Europapodden summerar säkerhetskonferensen i München, som det här året kom att präglas av beskedet om Aleksej Navalnyjs död. Samtidigt var det en bekymrad Jens Stoltenberg som för Natos räkning konstaterade att frånvaron av nya amerikanska stödpengar till Ukraina i nuläget påverkar läget på slagfältet. Nu ökar pressen på Europas huvudstäder att dels axla ett större ansvar för Ukraina och dels sluta förlita sig på USA för sin egen säkerhet. Hör om vad Ukrainas president Zelenskyj fick med sig från München och om de nya bilaterala säkerhetsavtalen med Tyskland respektive Frankrike. Hur långt räcker det som Europa och EU gör om USA fortsätter vackla? Hör även om vilka faktorer kan skynda på respektive försvåra för Europas beslutsfattare att öka sina länders försvarsinvesteringar, i ett läge då de flesta tycks vara överens om att hotet från Ryssland kräver ett Europa som är bättre förberett och står mer på egna ben.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Filip Kostamboukidis, utrikesreporter och fd Östeuropakorrespondent. Anna Wieslander, Nordeuropachef vid Atlantic Council.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Hör om hur Trumps Nato-utspel underminerar Europas säkerhet och vad de europeiska länderna har att sätta emot om Trump överger försvarsalliansen och ger Putin grönt ljus att ta för sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Helgens uttalande från Donald Trump, där han säger att han inte kommer skydda europeiska länder från en rysk attack om de inte betalar mer till Nato, har väckt starka reaktioner. Många ställer sig nu frågan vad Trump egentligen menar och hur Europa skulle kunna försvara sig mot ett ryskt angrepp utan stöd från USA.

Hör om det omdebatterade tvåprocentsmålet, bristande europeisk försvarsvilja och om varför Frankrikes och Storbritanniens kärnvapen inte anses avskräckande nog.

Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Susanne Palme, tidigare EU-kommentator för Sveriges Radio.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Finland väljer ny president och överbefälhavare i en helt ny tid. Men när Stubb och Haavisto duellerar handlar det inte bara om hotet österifrån, utan även om vinterbad, cykelbyxor och rock.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På söndag avgörs den andra omgången i det finländska presidentvalet. Efter att ha skakat av sig klungan står det nu mellan Pekka Haavisto och Alexander Stubb. En av dem kommer bli den nye garanten för stabilitet i Natos senaste medlemsland. De två möts nu i debatter och det jämna opinionsläget bäddar för en spännande valdag. Men valrörelsen beskrivs som artig och lugn och de politiska skillnaderna är knappast lätta att urskilja. Så vad kommer avgöra i slutändan?

”Stödet för Niinistö nästan på nordkoreansk nivå”

Hör också om arvet efter den avgående presidenten Sauli Niinistö. Hans popularitet är skyhög i Finland och han har bland annat beskrivits som en person som kan uttolka hur Rysslands Vladimir Putin tänker. Klart är att presidentämbetet fått en ny innebörd efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och under Niinistös tid. Den nye presidenten kommer att representera Finland i Nato och även fungera som landets överbefälhavare.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Marianne Sundholm, reporter på Yle.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Inför veckans toppmöte läcker en hemlig EU-plan för att pressa Orbán om budgetstödet till Ukraina. Samtidigt omringar franska lantbrukare Paris och Europas ytterhöger liftar på arga bönders traktorer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På torsdag är det extrainsatt toppmöte för att få loss stödet till Ukraina, efter att Ungern torpederade det med sitt veto strax före årsskiftet. Det handlar om 50 miljarder euro som under fyra år ska hålla Ukrainas statsapparat flytande. Och nu tycks tålamodet med Viktor Orbán vara slut. Hör om den hemliga Bryssel-planen för att sätta press på Ungern och varför den knappast lär sättas i verket.

Växande vrede bland Europas bönder

I Tyskland är bönderna arga över slopade dieselsubventioner, i Polen och Rumänien över billigt ukrainskt vete, i Nederländerna över kvävebegränsning, i Frankrike över mycket, bland annat den rigorös byråkrati från Bryssel. Hör om hur lantbrukarnas protester runt om på kontinenten pressar såväl europeiska regeringar som EU-kommissionen. Ett mönster som syns är att ytterhögern aktivt syns fånga upp missnöjet – vad betyder det med fem månader kvar till EU-valet?

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Sara Johansson, politikreporter på ATL.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europeiska handelsintressen hotas när kriget mellan Israel och Hamas svällt till Röda havet. Nu planerar EU för en insats. Samtidigt i Bryssel har spelet börjat om de tyngsta posterna efter valet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Startskottet har gått för EU:s motsvarighet till fotbollens Silly season. För i juni är det inte bara ett nytt EU-parlament som ska väljas utan valet innebär även en omstart för hela EU-maskineriet. Nya kommissionärer ska nomineras och tillsättas, en kommissionsordförande likaså, liksom en ny ordförande för mötena med EU:s stats- och regeringschefer. Hör om ett avancerat pussel kantat av oskrivna regler och utarbetade strategier. Vad ligger bakom att Ursula von der Leyen håller inne med besked om ifall hon ställer upp för en ny mandatperiod? Varför är folk i Bryssel arga på Charles Michel just nu och vem kan bli Sveriges nästa kommissionär? Europapodden synar startpositionerna och ringar in de hetaste namnen att hålla koll på under våren.

Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternreporter på Ekot. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Sigrid Melchior, frilansjournalist i Bryssel knuten till Dagens Nyheter.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europa bereder sig på att axla mer av sitt eget försvar och mer av stödet till Ukraina framöver, i skuggan av val i både EU och USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör om hur Tyskland gått från anklagelser att dra benen efter sig i stöd till Ukraina till att ta på sig ledartröjan. Nu vill landet ”name and shame” genom att EU:s utrikesenhet ska sammanställa vilka länder som egentligen gett vad till Ukraina, inför toppmötet i början av februari. Allt för att pressa fler i Europa till att materiellt och ekonomiskt stödja Ukraina. Dessutom om tungviktarvalen i både USA och till EU och hur de tar allt större plats i försvarsdebatten.

Medverkande:
Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och VD för analysföretaget Politea. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Anderas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent.

Programledare Caroline Salzinger
Producent Marina Nilsson Malmström

Europas högerradikala sväller och kraftsamlar inför valet. Samtidigt splittrar synen på Rysslands invasionskrig i Ukraina deras växande makt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det blåser medvind för partierna i Europa som tillhör de två grupperna längst åt höger i EU-parlamentet. Går de samman inför det kommande valet, bildas en betydande maktfaktor men nu hukar de istället under intern splittring.

Hör Ann-Christine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola och du forskar på populistiska och högerradikala krafter i Europa. Dessutom Sveriges Radios korrespondenter Andreas Liljeheden som bevakar EU-frågor och Daniel Alling i Berlin.

Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Marina Nilsson Malmström

Följ med Sveriges Radios Europakorrespondenter på en nyhetssprudlande champagnegalopp över kontinenten. Hör om året som gått och vad Europa har att vänta 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 2023 kämpade Europa med att hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig och med att hålla fast vid stödet till Ukraina. Räntor har skjutit i höjden, regeringar har krisat i bland annat Spanien, Storbritannien och Tyskland. I Polen blev det maktskifte. Hör om proteserna och upploppen som fransmännen sent kommer att glömma, flytande lava på Island, samkönade äktenskap i Estland, slovakiska vinodlingar och mycket annat när Europapodden med hjälp av radions Europakorrespondenter blickar tillbaka på året som passerat. Korrespondenterna berättar om vilka ögonblick de själva kommer att minnas särskilt och vad de tror kommer bli stora händelser under 2024.

Medverkande: Daniel Alling, Carina Holmberg, Pontus Mattsson, Marie Nilsson Boij, Samuel Larsson, Milan Djelevic, Lubna El-Shanti, Andreas Liljeheden.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Hon har bevakat EU sedan Sveriges inträde för 30 år sedan. Nu går Ekots EU-kommentator Susanne Palme i pension. Här svarar hon på lyssnarnas frågor om sin EU-resa och hur unionen förändrats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från grått handelssamarbete till geopolitiska maktambitioner. Susanne Palme berättar om hur de kriser som passerat fått EU att inta nya skepnader. Vi pratar sömnlösa Brysselnätter, ryktesomsusade EU-toppar och unionens osäkra framtid. Hör också om Susannes enda blooper i radio, signerad hundarna Astrid och Corazon.

Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Maktskiftet i Polen blev så dramatiskt att det visades på bio. Hör om hur landets nya regering kan hjälpa EU att vrida sig ur Viktor Orbáns nackgrepp och ingjuta ny kraft hos Ukrainas bundsförvanter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör om förhandlingsspelet bakom kulisserna på årets sista EU-toppmöte. En kafferast blev trixet för att hantera Viktor Orbáns motstånd mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Men frågan är hur framgångsrik strategin är på sikt. Det går sannolikt inte att använda samma knep flera gånger. Frågan om nytt ekonomiskt stöd till Ukraina blockerades dessutom och är fortsatt olöst. Där återupptas förhandlingarna nästa år.

Polen tillbaka i EU-värmen

Förra veckan blev Donald Tusk ny premiärminister i Polen och i Bryssel togs han emot med leenden och pepparkakor. Faktum är att maktskiftet i Polen kan ha haft betydelse för möjligheten att manövrera ut Ungern inför det viktiga beslutet om att börja medlemskapsförhandla med Ukraina. Viktor Orbán framstår nu som än mer isolerad i EU, eftersom Polens tidigare regering hållit Ungern om ryggen i flera frågor. Men allt är inte glass och ballonger när Tusk återvänder till Bryssel, konstaterar Samuel Larsson samtidigt. Idag intar Polen den europeiska scenen med ett helt annat självförtroende, något som lär märkas i EU-samarbetet framöver.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Rysslands krig mot Ukraina blåste liv i frågan om EU-utvidgning, men processen går trögt och tålamodet prövas i såväl Ukraina som på Balkan. Hör om toppmötesveckan då det är upp till bevis för EU.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU håller toppmöte för att klubba nytt miljardpaket till Ukraina och ta steg för en utvidgning av unionen. Men i kulisserna spökar Ungerns premiärminister Victor Orbán, fast besluten att sätta käppar i hjulet. Tjänstemännen har kastat in handduken – nu är det upp till EU-ledarna att hitta en lösning för att infria det historiska löftet till Ukraina.

Tålamodet rinner ut på västra Balkan

Efter flera år av dödläge har Rysslands anfallskrig blåst liv i frågan om en utvidgning av EU till länderna på västra Balkan. Men hur mycket tålamod har länderna i Europas väntrum, innan grusade förhoppningar knuffar dem i famnen på Ryssland och Kina? Hör också om Europadrömmen som klistret som håller sköra länder samman – och riskerna om den drömmen dör.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, och Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent – alla för Sveriges Radio.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Anna Roxvall

En andra krigsvinter drar in samtidigt som sanningens ögonblick närmar sig för Europas stöd till Ukraina. Det är nedräkning inför årets sista EU-toppmöte där flera stora framtidsbeslut ska tas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU-toppmötet om mindre än två veckor har beskrivits som existentiellt för Ukraina. Dels är det tänkt att EU-länderna ska besluta om att inleda formella medlemsskapsförhandlingar med Ukraina, dels ska EU-länderna enas om budgetstöd till landet. Men Ungerns Viktor Orbán hotar med att blockera besluten, något som gör det kommande toppmötet till ett kritiskt och ödesmättat ögonblick för såväl Ukraina som EU. Om EU-länderna misslyckas med att ta de viktiga besluten om Ukraina nu, riskerar EU:s trovärdighet som geopolitisk aktör att krackelera och Ukraina riskerar att stå utan det viktiga budgetstödet som ska säkra landets ekonomi de kommande åren. In i det sista försöker nu Europeiska rådets ordförande att rädda sammanhållningen inför mötet.

Omstridd rysk närvaro på säkerhetsmöte

I Skopje i Nordmakedonien har en diplomatisk drabbning mellan Ryssland och väst utspelat sig den senaste veckan. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, höll där sitt årliga ministermöte. Det här året bjöds Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov in, något som fick Ukraina, de baltiska länderna samt Polen att bojkotta mötet på utrikesministernivå. Uppenbart är att frågan om huruvida man bör samtala med Ryssland eller inte splittrar EU-länderna just nu. Hör också om hur Ryssland använde den europeiska diplomatiska scenen för att sprida sin propaganda.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland. Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI och tidigare diplomat.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Finland slår larm om en rysk hybridattack och smäller ner jalusierna österut. Hör om det nya spända läget längs ryska gränsen och vad EU kan göra när migranter utnyttjas för att destabilisera Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finlands statsminister Petteri Orpo har sagt att den senaste veckans utveckling vid gränsen mot Ryssland inte är en fråga om asylsökande, utan att det är en hybridattack och något som rör nationell säkerhet. På tisdagseftermiddagen stängdes den sista av de nio gränsövergångar som finns mellan Finland och Ryssland. Åtgärden illustrerar en ny spänning mellan grannländerna sedan Finland gick med i Nato. Hör radions korrespondent Carina Holmberg på plats i norra Finland.

Förslag om nya EU-regler när migranter utnyttjas

Från Bryssel uttrycks fullt stöd för Finland och EU har även bistått med gränsvakter. Frågan om hur unionen ska hantera när migranter utnyttjas för att destablisera Europa är högaktuell. I den krisförordning som nu förhandlas finns förslag om att kunna frångå vanliga asylregler i sådana speciella situationer. Hör också om hur den aktuella utvecklingen i Finland diskuteras inom Nato nu och hur åtgärden att stänga gränsen kan komma att användas i den ryska propagandan.

Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent för Finland. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Bernd Parusel, statsvetare och migrationsforskare vid Sieps.

Arga rop om landsförräderi och statskupp hörs ända till Bryssel. Har den spanska politikens överlevnadskonstnär Sánchez gått för långt nu eller kan en amnesti för separatister läka Spaniens sår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter månader av dödläge har socialdemokraten Pedro Sánchez nu kunnat bilda en ny regering i Spanien. Priset för makten är en uppgörelse med landets separatister och en amnestilag som rivit upp himmel och jord. Stora folkmassor har protesterat på Madrids gator de senaste veckorna och på kvällarna har det utbrutit våldsmamma sammandrabbningar med kravallpolis. Hör om vad den omstridda amnestilagen innebär och vad den stenhårda kritiken från oppositionen består i. Tonläget i den spanska debatten är skyhögt och högernationalistiska Vox partiledare Santiago Abascal talar om en pågående ”statskupp”. Hur splittrat är Spanien bortom den hätska retoriken? Kommer Pedro Sánchez kunna kyla ner stämningen och läka landets sår?

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet samt seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

EU står inför en ny historisk utvidgning. En big bang för att pressa undan Ryssland, men inte utan stora risker för unionen. Hör om hur Ukraina och Moldavien kan bli EU-medlemmar 2030.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU-kommissionen vill inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och ge Georgien status som kandidatland. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort att frågan hamnat högst upp på EU:s dagordning. Och om EU:s stats- och regeringschefer samtliga röstar för förslaget på nästa toppmöte i december innebär det början på ett historiskt nytt steg för unionen. Från EU-kommissionens sida ses utvidgningen som en säkerhetspolitisk nödvändighet, där man vill integrera nya länder i öst för att säkra och stabilisera sitt närområde och pressa undan Ryssland.

