Järnvägspodden

Avsnitt 5 har fokus på ett relativt nytt inslag i vår planering och samverkan. Vi möter Malou Klock Strömgren för ett samtal om västra stambanerådets funktion och organisation, men också om de kapacitetsutmaningar som rättrådigt behöver hanteras.

Västra stambanan är utan tvekan en av Sveriges viktigaste transportleder. Men att ha varit just det i långt över 100 år är något som kostar på, och nu är denna en av järnvägssystemets ryggrader i stort behov av omsorg.

Vår gäst, Malou Klock Strömgren, är till vardags chef för kapacitetsoptimering i väst samt en av deltagarna i det relativt nyinrättade västra stambanerådet. För när nu banan ska rustas kommer många olika önskemål från både bransch och samhälle rådigt behöva vägas samman. Så vad har västra stambanerådet för funktion? Finns det fler samverkansinitiativ? Vad är användbar kapacitet? Och hur ser ansökningsläget ut för T25?

Frågorna är många, och det är inte omöjligt att det skulle behövas en öppen sluttid för att ett samtal ska skala av alla de olika lager som utgör löken kapacitetsplanering. Utöver allt detta bjuder vi på en efterlysning av (o)ljud, på nyheter och osorterade tankar från rälen. Dessutom en tävling, för visst måste det finnas plats för en ordvits för ett råd i västra Sverige.

Sen skäms vi lite, för inledningsvis säger vi att vi ska komma in på TTR ? men det gör vi inte, varken i samtalet eller i nyheterna. Detta trots att vi lovat att pusha för det seminarium som ska hållas på Nalen den 23 maj. Och för ordningens skull - TTR står ju alltså för Timetabling Redesign for smart capacity management, en ny process för planering och tilldelning av kapacitet på den svenska och europeiska järnvägsmarknaden som ska vara helt införd 2030.

Om tre veckor är vi tillbaka, tack för att du lyssnar.

I årets fjärde avsnitt är vi på JBS konferens där Bertrand Gryspeert (Vossloh), Erik Herngren (Kairos Future) och Catharina Elmsäter-Svärd (Byggföretagen) berättar om vem, vad, hur, när och inte minst varför JBS tagit fram en vision för järnvägen?

Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på ett integrerat, sömlöst och välfungerande transportsystem med järnvägen som en stolt och storslagen ryggrad. Det är utgångspunkten för den vision JBS tagit fram där Sverige ska växa med järnvägen. Självklart gjorde denna tanke oss nyfikna, och för att få veta mer tog vi med vår bandspelare till JBS konferens för att mingla.

Först ut, bara minutrar innan konferensen sparkades igång, fick vi chansen att sitta en ner en kort stund med Vosslohs vd Bertrand Gryspeert. Vi inleder med en klassisk sportfråga, men sen går det undan. Så spänn fast säkerhetsbältet när Bertrand berättar om varför visionen tagits fram, om styrelsens förväntningar på densamma och de förflyttningar branschen behöver göra för att nå den.

Därefter fick vi en lite lugnare pratstund med Erik Herngren från Kairos Future, det företag som lotsat branschen fram till denna första station för visionen. Varför blev just 2050 målåret, hur byggs en vision upp och hur får man den att bli verkstad. Vi får också garantier om att Erik med kollegor inte ämnar lämna järnvägen vid plattformen utan tänker assistera branschen även på den fortsatta resan.

Sist ut hälsar vi Catharina Elmsäter-Svärd från Byggföretagen tillbaka till vår mikrofon för att i slutet av dagen summera intrycken och ge ett aktuellt tips. Känsliga lyssnare varnas för att samtalet utan att spåra ur ändock berör ämnen som snus, brännvin och helveten.

Avsnittet bjuder även på såväl nyheter som snicke-snack, drömmar och elefanter.

Om tre veckor är vi tillbaka. På återhörande.

I årets tredje avsnitt möter vi Jonatan Lennartsson som ansvarar för regeringsuppdraget ?Åtgärder för att stärka genomförandet av järnvägsunderhåll?, ett uppdrag som nyligen redovisats men som på samma gång pågår för fullt.

Om man som vi vill få en helhetsbild av hur ett både nödvändigt och efterlängtat järnvägsunderhåll ska stärkas finns det nog inte någon mer lämpad gäst att bjuda in än Jonatan Lennartsson på Trafikverket.

Under samtalet kommer vi in på en rad områden som ökad operativ förmåga, behov av kommunikativa lägesbilder och tankar kring nya forum och incitament. Självklart var vi också nyfikna på vad man i uppdraget hittills kommit fram till och vilka reaktionerna från branschen så här långt varit? För även om uppdraget redovisats har det inte gått i mål, ytterligare två avrapporteringar väntar under 2024. Förhoppningsvis kommer allt klarna på en underhållande gångtid om 42 minuter

Utöver samtalet med Jonatan, eller möjligtvis hans alias, bjuder vi också på några korta reflektioner och nyheter. Nästa gång hoppas vi kunna fånga några röster från JBS konferens där en ny vision för järnvägen kommer presenteras. Spännande!

I årets andra avsnitt låter vi vår ljud-bom ligga extra länge för att inte missa godbitarna i ett ämne som engagerar. Våra gäster Olle Mornell och Niklas Post hjälper oss att inte hel- eller halvbomma något när vi pratar plankorsningar.

Att vara Mr plankorsning är få förunnat. Men Olle Mornell på Trafikverket har haft plankorsningar på sin agenda under lång tid, så vem kan vara bättre på att beskriva var vi står och hur vi kom hit där vi är idag. Vad som är en plankorsning, hur många det finns och vilka är Alex och Hektor är bara några av alla kryssmärken till frågor som vi stannar till vid.

Parallellt med att korsningar rustas eller slopas pågår också en parallell digital utveckling på området. Vi har fått en pratstund med Niklas Post om hur man med en digital tvilling, en digital representation av verkligheten, kan skapa nya tjänster och system som bidrar till en ökad säkerhet. Vad händer med olika initiativ, och är en viltskrämmare det senaste skriket för att minska viltolyckorna? Vad företaget Niklas jobbar på heter? Digital Tvilling!

Lägg till lite mer eller mindre planlösa funderingar och ett urval av nyheter så landar vi i ett av de längsta avsnitten på länge. Några halvbommar att stanna till vid lite extra är samtalet med Olle som startar 01.06, och samtalet med Niklas som avgår 27,28. Slutstationen där Järda påannonserar bomstopp sker på pricken 1.00.28.

Till nästa avsnitt är planen att få grotta ner oss i underhåll i allmänhet och regeringsuppdraget om åtgärder för ett effektivt genomfört järnvägsunderhåll i synnerhet. Lysande om du frågar oss!

I årets första avsnitt tillåter vi oss att snöa in på ett ämne som var stekhett under 2023. Självklart är det MPK som vi syftar på, och den gäst som därmed får inleda vår nionde säsong är Christian Ljungdahl.

Handen på hjärtat ? under 2023 var det inte mycket som gick som på räls. Punktligheten sjönk, avgångar ställdes in, förare saknades och banvallar blev vattensjuka innan såväl spår som fordon täcktes av snö och is. Men den fråga som främst kom att sätta agendan och göra avtryck var trots allt införandet av MPK.

Vi har fått en pratstund med Christian Ljungdahl som fick i uppdrag att utvärdera införandet. Hur var det att mitt i stormens öga prata med berörda på såväl Trafikverket som hos järnvägsföretagen och entreprenörerna. Varför gick det som det gick, och fanns det ett mått av vad var det vi sa? I samtalet kommer vi också in på det fortsatta arbetet med att stabilisera och utveckla system och funktioner och lär oss skillnaden på MPK Kraftsamling och MPK Fortsättning

Lägg till lite nyheter och förkortningsgenomgång så är vi med andra ord på banan igen, och ni som lyssnar får gärna komma med inspel på ämnen för 2023. Om tre veckor siktar vi på ännu ett avsnitt, dock har vi varken skottat fram vare sig ämne eller gäster så det får bli en överraskning. Så håll i hatten när vinterstormarna passerar så hörs vi i februari.

Som traditionen bjuder avslutar vi året med att låta prominenta gäster sammanfatta det gångna tågåret. Det uppdraget har i år helt utan inbördes tågordning gått till podd-återvändaren Anna Ericsson och podd-debutanten Henrik Dahlin.

Sedan fyra år tillbaka har Järnvägspodden haft som tradition att i årets sista avsnitt summera året som gått, men också i viss mån blicka framåt. Även om det ett år som 2023 då riskerar att bli ett avsnitt som mest spelas i moll var faktiskt inte allt nattsvart. Det ljus i tunneln vi anar kan ju vara ett tåg, eller varför inte en tågplan...

Våra gäster som vi i direkt anslutning till årets sista styrelsemöte för JBS fick vi tillfälle att summera med är Anna Ericsson som tillträdde som trafikdirektör på Trafikverket i februari samt Henrik Dahlin som bytte fönstertåg (MTR) till fönsterlöst (Green Cargo) så sent som i höstas. Det blir ett samtal om året som gått, om hjältar och hårt arbete men också om förväntningarna på T24. Hur har relationerna påverkats, vilka frågor har varit viktiga och hur ska järnvägsbranschen med en vision tackla framtidsutmaningarna. Detta kompletteras med några korta nyheter och programledarnas egna mer eller mindre genomtänkta tankar från rälen.  

