Rum för översättning

Detta avsnitt av Rum för översättning-podden handlar om hexameterns plåga och njutning ? och om Ingvar Björkesons gärning. Få svenska översättare har påverkat och förändrat hur vi läser den klassiska litteraturen som Ingvar Björkeson (1927-2022). Utifrån hans översättning av antika mästerverk som "Iliaden", "Odysséen", "Aeneiden" och många fler diskuterar grecisten och förläggaren Niklas Haga och Anna Blennow, docent i latin, vilken betydelse Björkeson har haft som förmedlare och tillgängliggörare av antiken i Sverige, men djupdyker också i valda verser. Samtalsledare är Eric Cullhed, universitetslektor i grekiska. Samtalet spelades in på Bokmässan i Göteborg hösten 2023 och arrangerades av Svenska Rominstitutets vänner. Podden produceras av Översättarcentrum. Foto: Anna Lindberg.

"Det finns böcker man skriver för andra", konstaterar en av romanfigurerna i Lina Wolffs "De polyglotta älskarna", "och så finns det böcker man skriver för sig själv". I romanen förekommer ett manus där sidorna är skrivna på olika språk, ibland flera språk på varje sida. I ett försök att se hur allt skulle kunna vara om det var annorlunda möttes översättarna ?eljka ?ernok och Saskia Vogel, som översatt Wolffs roman till kroatiska respektive engelska, för ett samtal under ledning av poeten och översättaren Adriana Aires Rastén, om romanens alla lager och hur kärleken till både människor och språk sipprar in i litteraturen. Samtalet hölls i Rum för översättning på Bokmässan i Göteborg 2023 och arrangerades av Kulturrådet.

När Jon Fosse spelas på scen ekar tystnaderna lika högt som replikerna. Hur översätter man dramatik som är lika beroende av rytm som poesin, från den kantiga nynorskan till klibbig svenska? Rum för översättning-podden sammanför Sveriges två främsta översättare av Jon Fosses dramatik, poeten Marie Lundquist och regissören Svante Aulis Löwenborg i ett samtal med Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner.

Få författare har haft så många svenska översättare som den franska författaren Marguerite Duras, 28 stycken får vi det till när Med andra ord s Jenny Aschenbrenner möter två av hennes svenska uttolkare, Kennet Klemets och Kristoffer Leandoer. Men varför är det så många som tagit sig an just hennes texter? Hur stor skillnad blir det mellan de svenska versionerna av hennes verk beroende på vem som översätter? Och vad är de specifikt duraska svårigheterna som dyker upp i arbetet med hennes texter?

Aviga hav och snåriga skogar Att översätta den franska författaren Marie Darrieussecq var för översättaren och förläggaren Lisa Lindberg att omedelbart kastas in i den mest intima sfären när hon ställdes inför en den mycket kroppsliga skildringen av en flickas uppväxt i "Flickan i Clèves". Ett arbete som ledde till vänskap och sedan dess har Lindberg varit den som ger Darrieussecq till svenskarna. Nu senast med romanen "Avigt hav". Marie Darrieussecq väjer inte för att behandla svåra frågor eller skriva en fiktiv biografi. Men kräver det mod även att översätta hennes böcker? Här möts de två i ett samtal som spelades in på Littfest i Umeå i mars 2023. Ett samtal om texter som rör sig över både geografiska och språkliga gränser, från aviga hav till snåriga skogar. Samtalsledare är översättaren Magdalena Sørensen. På engelska.

Böcker bygger broar mellan barn ? betydelsen av översatt barn-och ungdomslitteratur Allt färre översatta barnböcker kommer ut i Sverige. Samtidigt fortsätter litteratur från isolerade länder som Palestina och Iran att nå oss tack vare punktinsatser från hängivna översättare. Sverige är också en plats där en betydelsefull del av den kurdiska litteraturen skrivs och där de svenska klassikerna hittar sin kurdiska språkdräkt. Elisabet Risberg som översätter bilderböcker från arabiska till svenska diskuterar i detta avsnitt tillsammans med författaren Firat Cewerî - som har översatt bland annat Astrid Lindgren, Gunilla Bergström och Barbro Lindgren till kurdiska - hur barn och ungdomslitteratur kan vara en gränsöverskridande genre också i översättning, och hur mötet mellan de olika språken bygger broar utan att sluta utmana våra föreställningsvärldar och läsarter. Samtalet leds av Roza Ghaleh Dar som är projektledare för Översättarcentrums skolprojekt Världens läsare!. Det spelades in live på Sveriges facköversättarförenings årliga konferens i Umeå.

