Sveriges 100 mest populära podcasts

Döden hjärnan & kemisten

Döden hjärnan & kemisten

Döden hjärnan & kemisten är en podd från Rättsmedicinalverket, en expertmyndigheten som hjälper rättsväsendet att svara på svåra frågor. Den här podden kommer att fyllas med spännande, fängslande och engagerande samtal om bland annat dödsfallsutredningar, identifieringsarbete vid katastrofer, kemiska analyser vid brottsmisstanke, psykisk ohälsa och psykopati.

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

rmv.podbean.com

Avsnitt

Tidiga tecken i barn- och ungdomstid hos tungt kriminella med psykisk ohälsa

En klar majoritet av alla tungt kriminella lider av psykisk ohälsa. Diagnoserna varierar och kan vara allt från bland annat missbrukssjukdomar till depression, ADHD och psykopati.

Men när i livet börjar vanligen problemen? Vilka barn och ungdomar ligger i riskzonen för att bli kriminella och slå in på en kriminell livsstil? Vad kan göras för att få stopp på en sådan utveckling? Vilka medmänniskor är viktigast för att få en sådan person på bättre tankar och hur ska en anhörig, vän eller bekant egentligen agera? Det är frågor som Rättsmedicinalverkets kvalificerade analytiker inom rättspsykiatri, Niklas Långström, ger svar på.

Niklas har en bakgrund som specialistläkare och psykiater med inriktning på barn- och ungdomspsykiatri. Större delen av sitt yrkesliv har han ägnat åt att försöka hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa.

Gäster: Niklas Långström, kvalificerad analytiker på Rättsmedicinalverket samt specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

2019-06-05
Länk till avsnitt

Styckmord ? en sammanfattning av samtliga kända styckmord och styckningar i Sveriges åren 1961-2017

Det andra avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten är mörkt, och kanske inte något för känsliga lyssnare. Ämnet är styckmord i Sverige. Två studier har kartlagt samtliga kända fall av styckningar och styckmord sedan 1961 fram till och med 2017. Poddens gäster, läkarna Denise Guggenheimer och Brita Zilg, arbetar med en av de båda studierna. De undersöker samtliga kända styckningar från 1991 fram till och med 2017. Vi diskuterar och går igenom de fyra olika motivgrupper som styckmord och styckningar delas in i. Grupperingarna avslöjar vad som misstänks ha drivit gärningspersonen att stycka kroppen. Vi kommer in på var i landet och under vilken tid på året de flesta styckningar har skett. En av studierna visar också att det finns kopplingar i flera av gärningspersonernas yrkesprofessioner. Självklart berättar Brita och Denise hur en rättsläkare arbetar vid den rättsmedicinska obduktionen av ett styckfall. De avslöjar också en oväntad faktor om styckmördare som grupp, jämfört med övriga mördare. Den första studien antyder även att den som knyter kräfthatten på huvudet och sätter sig till bords på en kräftskiva, bör vara på sin vakt.

Gäster: ST-rättsläkare Denise Guggenheimer och rättsläkare Brita Zilg, som båda arbetar på Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska enhet i Stockholm.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

2019-07-02
Länk till avsnitt

DNA faderskaps- och släktundersökningar

DNA-tekniken gör det möjligt att med hjälp av skrapprov från munnen avgöra om två personer har ett nära släktskap.

Om två olika munskrap kommer från en förälder och dennes barn kan Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska enhet fastslå släktskapet med en säkerhet av 99,999 procent. Det är med andra ord en analys som gör det möjligt att peka ut rätt far bland hundratusen män.

Samma rättsgenetiska enhet har utvecklat tekniker och kunskaper som är avgörande i faderskapsmål. Men enheten kan även uppnå samma säkerhet vid släktskap på längre håll som faster och farbror eller till exempel mormor och morfar.

Den rättsgenetiska DNA-tekniken kan även användas för att identifiera döda med okänd identitet. Även polisen har intresserat sig för vad rättsgenetiken på Rättsmedicinalverket gör. Nu har man bett om hjälp att lösa så kallade kalla fall.

Det tredje avsnittet handlar om genetiska analyser av mänskligt DNA.   

2019-12-10
Länk till avsnitt

Rattonykterhet

Varje år vinkas tusentals bilister in till vägkanten av en polis som sedan ber om ett blåstest för att kontrollera om föraren är påverkad av alkohol.

Om testet ger utslag eller om det finns misstanke om drograttfylleri så kommer föraren att få lämna blod- och urinprov.

Dessa prover analyseras alltid på Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet i Linköping. När analysen av ett prov är klart visar den vilken substans föraren har i kroppen.

Det rättskemiska laboratoriet i Linköping kan spåra och analysera ett fyrsiffrigt antal droger, läkemedel och gifter i kroppen.

Det betyder i princip att vad som än finns i ett blod- eller urinprov så kan Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet hitta det och dessutom visa hur mycket av substansen som finns i provet.

Hur analyserna går till och fungerar ska vi ta reda på i avsnitt fyra av Döden, hjärnan och kemisten, det är ett avsnitt om Rattonykterhet.

Gäster: Robert Kronstrand, toxikolog, Amanda Svensson, kemist och Caroline Ytterman, kemist. Alla tre arbetar på Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet i Linköping.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

2020-01-09
Länk till avsnitt

Rättspsykiatrisk undersökning

En person som har begått ett brott som enligt lagen ska ge fängelse hamnar också där om det finns tillräckliga bevis. Men det finns ett undantag från den regeln. En gärningsperson som bedöms ha en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till rättspsykiatrisk vård, inte till fängelse.