Nu tar vi en lite längre paus, men siktar på att vara tillbaka en bit in på nya året. Om vi då ska gå vidare på underhållsspåret, djupa i Obis eller i något helt annat ämne som är framtiden på spåret är ännu oklart. Eller just det, det uttrycket skulle ju parkeras ? men om vi i stället tittar i kristallkronan spår vi en ny tid för järnvägspodden efter helgerna.

Ett stort och innerligt tack till alla som ställt upp och medverkat när vi lyft på locket till såväl särskilda som andra järnvägsfrågor detta stökiga T23. Återstår helt enkelt bara att säga ?it?s a wrap? och God Jul och Gott Nytt År!

När det drar ihop sig för avsnitt 13 får man inte vara skrockfull när gästerna plötsligt får förhinder. Tur då att det finns hjältar som både kan och vill axla en fallen mantel, i det här fallet Göran Holmberg som är obehöriga på spåren.

Obehöriga i spår fortsätter på många sätt vara ett gissel. Dessutom verkar trenden gå åt fel håll, att det är allt fler som har svårt att förstå att spåren faktiskt är för tågen och ingenting annat. Men det finns också undantag, och det är i de sydligaste delarna av vårt avlånga land.

Den vi har fått en pratstund med är Göran Holmberg, verksamhetssamordnare inom trafikledningsområde syd, om många av de dimensioner som ryms inom orsakskoden OMÄ. Vi kommer också in på vad som görs, och vad som det kanske borde göras mer av. Exempel på ämnen är kartor, civilkurage och vänskapsbänkar. Vi kommer också in på en nyligen genomförd workshop om suicidprevention, och ett kommande seminarium på samma ämne där engelska och nederländska specialister ska dela med sig av erfarenheter. Så vi lär komma tillbaka till ämnet, men då garantera behörigt utlyst i god tid.

Allt kryddas som vanligt med några korta nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

Vi fortsätter röra oss i olika vimmel och mingel. Den här gången har vi fångat inte mindre än fem röster direkt från mässgolvet på Elmia. Dessa är i tur och ordning Thomas Tydal, Björn Söderberg, Josefine Sandin, Björn Samenius och Henrik Reuterdahl.

På Nordic Rail fick vi under en intensiv dag kringelikroka oss genom mässgångarna på Elmia. Detta zickeli-zackande mellan montrar gav oss möjlighet att snickeli-snacka med inte mindre än fem olika utställare från vitt skilda områden av järnvägsvärlden.

Först ut återser vi Thomas Tydal i ett samtal som bland mycket annat kommer in på tjänsten 1409. Därefter mötte vi Björn Söderberg från EcoRail som var på plats med två stora maskiner i form av en ballastsug och en sprillans ny mätutrustning.

Redan på Train & Rail konstaterade vi att det var få utställande järnvägsföretag. Undantaget som bekräftar den regeln både då och nu var Vy, och därför tog vi oss en pratstund med Josefine Sandin för att höra vad de ser som andra jf inte verkar göra. I detta fullbokade podd-tåg följer sedan Björn Samenius från företaget Artex med ett samtal om bland annat återbruk av tågstolar. Avslutar gör Henrik Reuterdahl från Järnvägsmuseet som slår ett slag för ett efterlängtat återöppnande 2024 av de renoverade lokalerna i Gävle.

Självklart vore det inte ett fullständigt avsnitt om vi inte hängde på lite attachments i form av reflektioner, nyheter och en hint om vad som väntar i nästa avsnitt. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

I december ska JNB 2025 fastställas, och ett stopp på vägen dit är JNB-dagen. Vi satte oss med fyra gäster för att sammanfatta årets upplaga av denna den kanske mest klassiska och traditionstyngda järnvägsträffen av alla.

För första gången på länge har denna podd varit ute och träffat folk, och vad bättre än att då få göra come-back på JNB-dagen som gick av stapeln den 5 oktober. Under ett par effektiva timmar presenterades nyheter parallellt med en icke obetydande del framtidsspaning, specialistmingel och fikapausnätverkande. Det sistnämnda gör att det finns ett visst sorl i bakgrunden vilket vi hoppas inte ska störa ljudbilden.

Våra fyra gäster täcker tillsammans ett brett spektra branschperspektiv. Först ut möter vi Karin Nordner på Trafikverket som är chef på den enhet som producerar och paketerar JNB. Därefter följer i rak tågordning Linda Johansson på DB Cargo, Jakob Fritzell från VR Sverige innan vi som sista vagn avslutar med Armin Ruge på Trafikverket.

Innan vi kommer in på några avslutande nyheter hinner vi fundera kring så skilda områden som vargfrågan (vad är vargen, kommer den eller är den redan här), om SERA bilaga 7 och om det borde instiftas ett Rail Award som skulle kunna vara finalen av JNB-dagen. Det är ju Nobelprisvinnarpresentationstider, och föga överraskande har vi själva redan en rad tänkbara kategorier och vinnare som skulle kunna nomineras. Helt säkert finns det bland er som lyssnar än fler kreativa förslag som ni så klart gärna får dela med er av via jarnvagspodden @ trafikverket punkt se

Om tre veckor är vi tillbaka, eventuellt då med röster från både Nordic Rail och JBS Strategiseminarium. På återhörande!

Vi fortsätter hösten med vad vi hoppas är ett säkert kort. Våra gäster Stefan Pettersson och Joakim Pontén ska se till att projekt SAS ? som står för Säkrare arbeten i spår och inget annat ? äntligen så att säga får en flygande start.

Att järnvägen är säker är svårt att argumentera emot. Men även solen kan som bekant ha fläckar, och för järnvägen har förutsättningarna att genomföra banarbeten på ett säkert sätt varit lite av vår fläck. Inte alls en blind fläck, men ändå något av en nagel i ögat inom säkerhetsområdet.

De vi får möta är Stefan Pettersson, projektledare, samt Joakim Pontén, biträdande projektledare. Stefan och Joakim berättar bland annat om bakgrunden, om pågående dialog branschen samt om ambitionen att alla nog måste bli lite missnöjda för att de ska känna att projektet gått i mål.

För det projekt SAS har i uppdrag att genomföra berör mer eller mindre allt och alla som verkar på järnvägen. Det rör inte bara regelverk och rutiner, utan lika mycket arbetssätt och planeringsförutsättningar. I tidiga skeden, likafullt som i genomförandet. På Trafikverket hela vägen till enskilda entreprenörer. Med våra gästers egna ord handlar det om ett paradigmskifte och det största omtag branschen gjort.

Vi kryddar detta säkra samtal som vi så klart hoppas inte flyger över huvudet på er som lyssnar med ett kortare nyhetssvep. Vi bjuder också en inblick i vad för olika sorters specialtåg som trafikerat våra spår. Vi vill ju inte uppfattas som uppblåsta på något sätt, men här fanns det saker vi tror inte så många kände till.

Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Vi startar upp hösten med en aktuell händelse. Vår gäst Anna-Pia Lingemyr hamnade mitt i mediestormens öga när en nyfiken omvärld ville veta allt om tåg 562 som i spåren av de skyfall stormen Hans medförde spårade ur utanför Hudiksvall.

 

Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och vi vet mycket väl att många inom järnvägen behövt göra just det detta nådens år 2023. Men när ett tåg spårar ur blir det en alldeles särskild kraftsamling där stordåd behöver åstadkommas på kort tid. Många olika kompetenser behövs, och alla andra sysslor måste för en tid släppas när resenärer, journalister, olycksturister, markägare, utredare, teknikspecialister med flera ska hanteras när ofattbara regnmängder på kort tid skapar en helt ny bäckfåra genom Ostkustbanan.

Vi ska inte gå så långt som att säga att det här var ett varsel om de utmaningar klimatförändringarna innebär för järnvägen, men klart är att konsekvenserna fick hanteras av kollegor i varselkläder.

Vår gäst är Anna-Pia Lingemyr, enhetschef på Underhåll i distrikt mitt, som ger oss en bild av vad det var som hände och hur det kunde hända trots att alla gjort och agerat enligt de rutiner som finns.

En kvart efter larmet var de första kollegorna på väg mot platsen för urspårningen. Utmaningarna i spåren av händelsen var i det korta perspektivet många. När resenärer evakuerats behövde en för tunga kranar bärkraftig väg snabbt byggas i minst sagt vattensjuk terräng. Därefter skulle vagnar utan lyftöglor lyftas tillbaka på spåren, samtidigt som nyfikna skulle hållas på armlängds avstånd.

Vi får säkert anledning att återkomma till ämnet om hur klimatförändringar kan skapa nya utmaningar i hur järnvägar ska byggas och underhållas. Men det får bli en senare fråga, så utöver vårt samtal med Anna-Pia bjuder vi på en kort summering av en sommar där solen lyst med sin frånvaro men där rapporter om olika spår-relaterade störningar duggat desto tätare.

Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

Årets åttonde avsnitt är en sommarspecial där vi återknyter bekantskapen med en tidigare gäst. Med hjälp av såväl backspegel som spåkula låter vi Anders Svenson berätta om en organisation som hade till uppgift att värna både järnväg och järnvägare. 

När vi i februari för första gången mötte Anders Svenson i avsnittet ?I händelse av höjd beredskap? kände vi att det fanns betydligt mer att hämta från denne man som har många järnvägssträngar på sin lyra. Av dessa strängar slår vi nu an den som rör driftvärnet, den organisation som var igång från 1946 till 2005 med uppgift att utbilda de som ville värna järnvägen såväl som järnvägarna.