Vad säger oss ord som ?ekosystemtjänster? och ?nettoutsläpp?? Skulle fler bli engagerade i kampen mot klimatkatastrofen om vokabulären för att sprida budskapet såg annorlunda ut? Det handlar om hur svårt det är att hitta orden på svenska för den pågående miljökatastrofen, orden som både är korrekta och ger genklang i människor. Ord bortom anglisismen och teknokratisk jargong. Ett samtal mellan Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Linus Kollberg, översättare och språkvårdaren Linnea Hanell, lett av Jenny Aschenbrenner, redaktör Med andra ord. Samtalet spelades in på Littfest i Umeå och ljudtekniker på plats var Ola Sällström Nilsson.

I Sverige har misstänksamheten mot mångspråkighet vuxit sig allt starkare. Hemspråksundervisning ifrågasätts, språktester har gått från att ses som kontroversiella och potentiellt rasistiska till en självklarhet i de flesta politiska läger. Bara svenskan ska räknas trots att Sverige ofrånkomligen är ett flerspråkigt land och alltid har varit det. Strömningar som underkänner flerspråkiga barns kompetens och de många språkens betydelse för ett levande samhälle. Det vill projektet Världens läsare vara en motkraft mot. Genom att låta barn med mer än ett språk möta professionella översättare och i nästa steg även själva översätta, tillsammans med en förälder. I det här avsnittet av Rum för översättning-podden samtalar Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner med Karin Hansson som driver Världens läsare och poeten, översättaren Jennifer Hayashida som ska leda workshops med barn och föräldrar. Ett samtal om översättningens politiska potential, om vilka språk som räknas och vilka som döms ut, om brist på översättare från vissa språk som ett hot mot demokratin. Om vad synen på språk säger om synen på människor och vad man kan få syn på hos varandra genom att översätta tillsammans.

Att översätta skönlitteratur om svarta människors liv väcker frågor. Hur läggs grunden för ett språk som beskriver svarta utan att förvränga, kategorisera eller utelämna kunskap? Ett språk som länge saknats i Sverige och som nu vill minnas och samtidigt rikta sig mot framtiden. Och vad är fantasins roll i det hela? I detta avsnitt av RFÖ-podden samtalar kulturskribenten och översättaren Johanna Lundin med författaren Valerie Kyeyune Backström och poeten och översättaren Judith Kiros om de utmaningar och insatser som krävs för att göra den översatta litteraturens svarta röster rättvisa.

Vägarna till spanskan är många, liksom dess förgreningar och nyanser. Översättarna Annakarin Thorburn och Hanna Axén berättar om sina personliga ingångar till språket och samtalar kring spanskans levande röster, sammanhang och geografi. Vad innebär det att översätta ett språk som innehåller flera språk? Hur kan man resa och förflytta sig mellan dessa? Lyssna på ett spännande samtal om det som berikar och utmanar översättningsarbetet såväl för de nyfikna som för de invigda.

Den arabiska litteraturen skapar förväntan. Samtida romanförfattare som Hassan Blasim, Ahmed Saadawi och Adania Shibli har hittat fram till en svensk läsekrets med stark lyskraft, liksom Adonis, Etel Adnans och Rasha Alqasims poesi. Men dessa är bara några droppar i havet av all den litteratur som förblir oöversatt och svåröverblickbar. Översättarna Kholod Saghir och Jonathan Morén som betytt mycket för den arabiska litteraturen i Sverige fortsätter trots framgångarna att kämpa motströms. I samtal med Översättarcentrums Roza Ghaleh Dar diskuterar de hantverkets och branschens utmaningar samt hur detta världsspråks sprängande ramar blir allt påtagligare inom litteraturen.

