Uppdrag: Rädda Liv - Läkare Utan Gränser

Det här avsnittet handlar om barn - särskilt om de allra minsta. Hälften av dödsfallen bland barn under fem år sker de första dagarna efter födseln. På många platser där Läkare Utan Gränser arbetar saknas högteknologiska lösningar för vård av för tidigt födda eller sjuka nyfödda. Men mycket kan åstadkommas med relativt enkla insatser som hud mot hud, eller familjenärvaro. Gäst är barnläkaren Mats Blennow. Han berättar också hur telemedicin kan rädda liv, på avstånd.

Det kommer ständigt rapporter från olika håll i världen om extremtorka, cykloner och översvämningar som lämnar stor förödelse efter sig. Vår planets förändrade klimat och dess konsekvenser är något som länge har diskuterats. Men vad har det egentligen med Läkare Utan Gränser att göra?

Centrala Medelhavet är den dödligaste kända migrationsrutten i världen. Några förlorar livet på vägen. Andra tvingas tillbaka till Libyen av kustbevakningen. En del undsätts av Läkare Utan Gränsers sök- och räddningsfartyg Geo Barents. Logistikern och ribbåtsföraren Janne Malmström har hittills arbetat tre gånger på Geo Barents. Han berättar om mötena med människorna han träffat, hur en räddning går till och om riskerna med att göra en räddning i mörker.

Känner du till burulisår, kala azar eller chagas? Om inte, så är du inte ensam. De är tre av 20 sjukdomar som Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat som försummade tropiska sjukdomar. I detta avsnitt pratar Catinka Agneskog, programledare, och Mia Hejdenberg, medicinks humanitär rådgivare, om försummade tropiska sjukdomar som drabbar 1,6 miljarder människor varje år. Även Mulikat Okanlawon, som besegrade oddsen och överlevde noma - en sjukdom som är så försummad att den inte ens är med på listan - delar sina erfarenheter av sjukdomen.

För tio år sedan bröt ett tredje inbördeskrig ut i Centralafrikanska republiken. Sedan dess har landets invånare drabbats hårt av våldet. Tusentals människor har skadat eller dödats och miljoner har tvingats på flykt. Många utsätts också för sexuella övergrepp. Sjuksköterskan Anna Blideman kom nyligen kom hem från ett uppdrag i Centralafrikanska republiken.

Just nu väller det in rapporter om matbrist och hungersnöd från flera håll i världen. Men vad är egentligen undernäring och hur behandlar man det på bästa sätt? Mia Hejdenberg, sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare för Läkare Utan Gränser, berättar mer. Vi får också en rapport från en del av världen som just nu är hårt drabbat av undernäring av läkaren Simba Tirima, representant för Läkare Utan Gränsers arbete i Nigeria.

Den 24 februari inleddes det senaste kriget i Ukraina. Här får du följa med narkossjuksköterskan Monika Hörling ombord på vårt sjukvårdståg, som är en livlina för många skadade ukrainare. Hon berättar om patienter, ukrainska kollegor och hur det är att arbeta på en intensivvårdsavdelning på räls, när tåget kränger och svetten lackar.

Antalet flyktingar, migranter och asylsökande som kommer till EU har minskat dramatiskt jämfört med 2015. Men vart har alla människor tagit vägen? Och vilka konsekvenser har EU:s skärpta migrationspolitik fått? Journalisterna Anna Roxvall och Johan Persson tar oss med på en resa från Saharaöknen i Niger till förvar för migranter i Libyen och ut på Medelhavet.

Ett fåtal rika länder har redan förköpt majoriteten av vaccindoserna mot covid-19 som kommer finnas på marknaden. Men hur ska länder som inte har råd att förköpa vaccin göra? Kate Elder, vaccinexpert i New York, förklarar hur en rättvis global fördelning kan uppnås.

Den 3 oktober 2015 attackerades vårt sjukhus i Kunduz, Afghanistan och 42 människor dödades. Får man verkligen bomba sjukhus? Och ställdes någon till svars för attacken? Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare, reder ut begreppen krigets lagar och internationell humanitär rätt. Dessutom ger intensivvårdsläkaren Kass Thomas, som befann sig in en byggnad bredvid sjukhuset när attacken inträffade, ett känslosamt vittnesmål av händelsen.