Utvidgning av EU ses som provokation i Moskva

I bortre änden kan det handla om en framtida union med 35 medlemsländer. Jätteutvidgningen ställer stora krav på EU och kommer att kräva reformer. Svårigheterna och osäkerhetsfaktorerna är många. Vad händer om kriget i Ukraina drar ut på tiden? Hur kan EU hantera de utbrytarregioner som finns i såväl Moldavien som Georgien och där Moskva har direkt inflytande? Klart är att Ukraina och Moldavien nu gör stora ansträngningar för att snabbt leverera enligt EU:s kravlista. Vladimir Putin å sin sida har gjort klart att en utvidgning av EU är en provokation från väst och att Ryssland inte gör skillnad på EU och Nato.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Göran von Sydow, direktör på svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Ungerns Viktor Orbán skakar hand med Putin och Italiens Georgia Meloni pratar om att EU-ledare tröttnat. Orosmolnen hopar sig för Ukraina. Men finns det främsta hotet mot Europas stöd inom unionen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den ukrainska motoffensiven har fastnat i skyttegravarna och ett annat krig kräver just nu omvärldens uppmärksamhet. Samtidigt har EU svårt att infria sina löften om vapen till Ukraina och i USA har Ukrainastödet blivit en inrikespolitisk stridsfråga med ett år kvar till presidentvalet. Orosmolnen hopar sig för Ukraina och i Kiev märks nu en ny känsla av pessimism berättar radions korrespondent Lubna El-Shanti. Samtidigt undergrävs Bryssels enade linje mot Ryssland inifrån när exempelvis Viktor Orbán träffar och låter sig fotograferas tillsammans med en leende Vladimir Putin. Agerandet har väckt en diskussion om risken för trojanska hästar inom EU-systemet. Där vetorätten i utrikesfrågor gör det möjligt för enskilda länder att sabotera och bromsa beslut.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och vd för Politea.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Inför nästa års val i Storbritannien framstår anrika konservativa Tories som ett parti bortom räddning. Hör om det historiska tappet i väljarstöd och om Rishi Sunaks svårigheter att tygla de egna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått ett år sedan Liz Truss avgick som premiärminister i Storbritannien, efter en kaosartad och rekordkort tid i ämbetet. Rishi Sunak tog över med en tillsynes omöjlig uppgift framför sig – att ena ett sargat Toryparti och återvinna väljarnas förtroende. Nu, med ungefär ett år kvar till valet, framstår läget i Storbritannien som något mer stabilt, men splittringen i det konservativa partiet kvarstår och väljarstödet ligger på en historiskt låg nivå. Partiet gjorde uselt ifrån sig när det hölls fyllnadsval nyligen och bara var femte väljare anser idag att Torypartiet är kapabelt att leda landet. Så har Sunak någon plan för att rädda Tories undan en total kollaps? Disciplinen inom Tories framstår som helt urholkad och Liz Truss fortsätter att engagera en högröstad falang inom partiet. Hos Labour råder helt andra tongångar. Efter 13 år i opposition ser partiet ut att gå mot en promenadseger í nästa års val och segervittringen inom Labour är påtaglig. Vilken politik Labour går till val på är svårare att urskilja och de senaste veckorna har partiledaren Keir Starmer upplevt motvind för första gången. Han har fått kritik efter uttalanden om kriget mellan Israel och Hamas och frågan är om det är något som kan innebära långsiktiga problem för Starmer och Labour.

Medverkande: Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Den organiserade brottsligheten i Sverige har förgreningar över hela kontinenten. Hör om hur EU-länderna kan samarbeta mot gängen och om början till ett europeiskt FBI.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De kriminella gängen i Sverige drar stor nytta av EU:s fria rörlighet. Pengar, narkotika, vapen och utförare av grova våldsbrott rör sig över landgränserna i Europa. Europapodden går igenom vilka verktyg och ramar för samarbete som finns för brottsbekämpning på europeisk nivå idag och vad polis och åklagare kan göra för att komma åt gängen och den grova organiserade brottsligheten. Hör också om vilka begränsningar som finns för samarbetet och hur det skulle kunna utökas. Behövs ett europeiskt FBI? Sedan två år tillbaka finns en europeisk åklagarmyndighet, EPPO, som kan ses som ett första steg på en sådan utveckling. En viktig nyckelhändelse för Europa var den franska polisens insats mot det krypterade kommunikationsverktyget Enchrochat sommaren 2020. Insatsen blottlade den organiserade brottslighetens omfattning i Europa och blev en ögonöppnare.

Medverkande: Lasse Wierup, författare och journalist på Dagens Industri. Erik Fågelsbo, åklagare vid Eurojust i Haag. Susanne Palme, Ekots EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Två terrorattentat i Europa på fyra dagar. Hör om varför terrorbekämpning över gränserna är så komplicerat och om dagens hotbild. Dessutom EU:s oförmåga när kriget rasar mellan Hamas och Israel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör också om maktskiftet efter helgens val i Polen och vad det innebär för stödet till Ukraina och relationen till EU.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hans Brun, terrorforskare. Samuel Larsson, Polenkorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina har förflyttat Europas tyngdpunkt österut. Men är maktspelaren Polen en ledare att förlita sig på i den nya säkerhetspolitiska verkligheten? Hör Europapodden från Warszawa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bråken med Bryssel och kritiken mot EU bubblar fortsatt i Polen. Men i det akuta säkerhetspolitiska läget som uppstod efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick konflikterna med Polen stå tillbaka för EU. Nu behövde Europa plötsligt Polen på ett helt nytt sätt och även för USA har Polen blivit en viktigare partner att knyta an till på andra sidan Atlanten. Hör om Polens nya roll som tungviktare i Europa och hur regeringen i Warszawa förvaltat sin nya position under det senaste ett och ett halvt året. På söndag går Polen till val och på sistone har en osäkerhet uppstått kring hur stadigt Polen står i sitt stöd till Ukraina.

Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Aaron Korewa, chef för Atlantic Councils Warszawakontor. Claes Wargskog, lektor i svenska vid SWPS-universitetet här i Warszawa.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europas nya tungviktare Polen går till val på söndag och Europapodden är på plats i Warszawa. Insatserna är så höga de kan bli och tonen i valrörelsen är frätande som galla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Georg van der Weyden, pressfotograf. Magdalena Domeradzka, lärare och forskare i politisk diskurs vid universitetet SWPS i Warszawa.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europas sanktioner pressar rysk ekonomi. Men nya maktspelare kliver fram och drar nytta av kryphål. Hör om EU:s utmaning att täppa till gluggarna. Dessutom om EU:s handfallenhet inför Azerbajdzjan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rättelse: Det här avsnittet har uppdaterats den 18 oktober 2023. I den del som handlar om Nagorno-Karabach sades tidigare att EU:s civila insats skulle “se till” att hålla en korridor till enklaven öppen för att få in förnödenheter. Det här låg dock inte inom den civila insatsens mandat. EU:s insats övervakade korridoren, från armeniskt territorium. Den felaktiga formuleringen har nu tagits bort.

I snart 600 dagar har EU:s sanktioner pressat den ryska krigsekonomin. Totalt har unionen enats om 11 sanktionspaket för att pressa Putin. Hör om vad som ännu inte omfattas av sanktionerna och vad EU skulle kunna tänkas göra i ett nästa steg. Samtidigt kommer regelbundna rapporter om att befintliga sanktioner kringgås och att kryphål utnyttjas. Det är inte olagligt i alla EU-länder att strunta i sanktionerna och en svår nöt för unionen nu är att öka efterlevnaden. Och kommer EU-länderna någonsin att kunna enas om ett 12:e sanktionspaket? Robert Ficos valvinst i Slovakien, med en linje om att stoppa stödet till Ukraina, reser frågan hur förutsättningarna ser ut framåt.

EU:s svårigheter att agera i Nagorno-Karabach

Som ett led i att slå sig fri från det ryska energiberoendet började EU under 2022 att se sig om efter nya partners på energiområdet. Ett val föll då på Azerbajdzjan, som EU-kommissionen beskrev som en pålitlig partner. Efter det korta kriget mot armenierna i Nagorno-Karabach häromveckan och de påföljande massflykten av näst intill alla etniska armenier i området är det nu påfallande tyst från EU:s sida. Hör om EU:s grusade förhoppningar och varför det är så svårt för Bryssel att agera nu, när enklaven är uträknad och i upplösning.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Vete och valfeber ser ut att kunna äventyra Polens stöd till Ukraina. Utspelet från bundsförvanten om att sluta skicka vapen oroar Kiev. Har Polen vänt Ukraina ryggen nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryssland framstår som vinnare när bandet mellan Ukraina och Polen ser ut att krackelera. Hör om vetet, som Ukraina är beroende av att exportera men som Polen inte vill ha på sin marknad. Spannmålet har nu slagit en kil mellan grannländerna, men i bakgrunden osar den polska valrörelsen. Lantbrukarnas och landsbygdens röster kan bli avgörande för det styrande partiet Lag och Rättvisa och det är tydligt att den sittande regeringen vill visa att man sätter polska intressen i första rummet. Ukraina å sin sida har dragit Polen och Ungern inför WTO på grund av spannmålshanteringen och när president Zelenskyj talade inför FN förra veckan anklagade han de europeiska grannarna för att bereda en scen för Moskva. Nu försöker Ukraina delvis backa och dra ner konfliktnivån, men det höjda tonläget och den nya kalla tonen mellan Polen och Ukraina sätter ändå fingret på en bräcklighet i grannrelation. Ovanpå den polska osäkerheten kommer nu ett val i Slovakien som kan kullkasta stödet till Ukraina därifrån.

Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Nedräkningen har börjat inför EU-valet 2024 och podden är på plats i Bryssel. Ett handlingskraftigt Europa är avgörande i kristider, men frågan är om sammanhållningen i parlamentet är i upplösning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är mindre än 300 dagar kvar till Europaparlamentsvalet och på plats i Bryssel märks det tydligt. Partigrupperna börjar redan nu positionera sig och en ny nivå av polarisering har synts i parlamentet de gångna månaderna, konstaterar Susanne Palme i Europapodden. Den största partigruppen, konservativa EPP, har gått emot förslag inom den gröna given och där syns nu en splittring mellan de konservativa på ena sidan och socialdemokraterna på den andra. Samtidigt viker stödet för de gröna. Håller den partiöverskridande sammanhållningen, som traditionellt sett varit stark i parlamentet, på att falla isär?

Flera tunga profiler lämnar parlamentet

Flera tongivande EU-profiler lämnar Europaparlamentet i och med nästa års val och kanske går vi mot en mandatperiod där parlamentet snarare kommer att agera bromskloss än blåslampa. Europapodden ringar in personerna att hålla koll på framåt och frågorna som garanterat kommer att komma upp i valrörelsen.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Brysselkorrespondent för SvD.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina, klimatomställningen, migration och vikande ekonomi. Hur mår EU 2023? Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har hållit det sista stora linjetalet innan valet nästa år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På onsdagen höll Ursula von der Leyen sitt årliga stora linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg. Europapodden analyserar och ringar de viktigaste beskeden. Ursula von der Leyen flaggade bland annat för en snabbare utvidgning av unionen, sade att unionen behöver fullbordas och hon signalerade att EU befinner sig vid ett historiskt vägskäl. Von der Leyen sade även att man, under hennes mandatperiod, bevittnat födelsen av ett nytt geopolitiskt EU. Europas framtida konkurrenskraft utgjorde också en stor del av talet.

Hör Andreas Liljeheden, på plats i Strasbourg och Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger.

EU:s ekonomiska draglok har grus i maskineriet och när Tyskland nyser blir hela kontinenten förkyld. Hör om hur den tyskan sjukan påverkar Europa och faktorerna bakom. Vi korar även bästa pirat-meme.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tysklands ekonomi krymper just nu och Europas motor får än en gång dras med det historiska epitetet ”Europas sjuke man”. Faktorerna bakom är flera, det handlar om brist på kvalificerad arbetskraft, energiomställningen och bortfallet av den ryska gasen. Samtidigt är den tyska bilindustrin hårt pressad av den nya globala konkurrens som uppstår när el ska ersätta bränslemotorer, inte minst pressas man av Kinas offensiva intåg på elbilsmarknaden.

Scholz manar till kraftsamling – men har svårt styra skutan

Förbundskansler Olaf Scholz har manat till nationell kraftansträngning och aviserat en ”Tysklandspakt” för att komma till rätta med problemen. Men koalitionsregeringen har många gånger svårt att komma överens och väljarstödet sviktar. För Sveriges del får Tysklands ekonomiska problem svallvågor som slår mot exporten och i förlängningen riskerar arbetslösheten att öka ytterligare. För länder såsom Tjeckien, Polen och Slovakien blir effekten kännbar inte minst för att den tyska bilindustrin förlagt en betydande del av sin tillverkning dit. Hör om striderna inom den tyska regeringen om vad som är rätt medicin just nu. Dessutom summerar vi veckan med kanslern bakom ögonlapp – vilket av alla piratskämt om Scholz var roligast?

Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Kristian Åström, ekonomikommentator. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Åtta statskupper på tre år i forna franska kolonier. Europas inflytande i Afrika krymper efter årtionden av misslyckad politik. Hör om konsekvenserna och hur Ryssland eldar på misstron mot Frankrike.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En epidemi av kupper. Så beskrev Emmanuel Macron nyligen utvecklingen i Sahel i Afrika. I samband med kupperna har misstro och ilska mot den forna kolonialmakten Frankrike framträtt tydligt, samtidigt som Ryssland är aktivt med en omfattande påverkanskampanj. Frankrike har under Emmanuel Macron strävat efter en ny roll, en mer jämlik relation till länderna i Afrika. Men i de gamla kolonierna har inflytandet i många avseenden bestått och i Europapodden konstaterar Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg att Ryssland för närvarande framstår som vinnaren i det pågående propagandakriget.

EU:s utrikeschef sågar unionens politik i Afrika

I Paris finns nu en stor oro för vad som händer om kupperna fortsätter att sprida sig och når länder som affärsmässigt och strategiskt är ännu mer av nyckelländer för Frankrike. En annan farhåga i Europa är att ökad instabilitet i regionen kan medföra ett ytterligare ökat islamistiskt terrorhot. EU:s utrikeschef Josep Borrell har med anledning av kupperna i Niger och Gabon uttalat sig självkritiskt och flaggat för att EU nu måste förändra sin strategi och politik gentemot Afrika. Niger har sedan många år varit en viktig samarbetspartner till EU för stoppa migrantströmmar till Europa.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Beskedet om stridsflyg till Ukraina är en seger för president Zelenskyj och troligen det tyngsta Europa kan tänkas bidra med. Samtidigt kan skiftet till modernare flyg påskyndas i länderna som ger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nederländerna, Danmark och Norge gav nyligen besked om att tillsammans skicka uppemot 60 amerikansktillverkade stridsflyg av typen F16 till Ukraina. Effekten på slagfältet dröjer till nästa år enligt bedömare, men i Ukraina knyts nu stora förhoppningar till stridsflygplanen. Hör om förbehållen, flaskhalsarna och förväntningarna som kommer med F16-beskedet.

Därför kommer löftet om stridsflyg just nu

För de europeiska Nato-länderna finns flera incitament som kan ses ligga bakom att löftet om stridsflyg kommer just nu. Beskedet sammanfaller dels med ett större systemskifte för stridsflyg i Europa, där flera länder vill uppgradera till plan av typen F35, och dels med Finlands inträde i Nato. Försvarsalliansen kan nu tillräkna sig Finlands bestånd av F18-plan, vilket gör det lättare att frigöra F16 till Ukraina. För närvarande finns också pengar att söka via EU:s så kallade fredsfacilitet, vilket ytterligare kan bidra till förutsättningarna. Men vad händer sen, efter F16-leveranserna? Hör om vilken hjälp Ukraina behöver och vill ha på längre sikt och vad Europa kan bidra med när möjligheten att avvara tunga vapen nått sin bortre gräns.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Krig, ekonomi och demokrati hur mår Europa? Hör korrespondenterna i ett livesamtal från Kulturhusets stora scen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, Berlin, Andreas Liljeheden, Bryssel, Marie Nilsson Boij, Paris samt tillträdande respektive avgående korrespondenter i London: Pontus Mattson och Stephanie Zakrisson.

Programledare: Caroline Salzinger

Producent: Therese Rosenvinge

Hotet från Ryssland får Nato att skala upp sin beredskap. I Vilnius antogs nya planer för hur Europa ska försvaras. Samtidigt trappar Moskvas allierade upp provokationer vid den polska gränsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det beskrivs som de mest omfattande försvarsplanerna sedan kalla kriget, fyra tusen hemligstämplade sidor som Nato enats om och som handlar om hur medlemsstaternas territorier ska försvaras. Hör om hur Nato-området i Europa delas upp i regioner och om osäkerheten kring var Sverige kommer att ingå. Från de nordiska ländernas försvarsmakterna finns önskemål om en samordnad ledning av Östersjöregionen när Sverige kommer med i alliansen, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Ska man snabbt kunna förstärka Natos närvaro i Finland och de baltiska staterna och säkra försörjningslinjer, då är det praktiskt om man kan operera från svenskt territorium, säger Jacob Westberg i Europapodden.

Polens svar på provokationerna österifrån

Hör också korrespondent Samuel Larsson om de senaste veckornas upptrappade provokationer från Belarus och hur Polen svarar. Det handlar bland annat om en kraftig förstärkning vid gränsområdena. Nu talas det i Polen om 10 000 soldater i gränsregionen som ska hantera den säkerhetspolitiska utmaningen och även stoppa migranter som pressas över gränsen. Samtidigt fortsätter Polen att sin historiska utbyggnad av försvaret och landet får en allt tyngre roll inom Nato.

Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskapen med Rysslands president Vladimir Putin var han en konstant figur i italiensk politik. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Silvio Berlusconi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtalet spelades in några dagar innan Silvio Berlusconi dog och avsnittet publicerades som podd den 12 juni.

Silvio Berlusconi inledde sin karriär som underhållare på kryssningsfartyg men skulle så småningom bli en av Italiens rikaste och mäktigaste män. Under sin drygt 60 år långa karriär hann han bland annat göra fotbollsklubben AC Milan till en av landets största, omdefiniera hela det italienska medielandskapet, grunda det konservativa partiet Forza Italia och vara landets premiärminister tre gånger om. Vad var det egentligen som drev Silvio Berlusconi? Och vad har han betytt för italiensk politik?

Skandalerna

Redan år 2009 påstod Berlusconi själv att han hade framträtt i rättssalar hela 2500 gånger, och det var ett uttalande som kom innan de uppmärksammade bunga bunga-rättegångarna och den så kallade Rubygate som slutade med en dom för sexköp av minderårig och maktmissbruk. Trots det studsade Berlusconi ständigt tillbaka till maktens centrum. Hur kom det sig att anklagelser som skulle knäcka de flesta inte verkade röra Silvio Berlusconi märkbart i ryggen? Och fanns det något tillfälle när till och med de mest hängivna anhängarna kände att droppen rann över?

Avtrycket

Den 12 juni 2023 dog entreprenören, mediemogulen och politikern Silvio Berlusconi efter en tids sjukdom. Vilket blir hans avtryck i Italien, och i Europa? Och hur kommer man att minnas Silvio Berlusconi?

Medverkande: Alice Petrén, tidigare Sydeuropakorrespondent för Sveriges radio, Kristina Kappelin, mångårig korrespondent i Italien för bland andra SVT och Bruno Tiozzo (M), politiskt sakkunnig i EU-departementet i Silvio Berlusconis koalitionsregering mellan 2008 och 2011.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Han har gått från fattig pojke i efterkrigstidens Västtyskland till förbundskansler, Putins bästa vän och slutligen paria i sitt eget parti. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. I dag om Gerhard Schröder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den tidigare tyska förbundskanslern växte upp på en bondgård i delstaten Nordrhein-Westfalen med en arbetslös styvfar och en mamma som försörjde familjen med städjobb. Efter skolan lärde han upp sig som butiksbiträde för att kunna hjälpa den fattiga familjen ekonomiskt men på kvällarna läste han upp sina betyg och så småningom tog han juristexamen. Som 19-åring gick han med i de tyska socialdemokraterna och under åren arbetade han sig enträget uppåt i partihierarkin. När det var dags för val till förbundsdagen 1998 var han socialdemokraternas kanslerkandidat och han kom att styra Tyskland i sju år innan han förlorade makten till CDU:s Angela Merkel i ett nyval han själv utlyste. Bara 17 dagar efter att han lämnade kanslerposten blev Gerhard Schröder ordförande för det nygrundade, ryska aktiebolaget Nord Stream. Vad dominerade hans tid som Tysklands förbundskansler? Varför tog egentligen han jobbet som Putins lobbyist i Europa? Och hade Tysklands beroende av gas från Ryssland sett annorlunda ut utan Gerhard Schröder?

Irakkriget

Trots att de flesta idag förknippar Gerhard Schröder med just naturgasledningen Nord Stream så var det helt andra utrikespolitiska frågor som dominerade agendan under Schröders tid som förbundskansler - inte minst Irakkriget. Den 18 mars 2003, två dagar innan USA:s invasion, vände sig Gerhard Schröder direkt till tyska folket tog tydligt avstånd från det annalkande kriget. Hur togs motståndet emot i resten av världen då? Och hur framstår hans tidiga ställningstagande mot Irakkriget idag?

Eftermälet

Länge hölls Gerhard Schröder, trots sin vänskap med Vladimir Putin och sina roller i ryska bolag, om ryggen av ett nätverk affärsmän och partikollegor men när han efter inledningen av den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året vägrade lägga skulden där den hör hemma, på Ryssland, och lämna alla uppdrag i Kreml-nära energibolag med motiveringen att “mea culpa” inte är hans grej så blev det snabbt ensamt omkring honom. Hans femte fru i ordningen, So-yeon Schröder-Kim, står visserligen vid hans sida och följer med honom på sina besök till Moskva men för de forna partikollegorna är Gerhard Schröder idag framförallt en pinsam belastning. Han har dessutom blivit av med sitt hedersmedborgarskap i staden Hannover och i flera fotbollsklubbar. Så kommer hans eftermäle helt att överskuggas av kopplingarna till Ryssland eller vilket blir egentligen Gerhard Schröders främsta avtryck i Europa?

Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator för Sveriges radio och tidigare Tysklandskorrespondent och Carl Tham, tidigare minister i både socialdemokratiska- och borgerliga regeringar och före detta ambassadör i Berlin.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Som ung flydde hon från västtyska terrorister, idag är hon den som världen ringer när man vill tala med Europa. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Ursula von der Leyen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ursula von der Leyen föddes som Ursula Albrecht den 8 oktober 1958 som ett av sju syskon. Hennes släkt tillhör societeten i norra Tyskland men Ursula von der Leyen själv föddes i Bryssel där hennes far var en av de första höga EU-tjänstemännen. När familjen återvände till Västtyskland var tiderna oroliga - den vänsterextrema terrorgruppen Baader-meinhof-ligan riktade attentat mot företrädare för politik och näringsliv och hennes far, som nu var regeringschef i delstaten Niedersachsen, var en måltavla. 20 år gammal går hon därför i landsflykt till London under täcknamnet Rose. Så småningom blir Ursula von der Leyen gynekolog, gifter sig adligt och får sju barn innan hon blir först kristdemokratisk familjeminister och därefter försvarsminister i Angela Merkels regering. Den 16 juli 2019 utses hon till EU-kommissionens ordförande. Hur mycket av Ursula von der Leyens bakgrund skiner igenom idag? Och vilket intryck ger egentligen Ursula von der Leyen när man träffar henne personligen?

Ett wildcard

För gemene europé utanför Tyskland var nog Ursula von der Leyen ett relativt okänt namn när hon 2019 presenterades av den franske presidenten Macron som förslag till ny ordförande för EU-kommissionen. Sedan dess har Europa genomlevt en pandemi, det blodigaste kriget på kontinenten sedan andra världskriget, en energikris, den allt mer märkbara klimatkrisen och inte minst en skyhög inflation. Hur har Ursula von der Leyen agerat som ledare genom utmaningarna? Och vilken har varit kritiken mot hennes ledarskap?

Drivkrafterna

Ursula von der Leyen beskrivs ofta som "arbetsnarkoman" och "perfektionist". Precis som när hon var försvarsminister i Tyskland bor hon bokstavligen på jobbet i en 25 kvadratmeter stor lägenhet i anslutning till sitt kontor på 13:e våningen i kommissionens byggnad i Bryssel. Hon sägs också vara oerhört disciplinerad i allt. Hon äter strikt vegetariskt, motionerar regelbundet och dricker ingen alkohol. Men vad är det egentligen som driver henne? Vilka frågor är henne närmast hjärtat? Och vilket avtryck kommer Ursula von der Leyen så småningom ha gjort på Europa?

Medverkande: Cecilia Malmström, tidigare tidigare liberal minister och EU-kommissionär och Sigrid Melchior, EU-korrespondent för Dagens Nyheter.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Han var statschefen som tog Spanien från diktatur till demokrati. Men korruptionsanklagelser, otrohetsaffärer och en skjuten elefant tvingade honom att abdikera. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Juan Carlos I.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Juan Carlos av Bourbon föddes den 5 januari 1938 i Rom i Italien där den spanska kungafamiljen levde i exil. I Spanien härjade inbördeskriget men året därpå segrade general Francisco Franco. Diktatorn som styrde Spanien med järnhand återinförde monarkin och gav sig själv rätten att utse landets nästa härskare. General Franco träffade då Juan Carlos far och gjorde en uppgörelse över huvudet på den då tioårige pojken. Det bestämdes att Juan Carlos skulle återvända till Spanien och där växa upp i Francos närhet. Han blev därmed en spelbricka i uppgörelsen om styret av Spanien och några år senare, 1969, utnämnde general Franco den unga Juan Carlos till sin efterträdare. Förväntningarna var att kronprinsen skulle följa diktatorns fotspår men efter general Francos död 1975 frånsade sig kung Juan Carlos I den yttersta makten. Istället omdanade han Spanien till en konstitutionell monarki, tillät att minoriteter att tala sina språk och räckte ut handen till Spaniens socialister. Spaniens första demokratiska val hölls 1977 och året därpå antogs landets nya grundlag som befäste den spanska demokratin. Vilken betydelse har den tidigare kunden haft för den spanska demokratiseringsprocessen? Och hur har det påverkat den spanska monarkin?

Kuppförsöket

Efter bara några år som kung av Spanien ställdes Juan Carlos I inför sitt livs kanske största prövning när Franco-trogna högernationalister försökte återta makten i ett kuppförsök 1981. Under ledning av överstelöjtnant Antonio Tejero Molina ockuperade 200 militärer det spanska parlamentet och höll parlamentarikerna gisslan under pistolhot. Kungen höll då ett uppmärksammat TV-sänt tal där han tog tydligt avstånd från ockupationen och stod upp för den spanska demokratin. Han lyckades få militärens stöd och överstelöjtnant Tejero gav upp kuppförsöket utan att någon kom till skada. Hur avgörande har den här insatsen varit för Juan Carlos I? Och hur stor risk tog han egentligen då, när han avvärjde kuppförsöket 1981?

Elefantjakt och korruptionsskandaler

Trots sin centrala roll i Spaniens demokratiseringsprocess är det andra sidor av kungen som dominerat de senaste åren. Det har handlat om otaliga kärleksaffärer, korruptionsskandaler och inte minst en bekostad elefantjakt i Botswana tillsammans med sin älskarinna samtidigt som ekonomisk kris och rekordhög arbetslöshet drabbade Spanien. Kontroverserna blev slutligen så många, och så stora, att Juan Carlos I den 2 juni 2014, efter nästan 40 år vid makten, tillkännagav att han abdikerar som kung till förmån för sin son Felipe. Hur mår den spanska monarkin idag? Vilken bild har spanjorerna av sin tidigare kung nu? Och hur mycket har skandalerna kommit att befläcka hans eftermäle?

Medverkande: Jakob Lewander, Spanien expert och statsvetare vid SIEPS, Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare hovmarskalk och informationschef vid hovet, idag kommunikationsrådgivare och Michael Cedercreutz, finsk affärsman som sålde en båt till Juan Carlos I.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Han har gått från liberal frihetsförespråkare till konservativ nationalist. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Viktor Orbán.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Viktor Orbàn föddes den 31 maj 1963. Han växte upp under enkla förhållanden och har senare beskrivit hänförelsen när han som 15-åring för första gången använde ett handfat med rinnande vatten. Som 25-åring var han med och grundade partiet han idag leder, Fidesz, och 1989 höll han ett anförande som skulle göra honom känd i hela Ungern. Inför en kvarts miljon människor krävde han fria val och att de sovjetiska trupperna skulle ge sig av från landet. På bilder från den här tiden har Viktor Orbán skägg, halvlångt hår och uppknäppt skjorta. Roxettes "Listen to your heart" var partiets kampanjlåt. Kort därpå fick Viktor Orbán ett stipendium för att studera i Oxford av en man han senare kom att demonisera - den ungersk-amerikanske finansmannen George Soros. När Orban  återvände till Ungern propagerade han för liberala reformer, mot nationalistisk och populistisk retorik. Men efter en valförlust bytte han fot och 1998 vann han valet med en konservativ och nationalistisk agenda. Idag har Orbán styrt Ungern i 13 år. Vad var det som fick honom att gå från frihetskämpe till auktoritär ledare? Och vem är egentligen Viktor Orbán?

Den illiberala demokratin

Idag har Viktor Orbán styrt Ungern knappt halva tiden som gått sedan kommunismens fall och landet har genomgått stora förändringar under hans tid vid makten. Stora delar av hans politiska projekt redogjordes i ett berömt tal 2014 där han myntar begreppet som ska bli hans mest citerade; det Ungern han vill bygga ska vara en “illiberal demokrati”. Men vad ligger i det begreppet? Och hur har han fört Ungern i den illiberala riktning han förespråkar?

Stora ambitioner

Förutom att göra ett stort avtryck på sitt eget land har Viktor Orbán ambitioner som sträcker sig utanför Ungerns gränser. Inte sällan syns med stor-Ungerns symboler och talar nostalgiskt om fornstora dar. I EU är han den ständiga nageln i ögat som kämpar inifrån för att unionen ska ha mindre makt över sina medlemsländer och till skillnad från andra tidigare Sovjetstater vägrar Viktor Orbán ta avstånd från Ryssland och Vladimir Putin. Vilken är hans långsiktiga politiska plan? Vad är det som driver honom? Och hur kommer man egentligen att minnas Viktor Orbán?

Medverkande: Sara Svensson, statsvetare vid högskolan i Halmstad, Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare och lektor i Europastudier vid Lunds universitet och Alf Svensson, före detta partiledare för Kristdemokraterna.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Hon har kommit att symbolisera baltstaternas knivskarpa linje mot Ryssland men den kompromisslösa hållningen mot Kreml ligger i släkten. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Kaja Kallas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kaja Kallas föddes den 18 juni 1977 i ett Estland under sovjetisk ockupation. Hennes familj var starkt präglad av det kommunistiska förtrycket efter att hennes mormors mor, mormor och hennes då sex månader gamla mamma efter andra världskriget deporterades till Sibirien i en boskapsvagn. När Sovjetimperiet började krackelera hade Kaja Kallas just fyllt tonåring och i familjen Kallas hem smeds planer för ett nytt, självständigt och demokratiskt Estland. Pappa Siim Kallas var en tongivande figur i det estländska samhället, bland annat i rollerna som riksbankschef, utrikesminister, premiärminister och EU-kommissionär, och runt köksbordet samlades de som snart skulle styra det nya Estland. Dotter Kaja Kallas fick sitta med och lyssna. Så småningom blev hon jurist innan hon 2010 gick in i politiken och åtta år senare blev hon partiledare för Reformpartiet. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina hade Kaja Kallas varit Estlands premiärminister i lite mer än ett år och när landet gick till val tidigare i år blev Reformpartiet den stora vinnaren och Kaja Kallas slog nytt estnisk rekord i personliga röster. Hur präglar den estländska premiärministerns bakgrund hennes politiska gärning idag? Och hur kommer det sig att en ledare för ett land med bara 1,3 miljoner invånare, det tredje minsta landet i EU, har hela världens öron riktade mot sig?

Vad var det jag sa

Med sin historiska erfarenhet av sovjetisk ockupation har Estland länge varnat för Rysslands imperialistiska drömmar och när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari förra året var det många som gav Kaja Kallas rätt. Bland andra har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen erkänt att man borde ha lyssnat på baltstaterna när de varnade för Putin och också den finländska ledningen har gett esterna rätt för sin stenhårda linje mot Ryssland. Få länder kan helt enkelt säga “vad var det jag sa” med sådan trovärdighet som Estland. Men hur gick det egentligen till när Estland befriade sig från Sovjet och närmade sig väst? Och hur ser det ryska inflytandet ut i landet idag?

Stödet till Ukraina

Kaja Kallas har genomgående varit otvetydig i sitt stöd till Ukraina, mot den ryska invasionen, och Estland var bland de allra första länderna att skicka offensiva vapen till den ukrainska armén. I förhållande till sin egen storlek är Estland dessutom det land som har skickat flest vapen till Ukraina och samtidigt som andra Nato-länder brottas med att nå upp till försvarsalliansens tvåprocentsmål så lägger Estland hela tre procent av sin BNP på försvaret. Vilken betydelse har Estlands orubbliga stöd till Ukraina haft för kriget? Hur viktig har Kaja Kallas varit som spjutspets för hela EU:s stöd till Ukraina? Och var hade vi egentligen varit utan familjen Kallas mångåriga och ihärdiga kamp mot den ryska imperialismen?

