Podden Lika värde - en podd från Specialpedagogiska skolmyndigheten

I det här avsnittet samtalar Måns Lööf och Danijel Lukic om relationens betydelse när man möter barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD och autism. I samtalet lyfter vi frågan utifrån skolans värld och uppdrag men kommer också in på idrottsrörelsens och andra organisationers roll i att vara bra mötesplatser för alla barn och unga. Måns är en erfaren föreläsare på ämnet och utbildar idrottsledare över hela landet. I grunden är han sjuksköterska på BUP i Gävle och KBT-terapeut. Danijel är talesperson och rådgivare på SPSM och möter ofta skolor och ger råd kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Han har även varit verksam som idrottsledare. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Vilka förutsättningar, organisering och stöd behöver en verksamhet för att kunna ge elever i behov av stöd en bra utbildning? I det här samtalet lyfter vi blicken från klassrummet och undervisningen till skolchefs och huvudmannanivå när det gäller frågan om att ge stöd till elever med npf. Medverkar gör Elinor Kennerö Tonner, skolchef i Huddinge kommun, och Helene Fägerblad, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Hur kan autism påverka lärandet för individen? Vilka strategier i undervisningen kan stötta den som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning för att skapa en miljö som gör det möjligt att lära sig så bra som möjligt? Om detta samtalar Svenny Kopp, läkare, specialist inom barn- och ungdomspsykiatrin och forskare vid Gillbergcentrum i Göteborg och Danijel Lukic, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten. Avsnittet spelades in i december 2023 och är cirka 35 minuter långt.

Hur kan adhd påverka lärandet för individen? Vilka strategier i undervisningen kan stötta den som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning för att skapa en miljö som gör det möjligt att lära sig så bra som möjligt? Om detta samtalar Lisa Thorell, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet och Helene Fägerblad,  rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten. 

En pedagogisk läs- och skrivutredning hjälper till identifiera vilka pedagogiska insatser på skol-, grupp- och individnivå som möter elevens behov. Frågeställningen i en läs- och skrivutredning kan också ge svar på om svårigheterna handlar om generella läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I det här samtalet deltar Sara Rådbo, specialpedagog som arbetar övergripande i Knivsta kommun med just pedagogiska utredningar av läs- och skrivsvårigheter och Ylva Schön, rådgivare och talesperson på SPSM med lång erfarenhet av pedagogiska utredningar kring läs- och skrivsvårigheter. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Hur kan specialpedagogiskt stöd från SPSM stärka och öka tryggheten och kunskapen i ett arbetslag som ska möta elever med funktionsnedsättning? I det här avsnittet berättar Karin Alvarsson, specialpedagog i Storumans kommun om deras behov av en större insats där flera medarbetare behövde involveras. Kerstin Helmsjö, rådgivare på SPSM, kopplades in och hon berättar hur ett övergripande och långsiktigt samarbete kan se ut. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM. Samtalet är cirka 29 minuter långt. 

I den centrala elevhälsan i Umeå kommun finns ett team som arbetar med språkliga övergångar för att stötta lärare som möter elever med språkliga funktionsnedsättningar. Dialogwebb för språkstödjande övergångar är ett resultat av teamets arbete. Annika Vikström, logoped och Ulrika Ivarsson, speciallärare med inriktning grav språkstörning arbetar i teamet och samtalar med Erika Bergman, pressekreterare på SPSM, om hur dialogwebben kom till.  

Vad säger forskningen om skolhuvudmäns involvering och engagemang i hur skolor kan skapa en likvärdig utbildning? Vilket stöd behöver skolledare få från sin skolhuvudman för att kunna arbeta för och åstadkomma en likvärdig utbildning? Det är några av frågorna som våra lyssnare ställt till Niclas Rönnström, docent i pedagogik vid Stockholms universitet. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.  