2021 års nobelpristagare i litteratur Abdulrazak Gurnha beskrivs som en tillgänglig och medkännande författare. Men vad döljer sig under hans skenbart tydliga prosa? Vilka förväntningar om språk och nationsbyggen frångår han i sina verk? Och genom vilka små medel kan smältdegen av olika kulturer komma till uttryck i hans romaner? Lyssna på drömtrion Yukiko Duke(kulturjournalist), Erik Falk (litteraturforskare) och Helena Hansson(Gurnahs översättare) samtala om Gurnahs sällsamma författarskap i Rum för översättnings senaste poddavsnitt.

RFÖ-podden möter Nils Håkanson, vars översättningshistoriska bok Dolda gudar har rönt stor uppmärksamhet och skapat brett intresse för ämnet. Vad som menas med existentiell översättning och hur stor roll översättaren spelar i verket är några av de frågor vi försöker reda ut. Samt inte minst varför vi behöver litteraturens dolda gudar.

Viveka Heyman har beskrivits som ?den sannolikt mest polemiska bibelöversättare? som verkat i det svenska språket. Mot Bibelkommissionens moderna och idiomatiska översättningsambitioner kontrade hon med arkaiserande ordvändningar, fornnordiska inslag, egna nybildningar och slanguttryck. Teologen Richard Pleijel, som har skrivit både om arbetet med Bibel 2000 och Heymans översättning av Gamla testamentet samtalar här med översättarna Alva Dahl och Henrik Gundenäs om Bibeln och andra texter utifrån Heymans radikala översättningsprinciper. Samtalet spelades in på Bokmässan 2020.

Hur värderas översättare och deras arbete av omvärlden - ekonomiskt, socialt, litterärt? Vad säger forskningen och erfarenheten? I detta avsnitt av RFÖ-podden undersöker vi olika aspekter av översättares och översättningars värde, från ersättningsnivåer till litteraturkritik. Daniel Gustafsson samtalar med Elin Svahn, översättare och forskare i Översättningsvetenskap, samt Inger Johansson, som har fackliga och professionella erfarenheter från ett långt yrkesliv.

Vilka utmaningar innebär det för en översättare att återge erfarenheter som hen inte själv har? Vad händer när översättare som rasifieras som vita översätter böcker som tematiserar erfarenheter av exempelvis antisvart rasism? Här möts Jennifer Hayashida, Niclas Hval och Mara Lee, alla aktiva både som översättare och inom akademin, för ett samtal om vilken roll makt, identitet och representation spelar i översättandets individuella och strukturella förutsättningar. Samtalet sändes första gången i Rum för översättning på Bokmässan Play den 26 september 2020.

Olika språk korsar en översättares liv ? hur påverkar det oss att verka i en flerspråkig tillvaro av text? Hur påverkar det en författare att vara översättare, och vice versa? I det här avsnittet samtalar Daniel Gustafsson med Lina Wolff, aktuell med en nyöversättning av Gabriel García Marquez Hundra år av ensamhet, men också prisad för sin senaste roman Köttets tid.

Ett viktigt fenomen i det litterära kretsloppet är återutgivningen av världslitteraturens klassiska texter. Men hur är det att översätta en text som redan finns på svenska, som många läsare redan har en relation till, och som i många fall är flankerad av en diger sekundärlitteratur? I diskussionen deltar Lina Wolff, aktuell med en nyöversättning av Gabriel García Márquez "Hundra år av ensamhet", Linda Östergaard, aktuell med en nyöversättning av fyra av Thomas Manns noveller, inte minst "Döden i Venedig", och Nils Håkanson, som i egenskap av översättare och litteraturvetare studerat hur den ryska litteraturen introducerats och nyintroducerats på svenska. Moderator: Mikael Nydahl. Samtalet hölls via Zoom den 28 augusti 2020. Arrangör var HDK-Valand.

