Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Tro & Förnuft

Tro & Förnuft

En podd för dig som inte vill välja mellan tro och förnuft, vetenskap och religion. Programledare är religionsfilosoferna Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund. Podden produceras av tidningen Dagen i samarbete med Newmanistitutet och Teologiska fakulteten på Uppsala universitet.

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

dagen.se/trofornuft

Avsnitt

Avsnitt 18: En teologisk respons till klimatkrisen

I en klassisk artikel från 1967 i tidskriften Science ("The historical roots of our ecologic crisis") så menar Lynn White att västerlandets ekologiska kris har sin grund i kristendomens tanke om människan som skapad till Guds avbild. Genom denna tanke fick människan en särställning och det är detta som legitimerat västerlandets exploatering av naturen. 

Lynn Whites artikel har fått stort genomslag, i alla fall i detta avseende. Att White i artikeln menar att västerlandets vetenskapliga revolution i stora drag är ett utlopp av kristna tankar är inte lika känt, men samtidigt förutsättningen för att Whites resonemang ska hålla.

I påve Franciskus encyklika om miljön (som på svenska givits namnet "Om klimathot och ojämlikhet") försöker påven dels analysera klimatkrisens konkreta och kulturella orsaker, dels presentera en teologisk respons till klimatkrisen. 

Om Lynn White förlägger problemet till tanken på människan som skapad till Guds avbild, så ser påven det som att problemen hänger ihop med synen att den mänskliga friheten inte har några legitima gränser: att det inte finns några värden utanför henne själv som hon behöver respektera. Om verkligheten ytterst är "ren materia" och värde är något som människan, ja individen, ger saker i kraft av sina val, så finns det inga egentliga moraliska gränser för friheten.

I kontrast till en sådan syn, formulerar påve Franciskus en teologisk respons till klimatkrisen som skulle kunna kallas för en "ekologisk spiritualitet". Kärnan i denna spiritualitet är att skapelsen är en gåva, som människan givits att odla och bruka - inte förstöra och exploatera. För att nå dit behöver vi ett nytt språk, det vill säga ett nytt sätt att tala och tänka om vår relation till naturen.

Här är det exempelvis intressant att påven talar om naturen som "vår syster" som vi genom vårt beteende har "bedrövat". Bara detta ger klimatkrisen en annan inramning och naturen blir något som vi hör ihop med och har sårat: inte som något enbart främmande som beter sig kaotiskt. 

Moderniteten skulle kunna beskrivas som en process där individen träder ut ur de sammanhang som hon tidigare har ingått i, ibland av godo men ibland också av ondo. I Franciskus analys skulle man kunna säga att det är den moderna människans bristande förståelse för sammanhang - det vill säga bristande ekologiska grundhållning - som är problemet.

Sammanhang här ska dels förstås som det ekologiska i sedvanliga mening: att vi ingår i och är beroende av naturen. Men påven kopplar ihop exploateringen av naturen och exploateringen av de fattiga till samma bristande medvetenhet om sammanhang. Men även bristande känsla för andligt sammanhang hör ihop med klimatkrisen eftersom den överdrivna konsumtionen hänger ihop med en andlig tomhet.

Påven ser klimatkrisen som ett uttryck för en upp-och-ner-vänd ekologi där tre områden "abstraherar sig" eller "isolerar sig" från det större verklighetssammanhanget, men samtidigt förstärker dessa isoleringar på de olika nivåerna varandra: det är alltså isolerande tendenser på tre nivåer som hör ihop och bildar en "inverterad ekologi".

På individnivån sker isoleringen när vi söker vår egen lycka genom konsumtion utan att tänka på vilka andra värden vi behöver - vad som verkligen skulle ge oss lycka - och isolerar oss från frågan om hur vår konsumtion påverkar andra människor och miljön. På marknadens nivå sker isoleringen när företag gör ekonomisk vinning till ett absolut värde och isolerar sig från överväganden om hur det påverkar miljö och människor. På denna nivån både behövs individerna på den första nivån, samtidigt som de stimulerar sådana människor. På politikens nivå sker det när politiker söker makt och därför försöker smörja de ekonomiska hjulen utan hänsyn till natur (eller människor) för att kunna därigenom ge människor det som de efterfrågar i form av ekonomiska värden och så bli omvalda.

I kontrast till detta kräver klimatkrisen en ekologisk omvändelse på tre dessa nivåer.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att grundtonen inte är i första hand moraliserande i betydelsen staka ut gränser utan snarare "ögonöppnande": att se sammanhangen och den gåva naturen är, och vårt ansvar för den. Faktum är att i påvens analys är den inverterade ekologin beroende av en slags nihilism där konsumtion, pengar och makt bildar en slags substitut till det som ger lycka. 

Hållpunkter i programmet:

1: Presentation av dagens tematik, lite kort generellt, samt:

a) Sammanfattning av enycklikan

b) Sammanfattning av Whites artikel

2. Diskussion kring rötterna för den ekologiska krisen: människans
transcendens eller att hon ?tar Guds plats??

3. Hur kan vi öva upp en ekologisk spiritualitet?

2019-04-15
Länk till avsnitt

Avsnitt 17: Sanning och alternativa fakta med Åsa Wikforss

I det nya avsnittet av Tro & Förnuft samtalar Erik Åkerlund och Christoffer Skogholt med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet, om hennes bok "Alternativa fakta", som kom ut 2017 och som fick Natur och kulturs populärvetenskapliga pris i början av mars av 2019.

Åsa Wikforss vill i boken presentera filosofiska redskap som kan hjälpa oss att tänka klarare kring kunskap och kunskapsanspråk. Vad menar vi när vi säger att kunskap är "socialt konstruerad"? Innebär det att vi inte kan ha någon objektiv kunskap? Innebär det att verkligheten är socialt konstruerad, eller snarare de begrepp som vi beskriver verkligheten med?

Uttrycket "alternativa fakta" myntades av en av Trumps rådgivare, Kellyanne Conway, som använde det om Sean Spicers (Trumps presstalesperson) påstående att Trumps installation var mer välbesökt än Obamas, trots att detta var falskt. 

I boken diskuterar Åsa Wikforss ett antal problematiska fenomen, inte minst vad hon kallar för "faktapolarisering", som står för att våra ideologiska ställningstaganden tenderar att sortera ut vilka fakta vi tar till oss, accepterar och betonar. 

Relaterad till faktapolarisering är också uttrycket "kognitiv penetrering", som står för fenomenet att beroende på vår förförståelse så bedömer vi samma situation på väldigt olika vis. Wikforss berättar om hur samma videosnutt på en demonstration bedömdes som antingen våldsam eller fredlig beroende på vad man fick veta att demonstrationen gällde - om det var något man sympatiserade med bedömdes den som fredlig och var det något man var emot bedömdes den som våldsam.

Boken illustrerar hur filosofisk medvetenhet kan stimulera ett bättre offentligt samtal. En av poängerna i boken är att det filosofiska kritiska tänkandet inte bara ska användas på "de andra" utan också på en själv. Det är en viktig skillnad mellan filosofisk och politisk diskurs.

Hållpunkter i programmet:

0 - 10 minuter: Presentation av tematiken och några centrala tankar i boken Alternativa fakta.

10 - 25 minuter: Vi ringer upp Åsa och frågar: vad gör en filosof på dagarna? Varför skrev Åsa Wikforss boken nu? Filosofin som kritisk resurs i det offentliga samtalet och framtiden för Trump.

25 - 50 minuter: Hur ska man avgöra mer "övergripande" kunskapsanspråk som: finns det mänskliga rättigheter? Finns Gud? 