Medverkande: Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet, Hasse Svens, mångårig Finlands- och Baltikumkorrespondent för SVT och Dag Hartelius, tidigare ambassadör i Estland.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Finalvecka för Sveriges EU-ordförandeskap. Hör hur Sverige klarat uppgiften i Bryssel och om vårens viktigaste beslut. Dessutom om uppgörelserna som uteblev och det svenska PR-arbetet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under det svenska ordförandeskapet har EU stiftat ett 50-tal lagar, träffat ett 40-tal uppgörelser och organiserat ett 30-tal ministermöten. Europapodden summerar Sveriges 26 veckor med EU:s ledartröja och ringar in de viktigaste händelserna. Hör om sanktionerna mot Ryssland, stödet till Ukraina och vad som varit Sveriges roll för att hålla ihop enigheten inom unionen. Vidare om den historiska migrationspakten och om EU:s stora klimatpaket. Sverige har haft flera klara framgångar, men det finns också kritiska punkter och uppgörelser som inte blivit av. Hur rimmar leveransen med de prioriteringar som sattes upp i början?

Saftiga köttbullar och tafatta PR-filmer

I slutbetyget väger vi också in det svenska PR-arbetet. Hör om köttbulltallrikarna i Bryssel och om det svenska ordförandeskapets Youtube-kanal. Samtidigt återstår ännu ett par dagar innan Spanien tar vid och just som Europapoddens medverkande satt sina slutbetyg kommer en nyhet som får Andreas Liljeheden att rusa. En påminnelse om att sista ordet sällan är sagt i EU-sammanhang.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist hos Expressen.
Programledare: Jan Andersson
Producent: Therese Rosenvinge

Om ett år ska Ungern ta över ordförandeklubban i EU. Men delar av unionen vill nu dra i nödbromsen. Gång på gång sabbar Ungern EU:s enighet om Ukraina och bryter mot unionens grundläggande värden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Bryssel växer oron allt eftersom Ungerns ordförandeskap kryper närmre i EU-kalendern. Enligt det roterande schemat ska Ungern ta över och fronta EU-samarbetet under andra halvåret 2024. EU-parlamentet antog nyligen en resolution som ifrågasatte om Ungern verkligen är lämpligt som ordförandeland, detta mot bakgrund av att Ungern inte håller sig till EU:s grundläggande värderingar. Banden till Ryssland anses göra frågan än mer akut. Hör om argumenten för- och emot, vilka möjligheter EU har att agera och hur Ungern självt slår tillbaka mot kritiken.

Nya sprickan mellan Polen och Ungern

När det kommer till den utdragna konflikten om rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden har Polen och Ungern konsekvent hållit varandra om ryggen. Länderna förenas i kritik mot vad man anser är Bryssels inblandning i inre angelägenheter. Men Rysslands krig har varit uppslitande för vänskapen. Hör om hur bilden av Polen förändrats i EU och om den polska ilskan över att Ungern återkommande blockerar nya EU-sanktioner mot Ryssland.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Göran von Sydow, statsvetare och chef för Sieps.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Ukrainas offensiv för att återta sitt land är igång. Hör om hur Europa stödjer nästa kapitel i kriget och hur Zelenskyj nu sätter ökad press på Europa och Nato för att få säkerhetsgarantier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inför sommarens Nato-toppmöte i Vilnius tilltar nu diskussionen om behovet av att ge Ukraina tydliga villkor för medlemskap och säkerhetsgarantier längs vägen. Frankrikes Emanuel Macron har tagit position i frågan och efterlyser just säkerhetsgarantier till Ukraina, men frågan är vad det innebär i praktiken. Hör också om vad vi vet om motoffensiven såhär långt. Ännu befinner den sig i ett inledande skede, men klart är att utrymmet för att överraska på slagfältet har krympt i takt med att Ryssland dragit lärdomar.

Brittisk dramatik – i både London och Edinburgh

Veckans megasnackis kommer från Storbritannien och Stephanie Zakrisson. Hör om reaktionerna efter Boris Johnsons plötsliga sorti och om spekulationerna som nu far runt. Nyheten följdes snabbt av en annan dramatisk nyhet: att den skotska ex-ledaren Nicola Sturgeon gripits av polis.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Engqvist, Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Extrapodd. Silvio Berlusconi har avlidit, 86 år gammal. Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskap med Rysslands president Vladimir Putin har han varit en konstant i italiensk politik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör ett samtal med Italienkännarna Alice Petrén och Kristina Kappelin om hur Berlusconi format dagens Europa. Samtalet spelades in dagar innan Berlusconi gick bort.

Programeldare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Extrapodd. Migrationsfrågan har splittrat EU i åratal. Men nu har länderna enats om ett gemensamt asylsystem. Hör om vad uppgörelsen innebär och om hur svenska strategin kan liknas vid en falukorv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) var påtagligt stolt när hon på torsdagskvällen i Luxemburg meddelade att en av EU:s svåraste knutar kunnat lösas ut under det svenska ordförandeskapet.

– För att vara ärlig trodde jag inte att jag skulle sitta här idag och säga detta, sade Malmer Stenergard efteråt.

Efter intensiva förhandlingar, med kompromisser och eftergifter, gick migrationsministrarna i mål med ett förslag på ett nytt gemensamt asylsystem. Uppgörelsen beskrivs som en stor framgång för det svenska ordförandeskapet och en historisk dag för EU-samarbetet. Men än återstår en bit innan uppgörelsen kan träda ikraft. Frågetecken återstår också om den praktiska tillämpningen.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Spanien går till val i förtid. Premiärminister Pedro Sánchez drag ses som ett försök att lägga krokben för högern. Och det är ett högt spel, just som Spanien ska ta över ordförandeklubban i EU.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter att högern gick framåt i region- och lokalvalen häromveckan kom beskedet som överraskade många: Pedro Sánchez upplöser parlamentet och utlyser val redan i sommar. Vilka strategier kan ligga bakom det till synes drastiska tillkännagivandet? Hör om kandidaterna som står mot varandra och om högernationalistiska Vox växande inflytande i spansk politik.

Så stöttar Spanien Ukraina

Avståndet må vara geografiskt långt, men Spanien och Ukraina har sedan tidigare ett nära band. I Spanien är det folkliga stödet för att hjälpa Ukraina brett. Samtidigt har Sánchez framgångsrikt byggt upp sin egen position som en tung politiker i EU och nu skvallras det till och med om Sánchez som en kandidat att ta över posten som Natos generalsekreterare.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, statsvetare och Spanienkännare vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Rysslands krig har påmint Europa om vikten av att ha USA som säkerhetsgarant. Men nu stiger nervositeten för vad som kan hända med den transatlantiska relationen efter presidentvalet 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA:s utrikesminister Antony Blinken har landat i Luleå för ett toppmöte mellan USA och EU. Trade and Technology är ett forum inriktat på handelsstrategier och gemensam teknikutveckling, men i år är även Sveriges Nato-process och den strategiska hållningen gentemot Kina viktiga teman. Hör om hur USA just nu omvärderar sin syn på det globala ekonomiska systemet och hur detta på sikt kan bli en utmaning för den transatlantiska relationen.

Så kan ett maktskifte påverka Ukraina-stödet

Att hantera Ryssland har varit ett överordnat gemensamt intresse det senaste året och tonen mellan EU och Washington har varit rosig och varm. Men stödet kan inte tas för givet och nu växer en oro i Europa för vad som kan hända 2024. Det må vara mer än ett år kvar till presidentvalet i USA men det sägs att förberedelser påbörjats i de europeiska huvudstäderna för Trump 2.0. Tidningen Spiegel uppger att Berlin redan knyter kontakter med republikaner som tros kunna ingå i en framtida Trump-administration, för att inte stå lika oförberedda som man gjorde 2016. Men vad är det Europa behöver förbereda sig på?

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Rikard Bengtsson, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Har EU sin Kinarelation under kontroll? I ljuset av Rysslands invasion av Ukraina har larmklockorna aktiverats i Bryssel. Nu vill EU försöka minska sårbarheterna i sin viktigaste handelsrelation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Temat när EU:s utrikesministrar möttes i Stockholm häromveckan var den känsliga relationen till Kina. Att det är komplicerat verkar alla vara överens om. Ord som de-risking och de-coupling surrar runt och inom EU finns nu en stor diskussion om vägen framåt när det gäller Kina. EU vill riskminimera utan frikoppla sig. Man vill vara klarsynt utan att vara konfrontativ. Man talar om Kina som partner, medtävlare och samtidigt rival. EU tar nu fram en ny ekonomisk säkerhetsstrategi för att ringa in och bygga bort risker. Men går det att minska sårbarheten och samtidigt fortsätta handla med Kina i samma omfattning? Handelsutbytet mellan EU och Kina uppgår till 26 miljoner kronor om dagen, konstaterade Ursula von der Leyen nyligen.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Snustorrt redan i maj. I många grundvattenmagasin råder underskott och på sina håll leder vattenbristen till konflikter. Efter energikrisen kan vatten bli nästa stora strategiska utmaning för Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är århundradets utmaning, sade Emmanuel Macron när han presenterade Frankrikes nationella vattenplan nyligen. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har sagt att vattenbrist kommer att vara en av de centrala politiska debatterna och en källa till regionala motsättningar i Spanien de närmaste åren. Europeiska jordbrukare drabbas redan hårt av den omfattande torkan, på flera håll finns infekterade vattenkonflikter och på sikt kan Europas möjligheter att vara självförsörjande när det gäller mat hotas. Allt oftare pratas det nu om just vatten som en strategisk utmaning med geopolitiska dimensioner för Europa. Så vad gör de olika länderna åt saken? Och kommer vattenfrågan att behöva hamna högre upp på EU:s agenda?

Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Turkiet går till val och president Recep Tayyip Erdogan hänger löst för första gången på 20 år. Hör om allt som står på spel för Europa, om den smutsiga valrörelsen och hur gul lök kan avgöra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Demokratin i Turkiet. Den internationella maktbalansen. Sveriges entrébiljett till Nato. Söndagens president- och parlamentsval i Turkiet ses utan tvekan som det viktigaste valet i år för Europa. Europapodden ringar in vad som står på spel. Hör om varför Bryssel håller låg profil och hur Turkiets relation till EU kan förändras om det blir ett historiskt regimskifte i Turkiet.

”Tråkmånsen” som utmanar Erdogan

Oppositionen leds av Kemal Kilicdaroglu från partiet CHP. Det är känt att Kilicdaroglus förebild är Mahatma Gandhi och han betraktas allmänt som en lågmäld och ganska tråkig politiker. Men den milda framtoningen kan visa sig vara ett starkt, kanske rentav vinnande, kort. Erdogans rival har utlovat reformer för demokratisering och en ny internationell diplomati om han vinner. På söndag är det dock ekonomin och de höga levnadskostnaderna som ser ut att kunna avgöra. För de stora utrikesfrågorna till trots är det priset på gul lök som blivit valrörelsens stora samtalsämne.

Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, korrespondent i Istanbul. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europas länder har utvisat hundratals misstänkta ryska agenter under det gångna året. Hör om hur historiens största spionutvisning påverkar och pressar Putins underrättelseverksamhet i Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Europas länder utvisat hundratals personer som misstänks för spionage för Rysslands räkning. Aldrig förr i historien har så många misstänkta spioner utvisats och analytiker är eniga om att utvisningarna har gjort det avsevärt svårare för Ryssland att samla in information på europeisk mark. Men det är samtidigt en svår balansgång för Europa. Utvisningarna kan leda till att metoder och strategier förfinas, att inhämtningen blir mer aggressiv och att så kallade sovande agenter aktiveras.

Europas främsta tummelplatser för spioner

Bryssel och Wien. Norden och Schweiz. Hör om platserna i Europa som just nu är i fokus för Rysslands underrättelseaktiviteter och vilka ställen som traditionellt anses utgöra tummelplatser för spioner och varför. Vi dyker också ner i den europeiska spionhistorien. Följ med till Glienicker Brücke i Tyskland där uppmärksammade spionutväxlingar ägde rum under Kalla kriget. Hör också om Vladimir Putins tid som KGB-agent i Dresden, en period som anses ha varit formerande år för den ryske presidenten.

Medverkande: Bo Torbjörn Ek, programledare och reporter för podden Gräns. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och tidigare verksam inom underrättelsetjänsten.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

I skuggan av kriget i Ukraina ökar spänningarna på Balkan. Nato har soldater i Kosovo, Ryssland har inflytande i Serbien. Hör om EU:s giv för fred och hur minsta gnista kan utlösa en ny våldsspiral.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2008 deklarerar sig Kosovo självständigt, mot Serbiens vilja. Sedan dess har det regelbundet behövts blixtinsatser från internationella medlare. Och i vintras tände det till ordentligt, Serbien gick upp i den högsta nivån av stridsberedskap mot Kosovo och EU:s sändebud Miroslav Lajcak konstaterade att läget inte varit så spänt på två decennier som det var då. Hör om motsättningarna mellan länderna, riskerna för konfrontationer och EU:s senaste försök att normalisera relationen. Medlemskap i unionen kan användas som hävstång i förhandlingarna, men frågan är om moroten är tillräckligt lockande för länderna?

Instabilitet på Balkan kan gynna Putin

Serbien har sedan länge väl etablerade band till Ryssland och sticker ut i Europa som ett land som inte ställer sig bakom EU:s sanktioner. Samtidigt har Serbien i FN fördömt det ryska anfallet mot Ukraina. Hör också om lärdomarna från Balkan som får ny aktualitet i och med Ukraina. När det kommer till att pressa fram snabba avtal för att få slut på ett krig, utan att lösa underliggande motsättningar och säkra långsiktig stabilitet, kan Balkan framstå som ett avskräckande exempel.

Medverkande: Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ivan Gusic, statsvetare vid Uppsala universitet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.

Så mår Storbritannien efter Brexit

Tre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.

Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Adam Alvin

Halvtid för Sverige som ordförandeland i EU. Vi frågar oss hur det går och vad Sverige åstadkommit. Hör om framgångarna, initiativen, svårigheterna och de svenska PR-tricken. Dessutom quiz!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Europapodden dyker huvudstupa ner i Brysslebubblan och synar första halvlek av det svenska ordförandeskapet. Sverige har varit drivande i flera frågor kopplade till EU:s svar på Rysslands krig i Ukraina, bland annat frågan om hur Putin ska kunna ställas inför rätta. Ett genombrott i migrationsfrågan kan också vara nära och om den eviga surdegen löses kan det bli en stor seger för Sverige i slutändan. De svenska tjänstemännen i Bryssel får överlag beröm, men under de tre gångna månaderna har Sverige spelat ganska defensivt, summerar Andreas Liljeheden. Mycket kan hända under försommaren.

PR-glöden som falnade(?) efter Kiruna

Hör även om den speciella uppgörelsen om förbränningsmotorer där Sveriges energiminister kanske försökte sig på att ge Sverige lite väl mycket cred. Vidare om svenska ministrars namnmissar som Brysseljournalisterna haft svårt att släppa och om vad journalisterna innerst inne tycker om mötesarrangemanget ute vid Arlanda. Brände Sverige allt PR-krut i Kiruna?

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent för Nyhetsbyrån TT.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Maria Stockhaus

Finland är nu inne i Nato och den nya maktbalansen runt Östersjön är ett faktum. Men mitt i havet utgör strategiskt belägna Åland ett demilitariserat undantag. Och Ryssland har en särställning på ön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På tisdagen hissades Finlands flagga utanför Natos högkvarter i Bryssel. I en framtid där även Sverige inträtt i Nato återstår bara två små områden runt Östersjön som inte är del av försvarsalliansen; den ryska exklaven Kaliningrad mellan Litauen och Polen och så St Petersburg längst in i Finska viken. Hör om hur den nya maktbalansen ser ut, om Östersjöns sårbarheter och om Rysslands aktuella militära närvaro i regionen.

Rysslands inflytande på Åland får ny aktualitet

Medan Bornholm och Gotland fått stärkt militär närvaro till följd av det nya säkerhetsläget i Östersjön har strategiskt belägna Åland en helt annan situation. Åland utgör en demilitariserad zon och det senaste avtalet från 1940-talet ger Ryssland en särställning som övervakare av demilitariseringen. Vad betyder det i praktiken? Hör om hur Finlands Nato-inträde nu påverkar Åland, i fred och krig, och om hur frågan om demilitariseringen och det ryska konsulatet i Mariehamn kommit upp till ytan på ett nytt sätt. Och är Åland en svag länk mitt i det som nu är snudd på att bli en innanhav till Nato?

Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Göran Djupsund, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi och bosatt på Åland.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joar Jonsson

Europas länder har gått från vankelmodiga till vapenbröder och nu rullar de omtalade tyska stridsvagnarna in i Ukraina. Samtidigt kvarstår flaskhalsar när Europa ska få ihop sin vapenekvation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från Tysklands hjälmar till Polens stridsflygplan. För ett år sedan började Europa på allvar diskutera tunga vapen till Ukraina. Den ryska jättekonvojen hade kört fast på sin väg mot huvudstaden Kiev och Ukrainas oerhörda försvarsförmåga slog omvärlden med häpnad. Nu i dagarna har såväl tyska som brittiska moderna stridsvagnar rullat in i Ukraina och sedan ett par veckor finns även polska Leopard 2-stridsvagnar på plats. Leveranserna beskrivs som mycket betydelsefulla, om än inte tillräckliga. Europa måste nu lösa flera problem och komma till rätta med flera flaskhalsar i industrin för att kunna fortsätta fylla på med vapen och ammunition och inte samtidigt helt tömma de egna förråden.

Polens roll som pådrivare för vapenstödet

Hör korrespondent Samuel Larsson om Polens offensiva linje och retorik i fråga om att stötta Ukraina. Polens president Andrzej Duda har inte sällan i sina uttalanden tagit sikte på Tysklands avvaktande hållning och landet har utan tvekan drivit resten av Europa framför sig när det kommer till vapenstöd. Polen har också under det gångna året förvandlats till en logistikhub för västs stöd till Ukraina och landet vill nu bli Europas främsta militärmakt.

Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson

Stinkande sopor på Paris gator när ilskan växer mot Emmanuel Macron och pensionsreformen som blivit hans prestigeprojekt. Regeringen har klarat livhanken, men den franska krisen är långt ifrån över.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Emmanuel Macron har inte fått ihop en majoritet för sin reform av pensionssystemet, så i förra veckan höjde han insatsen genom att ta till en specialparagraf i grundlagen och runda parlamentet. Som svar på det höll nationalförsamlingen inte bara en utan två misstroendeomröstningar mot Macrons premiärminister Élisabeth Borne och hennes regering på måndagen. Regeringen kunde klamra sig kvar, men marginalen var inte särskilt betryggande. Och nu planeras nya massprotester i den franska huvudstaden.

Anklagas för att agera maktfullkomligt

Protesterna går nu bortom den omstridda pensionsreformen och handlar även om Frankrikes konstitution och det politiska tillvägagångssättet – att ta till den så kallade “atombombsparagrafen“ som vapen för att driva igenom en omstridd förändring. Odemokratiskt och maktfullkomligt, anser kritikerna vars röster tilltar i styrka. Samtidigt som krisen fördjupas på hemmaplan tar Frankrike strid för flera tunga frågor i EU. Inför veckans toppmöte är ett potentiellt storbråk mellan Frankrike och Tyskland under uppsegling.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jacob Gustavsson

EU-flaggan mot vattenkanoner i Tbilisi. Georgien slits mellan EU och Ryssland. Och ett år med skenande priser. Hör om hur Europa kan tämja inflationen och hur bankkollapsen i USA påverkar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter i Georgiens huvudstad Tbilisi har involverat brandbomber, tårgas och vattenkanoner. På ytan har protesterna handlat om ett lagförslag riktat mot organisationer och medier som får pengar från utlandet, det har kallats för “den ryska lagen”. Men under ytan handlar de starka bilderna om mycket mer – en dröm om Europa, men där Bryssel hittills inte ansett Georgien redo att bli en del av unionen.

Så fortsätter inflationen att slå mot Europa

Alla länder är del av samma globala marknad och hela Europa har fått vänja sig vid kraftigt stigande priser det senaste året. Men inflationen och de skyhöga matpriserna slår olika hårt – i Ungern till exempel låg inflationen på strax över 26 procent nu i januari, i Spanien på strax under 6 procent. Hör om skillnaderna och om svårigheterna att komma åt spöket. Till detta läggs nu även oron på marknaden efter att den nischade banken SVB kraschat i USA. Hör om hur Europa kan påverkas.

Medverkande: Johanna Melén, utrikesreporter Ekot. Susanne Palme, EU-kommentator. Kristian Åström, ekonomikommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Behzad Mehrnoosh

I Estland har Kaja Kallas återvalts och i Finland bubblar valrörelsen. Hör om hur Rysslands krig präglar de båda länderna och om hur Finland släppt Sveriges hand på vägen mot Nato.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Estland och Finland har tillsammans merparten av EU:s gräns mot Ryssland. Regeringscheferna Kaja Kallas och Sanna Marin har varit tongivande för EU:s stöd till Ukraina och i de båda länderna hålls det val i dessa dagar. I Finland är det en knapp månad kvar och i Estland hölls val den gångna helgen. Det liberala Reformpartiet blev med bred marginal största parti och premiärminister Kaja Kallas får i uppdrag att bilda regering.

Så ser Finland på Sveriges Nato-strul

I Estland har det varit ett val helt präglat av kriget och där det massiva stödet till Ukraina till viss del blivit omstritt. I Finland däremot råder konsensus om Ukraina-stödet och det är istället statsskuld och skatter som får mest fokus. Även Nato-debatten har lagt sig och i Finland talar man helst tyst om att man kanske nu går före Sverige in i försvarsalliansen.

Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Baltikum. Marianne Sundholm, politikreporter Yle. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Mariette Parling

Hör om Internationella brottmålsdomstolen i Haag och hur Putin kan dömas. EU stöttar arbetet med att samla bevis och utreda misstänkta krigsbrott i Ukraina. Men vägen till en rättsprocess är snårig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Ukraina pågår ett febrilt arbete för att samla in bevis och registrera misstänka krigsförbrytelser. Lubna El-Shanti har träffat offer och krigsbrottsutredare och totalt har över 70 000 misstänkta krigsbrott registrerats. I Ukraina finns en stark förhoppning om att kunna åtala och döma Putin för invasionen, aggressionsbrottet.

Ukraina sätter stort hopp till folkrätten

Svårigheterna inför en framtida rättsprocess är många – immunitet för ledare, att Ryssland inte erkänt Internationella brottmålsdomstolen ICC, möjligheten att gripa Putin med mera. Förslag finns om att upprätta en ny särskild internationell tribunal för att runda vissa av problemen. Men flera komplikationer återstår och frågan om hur rättvisa ska kunna skipas för det som nu sker i Europa har hamnat högt upp på EU:s dagordning. Flera europeiska länder bedriver också egna utredningar, däribland Sverige. Ukraina sätter stort hopp till det internationella rättsväsandet.

– Alla de mest ansvariga ledarna i krigen i Jugoslavien har hamnat i tribunalen förr eller senare. Så tiden verkar för rättvisan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt i Europapodden.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker Tor: Sigvardsson

Det ryska anfallskriget har fått EU att ompröva sin roll på världsscenen. Nu samarbetar unionen tätare än någonsin med Nato och Kina pekas ut som nästa strategiska utmaning efter Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen undertecknade EU och Nato en ny säkerhetsdeklaration och organisationerna stärker nu sin gemensamma front. Hör om hur samarbetet mellan EU och försvarsalliansen blir allt mer praktiskt orienterat, i allt från att tackla cyberhot och skydda viktig infrastruktur till att hantera Kina, som i det nya dokumentet pekas ut som en rival. Europa jobbar även för att snabba på och bygga ut sin försvarsindustri och EU tar nu steg mot gemensam finansiering som hade varit otänkbara för ett år sedan.

– Det blir ett helt annat EU och Europa som kommer ut ur den här konflikten, säger Björn Fägersten seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.

Medverkande: Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vid för analysföretaget Politea. Katarina Engberg, freds- och konfliktforskare samt senior rådgivare på Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programeldare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Mariette Parling

Stängsel och taggtråd har gått från dystopi till realitet när snart sagt hela EU har hägnats in. Hör om hur EU bytt morot till piska i migrationspolitiken och hur nästa migrationskris ska avvärjas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fortress Europe, Fästning Europa. Efter millennieskiftet dök det 40-tals osande begreppet upp som något av ett skällsord, när europeiska liberaler anklagade högerkrafter för att vilja skärma av Europa från resten av världen. Nu är förskansningen snudd på ett faktum. Medlemsländerna har byggt sammanlagt mellan 1000-2000 kilometer stängsel längs med unionens yttre gränser. Samtidigt ökar antalet migranter som kommer till EU, inte sedan flyktingkrisåret 2016 har så många människor sökt asyl i EU som 2022 och fler väntas i år. Det brinner därmed i knutarna att ta sig an det som fler befarar kan bli en ny migrationskris och en stor fråga som fått ny aktualitet är huruvida EU ska bekosta gränsstängsel eller inte.

– Det här att migranter används som vapen mot EU. Det ledde till panik häromåret och en mycket hårdare hållning från EU:s sida, säger Susanne Palme om det skiftade tonläget i unionen.

Hör också om den senaste dramatiska utvecklingen i Moldavien, där premiärministern avgick i fredags. Dagen innan hade Ukrainas president Zelenskyj besökt Bryssel och berättat om ryska långtgående planer på en statskupp i landet. Uppgifter som senare även bekräftats av Moldaviens president.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Heinz Wennin

En förödande jordbävning försätter Turkiet i landssorg. Katastrofen blandar om korten inför presidentvalet och kanske kan omvärldens hjälp i räddningsarbetet rent av överbrygga politiska klyftor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Turkiets president har utlyst sju dagars landssorg efter jordbävningen tidigt på morgonen den 6 februari. Även om omfattningen ännu inte är fullt ut känd står det klart att det inträffade är en historisk katastrof och ett nationellt trauma för Turkiet. Få saker sätter ett lands strukturer och ledare på prov så som en naturkatastrof. Så med dryga tre månader kvar till vårens president- och parlamentsval är det nu upp till bevis för Recep Tayyip Erdoğan, som haft makten i Turkiet i 20 år. Kommer han att kliva fram som en trygg ledare och samla det chockade landet eller snarare bli en måltavla för kritik från oppositionen?

Nödhjälp har tidigare påverkat Turkiets relationer

Samtidigt skyndar världens länder nu till Turkiets undsättning. Inte minst Sverige, som EU:s ordförandeland, har en uppgift i att samordna medlemsländernas bistånd. I samband med tidigare jordbävningar har det skett närmanden mellan Turkiet och länder med vilka landet haft en komplicerad relation, berättar statsvetaren Paul Levin. Så frågan är om omvärldens hjälp i räddningsarbetet även den här gången kan få infekterade omvärldsrelationer, däribland relationen till Sverige, att läka.

Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tim Kellerman

Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa – alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön.

Så ritar klimatförändringarna om kartan

Den globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.

Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Christer Tjernell

Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.

Tysklands oro för eskalering

Många bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.

Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin

Milt väder och fyllda gaslager gör att Europa klarar energikrisen bättre än väntat denna vinter. Men att ställa om från den ryska gasen tar tid och nu växer oron för vad som väntar nästa år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Energipaniken spred sig i Europa när Putin vred om gaskranen. Priserna skenade och i Tyskland vidtogs drastiska åtgärder för att spara energi. Europa befarade en krisvinter. Men även om läget är svårt på många håll och energifattigdom blivit ett begrepp har lyckosamma omständigheter gjort att Europa klarar sig bättre än väntat genom vintern. Inte minst i Tyskland andas man nu ut över att lagren räcker.

Varningar om nästa vinter

Men vad händer när gaslagren, som till stor del består av rysk sparad gas, har tömts? Nu kommer varningar om att nästa vinter kan bli den verkliga prövningen för Europa. Hör om de nya utmaningarna som hopar sig och om allt som måste göras för att åstadkomma en ny, hållbar och långsiktig energiförsörjning i Europa.

Hör också om Ulf Kristerssons utfrågning i EU-parlamentet. Förra veckan var det uppvisningsdagar i Kiruna, men nu är det skarpt läge och Sverige ska leda sitt första möte i EU:s ministerråd senare i veckan.

Medverkande: Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Hanna Melander

En polisräd i skymningen, ovikta eurosedlar i väskor och en parlamentsledamot bakom galler. De misstänkta mutbrotten skakar Bryssel. Hör berättelsen om Qatargate.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en skandal av historiska mått, den misstänka korruptionen som nu rullas upp. Enligt brottsmisstankarna ska bland andra Qatar ha mutat högt uppsatta personer i Bryssel för att vinna fördelar. Bland de misstänkta finns en profilerad grekisk EU-parlamentariker, Eva Kaili, och hennes sambo. Så sent som i november pratade Kaili gott om Qatar inför parlamentet och beskrev landet som ett föregångsland när det gäller arbetares rättigheter i arabvärlden. Kaili sitter häktad men nekar till alla anklagelser. Även Qatar förnekar mutor.

Korruptionshärvan briserar just när Sverige tar över

Korruptionsmisstankarna är ett hårt slag för parlamentet och riskerar även att spilla över på de andra institutionerna och skada allmänhetens förtroende för EU i stort. Härvan nystas upp samtidigt som Sverige tar över ordförandeskapet. I veckan samlas kommissionen i Kiruna, en resa som handlar om att presentera Sverige som nytt ordförandeland och där Brysselhöjdarna uppmanats att packa med mössor och vantar. Hör om Sveriges första tio dagar med klubban.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Maria Stockhaus

Hur står det till med personkemin mellan höjdarna i Bryssel? Vad kommer hända med alla vapen som skickas till Ukraina? Och varför pratar vi aldrig om Island? Europapodden svarar på era frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför envisas Storbritanniens premiärministrar med att stå bakom ett podium mitt ute i gatan och hålla tal? Kan Europas Förenta Stater bli en realitet i framtiden? Och har frukostutbudet i EU-byggnaderna förändrats efter Brexit? I årets första avsnitt svarar Europapodden på frågor från er lyssnare.

Medverkande: Claes Aronsson, Caroline Salzinger, Susanne Palme och Carina Holmberg.
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Rasmus Allansson

2022 går till historien som året då kriget återvände till Europa. Hör om hur Rysslands krig mot Ukraina förändrar vår del av världen och utmanar den europeiska sammanhållningen och identiteten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter pandemin fanns förhoppningar om ett lugnare år för Europa och världen, men när Vladimir Putin inledde sitt invasionskrig mot Ukraina fann sig Europa i stället i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vad innebär denna nya verklighet? Med tre gäster i studion diskuteras året som har gått och hur Europa förändras av att återigen uppleva ett fullskaligt krig.

Hör historieprofessor Dick Harrison om var 2022 placerar sig i framtidens historieböcker, försvarsforskaren och Nato-experten Malena Britz om konsekvenserna för Europa när försvarsalliansen utvidgas, samt chefen för Centrum för Östeuropastudier och den tidigare diplomaten Fredrik Löjdquist om krigets konsekvenser för det europeiska projektet och vad som står på spel för Europa. Vi framåt för 2023 och diskuterar vilka beslut Europa kommer att behöva fatta och vilka förutsättningar som finns för att Putins krig ska ta slut.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge & Anna Roxvall
Tekniker: Elvira Björnfot

Samtalet är inspelat i december 2022.

Kriget påverkar tillvaron i Europa och gör årets jul annorlunda på sina håll. Hör om hur julen fått en ny betydelse i Ukraina och våra korrespondenter i London och Berlin om hur julen firas där.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För första gången på nästan 80 år ska vi fira jul med ett stort krig pågående i Europa. Det innebär till exempel att julen är tidigarelagd i Ukraina. Hör om hur folket i Ukraina uppmuntrats att hålla fast i traditionen, om än anpassat och småskaligt.

Vi står inför några svåra månader och kanske är julen just därför viktigare än på mycket länge i Europa. Ett tillfälle att ta paus från allt det jobbiga i vardagen och njuta några dagar. Hör från våra korrespondenter i Berlin och London om hur julen är där. Vilka är ämnena man kanske gör bäst i att inte ta upp vid julbordet om man vill värna familjefriden exempelvis. Dessutom julklappsutdelning till Europa.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Elin Hagman

Avsnittet sänds i P1 på julafton.

Kriget i Ukraina kommer att prägla allt under Sveriges ordförandeskap i EU, konstaterar Ulf Kristersson. Hör om regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet i detta extraavsnitt av Europapodden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med ett krig i Europa, galopperande energikris och en explosiv korruptionsskandal som fond, tar Sverige över ordförandeklubban i EU den 1 januari nästa år. En ansvarstyngd Ulf Kristersson har presenterat regeringens prioriteringar under ordförandeskapet, inför riksdagen.

