Europapodden

Putins underrättelsetjänster är tillbaka i Europa. Hör om aktuella spionavslöjanden som skakar flera länder och hur Europa kan agera när Ryssland spionerar på nya sätt och bygger om sina agentnätverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU-parlamentet skakas just nu av ett avslöjande om att en lettisk ledamot under lång tid ska ha varit rysk agent. Tatjana ?danoka själv nekar till anklagelserna, men straffas nu av EU-parlamentet på grund av det som framkommit. Samtidigt i Österrike rullas en omfattande spionaffär upp som reser frågor om landets historiska relation till Ryssland. Och Tyskland skakades nyligen av att Ryssland avlyssnade ett samtal mellan toppmilitärer som sedan publicerades.

De ryska underrättelsetjänsterna har haft motgångar i Europa på senare år. Dels misslyckade operationer och dels har hundratals ryska diplomater utvisats då de misstänkts ha varit agenter. Men Rysslands underrättelsetjänster lär av sina misstag och hittar nu nya arbetssätt och nya personer att rekrytera i Europa.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Carolina Angelis, författare och underrättelseexpert.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Längs Ukrainas frontlinje gräver soldater skyttegravar inför en väntad rysk offensiv. Samtidigt talar president Zelenskyj nu om risken att kriget förloras. Hör om läget i kriget och vad Europa kan göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Om EU-parlamentets makt, hur enskilda ledamöter kan skaffa sig stort inflytande och om partigruppernas roll. Och vad betyder det att en rysk påverkanskampanj nu kopplas till EU-parlamentet? Europapodden guidar inför valet i juni.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför gör man rätt i att bry sig om valet till Europaparlamentet i juni? Hur påverkas parlamentets legitimitet när valdeltagandet är så lågt och hur besvärande är de korruptionsskandaler som avslöjats, nu senast att parlamentariker uppges ha fått betalt för att sprida rysk propaganda? I veckans upplaga av Europapodden reder vi ut en handfull frågor inför EU-valet den 6-9 juni. Hur vassa tänder har EU-parlamentet i olika frågor och hur mycket måste man som väljare sätta sig in i vad de europeiska partigrupperna egentligen tycker och driver?

Medverkande: Susanne Palme, EU-journalist och Ekots tidigare EU-kommentator. Ylva Nilsson, fristående EU-journalist som skriver för bland andra Expressen.
Programledare: Jan Andersson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jakob Lalér

EU smider nya planer för att långsiktigt säkra stödet och vapenleveranserna till Kiev. Men när jättarna Tyskland och Frankrike drar åt olika håll blir språnget in i framtiden svårare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rysslands fullskaliga krig i Ukraina är nu inne på tredje året. Samtidigt har det gått upp för Europas ledare att man inte kan ta stödet till Ukraina för givet, inte minst har det blivit tydligt efter att 60 miljarder dollar fastnat i den amerikanska kongressen. Men Europas väg mot att på egen hand skala upp vapenindustrin och bära stödet till Ukraina är långt ifrån rak och enkel. I såväl Tyskland som Frankrike pockar inrikespolitiken på, samtidigt som de båda jättarna till och från har svårt att dra åt samma håll. De senaste månaderna har friktionen mellan Paris och Berlin blivit uppenbar och frågan är vem av Scholz och Macron som är mest bekväm med att bära en ledartröja när USA kliver undan.

Samtidigt tar EU nu nya steg för att säkra vapenleveranserna till Ukraina långsiktigt. På senaste toppmötet kom EU-länderna överens om att man vill använda avkastningen från frysta ryska tillgångar i Europa för att köpa vapen. Vid sidan protokollen pratar man nu också om att gemensamt låna upp pengar för att köpa vapen, något som vore ett helt nytt steg för unionen. Hör också om vad som hände med den stora mängd artillerigranater som Tjeckien nyligen skakade fram.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Stormakter blickar mot Arktis i hopp om att komma åt viktiga metaller och mineraler vilket ökar risk för konflikter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Arktis finns en hel del sällsynta jordartsmetaller som behövs i allt från katalysatorer till datorchipp, batterier och telefoner. Allt fler länder intresserar sig nu just för Arktis för att kunna ta del av dessa viktiga naturtillgångar, vilket kan leda till ökad spänning i regionen.

EU-kommissionen har även nyligen öppnat kontor i huvudstaden Nuuk och även de intresserar sig för de dyrbara ämnena som finns inte minst på Grönland. Men vad innebär EU:s nya position på Grönland, hur påverkar klimatförändringar jakten efter de dyrbara metallerna i regionen och hur spänt är det egentligen i Arktis mellan världens stormakter?

Medverkande:
Niklas Rossbach, senior analytiker på Försvarshögskolan.
Samuel Larsson, Sveriges Radios Danmarkskorrespondent.
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.
Cecilia Khavar, programledare.
Cecilia Corfitsen, producent.
Tekniker: Brady Juvier.

Med tre månader kvar till EU-valet har Europas höger medvind och socialdemokratin uppförsbacke. Vi synar strategierna för hur partierna tänker vinna 400 miljoner européers röster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Sigrid Melchior, EU-korrespondent för Dagens Nyheter. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för europapolitiska studier.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Heinz Wennin

Fyra år har gått sedan coronaviruset lamslog kontinenten. Hör om varför Europas länder agerade så olika i pandemins första skede, vilka lärdomar som finns att dra och om hur EU kan tackla nästa kris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Susanne Palme, journalist och Ekots tidigare EU-kommentator. Sara Heyman, korrespondent för global hälsa. Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Hybridhot, cyberattacker och desinformation med avsändare Ryssland - när Sverige går med i Nato och EU går till val tilltar varningarna för hybridangrepp på kontinentens demokratier. Det här kan Sverige och Europa vänta sig framöver.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runtom Europa protesterar lantbrukare mot ökad byråkrati och sämre lönsamhet men på flera håll, exempelvis i Tjeckien, misstänks proryska aktivister ha kapat demonstrationerna. Samtidigt avslöjades nyligen ett ryskt desinformationsnätverk och EU räknar med ett ökat antal hybridattacker i samband med valet till EU-parlamentet.

Hör om vilka typer av hybridangrepp vi kan komma att se mer av, målet med attackerna och varför Sverige anses mer mottagligt för desinformation än grannen Finland.

Medverkande: Hanna Smith, College of Europe, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Beatrice Janzon, utrikesreporter.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Linda Aktén

Mörka moln över München när säkerhetskonferensen hålls i det osäkraste läget på länge. Två år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina måste Europa axla ett större ansvar för kontinentens säkerhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Europapodden summerar säkerhetskonferensen i München, som det här året kom att präglas av beskedet om Aleksej Navalnyjs död. Samtidigt var det en bekymrad Jens Stoltenberg som för Natos räkning konstaterade att frånvaron av nya amerikanska stödpengar till Ukraina i nuläget påverkar läget på slagfältet. Nu ökar pressen på Europas huvudstäder att dels axla ett större ansvar för Ukraina och dels sluta förlita sig på USA för sin egen säkerhet. Hör om vad Ukrainas president Zelenskyj fick med sig från München och om de nya bilaterala säkerhetsavtalen med Tyskland respektive Frankrike. Hur långt räcker det som Europa och EU gör om USA fortsätter vackla? Hör även om vilka faktorer kan skynda på respektive försvåra för Europas beslutsfattare att öka sina länders försvarsinvesteringar, i ett läge då de flesta tycks vara överens om att hotet från Ryssland kräver ett Europa som är bättre förberett och står mer på egna ben.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Filip Kostamboukidis, utrikesreporter och fd Östeuropakorrespondent. Anna Wieslander, Nordeuropachef vid Atlantic Council.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Hör om hur Trumps Nato-utspel underminerar Europas säkerhet och vad de europeiska länderna har att sätta emot om Trump överger försvarsalliansen och ger Putin grönt ljus att ta för sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Helgens uttalande från Donald Trump, där han säger att han inte kommer skydda europeiska länder från en rysk attack om de inte betalar mer till Nato, har väckt starka reaktioner. Många ställer sig nu frågan vad Trump egentligen menar och hur Europa skulle kunna försvara sig mot ett ryskt angrepp utan stöd från USA.