Vad är "goda skäl"? Finns det mer än empirisk evidens? Finns moralisk kunskap?

Länkar: 

Åsa Wikforss sommarprat

Åsa Wikforss hemsida


2019-03-11
Länk till avsnitt

Avsnitt 16: En levande och intellektuell tro

Går det att förena "filosofernas Gud" - alltså den Gud som många tycks referera till när de säger att de tror på "något" bakom Universum, och den kristna trons levande Gud?

Joseph Ratzingers bok "Introduktion till Kristendomen" kan sägas vara ett försök att förena filosofernas Gud och trons Gud. Filosofernas Gud är den abstrakta Guden, den Gud som visar sig i universums rationella struktur (den Gud som Einstein bekände sig till) och trons Gud är den som också möter människan i hennes innersta existentiella rum, i bönen och lovsången och som söker en relation till människan.

I podden diskuteras Ratzingers analys av vad det innebär att tro: att alla människor måste tro i det att vi måste förhålla oss till verkligheten som helhet på något vis; varför de tidiga kristna teologerna anknöt till filosofins gudsbegrepp snarare än de antika religionerna, och hur Ratzinger presenterar de två mest centrala kristna övertygelserna: att Gud till sitt väsen är relation (treenigheten) och vad korset innebär.

Joseph Ratzinger, påve Benedikt XVI skrev 1968 "Introduktion till kristendomen" som utkom första gången 1968, blev väldigt väl mottagen och har sedan dess tryckts i många nya upplagor och 2018 kom i svensk översättning (av Stefan Jarl).

Hållpunkter i programmet:

1. Vad innebär filosofernas Gud och hur utvidgas "filosofernas Gud" av kristna teologer?
2. Vad innebär det att tro? Enligt Ratzinger är människan i en sådan belägenhet att hon måste lämna det hon har full kontroll över och ta ställning till verkligheten även om hon inte kan fullt kontrollera hurdan verkligheten är.

Vi måste förhålla oss till verkligheten "som sådan" på en helhetsnivå, och det innebär att alla människor måste ha en tro - ett grundläggande existentiellt förhållningssätt till tillvaron.

Vi är inte bara relaterade till de konkreta ting vi möter, utan vi har också en artikulerad eller oartikulerad hållning i relation till verkligheten som sådan. Är den meningsfull? Finns det gott och ont/rätt och fel? Finns det en transcendent grund för tillvaron, både dess värde och existens? (Det vill säga: finns Gud?)

På denna nivå måste människan "tro" - förhålla sig även om hon inte har full kontroll eller koll på hur det egentligen är. Det är ett existentiellt förhållningssätt som alla måste inta, och alla gör det utan att ha full koll på "verklighetens fundamentala natur". Därför tar både teister och ateister risker när de tror.

På vilket sätt blir världen annorlunda för den som tror? Mening och värde är inte slumpmässiga biprodukter i universums historia utan istället grunden för universum.

22.20: skapelsens krånglighet: en närmare analys av skapelse

29 minuter 3. Trinitetsteologi

35.40: Hur hänger tron som gåva ihop med önskan om mer / utförligare skapelseteologisk analys av evolutionen?

4. Korsets teologi: en förvanskning i kyrkans historia av korsets verkliga innebörd. Korset manifesterar att Gud ger sig själv och vi kallas att också bli "gåvor" - en andra Kristus.
2018-12-17
Länk till avsnitt

Avsnitt 15: Poetisk och normativ filosofi

I detta avsnitt av Tro & förnuft utgår Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund från två texter i den nyutkomna antologin Filosofiska metoder i praktiken för att via dessa diskutera två teman: det ena handlar om vilken roll känslor och poesi kan spela för filosofi och den andra tematiken behandlar den till viss del kontroversiella frågan om det är acceptabelt att ta ställning i normativa frågor som akademiker.

Vilken roll kan skönlitteratur, poesi och känslor ha i filosofiskt arbete? Maria Essunger bearbetar i sin text ?Poetisk filosofi? i Filosofiska metoder i praktiken denna fråga: Essunger menar att poetisk filosofi har en särskild tilltro till läsaren/åhöraren ? precis som poesin har det. Utan en lyhörd och delaktig åhörare kan poesin inte bli levande och något liknande gäller den poetiska filosofin: den litar på (och behöver) läsaren i högre grad än vad som är fallet inom strikt analytiskt argumenterande filosofi. Poesin har också en förmåga att skärpa vår uppmärksamhet genom att göra det vardagliga främmande. Kanske är det också en central del i all filosofi ? att göra oss uppmärksamma på det vi tar för givet och därför inte reflekterar över.

Mikhail Epstein argumenterar i sin text, som anknyter till Essungers tematik, ?Lyrical philosophy: or how to sing with the mind? för att det finns filosofiska känslor. Liksom filosofiska tankar, så har filosofiska känslor det generella, universella och fundamentala som sitt objekt. Att vara irriterad över grannen är ingen filosofisk känsla, men att känna en förtvivlan över mänskligheten är en filosofisk känsla. Filosofi är kärlek till vishet och måste alltså inbegripa känslor även om filosofi också alltid är reflekterande. Den som har en filosofisk sensibilitet är den som kan bli existentiellt drabbad av och emotionellt engagerad av de filosofiska frågorna.

Den andra frågan (som vi diskuterar i första halvan av programmet) är: hur kan man tänka kring normativa anspråk på universitetet? Under vilka villkor kan det vara acceptabelt att argumentera för normativa ståndpunkter på livsåskådningsmässigt neutrala (icke-konfessionella) universitet?

Mikael Stenmark argumenterar i sin text ?Att filosofiskt studera religioner och livsåskådningar? i Filosofiska metoder i praktiken för att religionsvetenskapens uppgifter är att försöka förstå, förklara och utvärdera religiösa och livsåskådningsmässiga företeelser och trosföreställningar. Det innebär att både kritiskt och konstruktivt analysera trosföreställningar och ibland föreslå lösningsförslag på problem för vissa religiösa föreställningar.  

Karin Johannesson klargör i sin text ?Konfessionell religionsvetenskap? under vilka villkor som man enligt henne kan bedriva konstruktiv teologi eller konfessionell religionsvetenskap på statliga (konfessionellt neutrala) universitet. Normativ konfessionalitet ? då man förespråkar en viss hållning ? finns i två varianter. Den ena kallar Johannesson för ?om-så? konfessionalitet och den innebär att man klargör sina antaganden, visar medvetenhet om att dessa inte är självklara utan kan problematiseras och att ens slutsatser är beroende av dessa antaganden. Man diskuterar andra antaganden och inser att ens egna inte är de enda möjliga vid universitetet.

Den icke-så konfessionella hållningen, däremot, kännetecknas av att ens antaganden ges en absolut karaktär och man avvisar implicit eller explicit möjligheten av andra utgångspunkter. Denna är inte acceptabel medan den förra är det, menar Johannesson.