Säkerheten vår tids "stora frihetsfråga"

Europas säkerhet är en frihetsfråga och det närmaste halvåret kommer helt att präglas av Rysslands olagliga krig i Ukraina, konstaterar Sveriges statsminister. Men vad innebär det?

Hör om de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet, hoten mot enigheten i såväl Sverige som EU, förhandlingarna som Sverige kommer att behöva leda och om frågorna där ordförandelandet mest behöver peta förhandlingsbollen i mål.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och EU-journalisten Ylva Nilsson.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Alma Segeholm

Ett omfattande stöd till inhemsk produktion i USA skapar stor oro i Europa. Nu måste EU lägga i en högre växel för att rädda den europeiska industrin och undvika ett skadligt handelskrig med USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inflation Reduction Act, IRA, har på kort tid seglat upp som en jättefråga för EU. Det omfattande amerikanska stödpaketet till företag som når upp till en viss nivå av inhemsk produktion retar gallfeber på europeiska makthavare. Från Europas sida ser man en risk att företag i heta branscher i framtiden lägger sina fabriker i Nordamerika istället för i Europa för att kunna få del av skattelättnaderna. Det talas till och med om risken för en ”avindustrialisering” i Europa. Hör om det nya handelshotet, som från USA:s sida egentligen handlar mer om Kina, och vad EU vill göra för att tackla situationen.

Vi pratar också om den misstänkta korruptionen med mutor i EU-parlamentet. Hur stor är skandalen som nu rullas upp? Samt förra veckans dramatiska nyhet som skakade Tyskland, om razzian mot en högerextrem grupp som planerade en statskupp.

Medverkande: Fredrik Erixon, ekonom och chef för tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tor Sigvardson

Kriget i Ukraina, energikris och ekonomisk kräftgång. Sverige tar över ordförandeklubban i EU i ett exceptionellt svårt läge. Har Sverige det som krävs för att axla ledarrollen och hålla ihop unionen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Perioden ser till stora delar ut att präglas av krishantering till följd av Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser. Utrymmet att sätta en nationell prägel på ordförandeskapet är litet. Mycket handlar det om att vara en neutral medlare som driver EU:s dagordning framåt.

EU-topparna besöker Kiruna

På grund av det osäkra omvärldsläget kan förmågan att ta snabba initiativ och hantera akuta ärenden ändå komma att avgöra om det blir ett framgångsrikt ordförandeskap för Sverige eller inte. När Sverige inleder sitt ordförandeskap kommer EU-kommissionen att besöka Kiruna. Sverige kommer sedan att leda omkring 2000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 möten kommer att hållas i Sverige. Europapodden tar tempen på förberedelserna.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Johanna Carell

Ungern går på tvären inom EU och Bryssel håller inne med utlovade pengar. Miljardbråket skapar en spricka som blir ett problem när Europa vill hålla enad linje mot Putin. Vilken sida står Ungern på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är urstark efter valsegern tidigare i år. I 16 år sammanlagt har han styrt landet och inte ens när hela oppositionen gick ihop i en allians kunde han besegras. Med den här förnyade kraften tar han sig nu an EU som hans parti Fidesz inte är särskilt förtjust i. Bryssels bästa motvapen är att hålla inne med pengar som Ungern blivit lovade.

Ungern fortsätter köpa rysk gas

Striden mellan Bryssel och Budapest är extra problematisk just när EU behöver visa enad front mot Ryssland och Putin. Och gång på gång obstruerar Ungern i frågor som rör EU:s linje mot Ryssland. Ungern har varit emot sanktioner och samtidigt fortsatt köpa rysk gas. Vidare har Ungern hotat med att blockera EU:s beslut om budgetstöd till Ukraina för nästa år. Viktor Orbán själv framhåller att han alltjämt agerar för Ungerns bästa. Men andra håller inte med. Ungerns oklara hållning inför kriget har inte minst irriterat Polen och mellan de tidigare vännerna syns nu en splittring.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Sara Svensson, Ungernkännare och statsvetare vid Högskolan i Halmstad. Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker Svenska Dagbladet.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Andreas Ericsson

Ett robotnedslag som dödar två i Polen och en bombad kraftledning som slår ut ström i Moldavien. Hör om hur Ukrainas närmsta grannar påverkas av kriget, om oron för vintern och hur hotbilden hanteras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Polen har Rysslands anfallskrig eldat på en enorm militär upprustning. Krigskunskap har blivit ett skolämne och elever i högstadiet ska lära sig att använda vapen. Samtidigt har Polen stöttat Ukraina med stora mängder vapen och krigsmateriel. I norr, mot Kaliningrad, byggs nu stängsel med rullad rakbladstråd längs den ryska gränsen, berättar korrespondent Samuel Larsson.

EU knyter band till Moldavien

I våras fanns uppgifter om att Ryssland hade konkreta planer på att utvidga kriget västerut genom ett anfall även mot Moldavien. Nu har Putins armé pressats tillbaka i Ukraina och hotbilden är inte lika akut. Men alltjämt fortsätter kriget att påverka vardagen. EU har gett Moldavien ett snabbspår till att bli kandidatland och nyligen kom också ett stödpaket som ska hjälpa Moldavien genom vintern. Tidigare har Moldavien haft ett starkt beroende av rysk gas, vilket idag gör landet såbart ur energisynpunkt. EU ser det samtidigt som strategiskt viktigt att knyta Moldavien närmre övriga Europa, då rysk påverkan i landet ses som en riskfaktor.

Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tor Sigvardsson

Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Det här är början på slutet av kriget”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande.

– Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag.

Ungern blockerar förslag om nya EU-pengar

Ukraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier

EU-ledarna åker till klimatmötet i Egypten med ambitionen att gå i bräschen för en global grön omställning. Men Rysslands krig överskuggar COP27 och riskerar sätta käppar i hjulen för klimatåtgärder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU vill fortsätta bära en global ledartröja i klimatarbetet. Kommissionen har de senaste åren lagt fram förslag om ambitiösa mål. EU- kommissionen vill minska unionens utsläpp med 55 procent till 2030 och vidare göra EU helt klimatneutralt till 2050. Men på FN:s klimatmöte i Egypten överskuggar nu Rysslands anfallskrig i Ukraina förhandlingarna. På hemmaplan sviktar ekonomierna vilket får Europas regeringar att fatta beslut som på kort sikt går stick i stäv med ett offensiv klimatarbete. Något som i sin tur riskerar att påverka EU:s trovärdighet i förhandlingarna.

Svårt för EU att pressa Kina

Kina står samtidigt för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp.

– Kina och Indien är de stora elefanterna här. Det är helt avgörande att de är med på tåget. Och EU måste verkligen fundera på hur man ska göra för att få med de här länderna, säger nationalekonomen Runar Brännlund.

Men frågan är hur mycket press EU kan sätta på en supermakt som Kina.

– Det finns en kvarvarande bitterhet kring de historiska utsläpp som Europa och USA står för och som har lett oss till den klimatkris vi har nu, säger Mona Hambraeus, Ekots utsända på klimatmötet i Sharm el-Sheikh.

Medverkande: Mona Hambraeus, Ekots utsända. Mats Engström, klimatanalytiker vid Sieps och tidigare biträdande socialdemokratisk statssekreterare. Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå universitet.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jari Hänninen

Europa vill fortsätta skicka vapen till Ukraina, men har inte alls rustat för dagens situation. Nu växer oron för sinande vapenförråd och röster höjs för att vapentillverkningen måste snabbas på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Uppdatering 2/11: Avsnittet har uppdaterats och kompletterats med ett förtydligande om Saabs ägande. Saab är till största del svenskägt, men har amerikanska minoritetsägare.

Redan nu syns tecken på att vapenlagren i Europa kan vara på väg att ta slut. Inte minst finns en brist på ammunition. Samtidigt går Rysslands anfallskrig mot Ukraina in i en ny svår fas när det blir vinter. Men frågan är hur upprustning och effektiviserad tillverkning av vapen och försvarsmateriel kan gå till. Inom EU finns nu förslag till ett nytt upphandlingsdirektiv på försvarsområdet, ett förslag som om det blir verklighet skulle innebära ett skifte. Försvarsmateriel och upphandling av vapen har tidigare betraktats som en nationell fråga. I Sveriges riksdag finns en samsyn om att EU-förslaget om en gemensam strategi för tillverkning och upphandling av vapen är fel väg att gå.

Hårt tryck på Tyskland att skicka tyngre vapen

Tyskland har i mångt och mycket fått omvärdera hela sin säkerhetspolitiska inställning sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Om man tidigare har trott på handel och relationer för att skapa stabilitet i omvärlden, har man nu behövt inse ett behov av militär upprustning. Trycket är fortsatt stort på Tyskland att skicka tyngre vapen till Ukraina. Men då finns en stor oro att man ska dras in i kriget.

Medverkande: Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Heinz Wennin

Blockpolitiken kan brytas upp och hela kartan ritas om när Danmark nu går till val. Hör om frågorna som dominerar, vilka som gör upp om makten och om heta namnet som plötsligt föll bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Statsminister Mette Frederiksen ser ut att kanske kunna sitta kvar när Danmark går till val den 1 november. Men hennes parti Socialdemokratiet saknar egen majoritet att döma av opinionsmätningarna och det ser ut att kunna bli rejält komplicerat att bilda en ny regering efter valet. En starkt utmanare är den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen. Han har gjort sensationell comeback med sitt nya mittenparti Moderaterne och kan komma att bli en kungamakare som får en avgörande roll i regeringsbildningen. Eller kan Lars Løkke Rasmussen rentav bli statsminister en tredje gång? Så sent som i september var även Søren Pape Poulsen en het statsministerkandidat, men skandaler och uttalanden gjorde att han senare rasade i opinionen.

Därför balanserar Dansk Folkeparti på spärren

Invandringsfrågan har legat långt ner på dagordningen under valrörelsen.

– Det är inte längre en issue i Danmark. I stort sett alla är överens om en stram migrationspolitik, säger Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige.

Dansk Folkeparti har i det närmaste imploderat i opinionen. Andra uppstickare har dykt upp i Dansk folkepartis tomrum. Men i Danmark idag är det svårt att hitta näring via en invandringsdebatt. Istället är det sjukvården som varit den dominerande frågan.

Avsnittet spelades in på förmiddagen den 28 oktober.

Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Maria Stillberg

Efter en kaosartad höst har Storbritanniens nya premiärminister Rishi Sunak nu en tillsynes omöjlig uppgift i knät. Han måste rädda såväl landets ekonomi som ett sargat Toryparti.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter en hård fajt inom Torypartiet i somras föll Rishi Sunak i slutändan mot Liz Truss. Men på måndagen blev det klart att Sunak nu tar över som ny ledare för konservativa Tories och som ny premiärminister i Storbritannien. Detta efter Liz Truss korta stormiga tid vid makten, endast 45 dagar.

– Hopplösheten sprider sig i Torypartiet och har gjort så under lång tid. Även hos väljarna, säger Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik.

Så djup är splittringen i Tories

Under sommarens partiledarkampanj varnade Rishi Sunak för Liz Truss planer. Kraftiga skattesänkningar för att få fart på tillväxten var en farlig väg att gå, ansåg Sunak. Nu får han den svåra uppgiften att återta kontrollen och reda upp i ett ekonomiskt och politiskt kaos. Men vad kan en ny premiärminister göra? Och är det ens möjligt att ena det djupt splittrade partiet?

– Idag är Torypartiet nästan som ett paraplyparti med olika förgreningar, säger Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent.

Hör också om Rishi Sunaks politiska bakgrund och om vem han är. Rishi Sunak är 42 år gammal och därmed den yngsta på den brittiska premiärministerposten sedan 1700-talet. Han är också den första hindun och den första icke-vita premiärministern.

I avsnittet avhandlas också de senaste turerna i Bryssel. Toppmötet i förra veckan var Ulf Kristerssons första som svensk statsminister. Bland annat kom det att hetta till i frågan om EU:s, framförallt Tysklands, relation till Kina.

Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Susanne Palme, EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier

Extrapodd. Efter 45 dagar präglade av finanskaos och desperat krishantering rann bägaren över och Storbritanniens premiärminister Liz Truss fick avgå. Inom sargade Tories är nästa strid redan igång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

U-svängar, avskedanden och ursäkter räckte inte. Liz Truss har fajtats för sitt politiska liv, men tappade i slutändan kontrollen. Hör om hur de senaste veckornas kaos ledde fram till att Liz Truss klev ut genom dörren på 10 Downing Street och meddelade sin avgång på torsdagen.

Kan Boris Johnson göra comeback?

På bara en vecka ska nu det djupt splittrade och sargade Torypartiet utse en ny ledare. Men frågan är om partiet kommer att kunna återta kontrollen. I brittiska medier genererar den tidigare premiärministern Boris Johnson återigen rubriker, sedan en kampanj inletts för att få honom att göra en politisk comeback. Hör om striden som redan inletts och om vilka som är de hetaste namnen.

Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. James Savage, chefredaktör för The Local.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Anna Roxvall och Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark

Runt om i Europa har högernationalistiska partier medvind och i Sverige får SD nu ett tydligt inflytande över EU-politiken. Hör om hur ytterhögern knyter band och påverkar i Bryssel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverigedemokraternas valframgång och partiets nya inflytande har fått tämligen stor uppmärksamhet utanför Sverige. Men den politiska utvecklingen i Sverige stämmer väl överens med ett europeiskt mönster. Nationell Samling i Frankrike, Vox i Spanien, FPÖ i Österrike – runt om i Europa syns starka partier på den yttre högerkanten. I Italien bildar Italiens bröder i detta nu en koalitionsregering. Hör om hur SD:s systerpartier samarbetar, bildar allianser och förändrar maktbalansen i EU.

Attityden gentemot Ryssland har splittrat

Samtidigt finns frågor som splittrar. Inställningen till Ryssland har delat ytterhögern i Europa och har tidigare satt käppar i hjulet för planer på en stor gemensam partigrupp i EU-parlamentet. Bilden av en högernationalistisk trend i Europa är inte heller helt entydig. I Danmark har Dansk Folkeparti rasat dramatiskt i opinionen sedan senaste valet där.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ann-Cathrine Jungar, statsvetare.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jesper Timan

Efter den djupa splittringen under pandemin har det nordiska äktenskapet återhämtat sig. Hör om hur Nato, säkerheten i Östersjön och energikrisen återigen fått kärleken att spira.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gränserna stängdes och det nordiska samarbetet kollapsade under coronapandemin. Splittringen blev en påminnelse om att grannsämjan inte kan tas för given. Men idag är spelplanen en annan och nytändningen i den nordiska relationen är ett faktum. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och det nya säkerhetspolitiska läget har på nytt fört de nordiska länderna närmre varandra. Men frågan vad som händer om energikrisen förvärras ytterligare. Hör även om Finlands försäkran om gå hand i hand med Sverige genom Nato-processen. Hur starkt är löftet i ljuset av Turkiets president Erdogans försök att så split mellan Sverige och Finland?

Minkslakten hann ifatt Mette Frederiksen – nyval utlyst

Minkskandalen ledde till allvarlig kritik mot den danska regeringen och statsminister Mette Frederiksen. Nu har hon utlyst nyval som hålls den första november. Hör om hur spelplanen ser ut och vad som krävs för ett maktskifte.

Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Norge. Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Fabian Begnert

Sabotaget i Östersjön gör kriget mer komplicerat. Än är mycket ovisst, men Europa har utan tvekan ett nytt säkerhetspolitiskt läge att navigera i. Hör om europeisk självrannsakan och höjd beredskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skyddet av viktig infrastruktur kommer nu tas upp inom EU som en följd av det misstänkta sabotaget. Ett pikant sammanträffande var att gasledningen Baltic Pipe som korsar Nord Stream i Östersjön invigdes samma vecka som det började uppdagas att det rörde sig om ett sabotage mot Nord Stream. Sprängningarna på havsbotten ses av många som ett uttryck för en ny typ av hybridkrigföring. Finns det risk att Europas fokus flyttas, bort från kriget i Ukraina?

I Tyskland har infrastrukturprojektet Nord Stream tidigare betraktats som ett projekt med stabiliserande effekt. Hör om hur debatten förs i Tyskland idag. Hör också i avsnittet om Tysklands nya energipaket som får andra länder i EU att se rött.

Medverkande: Caroline Salzinger, tidigare Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, geopolitisk analytiker på Politea (tidigare chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet).