Hör om det omdebatterade tvåprocentsmålet, bristande europeisk försvarsvilja och om varför Frankrikes och Storbritanniens kärnvapen inte anses avskräckande nog.

Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Susanne Palme, tidigare EU-kommentator för Sveriges Radio.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Finland väljer ny president och överbefälhavare i en helt ny tid. Men när Stubb och Haavisto duellerar handlar det inte bara om hotet österifrån, utan även om vinterbad, cykelbyxor och rock.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På söndag avgörs den andra omgången i det finländska presidentvalet. Efter att ha skakat av sig klungan står det nu mellan Pekka Haavisto och Alexander Stubb. En av dem kommer bli den nye garanten för stabilitet i Natos senaste medlemsland. De två möts nu i debatter och det jämna opinionsläget bäddar för en spännande valdag. Men valrörelsen beskrivs som artig och lugn och de politiska skillnaderna är knappast lätta att urskilja. Så vad kommer avgöra i slutändan?

Hör också om arvet efter den avgående presidenten Sauli Niinistö. Hans popularitet är skyhög i Finland och han har bland annat beskrivits som en person som kan uttolka hur Rysslands Vladimir Putin tänker. Klart är att presidentämbetet fått en ny innebörd efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och under Niinistös tid. Den nye presidenten kommer att representera Finland i Nato och även fungera som landets överbefälhavare.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Marianne Sundholm, reporter på Yle.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Inför veckans toppmöte läcker en hemlig EU-plan för att pressa Orbán om budgetstödet till Ukraina. Samtidigt omringar franska lantbrukare Paris och Europas ytterhöger liftar på arga bönders traktorer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På torsdag är det extrainsatt toppmöte för att få loss stödet till Ukraina, efter att Ungern torpederade det med sitt veto strax före årsskiftet. Det handlar om 50 miljarder euro som under fyra år ska hålla Ukrainas statsapparat flytande. Och nu tycks tålamodet med Viktor Orbán vara slut. Hör om den hemliga Bryssel-planen för att sätta press på Ungern och varför den knappast lär sättas i verket.

I Tyskland är bönderna arga över slopade dieselsubventioner, i Polen och Rumänien över billigt ukrainskt vete, i Nederländerna över kvävebegränsning, i Frankrike över mycket, bland annat den rigorös byråkrati från Bryssel. Hör om hur lantbrukarnas protester runt om på kontinenten pressar såväl europeiska regeringar som EU-kommissionen. Ett mönster som syns är att ytterhögern aktivt syns fånga upp missnöjet ? vad betyder det med fem månader kvar till EU-valet?

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Sara Johansson, politikreporter på ATL.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europeiska handelsintressen hotas när kriget mellan Israel och Hamas svällt till Röda havet. Nu planerar EU för en insats. Samtidigt i Bryssel har spelet börjat om de tyngsta posterna efter valet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Startskottet har gått för EU:s motsvarighet till fotbollens Silly season. För i juni är det inte bara ett nytt EU-parlament som ska väljas utan valet innebär även en omstart för hela EU-maskineriet. Nya kommissionärer ska nomineras och tillsättas, en kommissionsordförande likaså, liksom en ny ordförande för mötena med EU:s stats- och regeringschefer. Hör om ett avancerat pussel kantat av oskrivna regler och utarbetade strategier. Vad ligger bakom att Ursula von der Leyen håller inne med besked om ifall hon ställer upp för en ny mandatperiod? Varför är folk i Bryssel arga på Charles Michel just nu och vem kan bli Sveriges nästa kommissionär? Europapodden synar startpositionerna och ringar in de hetaste namnen att hålla koll på under våren.

Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternreporter på Ekot. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Sigrid Melchior, frilansjournalist i Bryssel knuten till Dagens Nyheter.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europa bereder sig på att axla mer av sitt eget försvar och mer av stödet till Ukraina framöver, i skuggan av val i både EU och USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör om hur Tyskland gått från anklagelser att dra benen efter sig i stöd till Ukraina till att ta på sig ledartröjan. Nu vill landet ?name and shame? genom att EU:s utrikesenhet ska sammanställa vilka länder som egentligen gett vad till Ukraina, inför toppmötet i början av februari. Allt för att pressa fler i Europa till att materiellt och ekonomiskt stödja Ukraina. Dessutom om tungviktarvalen i både USA och till EU och hur de tar allt större plats i försvarsdebatten.

Medverkande:
Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och VD för analysföretaget Politea. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Anderas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent.

Programledare Caroline Salzinger
Producent Marina Nilsson Malmström

Europas högerradikala sväller och kraftsamlar inför valet. Samtidigt splittrar synen på Rysslands invasionskrig i Ukraina deras växande makt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det blåser medvind för partierna i Europa som tillhör de två grupperna längst åt höger i EU-parlamentet. Går de samman inför det kommande valet, bildas en betydande maktfaktor men nu hukar de istället under intern splittring.

Hör Ann-Christine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola och du forskar på populistiska och högerradikala krafter i Europa. Dessutom Sveriges Radios korrespondenter Andreas Liljeheden som bevakar EU-frågor och Daniel Alling i Berlin.

Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Marina Nilsson Malmström

Följ med Sveriges Radios Europakorrespondenter på en nyhetssprudlande champagnegalopp över kontinenten. Hör om året som gått och vad Europa har att vänta 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 2023 kämpade Europa med att hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig och med att hålla fast vid stödet till Ukraina. Räntor har skjutit i höjden, regeringar har krisat i bland annat Spanien, Storbritannien och Tyskland. I Polen blev det maktskifte. Hör om proteserna och upploppen som fransmännen sent kommer att glömma, flytande lava på Island, samkönade äktenskap i Estland, slovakiska vinodlingar och mycket annat när Europapodden med hjälp av radions Europakorrespondenter blickar tillbaka på året som passerat. Korrespondenterna berättar om vilka ögonblick de själva kommer att minnas särskilt och vad de tror kommer bli stora händelser under 2024.

Medverkande: Daniel Alling, Carina Holmberg, Pontus Mattsson, Marie Nilsson Boij, Samuel Larsson, Milan Djelevic, Lubna El-Shanti, Andreas Liljeheden.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Hon har bevakat EU sedan Sveriges inträde för 30 år sedan. Nu går Ekots EU-kommentator Susanne Palme i pension. Här svarar hon på lyssnarnas frågor om sin EU-resa och hur unionen förändrats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från grått handelssamarbete till geopolitiska maktambitioner. Susanne Palme berättar om hur de kriser som passerat fått EU att inta nya skepnader. Vi pratar sömnlösa Brysselnätter, ryktesomsusade EU-toppar och unionens osäkra framtid. Hör också om Susannes enda blooper i radio, signerad hundarna Astrid och Corazon.

Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Maktskiftet i Polen blev så dramatiskt att det visades på bio. Hör om hur landets nya regering kan hjälpa EU att vrida sig ur Viktor Orbáns nackgrepp och ingjuta ny kraft hos Ukrainas bundsförvanter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör om förhandlingsspelet bakom kulisserna på årets sista EU-toppmöte. En kafferast blev trixet för att hantera Viktor Orbáns motstånd mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Men frågan är hur framgångsrik strategin är på sikt. Det går sannolikt inte att använda samma knep flera gånger. Frågan om nytt ekonomiskt stöd till Ukraina blockerades dessutom och är fortsatt olöst. Där återupptas förhandlingarna nästa år.