Hålltider för avsnittet:

0:00? 2:30 Presentation av första tematiken: kan man vara religionsfilosofiskt normativ på universitetet? 2:30 Karin Johannessons och Mikael Stenmarks texter 3:15 normativitet och konfessionalitet 4:00 Vad betyder konfessionell?
4:35: Stenmarks artikel och de tre uppgifterna för religionsvetenskapen:
förstå, förklara och utvärdera religion och religiösa föreställningar. 6:25 Inom all filosofi görs normativa anspråk 7:20: Varför skulle det kunna vara ett problem att vara normativ? 8:20 Hedenius och Hägerströms inflytande över teologin respektive filosofi 12:50 Teologiska fakultetens övergång från att tala om uppenbarelse till att enbart vara deskriptiv. 13:35: Karin Johannessons text: ?Konfessionell religionsvetenskap: vad är det??
fyra typer av konfessionalitet:
- ekonomisk konfessionalitet (forskning finansierad av en representant för en livsåskådningstradition)
- utövande konfessionalitet (ber i undervisningssituationer)
- innehållslig konfessionalitet: forskaren är intresserad av en viss konfession, eller forskningen är innehållsligt relevant för en konfession.
- normativ konfessionalitet: a) om-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden, som görs explicita och som man artikulerar att de inte är de enda möjliga och är i dialog med andra möjliga antaganden)
b) inte-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden som är principiellt privilegierade, det vill säga de kan inte problematiseras eller överges) 16:45: Karin Johannessons definition av om-så respektive inte-så-konfessionalitet 21:20 Johannessons distinktion mellan ontologisk och metodologisk expansion 23:30: Eriks kritiska synpunkter: en historisk ingång 26.20: Christoffers respons på Eriks kritik 28.30 Erik responderar 29.00: Deltagande som förutsättning för förståelse?

 

Del två

30:00 Poetisk filosofi/Filosofisk poesi 32:55 Essungers text 33:10 Ryska formalisternas begrepp ?främmandegöring? som central för den poetiska språkfunktionen. 34:10 Essungers analysexempel ?filosofisk poesi? snarare än ?poetisk filosofi?? 35:10: Finns det en parallell mellan filosofins relation till poesin i Essungers text och Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap? 37:50 Essungers definition av poetisk filosofi: filosofi som bedrivs i en tänkt dialog med en självständig och sensibel mottagare. 38:50: Essunger/filosofen som sensibel mottagare av poesin. 39:40 Vad är relationen mellan den filosofi som poesin uttrycker och den filosofi som poesin stimulerar hos den filosof som läser poeten? 40:40 Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap som analogi till relationen mellan filosofin och litteraturen enligt Essunger. 43:30 vikten av att integrera olika sätt att bedriva filosofi. 44:00 Styrkan med den typen av filosofi som Essunger skriver fram 47: Epstein: filosofin handlar om att fördjupa ens existentiella relation till tillvaron 48:45 Filosofiska känslor: orienterade mot tillvarons grundläggande, fundamentala karaktär. 49:50: Filosofi är kärlek till vishet och inbegriper alltså känslor och inte bara tankar. 50:25: Eriks kritiska synpunkter: För bred förståelse av filosofi 53:50 Christoffers respons på Eriks kritiska synpunkter 54:45 Skillnaden mellan filosofi och poesi: sårbarheten för fakta 56:45: Likheten mellan religion och filosofi: relationen till verklighetens yttersta natur

Länkar:

Boken i nedladdningsbart format: Filosofiska metoder i praktiken.


Artikeln "Lyrical philosophy or how to sing with the mind"

2018-11-19
Länk till avsnitt

Avsnitt 14: Hur blev västerlandet sekulärt? Del 1.

Charles Taylor frågar sig i sin över 700 sidor långa bok "A Secular Age" hur det gick till när västerlandet förvandlades från ett samhälle där det självklara var att tro på Gud till en situation i vilken tro på Gud på sin höjd utgör ett alternativ bland andra, eller i vissa fall inte ens uppfattas som ett alternativ. 

En av Taylors centrala teser är att detta inte kan förklaras av naturvetenskapens framväxt, utan istället är processen mer komplex och intressant - och har enligt Taylor till stor del teologiska rötter. 

En sekulär värld eller tid kännetecknas enligt Taylor dels av att förutsättningarna för att tro eller inte tro är förändrade: det finns inte längre några självklara, oproblematiserade, positioner. Det finns varken några (ärliga) naiva teister eller ateister: alla inser att det finns andra sätt att se på världen än det man själv har. 

Men dessutom definierar Taylor ett samhälle som sekulärt om det innehåller ett perspektiv på mänskligt blomstrande som helst saknar en referens till något transcendent eller gudomligt. 

Taylor vill utforska det "sekulära tillståndet" inte främst i betydelsen en nedgång i religiös tro, utan som ett förändrat kulturklimat. Taylor är intresserad av den kulturella mylla i vilken vi tror eller inte tror. 

I detta poddavsnitt behandlar vi den första delen i Taylors bok. Tematik som vi diskuterar är bland annat hur teologiska förändringar ledde till framväxten av "kunskapsluckornas Gud" (God of the gaps) som sen blev sårbar för naturvetenskapens landvinningar, varför reformationen avskaffade karnevalerna och vad det "buffrade" respektive det "porösa" jaget innebär. 

2018-09-17
Länk till avsnitt

Avsnitt 13: Vad är det egentligen att ha fri vilja?

Vad är det egentligen att ha fri vilja?

Det finns inom filosofin två huvudsvar på denna fråga:

1. Fri vilja har den som inte hindras att göra det den vill; fri vilja förstås som ohindrad spontanitet. 

Det finns dock de som har en mer ambitiös definition av fri vilja:

2. Att ha en fri vilja innebär att jag i samma psykologiska tillstånd skulle kunna välja mer än en handling: jag kunde ha gjort annorlunda än jag gjorde. 

Detta är i princip det vi förutsätter inom rättsväsendet och det är därför vi skiljer på någon som handlar under vanföreställningar och behöver vård, eller den som handlar med "vett och vilja" och straffas.

Den förstnämnda förståelsen går ihop med determinism, alltså tanken att det jag vill är bestämt av för-medvetna, naturliga processer, medan den senare förutsätter en mental nivå som inte helt är bestämd av förmedvetna processer.

Hur kommer då frågan om moraliskt ansvar in här?

Jo, när vi klandrar eller berömmer någon för något så verkar vi tänka att den är ansvarig för sin handling och inte var determinerad av faktorer utanför sin medvetna kontroll.

Frågan om fri vilja och moraliskt ansvar är en klassisk fråga både inom filosofin och teologin. I detta sista avsnitt för terminen tar vi oss an denna fråga både i dess teologiska och filosofiska form.

Under reformationstiden diskuterade humanisten och teologen Erasmus av Rotterdam (1466-1536) och reformatorn Martin Luther (1483-1546) denna fråga. För Luther är människan helt "hjälplös" inför Gud och kan inte samarbeta med Gud i frälsningen: hon har en "trälbunden vilja". Erasmus av Rotterdam argumenterar istället i sin bok "Om den fria viljan" för att Bibeln och kyrkans tradition är full av resonemang som bygger på att människan har en fri vilja och kallas att samarbeta med Gud: varför säger Gud annars att människan "må välja livet" (5 mosebok 30:19)?

Dagens diskussioner om fri vilja äger främst rum i relation till den naturvetenskapliga beskrivningen av människan och världen: är allt som händer, inklusive det vi bestämmer oss för, ett resultat av materiens interaktioner, interaktioner som sker i enlighet med naturlagar, som vi ju inte bestämmer över?  


Psykologen Roy Baumeister har i ett antal experiment undersökt effekterna av att inte tro på fri vilja och utifrån dessa dragit slutsatsen att den som inte tror att den är fri är mindre benägen att stå emot aggressiva impulser. Förklaringen till detta är att om man ändå tror att det man gör är utanför ens egen kontroll, varför ska man då lägga energi på att stå emot dessa impulser? Inom psykologin talar man även om erfarenheten av att vara "subjekt" i sitt eget liv, att ha en "Internal locus of control": en föreställning om att man själv kan påverka sitt liv.