Bärande beståndsdelar i denna berättelse är bland annat begrepp som Dala Storsund, järnvägspoliser och kombattanter. Var fanns dessa värn, vad hade man för uppgift och hur många ingick? Vi bjuds på ett antal namn och händelser från det förgångna, och tankar om framtiden utifrån omvärldsläget. 

Det var några saker vi inte fick med. Illustratörens namn är Alf Lannerbäck, driftvärnsgården på Gotland låg i Kaupe och namnet på den småländska är Evedal. Dessutom vill Anders som bevis för engagemanget också lyfta att det var driftvärnsmän som på sin fritid och semester reste stugorna på Dala Storsund.

Utöver samtalet med Anders spanar och spånar vi lite kring möjliga ämnen för hösten. Vi bär också en förhoppning om att ni som lyssnar passar på att nyttja sommaren till att fundera ut och därefter maila oss tips på både ämnen och gäster.

Den 28 augusti räknar vi med att vara tillbaka. Ha nu en fantastisk sommar så hörs vi i höst!

I årets sjunde avsnitt är temat kraft och kontakt. Först stiftar vi bekantskap med Jenny Nilsson, projektledare för en kraftsamlande vecka, därefter med Björn Dellås och Anders Eriksson som vet att svara på det mesta (och lite till) om kontaktledningar. 

Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och gud vet att många inom järnvägen behövt göra just det de senaste månaderna. Men den här gången ska det inte handla om planering, utan om underhåll.

Vårt första ämne är SSBv24T23, och bakom denna förkortning döljer drygt 10 större och ett femtio-tal mindre nödvändiga arbeten som genomförs samlat 12-19 juni. Förutom arbeten på Södra stambanan sker också en hel del arbeten på Kust till kust-banan, vilket får långtgående påverkan på olika trafikupplägg. Projektledare med ansvaret att samordna alla arbeten är Jenny Nilsson. Vi fick en pratstund en hektisk dag när nyheten om denna vecka blev medial och Jenny satt i ett flertal intervjuer. Vi under bland annat vad som ryms i hennes uppdrag, hur dialogen med järnvägsföretagen sett ut och hur det varit att samordna arbetena i tider som dessa. 

Från denna kraftsamling i spåren flyttar vi fokus till en helt annan kraftkälla. Vi syftar så klart på vår kontaktledningsanläggning, och här möter vi Björn Dellås och Anders Eriksson från Järnvägsteknik inom verksamhetsområdet Underhåll. Här blir det ett rätt långt samtal om hur vår anläggning mår, vilket underhåll som planeras och  hur tankarna går kring trafikpåverkan. Det blir allt från pottkantsfrågor till funderingar på begrepp som trådapor, kardel-fel och av-visare.

Vi kryddar dessa både samtal med tankar från rälen, samt en och annan nyhet. Dessutom bjussar vi på en förhandslyssning på ett av de budskap som kommer visar och höras i södra Sverige med start den 9 juni. Ämnet är vecka 24, och temat är jobbiga stopp. Om tre veckor räknar vi med att vara tillbaka, hoppas ni inte tycker den pausen är ett allt för jobbigt stopp.

I årets sjätte avsnitt blir det idel nya röster i podden. Gästerna hämtar vi direkt från mässgolvet i Älvsjö, och i tur och ordning möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall, Margareta och Michael Carlsson samt Karin Tufvesson.

Som utlovat bjuder vi denna gång på ett antal röster direkt från mässgolvet på Train&Rail som gick av stapeln i slutet av april. Det fanns så klart mycket att välja på, så se detta som ett litet stickprov på vad som puttrar i branschen. Eller kanske som en motvikt till alla andra röster som i dessa dagar hörs kring varsel och planeringsproblem.

Först ut möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall från Atkins som på mässans första skälvande timmar presenterade en nyhet kring fordonsunderhåll. Det handlar om systemet FORD:s efterföljare som är tänkt att lanseras under nästa år, ett system som berör 60 procent av allt rullande material.

Därefter träffar vi Margareta och Michael Carlsson från företaget Solberga station. Bland mycket annat hade de med sig en tillsyningsman i form av en app. Denna digitala hjälpryttare ska sätta den mänskliga faktorn ur spel genom att bistå så att det vid olika arbetsmoment inte överträds begränsningspunkter för spärrfärd och A-skydd.

Det sista samtalet hade vi med Karin Tufvesson från det nyinrättade kansliet för Järnvägscollege. Vi är ju en bransch som likt många andra är i skriande behov av mer personal. Men ska vi få in nya förmågor måste det ju också finnas utbildningsplatser, och här ska Järnvägscollege samordna både anordnare och utbildningsinnehåll.

Vi kryddar dessa tre samtal med lite eget mässande om ditt och datt, och med det har du knappa 36 minuters podd-massa som kanske inte golvar dig, men som garanterat kommer direkt från golvet.

I årets femte avsnitt gästas vi som av en händelse och i särskild ordning av Anna Ericsson, chef för VO Trafik, samt Jessica Söder Sörling, Enhetschef Kapacitetsoptimering Nord. Våra ämnen är särskild händelse och ansökningsläget i T24.

Det är, utan att gå in på detaljer, fortsatt tuffa tider för alla järnvägare. Men man behöver inte vara en drömmare för att se att det finns ljuspunkter.

Inleder gör vi med Anna Ericsson som i februari blev ny chef för Verksamhetsområde Trafik. Att det blivit en rivig start är kanske årets understatement, men vi vågar ändå ställa fråga om hon kom till järnvägen och fick det bra! Även om vi pratar om flera saker ligger fokus för samtalet så klart på Särskild händelse, en arbetsmetodik för krishantering som nu testas för första gången på Trafikverket för att kraftsamla kring de utmaningar som finns kring nuvarande och kommande tågplan.

Därefter lyfter vi blicken och tittar traditionsenligt på ansökningsläget till T24. Vår gäst är Jessica Söder Sörling, som har den lååånga titeln Enhetschef på kapacitetsoptimering Nord avdelning Ttrafikplanering. Det blir en del siffer-exercis, en del tidplaner men också en del optimism. För viss förbättring syns ändå i systemen, och dessutom kommer erfarenheterna från förra året väl till pass när rekordmånga (13 500) tåglägen från 52 operatörer (fyra fler än 2023) ska pusslas/planeras in.

Förutom att be er hålla två tågplaner i huvudet samtidigt bjuder vi på några korta nyheter. Nästa gång kommer vi bjuda på ett antal röster fångade på mässgolvet under Train & Rail. Hoppas vi ses där!

Den här gången tar vi sikte på begreppet tillgänglighet. Det handlar inte bara om hissar, appar och låg instegshöjd till fordon, utan lika mycket om turtäthet och planering. Våra gäster är Anna Hansson, Ellinor Nyberg och Pontus Gunnäs.

Självklart ska järnvägen vara för alla, men vet vi att den är det? Och hur arbetar vi i så fall för att täta till eventuella gap mellan oss i branschen ? och kanske än viktigare, mellan olika transportslag - så att hela resan fungerar? Det här är några av frågorna vi tänkte närma oss i detta vårt 101:a avsnitt.

Vi börjar med ett samtal om stationsutformning med Anna Hansson och Ellinor Nyberg. Vilka krav ställs på järnvägen, och är det samma krav som på andra transportslag? Hur samverkar vi, och med vilka? Vem är bäst på tillgänglighet, och vilket land har vi som förebild?

Därefter har vi fått en pratstund med Pontus Gunnäs, affärschef Tåg på Västtrafik. Nu vidgar vi begreppet tillgänglighet till att också handla om bland annat turtäthet och fordonstyper. Just Västtrafik har ett stort antal olika fordonstyper, dessutom står man inför en investering i nya fordon som just nu testas. Åtminstone en av programledarna får något drömskt i blicken av allt littera!

Innan vi rundar av bjuder vi självklart också på lite reflektioner och ? för första gången, enstaka kraftuttryck! Vi vill också tacka lyssnaren Martin för dels fina ord, dels ett detektivarbete som nu gör att de förlorade avsnitten från denna podds tillblivelse nu är återfunna och hemhämtade!  

På återhörande.

En helt ny mötesplats för järnvägen och järnvägarna ser snart dagens ljus, och vi har därför ringt Björnarna Asplund och Wengse för att få hela historien. Vi bjuder även på ett historiskt snack med järnvägspodds-pionjären Tobbe Lundell.

Det finns risk för ett uns av navelskådning i slutet av detta vårt hundrade avsnitt när vi i Järnvägspodden pratar om Järnvägspodden. Men innan dess tar vi sikte på den helt nya mötesplatsen Train&Rail som hålls på Stockholmsmässan i slutet av april, ett ämnesval som för ett ögonblick får oss att fundera på vad för podd vi blivit?

Först tar vi ett snack med Björn Asplund, ordförande för arrangören Swedtrain. Vad gjorde att de ville skapa denna nya mötesplats, hur har man resonerat kring teman och hur ser branschens möteskultur ut? Vi hör oss också för om mässan kommer bjuda på nyheter och premiärer, om  man har lyckats få dit tunga namn som dragplåster och vem som kom på namnet (som ju får erkännas är rätt catchigt).