Förra veckan blev Donald Tusk ny premiärminister i Polen och i Bryssel togs han emot med leenden och pepparkakor. Faktum är att maktskiftet i Polen kan ha haft betydelse för möjligheten att manövrera ut Ungern inför det viktiga beslutet om att börja medlemskapsförhandla med Ukraina. Viktor Orbán framstår nu som än mer isolerad i EU, eftersom Polens tidigare regering hållit Ungern om ryggen i flera frågor. Men allt är inte glass och ballonger när Tusk återvänder till Bryssel, konstaterar Samuel Larsson samtidigt. Idag intar Polen den europeiska scenen med ett helt annat självförtroende, något som lär märkas i EU-samarbetet framöver.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Rysslands krig mot Ukraina blåste liv i frågan om EU-utvidgning, men processen går trögt och tålamodet prövas i såväl Ukraina som på Balkan. Hör om toppmötesveckan då det är upp till bevis för EU.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU håller toppmöte för att klubba nytt miljardpaket till Ukraina och ta steg för en utvidgning av unionen. Men i kulisserna spökar Ungerns premiärminister Victor Orbán, fast besluten att sätta käppar i hjulet. Tjänstemännen har kastat in handduken ? nu är det upp till EU-ledarna att hitta en lösning för att infria det historiska löftet till Ukraina.

Efter flera år av dödläge har Rysslands anfallskrig blåst liv i frågan om en utvidgning av EU till länderna på västra Balkan. Men hur mycket tålamod har länderna i Europas väntrum, innan grusade förhoppningar knuffar dem i famnen på Ryssland och Kina? Hör också om Europadrömmen som klistret som håller sköra länder samman ? och riskerna om den drömmen dör.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, och Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent ? alla för Sveriges Radio.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Anna Roxvall

En andra krigsvinter drar in samtidigt som sanningens ögonblick närmar sig för Europas stöd till Ukraina. Det är nedräkning inför årets sista EU-toppmöte där flera stora framtidsbeslut ska tas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU-toppmötet om mindre än två veckor har beskrivits som existentiellt för Ukraina. Dels är det tänkt att EU-länderna ska besluta om att inleda formella medlemsskapsförhandlingar med Ukraina, dels ska EU-länderna enas om budgetstöd till landet. Men Ungerns Viktor Orbán hotar med att blockera besluten, något som gör det kommande toppmötet till ett kritiskt och ödesmättat ögonblick för såväl Ukraina som EU. Om EU-länderna misslyckas med att ta de viktiga besluten om Ukraina nu, riskerar EU:s trovärdighet som geopolitisk aktör att krackelera och Ukraina riskerar att stå utan det viktiga budgetstödet som ska säkra landets ekonomi de kommande åren. In i det sista försöker nu Europeiska rådets ordförande att rädda sammanhållningen inför mötet.

I Skopje i Nordmakedonien har en diplomatisk drabbning mellan Ryssland och väst utspelat sig den senaste veckan. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, höll där sitt årliga ministermöte. Det här året bjöds Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov in, något som fick Ukraina, de baltiska länderna samt Polen att bojkotta mötet på utrikesministernivå. Uppenbart är att frågan om huruvida man bör samtala med Ryssland eller inte splittrar EU-länderna just nu. Hör också om hur Ryssland använde den europeiska diplomatiska scenen för att sprida sin propaganda.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland. Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI och tidigare diplomat.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Finland slår larm om en rysk hybridattack och smäller ner jalusierna österut. Hör om det nya spända läget längs ryska gränsen och vad EU kan göra när migranter utnyttjas för att destabilisera Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finlands statsminister Petteri Orpo har sagt att den senaste veckans utveckling vid gränsen mot Ryssland inte är en fråga om asylsökande, utan att det är en hybridattack och något som rör nationell säkerhet. På tisdagseftermiddagen stängdes den sista av de nio gränsövergångar som finns mellan Finland och Ryssland. Åtgärden illustrerar en ny spänning mellan grannländerna sedan Finland gick med i Nato. Hör radions korrespondent Carina Holmberg på plats i norra Finland.

Från Bryssel uttrycks fullt stöd för Finland och EU har även bistått med gränsvakter. Frågan om hur unionen ska hantera när migranter utnyttjas för att destablisera Europa är högaktuell. I den krisförordning som nu förhandlas finns förslag om att kunna frångå vanliga asylregler i sådana speciella situationer. Hör också om hur den aktuella utvecklingen i Finland diskuteras inom Nato nu och hur åtgärden att stänga gränsen kan komma att användas i den ryska propagandan.

Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent för Finland. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Bernd Parusel, statsvetare och migrationsforskare vid Sieps.

Arga rop om landsförräderi och statskupp hörs ända till Bryssel. Har den spanska politikens överlevnadskonstnär Sánchez gått för långt nu eller kan en amnesti för separatister läka Spaniens sår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter månader av dödläge har socialdemokraten Pedro Sánchez nu kunnat bilda en ny regering i Spanien. Priset för makten är en uppgörelse med landets separatister och en amnestilag som rivit upp himmel och jord. Stora folkmassor har protesterat på Madrids gator de senaste veckorna och på kvällarna har det utbrutit våldsmamma sammandrabbningar med kravallpolis. Hör om vad den omstridda amnestilagen innebär och vad den stenhårda kritiken från oppositionen består i. Tonläget i den spanska debatten är skyhögt och högernationalistiska Vox partiledare Santiago Abascal talar om en pågående ?statskupp?. Hur splittrat är Spanien bortom den hätska retoriken? Kommer Pedro Sánchez kunna kyla ner stämningen och läka landets sår?

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet samt seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

EU står inför en ny historisk utvidgning. En big bang för att pressa undan Ryssland, men inte utan stora risker för unionen. Hör om hur Ukraina och Moldavien kan bli EU-medlemmar 2030.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU-kommissionen vill inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och ge Georgien status som kandidatland. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort att frågan hamnat högst upp på EU:s dagordning. Och om EU:s stats- och regeringschefer samtliga röstar för förslaget på nästa toppmöte i december innebär det början på ett historiskt nytt steg för unionen. Från EU-kommissionens sida ses utvidgningen som en säkerhetspolitisk nödvändighet, där man vill integrera nya länder i öst för att säkra och stabilisera sitt närområde och pressa undan Ryssland.