Även om dessa psykologiska perspektiv inte bevisar fri vilja så antyder de att det är psykologiskt hälsosamt att tro på fri vilja - vilket i sig ställer vissa frågor till den som menar att all kausalitet är förmedveten. Hur kan innehållet i mina trosföreställningar påverka mig, om alla orsakssamband är strikt fysikaliska?"

2018-07-10
Länk till avsnitt

Avsnitt 12: Människan är inte ett "tänkande ting"

Är människan "ett tänkande ting" som 1600-talsfilosofen René Descartes menade, eller snarare en älskande och begärande varelse?

Filosofen James KA Smith menar i sin bok "You are what you love" att människans identitet har mer att göra med vad hon älskar än vad hon tycker.

Om vi ser på människan som ett "tänkande ting" leder det lätt till tanken att vi bara behöver informera eller övertyga människor om vad som är rätt så kommer de att göra det.

I kontrast till en sådan syn på människan vill Smith betona människan som en längtande, begärande och älskande varelse, vars identitet formas genom handlingar snarare än genom teoretisk information. De handlingar som formar oss och våra begär kallar Smith för liturgier. Därför finns det både religiösa och sekulära liturgier.

Köpcentrumet kan förstås som en katedral, shopping som en liturgi och skyltdockorna och reklamens (fiktiva) människor som helgon i denna sekulära religion som konsumtion kan vara.

Reklamen talar om för oss att något är fel på oss men visar oss samtidigt vägen till försoning: genom att konsumera, och de visar upp de som gått vägen före oss och nått frälsning. Men på denna väg är andra människor objekt, antingen för vår beundran eller rivalitet.

I kontrast till en sådan frälsningsväg menar Smith att den kristna liturgin i dess historiska form gestaltar en annan grundstruktur: Gud tar initiativet och vi responderar på hans gåva; vi behöver inte köpa frälsningen, den är oss given, men vi blir inte passiviserade utan aktiverade av denna gåva. Vid nattvardsbordet jämnas sociala ojämlikheter ut eftersom vi inför Gud är jämlika i vår djupaste identitet som Guds avbild.

Dessa och liknande tankar utvecklar Smith i sin bok och vi diskuterar kring och responderar på denna intressanta läsning!

Tidsangivelser för avsnittet:

00.40: vem är James KA Smith och vad är radikalortodoxi?

06.12: Sekulära och religiösa liturgier: om Smiths grundläggande tes i You are what you love

11.35: Eriks generella omdöme om boken

13.20: Behöver boken kompletteras med ett försvar för filosofi?

18.15: Är Smiths beskrivning av Descartes respektive den senmedeltida kyrkan verkligen korrekt?

24.00: Vad innebär det att Gud är både subjekt och objekt i liturgin?

33.33: Smiths analys av sociala medier

2018-05-09
Länk till avsnitt

Naturlig teologi och naturens ambivalens

I Alister McGraths bok The Open Secret: A New Vision for Natural Thelogy som vi diskuterar i senaste avsnittet av podden, hänvisar McGrath bland annat till moralfilosofen Iris Murdoch (1919-1999) och hennes påstående att moral handlar om att se saker såsom de verkligen är. Moral är alltså inte en enbart subjektiv projektion på en i grunden värdeneutral (eller värde-lös) värld. Moraliskt seende handlar om att se sin omvärld på ett djupare sätt.

Läs resten av blogginlägget på Läsarna.

2018-05-04
Länk till avsnitt

Avsnitt 11: Talar naturen om Gud?

"Naturlig teologi" är namnet på den typ av reflektion som inte utgår ifrån specifikt kristna teologiska premisser, utan från allmänmänskliga premisser, för att därifrån argumentera för Guds, eller det transcendentas, existens. 

Alister McGrath menar i sin bok The Open Secret: A New Vision for Natural theology att naturlig teologi snarare bör förstås som ambitionen att försöka "läsa" eller "se" naturen ur en kristen synvinkel; man skulle kunna säga att McGrath menar att naturlig teologi bör bli en teologi om naturen. 

McGrath lägger fram flera argument för detta, varav det viktigaste är att vi inte har någon tillgång till "naturen" annat än såsom tolkad - vi måste alltså alltid se naturen ur en viss synvinkel. Det är först när vi låter vår syn på naturen inspireras av en kristen teologi som naturen kan tala om Gud.

Men är dessa typer av reflektioner - en kristen "läsning" av naturen, respektive en mer allmänmänsklig reflektion över huruvida naturen talar om Gud -  ömsesidigt uteslutande? Kan de inte snarare komplettera varandra?

I podden inleder vi med att kommentera debatten i Dagens Nyheter om mirakler och om det finns en tendens att reducera det transcendenta till något helt immanent, som Maria Schottenius antydde i sin krönika "Kyrkan måste tala tydligare om tron på mirakler".

Tidsangivelser för avsnittet:

00.45-07.35 Diskussion om mirakeldebatten i Dagens Nyheter  07.35- 19.15 Har vi behov av naturlig teologi? 19.15 Presentation och diskussion av Alister McGraths bok. Naturlig teologi eller naturteologi? 37.50 Närmare presentation av McGraths form av naturlig teologi, hur det sanna, det goda och det sköna pekar mot Gud.
2018-04-10
Länk till avsnitt

Apropå föreläsning om andlighet och existentiell hälsa

I det senaste poddavsnittet tipsar vi om en föreläsning om andlighet och existentiell hälsa, som kommer hållas av Katarina Westerlund, docent och lektor i systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala Universitet.

I podden anges ett felaktigt datum: rätt datum är måndag 12 februari (och alltså inte 5 februari som anges i podden). 

Tid och plats är rätt i övrigt: kl. 19.00 på Newmaninstitutet i Uppsala.

Rubriken är "Andlighet och existentiell och mental hälsa" och här finns en länk till evenemanget på Facebook: 


https://www.facebook.com/events/2026819064263903/


Alla varmt välkomna!


2018-02-01
Länk till avsnitt

Att se klarare och djupare med distans

På Läsarbloggen finns nu ett nytt blogginlägg som hör till avsnitt 10 av Tro & Förnuft-podden.

Blogginlägget diskuterar frågan om vad närhet och distans till en händelse, eller en kultur, har för relevans för vår förmåga att förstå den. Erik diskuterar detta utifrån Hans-Georg Gadamer som är en av de mest inflytelserika tänkarna inom den hermeneutiska tanketraditionen.

2018-01-30
Länk till avsnitt

Avsnitt 10: Jesu uppståndelse som historiskt problem

OBS: Föreläsningen vi tipsar om i slutet av podden är den 12 februari, inte den 5 februari som vi felaktigt säger i podden. 

Se mer information här: https://www.facebook.com/events/2026819064263903/


I det nya avsnittet av Tro & Förnuft-podden diskuteras Magnus Abrahamssons avhandling "Jesu uppståndelse som historiskt problem"  (2001, Uppsala Universitet).

En hel del av avhandlingen och diskussionen kretsar kring upplysningens utmaningar mot kristen teologi vad gäller tanken att Gud verkar, hur Rudolf Bultmann respektive Wolfhart Pannenberg responderar på den utmaningen och hur man generellt kan tänka om relationen mellan historia och mening, Guds relation till historien och Jesu uppståndelse och dess innebörd.

Bultmann gör en existentiell läsning av kristendomen, och menar att man missförstår budskapet om man tror att det handlar om att Gud verkade på ett objektivt sätt i historien. Gud blir då ett objekt och inte en levd erfarenhet.