Att skriva på ett majoritetssamhälles språk och därmed vända sig till dess läsare är att inta en position. Men att översätta samma text till samiska och därmed vända sig till samiska läsare kan vara en omöjlighet för författaren. Vad gör en översättning mellan något av de samiska språken och svenska med texten? Vad gör det med avsändaren och mottagaren? Vilka koloniala strukturer kan framträda i en översättning? Medverkande: Patricia Fjellgren, Johan Sandberg McGuinne, Helena Fagertun (samtalsledare) Patricia Fjellgren är född 1976 i Stockholm, bosatt i Staare/Östersund och verksam som producent och språkarbetare. Hon har senast jobbat med Giella?ïrku? på Giron Sámi Teáhter. Hon talar både nord- och sydsamiska, språk hon återtagit i vuxen ålder. Johan Sandberg McGuinne är född 1987 i Umeå. Efter år i Tyskland, England och Skottland är han nu bosatt i Lïkssjuo/Lycksele, där han arbetar som översättare, poet och lärare i engelska, sydsamiska och tyska. Han är med i Versopolis, ett internationellt nätverk för poeter, har översatt Beowulf för unga till sydsamiska och sedan våren 2019 ordförande för den samiska författarföreningen Bágo. Samtalet hölls den 20 februari på Gaaltije i Östersund. Arrangör: Gaaltije och Tidskriften Kritiker. Fotograf: Malin Nord.

Översättare kan få uppdraget att översätta en text via en översättning. Olov Hyllienmark har översatt den polska tonårsflickan Renias dagbok via en engelsk översättning. Christine Bredenkamp har översatt den slovenske författaren Goran Vojnovic via tyskan. Ett samtal om vilka särskilda utmaningar denna uppgift medför och hur de här översättarna gått tillväga för att möta dem på bästa sätt. Medverkande: Olov Hyllienmark, Christine Bredenkamp och Nik Ruth Persson (moderator) Arrangör: Sveriges författarförbund Fotograf: Anna Lindberg, A Karlsson Rixon.

I Imri Sandströms konstnärliga forskningsprojekt Howe Across Reading korsas Västerbottens och New Englands historier och språk med texter av Susan Howe. Genom översättande skrivande och ordvitsande uppmärksammas det "oroliga/onybyggande" (unsettling) och det "otysta" (unquiet) i områdena. Som en konstnärlig utvärdering och i samma stund en fortsättning på arbetet har författare bjudits in att skriva utifrån och att svara på verket. Författarna Ida Linde och Johan Sandberg McGuinne läser ur sina svar och samtalar med Imri Sandström om översättning och flerspråkigt skrivande.? Samtalet hölls i Rum för översättning på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2019. Medverkande: Imri Sandström, Ida Linde och Johan Sandberg McGuinne. Arrangör: Akademin Valand. Fotograf: Naomi Aira.

2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, har ett särskilt gott öga till översättarnas skrå. Till svenska har hon framför allt översatts av Jan Henrik Swahn, som följt hennes författarskap i tjugo års tid i den dubbla rollen som översättare och författarkollega. Här hör vi honom samtala med Tokarczuks mångåriga svenska förläggare, Mikael Nydahl, om världen som översättning, om tallriken som blev en stallknekt och andra stora och små glädjeämnen och snubbeltrådar i Tokarczuks verk. Samtalet hölls på Akademin Valand i Göteborg den 24 januari 2020. Foto: Elnaz Baghlanian.

Utmaningar i översättning till respektive från samiska språk har lett till flera nyskapande strategier. Författaren Sigbjørn Skåden skriver på både nordsamiska och norska, men översätter även sig själv mellan språken. Poeten Freke Räihä har översatt poesi från nordsamiska utan att själv kunna språket. Här möts de i ett samtal om att översätta språk man inte kan och författarskap man känner bättre än de flesta. Samtalet hölls i på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2019. Arrangörer var tidskriften Kritiker och Kulturrådet.