För att få svar på frågan om gärningspersonen har en allvarlig psykisk störning vänder sig domstolen till Rättsmedicinalverket.

Rättsmedicinalverkets avdelning för rättspsykiatri gör en rättspsykiatrisk undersökning av gärningspersonen. Resultatet blir ett utlåtande som svarar på domstolens frågor om personen hade en allvarlig psykisk störning vid brottet men också om störningen kvarstår.

I det här avsnittet deltar tre olika specialister som ingår i ett utredningsteam, Katarina Howner, specialistläkare (rättspsykiater), Ulrika Haggård, forensisk socialutredare och Malin Pauli, psykolog. Teamet berättar hur en rättspsykiatrisk undersökning går till och vad som karakteriserar en allvarlig psykisk störning.

De avslöjar hur merparten av dem som undersöks bor och lever under själva undersökningen. Men även hur de olika psykiatriska diagnoser dessa personer ofta har, gör att deras liv som regel skiljer sig från merparten av övrig befolkning.

Att få rättspsykiatrisk vård kanske låter som ett bättre alternativ än fängelse. Men då ska man ha klart för sig att ett fängelsestraff alltid tidsbestäms, från början eller efter att en längre strafftid är avklarad. Rättspsykiatrisk vård pågår så länge det bedöms nödvändigt.

Gäster: Katarina Howner, specialistläkare (rättspsykiater), Ulrika Haggård, forensisk socialutredare och Malin Pauli, psykolog på Rättsmedicinalverkets avdelning för rättspsykiatri i Stockholm.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket.

Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

2020-06-30
Länk till avsnitt

En rättsläkares vardag

Rättsläkaren har en medicinsk specialisering som ligger utanför vårdkedjan. En stor del av rättsläkarens arbete sker när personen redan är avliden. Varje år görs cirka 5 500 rättsmedicinska obduktioner i Sverige. Det handlar om ärenden som har eller kan ha orsakats av yttre påverkan som till exempel mord, självmord eller olyckor. Det är polisen som är beställare och syftet är att utesluta brott och fastställa dödsorsaken. Men rättsläkaren arbetar inte enbart med döda personer. En annan lika viktig uppgift är att skriva rättsintyg. Då handlar det om våld- och sexualbrott där det många gånger uppstår skador på såväl brottsoffret som på misstänkt gärningsperson. En rättsläkare kan dokumentera skadorna och i samtliga sådana ärenden är det rättsläkaren som gör en bedömning av hur skadorna har uppstått och skriver ett rättsintyg om saken. Rättsintyget är en del av bevisningen i ett brottmål. För att verkligen gå på djupet med rättsläkarens arbete intervjuas i det här avsnittet två rättsläkare vid Rättsmedicinalverket.

Gäster: Johanna Loisel, specialistläkare i rättsmedicin (rättsläkare) och Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin (rättsläkare). Båda arbetar vid Rättsmedicinalverket. Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

2020-11-06
Länk till avsnitt

Gifter och giftmord

Det här avsnittet handlar om gifter, farliga ämnen och substanser som droger, läkemedel men också växtgifter och till och med dålig mat. Gifter är något som går att pricka in under både rättsmedicin och rättskemi. Men vi kommer mest att avhandla ämnet med fokus på rättsmedicin. Experterna i programmet är båda specialister i rättsmedicin, alltså rättsläkare. Vi kommer bland annat in på hur gifter och läkemedel upptäcks vid en rättsmedicinsk obduktion och utredning, vi pratar om de vanligaste förgiftningarna, hur statistiken ser ut gällande giftmord i Sverige men också lite om svampar och symtom vid förgiftning.

Även om ämnet är gifter så kommer vi inte prata om vilka gifter som vanligen användas för att begå brott. I vart fall inte mer än att några växtgifter som är bra att undvika att stoppa i sig kommer att nämnas.

  Specialister: Brita Zilg, specialistläkare i rättsmedicin (rättsläkare) och Martin Csatlós, specialistläkare i rättsmedicin (rättsläkare). Båda arbetar vid Rättsmedicinalverket.

Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

2020-12-17
Länk till avsnitt

Eftersupning och passiv cannabisrökning

Det åttonde avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten handlar om alkohol och cannabisrökning.  Det händer att personer som är inblandade i trafikolyckor med alkohol i blodet, hävdar att de har druckit efter olyckan, så kallad eftersupning. Om det stämmer så läggs misstanken om rattfylleri ner.  Men polisen behöver hjälp av Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet för att analysera och tolka blod- och urinprov, för att få svar på om det faktiskt handlar om eftersupning eller inte.  I det här avsnittet kommer två av Rättsmedicinalverkets rättstoxikologer, Fredrik Kugelberg och Robert Kronstrand, att berätta hur analyser och tolkningar av provsvar går till på den rättskemiska enheten. Samma enhet ombeds ibland även att hjälpa till att analysera och tolka ärenden där personer med cannabis i blodet, säger sig inte själva ha rökt, utan istället menar att man har varit i samma rum som andra som har rökt. Det skulle vara orsaken till att personen har drogen i kroppen, och därför borde alltså inte misstanken om narkotikabrott gälla.

Specialister: Fredrik Kugelberg, rättstoxikolog och Robert Kronstrand, rättstoxikolog. Båda arbetar vid Rättsmedicinalverket. Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

2021-03-25
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.