Linda Petersson-Bloom har i sin doktorsavhandling undersökt vad som förändras när lärare och annan personal i förskola och grundskola deltar i kompetensutvecklingsinsatser om autism och hur lärmiljön kan anpassas. I det här avsnittet samtalar hon om resultatet av sin forskning tillsammans med Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Hur skolan kan upptäcka och ge stöd till elever med psykisk ohälsa? Samtal kring skolans uppdrag att arbeta förebyggande och främjande när det gäller elevens hälsa. Medverkar gör Joel Rutchman, rådgivare på SPSM som tidigare arbetat som skolpsykolog, och Malin Öhman undervisningsråd på Skolverket, som också har bakgrund som skolpsykolog. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Premiär för lyssnarfrågor i Podden Lika värde! Peter Karlsudd, professor i pedagogik vid Linneuniversitetet, svarar på lyssnarnas frågor om fritidspedagogik. Erika Bergman är samtalsledare och förmedlar lyssnarfrågorna.

Hur kan du använda digitala verktyg när du möter barn och elever i behov av alternativ kompletterande kommunikation? Vad gör det för skillnad för lärandet? Deltar gör Louise Kjellsson, logoped och Henrik Hildemar, IKT-pedagog. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

I det här avsnittet samtalar vi om hur synen på tid och effektivitet kan påverka arbetet i förskola och skola, och de barn och elever som vi möter. Deltar gör Silvia Edling, professor vid Högskolan i Gävle som bland annat har forskat om synen på tid och effektivitet och Maria Götesson, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM- 

Hur kan man som lärare genom intensiva insatser kan nå lite längre i sin undervisning när det kommer till elever som upplever matematiken som extra svår? Det här avsnittet handlar om intensiva insatser och intensivträning i ämnet matematik. Nyligen kompletterade SPSM Stödmaterial matematiksvårigheter med ett avsnitt om just detta och det hittar du på spsm.se. Medverkande är Jessica Borglund och Helene Slivka, båda rådgivare på SPSM och samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM. 

Garantin för tidiga stödinsatser är den bestämmelse som finns i skollagen för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen i svenska och i svenska som andra språk eller i matematik. I det här avsnittet berättar Karlstad kommun om hur man har riggat stödet från skolhuvudman till skolorna och deras rektorer.  Medverkade är Anna-Karin Walkert och Anders Björklund, båda verksamhetsutvecklare i Karlstad kommun samt Jessica Ekberg, universitetsadjunkt vid Karlstad universitet. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.  

Det andra samtalet om Kollegialt lärande i förskolan. Tre rektorer som är verksamma inom förskolan i södra Sverige ger sina reflektioner över sin viktiga roll för att det långsiktiga kollegiala lärandet ska kunna bli verklighet. Deltar gör Ann-Charlotte Jonsson, Malin Mauritzson och Anna Wallin. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Det första av två samtal om kollegialt lärande i förskolan. Specialpedagogik i praktiken heter den forskningscirkel som14 rektorer i förskolan södra Sverige deltagit i under ett år.  Cirkelledarna Ann-Christine Wennergren och Henrietta Carolsson Godolakis samtalar med Erika Bergman om hur man skapar förutsättningar för ett framgångsrikt kollegialt lärande.

I det här poddavsnittet ska vi prata om vikten av samverkan kring elever som läser inom ämnesområden. Samtalet kretsar kring hur samverkan kan se ut och viktiga grundpelare för en bra samverkan. Deltar gör Emma Rosengren, verksamhetsutvecklare på Södertälje kommun och Catrin Andersson, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM. Avsnittet spelades in augusti 2022 och är ca 27 minuter långt.

Vad innebär formativ respektive summativ bedömning och när och hur tillämpar man det ena eller det andra? Och vad säger forskningen? Gäster är Daniel Östlund, docent och biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad och Sofia Trapp, rådgivare med lång erfarenhet av grundsärskolan och att arbeta med elever med intellektuell funktionsnedsättning. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Tredje och sista avsnittet om selektiv mutism.  I det här samtalet utgår vi från äldre elever med selektiv mutism, om hur du som pedagog man kan jobba med bedömningssituationen hos de här eleverna. Om vikten att ge ett bra stöd och så bra det går också bedöma deras kunskaper. Deltar gör Liselott Glassel och Annette Ekenberg, båda rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman. pressekreterare på SPSM.

Vilka pedagogiska strategier behöver man ha för att möta barn som går i förskolan och de tidiga skolåren med diagnosen selektiv mutism? I det här avsnittet pratar Erika Bergman med gästerna Anna Grape och Monica Einarsson, båda rådgivare på SPSM, om just detta. Det här är det andra av tre avsnitt om selektiv mutism.