Vad formar den översatta litteraturen i urval och på textnivå? Vilka föreställningar om den andra kulturen påverkar förlag, kritiker och läsare då de väljer, bedömer och läser? Översättarna Mikael Nydahl och Nils Håkanson diskuterar den ryska litteraturens representationer i den svenska litteraturen. Moderator är Gunnar Nirstedt förläggare som bland annat Maria Stepanovas uppmärksammade roman "Minnen av minnet" (Nirstedt/litteratur, 2019). Medv: Nils Håkanson, Mikael Nydahl och Gunnar Nirstedt (moderator) Arr: Akademin Valand

Översättandets konst är inte absolut ? oundvikligen sätter även översättaren sin prägel på verket. Det här samtalet undersöker hur olika översättare närmar sig samma författare och hur pass synlig översättaren egentligen är i slutresultatet. Hur fångar två olika temperament Louise Glücks poesi, och blir det skillnader i Maurice Blanchots prosa när den tolkas av två olika röster? Fyra erfarna översättare diskuterar sådant som kanske inte ens kan diskuteras: tonen, känslan och det personliga i översättningsarbetet. Medverkande: Jonas Brun, Stewe Claeson, Jens Ahlberg, Thomas Anderson och Jenny Tunedal (moderator) Arrangör: Rámus, Faethon, Tolk- och översättarinstitutet, Akademin Valand

Vilken roll spelar översättningar när antika pjäser får nytt liv i vår samtid? Hur påverkas det litterära översättningsarbetet av teaterns former för iscensättning? Och vad händer när grekiska pjäser kommer till svenska teatrar via engelskan? Kristina Hagström-Ståhl har översatt och regisserar nu Anne Carsons nyöversättning av Sofokles tragedi "Antigone" för Göteborgs stadsteater och Helena Fagertun översätter för andra gången David Greigs bearbetning av Aischylos "De skyddssökande" för uppsättning på Malmö stadsteater i höst. Medverkande: Kristina Hagström-Ståhl och Helena Fagertun Arrangör: Akademin Valand

I samband med Bokmässan 2019 publicerades det hundrade numret av Med andra ord ? Sveriges enda tidskrift om litterär översättning. Temat för jubileumsnumret var förvandlingar. I samtalet vi nu ska få höra möts Med andra ords första redaktör Thomas Grundberg och den nuvarande och långvariga redaktionsrådsmedlemmen Alva Dahl i ett samtal om tidskriftens och översättaryrkets förvandlingar. Översättaren och författaren Johan Nilsson leder oss genom historieskrivningen.

Hör ett samtal om översättning av barn- och ungdomslitteratur till samiska med rubriken ?Ett eget rum där språket tar all plats?. Här möts författaren Sigbjørn Skåden, som skriver på norska och nordsamiska, i ett samtal med John E. Utsi som bland annat har översatt Ann-Helén Laestadius lättlästa ungdomsroman "Bara dra" till nordsamiska. Samtalsledare är Gunnar Ardelius, författare och tidigare ordförande för Författarförbundet. Samtalet hölls på Akademin Valand i Göteborg den 9 april 2019. Arrangörer var Översättarcentrum, Akademin Valand och Teg Publishing.

Förra året översattes 8 000 titlar till persiska. Hur ser arbetet med översättningar ut i Iran, ett land utan upphovsrätt och copyright? Farzad Farbod är översättare och förläggare. På hans förlag har flera översättningar från svenska givits ut i Iran, bland annat Lasse Maja-böckerna. Hör honom i ett samtal med översättaren Namdar Nasser och litterära agenten AnnaKaisa Danielsson om hur oberoende förlag hanterar censur, publicering, distribution och ersättning med fokus på barnlitteratur. Samtalet hölls i Rum för översättning på Bokmässan den 26 september 2018. Arrangörer var Kulturrådet och Översättarcentrum.

En öppen föreläsning om litterär översättning med Johanne Lykke Holm som är författare och översättare, bosatt i Köpenhamn. Hon har bland annat översatt Yahya Hassan, Naja Marie Aidt och Hiromi It? till svenska. 2017 kom hennes debut, "Natten som föregick denna dag", på Albert Bonniers förlag. Hon pratar om skrivandet som översättning, vad som händer när översättaren blir översatt och om att översätta ett författarskap man älskar, men från ett språk man inte förstår. Samtalet hölls på Akademin Valand i Göteborg den 24 maj 2019.