Nio personer med ett mål ? att ordna fram 200 intensivvårdsplatser i Stockholm på tio dagar. Det låter som ett omöjligt uppdrag. Och visst erkänner narkosläkaren Henrik Jörnvall, ansvarig för uppdraget, att han var nervös. Hur gick det till, vilken nytta hade Henrik av sina tidigare uppdrag med Läkare Utan Gränser och blev det egentligen någon fältfeeling?

Spridningen av det nya coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19, har i det närmaste lamslagit Sverige, och på kort tid har sjukvården tvingats ställa om på många sätt. Hur är det att arbeta under ett stort sjukdomsutbrott och hur hanterar man moralisk stress? Det vet sjuksköterskan Anna Sjöblom som arbetat under två ebolautbrott.

Vad betyder triage och förkortningen WASH och varför är det viktigt under en pandemi som covid-19? Och vad betyder egentligen färgkoderna som används inom sjukvården? Sjuksköterskan Anna Blideman, som också arbetar som medicinsk rådgivare på Läkare Utan Gränser, berättar om våra insatser mot covid-19 i världen och hur vår personal förbereder sig för större sjukdomsutbrott.

Den 12 januari 2010 drabbades Haiti av en förödande jordbävning. Några dagar senare sätter sig psykologen Monika Kullberg på ett flygplan till Haiti för att ta hand om de psykiska såren hos de drabbade. Varför behövs psykologer på plats efter en jordbävning och hur viktigt är det för läkprocessen?

Tuberkulos är den infektionssjukdom som dödar flest i världen ? mer än hiv, mer än malaria. Medicinerna som krävs är väldigt dyra och patienterna har inte tillgång till behandlingen. Läkaren Johanna har jobbat med tuberkulos i flera länder och berättar dels om hur svår sjukdomen kan vara, men också hur Läkare Utan Gränser jobbar för att alla ska ha tillgång till livräddande medicin.

En tyst tsunami. Så har antibiotikaresistens beskrivits av forskare. Varför och på vilket sätt berättar sjuksköterskan Anna Sjöblom. Och vad har antibiotikaresistens egentligen för likheter med klimathotet?

När Läkare Utan Gränser tilldelades Nobels fredspris 1999 använde vi prispengarna för att starta en kampanj ? Accesskampanjen. Målet med den var att alla ska ha tillgång till livräddande läkemedel. Varför gjorde vi det? Och vad har hänt under de 20 åren sedan kampanjen startade?

Barnmorskan Lena Granqvist har under de senaste 20 åren varit ute på flera uppdrag för Läkare Utan Gränser, senast i Beira i Moçambique. I det här poddavsnittet, som är bandat live på bokmässan i Göteborg, talar hon om vikten av att erbjuda säkra aborter och om hur man når ut till dem som behöver hjälpen mest. Hon berättar också om hur det kändes att evakueras från cyklonen Idai, medan resten av hennes team blev kvar i Beira.

Det här avsnittet av ?Uppdrag: Rädda liv?, som är inspelat live under Bokmässan i Göteborg, ägnar vi åt malaria. Varför går arbetet med att bekämpa sjukdomen så trögt, och vad bör man göra? Läkaren Mårten Larsson berättar.

Läkaren Ann Åkesson mötte sin första hivpatient 1985 i Sverige. Sedan dess har hon vårdat patienter runtom i världen. Hon har upplevt hur vården av hiv har utvecklats från djup hjälplöshet till mediciner som är så pass effektiva att den smittade kan leva ett normalt liv. Men hur svårt är det att jobba med en så stigmatiserad sjukdom? Och hur berättar man för ett barn att det har hiv?

När läkaren Linn Fränngård abetade i Doro flyktingläger i Sydsudan mötte hon en brutal verklighet. Där vårdade hon en aldrig sinande ström av svårt sjuka barn. Går det att vänja sig vid att barn inte överlever? Och hur hanterade hon känslorna när jobbet blev för tufft?