Första avsnittet av tre om selektiv mutism, en så kallad ångestdiagnos som kan innebära stora svårigheter att prata i olika sammanhang. Den selektiv mutism kan klara av att kommunicera verbalt hemma och med familjen, men inte i förskolan i eller skolan vilket ställer det för lärandet. I det här avsnittet medverkar psykologen Tine Ernholt, som undervisar och föreläser kring selektiv mutism och Carina Engström, logoped som undervisar, föreläser och även arbetar kliniskt. De har båda lång erfarenhet kring att möta barn med selektiv mutism och reder ut vad selektiv mutism innebär. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM. 

Hur man skapar en bra och likvärdig utbildning för barn och elever med synnedsättning? Vilket förhållningssätt krävs och vilka verktyg är viktigast? Medverkar gör Louise Jannering, universitetsstudent som har en synnedsättning och Lise-lott Ljunggren, rådgivare på resurscenter syn på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

SPSM har precis släppt en ny forskningsöversikt. Översikten är unik i sitt slag och syftar till att bidra med kunskap och förståelse för hur man i förskolan och skolan kan skapa bästa möjliga förutsättningar för delaktighet och lärande hos barn och elever med synnedsättning. Medverkande är Karin Fröding och Eva Andersson, båda utredare på SPSM och som projektlett arbetet med översikten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Det här avsnittet är det fjärde i miniserien Hela skoldagen räknas. Det här samtalet handlar om den viktiga rasten och hur den kan bli både ett viktigt avbrott under en skoldag för ett barn, men också meningsfull för alla, oavsett funktionsförmåga. Medverkar gör Adriana Graucob som är speciallärare och Hanna Lundin, skolbibliotekarie på Långsjöskolan i Rimbo i Norrtälje kommun.  De arbetar just nu i utvecklingsprojektet Den meningsfulla rasten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Temat Hela skoldagen räknas fortsätter med ett samtal på ämnet måltidsmiljö i förskolan och skolan i allmänhet och för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i synnerhet. Skolmåltiden Behöver vara en välbehövlig paus under skoldagen, där eleven får tanka energi för både kroppen och den mentala orken. Hur gör man det möjligt? Deltar gör Stina Salomonsson, måltidschef i Trelleborgs kommun och Lena Samuelssson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Bandagens skola är en F-6 skola som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i södra Stockholm. Skolan är mångkulturell och utgår från varje elevs behov i ett heldagslärande. För att eleverna ska bli tryggare och kunna lära sig under hela skoldagen har man målsättningen att all personal ska se verksamheten som en helhet, med gemensam fortbildning och planering. Medverkar gör Susanne Aspling, utvecklingslärare på Bandhagens skola och Sarah Neuman, rådgivare och kursledare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

I en miniserie om fyra avsnitt med rubriken Hela skoldagen räknas samtalar vi med verksamheter som gjort och gör insatser för att skapa trygghet och meningsfullhet under fritids, raster och skolmåltiden. Bra för alla elever och väldigt viktigt för elever med funktionsnedsättningar. I det första avsnittet träffar vi Prolympia i Gävle som arbetar mycket med språkutvecklande arbetssätt på fritidshemmet. Medverkar gör Anna Jabin, lärare i matematik och naturorienterande ämnen och Elin Wahlborg, lärare i svenska och samhällsorienterande ämnen. Även Monica Johansson Persson, rådgivare på SPSM deltar. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Vad säger forskningen om tidiga insatser för att förebygga problematisk skolfrånvaro och hur agerar man bäst i praktiken? Vilka insatser krävs och av vem?  I samtalet deltar Tobias Forsell, rådgivare på SPSM som forskat kring problematisk skolfrånvaro och Mona Tafvelin, rådgivare med lång erfarenhet av arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

 Stallis är en skolenhet i Haninge kommun i Stockholmsområdet för elever som av olika anledningar inte har varit i skolan på länge. Här har man satsat på att skapa en miljö där eleverna kan känna sig trygga i en stallmiljö med hästar. Här får eleverna komma tillbaka till skolan och återgå till skolarbetet utifrån den nivå man då befinner sig på. Medverkar gör Michaela Otterström, rektor för Skärgårdsskolorna i Haninge kommun och Ewa Bohlin, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM. 