I bortre änden kan det handla om en framtida union med 35 medlemsländer. Jätteutvidgningen ställer stora krav på EU och kommer att kräva reformer. Svårigheterna och osäkerhetsfaktorerna är många. Vad händer om kriget i Ukraina drar ut på tiden? Hur kan EU hantera de utbrytarregioner som finns i såväl Moldavien som Georgien och där Moskva har direkt inflytande? Klart är att Ukraina och Moldavien nu gör stora ansträngningar för att snabbt leverera enligt EU:s kravlista. Vladimir Putin å sin sida har gjort klart att en utvidgning av EU är en provokation från väst och att Ryssland inte gör skillnad på EU och Nato.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Göran von Sydow, direktör på svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Ungerns Viktor Orbán skakar hand med Putin och Italiens Georgia Meloni pratar om att EU-ledare tröttnat. Orosmolnen hopar sig för Ukraina. Men finns det främsta hotet mot Europas stöd inom unionen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den ukrainska motoffensiven har fastnat i skyttegravarna och ett annat krig kräver just nu omvärldens uppmärksamhet. Samtidigt har EU svårt att infria sina löften om vapen till Ukraina och i USA har Ukrainastödet blivit en inrikespolitisk stridsfråga med ett år kvar till presidentvalet. Orosmolnen hopar sig för Ukraina och i Kiev märks nu en ny känsla av pessimism berättar radions korrespondent Lubna El-Shanti. Samtidigt undergrävs Bryssels enade linje mot Ryssland inifrån när exempelvis Viktor Orbán träffar och låter sig fotograferas tillsammans med en leende Vladimir Putin. Agerandet har väckt en diskussion om risken för trojanska hästar inom EU-systemet. Där vetorätten i utrikesfrågor gör det möjligt för enskilda länder att sabotera och bromsa beslut.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och vd för Politea.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Inför nästa års val i Storbritannien framstår anrika konservativa Tories som ett parti bortom räddning. Hör om det historiska tappet i väljarstöd och om Rishi Sunaks svårigheter att tygla de egna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått ett år sedan Liz Truss avgick som premiärminister i Storbritannien, efter en kaosartad och rekordkort tid i ämbetet. Rishi Sunak tog över med en tillsynes omöjlig uppgift framför sig ? att ena ett sargat Toryparti och återvinna väljarnas förtroende. Nu, med ungefär ett år kvar till valet, framstår läget i Storbritannien som något mer stabilt, men splittringen i det konservativa partiet kvarstår och väljarstödet ligger på en historiskt låg nivå. Partiet gjorde uselt ifrån sig när det hölls fyllnadsval nyligen och bara var femte väljare anser idag att Torypartiet är kapabelt att leda landet. Så har Sunak någon plan för att rädda Tories undan en total kollaps? Disciplinen inom Tories framstår som helt urholkad och Liz Truss fortsätter att engagera en högröstad falang inom partiet. Hos Labour råder helt andra tongångar. Efter 13 år i opposition ser partiet ut att gå mot en promenadseger í nästa års val och segervittringen inom Labour är påtaglig. Vilken politik Labour går till val på är svårare att urskilja och de senaste veckorna har partiledaren Keir Starmer upplevt motvind för första gången. Han har fått kritik efter uttalanden om kriget mellan Israel och Hamas och frågan är om det är något som kan innebära långsiktiga problem för Starmer och Labour.

Medverkande: Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Den organiserade brottsligheten i Sverige har förgreningar över hela kontinenten. Hör om hur EU-länderna kan samarbeta mot gängen och om början till ett europeiskt FBI.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De kriminella gängen i Sverige drar stor nytta av EU:s fria rörlighet. Pengar, narkotika, vapen och utförare av grova våldsbrott rör sig över landgränserna i Europa. Europapodden går igenom vilka verktyg och ramar för samarbete som finns för brottsbekämpning på europeisk nivå idag och vad polis och åklagare kan göra för att komma åt gängen och den grova organiserade brottsligheten. Hör också om vilka begränsningar som finns för samarbetet och hur det skulle kunna utökas. Behövs ett europeiskt FBI? Sedan två år tillbaka finns en europeisk åklagarmyndighet, EPPO, som kan ses som ett första steg på en sådan utveckling. En viktig nyckelhändelse för Europa var den franska polisens insats mot det krypterade kommunikationsverktyget Enchrochat sommaren 2020. Insatsen blottlade den organiserade brottslighetens omfattning i Europa och blev en ögonöppnare.

Medverkande: Lasse Wierup, författare och journalist på Dagens Industri. Erik Fågelsbo, åklagare vid Eurojust i Haag. Susanne Palme, Ekots EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Två terrorattentat i Europa på fyra dagar. Hör om varför terrorbekämpning över gränserna är så komplicerat och om dagens hotbild. Dessutom EU:s oförmåga när kriget rasar mellan Hamas och Israel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör också om maktskiftet efter helgens val i Polen och vad det innebär för stödet till Ukraina och relationen till EU.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hans Brun, terrorforskare. Samuel Larsson, Polenkorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina har förflyttat Europas tyngdpunkt österut. Men är maktspelaren Polen en ledare att förlita sig på i den nya säkerhetspolitiska verkligheten? Hör Europapodden från Warszawa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bråken med Bryssel och kritiken mot EU bubblar fortsatt i Polen. Men i det akuta säkerhetspolitiska läget som uppstod efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick konflikterna med Polen stå tillbaka för EU. Nu behövde Europa plötsligt Polen på ett helt nytt sätt och även för USA har Polen blivit en viktigare partner att knyta an till på andra sidan Atlanten. Hör om Polens nya roll som tungviktare i Europa och hur regeringen i Warszawa förvaltat sin nya position under det senaste ett och ett halvt året. På söndag går Polen till val och på sistone har en osäkerhet uppstått kring hur stadigt Polen står i sitt stöd till Ukraina.

Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Aaron Korewa, chef för Atlantic Councils Warszawakontor. Claes Wargskog, lektor i svenska vid SWPS-universitetet här i Warszawa.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europas nya tungviktare Polen går till val på söndag och Europapodden är på plats i Warszawa. Insatserna är så höga de kan bli och tonen i valrörelsen är frätande som galla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Georg van der Weyden, pressfotograf. Magdalena Domeradzka, lärare och forskare i politisk diskurs vid universitetet SWPS i Warszawa.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Europas sanktioner pressar rysk ekonomi. Men nya maktspelare kliver fram och drar nytta av kryphål. Hör om EU:s utmaning att täppa till gluggarna. Dessutom om EU:s handfallenhet inför Azerbajdzjan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rättelse: Det här avsnittet har uppdaterats den 18 oktober 2023. I den del som handlar om Nagorno-Karabach sades tidigare att EU:s civila insats skulle ?se till? att hålla en korridor till enklaven öppen för att få in förnödenheter. Det här låg dock inte inom den civila insatsens mandat. EU:s insats övervakade korridoren, från armeniskt territorium. Den felaktiga formuleringen har nu tagits bort.

I snart 600 dagar har EU:s sanktioner pressat den ryska krigsekonomin. Totalt har unionen enats om 11 sanktionspaket för att pressa Putin. Hör om vad som ännu inte omfattas av sanktionerna och vad EU skulle kunna tänkas göra i ett nästa steg. Samtidigt kommer regelbundna rapporter om att befintliga sanktioner kringgås och att kryphål utnyttjas. Det är inte olagligt i alla EU-länder att strunta i sanktionerna och en svår nöt för unionen nu är att öka efterlevnaden. Och kommer EU-länderna någonsin att kunna enas om ett 12:e sanktionspaket? Robert Ficos valvinst i Slovakien, med en linje om att stoppa stödet till Ukraina, reser frågan hur förutsättningarna ser ut framåt.

Som ett led i att slå sig fri från det ryska energiberoendet började EU under 2022 att se sig om efter nya partners på energiområdet. Ett val föll då på Azerbajdzjan, som EU-kommissionen beskrev som en pålitlig partner. Efter det korta kriget mot armenierna i Nagorno-Karabach häromveckan och de påföljande massflykten av näst intill alla etniska armenier i området är det nu påfallande tyst från EU:s sida. Hör om EU:s grusade förhoppningar och varför det är så svårt för Bryssel att agera nu, när enklaven är uträknad och i upplösning.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Vete och valfeber ser ut att kunna äventyra Polens stöd till Ukraina. Utspelet från bundsförvanten om att sluta skicka vapen oroar Kiev. Har Polen vänt Ukraina ryggen nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryssland framstår som vinnare när bandet mellan Ukraina och Polen ser ut att krackelera. Hör om vetet, som Ukraina är beroende av att exportera men som Polen inte vill ha på sin marknad. Spannmålet har nu slagit en kil mellan grannländerna, men i bakgrunden osar den polska valrörelsen. Lantbrukarnas och landsbygdens röster kan bli avgörande för det styrande partiet Lag och Rättvisa och det är tydligt att den sittande regeringen vill visa att man sätter polska intressen i första rummet. Ukraina å sin sida har dragit Polen och Ungern inför WTO på grund av spannmålshanteringen och när president Zelenskyj talade inför FN förra veckan anklagade han de europeiska grannarna för att bereda en scen för Moskva. Nu försöker Ukraina delvis backa och dra ner konfliktnivån, men det höjda tonläget och den nya kalla tonen mellan Polen och Ukraina sätter ändå fingret på en bräcklighet i grannrelation. Ovanpå den polska osäkerheten kommer nu ett val i Slovakien som kan kullkasta stödet till Ukraina därifrån.

Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Nedräkningen har börjat inför EU-valet 2024 och podden är på plats i Bryssel. Ett handlingskraftigt Europa är avgörande i kristider, men frågan är om sammanhållningen i parlamentet är i upplösning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är mindre än 300 dagar kvar till Europaparlamentsvalet och på plats i Bryssel märks det tydligt. Partigrupperna börjar redan nu positionera sig och en ny nivå av polarisering har synts i parlamentet de gångna månaderna, konstaterar Susanne Palme i Europapodden. Den största partigruppen, konservativa EPP, har gått emot förslag inom den gröna given och där syns nu en splittring mellan de konservativa på ena sidan och socialdemokraterna på den andra. Samtidigt viker stödet för de gröna. Håller den partiöverskridande sammanhållningen, som traditionellt sett varit stark i parlamentet, på att falla isär?

Flera tongivande EU-profiler lämnar Europaparlamentet i och med nästa års val och kanske går vi mot en mandatperiod där parlamentet snarare kommer att agera bromskloss än blåslampa. Europapodden ringar in personerna att hålla koll på framåt och frågorna som garanterat kommer att komma upp i valrörelsen.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Brysselkorrespondent för SvD.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina, klimatomställningen, migration och vikande ekonomi. Hur mår EU 2023? Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har hållit det sista stora linjetalet innan valet nästa år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På onsdagen höll Ursula von der Leyen sitt årliga stora linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg. Europapodden analyserar och ringar de viktigaste beskeden. Ursula von der Leyen flaggade bland annat för en snabbare utvidgning av unionen, sade att unionen behöver fullbordas och hon signalerade att EU befinner sig vid ett historiskt vägskäl. Von der Leyen sade även att man, under hennes mandatperiod, bevittnat födelsen av ett nytt geopolitiskt EU. Europas framtida konkurrenskraft utgjorde också en stor del av talet.

Hör Andreas Liljeheden, på plats i Strasbourg och Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger.

EU:s ekonomiska draglok har grus i maskineriet och när Tyskland nyser blir hela kontinenten förkyld. Hör om hur den tyskan sjukan påverkar Europa och faktorerna bakom. Vi korar även bästa pirat-meme.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tysklands ekonomi krymper just nu och Europas motor får än en gång dras med det historiska epitetet ?Europas sjuke man?. Faktorerna bakom är flera, det handlar om brist på kvalificerad arbetskraft, energiomställningen och bortfallet av den ryska gasen. Samtidigt är den tyska bilindustrin hårt pressad av den nya globala konkurrens som uppstår när el ska ersätta bränslemotorer, inte minst pressas man av Kinas offensiva intåg på elbilsmarknaden.

Förbundskansler Olaf Scholz har manat till nationell kraftansträngning och aviserat en ?Tysklandspakt? för att komma till rätta med problemen. Men koalitionsregeringen har många gånger svårt att komma överens och väljarstödet sviktar. För Sveriges del får Tysklands ekonomiska problem svallvågor som slår mot exporten och i förlängningen riskerar arbetslösheten att öka ytterligare. För länder såsom Tjeckien, Polen och Slovakien blir effekten kännbar inte minst för att den tyska bilindustrin förlagt en betydande del av sin tillverkning dit. Hör om striderna inom den tyska regeringen om vad som är rätt medicin just nu. Dessutom summerar vi veckan med kanslern bakom ögonlapp ? vilket av alla piratskämt om Scholz var roligast?

Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Kristian Åström, ekonomikommentator. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Åtta statskupper på tre år i forna franska kolonier. Europas inflytande i Afrika krymper efter årtionden av misslyckad politik. Hör om konsekvenserna och hur Ryssland eldar på misstron mot Frankrike.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En epidemi av kupper. Så beskrev Emmanuel Macron nyligen utvecklingen i Sahel i Afrika. I samband med kupperna har misstro och ilska mot den forna kolonialmakten Frankrike framträtt tydligt, samtidigt som Ryssland är aktivt med en omfattande påverkanskampanj. Frankrike har under Emmanuel Macron strävat efter en ny roll, en mer jämlik relation till länderna i Afrika. Men i de gamla kolonierna har inflytandet i många avseenden bestått och i Europapodden konstaterar Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg att Ryssland för närvarande framstår som vinnaren i det pågående propagandakriget.

I Paris finns nu en stor oro för vad som händer om kupperna fortsätter att sprida sig och når länder som affärsmässigt och strategiskt är ännu mer av nyckelländer för Frankrike. En annan farhåga i Europa är att ökad instabilitet i regionen kan medföra ett ytterligare ökat islamistiskt terrorhot. EU:s utrikeschef Josep Borrell har med anledning av kupperna i Niger och Gabon uttalat sig självkritiskt och flaggat för att EU nu måste förändra sin strategi och politik gentemot Afrika. Niger har sedan många år varit en viktig samarbetspartner till EU för stoppa migrantströmmar till Europa.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Beskedet om stridsflyg till Ukraina är en seger för president Zelenskyj och troligen det tyngsta Europa kan tänkas bidra med. Samtidigt kan skiftet till modernare flyg påskyndas i länderna som ger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nederländerna, Danmark och Norge gav nyligen besked om att tillsammans skicka uppemot 60 amerikansktillverkade stridsflyg av typen F16 till Ukraina. Effekten på slagfältet dröjer till nästa år enligt bedömare, men i Ukraina knyts nu stora förhoppningar till stridsflygplanen. Hör om förbehållen, flaskhalsarna och förväntningarna som kommer med F16-beskedet.

För de europeiska Nato-länderna finns flera incitament som kan ses ligga bakom att löftet om stridsflyg kommer just nu. Beskedet sammanfaller dels med ett större systemskifte för stridsflyg i Europa, där flera länder vill uppgradera till plan av typen F35, och dels med Finlands inträde i Nato. Försvarsalliansen kan nu tillräkna sig Finlands bestånd av F18-plan, vilket gör det lättare att frigöra F16 till Ukraina. För närvarande finns också pengar att söka via EU:s så kallade fredsfacilitet, vilket ytterligare kan bidra till förutsättningarna. Men vad händer sen, efter F16-leveranserna? Hör om vilken hjälp Ukraina behöver och vill ha på längre sikt och vad Europa kan bidra med när möjligheten att avvara tunga vapen nått sin bortre gräns.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Krig, ekonomi och demokrati hur mår Europa? Hör korrespondenterna i ett livesamtal från Kulturhusets stora scen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, Berlin, Andreas Liljeheden, Bryssel, Marie Nilsson Boij, Paris samt tillträdande respektive avgående korrespondenter i London: Pontus Mattson och Stephanie Zakrisson.

Programledare: Caroline Salzinger

Producent: Therese Rosenvinge

Hotet från Ryssland får Nato att skala upp sin beredskap. I Vilnius antogs nya planer för hur Europa ska försvaras. Samtidigt trappar Moskvas allierade upp provokationer vid den polska gränsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det beskrivs som de mest omfattande försvarsplanerna sedan kalla kriget, fyra tusen hemligstämplade sidor som Nato enats om och som handlar om hur medlemsstaternas territorier ska försvaras. Hör om hur Nato-området i Europa delas upp i regioner och om osäkerheten kring var Sverige kommer att ingå. Från de nordiska ländernas försvarsmakterna finns önskemål om en samordnad ledning av Östersjöregionen när Sverige kommer med i alliansen, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

? Ska man snabbt kunna förstärka Natos närvaro i Finland och de baltiska staterna och säkra försörjningslinjer, då är det praktiskt om man kan operera från svenskt territorium, säger Jacob Westberg i Europapodden.

