Fejk

Med utgångspunkt i politiska ställningstaganden i nöjesvärlden gräver Anna Charlotta och panelen i klassiska samhällsdebatter. Vilka kändisar har stöttat politiska partier, och varför förändrades engagemanget efter en 1970-talskatastrof? Vi tar upp moralfrågorna som ledde till Parental Advisory-märkningen. Vi ser hur samtyckeslagen letat sig in i svensk film. Och vi hör en brasiliansk superhit, vars samhällskritiska budskap många har missat.

Med utgångspunkt i auktoritära gestalter diskuterar Anna Charlotta och panelen synen på makt i fiktionen. Hur har lismande maktfullkomlighet skildrats, vem har inflytande i det fördolda och finns det ödesmättade likheter mellan hbtqi-karaktärer och kvinnor på höga positioner? Och vem är norm om vi talar om "girl power"? Vi möter uppenbara auktoriteter men också den timida deckaren Miss Marple, den lömska Jafar i Aladdinfilmen och ser världen ur Chefen fru Ingeborgs perspektiv, karriärkvinna i en1920-talesroman.

Med utgångspunkt i välkända yrkesskildringar kryssar Anna Charlotta och panelen mellan biltvätten och vd-stolen, fabriken och laboratoriet. Vad säger oss filmklassikern "Cykeltjuven" om fattigdom och könsroller i dag? Och varför har kvinnliga och manliga chefer oftast olika utvecklingskurvor? Via "Tillbaka till framtiden", "Ghostbusters" och "Batman" får vi inblick i varför den galna vetenskapsmannen så ofta är just man. Boken "Gökboet" är utgångspunkt för ett samtal om drömmen om den vårdande kvinnan.

Med utgångspunkt i 1930-talets Lort-Sverige får Anna Charlotta och panelen syn på hemmets förändring i modern tid. Vilka prylar har haft hög status under olika epoker och varför kodar vi vissa rum och sysselsättningar i hushållet som kvinnliga eller manliga? Via arbetarlitteratur och glammiga hemma hos-reportage, seriefiguren Blondie och föråldrade skildringar av hembiträden, landar samtalet i dagens carpe diem-skyltar. Och varför finns det numera så kallade "man caves"? MTV Cribs, Mor gifter sig, Borta med vinden och In Treatment är filmer, serier och böcker som diskuteras i avsnittet.

Med utgångspunkt i klantiga pappor och elaka styvmödrar funderar Anna Charlotta och panelen över hur föräldrar har skildrats i populärkulturen. Hur har synen på mamma, pappa, barn förändrats över tid? När börjar kärnfamiljen få sällskap av andra konstellationer? Varför finns det så många berättelser om män som knappt kan hålla i en bebis och varifrån kommer tanken på bonusmamman som en djävulsk fiende?

Med utgångspunkt i klassiska barnkaraktärer granskar Anna Charlotta och panelen 0-12-åringar i litteratur, film och på tv. På 1970-talet har ofta vuxna män huvudrollen i barnprogram, varför? När kommer de unga själva in i bilden och vilka roller får de? Milstolpar från olika epoker analyseras. Dessutom får vi veta hur Mumintrollets normbrytande kompis Too-Ticki går under radarn på 1950-talet och varför flickorna i japansk anime länge är mer självständiga än i tecknad film från Europa och USA.

Med utgångspunkt i romantiska böcker och filmer analyseras fördomar och normbrytare på temat kärlek. Hur kommer det sig att kioskvältare i romance-genren inte ansetts vara fullvärdig litteratur, medan massproducerade deckare ingått i försäljningsstatistiken? Varför kallas böcker av författaren Jackie Collins för "tantsnusk"? Och vilka hinder fanns på vägen innan hbtqi-relationerna fick sin självklara plats bland kärlekshistorierna? Greta Garbo, James Bond och Barbara Cartland är några av alla stjärnor som avhandlas.

Med utgångspunkt i skådespelaren Burt Reynolds utvik på 1970-talet pratar Anna Charlotta och panelen om förändrade perspektiv på manlig nakenhet. Hur har sexiga utspel påverkat karriären för killar som utmanat manligheten? Panelen minns svenska rockstjärnor som på 1980-talet bekymmerslöst visade snoppen i ungdomstidningen Okej. Dessutom avslöjas vilken svensk låt som tidningen Expressen kallat "samlagsvideo" och varför soulartisten D'Angelo kände sig så förnedrad att han lämnade rampljuset.