Pannenberg menar att uppståndelsen är nödvändig för att människans existens ska vara meningsfull och menar sig kunna visa att historiskt är Jesu uppståndelse mer trovärdig än förnekandet av uppståndelsen.

Avhandlingen är mycket intressant och vi hoppas att lyssningen blir det också!

Hållpunkter

00.40: Inledning och presentation av avhandlingens struktur och vår diskussion 05.30: Upplysningens betydelse för bibelvetenskapen 15.30: Presentation av Bultmann 19.10: Avmytologiseringen 22.20: Kritisk fråga till Bultmann: Vad är budskapet bakom myten? 27.30: Hur kan den historiske Jesus vara oviktig för Kristendomen? 28.20: Om dikotomin mellan den empiriska och den meningsfulla historien 31.00: Presentation av Pannenberg 32.00: Pannenbergs ljuserfarenhet 37.30 Autentisk existens 39.20 Hans-Georg Gadamer om mening och historia:  43.00: Erfarenhet och tolkning 44.00: Lonergans kritik av positivismens syn på kunskap 46.00: Distans som nödvändig för förståelse 52.00: Pannenbergs argument för uppståndelsen 54.30: Uppståndelsen som historisk och symbolisk händelse

Länkar:

"Påverkar forskningens Jesus trons Kristus?" artikel av Bengt Holmberg, professor emeritus i Nya testamentets exegetik vid Lunds Universitet:
http://www.kyrkligfornyelse.org/post-18
N T Wright: Can a Scientist Believe the Resurrection? Föredrag vid Faraday Institute for Science and Religion:
http://faraday.st-edmunds.cam.ac.uk/Multimedia.php?Mode=Add&ItemID=Item_Multimedia_151&width=720&height=460
Textformat: https://www.faraday.st-edmunds.cam.ac.uk/CIS/Wright/lecture.htm En sammanfattning av N T Wrights argument: https://winteryknight.com/2017/04/16/n-t-wright-lectures-on-the-seven-mutations-caused-by-resurrection-of-jesus-3/
2018-01-22
Länk till avsnitt

Sakrament eller fetisch: blogginlägg till avsnitt nio

På bloggen Läsarna (där vi kommer blogga i fortsättningen, eftersom Cusanusprojektet tar slut den sista november) finns nu ett blogginlägg som hör till avsnitt 9 där vi intervjuar Jonna Bornemark.

I detta blogginlägg används begreppsparet "Sakrament" och "varufetischism" för att analysera den tendens Bornemark talar om, men även andra samtida fenomen där vi glömmer bort att se saker i den kontext i vilken de får sin mening.

Sakrament eller fetisch? Blogginlägg till Tro & Förnuft-podden.

2017-12-03
Länk till avsnitt

Avsnitt 9: Mening och mätbarhet - ett samtal med Jonna Bornemark

I detta program utforskar vi kopplingen mellan filosofi och liv, vad filosofiska erfarenheter är, om relationen mellan det meningsfulla och det mätbara, tillsammans med filosofen Jonna Bornemark, vars sommarprogram kan höras här.

Jonna Bornemark är lektor och docent i filosofi vid Södertörns högskola och har på senare tid intresserat sig för vad hon kallar för ?mätbarhetssamhället? ? att vi i vår tid har ett stort fokus på att dokumentera och reglera allt fler offentliga och privata verksamheter.

Detta har flera effekter, varav en är det kan bli så att själva aktiviteten blir sekundär och dokumentationen blir primär. Istället för att vara ett hjälpmedel för verksamheten blir verksamheten centrerad kring det som dokumenten stadgar; det sker en ?förpappring? av dynamiska verksamheter.

Bornemark närmar sig denna problematik med hjälp av 1400-talstänkaren Nicolaus Cusanus och dennes förståelse av begreppen ?ratio? och ?intellectus? ? som vi talade om i förra podden.

Bornemark har tillämpat dessa begrepp i en analys av New Public Management och den typ av dokumentation och regel-styrning som kännetecknar många vårdande yrken i offentlig sektor, men också förekommer en hel del inom högskola och universitet.

Kärnan i NPM är ett fokus på det mätbara som man kan dokumentera att man gör. Men problemet med detta fokus på dokumentation och mätbarhet är att det kan frånta uppmärksamhet från den faktiska verksamheten och de konkreta behoven i den specifika, enskilda, unika situationen.

Ett exempel som Jonna Bornemark tar upp är ett äldreboende där en av de anställda uppfattar att en av de boende har ganska svår ångest. Men istället för att försöka prata med denne och ta reda på vad som skulle kunna göra det bättre, drar personalen igång en omgång fia med knuff, eftersom det innebär att man kan klicka för en ruta som kommer bidra till målet att ?höja aktivitetsnivån? på boendet.

Det konkreta, individuella, kallar Cusanus för ?minima? och det största, oändliga, kallar Cusanus för ?maxima?. Dessa når vi inte genom ?ratio? ? genom det kalkylerande, räknande förnuftet ? utan genom ?intellectus? som har en sensibilitet och känslighet för det som inte låter sig mätas, vägas och objektifieras.

Konflikten mellan denna lyhördhet för de konkreta behoven i en specifik situation och att följa en mall har stora likheter med skillnaden mellan dygdetik och regeletik. Den dygdige människan har en inre hållning som gör henne disponerad att respondera empatiskt, men det förutsätter en empatisk känslighet som gör henne förmögen att läsa av andra människor och deras behov.

Det går ju såklart inte att reglera varje enskilt möte: istället är det, menar Jonna Bornemark, genom att ge utrymme för det personliga och det individuella i varje möte som vi kan bli bra på det vårdande mötet. Det handlar alltså snarare om att bli ett ansvarsfullt och lyhört subjekt i mötet med andra, än att styras av standardiserade manualer.

Men intellectus är inte bara en känslighet för det ?partikulära? det är också en känslighet för det största (maxima). Denna sensibilitet för maxima öppnar oss för tillvarons grundvillkor och grundfrågor.

Men precis som vår känslighet för ?minima? har minskat i moderniteten genom ett förlitande på generella, ?objektiva? regler, har vår känslighet för ?maxima? ? tillvarons yttersta karaktär ? minskat, genom att vi har en common sense-artad förståelse av att den ?objektiva verkligheten? är utan egentligt värde eller mening ? den utgörs ju endast av materiens minsta byggstenar.

Det kan göra att vi tänker att det vi erfar i djupa personliga, existentiella erfarenheter endast är ?subjektiva? attityder som inte har något med verkligheten att göra.

Verkligheten kan inte avslöja sig för intellectus, utan enbart för ratio, tänker vi oss.

Paradoxalt nog kan man alltså konstatera att moderniteten, som på många sätt sägs vara den period då individen träder fram, har inneburit ett tillbakaträdande av individen eller personen, både i den byråkratiska organisationen (som gäller nästan alla organisationer där vi är verksamma) och i det att vår filosofiska sensibilitet har tonats ner.

Men att filosofera är i grunden att konfronteras och engageras personligen i mötet med andra människor och tillvaron i stort. Att våga bli ett subjekt inför den andre ? och inför tillvaron.

2017-11-21
Länk till avsnitt

Blogginlägg till avsnitt 8

I det åttonde avsnittet av Tro & Förnuft-podden talar vi om förundran som en hållning inför tillvaron, och som filosofins bränsle.

Dikten ?Säg till om jag stör? av Eeva Kilpi är det säkert många som känner till:

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.