Därefter tar vi steget över Björn Wengse. Hur tänkte man på Stockholmsmässan när järnvägsbranschen knackade på, och vad har han själv för relation till järnvägen? Dessutom får vi några medskick om trender i mäss-världen, råd om vad man som utställare ska bjuda på och inte minst tänka på. Vi reder också ut om spåren går hela vägen fram till mässan.

Sist ut så går vi då alltså till botten med hur Järnvägspodden en gång kom till. Den som hjälper oss skingra dimridåerna kring poddens gryning är SJs presschef Tobbe Lundell. Så vitt vi vet verkar dessa tidiga avsnitt inte längre finnas bevarade, men hur tycker han att vi har hanterat hans arv och vad skiljer podden idag med podden b.c. (before carlsson)?

Lägg till lite reflektioner, kreativt ordskapande och några ord om punktlighet så har du avsnitt 100 väl sammanfattat.

På återhörande.

Årets andra avsnitt ägnas helt åt en lika angelägen som aktuell fråga ? hur vi riggar oss för att stå pall när världen verkar vara på väg att helt spåra ur. Våra gäster är Minna Nyman, Anders Svenson och Michael Englund.

Vi lever i en orolig tid, med flera lika reella som skrämmande hot. Den här gången lyfter vi på locket till frågan om järnvägens roll, uppgift och ansvar i händelse av höjd beredskap och i förlängningen krig. Vad gäller för transportsektorn i allmänhet, och en avreglerad järnväg i synnerhet? Hur säkrar vi vårt lands transportförmåga, och hur kan vår bransch bidra till en hög tröskeleffekt?

Vi har bjudit in tre gäster som jobbar med olika perspektiv på säkerhet, samhällsskydd och beredskap. Vi kommer blicka både bakåt och framåt, givetvis också österut. Inleder gör vi med ett matigt samtal med Minna Nyman och Anders Svenson på Trafikverket. Bland mycket annat reder vi ut skillnaden mellan beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet, gör en resa genom driftvärnens historia och får ett scenario för trafikering utan el, tele eller IT.

Därefter fyller Michael Englund från Jernhusen på med kompletterande perspektiv. Samarbete och samverkan är ledord, men vi får också ta del av insikter om forum som TP-sams, internationella erfarenheter och ett antal one-liners.

Som vanligt kryddar vi dessa samtal med lite egna reflektioner och korta nyheter. Om tre veckor hoppas vi få höras igen. Tack för att du lyssnar!

Att det inte är glass och ballonger varje år är sen gammalt, så vi förpassar 2022 till arkivet och tar som sanna optimister sats mot järnvägsåret 2023. Inleder gör vi dock i mer realistiska spår när vi med Ulrika Geeraedts och Gustaf Engstrands hjälp får en inblick i framtiden för nya stambanor.

Även om över en miljon persontåg rullade in till sin slutstation förra året rullade ändå långt ifrån allt järnvägens väg 2022. Och det är ju inte bara tåg som ska nå sin ändhållplats, samma gäller även olika projekt. För Trafikverkets absolut största projekt kom det dan före dopparedan ett besked som påverkar både tidtabell och färdväg. Vi pratar så klart om Nya stambanor, där Trafikverket den 23 december fick i uppdrag att avbryta en del, pausa en annan och sänka kostnaderna för en tredje.

Så vad händer nu? För att ge oss en bild av vad beslutet innebär, hur uppdragen formulerats och när de ska besvaras har vi ringt upp Trafikverkets programchef Ulrika Geeraedts. Och när vi ändå hade Ulrika på tråden passade vi på att höra oss för om hennes bild av på järnvägen utifrån sin bakgrund som regional utvecklingsdirektör.

Därefter kommer turen till Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen, som får ge röst åt reaktionerna från de som var tänkta att dra nytta av de nya banorna.  Finns det utrymme för optimism, eller är det nu som realisterna kliver in på banan för att komma framtiden på spåren? Hur Tågföretagen vill involveras i det kommande arbetet, och om beslutet påverkar relationen med politiken är andra frågor vårt samtal med Gustaf kommer in på.

Allt detta kryddar vi som vanligt med lite järnvägsnyheter och egna reflektioner. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande.

Tiden har kommit att summera järnvägsåret 2022. Enligt traditionen ombesörjs det av en prominent gäst, men ett år som 22 kör vi extra allt och dubbelt upp genom att bjuda in Roberto Maiorana och Ted Söderholm.

Det blir stort och smått, men kanske framförallt långt när dessa bägge järnvägsdrakar tar till orda. Även om samtalen inte viker för det svåra andas de också optimism. För så är det ju, att drakar sägs lyfter i motvind ? passande ett år som fått epitetet ?en perfekt storm?.

Först ut är det Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana som tidigare i år gjorde sitt sjunde intåg i podden. Nu när det kanske blåser upp till ännu en storm undrar vi försiktigt om smekmånaden är över, om framtiden för JBS och varför flyget törs vara kaxigare tåget.

Vill man hellre inleda med ett branschperspektiv hoppar man ca 25 minuter in i avsnittet. Då får man ta del av spaningar från Tågföretagens ordförande, tillika Green Cargos vd, Ted Söderholm. Även här avhandlas vindbyar av olika styrka, allt från T22 och 23 till lokförarbrist och rälssprickor.

De två långa samtalen gör att det nära nog blir stiltje på reflektions- och nyhetsdelen. Vi spelar helt enkelt bollen som den ligger, i alla fall i väntan på den magiska silverkulan.

Totalt har podden laddats ned drygt 17 000 gånger under året, och därför vill vi avsluta med att rikta ett stort tack till er som lyssnar. Med det återstår bara att från oss båda till er alla önska en riktigt God Jul och ett Gott Nytt (järnvägs)år.

Temat för vårt 14:e avsnitt har en röd tråd men två huvudrollsinnehavare. Rollbesättningen utgörs av inga mindre än Johan Wadman från Svensk kollektivtrafik och Ulrika Westerberg från Trafikverket.  

I årets fjortonde avsnitt har vi riggat scenen med två i våra ögon lika nya som spännande gäster.

Först ut gör Johan Wadman, vd på Svensk kollektivtrafik, entré. Vi kommer under ett ganska långt samtal in på allt från turerna runt T23 till hur pandemi och andra omvärldsfaktorer påverkat den upphandlade trafiken. Innan eftertexterna börjat rulla har vi dessutom kommit in på frågan om hur stor del av verksamheten som utgörs av järnväg, samt Johans tankar kring uppdrag, fordon och tidtabeller.

Den röda tråden till vår andra akt må vara aningen långsökt, men vår gäst är type-castad för att informera om det projekt som haft stor påverkan på inte minst annat kollektivtrafiken i Stockholm. Så när nu Ulrika Westerberg träder in i handlingen handlar det om premiären på en dokumentär-film där såväl historien, politiken och projektet spelar sina bi-roller i skuggan av filmens självklara stjärna.  Vem det är? Självfallet pratar vi om Getingmidjan!

Utöver dessa samtal blir det som vanligt lite reflektioner från birollsinnehavarna samt korta nyheter. Nästa avsnitt kommer den 12 december ? alltså annandag T23! Då tänkte vi summera året tillsammans med två garanterat huvudrollsvärdiga namn och röster.

Datumet för en ny tågplan, dessutom byggd på verktyg framtagna inom projekt MPK, närmar sig med stormsteg. Det innebär en minst sagt hektisk tid för många när alla pusselbitar ska komma på plats. Våra gäster Mats Berlin och Lina Lagerroth ger oss en insyn i arbetet.

?En perfekt storm? är ett uttryck som använts för att beskriva ett både turbulent och utmanande år för många inom järnvägen. Och det ser nu ut som det dröjer ytterligare en tid innan det bedarrar, för under hösten har ännu ett orosmoln tornat upp sig. Det handlar så klart om införandet av MPK.

För att få en inblick i var vi står just nu i arbetet med både T23 och MPK gästas vi av Mats Berlin från Trafikverket och Lina Lagerroth på Tågföretagen. Det vi serveras blir så klart en ögonblicksbild för tiden är knapp, mötena är många och tempot högt när all hård- och mjukvara ska komma på plats inför den 11 december.

Våra två samtal kompletteras som vanligt med korta nyheter och reflektioner.

Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

För att tackla de utmaningar inte minst T22 bjudit järnvägen på behöver branschen locka fler att söka sig en yrkesbana inom järnvägen. Moa Bäckstedt och Linda Ekholm från JBS Kompetensförsörjning ger oss en lägesbild av hur det ska gå till.

Branschens behov av att få fler att söka sig till en bana (eller flera) inom järnvägen är stort, oavsett om vi pratar om trafikledare eller planerare, förare eller järnvägstekniker. Listan kan göras lång, och berör alla delar av branschen vilket är skälet till att JBS har startat initiativet Kompetensförsörjning.

Så för att få svar på vad som nu sker för att vi ska bli fler har vi bjudit in Moa Bäckstedt med hemvist Trafikverket, och Linda Ekholm på Tågföretagen. Vad gör en bransch attraktiv? Vilken målgrupp vill vi främst locka till spåren, vilka andra branscher konkurrerar vi med och hur ska vi utbilda och öva de som med hjälp av järnvägsjobb.se eller filmer i sociala medier känner sig träffade av våra lockrop?