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Alma Segeholm

Ryska män flyr Putins mobilisering. Men Estland, Lettland och Litauen håller gränsen stängd. Hör om hur säkerhetsfrågorna präglar det lettiska valet och hur Baltikum nu fått ett större erkännande i EU.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De baltiska länderna har varit pådrivande i EU för att få till stånd en hård linje mot Ryssland. Och många av de frågor som Europa nu brottas med, har man lång erfarenhet av i Baltikum. Till exempel har de baltiska länderna sedan tidigare jobbat hårt för att bli kvitt ett ryskt gasberoende. Hör om hur Estland, Lettland och Litauen nu, under kriget, fått ett större erkännande inom unionen. Vi borde ha lyssnat på er, sade till exempel kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora linjetal nyligen.

Så driver Baltikum på i EU

Efter Putins storskaliga mobilisering diskuterar nu EU nya sanktioner mot Ryssland. Där är de baltiska länderna drivande. Likaså har man drivit på i frågan om att stänga gränserna för ryska medborgare. Hör om hur stort det faktiska inflytandet varit. Inför valet i Lettland den 1 oktober är säkerhetsfrågorna högst på agendan, följt av energi och de höga priserna i vardagen. I avsnittet följer vi även upp det italienska valet och valresultatet där.

Medverkande:

Susanne Palme, EU-kommentator.

Carina Holmberg, korrespondent som bevakar Baltikum.

Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson

Det högernationalistiska partiet Italiens bröder med Giorgia Meloni blev de stora vinnarna i valet i Italien. Hör en längre intervju med Bruno Tiozzo, som tidigare varit partikamrat med Meloni.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Italien får av allt att döma sin första kvinnliga premiärminister, Girogia Meloni. Hennes parti, högernationalistiska Italiens bröder, blev i söndagens val vinnare med den högerkoalition som också består av Matteo Salvinis Lega och Silvio Berlusconis Forza Italia.

Italiens bröder är ett nytt parti som bildades 2012. Men partiet består också av äldre politiker som har starka kopplingar till den postfascistiska rörelsen. Meloni har i sin ungdom hyllat den tidigare italienske diktatorn Mussolini som en skicklig politiker, men tar i dag avstånd från honom.

Hör här en längre intervju med Bruno Tiozzo som var partikamrat med Giorgia Meloni innan hon blev ledare för Italiens Bröder. Bruno Tiozzo bor i dag i Sverige och är moderat kommunpolitiker i Göteborg och advokat.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge

Giorgia Meloni från nationalkonservativa Italiens bröder kan snart ta makten i Italien. Hör om vad hon vill, hur hennes parti stöttar Ungern i EU-bråket och om vad partiets fascistiska rötter betyder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Energifrågan och Italiens ekonomi har stått i fokus under valrörelsen. Även sanktionerna mot Ryssland har funnits på agendan. Hör om hur Giorgia Meloni väntas positionera sig inom EU om hon vinner och blir Italiens första kvinnliga premiärminister på söndag. Meloni håller ett starkt grepp om opinionen och går till val i en högerkoalition tillsammans med Silvio Berlusconis Forza Italia och Matteo Salvinis Lega.

Fascistiska arvet förföljer och splittrar

Italiens bröders ideologiska grund beskrivs som nationalistisk, värdekonservativ och EU-kritisk. Partiets motståndare har varnat för att Italien kan vara på väg att få en odemokratisk regering med koppling till högerextremism. Men partiledaren Giorgia Meloni menar att detta är lögn. Vad betyder det att Italiens bröder beskrivs som ett postfascistiskt parti? Hör om hur partiets rötter värderas och debatteras i Italien.

Medverkande:

Claes Aronsson, programledare

Marie Nilsson Boij, korrespondent i Sydeuropa

Susanne Palme, EU-kommentator

Göran von Sydow, statsvetare och chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).

Bruno Tiozzo, kommunpolitiker för Moderaterna i Göteborg med bakgrund inom italiensk politik.

Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: Therese Rosenvinge

En total omgörning av elmarknaden. Det var något av det som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggade för i sitt stora linjetal. Ett tal där kriget i Ukraina fick känslor att flöda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Putin kommer att misslyckas, sade Ursula von der Leyen i inledningen av sitt tal om tillståndet i unionen.

Klädd i de ukrainska färgerna gult och blått höll Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg på onsdagen. Det var ett ovanligt känslosamt tal med stort fokus på Rysslands krig och Europas roll i att stötta Ukraina. Ursula von der Leyen manade till enighet inom EU.

– Det är också ett krig mot vår energi, ett krig mot vår ekonomi, ett krig mot våra värderingar och ett krig mot vår framtid, sade hon inför parlamentet.

Europapodden analyserar, reder ut och förklarar. Hör om de viktigaste beskeden, de största överraskningarna och de tydligaste signalerna om framtiden.

Ett tydligt besked som kom längre in i talet var att Ursula von der Leyen kommer att initiativ till en fördragsändring för att möjliggöra fortsatt utvidgning av unionen.

Sedan 2010 håller EU-kommissionens ordförande ett linjetal inför Europaparlamentet varje år. Onsdagens tal (State of the Union) var Ursula von der Leyens tredje.

Medverkande:

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, Ekots EU-kommentator

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Ylva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist Expressen

Putins armé pressas tillbaka av Ukraina. Men stödet från Europa är inte vad Kiev hoppas på. Hör om uteblivna vapenleveranser och de ukrainska förväntningarna på Storbritanniens nya ledare Liz Truss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett missnöje gror över att Europa inte hjälper till ännu mer nu när Ukraina går på offensiven och återtar territorium. Bland annat har man efterfrågat tyska stridsvagnar, som inte skickas. Även det finansiella stödet är oerhört viktigt för Ukrainas möjligheter att fortsätta stå emot den ryska invasionen. Men även där går det mycket trögt från EU:s sida. Varför tar det så lång tid och vad får det för konsekvenser?

Johnson sågs som hjälte – nu hoppas Ukraina på Truss

Volodymyr Zelenskyj och Boris Johnson hade nära och tät kontakt. Den tidigare brittiske premiärministern var en av de första ledarna i världen att besöka Kiev efter Rysslands invasion och i Ukraina har Boris Johnson hyllats som en hjälte. Nu frågar sig många hur Liz Truss kommer att ta över stafettpinnen. Behåller Storbritannien Europas ledartröja när det kommer till att stötta Ukraina? Hör om den nya premiärministerns första tunga vecka som helt kom att överskuggas av drottning Elizabeths död.

Medverkande:

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, Ekots EU-kommentator

Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator

Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

Drottning Elizabeth satt 70 år på den brittiska tronen. Hon har haft 15 brittiska premiärministrar under sig. Hör om hur hennes inflytande sett ut och om det politiska arv som hon lämnar efter sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje vecka har drottning Elizabeth tagit emot den sittande brittiska premiärministern på Buckingham Palace. Den förste var Winston Churchill. Under pandemin fick audienserna ske över telefon. Mötena har varit hemliga, men tidigare premiärministrar har beskrivit drottningen som en viktig och trevlig samtalspartner och hon har beskrivits i termer av en rådgivare. Vad innebär det? Vilket politiskt inflytande har Drottning Elizabeth haft och utövat?

Monarkins ställning kan förändras efter drottningens död

Hör också om rollen som samväldets överhuvud och hur debatten om den brittiska monarkin förändrats över tid. Hur kommer monarkins ställning i Storbritannien och runt om i världen att förändras nu under kung Charles? Hör också om drottning Elizabeths person och omtalade humor. Sveriges Radios nuvarande och tidigare Londonkorrespondenter samtalar i ett extraavsnitt från Europapodden.

Medverkande:

Agneta Ramberg, tidigare Londonkorrespondent

Daniel Alling, tidigare Londonkorrespondent

Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

Claes Aronsson, programledare

Ryssland har nu helt stoppat gasen till Europa. Detta ovanpå redan skyhöga priser och rekordinflation. Energikrisen fördjupas och EU:s energiministrar samlas till krismöte. Men vad kan EU göra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rysslands agerande mot Europa beskrivs nu allt oftare i termer av ett energikrig. Gazprom har skyllt på reservdelsbrist, men i veckan har Ryssland också sagt rakt ut att gasstoppet genom Nord Stream 1 kvarstår tills sanktionerna mot Ryssland hävs.

"Helt nya tongångar inom EU"

I Europa växer oron inför vintern. Ett lapptäcke av åtgärder, stödpaket och subventioner har införts runt om i Europa. Tyskland kom i helgen med ett omfattande stödpaket för att hjälpa hushållen, men långt ifrån alla länder har råd att tackla krisen på samma sätt. Nu ökar pressen på EU att kliva in och göra om elmarknaden och det talas om nödåtgärder. Ett antal långtgående förslag ligger på bordet, så som pristak, beskattning av övervinster och att frikoppla gaspriset från elpriset. Hör om några av förslagen och vilken effekt åtgärderna skulle kunna få. Hör också om hur energikrisen slår olika hårt på olika håll i Europa. Och kan Putin lyckas med att så split i EU när det kommer till att stötta Ukraina?

Medverkande:

Claes Aronsson, programledare.

Susanne Palme, Ekots EU-kommentator.

Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator.

Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent.

Producent: Therese Rosenvinge

Tekniker: Joachim Persson

Liz Truss blir Torypartiets nya ledare och därmed Storbritanniens nya premiärminister efter Boris Johnson. Men vem är hon? Vad vill hon? Hör historien om Liz Truss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Liz Truss växte upp i Leeds i norra England och framhåller ofta sin bakgrund som otypisk för en konservativ politiker. Men vid 47 års ålder har Truss en lång politisk karriär bakom sig. Hon har varit minister under tre konservativa primärministrar, nu senast utrikesminister i Boris Johnsons regering. Under sin kampanj har Truss upprepat löften om skattesänkningar. Och på måndagen stod det alltså klart att Liz Truss löften gått hem hos partiets medlemmar och att hon besegrat partikamraten Rishi Sunak i kampen om ledarposten i Tories.

Jämförs ofta med Margaret Thatcher

"Den nya järnladyn" har blivit ett epitet som återkommer när det gäller Liz Truss. Men åsikterna går isär om hur rättvis jämförelsen med landets första kvinnliga premiärminister Margaret Thatcher egentligen är. Även de många politiska u-svängar som Liz Truss stått för har fått stort utrymme i kampen om partiledarposten, inte minst att Liz Truss helt bytt fot i fråga om Brexit. Hur länge kommer u-svängarna att förfölja Truss när hon nu flyttar in på 10 Downing Street? Och vad betyder det för framtiden att hon inte vill svara på om Emmanuel Macron är en vän eller fiende?

Medverkande:

Claes Aronsson, programledare

Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

James Savage, chefredaktör för The Local

Frågan om de ryska turistvisumen splittrar EU. Är det rimligt att straffa en hel befolkning? Eller riskerar ett visumstopp bara att spä på russofobi och spela Putin i händerna? Frågan är dessutom juridiskt snårig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tjeckien, Finland och Baltikum driver på och vill försvåra för ryssar att resa in i Europa.

Men visumfrågan är besvärlig för EU. Andra EU-ledare varnar för konsekvenserna av att bestraffa ett helt folk. Dessutom finns juridiska komplikationer och visumfrågan prövas nu rättsligt av EU. Stora principfrågor om fri rörlighet och öppenhet står på spel.

Så kommer Europa att kunna enas? Samtidigt pågår en intensiv debatt om ökad russofobi till följd av Putins krig i Ukraina. Hur är det att vara ryss och åka på solsemester till södra Europa idag?

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, EU-kommentator

Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent

Marianne Sundholm, politisk reporter på YLE

Polen har försett Ukraina med vapen under kriget och satsar nu stort på militär upprustning. Mängder av vapen köps in. Vad betyder detta för Sverige och EU på sikt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polen har varit Ukrainas nära vän under kriget. Engagemanget för grannlandet är starkt och går långt tillbaka i historien. Samtidigt gror en konflikt med EU. Korruption inom rättsväsendet går emot EU:s regler och leder till att Polen måste betala höga böter. Polen får inte heller ut sitt coronastöd. Inom EU finns nu en växande oro för att Polen kan sätta sig på tvären i allt fler frågor inom unionen och i det tysta finns förhoppningar om ett maktskifte efter nästa års val.

Medverkande:

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, EU-kommentator

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan

Peter Johnsson, författare, översättare och Polenkännare

Korrespondenterna Andreas Liljeheden (Bryssel),Caroline Salzinger (Berlin), Stephanie Zakrisson (London), Marie Nilsson Boij (Paris) och EU-kommentatorn Susanne Palm om läget i Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här avsnittet av Europapodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.

Programledare: Claes Aronsson.

Hur utvecklas kriget i Ukraina, vilken sida har momentum och när väntas nästa stora sammandrabbning? Hör om hur Ryssland strider med gamla vapen medan Ukraina får alltmer avancerade vapenslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet

Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm

Kolkraft och kärnkraft är tillbaka som "räddare" när Putin drar åt gaskranarna till Europa. Men det räcker inte och alternativa energislag för att förse Europa med tillräckligt mycket energi för att klara en kall vinter kommer enligt energianalytiker att ta 2-3 år att bygga upp. Vad som återstår är att dra ner på energianvändningen, men hur kommer medborgare och företag runt om i Europa att acceptera det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Daniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent

Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps

Elin Akinci, energianalytiker på ELS Analysis

Nyligen kom Ukraina och Ryssland överens om ett avtal som skulle leda till att omkring 20 miljoner ton spannmål skulle kunna skeppas ut genom Svarta havet. Men direkt efter det bombade Ryssland på nytt hamnen i Odessa. Vad som utspelas i Svarta havet har inte uppmärksammats på samma sätt som krigsföringen i land påpekar Niklas Granholm på FOI, men just i havet kan styrkeförhållandena i kriget avgöras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent

Niklas Granholm, vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI

Torbjörn Jansson, utredare på Agrifood Economics Centre vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

På onsdag kommer bara två kandidater till premiärministerposten efter Boris Johnson finnas kvar, hör om vilka det troligen står mellan och vad dom står för. Klart är i alla fall att nästa brittiska premiärminister inte är en vit man.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Hanna Malmodin, sommarkorrespondent i Storbritannien

James Savage, chefredaktör på The Local

Gabriele Messori, forskare och lektor i meteorologi vid Uppsala Universitet

Hör om vapenleveranser, strategier och förluster. Ukraina vill skapa en miljonarmé och Putin säger att Ryssland "inte ens har börjat nåt seriöst i Ukraina". Vilken sida har initiativet i kriget och vad är att vänta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan

Efter två dygn av kaos och strömhopp från Boris Johnsons regering gick han till slut med på att avgå som Toryledare men sitter kvar som premiärminister tills det finns en efterträdare. Hör om skandalerna som ledde fram till fallet och hur han blir ihågkommen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Agneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator och Londonkorrespondent

James Savage, chefredaktör för The Local

Turkiets president Erdogan agerar på många olika internationella spelplaner just nu. Hör om problemen och hoten mot Erdogans position på hemmaplan som kanske är dom viktigaste orsakerna till hans agerande i NATO-frågan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, EU-kommentator

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Peter Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet

Vi lever i en omvälvande tid och den tyska identiteten kanske påverkats än mer än den svenska sedan Ukrainakriget inleddes. Tyska politiker har börjat använda ord som inte hörts sedan andra världskriget, med innebörd att ta på sig en ledarroll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, EU-kommentator

Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent

Nina Benner, Sommarkorrespondent i Finland

Ryssland anklagas för utpressning med världens fattigaste länder som gisslan, men Ryssland skyller Ukrainas problem med att exportera sitt spannmål på sina motståndare. Vad som väntar är utbredd svält i delar av världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, EU-kommentator

Kristian Åström, Ekonomikommentator

Johanna Melén, Rysslandskorrespondent

På söndag sker andra omgången av det franska parlamentsvalet. Emmanuel Macron sitter ju kvar som president men kommer han att kunna driva igenom sin politik eller kommer vänstern som lyckats enats bakom Jean-Luc Mélenchon att rubba hans nuvarande majoritet. Allt tycks hänga på dom unga väljarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Marie Nilsson Boij, Pariskorrespondent

Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent

Tomas Lindbom, frankrikekännare och författare

Polens status - tysk/ryska gasledningen - Nato - vapenleverenser. Fyra områden som förändrats radikalt till följd av Ukrainakriget. Hör ochså om den sköra tråd som Storbritanniens premiärminister Boris Johnson hänger i.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, EU-kommentator

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Göran von Sydow, chef för Institutet för Europapolitiska Studier, SIEPS

Agneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator

En fjärdedel av oljan som EU konsumerar kommer från årsskiftet behöva köpas på annat håll. Men EU- länderna hade denna gång svårt att komma överens, och några undantag fick göras. Frågan är om detta blir det sista av EU:s totalt sex sanktionspaket mot Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Susanne Palme, EU-kommentator

Teresa Küchler, som bevakar EU för Svenska Dagbladet

EU:s klimatarbete har delvis snabbats på till följd av Ukrainakriget, vi ser större satsningar på förnybar energi och minskad användning av rysk gas. Men samtidigt kommer förslag från EU att finansiera omställningen genom att sälja fler utsläppsrätter, vilket minskar möjligheten att nå klimatmålen. Det är ett steg fram och två tillbaka när EU:s klimatarbete rankas i Europapodden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, EU-kommentator

Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent

Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent

Är det ett nytt Nato som växer fram, där på sikt Nato och EU blir i stort sett samma sak? Hör om alliansens styrka och svaghet och om hur USA:s intresse för Nato kanske svalnar. Sverige och Finlands medlemskap lär leda till ett mer sammanhållet Norden och vi svenskar blir lite mer av européer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Björn Fägersten, seniorforskare vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet

Bengt Lindroth, journalist och författare

Susanne Palme, EU-kommentator

EU lyckas inte enas om ytterligare sanktioner mot Ryssland, Ungern vill inte minska på importen av rysk olja. Frankrikes president Macron vill se ett "EU Light" men bland annat Sverige motsätter sig en sån utveckling. Hör dessutom om den åldrade brittiska drottningen och alla politikerskandaler. Festandet fyller media i Storbritannien där "partygate" har följts av "beergate". Tories skakas av resultaten från lokalvalen och vad händer när Sinn Fein blir största parti på Irland?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, EU kommentator

Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

I Finland bär varje familj på en egen historia av krig mot den stora grannen i öster. Finland har en 130 mil lång gräns mot Ryssland och nu står ett NATO-medlemskap för dörren. Hör om hur finländare präglats av relationen till Ryssland och vad den betyder idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Henrik Meinander professor i historia vid Helsingfors Universitet

Susanna Ginman, politisk redaktör på Hufvudstadsbladet

Bengt Linderoth, författare och journalist

Claes Aronsson, programledare

Parisa Höglund med gäster om dramatiken och politiken i Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Susanne Palme, Eu-kommentator

Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent

Göran von Sydow, chef för SIEPS, Svenska Institute för Europapolitiska Studier

Emmanuel Macron vann med nära 59 procent mot Le Pens 41 procent, och han blir därmed den förste franske president som blivit omvald på drygt 20 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Marie Nilsson Boij, Pariskorrespondent

Beatrice Janzon, Ekots utsände och tidigare Pariskorrespondent

Tomas Lindbom, författare

Vem blir Frankrikes president dom kommande fem åren, inte ens våra experter är helt säkra trots att Emmanuel Macron ser ut att ha ett rejält försprång. Hör om varför Marine Le Pen lyckats bättre denna gång och om vad ett hårigt bröst har med valrörelsen att göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, Programledare

Marie Nilsson Boij, Pariskorrespondent

Anja Sahlberg, Ekots utsände i Marseille

Marie Louise Kristola, Klimatkorrespondent

Alice Petrén, journalist och författare

Hur har kriget i Ukraina påverkat debatten i andra EU-länder som heller inte är med i NATO? Och vad är det som egentligen gäller för medlemmar, måste ett land tillåta t.e.x amerikanska Nato-förband på sin mark?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Medverkande:

Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator

Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent

Stephanie Zachrisson, Londonkorrespondent

Hör dessutom Eva Hagström Frisell, Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI

President Emmanuel Macron har redan börjat flörta med unga och klimatintresserade väljare. Deras kandidater gick inte vidare i första omgången och nu tilltar striden om denna viktiga väljargrupp som riskerar att avstå från att rösta i det avgörande presidentvalet 24 april.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Claes Aronsson, programledare

Medverkande:

Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent

Beatrice Janzon, Ekots utsände

Axel Gylden, journalist vid Léxpresse

Gustaf Arrhenius, VD för Institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi

Första valomgången i det franska presidentvalet är klart, striden kommer stå mellan den sittande presidenten Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen. Den politik dom båda vill föra är så vitt skild från den andre att man nog kan tala om två helt skilda världar. Programledare Claes Aronsson Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent Fanny Härgestam, författare och medarbetare på Svenska Dagbladet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit en ovanlig valrörelse på många sätt, men också en ovanlig uppställning politiker. Kommer slutstriden stå mellan Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen eller vänsterradikalen Jean-Luc Mélenchon?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare Claes Aronsson

Medverkande Marie Nilsson Boij, Pariskorrespondent

Margareta Svensson, Ekots utsände

Alice Petrén journalist och författare

Sylvain Briens professor i nordisk litteratur och kulturhistoria vid Paris-Sorbonne-universitetet

Producent Lena Bejerot

På söndag går Frankrike till val. President Emmanuel Macron som ägnat sig åt storpolitik och samtal med Putin istället för att driva valkampanj har tappat sitt försprång mot högernationalisten Marine Le Pen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare Claes Aronsson, medverkande Susanne Palme, Eu-kommentator, Maria Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent och Margareta Svensson Ekots utsände under valet.

Ungerns premiärminister Viktor Orban har gjort en tvärvändning och blivit fredsduva. Orban har tidigare varit Putins närmsta allierade i EU, men nu är gäller det att vinna valet på söndag. Programledare Claes Aronsson, medverkande Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator och Sara Svensson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Producent Lena Bejerot

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En boxare, en oligark och en filmregissör. Hör experterna om president Zelenskyjs närmaste män och om deras makt och inflytande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent.

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Tio miljoner ukrainare har lämnat sina hem på grund av kriget. Ungefär 3.5 miljoner människor har korsat gränsen, resten av flyktingarna är fortfarande kvar inne i Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Marie Nilsson Boij korrespondent i Sydeuropa.

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Putins brutala krig sätter även hård press på ekonomin i Europa. Hör hur ekonomierna i Storbritannien, Frankrike och Tyskland påverkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Marie Nilsson Boij korrespondent i Sydeuropa.

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Hör om Putins hot om ett kärnvapenkrig. Hör också om dom vapen som Europa skickat till Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Fredrik Wadström fd Rysslandskorrespondent, Marie Nilsson Boij Sydeuropakorrespondent, David Carlqvist, utrikesreporter EKOT, Susanne Palme EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Tyskland helomvänder, sanktionerna hårdnar och Putin kärnvapenhotar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Korrespondent Lubna El-Shanti i Ukraina, Caroline Salzinger i Tyskland och Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Dessutom EU-kommentator Susanne Palme och Björn Fägersten vid Utrikespolitiska Institutet.

Programledare: Claes Aronsson.

Rysslands beslut att erkänna utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina väcker starka reaktioner. Hör röster från EU, Lviv i Ukraina och Moskva. (Avsnittet publicerades den 22 feb. 2022)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Johanna Melén, Sveriges Radios Moskvakorrespondent, Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Lubna El Shanti Östersjökorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator. 

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Vi på Europapodden vill tipsa om ett avsnitt av P1:s Mellanösternpodd om Turkiets ledare Tayyip Erdoan, en man som velat ta Turkiet in i EU men som hamnat i allt djupare konflikt med flera EU-ledare.

Sveriges Radios podd för dig som vill veta allt om Mellanöstern. Om maktspel, matupplevelser, musik, fotboll, palatsintriger, terrorister och mycket mer. Du hittar den i appen Sveriges Radio Play.

I P1:s Mellanösternpodd intervjuas Sveriges Radios främsta experter på Mellanöstern. Bland gästerna finns de prisbelönta utrikeskorrespondenterna Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström och medarbetare från de kurdiska, arabiska och persiska grupperna på Ekot.

Hur reagerar dom nordiska länderna på Rysslands hot mot Ukraina? Hör Nordenkorrespondenterna kommentera Norge , Danmark och Finlands linje gentemot Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent , Carina Holmberg, bevakar Norge och Island och Samuel Larsson korrespondent i Danmark. 

Programledare: Claes Aronsson

[email protected]

Producent: Irma Norrman 

[email protected]

Nu möts världsdelarna i olika konstellationer för att undvika en upptrappning i Ukraina. Privatjeten har gått i skytteltrafik till både Moskva, Kiev, Bryssel och Washington.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, och Björn Fägersten seniorforskare och chef för UI:s Europaprogram.

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Hur reagerar Tyskland, Frankrike och Storbritannien efter Rysslands agerande i Ukraina? Och hur ser Ryssland på EU:s roll i samtalen om Ukraina?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger Berlinkorrespondent, Lubna El-Shanti Östersjökorrespondent

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Efter ett lugnt år kan kalabaliken i den italienska politiken vara tillbaka. Hör om de viktigaste nyckelspelarna i det italienska presidentvalet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator, Marie Nilsson Boij Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, Bruno Tiozzo advokat och Italienkännare.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Efter flera avslöjanden om fester på 10 Downing Street mitt under lockdown har stödet för Boris Johnson sjunkit. Hur länge kan han sitta kvar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent, Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator och Kris Boswell Radio Sweden

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Frankrike har tagit över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Hur kommer det bli och hur kommer det blir för Macron?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent , Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator, Göran von Sydow direktör och chef för Sieps.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Den 26 december 1991 upplöstes Sovjetunionen och ersattes av 15 självständiga stater. Hur gick det till och hur är det i regionen idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Johanna Melén, Sveriges Radios Moskvakorrespondent, Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, och Susanne Palme, EU-kommentator. 

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Vilka stora händelser väntar i Frankrike, Italien och Storbritannien? Och vilka frågor står högst på EUs agenda?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  EU-kommentator Susanne Palme

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

I detta avsnitt svarar Europapodden på lyssnarnas intressanta, roliga och kluriga frågor. Hur uttalas Schweiz? Hur mår Portugal? Hur går det för Greklands ekonomi? Och vilken nationalrätt är den bästa i EU?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent och Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent.

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Greta Thunberg, Ursula von der Leyen, Laura Codrua Kövesi, Dalia Grybauskait, Margrethe Vestager och Christine Lagarde. Det är några av Europas mäktigaste kvinnor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Caroline Salzinger Sveriges Radios korrespondent i Berlin , Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent och Josefina Eriksson Statsvetare vid Uppsala Universitet.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Det händer mycket inom fransk politik. Drottningen av Parisregionen Valérie Pécresse och högernationalistiske Eric Zemmour utmanar Macron med buller och bång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Marie Nilsson Boij  Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa , Tomas Lindbom, Frankrikekännare och författare och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Julafton verkar ha kommit tidigt till Tyskland i år. Den nya tyska trafikljusregeringen ger bland annat grönt ljus till massor med investeringar och rött ljus till skattehöjningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Caroline Salzinger, Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Christian Stichler fd Sverigekorrespondent för tyska public-servicebolaget ARD och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Oäkta barn, abdikeringar och korruption har pressat Europas monarkier. Och i Storbritannien blir Drottning Elizabeth allt mer osynlig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent, James Savage grundare till nättidningen The Local , My Hellsing forskare Stockholms Universitet och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

En ny våg av smitta sprider sig över Europa. Vad säger EU och hur ska den nya smittvågen stoppas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Sara Heyman Hälsokorrespondent Sveriges Radio, Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Krisen vid den polska gränsen innehåller några av de känsligaste frågorna inom EU-politiken: Migration, relationen med Ryssland och Polen som inte vill lyda Bryssel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Östersjökorrespondent, Johanna Melén, Sveriges Radios Moskvakorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator. 

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

När Merkel omfamnar och kindpussar Macron exploderar twitter av känslor. Samtidigt störs Merkels avskedsturné av ett litet gnissel i de tyska regeringsförhandlingarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Caroline Salzinger, Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Coronapandemin slog hårt mot det nordiska samarbetet. Kanske kan Nordiska Rådets pågående möte i Köpenhamn reparera relationen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: David Rasmusson, Nordenkorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent , Carina Holmberg, bevakar Norge och Island och Samuel Larsson korrespondent i Danmark. 

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Återhämtningen efter pandemin har ökat efterfrågan på energi. Naturgasen räcker inte till och vindkraften har producerat dåligt i vissa områden där det varit ovanligt vindstilla. Är det en tillfällig energikris i Europa eller kommer den hålla i sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Mats Engström, analytiker med inriktning på miljö- och näringspolitik på SIEPS, Susanne Palme, EU-kommentator och Kristian Åström Ekots ekonomikommentator.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Brist på lastbilschaufförer, skyhöga energipriser och mordet på politikern David Amess. Hur mörk och dyster är hösten i Storbritannien just nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator och Stephanie Zakrisson Sveriges Radios korrespondent i London.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman 
[email protected]

Nu tar Polen EU-lagen i egna händer. Blir det som händer i Warszawa en förebild eller bara ett avskräckande exempel? Och vad kan EU göra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Carl Fredrik Bergström professor i Europarätt Uppsala Universitet, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Östersjökorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.

 
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Nu hettar det till inför det franska valet i vår. En ny joker i leken har dykt upp: Eric Zemmour. Vem är han och kan han förändra förutsättningarna för fransk politik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, Fanny Härgestam, journalist, författare och programledare på SvD:s nyhetspodd Dagens story och  Susanne Palme, EU-kommentator

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Irma Norrman
[email protected]

Småttingarna förhandlar nu, dom gröna och liberalerna väntas få stort inflytande i Tyskland. Vad betyder det för relationerna till EU, Ryssland och Kina? Och vad sjöng egentligen grodan Kermit?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier, Sieps, Susanne Palme, EU-kommentator, Luise Steinberger, Ekot.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Två kandidater gör sig redo att bli näste tyske förbundskansler. Men bara en kommer att få chansen. Vem lägger korten rätt i pokerpartiet och får leda Tyskland?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Podden spelades in natten mot måndag innan valresultatet var helt klart. SPD utropades som största parti vid kl. 05 på måndagsmorgonen med 25,7 procent mot kristdemokratiska CDU/CSU:s 24,1 procent.

Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Tysklands-korrespondent, Patrik Ahlqvist, TT:s utsända i Berlin, Jan Mosander, författare och före detta Berlin-korrespondent för Sveriges Radio, Jan Lewenhagen, författare och tidigare Berlin-korrespondent för Dagens Nyheter.

Programledare: Claes Aronsson
Producent: Ulrika Bergqvist

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Angela Merkel poserar med papegojor och CSU:s Markus Söder har visst inte öl i sin sejdel. Vi summerar en ovanlig valrörelse och frågar oss vad Greta-effekten kan betyda för det tyska valet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent, Daniela Marquardt, tidigare Tysklands korrespondent, Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga.

Programledare: Claes Aronsson

Producent: Ulrika Bergqvist. 

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Socialdemokraten Olaf Scholz är en av favoriterna att ta hem kanslerposten i det tyska valet. Europapodden reser till Hamburg för att förstå vad som format den man som kan bli Tysklands näste ledare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Christian Stichler, tidigare Nordenkorrespondent för tyska public service kanalen ARD, Erik Kruger, pensionär som länge levt och arbetat i Hamburg och har rösträtt i Tyskland, Sebastian Gerber, lärarassistent och förstagångsväljare.

Programledare: Claes Aronsson

Prodcent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Söndagens val i Tyskland är unikt på flera sätt. En ny kansler ska ta över efter Angela Merkels 16 år vid makten, de stora partierna har krympt och vem som tar vem i slutändan är ovisst in i det sista.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Hansjörg Kissel, Sveriges Radios valgeneral för bevakningen av det tyska valet.

Tekniker: Brady Juvier

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

I EU:s viktigaste tal, kommissionsordförandens state of the union, varnade Ursula von der Leyen för en ny säkerhetspolitisk situation och föreslog ett stärkt EU-försvar på flera plan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Analys och kommentar av EU:s state of the union.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Bryssel-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson.

Rösten: Johar Bendjelloul

Producent: Ulrika Bergqvist.

Erna Solberg byts mot Jonas Gahr Støre i Norge och i Tyskland testar en desperat kronprins poesi för att rädda sitt skinn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Carina Holmberg, Norge-korrespondent, Jens Möller, tidigare Norge-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent.

Programledare: Claes Aronsson
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]