Filosofi kräver en receptivitet för tillvaron, menar Joseph Pieper, som gör det möjligt för oss att bli ?disturbed?. 

Läs mer på Cusanusbloggen.

2017-10-30
Länk till avsnitt

Avsnitt 8: Om förundran, filosofi och rationalitet

I detta avsnitt diskuterar vi två böcker som talar om uppmärksamhet och dess betydelse för människans förhållningssätt till tillvaron: dels Joseph Piepers bok Leisure ? the Basis of Culture och dels litteraturvetaren Toril Mois bok Språk och uppmärksamhet.

Hållpunkter i poddavsnittet:

0-1 min Presentation av dagens program 1-11 minuter: Återkoppling från förra programmet
1 ? 8 min: vad betyder ?analogia entis??
8 ? 11 minuter: Vad har den klasssiska teismen, som Hart talar om, för relevans för kristen tro? 11- 14.30: Presentation av dagens tematik och Toril Moi 14.30 ? 19.00 Vår ingång till Pieper 19.00: Vad innebär begreppet Leisure? 23.00 Leisure är utrotningshotat 25.00 Kopplingar mellan Piepers analys av samhället och Marx' samhällskritik. 26.45 Har vår fritid blivit instrumentaliserad idag? 28.00: Begreppen ratio och intellectus 34.30: Miljö och omvärld 40: Vad är förundran? 43: Filosofisk reflektion och dess relation till hopp


?Filosofin börjar med förundran? säger Aristoteles i sin bok Metafysiken. 1900-talsfilosofen Edmund Husserl förknippar filosofins födelse med uppkomsten av vad han kallar för den ?teoretiska inställningen? som är ett intresse för hur saker och ting är, inte för att man skall lösa ett praktiskt problem, utan för att man undrar hur det förhåller sig. Därför har filosofi och vetenskap samma rot för Husserl: de är båda ett uttryck för människans begär efter kunskap om tillvaron, för kunskapens egen skull.

För både Husserl och Aristoteles gäller att filosofisk verksamhet kräver att de praktiska göromålen inte är så överhängande att man inte kan ställa de mer grundläggande frågorna om tillvaron. Här finns förstås också en koppling till de religiösa frågorna som handlar om världens yttersta ursprung och mål.

I sin bok Leisure ? the Basis of Culture så driver Joseph Pieper tesen att denna inställning har blivit utrotningshotad i den moderna världen; genom att vi tenderar att göra allting till arbete så får vi ett instrumentellt förhållningssätt till tillvaron, all verksamhet blir nyttig för ett annat ändamål, men är inte i sig själv värdefull. Men vissa saker måste vara sådana att vi inte gör dem för att uppnå något annat, utan för att de i sig själva är meningsfulla och värdefulla.

Begreppet ?leisure? som brukar översättas med fritid står mer för ett förhållningssätt än för en viss veckodag. Det som ?leisure? möjliggör är en form av vaksam uppmärksamhet som inte är instrumentell, denna uppmärksamhet kallar Pieper för ?intellectus? (som kan översättas med förståelse) i motsats till ?ratio? som är en mer granskande och beräknande uppmärksamhet.

Om jag i allt jag gör frågar vad nyttan är med det jag gör, så leder det till att min uppmärksamhet kännetecknas av ?ratio? och jag kan inte odla den öppenhet för tillvaron som kännetecknar ?intellectus?. Intellectus gör det möjligt att bli existentiellt berörd av något jag inte redan var medveten om, medan ratio innebär en mer selektiv uppmärksamhet där jag stänger ute det jag inte redan på förhand har definierat som intressant.

Detta kan exemplifieras med hur det känns att prata med en person som är närvarande och lyssnande, men receptiv och inte har en massa förutfattade meningar om hurdan jag är (intellectus) respektive någon som är intensivt uppmärksam, men med en kritisk blick och har en stark förförståelse om hurdan jag är och söker bekräftelse på att jag är sådan som personen redan bestämt sig för att jag är (ratio).

Pieper menar att när vi går ut i världen med den uppmärksamhet som kännetecknas av ?ratio? så har vi redan ett mål med vår uppmärksamhet och det styr vår blick och vad vi ser. ?Intellectus? är en receptiv, men vaken, uppmärksamhet som kan bli förundrad och tilltalad av omvärlden, och av vännen.

Toril Mois bok Språk och uppmärksamhet är en filosofisk essä om hur vår uppmärksamhet formar vår inställning till varandra och världen. En kärleksfull och rättfärdig blick, som Moi benämner det, är en form av uppmärksamhet som försöker gå bakom orden och förstå den andres tankegång, från vilket håll den andre kommer, utan att nödvändigtvis hålla med honom eller henne. På samma sätt innebär den rättfärdiga och kärleksfulla blicken att man kan vara kritisk och kärleksfull på samma gång: vilja den andre väl utan att vara okritisk. På vissa sätt framstår den ?kärleksfulla och rättfärdiga? blicken som en syntes av ratio och intellectus.

Förutom det kvantifierbara vetandet inom naturvetenskaperna försvarar Moi ett etiskt och existentiellt vetande. Att få en existentiell insikt kräver en annan form av uppmärksamhet än den som kännetecknar det naturvetenskapliga arbetet. För Moi är en poäng att den kärleksfulla och rättfärdiga blicken försöker se klart ? den romantiserar inte ? samtidigt som den inte är fördömande. Moi anknyter till mystikern Simone Weil för vilken uppmärksamheten är en form av bön.

Kopplingen mellan filosofi och religion är för Pieper att den kontemplativa blicken i slutändan förutsätter en vördnad för tillvaron vilket för Pieper implicerar att man betraktar världen som en skapelse, en gåva, och inte bara som ett neutralt material som jag kan använda på de sätt jag finner nyttiga.

2017-10-23
Länk till avsnitt

Blogginlägg till podden: kosmos och människans själv-transcendens

Ett nytt blogginlägg finns nu på Cusanus-bloggen, som hör till avsnitt sju av Tro och förnuft-podden, där vi diskuterar David Bentley Harts bok The Experience of God: Being, Consciousness, Bliss. 

Naturalism innehåller två typer av anspråk:

a) naturen är det enda som existerar
b) en teori eller ett anspråk om hurdan denna natur, som är det enda som existerar, är.

Hart kritiserar den reduktiva naturalismen, för att den inte ger utrymme för människans medvetenhet.

Hart listar sex aspekter av vår medvetenhet som inte kan begripliggöras inom den reduktiva naturalismen (som hävdar att allt som finns i slutändan är reducerbart till materiens minsta beståndsdelar).

I detta blogginlägg reflekterar jag över hur människans medvetenhet kan sägas ha en "själv-transcenderande" karaktär, vilket bland annat kommer till uttryck i fenomenet "onism" som är en slags existentiell motsvarighet till uttrycket "fear of missing out".

Vi är hela tiden relaterade till fler möjligheter än vad vi lyckas realisera.

Det kan också sägas komma till uttryck i människans önskan om att förstå sin värld. Denna önskan har inget naturligt stopp innan vi förstått allting om allting. Men det kan vi inte, eftersom vi är begränsade varelser.

På samma sätt kan vi bara vara på en plats, leva ett liv, och vi måste välja bort alla andra liv. 

Detta kallar religionsfilosofen Bernard Lonergan för att människan har en "vertikal finalitet" vilket skall skiljas från en "horisontell finalitet". Skillnaden mellan dessa två målinriktningar är att den senare kan tillgodoses utan att människan i grunden förändras. (Jag är sugen på kaffe, jag dricker kaffe.)