Vi granskar de faktiska åldersskillnader på vita duken. Hur gamla är egentligen de älskande paren i Så som i himmelen och Mandomsprovet? Medan grånade herrar fortsatt spela hjältar har jämnåriga kvinnor hänvisats till tantroller. Och hur kunde krogarna ha regler som diskriminerade killarna "Hon 20, han 23"? Man tänkte alltså att tonårspojkar inte kunde ta en öl på puben - men däremot slåss för sitt land, medan tjejer kunde barhänga men inte göra lumpen...

Med utgångspunkt i tävlingen Årets bild synas historien om pressfotografiet. Vem har dokumenterat och gett oss perspektiv på världen? Vi tittar på klassiska filmaffischer och funderar på vad de berättar om synen på tjejer och killar under olika epoker. Vad har Greta Garbo gemensamt med 80-talsrullen En tjej i rött? Och vilken roll spelar egentligen gitarren på kända rockfoton?

Med utgångspunkt i tungsinnet djupdyker vi i begreppet historiskt bagage. Vilket arv bär artisten Sofia Jannok när hon kliver ut på scen och vad skulle hända om kollegan Lars Winnerbäck övertog hennes kläder? Vi tittar närmare på en mörk filmgenre med hårda män och lömska kvinnor. Och så undersöker vi melankolins höga status i kultursvängen och frågar oss varför Annika Norlin gärna ser arg ut på bild.

Med utgångspunkt i klassiska sketcher och humorgrupper studerar vi vilket svängrum roliga kvinnor och män har haft. Vem har skrivit manus och hur har rollerna utformats? Varför har kul killar omsvärmats av tjejer i bikini medan roliga tjejer skojat iförda bikini? Hur kommer det sig att både tidningar och forskning återkommande konstaterat att kvinnor inte har någon humor? Är det så självklart att män har humor? Fejk minns också decenniet där manliga komikergäng totaldominerade radio- och tv-tablån och hittar rolig historia om roliga historier.

Med utgångspunkt i popgruppen som fenomen tittar vi på gänget genom historien. Vilka har känt sig manade att starta ett band, vem har stått i kulissen och vem har kommit och stört? Hur har groupien beskrivits i låtar och artiklar? Vi undersöker1990-talsbegreppet Lilla Smurfans princip. Och vi frågar oss vilka strukturer som har format det festliga grabbgänget - och vad som händer när det roliga tar slut.

Vi funderar över singellivet och varför ensamhet alltid ställs i relation till tvåsamhet. Vi lyssnar efter goda råd till längtande hjärtan i frågespalterna. Vi synar hur ungdomsprogrammet Bullen bröt ny mark för 1980-talets tonårspojkar, och hur romaner som På drift och Bridget Jones dagbok skildrar livet som solokvist för kvinnor - och män. Och så frågar vi oss varför realityprogrammen så ofta har ett hastigt bröllop som mål.

Med utgångspunkt i kraftkarlar och"strongwomen" funderar vi över vad som har betraktats som styrka respektive svaghet hos kvinnor och män. Varför har den manliga kroppen värderats utifrån muskler och den kvinnliga från bröst och midja? Hur kommer det sig att vi skrattar åt den nakna manskroppen, som Sean Banans rumpa och Ballongdansen? Och vad hände med hetero-männens självbild när popstjärnan Samantha Fox kom ut ur garderoben?

Med utgångspunkt i Tarzans "magstödade" vrål och Betty Boops pipiga utrop lyssnar vi oss fram genom karakteristiska röster som fångat oss genom tiderna. Varför sänkte Paris Hilton sitt tonläge när hon ville kliva fram som affärskvinna? Och varför lät manliga komiker förr i tiden som gnällkärringar när de spelade kvinnor?

General Tom Thumb och Lavinia Warren var en kortväxt superduo som tog världen med storm på 1800-talet. De sippade drinkar med kändiseliten, fick en specialdesignad guldvagn av brittiska drottningen och var hedersgäster hos USA:s president när de gifte sig. Men trots rikedom och hyllningar var deras liv präglat av fejk, fusk och fördomar. Säger deras historia något om nutida stereotyper? Och har paret några motsvarigheter i dag? Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson frågar sig om det verkligen är politiskt korrekt att prata om Snövit och de sju dvärgarna? När och varför dyker dvärgarna upp i folksagan, och hur utvecklas deras karaktärer genom århundradena? Och var går gränsen mellan sagofigurer och människor? Var Walt Disney kanske rentav nyskapande? Slutligen listar redaktionen bra exempel på film och tv som gör upp med fördomarna kring kortväxta. Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Vi vänder blicken mot bildkonsten och en av världens mest kända rullstolsanvändare, den mexikanska konstnären Frida Kahlo. Hur syns rullstolen i historien kring henne, på merchandise, arkivfoton och i kostymfilmer? Historieskrivningen har svängt från att fokusera på hennes smärta och sorg till den rebelliska kampviljan. Men vart tog rullstolen vägen? Dessutom, en omtalad och mycket ifrågasatt rullstol - Lady Gagas. Christine Bylund, etnolog och forskare vid Umeå universitet, intervjuas.