När plastikkirurgen Morten Kildal arbetade i Gaza mötte han oräkneliga unga män och pojkar med sönderskjutna ben. Vissa så unga som 13 år. De skulle behöva avancerade operationer och bra eftervård, men sjukvårdssystemet i Gaza klarar inte av trycket. Morten befarar att hundratals nu kommer att förlora sina ben, i brist på behandling

HR-chefen Hanna Broberg ingår i vår akutpool och arbetade senast bland rohingyaflyktingar i Bangladesh. Hur leder man internationella hjälparbetare genom kulturkrockar och trötthet? Och går det att hitta kärleken som humanitär globetrotter?

Ibland sker det oväntade - ett mycket sjukt barn i malaria överlever. Det fick läkaren Mårten Larsson uppleva under sitt uppdrag i Nigeria. Men också det omvända. När barn dör.

Hemma i Stockholm förbereder sjuksköterskan Fia Iveslätt en födelsedagsfest, kort efter hennes senaste uppdrag bland flyktingar på Lesbos. Då brister det för henne, tårarna bara rinner. Hur orkar man möta desperata barn som inte längre vill leva ? utan att själv gå under?

Läkaren och kirurgen Johan von Schreeb, en av våra grundare i Sverige, har jobbat i flera stora naturkatastrofer. Varför gjorde den svårt skadade killen i jordbävningen på Haiti ett så djupt intryck? Och varför valde han att svika sitt eget barn i ett akutläge? I vår podd berättar han också vad Vilda Västern har att göra med moral.

Johanna Linder håller rädda-liv-maskineriet igång. Som supplyansvarig logistiker ser hon till att det finns skalpell, gummihandskar, vaccin och läkemedel i våra projekt. Hon fixar fram utrustningen även till de mest otillgängliga platserna i regnskogen där inga vägar finns. Johanna Linder ler brett och mycket, men när hon är förtvivlat på jobbet låter hon tårarna bara rulla. Som chef vill hon nämligen föregå med gott exempel. Johanna tror dessutom på att stresstesta kärleksrelationer, hon har gjort det med sin egen.

Sjuksköterskan Anneli Eriksson har arbetat i två ebolautbrott, i Liberia och i det pågående utbrottet i Kongo-Kinshasa. Hon berättar om hur en fruktad sjukdom kan gå från skräck och sorg till hopp om framtiden.

Sjuksköterskan Jon Gunnarsson åkte till Jordanien för att starta en klinik för dem som ingen vill vårda: syriska flyktingar med kroniska sjukdomar. Men det krävs mycket mer än mediciner för att hjälpa dem. Jon berättar också om ensamheten i fält och varför han ibland inte orkade prata med sin flickvän på Skype.

Sociologen Luwam Bede har jobbat på Läkare Utan Gränsers räddningsfartyg på Medelhavet. Som kulturtolk talade hon med de räddade och tolkade mellan flera språk. Hon berättar om den speciella stämningen efter varje räddningsinsats och om humorn som band samman alla ombord.

I två dygn färdades ST-läkaren Ludvig Bolinder i en träbåt till en avlägsen del av Kongo-Kinshasa för att bekämpa ett stort mässlingsutbrott. Han berättar om hur han tacklade sitt kontrollbehov, hur han klarade sig utan kontakt med omvärlden och hur ost kan rädda situationen.

Sjuksköterskan Mia Hejdenberg arbetade som högsta chef för Läkare Utan Gränser i Centralafrikanska republiken. På sin 36-årsdag väcks hon då väpnade grupper närmar sig. Mia berättar om arbetet och vardagen mitt i en krigszon, och hur man som ung, västerländsk kvinna förhandlar med krigsherrar och gerillaledare.

Narkos- och intensivvårdsläkaren Märit Halmin har arbetat för Läkare Utan Gränser i Syrien, Jemen och Afghanistan. Att vårda svårt skadade människor i krig och konflikter är som att "bli av med oskulden", säger hon. Märit berättar också om sitt uppdrag i Kunduz i Afghanistan som måste avbrytas då det otänkbara skedde ...