Men att ha en längtan efter det obegränsade är en längtan som inte kan tillgodoses om inte jag förvandlas. Det är därför den är "vertikal" - uppåtriktad.

Denna längtan tänker sig Lonergan slutligen blir mött i mötet med Gud "sådan han är" i det "saliga skådandet".

Om den reduktiva naturalismen är felaktig, och emergensnaturalismen istället är sann, kan det sägas att redan naturen uppvisar en vertikal finalitet. 

Det uppkommer kvalitativt sett nya fenomen i universum: universum har en själv-transcenderande karaktär och människans existentiella, otyglade, längtan är ett uttryck för denna karaktär, på en självmedveten nivå.

2017-10-17
Länk till avsnitt

Blogginlägg till podden: är naturen det enda som finns?

På Cusanusbloggen finns nu ett nytt blogginlägg som hör till avsnitt sju av Tro & förnuft-podden där vi diskuterar David Bentley Harts bok The Experience of God: Being, Consciousness, Bliss. En viktig tematik i den boken är kritiken av naturalismen: tanken att naturen är det enda som existerar.

I det här blogginlägget försöker jag formulera ett annat argument emot naturalism än det som Hart formulerar. Hart utgår ifrån att naturens existens är kontingent (icke-nödvändig) och därför behöver en förklaring. 

I detta inlägg kommer jag istället att argumentera för att om universums karaktär är kontingent (det vill säga: om universum kunde ha haft andra egenskaper än det har) så kan inte universum vara ?hela verkligheten?. Jag kommer också att argumentera för att vi inte har några skäl att tro att universum inte skulle ha kunnat vara annorlunda i vissa avseenden, exempelvis haft en annan expansionshastighet ? och att detta innebär att universum och verkligheten inte är identiska. 

Kort sagt: att verkligheten är större än naturen.

2017-10-12
Länk till avsnitt

Blogg till podden

Vi kommer nu börja blogga till varje poddavsnitt, det första behandlar skillnaden mellan analytisk och kontinental filosofi och var David Bentley Hart befinner sig i relation till dessa traditioner.

En tematik som varit starkt närvarande inom den kontinentala filosofin under 1900-talet är tanken på en "vara-glömska": att våra teorier har gjort oss blinda för signifikansen i det faktum att vi och världen finns och att detta inte är en självklarhet. 

Blogginlägget: kontinental och analytisk filosofi - samt thomism

2017-09-19
Länk till avsnitt

Avsnitt 7: Vem är Gud egentligen?

Att beskriva Gud: låter det sig göras? Augustinus sa att "Om du förstår det, så är det inte Gud" och Gregorius av Nyssa talade på 300-talet om människans tendens att låsa in Gud i ens egna begreppsliga ramar.

Simone Weil liknar den intelligenta människan som är stolt över sin intelligens vid en fånge som är stolt över sin stora cell. Verkligheten, och Gud som den yttersta verkligheten, är större än vad vi människor kan konceptuellt ringa in.

Detta är den klassiska traditionen inom kristendomen enig om. Vi kan inte definiera Gud - vilket ordagrant betyder att ange gränserna för något. Och just det faktumet säger något om Gud: Gud är större än våra kategorier. Detta beror inte bara på våra begränsningar, utan också på Guds obegränsade vara. Gud är inte en individ i en kategori av ting, utan den som allting får sin existens ifrån.

David Bentley Harts bok "The Experience of God: Being, Consciousness, Bliss" är en slags filosofisk pamflett riktad emot vad Hart menar är en specifikt modern missuppfattning om vad den klassiska kristna traditionen menar med Gud - och vad man menar med Gud i många andra religiösa traditioner också. Denna moderna uppfattning har gjort Gud till en stor individ.

Men den klassiska teismen tänker inte på Gud som en individ i ett metafysiskt universum, utan som själva varat - "ipsum esse" som Thomas av Aquino (1225 - 1274) säger - som alla varelser ytterst sett får sin existens ifrån.

Hart menar att denna "objektifiiering" av Gud - där Gud blir ett ting - är en stor anledning till att gudstron har blivit osannolik för många människor i den moderna världen. Det beror inte på allt nytt vi har lärt oss genom exempelvis den vetenskapliga revolutionen utan på allt som vi har glömt bort.

Det Hart framför allt menar att vi har glömt bort är den klassiska teismens Gudsförståelse.

Enligt denna Gudsförståelse är Gud "varats fullhet" som allt som finns är beroende av. Det är alltså snarare så att världen finns "i" eller "genom" Gud än att Gud skulle vara ytterligare ett ting i en total uppräkning av allt som finns i Universum. Samtidigt innebär inte detta en panteistisk syn på världen, just genom att världen får sin existens som en gåva så är den inte själv nödvändig.

Även om David Bentley Hart är kristen och bejakar den kristna uppenbarelsen, så menar han att många religiösa traditioner i grunden är eniga om denna förståelse av Gud: Gud är inte en individ eller ett ting i världen, utan den nödvändiga grunden för att det ska finnas en värld.

Hart kopplar detta till Paulus påstående på Areopagen att "Han är ju inte långt borta från någon enda av oss: i honom är det vi lever, rör oss och är till" och kontrasterar det med en syn där Gud så att säga finns i universum.

Relaterad till denna objektifiering av Gud kan ligga en annan typ av religionskritik, där man uppfattar Gud som en godtycklig makthavare, och inte sanningen, godheten och kärleken själv. Om Gud är varats fullhet så är han godheten själv och inte en godtycklig lagstiftare som vill stifta lagar för att begränsa mig.

Gud är kärleken, godheten och skönheten och att omvända sig till denna är att växa som människa, inte att begränsa sig. Att närma sig den oändliga källan till allt gott, sant och skönt, kan inte vara att begränsa sig; det är att öppna sig för verkligheten.

Så Gudsbegreppet har stora konsekvenser för hur vi uppfattar relationen mellan oss själva och Gud, och mellan Gud och världen, och därmed också för synen på ateismens religionskritik som tycks revoltera mot en förminskad bild av Gud.

En annan tematik som Hart diskuterar är medvetandet och dess plats i naturen. Hart ser en konflikt mellan existensen av medvetande och naturalism - tanken att naturen är det enda som existerar. Men är det kanske snarare den reduktiva naturalismen som har problem med medvetandets existens? Är det kanske snarare medvetandets innehåll - logiska principer och moraliska värden - som pekar utöver naturen, snarare än medvetandets existens?

Välkommen att lyssna!

2017-09-18
Länk till avsnitt

Avsnitt 6: Vad är tro och förnuft?

I det sjätte avsnittet av Tro & Förnuft-podden samtalar vi med Erik Åkerlund, som är lektor i filosofi vid Newmaninstitutet om vad tro och förnuft egentligen är, och vad relationen är mellan vetenskap, filosofi och tro.

För att diskutera detta utgår vi delvis från dokumentet "Fides et Ratio" som författades 1998 av påven Johannes Paulus II och som bearbetar frågan om relationen mellan tro och förnuft.

Johannes Paulus beskriver här relationen mellan tro och förnuft som komplementära i sökandet efter sanningen om tillvaron och om människan. Förnuftet är nödvändigt men inte tillräckligt för att förstå verklighetens djup, som är Gud själv. Tron fullkomnar och kompletterar - går utöver, men inte emot - förnuftet.

Vi pratar även om den utbredda sanningsrelativismen som fångas i uttrycket "alternativa fakta" och reaktionen emot denna som uttrycks i fenomen som "March for science". 