Hur gör man litteratur av flykten till Sverige från det krigsdrabbade Syrien? Och hur är det att översätta erfarenheter från Damaskus hamam, stadens osynliga fristäder för bögar? Ett samtal kring att överföra arabisk litteratur till svenska, med utgångspunkt i romanen ?Selamlik? som kom ut på Leopard förlag 2018. Medverkande är Khaled Alesmael, journalist och författare, Anna Jansson, litterär översättare, och Olav Fumarola Unsgaard, programansvarig Göteborgs litteraturhus. Samtalet hölls på Littfest i Umeå den 16 mars 2019 och arrangerades av Översättarcentrum.

Ett samtal om glädjeämnena och vedermödorna med att vara Petina Gappahs översättare. Helena Hansson översätter från engelska och danska, bland annat Rebecka Solnit, Toni Morrisson och Gurnah Abdulrazak. Petina Gappah har skrivit romanen ?Memorys bok? (Bonniers, 2015) och novellsamlingen ?Sorgesång för Easterly? (Bonniers, 2010) och är även advokat med inriktning på internationell handel. Här följer ett samtal om flerspråkighet, vikten av översättare och om att lära sig sitt eget språk. Samtalet hölls den 28 oktober 2017 på Moderna Museet. Arrangör var Stockholm Literature.

Det tycks bli allt vanligare att översätta tillsammans ? vad beror det på? Vilken sorts samtal uppstår när man översätter tillsammans? Hur talar man med en röst när man är två? Kulturskribenten Sara Abdollahi leder detta samtal om översättning, gränser och upplösning, med författarna Helena Boberg och Ann-Marie Tung Hermelin, som tillsammans har översatt ?Jag, Unica? av Kirstine Reffstrup (10TAL, 2018). Samtalet hölls på Mariefreds litteraturfest den 20 oktober 2018 och arrangerades av Översättarcentrum.

Hur går det till att översätta dramatik? Ofta går meningarna isär på en teater om vad som är en bra översättning. Alla vill ?kolla vad det står i originalet?. Men vad är det vi egentligen menar med en god översättning, en spelbar replik, och vad är det man vill åt när man säger att ?det låter litterärt?? Hur låter en bra replik? Medverkande: Marie Lundquist, Niclas Nilsson, Chatarina Larsson, Shebly Niavarini, Magnus Lindman (moderator) Samtalet hölls på Stadsteatern den 23 april 2018.

Den palestinska författaren Adania Shibli har som en av få samtida arabiskspråkiga författare blivit översatt till svenska. Möt henne i ett samtal med sin svenska översättare Anna Jansson om att översätta och bli översatt, om vilka krav den internationella bokmarknaden ställer på en arabiskspråkig författare och om varför så försvinnande få översättningar görs från arabiska till svenska. Samtalsledare varJohannes Holmqvist, förlagschef på bokförlaget Tranan. Samtalet hölls i Rum för översättning på Bokmässan 2018. Arrangörer var Tranan och Akademin Valand.

Det tycks bli vanligare att översätta tillsammans ? vad beror det på? Finns det en översättarensamhet som håller på att brytas upp? Har det ensamma geniet en gång för alla spelat ut sin roll? Vilken sorts samtal uppstår när man översätter tillsammans? Hur talar man med en röst när man är två? Och finns det gränser för vem som kan översätta vad? Medverkande: Marie Silkeberg, Kristofer Folkhammar, Sara Abdollahi (moderator) Arrangör: Översättarcentrum Samtalet hölls i Rum för översättning på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2018.

Bok & Biblioteksmässan 2018 hade tema bild och illustration, därför ville Rum för översättning sätta fokus på omslagen till översatta böcker. Hur tänker dagens förläggare när man presenterar översättningar för en svensk publik? Går det att undvika stereotypa former för rekontextualisering? Och hur skiljer sig formgivningen mellan översatt och icke-översatt litteratur? Hör ett samtal om de- och rekontextualisering av bilder och litteratur. Deltar gör formgivare, forskare och förläggare av översatt litteratur. Medverkande: Sara Acedo, Thomas Alm, Ragni Svensson, Arina Stonescu (moderator) Arrangörer: Översättarcentrum & Tolk- och översättarinstitutet Samtalet hölls i Rum för översättning på Bokmässan i Göteborg torsdagen 27 september 2018.

Augustprisvinnaren Ann-Helén Laestadius första lättlästa bok "Bara dra", ges ut på såväl svenska som nord-, syd- och lulesamiska. Hur hittar man en översättare till ett språk som få läser? Hur säkrar man arbetsprocessen? Vem kan till exempel korrekturläsa manus? Finns det tillfällen att lyfta och fokusera på flera varianter av språket? Hör ett samtal om översättning för att belysa minoritetsspråket samiska ur ett nytt perspektiv. Medv: Ann-Helén Laestadius, John E. Utsi, Helena Fagertun Arr: LL-förlaget, Kulturrådet och Översättarcentrum

Översättarna Lena Jonsson och Kristoffer Leandoer samtalar med John Swedenmark om fantasyöversättning i allmänhet och författaren Ursula Le Guin i synnerhet. Programmet spelades in innan Ursula Le Guin gick bort i januari 2018. Rum för översättning-podden firar hennes 89-årsdag den 21 oktober med att publicera det här samtalet om skapandet av världar, benhård logisk och felkonstruktioner, om ordet "allestädes" och solar på himlen.

Många översättare vittnar om att de bävar för att översätta sexscener, men beror det på att det är en alldeles speciell utmaning eller på att originalet ibland lämnar en del övrigt att önska? Två oförskräckta översättare ? Molle Kanmert Sjölander och Niklas Darke ? har var för sig översatt några erotiska partier ur en roman som snart kommer på svenska, och här får vi bit för bit ta del av deras olika versioner och höra hur de resonerar kring vokabulärval, trovärdighet och tonträff. Samtalsledare är Helena Hansson, som har översatt romanen till svenska ?på riktigt?.

Ett samtal mellan Elin Svahn, översättare av fransk- och engelskspråkig skönlitteratur och doktorand på Tolk- och översättarinstitutet, och Maria Morberg, redaktör på Moderna Museet. Samtalet hölls under Stockholm Literature på Moderna Museet i Stockholm den 28 oktober 2017. Samtalet handlar om Elin Svahns arbete med att översätta den franskkanadensiska författaren Lise Tremblays böcker ?Hägern? (Rámus 2015) och ?Huset på Saint Pauls väg? (Rámus 2017), en personlig bok om en döende mor och en döende far som kanske är en roman, en berättelse, ett kvitto eller en autofiktion.

Att vara översättare är att dagligen befinna sig i främmande textrum. Kan en närhet till det fysiska rum där texten en gång skapats berika översättningar? Under arbetet med sin senaste översättning av Joan Didion ? "Anteckningar", som utkom hösten 2017 ? reste översättaren Magdalena Sørensen i Didions fotspår. Här samtalar hon om Didions värld med kollegan Anna Lindberg, som hon översatt författarens klassiska valreportage "Politiska fiktioner" med. Magdalena Sørensen är också lärare i litterär översättning med franska som inriktning vid Akademin Valand i Göteborg. Anna Lindberg har bland annat översatt Ariel Levys "När reglerna slutat gälla" och är under hösten 2018 aktuell med översättningen av Elif Batumans "Idioten". Samtalet hölls den 30 september 2017 i Rum för översättning på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Arrangör var Akademin Valand, Göteborgs universitet.

Runtom i världen ägnar sig förläggare åt den föga inkomstbringande sysselsättningen att ge ut översatt lyrik. Trots en alltmer avsmalnande bokmarknad tycks inte lyriköversättningarna bli färre ? vad beror det på? Och vilken betydelse har översättaren i denna kedja? Rum för översättning fick 2017 besök av poeten, förläggaren och översättaren Matvei Yankelevich från legendariska Ugly Duckling Presse i USA. Från Sverige deltog Jonas Ellerström och Per Bergström, förläggare vid ellerströms respektive Rámus förlag. Samtalet leddes av Håkan Bravinger, litterär chef på Norstedts, men även lyriköversättare och poet. Samtalet hölls på engelska den 29 september 2017 i Rum för översättning. Arrangör var ellerströms, Rámus och Kulturrådet.

Hur skiljer sig facklitterär översättning från annan översättning ? ur ett översättarperspektiv respektive ett redaktörsperspektiv? Översättaren Henrik Gundenäs och redaktören Nils-Aage Larsson från Daidalos förlag möts i ett samtal om facklitterär översättning. Några av ämnena som avhandlas är texter som blir bättre på svenska, redaktörer som inte gör sitt jobb och språk som luddar och har kaksmulor om munnen. Henrik Gundenäs översätter samhällsteori, politisk filosofi och reportage till engelska, samt arbetar med tidskriften Fronesis. Nils-Aage Larsson är förlagsredaktör på Daidalos samt översättare av bland annat Gro Dahle. Samtalet hölls den 28 september 2017 i Rum för översättning på Bokmässan i Göteborg. Arrangör var Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.

Det pågår en barnboksboom i Sverige just nu, men hur ser det ut för de översatta barnböckerna? Översättarna Anna Gustafsson Chen (som har översatt Jimmy Liao) och Annakarin Thorburn (som har översatt Isol) samtalar med Elin Svahn (som har översatt Marc Martin) om barnböckers särdrag ur ett översättningsperspektiv. Hör dem här i en diskussion om att starta förlag, läsaranpassning och ? den argentinska bajsfen! Annakarin Thorburn är författare och översättare från spanska, Anna Gustavsson Chen är sinolog, bibliotekarie och översättare från kinesiska, och Elin Svahn är doktorand i översättningsvetenskap och översättare från franska och engelska. Samtalet hölls den 28 september 2017 i Rum för översättning på Bokmässan i Göteborg.

Ett samtal mellan Kajsa Öberg Lindsten, översättare och litteraturkritiker, och Gabriella Håkansson, författare, essäist och litteraturkritiker. Vid 2017 års upplaga av Stockholm Literature tilldelades Kajsa Öberg Lindsten utmärkelsen Årets översättning för Andrej Platonovs ?Tjevengur?. Här hör vi Kajsa och Gabriella fördjupa sig i Platonovs författarskap i ett samtal som rör sig mellan alltifrån 1900-talets stora ödesfrågor och hål i himlen till njutbara fotnoter och vad som händer när översättaren själv får välja. Samtalet hölls på Moderna Museet i Stockholm den 28 oktober 2017. Tyvärr saknas de sista fem minuterna av inspelningen ? vi ber om ursäkt för detta.

Att översätta lyric essays - ett samtal mellan Mara Lee, författare & översättare till bland annat Anne Carsons verk, Helena Fagertun, författare, redaktör & översättare av Kate Zambreno och Ulrika Dahl, docent i genusvetenskap vid Södertörns universitet. Samtalet hölls på Världskulturmuseet i Göteborg under Scener & Samtal den 30 september 2017. Det senaste året har det givits ut flera feministiska ?lyric essays? av amerikanska författare på svenska, exempelvis Hjältinnor av Kate Zambreno, I love Dick av Chris Kraus & Argonauterna av Maggie Nelson. Det är texter som handlar om skrivande & varande, ofta med ett koncentrerat språk men i fragmentarisk form & ett lekfullt förhållande till autofiktion. Texterna rör sig dessutom i ett gränsland mellan prosa, poesi & facklitteratur ? hur är de att översätta? Finns det ett svenskt språk för denna form av skrivande eller måste översättaren uppfinna det?

I det första avsnittet av RFÖ-podden får vi höra översättarna Anna Gustafsson Chen och Maiping Chen tala med John Swedenmark om att översätta från och till kinesiska ? om dekonstruktion, stil och svordomar. RFÖ-podden är ett samarbete mellan Översättarsektionen vid Sveriges Författarförbund och Översättarcentrum. Håll utkik efter fler poddavsnitt och översättarsamtal från Rum för översättning som kommer att publiceras här!