Hör också korrespondent Samuel Larsson om de senaste veckornas upptrappade provokationer från Belarus och hur Polen svarar. Det handlar bland annat om en kraftig förstärkning vid gränsområdena. Nu talas det i Polen om 10 000 soldater i gränsregionen som ska hantera den säkerhetspolitiska utmaningen och även stoppa migranter som pressas över gränsen. Samtidigt fortsätter Polen att sin historiska utbyggnad av försvaret och landet får en allt tyngre roll inom Nato.

Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskapen med Rysslands president Vladimir Putin var han en konstant figur i italiensk politik. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Silvio Berlusconi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtalet spelades in några dagar innan Silvio Berlusconi dog och avsnittet publicerades som podd den 12 juni.

Silvio Berlusconi inledde sin karriär som underhållare på kryssningsfartyg men skulle så småningom bli en av Italiens rikaste och mäktigaste män. Under sin drygt 60 år långa karriär hann han bland annat göra fotbollsklubben AC Milan till en av landets största, omdefiniera hela det italienska medielandskapet, grunda det konservativa partiet Forza Italia och vara landets premiärminister tre gånger om. Vad var det egentligen som drev Silvio Berlusconi? Och vad har han betytt för italiensk politik?

Redan år 2009 påstod Berlusconi själv att han hade framträtt i rättssalar hela 2500 gånger, och det var ett uttalande som kom innan de uppmärksammade bunga bunga-rättegångarna och den så kallade Rubygate som slutade med en dom för sexköp av minderårig och maktmissbruk. Trots det studsade Berlusconi ständigt tillbaka till maktens centrum. Hur kom det sig att anklagelser som skulle knäcka de flesta inte verkade röra Silvio Berlusconi märkbart i ryggen? Och fanns det något tillfälle när till och med de mest hängivna anhängarna kände att droppen rann över?

Den 12 juni 2023 dog entreprenören, mediemogulen och politikern Silvio Berlusconi efter en tids sjukdom. Vilket blir hans avtryck i Italien, och i Europa? Och hur kommer man att minnas Silvio Berlusconi?

Medverkande: Alice Petrén, tidigare Sydeuropakorrespondent för Sveriges radio, Kristina Kappelin, mångårig korrespondent i Italien för bland andra SVT och Bruno Tiozzo (M), politiskt sakkunnig i EU-departementet i Silvio Berlusconis koalitionsregering mellan 2008 och 2011.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Han har gått från fattig pojke i efterkrigstidens Västtyskland till förbundskansler, Putins bästa vän och slutligen paria i sitt eget parti. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. I dag om Gerhard Schröder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den tidigare tyska förbundskanslern växte upp på en bondgård i delstaten Nordrhein-Westfalen med en arbetslös styvfar och en mamma som försörjde familjen med städjobb. Efter skolan lärde han upp sig som butiksbiträde för att kunna hjälpa den fattiga familjen ekonomiskt men på kvällarna läste han upp sina betyg och så småningom tog han juristexamen. Som 19-åring gick han med i de tyska socialdemokraterna och under åren arbetade han sig enträget uppåt i partihierarkin. När det var dags för val till förbundsdagen 1998 var han socialdemokraternas kanslerkandidat och han kom att styra Tyskland i sju år innan han förlorade makten till CDU:s Angela Merkel i ett nyval han själv utlyste. Bara 17 dagar efter att han lämnade kanslerposten blev Gerhard Schröder ordförande för det nygrundade, ryska aktiebolaget Nord Stream. Vad dominerade hans tid som Tysklands förbundskansler? Varför tog egentligen han jobbet som Putins lobbyist i Europa? Och hade Tysklands beroende av gas från Ryssland sett annorlunda ut utan Gerhard Schröder?

Trots att de flesta idag förknippar Gerhard Schröder med just naturgasledningen Nord Stream så var det helt andra utrikespolitiska frågor som dominerade agendan under Schröders tid som förbundskansler - inte minst Irakkriget. Den 18 mars 2003, två dagar innan USA:s invasion, vände sig Gerhard Schröder direkt till tyska folket tog tydligt avstånd från det annalkande kriget. Hur togs motståndet emot i resten av världen då? Och hur framstår hans tidiga ställningstagande mot Irakkriget idag?

Länge hölls Gerhard Schröder, trots sin vänskap med Vladimir Putin och sina roller i ryska bolag, om ryggen av ett nätverk affärsmän och partikollegor men när han efter inledningen av den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året vägrade lägga skulden där den hör hemma, på Ryssland, och lämna alla uppdrag i Kreml-nära energibolag med motiveringen att ?mea culpa? inte är hans grej så blev det snabbt ensamt omkring honom. Hans femte fru i ordningen, So-yeon Schröder-Kim, står visserligen vid hans sida och följer med honom på sina besök till Moskva men för de forna partikollegorna är Gerhard Schröder idag framförallt en pinsam belastning. Han har dessutom blivit av med sitt hedersmedborgarskap i staden Hannover och i flera fotbollsklubbar. Så kommer hans eftermäle helt att överskuggas av kopplingarna till Ryssland eller vilket blir egentligen Gerhard Schröders främsta avtryck i Europa?

Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator för Sveriges radio och tidigare Tysklandskorrespondent och Carl Tham, tidigare minister i både socialdemokratiska- och borgerliga regeringar och före detta ambassadör i Berlin.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Som ung flydde hon från västtyska terrorister, idag är hon den som världen ringer när man vill tala med Europa. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Ursula von der Leyen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ursula von der Leyen föddes som Ursula Albrecht den 8 oktober 1958 som ett av sju syskon. Hennes släkt tillhör societeten i norra Tyskland men Ursula von der Leyen själv föddes i Bryssel där hennes far var en av de första höga EU-tjänstemännen. När familjen återvände till Västtyskland var tiderna oroliga - den vänsterextrema terrorgruppen Baader-meinhof-ligan riktade attentat mot företrädare för politik och näringsliv och hennes far, som nu var regeringschef i delstaten Niedersachsen, var en måltavla. 20 år gammal går hon därför i landsflykt till London under täcknamnet Rose. Så småningom blir Ursula von der Leyen gynekolog, gifter sig adligt och får sju barn innan hon blir först kristdemokratisk familjeminister och därefter försvarsminister i Angela Merkels regering. Den 16 juli 2019 utses hon till EU-kommissionens ordförande. Hur mycket av Ursula von der Leyens bakgrund skiner igenom idag? Och vilket intryck ger egentligen Ursula von der Leyen när man träffar henne personligen?

För gemene europé utanför Tyskland var nog Ursula von der Leyen ett relativt okänt namn när hon 2019 presenterades av den franske presidenten Macron som förslag till ny ordförande för EU-kommissionen. Sedan dess har Europa genomlevt en pandemi, det blodigaste kriget på kontinenten sedan andra världskriget, en energikris, den allt mer märkbara klimatkrisen och inte minst en skyhög inflation. Hur har Ursula von der Leyen agerat som ledare genom utmaningarna? Och vilken har varit kritiken mot hennes ledarskap?

Ursula von der Leyen beskrivs ofta som "arbetsnarkoman" och "perfektionist". Precis som när hon var försvarsminister i Tyskland bor hon bokstavligen på jobbet i en 25 kvadratmeter stor lägenhet i anslutning till sitt kontor på 13:e våningen i kommissionens byggnad i Bryssel. Hon sägs också vara oerhört disciplinerad i allt. Hon äter strikt vegetariskt, motionerar regelbundet och dricker ingen alkohol. Men vad är det egentligen som driver henne? Vilka frågor är henne närmast hjärtat? Och vilket avtryck kommer Ursula von der Leyen så småningom ha gjort på Europa?