Vi diskuterar om filosofin behöver få en renässans för att vi ska kunna återupprätta tron på en sanning som är nåbar men inte begränsad till det naturvetenskapliga: om vetenskap vilar på filosofiska förutsättningar är vetenskapen beroende av filosofin och att människan i filosofin inte är utlämnad åt löst tyckande, annars drabbar detta i slutändan också vetenskapen. Filosofin är den gren som vetenskapen sitter på.

Hållpunkter (cirkatider):

0 - 10 minuter: presentation av Erik Åkerlund. Diskussion kring sanningsrelativism som uttryck för filosofins kris. Vi tar upp fenomen som "alternativa fakta" och "march for science" med mera.

10 min: Vad är egentligen "tro"? Vad är "förnuft"? Vad är "vetande"? Är vetande en form av tro? Kan förnuftet utröna mer än det naturvetenskapliga?

24.30 min Presentation av encyklikan "Fides et ratio"

36 min: Filosofi som sökande efter meningen med tillvaron.

48 min: Hur ser ett katolskt perspektiv på relationen mellan tro och förnuft ut?

55 min: Hur såg Johannes Paulus II filosofi ut?

Länkar:

"Vad menas med tro och vetande?" artikel av Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi.

Encycklikan "Fides et Ratio" på engelska.

Filosofiska rummet om "scientism".

Recension av Mikael Stenmarks (professor i religionsfilosofi vid Uppsala Universitet) bok "Scientism".

2017-06-12
Länk till avsnitt

Avsnitt 5: Är det rimligt att tro på mirakel?

I det femte avsnittet av Tro och Förnuft-podden tar vi oss an frågan om mirakler: kan det vara förnuftigt att tro på mirakler?

Det mest välkända filosofiska argumentet mot mirakler, alltså Humes argument, diskuteras och analyseras.

Vi kommer även in på frågan om det finns några väldokumenterade nutida mirakler, eller åtminstone händelser som är vetenskapligt oförklarliga, som tillfrisknanden, innan vi sedan fokuserar all uppmärksamhet på avsnittets huvudfråga, den kristna traditionens centrala mirakelberättelse: Jesu uppståndelse från de döda.

Skäl för och emot uppståndelsen som förklaring ges och vi diskuterar hur ens världsbild spelar roll för vilken förklaring man föredrar.

2017-04-03
Länk till avsnitt

Avsnitt 4: Historisk forskning och Adam & Eva

I det fjärde avsnittet av Tro & förnuft analyseras två debatter:

Först debatten som handlar om huruvida forskaren måste utesluta allt övernaturligt i Jesu liv eller efter Jesu död, som pågått i Dagen de senaste månaderna. Bakgrunden till den debatten är Cecilia Wassén och Tobias Hägerlands bok "Den okände Jesus: berättelsen om en profet som misslyckades" där författarna menar att de som historiker måste förklara allt i historien som "verkan av en känd inomvärldslig orsak". Det tycks innebära att en historiker aldrig kan överväga att något övernaturligt, som uppståndelsen, skulle kunna ha ägt rum.

Är det en rimlig position?

Vi analyserar också Adam och Eva-debatten som Stefan Swärd initierade då han menade att man som kristen måste betrakta Adam och Eva som två konkreta historiska personer. Detta diskuterar vi i ljuset av kyrkohistoriska perspektiv och evolutionsteorin.

En längre reflektion om den första debatten, skriven av Christoffer, finns här:

"Måste den akademiska teologin vara naturalistisk?"

2017-02-20
Länk till avsnitt

Avsnitt 3: Människans nyfikenhet och relationen mellan vetenskap och religion

I årets första avsnitt av Tro och förnuft-podden samtalar Rikard och Christoffer med prästen, teologen och professorn Carl Reinhold Bråkenhielm om forskningsfältet kring vetenskap och religion, och hans eget arbete med dessa frågor.

Historien om vetenskap och religion-dialogen brukar ofta sägas ta sin början i två klassiska böcker som förde fram "konflikttesen" mellan vetenskap och religion. (Andrew Dickson White respektive John Draper var författarna till dessa böcker). Dessa kom mot slutet av 1800-talet.

Men redan i början av 1900-talet problematiserades denna tes, inte minst av Alfred North Whitehead i sin bok "Science and Religion" där han menar att den kristna metafysiken enligt vilket Universum är både rationellt ordnat, men inte existerar med någon nödvändighet, och är god, utgjorde en slags kulturell mylla för det naturvetenskapliga projektet och tänkandet.

En annan intressant synpunkt som kom fram var att Bråkenhielm ser både vetenskap och religion som ett uttryck för den unikt mänskliga förmågan att ta ett steg tillbaka från sin omedelbara omvärld och ställa de större frågorna om alltings sammanhang och ursprung.

Ur det perspektivet härstammar både vetenskap och religion ur samma mänskliga drift att försöka förstå den verklighet hon befinner sig i på ett djupare och större sätt.

Välkommen att lyssna och gilla oss gärna på Facebook!

2017-01-10
Länk till avsnitt

Avsnitt 2: Transhumanism, Intelligent design och teistisk evolution

I det nya avsnittet talar Christoffer och Rikard om "Transhumanism" som är en rörelse som vill uppnå frälsning genom teknisk utveckling, om skillnaden mellan Intelligent design och teistisk evolution, och ger en rapport från samtalet om "Gud och Darwin" mellan Antje Jackelén och Ulf Jonsson - samt mycket annat!

2016-11-21
Länk till avsnitt

Theology & Science: gratis temanummer om evolutionen.

I det nya avsnittet av podden tipsar vi om att tidskriften Theology & Science har ett gratis tema-nummer, fritt tillgängligt på nätet, om evolutionen. 

Theology & Science är en av de ledande tidskrifterna inom vetenskap och religion-dialogen. En länk till numret finns på Cusanus Facebook-sida, eller också här:

2016-11-21
Länk till avsnitt

Avsnitt 1: Finns det en konflikt mellan vetenskap och religion?

I detta första avsnitt av Tro & förnuft-podden funderar vi på två frågor som alla religionsfilosofer ställer sig:

"Är fotbollssupportrar våldsamma och finns det en konflikt mellan vetenskap och religion?"

Vi diskuterar några hållningar som tenderar att skapa respektive minska konflikter mellan vetenskap och religion. 

De som kallas för (reduktiva) fysikalister tänker att allt som finns egentligen kan förstås som elementarpartiklar i rörelse. En sådan syn på världen hamnar i konflikt med många religioner - inte minst deras människosyn - men också med många sekulära livsåskådningar, som sekulär humanism som talar om "mänskligt värde" och fri vilja.

Ett alternativ till reduktiv fysikalism är emergensteorin, som tänker sig att delar (som partiklar) kan ge upphov till nya helheter med nya egenskaper: det mest radikala exemplet skulle vara hur hjärnan kan ge upphov till medvetenhet. Emergensperspektivet gör det möjligt att undvika reduktionismen utan att hamna i konflikt med det naturvetenskapen visar.

Sen utforskar vi två teologiska perspektiv:

Skillnaden mellan Gud som "primär orsak" och naturen som "sekundära orsaker". Enligt en gammal tanke i den kristna traditionen kan Gud skapa genom naturliga orsaker, Gud skapar "medierat". Augustinus på 400-talet och Thomas av Aquino på 1200-talet tänkte på detta vis.

Dessutom talar vi om frågan om huruvida Bibeln är en naturvetenskaplig auktoritet och vad vi kan lära oss av Galileo-affären på 1600-talet och hur Galileo tänkte på relationen mellan Bibeln och naturvetenskapen.

2016-10-17
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.