Samtalet med Moa och Linda kommer in på allt detta, men också på den guide eller instruktionsbok som initiativet tagit fram med hjälp en extern aktör. Det handlar om järnvägens EVP, vårt arbetsgivar-erbjudande, som ska svara på vilka vi är, vad vi gör och hur vi gör det? Hela 1700 järnvägare har involverats i arbetet, och nu hoppas vi kunna bidra till att denna guide till attraktivitet sprids ut i branschens alla vrår.

Samtalet med Moa och Linda kryddas som vanligt med lite reflektioner och korta nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

I årets 11 avsnitt tar vi oss an en fråga som berör punktlighet, säkerhet och arbetsmiljö. Det handlar såklart om obehöriga i spår, och de gäster som ger oss olika perspektiv är Johan Fredin Knutzén, Anita Kempe och Lennart Larsson.

Det här blev kanske lite att bita i, men så är obis ett ämne som både berör och påverkar. Så förbered dig för en knapp timme på temat obehöriga i spår. En tröst är kanske att de två programledarna på grund av var sin man-cold ändå håller sig på behörigt avstånd från både varandra och gäster!

Först ut är Johan Fredin Knutzén som beskriver sig själv som en tågälskande psykolog. Under flera år har han studerat hur man kan komma åt obis-problematiken ? bland på uppdrag av TTT. Idag är han doktorand vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention.

Från Johans psykologiska perspektiv tar vi steget in till förarhytten. Vi har samtalat med Lennart Larsson, som har kört både person- och godståg, för att få ta del av såväl perspektiv som egna upplevelser från en lång karriär på spåren.

En lång spårbunden karriär har även vår sista gäst. Med 30 års erfarenhet från trafikledning är Anita Kempe väl lämpad att ge en bild från den operativa verkligheten inne på en trafikledningscentral. Vad händer när det samtal du inte vill få ändå kommer.

Som vanligt kryddar vi avsnittet med lite reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

Tillbaka efter en lång och het sommar kick-startar vi hösten med ett perspektiv som vi tidigare pratat mycket om ? men kanske inte så mycket med. Därför lämnar vi nu terminens startblock tillsammans med Jonas Friberg, ordförande för Resenärerna.

Den sommar som nu är på väg att tona ut i höst har utan att överdriva varit utmanande för järnvägen. Väder, IT-system, banarbeten och bemanning är några områden där svarta rubriker braskat på både skärmar och löpsedlar. Men vad tycker de som i ur och skur på våra spår färdas mot sina mål och måsten?

För att komma lite närmare just detta kundperspektiv ringde vi upp Resenärernas ordförande Jonas Friberg.  Vad fungerar idag, vilka förbättringsområden ser dom? Samarbetar man med branschen, och i så fall hur och med vilka aktörer? Möts man på samma plattformshalva?

Förutom allt detta får vi även reda på vad Resenärerna är för organisation, vilka som är medlemmar och inte minst en bakgrund till Mannen som tog tåget, den hash-tag Jonas använder sig av på LinkedIn. Det visade sig nämligen att Staffan inte var den enda i detta samtal som stolt refererar till sig själv som extraintresserad av järnväg.

Som vanligt toppas anrättningen med reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande då.

I vårsäsongens sista avsnitt gör vi en avstickare där resan i sig var tänkt att vara både mål och mödan värd. Det blev också ett äventyr, men inte som det var tänkt. Våra gäster är Henrik Reuterdahl och Mårten Dunér från Järnvägsmuseet.

Det blir inte alltid som man tänkt sig, och istället för en magisk tur till Kiruna blev det en utflykt till Bollnäs. Dessutom för bara en av programledarna, och till råga på allt med en lite provisorisk fältutrustning. Så ett varningens ord kan vara på sin plats, för i denna sommarspecial blir det hardcore på en helt ny nivå med en tydlig ljudkuliss av järnväg när 11 klassiska vagnar rullar norrut.

Ämnet för denna sommarspecial är tågturism, och våra guider i ämnet är alltså den ständigt återkommande Henrik Reuterdahl samt tågets hovmästare Mårten Dunér. Saker som de två samtalen spårar in på rör exempelvis starten på nöjesresande med tåg, lyxtåg i när och fjärran samt klassiska sträckor och destinationer. Vi kommer även in på vad utsikten från kupén kan bjuda på, och inte minst insikt om vad man genom åren har tillagat och serverat på järnvägens rullande restauranger.

Så luta dig tillbaka och låt dig serveras detta stycke järnvägshistoria inspelat i en förstaklass-vagn från 50-talet på väg mot Kiruna, Malmbanan och midnattssolen. Med detta avsnitt tar vi en paus och siktar på att vara tillbaka den 29 augusti. Går allt som på räls blir det med ett tydligt resenärsfokus. Ha nu en fantastisk sommar! 

 

I årets åttonde avsnitt tar vi med benäget bistånd av Håkan Äijä sikte på det nyligen redovisade och flitigt debatterade regeringsuppdraget om visst underhåll i egen regi. Men vad är visst underhåll, och hur definieras i egen regi?

Åtgärder för visst underhåll i egen regi ? så hette det regeringsuppdrag som Trafikverket fick i slutet av 2021. Nu har uppdraget besvaras, och i en rapport beskrivs hur Trafikverket nu tänker ta sig an frågan. För till skillnad mot när frågan utretts tidigare finns nu en konkret plan där Trafikverket kommer ta över planering och produktionsledning på tre baskontrakt.

Så vad behöver då komma på plats innan Trafikverket tar plats i regissörsstolen? När sker det, och hur valdes de tre kontrakten ut? Hur påverkas maskinmarknaden, och hur har det varit att balansera i en fråga där många har starka åsikter?

Allt detta och mycket mer pratar vi alltså med uppdragsledaren Håkan Äijä om. Vi får en färdplan och en tidplan, och ett medskick om att det bara är tillsammans som vi kan se en bättre effektivitet och ökad innovationstakt. 

Som vanligt bjuder vi även på lite gott och blandat i form av nyheter och reflektioner. Ulf hälsar också att han vet att det heter nationell plan och inte national plan, men vi är ju bland vänner så det får vi bjuda på.

Om tre veckor är vi tillbaka med en sommarspecial, och då hoppas vi själva vara ett rullande materiel! Hoppas vi hörs då!

I årets sjunde avsnitt lyfter vi först på locket till ERTMS och därefter till en beprövad men för järnvägen ny teknik som ska öka säkerheten vid plankorsningar. Gästar oss gör Christoffer Craaford och Torbjörn Biding.

För 18 månader sedan började Christoffer Craaford på Trafikverket, nio månader senare tog han över som projektchef för ERTMS efter Anders Åkeson. Vi var nyfikna på vem denne Västeråsare som nu leder ett av de mest genomgripande järnvägsprojekten är, hur han ser på sitt första år och så klart ? vad som händer inom ERTMS-projektet. För Christoffer är tydligt med att det är nu det händer!

Något som dessvärre också händer är olyckor vid oskyddade plankorsningar. I mitten av maj demonstrerades en ny teknik som är resultatet av en innovationsupphandling inom projektet ?Varning för ankommande tåg i oskyddade plankorsningar?. Den som vet allt om både tekniken och de möjligheter som den skapar är utredningsledaren Torbjörn Biding.

Dessa två samtal kryddas med för våra mått mätt korta och sparsmakade reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

I årets sjätte avsnitt återvänder vi till ett ämne som vi varit inne på tidigare, men som också är något av Staffans specialintresse. Det handlar alltså om trafikplanering och kapacitetstilldelning när vi gästas av Hanna Melker och Mats Berlin.

Att trafik- och kapacitetsplanering kan ha vitt skilda tidshorisonter blir tydligt när vi med hjälp av våra gäster närmar oss de bägge storheterna TTR och T23. Vad är nytt, vilka datum ska man håll koll på och hur ser dialogen med branschen ut?

Vi inleder avsnittet med TTR, som idag står för Timetabling and capacity redesign. TTR är  ett initiativ från RNE med det övergripande målet att harmonisera den europeiska tilldelningsprocessen. Projektledare i Sverige är Hanna Melker, och vi undrar så klart hur införandet av TTR kommer  påverka den svenska järnvägsbranschen.

Efter denna spaning som faktiskt sträcker sig hela vägen till T29 dyker vi ner i något som är mycket mer här och nu. Vi har fått en pratstund med Mats Berlin som ger oss en lägesbild kring konstruktionen av T23. För första gången görs arbetet med lösningarna i MPK, och som alltid med nya system finns ett visst mått av inkörningsproblem. Mats ger oss en uppdatering om läget samt också datumen för samråd och fastställelse. Allt hittas på den nya adressen bransch.trafikverket.se

Utöver våra gästers perspektiv på kapacitet får vi ett helt gäng förkortningar till livs. Allt detta gör att vi utnyttjar vår egen kapacitet till max och att vi efter ett par korta nyheter och tips på evenemang rullar in på dryga 42 minuter. 

Om tre veckor är vi tillbaka, då ska vi prata varning för tåg och ERTMS.

I brist på bröd får man ta limpa, det är sen gammalt. Så när scheman, sjukdomar och semestrar fått poddens planering att gå i baklås återstår inget annat än att låta programledarna ta saken i egna mickar och ventilera ett antal frågor sinsemellan.

I detta annorlunda, eller ska vi kanske hellre säga unika, avsnitt får alltså våra två programledare resonera helt på egen hand. Bland de ämnen som detta gästfria samtal spårar in på finns nedsättningarna på Södra och Västra stambanorna samt vad som är på gång inom TTT, JBS och MPK. I ett avslutande kort nyhetssvep konstateras också att två podd-bekantingar nu gör gemensam sak.

Om och hur vi klarade denna gästlösa prövning lämnar vi så klart åt er lyssnare att avgöra. Vi påminner också om att du ytterligare en tid kan göra din röst hörd i vår pågående undersökning.

Om tre veckor är vi tillbaka, då med gäster J På återhörande!

Länge har han gått vid vår sida, men det sjunde intåget i Järnvägspodden gör Roberto Maiorana som nyutnämnd generaldirektör. Då kommunikation är ett av tre ben hans nya uppdrag vilar på pratar vi även med Trafikverkets kommunikationsdirektör Anna Lihr.

Hur har den första tiden varit, vad är det första han tar tag i och hur ser han på varumärket järnväg? Frågorna till Roberto Maiorana är många, men så är det ju inte varje dag Trafikverket får en ny generaldirektör. Hans uppdrag vilar tungt i frågor om kompetens, kostnadskontroll och kommunikation. Det sistnämnda gjorde oss nyfikna på om och i så fall hur kommunikationsarbetet påverkas av att det är en ny gd i stan. Bäst lämpad att svara på de funderingarna är så klart Trafikverkets kommunikationsdirektör Anna Lihr.

Som vanligt kompletteras samtalen med lite egna reflektioner och några korta nyheter. Vi hoppas att ni är många som tar tillfället att svara på den enkät om Järnvägspodden vi har ute. Vi vill fortsätta vara intressanta och relevanta så all feedback vi kan få hjälper oss bli bättre! På förhand säger vi därför som vi avslutar våra samtal ? stort tack för att du tar dig tid för Järnvägspodden!

Ta mig till Järnvägspoddens undersökning

I årets tredje avsnitt fortsätter vi på det digitala spåret genom att lyfta på locket till ämnet datadelning. Är det en Pandoras ask, eller mer av en gordisk knut? Den som delger oss järnvägens möjliga nyttor, hinder och drivkrafter är Britt-Marie Olsson.

JBS har lyft datadelning som ett av de viktigaste spåren på väg mot en modernare järnväg, och i förlängningen en bättre punktlighet. För en tid sedan gav man TTT i uppdrag att ta fram en förstudie på ämnet för att få till en samlad bild av bland annat branschens nyttor och drivkrafter.

Vem är då bättre skickad än Britt-Marie Olsson, punktlighetsansvarig på SJ och dessutom medlem i TTT:s exekutiva ledning, att lotsa er lyssnare på rätt kurs i detta delvis ännu outforskade digitala järnvägshav av delningsbar data. För vilken data ska delas med vem och varför? Och finns där tekniska, administrativa och juridiska solkurvor som får frågan att spåra ur?

Förutom frågan om datadelning kan vi inte låta bli att föra in samtalet på två stickspår ? dels om Britt-Marie själv som inspirationskälla för att locka fler kvinnor till järnvägsbranschen, dels om den personalplaneringsproblematik på SJ som varit i ropet sedan slutet av 2021.

Som vanligt kompletterar vi allt ovan med egna reflektioner och korta nyheter. Fann du ämnet helt eller delvis delningsbart så dela det gärna! Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande.

I årets andra avsnitt möter vi tre gäster som ger en bild av införandet av GUS, Gemensamt underhållsstöd. Annica Fröbom, Jessica Grönlund och Jonas Nygårds hjälper oss att räta ut frågetecknen inför vårens pilot och höstens skarpa införande.

Två programledare, tre gäster men ett ämne ? är det melodin för att bringa ordning bland alla de ettor och nollor som kommer utgöra det digitala Gus-hus som ska effektivisera järnvägsunderhållet? Vi hoppas i alla fall det, annars får vi göra ett nytt försök i slutet på året ? då kanske på temat ?Nu har vi Gus här i vårt hus? eller ännu ett ?Nu är det GUS igen?!

Våra gäster är i alla fall inga mindre än projektledaren Annica Fröbom, delprojektledaren Jessica Grönlund och den nationella besiktningssamordnaren Jonas Nygårds. Vi reder ut projektets mål och nyttor, och inte minst då tidplanen. För det är faktiskt nu det händer!

Förutom detta samtal som ska kasta ljus på Gus blir det som vanligt lite nyheter samt spridda funderingar om aktuella händelser, allt kryddat med en och annan ordvits och något försök till dialektala uttal.

Om tre veckor är vi tillbaka igen, då på temat datadelning ? en av JBS och därmed hela branschens stora frågor.

Vi inleder året med två informativa samtal och tre kompetenta gäster. Amelie von Zweigbergk bjuder på perspektiv kring kompetensförsörjning innan Ulrica Sörman och Cathrine Jensen berättar om hur trafik- och resenärsinformation utvecklas och uppfattas.

Att säga att Amelie von Zweigbergk brinner för utbildningsfrågor är kanske att redan nu leverera årets underdrift. Sedan en tid har hon fullt fokus på järnvägen, och i vårt samtal försöker vi bena ut några aktuella frågor som exempelvis järnvägscollege, attraktivitet och blinda fläckar på utbildningskartan. Vi får även höra om ett historiskt ok som gett branschen negativ bingo!

Därefter tar vi steget över till Utvecklingsgruppen för Bättre Trafik- och Resenärsinformation. Det handlar alltså om det initiativ inom JBS som ska utveckla hela den process som mynnar ut i samstämmig, samtidig och användbar information. I dagarna presenteras aktuella siffror för 2021, så frågan är om resenärerna tycker att informationen har blivit bättre? Om detta och mycket annat handlar vårt samtal med Ulrica Sörman och Cathrine Jensen.

Allt detta kryddas som vanligt med osorterade tankar och reflektioner, samt några korta nyheter. På återhörande!

I årets femtonde och sista avsnitt har vi på nytt Lena Erixon som gäst. Vid årsskiftet växlar hon som bekant spår till en ny bana när resan med, på och för järnvägen som Gd på Trafikverket når sin slutstation och en ny som ordförande för JBS påbörjas.

När en dörr stängs sägs det att en annan öppnas. Och vi trodde nog att dörren till Lena skulle spärras när det aviserades att hon kliver av Gd-rollen på Trafikverket. Men så öppnades strax en ny dörr, i och med nyheten att Lena från årsskiftet tar över ordförandeklubban inom JBS. Men var sak i rätt ordning, så vi inleder med att Lena får summera den resa som hon gjort med, på och för järnvägen sedan hon tillträdde. Hur har relationen till järnvägen och dess aktörer sett ut, vad har överraskat och vad är hon mest nöjd med ? och vad tar hon med in i den nya rollen på JBS.

Utöver samtalet med Lena blir det som vanligt ett kort nyhets-svep, och så summerar vi själva kort vad vi upplevt under året. Ett stort tack till alla er som medverkat ? nästa år hoppas vi verkligen få träffa er live istället för de skype-samtal vi varit hänvisade till i pandemins kölvatten.

Som samtalet med Lena visar finns det trots alla gäster fortfarande frågor att dyka ner i. Digitalisering, punktlighet, trafikinformation, kapacitet, kompetenssatsningar, Europes rail mm. Med andra ord ? nästa år kommer vi tillbaka med nya gäster och ämnen.

Till sist ? en hälsning till er som följer oss och kommer med inspel. Och inte minst en extra varm pod-julhälsning till alla er som på ett eller annat sätt ser till att tågen rullar 24/7 ? även när vi andra sussar sött i julnätternas mörka midvinterköld!

Efter en lång vandring i skuggorna är tågtrafiken på väg ut ur pandemin-tunneln och in i ljuset. Men hur säkra är vi på att resenärer och gods återkommer? Vi lyfter på locket till denna aktuella fråga tillsammans med Bo-Lennart Nelldal och Petter Essén.

Vi har alla läst om operatörer som vädrar morgonluft och nu både rekryterar och investerar i nya tåg. Men hur kommer det nya normala bli med en allt större andel digitala möten och distansarbete? Vad är erfarenheterna från tidigare kriser? Vågar vi tro att återtåget är här, eller har det redan gått?

För att närma oss svaret alla de frågor som bubblar längs spåren, och dessutom få en känsla huruvida teori och praktik går hand i hand, ringde vi professor emeritus Bo-Lennart Nelldal och Petter Essén, ansvarig för den långsiktiga planeringen på SJ. Förutom dessa två samtal om historiska tapp, pandemins effekter och så klart järnvägens roll i vår nya vardag bjuder vi på spridda (tvångs)tankar och en och annan nyhet.

Om tre veckor är vi tillbaka, och då gästas vi av Lena Erixon - avgående generaldirektör för Trafikverket och på samma gång tillträdande ordförande för JBS. Med andra ord finns förutsättningar för att blicka både framåt och bakåt. Med andra ord ? det vill ni inte missa!

Hör som vanligt gärna av er med tips på ämnen och gäster för nästa säsong. Och ska vi önska oss något i julklapp så är det att ni som lyssnar skickar in exempel på hur branschens aktörer gör sitt för att 2022 blir återtågets år!

Visserligen är Inlandsbanan i sig själv enkelspårig, men var den kommer ifrån och vart den är på väg ? det är en helt annan historia. Om detta och mycket annat lyfter vi på locket om tillsammans med den nytillträdde och tillika nygamla Vd:n Otto Nilsson.

Nedläggningshot, nostagi, vätgasdrift, kommunala ägare, 34-kilos räl och grön omställning? Det finns mycket att prata med Otto Nilsson om när det gäller Inlandsbanans historia och framtid. Vi är så klart nyfikna på vilken roll banan vill och kan spela i systemet, men också det som redan eller kan tänkas komma rulla på spåren i det norrländska inlandet. Ytterligare spår i samtalet handlar om nostalgins betydelse, och om hur gröna industrisatsningar kan bana (järn)väg för nya drivmedel och affärsmöjligheter. Det blev i alla fall snabbt uppenbart att en utflykt till sensorernas värld inte fick Otto att glömma vad som är viktigt för det  ?väsen? Inlandsbanan utgör i järnvägsvärlden.

Utöver detta samtal sammanfattar vi våra intryck från JBS strategiseminarium som vi fick äran att vara moderatorer för. Avslutningsvis blir det korta nyheter om ditt och datt (fast inte DAT). Vi brasklappar också för att våra röster har influerats av olika influensabasilusker, så det är emellanåt lätt gnissligt.

Nästa avsnitt kommer den 22 november, och då hoppas vi få prata hur, när och var vi får se ett återtåg!

Årets tolfte avsnitt tar rygg på en ytterst aktuell fråga, och den som hjälper oss att summera såväl intryck som avtryck i spåren av Connecting Europe Express är ingen mindre än Gustaf Engstrand från Tågföretagen. Dessutom bjuder vi på en premiär!

Att ena Järnvägseuropa ? hur svårt kan det vara? Utan att gå händelserna i förväg kan vi säga att EU-kommissionen, med tåget CEE, tog viktiga steg som visar på både möjligheter och hinder som återstår att lösa. Men vad ger ett sådant här besök ?egentligen?, och vilka var frågorna som diskuterades när tåget kom till Sverige? Den vi ställer frågorna till är Tågföretagens näringspolitiske chef Gustaf Engstrand, en av många från branschen som tog chansen att minglas och mötas hela vägen från Malmö till Stockholm.

Sedan blir det alltså en premiär, och det handlar om att vi helt sonika intervjuar varandra. Ulf är av flera skäl nyfiken på Staffans kommande roll som programledare för TTT ? Tillsammans för tåg i tid. Vad fick denne pratglade exilmas att byta bana? Innebär det slutet för podden så som vi känner den? Och vem ska prata punktlighet i tid och otid hädanefter?

Staffan vill i sin tur ofiltrerat höra mer om livet ombord på CEE ? och ställer aningen avundsjuka frågor om detta. För det är ju så klart inte alla som har ynnesten att en fredag i september få möjlighet att trätas med holländska konsulter, utforska italienska restaurangvagnar och blicka ut från stambanan från en Schweizisk panoramavagn!

Lägg till ett par nyheter så har du en hyfsad bild av detta det tolfte avsnittet 2021. Trots allt ta om punktlighetsgeneral kan vi inte utöva några påtryckningar, men tar gärna emot era intryck. Utryck dem helst via mail till jarnvagspodden @ trafikverket.se  

Att årets elfte avsnitt går i ett undersökande men samtidigt underhållande spår kan vara både en insikt och en åsikt. Det vi denna gång riktar sökarljuset mot är i alla fall  allmänhetens bild av järnvägen och en aktuell pilot för underhållståg.

Vår första gäst är kommunikations-strategen Mikael Hugosson som guidar oss genom den stora undersökningen ?Trafikverket och järnvägen? som nu gjorts för andra gången. Över tusen respondenter från hela vårt avlånga land har svarat på frågor som tillsammans kokar ner till en bild av hur järnvägen och dess aktörer uppfattas. Med andra ord mer eller mindre obligatorisk läsning för alla ni järnvägsentusiaster för insikter om trender och tendenser inför ett efterlängtat återtåg!

Vår andra gäst är projektledaren Jack Hansen som fyller i våra kunskapsluckor om vad ett underhållståg är. Just nu pågår nämligen en pilot som ska ge både oss och branschen nya insikter. Det handlar om hur säkerheten och arbetsmiljön i spåren kan förbättras för att på så sätt öka yrkets attraktivitet, men också om att trafik på angränsande spår kan passera pågående arbeten utan hastighetssänkningar.

Efter att dessa två intervjuer passerat avrundar vi i vanlig ordning med en blandning av korta nyheter och egna insikter. Söker du oss så är 11 oktober nästa tillfälle vi dyker upp i en spelare nära dig. Hörs!

Järnvägspodden sparkar självklart igång hösten detta järnvägsår med ett europeiskt tema. Våra gäster är Linda Thulin, ny vicepresident för Rail Net Europe, samt Jan Bergstrand och Mats Åkerfeldt från forskningsprogrammet Shift2Rail.

Att 2021 är det europeiska järnvägsåret borde inte ha undgått någon i branschen. Och även om det ännu inte är så lätt att ta tåget ut i Europa som vi hade hoppats, så hindrar inte det att Sverige i många frågor tar spets i det både efterlängtade och nödvändiga utvecklingsarbetet kring att effektivisera och digitalisera järnvägen.

En av de som i allra högsta grad är med och driver på utvecklingen mot en mer transparent och kundorienterad bransch är Linda Thulin. Vi är nyfikna på vilka frågor hon har på sitt bord inom dels Rail Net Europe, dels godskorridoren Scanmed.

Från RNE går vi till S2R, för på den europeiska forskningshorisonten finns två blågula initiativ ? digitala automatkoppel och Intelligent videogate ? som väckt stort intresse. Vi har fångat Jan Bergstrand och Mats Åkerfeldt för en uppdatering om forskningsläget och om Europes Rail ? uppföljaren till Shift2Rail!

Allt detta europeiska kryddas som vanligt med lite inhemska nyheter och funderingar. Den 20 september är vi tillbaka, tips och synpunkter tas emot med varm hand på [email protected] På återhörande!

Årets nionde avsnitt är en sommarspecial där vi tillsammans med Henrik Reuterdahl gör nedslag i järnvägshistorien för att få veta mer om pionjärerna som tog järnvägen till Sverige, som såg till att den elektrifierades och att vi fick vackra stationshus.

Solt och kanske storvulet hävdar vi att järnvägen en gång var den självklara symbolen för framtidstro, för allt som var nytt och modernt. Dessvärre gick den hypen av olika skäl över, men efter några decennier i skuggan av flyg och bilism står järnvägen idag åter för hopp och möjigheter ? om än med lite andra argument. Vi är helt enkelt tillbaka till framtiden, eller framtiden på spåren så som det låter i kampanjerna!

Vår gäst heter Henrik Reuterdahl, och med honom blir det emellanåt svårt hela hålla sig på rakspår. Men trots ett antal stickspår vågar vi påstå att resan ändå är högeligen intressant. Förutom pionjärerna växlar vi på frågor om på järnvägens betydelse för det moderna samhällets framväxt, om gemensam tid, om postgång och spårvidden i Haparanda. Bland mycket annat.

Nu tar vi sommarlov, nästa avsnitt kommer 30 augusti då med internationell utveckling i fokus. Har du tips på ämnen och intressanta gäster som borde höras i podden till hösten, så tveka inte att höra av dig till [email protected]
Till dess: Ha en fantastisk sommar!

Hur summerar man bäst en järnvägsmannabana? I årets åttonde avsnitt av Järnvägspodden provar vi ett nytt spår, ett järnvägsliv extra allt, där vår gäst Håkan Sjöström efter 47 år på järnvägen växlar över till en ny generation.

Att det blev en yrkesbana inom järnvägen är kanske trots allt inte så konstigt. För samma bana valde även Håkans far, farfar och farfarsfar ? med andra ord har Sjöströms haft ett finger i järnvägen sedan stambanorna byggdes.

Men allt har ett slut, och efter 47 år inom flera olika områden lämnar han alltså nu järnvägen för ett liv som pensionär. I vårt samtal kommer vi in på frågor om vad utvecklingen från ett SJ till dagens avreglerade marknad inneburit, om förmåga till samarbete efter skilsmässan mellan person- och godstrafik samt om hjärtefrågorna säkerhet, kvalitet och punktlighet. Dessutom utlovas en och annan Norrköpingsreferens, även om det kunde/borde varit många fler?

Som vanligt kryddas avsnittet med korta nyheter.

I årets sjunde avsnitt av Järnvägspodden fortsätter vi lägga vårt godspussel. Det blir flexibelt värre när vi går direkt på pudelns kärna och möter Claes Scheibe, Vd för Hector Rail, med frågor om hur livet som avtalskund och godsföretag lever 2021!

Det vi den här gången vill veta mer om är alltså hur det är att vara ett godsföretag på både den svenska och den internationella järnvägsmarknaden? Hur jobbar man med digitalisering och hållbarhet, vad betyder järnvägsåret och godstransportstrategin? Även om fokus främst ligger på det som skapar förutsättningar snuddar vi också på ämnet persontrafik eftersom vår gästs företag både har dragit och fortsätter dra personvagnar.

Lägg till ett önskemål om en ny roll, lite nyheter och ett uns snickesnack så blir det helt enkelt ett avsnitt med lite gott och blandat, eller snarare gods och blandat. Kanske din alldeles egen måndagsgodispod?

I årets sjätte avsnitt tittar vi på två arbetssätt som ska öka kundorienteringen och förbättra leveranserna. Så är stråktänk och funktionella system vägen till färre tågstörande fel och en bättre trafikinformation? Är det rent av framtiden på spåren?

Vi var alltså nyfikna på två begrepp och arbetssätt som det pratas allt mer och allt oftare om. Det handlar om Trafiks pilot för stråk- och storstadsstyrning på Västra stambanan och Underhålls införande av Funktionella system. Bägge dessa initiativ innebär nya roller och utpekade ansvarsområden som i slutändan ska generera både högre punktlighet och en bättre trafikinformation.

För att ta ett helhetsgrepp bjöd vi in två tidigare gäster som båda har lång erfarenhet av järnvägsfrågor; Ann-Sofi Granberg på Trafik och Sven Ödeen från Järnvägssystem på Underhåll. Tillsammans gör vi vårt bästa för att se var vi står idag, om vi ser några effekter och vad de nya rollerna innebär. Självklart undrar vi också hur initiativen tagits emot av tågföretag och entreprenörer.

Utöver denna sedan tidigare utlovade förhoppningsvis funktionsdugliga stråkkvartett så bjuds som vanligt på en blandning av reflektioner och korta nyheter.

I årets femte avsnitt rör vi oss horisontellt och cirkulärt med ambitionen att öka branschens förståelse för transportköpare och varuägare. Vi följde ett gott råd och höll ett rådslag med företrädare för Industrirådet och Näringslivets transportråd.

På inget sätt kan goda råd i det här fallet sägas vara dyra. Vi bjuder på två gäster som frikostigt delar med sig av sin bild av transportköparnas syn på järnvägen. Deltar i detta  rådslag gör alltså Jenni Ranhagen, Vd för Näringslivets transportråd, och Karolina Boholm, ordförande i Industrirådets arbetsgrupp för transporter och infrastruktur.

Ämnen vi kommer in på tillsammans med Jenni och Karolina rör allt från cirkulära flöden till horisontella samarbeten, om järnvägens attraktivitet och varumärke samt vad som är lätt och vad som kanske inte är det. Det utdelas både beröm och kritik, med hopp om mer verkstad och mindre av utredningar och analyser. Högst upp på en gemensam önskelista står en avbetad underhållsskuld.

Vi kryddar som vanligt denna vår järnvägsanrättning med ett lite kortare nyhetssvep som innehåller såväl fanfar som eufori då sista datum för ansökan till T22 passerat. Om tre veckor hörs vi igen, i vilken mylla vi sätter spaden i då återstår att se ? kanske blir det en stråkkvartett! Eller så är det enkla och bästa rådet att sluta med försök till ordvitsar...

I årets fjärde avsnitt blir det internationellt tema när vi tar tempen på det europeiska järnvägsåret genom att ringa Maurizio Castelletti på DG MOVE i Bryssel och Annelie Nylander som är Sveriges nationella kontaktperson.

Den här gången ger vi oss alltså i kast med det europeiska järnvägsåret. Självklart är vi nyfikna eftersom det från vår horisont är som att sparka in en öppen dörr ? varje år är ju ett järnvägsår!

Vi inleder med en bild utifrån och in genom att först hälsa välkommen Mr Maurizio Castelletti, chef för DG MOVE som är EU:s departement för mobility and transport. Vi undrar så klart vad som ligger bakom initiativet, och vilka mål som finns. Vad hinner man på ett år, vad är det värt! Utan att spoila för mycket kan vi avslöja att Mr Castelletti ger svensk järnväg en hel del beröm.

Därefter zoomar vi in för en närbild av hur detta järnvägsår landar i svensk mylla. Den vi fått en pratstund med är Annelie Nylander som håller ihop det regeringsuppdrag Trafikverket fått om att vara nationell kontaktpunkt för året. Dessutom kollar vi upp Annelies språkkunskaper!

Till detta ska läggas ett kort nyhetssvep, innan vi avrundar. Vi ser fram emot återkoppling kring om det var värt att rycka av plåstret att samtala på utrikiska, men till nästa gång lovar vi för programledarnas egen del endast järnvägsutläggningar på östgötska och dalmål.

Vi hörs igen om tre veckor!

Malin Holen är gäst i årets tredje avsnitt, och resultat blir så klart ett samtal om järnvägsunderhåll. Vad är viktigt, vad är coolt? På riktigt! Vi blandar planer och tankar kring hur anläggningen skyddas, säkras och vårdas utan att samtalet spårar ur!

I år läggs mer pengar på underhåll än någonsin tidigare, kanske en naturlig följd av det mantra vi hört upprepas den senaste tiden om att det är bättre och billigare att vårda det vi har. Men allt kring anläggningen ska också skyddas, utvecklas och upphandlas. Vi möter Malin Holen för att ge en bild av hur ett lika coolt som varierande uppdrag behöver utvärderas och vilka utmaningar som väntar. Sammantaget kan vi man snabbt konstatera att varje underhållsdetalj kan ses på från minst två håll. Eller som Malin uttrycker det ? det är både och.

I alldeles vanlig ordning bjuder vi också på ett kort nyhetssvep, där bland annat interpellationsdebatt om banavgifter och uppkoppling på tåg tas upp. Till sist flaggas det för att vi i nästa avsnitt kan komma ett behöva prata annat än svenska.

Som vanligt tar vi tacksamt emot förslag och synpunkter till [email protected]. Och givetvis hoppas vi att detta avsnitt, precis som alla andra, blev både underhållande och informativt.

I årets andra avsnitt tar vi rygg på två viktiga frågor när vintern rasar som värst. Det handlar om operativ ledning och trafikinformation, och våra gäster är Lotta Strandberg och Ulrica Sörman.

Vi inleder med att höra av oss till Ulrica Sörman som leder initiativet UBTR som handlar om hur branschen gemensamt siktar på att utveckla trafikinformationsområdet. Det handlar inte bara den information resenärer möts av i appar eller på skyltar, utan även godstransportköpares behov samt dialogen mellan trafikledning och järnvägsföretag.

För att första behoven kring trafikinformation uppmanar Ulrica oss alla att gå i kundens skor. Någon som gjort detta under en stor del av sitt yrkesverksamma liv, och dessutom har en bakgrund som avtalskund, är Lotta Strandberg. Lotta är sedan oktober ny chef för Trafikverkets nationella operativa ledning. Hur ser hon på sitt uppdrag, hur stor del av hennes tid läggs på järnväg och vad tar hon med sig för erfarenheter från den andra sidan!.

Till detta ska läggas ett litet nyhetssvep,  som vanligt uppmanar vi er som lyssnar att komma med inspel på kommande gäster och ämnen. Vill ni gå i våra skor är storleken 42. Om 42 eller järnväg är meningen med livet tvistar de lärde likt räls törstar efter lena tåg Adressen är jarnvagspodden @ trafikverket.se

Om tre veckor hörs vi igen!

Då kan vi äntligen sparka igång en ny säsong, och vi gör det med en fortsättning på tema fin-besök ? om än på distans. För där vi avslutade 2020 med järnvägssveriges mäktigaste så inleder vi 2021 lika starkt genom att hälsa Lena Erixon välkommen tillbaka!

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon har vi haft förmånen att få prata med flera gånger tidigare. I vårt samtal ger vi oss på att försöka summera 2020, att kommentera några av de frågor Tomas Eneroth lyfte i det sista avsnitt 2020 för att till sist blicka framåt mot vad som väntar i år. Som ju dessutom är järnvägsåret i Europa också ? det tål att sägas några gånger.

Till detta ska läggas ett litet nyhetssvep och våra planer för resten av våren, även om alla pusselbitar ännu inte fallit på plats. Och trots vårt idoga planerande finns det alltid utrymme för ändrade planer och mer tid att fylla, så hör av er till [email protected] med synpunkter och inspel även framgent!

Vi hörs igen om tre veckor!

På en direkt uppmaning släpper vi i allt vad röda trådar heter och avslutar året med en smällkaramell i form av ett samtal med infrastrukturminister Tomas Eneroth, som i sällskap av gitarrer och godsfinkor lärde sig älska järnväg redan i unga år.

Kanske riskerar vi att komma ut som järnvägstomtar, andra hävdar nog att det skeppet har seglat för ganska längesen? Men med ett ?ho ho ho? lämnar i alla fall årets sista avsnitt plattformen. Och det gör det med en kombinerad julklapp och nyårsraket i lasten - för vi har lyckats trafikleda ansvarig minister in till vår podd ? allt prydligt paketerat med er i järnvägsbranschen som mottagare.

I korthet blev det ett längre samtal som hade kunnat vara minst dubbelt så långt, i alla fall ur vårt perspektiv. Men vi tecknar bilden av Tomas järnvägsbakgrund, summerar järnvägsåret 2020 samt pratar om möjligheten till en överflytt av gods till järnväg, internationellt samarbete, nya stambanor och faktiskt ganska mycket mer.

Med det kan vi också summera ännu en säsong. Stort tack till alla som ställt upp och medverkat när vi lyft på locket till alla möjliga och omöjliga järnvägsfrågor ? oavsett om det handlat om digitalisering, forskning eller historia. Extra kul att vi dessutom fick till en specialare med JBS.

Nu siktar vi mot podd-året 2021, P21 i initierade järnvägskretsar, då vi hoppas att vi får träffa våra gäster IRL. Återstår att se om Staffan fortsätter vara det hetaste inom järnväg (eller var det kanske godsfrågan Tomas menade?) Stort tack till alla er som lyssnar, på återhörande någon gång i januari.

God Jul och Gott Nytt År