Medverkande: Cecilia Malmström, tidigare tidigare liberal minister och EU-kommissionär och Sigrid Melchior, EU-korrespondent för Dagens Nyheter.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Han var statschefen som tog Spanien från diktatur till demokrati. Men korruptionsanklagelser, otrohetsaffärer och en skjuten elefant tvingade honom att abdikera. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Juan Carlos I.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Juan Carlos av Bourbon föddes den 5 januari 1938 i Rom i Italien där den spanska kungafamiljen levde i exil. I Spanien härjade inbördeskriget men året därpå segrade general Francisco Franco. Diktatorn som styrde Spanien med järnhand återinförde monarkin och gav sig själv rätten att utse landets nästa härskare. General Franco träffade då Juan Carlos far och gjorde en uppgörelse över huvudet på den då tioårige pojken. Det bestämdes att Juan Carlos skulle återvända till Spanien och där växa upp i Francos närhet. Han blev därmed en spelbricka i uppgörelsen om styret av Spanien och några år senare, 1969, utnämnde general Franco den unga Juan Carlos till sin efterträdare. Förväntningarna var att kronprinsen skulle följa diktatorns fotspår men efter general Francos död 1975 frånsade sig kung Juan Carlos I den yttersta makten. Istället omdanade han Spanien till en konstitutionell monarki, tillät att minoriteter att tala sina språk och räckte ut handen till Spaniens socialister. Spaniens första demokratiska val hölls 1977 och året därpå antogs landets nya grundlag som befäste den spanska demokratin. Vilken betydelse har den tidigare kunden haft för den spanska demokratiseringsprocessen? Och hur har det påverkat den spanska monarkin?

Efter bara några år som kung av Spanien ställdes Juan Carlos I inför sitt livs kanske största prövning när Franco-trogna högernationalister försökte återta makten i ett kuppförsök 1981. Under ledning av överstelöjtnant Antonio Tejero Molina ockuperade 200 militärer det spanska parlamentet och höll parlamentarikerna gisslan under pistolhot. Kungen höll då ett uppmärksammat TV-sänt tal där han tog tydligt avstånd från ockupationen och stod upp för den spanska demokratin. Han lyckades få militärens stöd och överstelöjtnant Tejero gav upp kuppförsöket utan att någon kom till skada. Hur avgörande har den här insatsen varit för Juan Carlos I? Och hur stor risk tog han egentligen då, när han avvärjde kuppförsöket 1981?

Trots sin centrala roll i Spaniens demokratiseringsprocess är det andra sidor av kungen som dominerat de senaste åren. Det har handlat om otaliga kärleksaffärer, korruptionsskandaler och inte minst en bekostad elefantjakt i Botswana tillsammans med sin älskarinna samtidigt som ekonomisk kris och rekordhög arbetslöshet drabbade Spanien. Kontroverserna blev slutligen så många, och så stora, att Juan Carlos I den 2 juni 2014, efter nästan 40 år vid makten, tillkännagav att han abdikerar som kung till förmån för sin son Felipe. Hur mår den spanska monarkin idag? Vilken bild har spanjorerna av sin tidigare kung nu? Och hur mycket har skandalerna kommit att befläcka hans eftermäle?

Medverkande: Jakob Lewander, Spanien expert och statsvetare vid SIEPS, Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare hovmarskalk och informationschef vid hovet, idag kommunikationsrådgivare och Michael Cedercreutz, finsk affärsman som sålde en båt till Juan Carlos I.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Han har gått från liberal frihetsförespråkare till konservativ nationalist. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Viktor Orbán.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Viktor Orbàn föddes den 31 maj 1963. Han växte upp under enkla förhållanden och har senare beskrivit hänförelsen när han som 15-åring för första gången använde ett handfat med rinnande vatten. Som 25-åring var han med och grundade partiet han idag leder, Fidesz, och 1989 höll han ett anförande som skulle göra honom känd i hela Ungern. Inför en kvarts miljon människor krävde han fria val och att de sovjetiska trupperna skulle ge sig av från landet. På bilder från den här tiden har Viktor Orbán skägg, halvlångt hår och uppknäppt skjorta. Roxettes "Listen to your heart" var partiets kampanjlåt. Kort därpå fick Viktor Orbán ett stipendium för att studera i Oxford av en man han senare kom att demonisera - den ungersk-amerikanske finansmannen George Soros. När Orban  återvände till Ungern propagerade han för liberala reformer, mot nationalistisk och populistisk retorik. Men efter en valförlust bytte han fot och 1998 vann han valet med en konservativ och nationalistisk agenda. Idag har Orbán styrt Ungern i 13 år. Vad var det som fick honom att gå från frihetskämpe till auktoritär ledare? Och vem är egentligen Viktor Orbán?

Idag har Viktor Orbán styrt Ungern knappt halva tiden som gått sedan kommunismens fall och landet har genomgått stora förändringar under hans tid vid makten. Stora delar av hans politiska projekt redogjordes i ett berömt tal 2014 där han myntar begreppet som ska bli hans mest citerade; det Ungern han vill bygga ska vara en ?illiberal demokrati?. Men vad ligger i det begreppet? Och hur har han fört Ungern i den illiberala riktning han förespråkar?

Förutom att göra ett stort avtryck på sitt eget land har Viktor Orbán ambitioner som sträcker sig utanför Ungerns gränser. Inte sällan syns med stor-Ungerns symboler och talar nostalgiskt om fornstora dar. I EU är han den ständiga nageln i ögat som kämpar inifrån för att unionen ska ha mindre makt över sina medlemsländer och till skillnad från andra tidigare Sovjetstater vägrar Viktor Orbán ta avstånd från Ryssland och Vladimir Putin. Vilken är hans långsiktiga politiska plan? Vad är det som driver honom? Och hur kommer man egentligen att minnas Viktor Orbán?

Medverkande: Sara Svensson, statsvetare vid högskolan i Halmstad, Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare och lektor i Europastudier vid Lunds universitet och Alf Svensson, före detta partiledare för Kristdemokraterna.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Hon har kommit att symbolisera baltstaternas knivskarpa linje mot Ryssland men den kompromisslösa hållningen mot Kreml ligger i släkten. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Kaja Kallas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kaja Kallas föddes den 18 juni 1977 i ett Estland under sovjetisk ockupation. Hennes familj var starkt präglad av det kommunistiska förtrycket efter att hennes mormors mor, mormor och hennes då sex månader gamla mamma efter andra världskriget deporterades till Sibirien i en boskapsvagn. När Sovjetimperiet började krackelera hade Kaja Kallas just fyllt tonåring och i familjen Kallas hem smeds planer för ett nytt, självständigt och demokratiskt Estland. Pappa Siim Kallas var en tongivande figur i det estländska samhället, bland annat i rollerna som riksbankschef, utrikesminister, premiärminister och EU-kommissionär, och runt köksbordet samlades de som snart skulle styra det nya Estland. Dotter Kaja Kallas fick sitta med och lyssna. Så småningom blev hon jurist innan hon 2010 gick in i politiken och åtta år senare blev hon partiledare för Reformpartiet. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina hade Kaja Kallas varit Estlands premiärminister i lite mer än ett år och när landet gick till val tidigare i år blev Reformpartiet den stora vinnaren och Kaja Kallas slog nytt estnisk rekord i personliga röster. Hur präglar den estländska premiärministerns bakgrund hennes politiska gärning idag? Och hur kommer det sig att en ledare för ett land med bara 1,3 miljoner invånare, det tredje minsta landet i EU, har hela världens öron riktade mot sig?