I det här avsnittet samtalar vi om problematisk skolfrånvaro och om hur det kan se ut när flera förvaltningar och verksamheter i en kommun kraftsamlar för att samverka kring dessa utmaningar. Deltar gör Anders Roxström, förvaltningschef i Vaxholm och Helene Fägerblad, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

I det här samtalet beskriver vi vad en specialpedagogisk utredning innebär. Det är ett stöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten har i uppdrag att ge förskolor och skolor, och som gäller några specifika elevgrupper där det kan finnas behov av djupare kunskap om funktionsnedsättning och de konsekvenser som det kan ge för lärandet. I det här exemplet utgår vi från elevgruppen som har en grav språkstörning. Deltar gör specialpedagogen Marie, som vi inte presenterar ytterligare med hänsyn till eleven och dennes familj samt Sofia Nyman, rådgivare på Resurscenter Tal- och språk på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Hur kan man skapa en bättre fysisk och psykosocial lär- och arbetsmiljö för både elever och lärare på gymnasieskolans yrkesprogram?  På Bromangymnasiet i Hudiksvall har både motivation och resultat blivit bättre tack vare en satsning där elever och arbetslag haft en gemensam drivkraft och målsättning. Medverkar gör Clas Falk, biträdande rektor på Bromangymnasiet och Susanne Wennberg, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Diagnosen dyskalkyli, eller specifika räknesvårigheter som det också kallas, är svår att bemöta utan att involvera individen som lever med den. I det här samtalet får du som lyssnar ta del den resa tidigare gymnasieeleven Emmy och hennes lärare Martina behövde göra för att komma fram till hur undervisningen i matematik behövde se ut för att Emmy skulle nå sina mål trots sina stora svårigheter i ämnet matematik. Medverkar gör även Helene Slivka, rådgivare på SPSM och samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.  

Frågorna kring diagnosen dykalkyli är många och diagnosen är flitigt diskuterad inom skolan. Hur brukar man upptäcka att ett barn eller en elev har dyskalkyli och hur vanligt är det? Hur går en utredning till? Vad testar ni hos eleven och hur kommer ni fram till om det rör sig om dyskalkyli eller inte? Medverkar gör Jonas Walfridsson, logoped på logopedmottagningen vid Danderyds sjukhus, och Jessica Borglund, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman. 

För att elever med intellektuell funktionsnedsättning ska få en bra start i vuxenlivet behöver de få möjlighet att samtala kring känslor och socialt samspel. Specialpedagogerna Marita Holgersson och Helena Helander har lång erfarenhet av att arbeta med elever och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och har nu skrivit ett läromedel på ämnet. Samtalsledare är Erika Bergman.

Ett samtal som sätter fokus på hur viktigt det är med arbetsförlagt lärande, det som förkortas APL, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vad är det som gäller och hur kan man som skola skapa så bra förutsättningar som möjligt för eleven och för en arbetsplats som tar emot en elev? Medverkar gör Nina Wendelin, lärare och APL-samordnare på Kung Saga Gymnasiesärskola i Stockholm och Eva-Lisa Andersson, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Om samläsning på gymnasiet för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vad är det för någonting och vad innebär det och vilken skillnad gör det för eleverna när det gäller deras utbildning och senare i livet också valmöjligheter? Medverkar gör Nadja Ekström, samordnare med fokus på gymnasieutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och Eva-Lisa Andersson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö när det kommer till elever mottagna i grundsärskolan som är integrerad i grundskoleklass? Samläsning ställer vissa krav på skolverksamheterna, de behöver förutsättningar och verktyg för att kunna skapa både en social och pedagogisk delaktighet och vad säger forskningen om detta? Medverkande är Linda Peterson Blom, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och doktorand, samt Daniel Östlund, docent vid Högskola Kristianstad. Samtalsledare är Erika Bergman.

Hur kan du som lärare arbeta med bedömning av elever som går integrerade, det vill säga elever som har intellektuell funktionsnedsättning och som läser i grundskolan, men följer grundsärskolans läroplan? Medverkar gör Daniel Östlund, Daniel Östlund, docent vid Högskolan i Kristianstad och Therese Lindahl, rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Vad innebär en lyckad samverkan kring elever med intellektuell funktionsnedsättning och hur skapar man det? I det här samtalet berättar våra gäster om hur de arbetat för att eleverna ska få så bra pedagogiska och sociala förutsättningar som möjligt under sin skolgång. Medverkande: Linda Davidsson, speciallärare i Linköping, föreläsare och författare om ämnet samverkan och Ami Hemstad, specialpedagog och samordnare för grundsärskolan i Norrköpings kommun. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Vilka utbildningsformer finns för elever med intellektuell funktionsnedsättning och hur ser möjligheterna till inkludering ut för den här elevgruppen? Hur kan skolan ge de bästa av förutsättningar för elever som läser enligt grundsärskolan och gymnasiesärskolans läroplan? Medverkar gör Robert Öberg, ombudsman på riksförbundet FUB och Therese Lindahl, rådgivare och kursledare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Samtalsledare är Erika Bergman, pressansvarig på SPSM.

Ämnet sex och samlevnad kan vara laddat och många känner sig osäkra på hur man kan kommunicera och undervisa i ämnet i grund- och gymnasiesärskolan. Och hur ska man som pedagog bemöta barn och elever med dövblindhet som kommunicerar taktilt när det kommer till kropp, närhet och sexualitet? Medverkar gör Natalie Simonsson, sexualupplysare och författare som även tagit fram Skolverkets stödmaterial kring Sex och samlevnadsundervisning i grundsärskolan och grundskolans tidigare år. Medverkar gör Sofi Malmgren och Jessica Jägeryd, båda rådgivare på Resurscenter Dövblind på SPSM. 

Norrtälje kommun har gjort en stor utvecklingsresa för att öka kompetensen i sina skolor för hur man kan skapa en bra undervisning och skolvardag för elever med NPF. Medverkar gör Ann Lindgren, pedagog med NPF-inriktning Centrala barn- och elevhälsan i Norrtälje kommun och Anna Siverman, specialpedagog och handledare i kommunen. Och med är också Helene Fägerblad som jobbar som rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten. 

I Uppsala har man satsat på stödjande team i vuxenutbildningen för att på så sätt minska avhoppen och för att eleverna ska ha möjlighet att nå sina mål med utbildningen. Satsningen startade som ett utvecklingsprojekt som delvis finansierades av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och är idag en etablerad del av vuxenutbildningen i Uppsala. Medverkar gör Susanna Sjöstedt Meshesha, utbildningsledare på vuxenutbildningen Lärcentrum i Uppsala, och Eva?Lisa Andersson, rådgivare och kursledare på SPSM. Samtalet leds av Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Hur kan man arbeta på ett bra sätt för att elever med synnedsättning eller blindhet ska kunna vara delaktig i idrottsundervisningen och ha likvärdiga förutsättningar som sina klasskamrater? Lena Magnusson på Dotorpsskolan i Falköping berättar om hur hon som idrottslärare arbetade med sina elever med blindhet. Deltar gör även Inger Axelsson och Lisen Lehman, båda rådgivare på SPSM med lång erfarenhet av att möte barn och elever med blindhet. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten.

Vad säger forskningen om hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utformas för elever som har en funktionsnedsättning eller som har svårigheter i det sociala samspelet? Forskarna Kim Wickman vid Umeå universitet och Kajsa Jerlinder vid Högskolan i Gävle berättar om vad de sett när de gått igenom svensk och internationell forskning i området idrott och hälsa. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

En tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa med fokus på socialt samspel heter den forskningssammanställning som Skolforskningsinstitutet och Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram tillsammans. I det här avsnittet samtalar projetkledarna Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, och Karin Fröding, Specialpedagogiska Skolmyndigheten om rapportens viktigaste slutsatser. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.  

I det här avsnittet samtalar rådgivarna Helene Slivka och Jessica Borglund om matematiksvårigheter. Vad det är för något, vad det innebär för eleven och hur skolan behöver organisera sig för att ge bästa möjliga stöd. Utgånspunkt för avsnittet är Stödmaterial matamatiksvårigheter som släpptas i december 2020. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten.  

Tanja Ojaniemi, förstelärare på Lindåsskolan i Emmaboda och Marina Isaksson Blomkvist, rådgivare på Resurscenter döv/hörsel på Specialpedagogiska skolmyndigheten samtalar med Erika Bergman, pressekreterare om tydliggörande pedagogik med hjälp av digitala verkyg.