Från barnboksklassikern om Heidi och Klara från 1880-talet, via modernare skräckskildringar till typiska åka-ut-genom-fönster-scener i komedier, träder ett mönster fram: rullstolsburna är sällan med av en slump. Vilka roller har varit vanligast och hur har karaktärerna med tiden fått större djup? Varför ser rullstolar i moderna barnböcker ofta ut som om de vore från 1950-talet? Och hur kan emojis och Eurovision-stjärnor göra skillnad? Pia Hammargren, skapare av barnboksserien om Julia, intervjuas.

Detta är historien om stjärnan Anna May Wong, en av de skådespelare med östasiatisk bakgrund som drabbades hårdast av Hollywoods kulturella vittvätt. Trots sin stora begåvning och sitt enorma driv, erbjöds hon uteslutande endimensionella och stereotypa biroller. Vi får en inblick i mekanismerna bakom filmfabrikens systematiska rasism - och vi får veta hur Anna May Wong, trots alla motgångar blev en pionjär i Hollywood.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson tittar närmare på begreppen yellowface och asiatisk vittvätt i amerikansk filmhistoria. Hur kom det sig att publiken i slutet av 60-talet accepterade James Bonds usla maskering till japan i filmen "Man lever bara två gånger"? Vilken roll spelar den svensk-amerikanska 30-talsstjärnan Warner Oland? Och varför har yellowface-sminkningarna dröjt sig kvar så länge? Yukiko Duke, kulturjournalist och översättare, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson bläddrar i gamla modemagasin och söker bland klipp för att ta reda om det verkligen stämmer att Naomi Campbell var den första svarta supermodellen. Har det bara funnits plats för en brunhyad modell i taget i den västerländska modeindustrin och vad innebär begreppet colorism? Det blir en både glamourös och omskakande resa genom historien - och över världen. Michael Barrett, kulturantropolog och intendent på Etnografiska museet, intervjuas.

Vad hände egentligen när soulgruppen The Chantels försvann från sitt eget skivomslag? Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson pratar "vittvätt" och afrofobi inom populärkulturen. Varför har musikhistorien haft så bråttom att byta ut afroamerikaner mot blekare kopior? Hur påverkade USA:s raslagar musikscenen och turnélivet på 1950- och 1960-talen? Och varför minns vi Beatles och Rolling Stones kända låtar, men inte afroamerikanerna som gjorde originalen? Michael Barrett, intendent på Etnografiska Museet, intervjuas.

Om man var Hollywoodstjärna på 1930- och 1940-talet var det av stor betydelse vilken bakgrund man hade. Merle Oberon var en mytomspunnen kvinnlig skådespelare som sades komma från Tasmanien. Men vilken bakgrund hade Merle Oberons egentligen och vad spelade det för roll var hon kom ifrån? Hör Anna Charlotta Gunnarson och David Silva nysta i historien om Indiens Greta Garbo, som dolde sin härkomst livet igenom.

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att berätta om Askungen. En gång i tiden gjorde klacken skillnad på folk och folk och under historiens gång har den gått från att vara en statussymbol till att ses som något löjeväckande. I alla fall på män. Vi får också veta vilken position klacken haft i yrkeslivet och inom musiken. Kan klacken påverka jämställdheten i en symfoniorkester och har den kanske större inflytande över normer och beslut än vi kan ana?

När Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tittar närmare på pumps, stilettklackar och boots så hittar de en historia som breddar vår syn på klacken. Här kan vi följa hur den pendlat mellan manligt och kvinnligt, precis som sagofiguren Askungen. I många berättelser bär hon en sko och får sin prins. I andra sagor är ungen vid askan inte alls en flicka med en klack av glas, utan en pojke.

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att granska bussbojkotten som drogs igång av Rosa Parks. Hur skildrades den i tidningarna och hur har skolan genom tiderna lyft fram henne? Det fanns föregångare till Rosa Parks, bland andra 15-åriga Claudette Colvin som protesterade 8 månader tidigare. Varför blev inte hennes protest lika uppmärksammad, trots att det var den som ledde till en lagändring? Fejk har intervjuat den snart 80-åriga Claudette Colvin.

Vem var Rosa Parks? En kväll 1955 i Montgomery i USA vägrade hon lämna plats på bussen för en annan passagerare. Det var en protest mot raslagarna i den amerikanska södern. Än en gång vrider och vänder Anna Charlotta Gunnarson och David Silva på fakta, bilder och berättelser för att komma närmare historiens kärna.

Förhoppningen om att hitta den mytiska guldstaden Eldorado lever kvar hos generation efter generation. Anna Charlotta Gunnarson och David Silva går igenom vad populärkulturens bild av Sydamerika har betytt för den romantiserade idé vi har av den så kallade erövringen. Slutligen får sig Anna Charlotta och David en rejäl tankeställare när de hör om aktuell forskning. Vad är det för riken man i modern tid tror sig ha hittat under regnskogen?

Hur uppstod drömmen om guldriket Eldorado och har vi någonsin slutat tro på den? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tar en titt på hur de europeiska conquistadorerna under 1500-talet gav sig ut på jakt efter det mytomspunna guldet i Sydamerikas djungler. Men det blev ett äventyr som förvandlades till en erövring med dödliga konsekvenser, där befolkningen förslavades och avrättades på de mest brutala sätt.

Det är snö, hjältar, blåbärssoppa och en och annan lösmustasch. Men också lager av mytbildning i den traditionsrika tävling som byggt bilden av Gustav Eriksson Vasa - Vasaloppet. Anna Charlotta Gunnarson och David Silva försöker ta reda på vad som är sant och vad som är myt. Och varför fick inte kvinnor delta i tävlingen under 60 år?

Under 30- och 40-talen var Bröderna Marx biodukens humorkungar. Men bakom den lättsamma komiken dolde sig ett minutiöst kartläggande av vad som skulle gå hem hos publiken. Komikergänget hade i förväg mätt applåderna och testat skämten på tusentals personer. Finns det paralleller mellan deras noggranna research och Donald Trumps valkampanj 2016 - där man med hjälp av dataanalyser lyckades skräddarsy politiska budskap till miljoner människor? När avsändarna vet mer om oss än vi gör själva, hur kritisk kan man vara då?

Vi får ta del av konstprojekt från hela världen som kastat sig in i samhällsdebatten och lyft svåra frågor genom att härma verkligheten: Porrstjärnan Lilla Lovis som inte fanns, Studio Totals flygande nallebjörnar eller Anna Odell, som iscensatte en psykos för att skapa diskussion om psykvården, är några exempel. Hur påverkas vi av konst som gör oss till ovetande statister? Kan konst vara ett kreativt hjälpmedel för oppositionen i förtryckta länder? Anna Charlotta Gunnarson grubblar över detta tillsammans med David Silva.

I den dansanta filmklassikern Saturday Night Fever från 1977 blir John Travolta oförglömlig när han gestaltar arbetarkillen Tony Mareno. Filmen bygger på ett reportage i New York Magazine som senare visade sig vara uppdiktat från början till slut. Författaren Nik Cohn blev rik på kuppen. Ännu rikare blev bröderna Gibb som gjorde soundtracket. Men får man ljuga hur ogenerat som helst? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva granskar lögnen som blev en populärkulturell snöboll.

Vi tar avstamp i det världsberömda fotot av den buddhistiske munken Thich Quang Duc, som 1963 tände eld på sig själv i Saigon. Omvärlden reagerade med bestörtning men regimen i Sydvietnam var iskall. Landets första dam, Madame Nhu, kallade självmordet för en "grillfest". Hon styrde storpolitiken, men fick i väst minst lika mycket uppmärksamhet för sina vackra klänningar och frisyrer. Varför fick hon smeknamnet "Dragon Lady"? Bottnar det i en asiatisk nidbild? Anna Charlotta Gunnarson försöker ta sig bortom de förrädiskt enkla svaren och David Silva hjälper till att hålla kursen.

På ett foto från 1974 ses Rolling Stones-profilen Mick Jagger posera med en äldre dam. Vid närmare granskning visar det sig att det är Leni Riefenstahl, Hitlers favoritregissör. Hur har kvinnan bakom nazisternas propagandafilm Viljans triumf hamnat i en trädgård med Mick Jagger? Varför verkar så många inom kultursfären ha glömt eller förlåtit hennes samröre med nazisterna? Och hur förhöll hon sig själv till sitt förflutna? Vi får följa varje steg i Anna Charlotta Gunnarsons och David Silvas undersökning.

Evita Peróns och Che Guevaras popularitet verkar inte avta med åren. De två argentinska politikernas legendariska ansikten har prytt frimärken, underkläder, t-shirtar, tändare och cykelhjälmar. Men vad vet vi egentligen om människorna bakom det kommersiella krimskramset? Varför köper vi lika lätt myten om en idealiserad person som vi köper en kalsong med personens bild? Anna Charlotta Gunnarson och den intet ont anande sidekicken David Silva grunnar på detta och lyssnarna får hänga med.

Om nationalhjälten Pavel Morozov, som i 30-talets Sovjet var så trogen kommunismen att han angav sin egen far. Släkten mördade honom, men hans martyrskap har hyllats i Sovjet. Men hur pass hjältemodig var han egentligen? Varför finns det så många varianter av berättelsen? Och varför ser fotografiet av honom inte alls ut som bilderna i på frimärkena? Anna Charlotta grunnar på hur unga människors öde kidnappas i propagandans tjänst och David Silva kastas in i dagens ämne och hjälper till att gräva djupare i historien.

Om kändis- och missbrukarparet Sid Vicious och Nancy Spungen. Hon dödades på ett hotellrum 1978 och han anklagades för mordet. Fortfarande lever bilden kvar av Nancy Spungen, som en galen groupie och Sid Vicious som en cool punkikon. Varför? Anna Charlotta Gunnarson nystar i mytbildningen då och nu och vad okritiskt beundrande kan leda till. Till sin hjälp har hon David Silva, som inte får veta dagens ämne förrän han anländer till studion. Vi följer med i deras gemensamma sökande efter svar.

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström ställer sig frågan varför den historiska personen Vlad III Dracula blev förlagan till vår tids vampyr. Varför inte till exempel Elisabeth Báthory som har rykte om sig att vara en av historiens värsta seriemördare? Varför beskrivs män och kvinnor på så olika sätt i uppslagsverk? Och vad kan vi göra åt det?

Vad är det med vetenskapen, eller framför allt naturvetenskapen som lockar när man vill sälja något? Vad ÄR vetenskap och vad händer om vi inte längre litar på den? Varför uppstår misstro mot långsiktig metodik? Och vad har allt det här att göra med en ituklippt giraff? Det är några av frågorna som Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström tar sig an.

Den vita rocken är en symbol för vetenskap och kunskap, men hur används den idag? Från drömmiga läkare i tv-serier till sminkförsäljare, alla har de använt sig av vita rockar för att signalera något till oss. Vad sitter i en sådan yta? Och hur kommer bilden av den långärmade vita rocken förändras när riktiga läkare inte längre använder sig av den? Det tittar Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström närmare på.

Vad hände egentligen hösten 2016 när vi plötsligt såg mördarclowner i varje hörn? Drog horder av clowner runt i hela världen eller var det bara en masspsykos? Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström gräver i vad det finns för förklaringar till att clownskräcken uppstod just när den gjorde och vad den fick för konsekvenser.

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström fortsätter att gräva i häxjakter som bedrivits på olika sätt genom historien och den angivarkultur som uppstår i häxjaktens kölvatten. Vi tittar närmare på epoken i Hollywood då jakten på kommunister pågick som mest och många i nöjesbranschen var rädda för att hamna på den så kallade "svarta listan". Varför vann en påhittad person en Oscar och hur kan vi koppla ihop det med den moderna myten om den vita skåpbilen som lurar utanför skolor?

Vad är kopplingen mellan Hollywood-regissören Elia Kazan och Anna Charlotta Gunnarsons släkting Malin Burgesdotter Bagge som anklagades för häxeri på 1700-talet? Den gemensamma nämnaren är häxjakt och det är också vad vi pratar om. Genom exempel ur populärkulturen undersöker Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström jakten på oliktänkande som bedrivits på många platser över världen, genom hela mänsklighetens historia.

Vi pratar med utgångspunkt i filmen Blair witch project. Vid lanseringen av filmen lekte man medvetet med gränserna mellan verklighet och fiktion för att skapa uppmärksamhet. Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström går också tillbaka i tiden och nystar i det kaos som radiodramat Världarnas krig sägs ha orsakat. Vad är sant och vad var propaganda? Och hur kommer det sig att uppföljaren är mindre känd, trots att den fick långt allvarligare konsekvenser?

Om historier som medvetet planterats för att lura oss. Det kan vara i syfte att göra reklam, väcka uppmärksamhet eller helt enkelt för att någon tycker att det är kul att luras. Vi pratar bland annat om Kim Anderzon, Tommy Nilsson och Ernst-Hugo Järegård som medvetet lurats. Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström berättar om när de själva gått på saker och delat dem vidare. Vi pratar också med filosofiprofessorn Åsa Wikforss om varför vi är mindre kritiska till sådant som bekräftar vår egen världsbild.