Med sin historiska erfarenhet av sovjetisk ockupation har Estland länge varnat för Rysslands imperialistiska drömmar och när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari förra året var det många som gav Kaja Kallas rätt. Bland andra har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen erkänt att man borde ha lyssnat på baltstaterna när de varnade för Putin och också den finländska ledningen har gett esterna rätt för sin stenhårda linje mot Ryssland. Få länder kan helt enkelt säga ?vad var det jag sa? med sådan trovärdighet som Estland. Men hur gick det egentligen till när Estland befriade sig från Sovjet och närmade sig väst? Och hur ser det ryska inflytandet ut i landet idag?

Kaja Kallas har genomgående varit otvetydig i sitt stöd till Ukraina, mot den ryska invasionen, och Estland var bland de allra första länderna att skicka offensiva vapen till den ukrainska armén. I förhållande till sin egen storlek är Estland dessutom det land som har skickat flest vapen till Ukraina och samtidigt som andra Nato-länder brottas med att nå upp till försvarsalliansens tvåprocentsmål så lägger Estland hela tre procent av sin BNP på försvaret. Vilken betydelse har Estlands orubbliga stöd till Ukraina haft för kriget? Hur viktig har Kaja Kallas varit som spjutspets för hela EU:s stöd till Ukraina? Och var hade vi egentligen varit utan familjen Kallas mångåriga och ihärdiga kamp mot den ryska imperialismen?

Medverkande: Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet, Hasse Svens, mångårig Finlands- och Baltikumkorrespondent för SVT och Dag Hartelius, tidigare ambassadör i Estland.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Finalvecka för Sveriges EU-ordförandeskap. Hör hur Sverige klarat uppgiften i Bryssel och om vårens viktigaste beslut. Dessutom om uppgörelserna som uteblev och det svenska PR-arbetet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under det svenska ordförandeskapet har EU stiftat ett 50-tal lagar, träffat ett 40-tal uppgörelser och organiserat ett 30-tal ministermöten. Europapodden summerar Sveriges 26 veckor med EU:s ledartröja och ringar in de viktigaste händelserna. Hör om sanktionerna mot Ryssland, stödet till Ukraina och vad som varit Sveriges roll för att hålla ihop enigheten inom unionen. Vidare om den historiska migrationspakten och om EU:s stora klimatpaket. Sverige har haft flera klara framgångar, men det finns också kritiska punkter och uppgörelser som inte blivit av. Hur rimmar leveransen med de prioriteringar som sattes upp i början?

I slutbetyget väger vi också in det svenska PR-arbetet. Hör om köttbulltallrikarna i Bryssel och om det svenska ordförandeskapets Youtube-kanal. Samtidigt återstår ännu ett par dagar innan Spanien tar vid och just som Europapoddens medverkande satt sina slutbetyg kommer en nyhet som får Andreas Liljeheden att rusa. En påminnelse om att sista ordet sällan är sagt i EU-sammanhang.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist hos Expressen.
Programledare: Jan Andersson
Producent: Therese Rosenvinge

Om ett år ska Ungern ta över ordförandeklubban i EU. Men delar av unionen vill nu dra i nödbromsen. Gång på gång sabbar Ungern EU:s enighet om Ukraina och bryter mot unionens grundläggande värden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Bryssel växer oron allt eftersom Ungerns ordförandeskap kryper närmre i EU-kalendern. Enligt det roterande schemat ska Ungern ta över och fronta EU-samarbetet under andra halvåret 2024. EU-parlamentet antog nyligen en resolution som ifrågasatte om Ungern verkligen är lämpligt som ordförandeland, detta mot bakgrund av att Ungern inte håller sig till EU:s grundläggande värderingar. Banden till Ryssland anses göra frågan än mer akut. Hör om argumenten för- och emot, vilka möjligheter EU har att agera och hur Ungern självt slår tillbaka mot kritiken.

När det kommer till den utdragna konflikten om rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden har Polen och Ungern konsekvent hållit varandra om ryggen. Länderna förenas i kritik mot vad man anser är Bryssels inblandning i inre angelägenheter. Men Rysslands krig har varit uppslitande för vänskapen. Hör om hur bilden av Polen förändrats i EU och om den polska ilskan över att Ungern återkommande blockerar nya EU-sanktioner mot Ryssland.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Göran von Sydow, statsvetare och chef för Sieps.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Ukrainas offensiv för att återta sitt land är igång. Hör om hur Europa stödjer nästa kapitel i kriget och hur Zelenskyj nu sätter ökad press på Europa och Nato för att få säkerhetsgarantier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inför sommarens Nato-toppmöte i Vilnius tilltar nu diskussionen om behovet av att ge Ukraina tydliga villkor för medlemskap och säkerhetsgarantier längs vägen. Frankrikes Emanuel Macron har tagit position i frågan och efterlyser just säkerhetsgarantier till Ukraina, men frågan är vad det innebär i praktiken. Hör också om vad vi vet om motoffensiven såhär långt. Ännu befinner den sig i ett inledande skede, men klart är att utrymmet för att överraska på slagfältet har krympt i takt med att Ryssland dragit lärdomar.

Veckans megasnackis kommer från Storbritannien och Stephanie Zakrisson. Hör om reaktionerna efter Boris Johnsons plötsliga sorti och om spekulationerna som nu far runt. Nyheten följdes snabbt av en annan dramatisk nyhet: att den skotska ex-ledaren Nicola Sturgeon gripits av polis.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Engqvist, Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Extrapodd. Silvio Berlusconi har avlidit, 86 år gammal. Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskap med Rysslands president Vladimir Putin har han varit en konstant i italiensk politik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör ett samtal med Italienkännarna Alice Petrén och Kristina Kappelin om hur Berlusconi format dagens Europa. Samtalet spelades in dagar innan Berlusconi gick bort.

Programeldare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan

Extrapodd. Migrationsfrågan har splittrat EU i åratal. Men nu har länderna enats om ett gemensamt asylsystem. Hör om vad uppgörelsen innebär och om hur svenska strategin kan liknas vid en falukorv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) var påtagligt stolt när hon på torsdagskvällen i Luxemburg meddelade att en av EU:s svåraste knutar kunnat lösas ut under det svenska ordförandeskapet.

? För att vara ärlig trodde jag inte att jag skulle sitta här idag och säga detta, sade Malmer Stenergard efteråt.

Efter intensiva förhandlingar, med kompromisser och eftergifter, gick migrationsministrarna i mål med ett förslag på ett nytt gemensamt asylsystem. Uppgörelsen beskrivs som en stor framgång för det svenska ordförandeskapet och en historisk dag för EU-samarbetet. Men än återstår en bit innan uppgörelsen kan träda ikraft. Frågetecken återstår också om den praktiska tillämpningen.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Spanien går till val i förtid. Premiärminister Pedro Sánchez drag ses som ett försök att lägga krokben för högern. Och det är ett högt spel, just som Spanien ska ta över ordförandeklubban i EU.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter att högern gick framåt i region- och lokalvalen häromveckan kom beskedet som överraskade många: Pedro Sánchez upplöser parlamentet och utlyser val redan i sommar. Vilka strategier kan ligga bakom det till synes drastiska tillkännagivandet? Hör om kandidaterna som står mot varandra och om högernationalistiska Vox växande inflytande i spansk politik.

Avståndet må vara geografiskt långt, men Spanien och Ukraina har sedan tidigare ett nära band. I Spanien är det folkliga stödet för att hjälpa Ukraina brett. Samtidigt har Sánchez framgångsrikt byggt upp sin egen position som en tung politiker i EU och nu skvallras det till och med om Sánchez som en kandidat att ta över posten som Natos generalsekreterare.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, statsvetare och Spanienkännare vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge