Predikningar Ryttargårdskyrkan

Fredrik Lignell
Gud flyttar in
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/se-ar2ib

När Jesus uppstått möter han lärjungarna vid ett flertal tillfällen, och han påminner dem om det han redan undervisat: Anden kommer, och det är en god sak. Anden ska först och främst föda den kristna kyrkan, och sedan vara dess hjälpare, stöttare, advokat, vägledare och utrustare. 

Skaparen av himmel och jord, själv utanför tiden, väljer på pingstdagen att på ett särskilt sätt flytta in i den troende gemenskapen. Alla fylldes av Helig Ande, skriver Lukas om pingstdagens händelser i Apostlagärningarna. Människan är inte ensam, utan Gud flyttar in. Anden är hjälparen, försvararen, den som uppenbarar Jesus för oss. Det är Anden som hjälper oss att tro, be, tjäna, vittna och följa Jesus. Anden skänker också gåvor till vanligt folk så att missionsuppdraget kan fullbordas. 

I den här serien, som sträcker sig fram till strax före pingst, vill vi tala om Andens verksamhet genom en rad verb som beskriver vad vi Anden hjälper oss med, och dagens verb är SE. Anden hjälper oss att se. 

På vilka sätt hjälper Anden oss att se?

=== Ljuset som upplyser ===

För att kunna gå Guds väg behöver vi urskillning och klarsyn. Det är bitvis snårigt att följa Jesus mitt i världen. Anden kastar ljus över vad vi äger, över hoppet i Jesus. 

Ef 1:17-20

Vishetens och uppenbarelsens Ande. Må Han, genom Anden, ge ert inre öga ljus, endast så kan vi lära känna den Treenige Guden.

Anden hjälper oss likt ett par 3D-glasögon. Vi dras in i berättelsen om Jesus. Hoppet blir vårt hopp. Livet blir vårt liv. Också vi tar plats bland Jesu lärjungar. Bibelordet får liv genom Anden. Utan Anden är texterna stumma, men med Anden handlar de om oss som läser. Därför är en god bön att Anden ska hjälpa mig i bibelläsningen. 

När Anden upplyser handlar det också om vår vandring. Vad är det för krafter som önskar dra mig mot Gud, och vilka krafter drar mig bort från Gud? Hur får jag syn på dessa? Anden vill hjälpa mig att urskilja och genomskåda. Fyra frågor kan hjälpa oss:

Vad har jag för mycket av i livet?Vad har jag för lite av i livet?Vad är det för krafter som hindrar mig från att ändra på det?Vilka källor öser jag ur? 

=== Den renande elden  ===

Det är på många sätt en överväldigande erfarenhet att möta den Helige. När Mose gör det vid den brinnande busken får han befallningen att ta skorna av sina fötter, eftersom marken var helig. 

Profeten Jesaja möter Gud i en syn, och tror att han ska dö. Det som sker är att han dels får syn på Guds helighet, och dels på sin egen smuts och synd.

Vad handlar detta om? Ljuset från Gud är så starkt att det ibland erfars som renande eld. 

Joh 16:7-11

Det är Anden som lyser på mitt liv så jag får syn på slagget. Aldrig för att förskjuta mig eller fördöma mig. Han är inte som de präktiga, som får mig att vika med blicken, skämmas och känna mig usel. Andens ljus och eld är renande, helig och överväldigande, men samtidigt fylld av barmhärtighet och nåd.

Gud beskrivs som en förtärande eld. Likt Daniels vänner i ugnen (Dan 3) förtärs inte människan, utan repen, bojorna, synden, bindningarna. Den förtärande elden är ibland överväldigande, men den är också befriande. Det är i mötet med den Helige somligt bränns bort, och det sker ibland i samarbete med omständigheter, relationer, enskilda händelser, motgångar, lidande?

Det är alltså Anden som hjälper oss att få syn på Jesus, på rikedomarna i tron. Det är också Anden som hjälper oss med klarsynen där vi kan avslöja makterna som drar oss bort från Jesus. Det är helt enkelt Anden som hjälper oss att följa Jesus.

------------------

Fredrik Lignell
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/paskdagen-pa-detta-berg-ska-herren-halla-fest-ard3h

Jes 25:6-9

Genom historien har Israels fiender skiftat: Ibland är det Babylon, ibland någon annan stormakt. Tidigare i Jesajas text nämns fienderna, men inte vilken tyrann de fruktar just nu. Cykeln av lidande, våld, imperier och övergrepp är lång. Vi känner igen oss. Mörkret sveper omkring sig också i vår tid, döden går runt och käkar upp folk, ångesten skördar sina offer, meningslösheten driver människor in i våld, kriminalitet och fruktan, och krigen försätter miljontals människor, främst barn, på flykt med tillgång till dåligt vatten eller inget vatten. 

Slöjan, doket beskriver ett sorgflor, ett lätt tyg som lagts över människorna. I hebreiskan får ordet död ett personnamn, hämtat från hednafolken runtomkring, vars dödsgud hette likadant. Mooth. Dennes aptit på liv är omättligt. Mooth går runt och sväljer allt levande. 

Gud ställer i ordning för fest. Han fixar, dukar, tittar till maten och korkar upp vin som lagrats sedan världens skapelse.

Han förvandlar sorgfloret till världens största bordsduk. Dödens slöja förvandlas till en duk på kalaset. Gud vrider vapnen ur djävulens händer och skapar liv, glädje och fest av det! 

Vid festen äter också Gud, och han sväljer döden (ordet utplåna betyder svälja).

Jesaja talade om sin samtida situation och såg hopp från Gud, både i sin egen tid, men ytterst i framtiden. Tänk dig att Jesajas förkunnelse landar i hans samtid som en sten som slår ner i vatten. Det blir ringar på vattnet. Redan i GT har en sådan här text betraktats som ett framtidslöfte, och småningom har den kristna kyrkan läst Jesajatexten som en berättelse om vad som hände på påskdagens morgon. 

På detta berg. Mitt i geografin, i historien, ska något hända, säger Jesaja. Vad är det för berg? Det är Sions berg som nämnts flera gånger genom Jesajaboken. Alltså det berg i Jerusalem där påskens händelser äger rum ca år 30 e Kr. På det berget firas måltiden i den övre salen, det vi firade i torsdags. På det berget gav Jesus från Nasaret upp andan i fredags eftermiddag. På det berget lades Gud i en grav och allt var kört. Döden vann. Allt hopp var ute. Men det är också på det berget Maria kommer springande: Graven är tom! Han är inte där. 

1 Kor 15:53-55

Återigen hör vi om hur döden svalts, slukats. Guds goda rike har brutit in. Graven är tom. Gud har kontroll, och det är ett hoppets budskap in i din personliga situation, och in i hela världens kaos med klimatkris, krig, svält och död. Människor dör förvisso, och ondskan ser ut att fortsätta göra som den vill, men budskapet är att allt är förändrat i och med Jesu död och uppståndelse. Gud har personligen brutit in i världen med helande, hopp och tröst. 

Vid judarnas pesach ? påsk ? markerades deras exklusivitet som folk. De var inte som andra folk. Här, i den övre salen, handlar det, som Jesaja förutspått, om alla folk. Inbjudan att äta vid Guds bord gäller vem som helst, oavsett vilket folk, vilken ras, vilket språk, vilken socioekonomisk grupp, oavsett om du har råd eller inte, oavsett om du är en upphöjd medborgare med gott rykte eller rör dig i marginalen. Välkommen till bordet! Välkommen till festen! Graven är tom, sorgdoket har bytts i en festduk. Döden, som gått runt och slukat folk, är svald. 

Du behöver inte vara rädd. Alla som äter vid bordet, som sätter sitt hopp till Jesus, får del av den kommande världens liv.

?????????

Lyssna till när löftena möter uppfyllelsen (en mix av Jesaja 25:6-9 och evangelisternas berättelser om vad som hände på påskdagen): 

Herren Sebaot skall på detta berg hålla gästabud för alla folk, ett gästabud med feta rätter och starkt vin, med feta, mustiga rätter och starkt, klar...

Eva-Marie Hultberg
Vem är han?
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/guds-lamm-som-tar-bort-varldens-synd-arb4b

Emmanuel Bäckryd
Vem är han?
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/messias-kristus-manniskosonen-ar9jj

Fredrik Lignell
Vem är han?
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/herrarnas-herre-harskaren-over-jordens-kungar-arde4

Ef 1:18-23

Paulus skriver till kristna i Efesos, en av antikens stora städer. Här lever en församling i minoritet i en kultur präglad av frågor som rör makt. Efesos var ett politiskt maktcentra. Här etablerade kejsaren i Rom en hub där hans makt visades upp. Efesos var också ett religiöst maktcentra. Det är in i denna smältdegel av olika intressen och maktkamper Paulus skriver sitt brev. Han gör som på flera andra ställen: Han målar Jesus så vackert det bara är möjligt. 

Det är urkyrkans absoluta uppfattning att maktbalansen ändrades totalt när Jesus dog och uppstod. Jesus är inte endast Herre över församlingen eller ?mitt liv?, utan också över allting annat. 

Den uppståndne Jesus från Nasaret är krönt med all makt. Han står högst i rang i hela kosmos, över alla andemakter och demoner, över allt mörker och elände. De krafter som försöker dra människan i fördärvet är besegrade och överträffade av snickarsonen från Nasaret. Men också över alla jordiska herrar och makthavare. Att bekänna Jesus som herre är därför att säga ja till Honom, men också ? när lojaliteterna blir en konflikt ? att säga nej till andra kungar och herrar. 

Så vi gör inte Jesus till Herre, utan upptäcker och brister ut att Han varit det sedan uppståndelsens morgon.

Fil 2:7b-11

Alla knän ska böjas, i himlen, på jorden och under jorden!

När Johannes inleder sin bok Uppenbarelseboken framträder Jesus återigen som den främste, den med reell makt. Han är det trovärdiga vittnet, förstfödd från de döda och härskaren över jordens kungar (Upp 1:5).

Jesus och Pontius Pilatus. Pilatus sitter där med hela den romerska makten i ryggen. Tänk dig en kringvandrande predikant utan resurser med tolv kompisar som går från by till by. De bor i ett land stort som Småland och reser aldrig därifrån. Predikanten skriver inga egna böcker, och nu är han tillfångatagen och kedjad. Han står med bakbundna händer inför en härskare med obegränsat med resurser och säger: "Du har ingen makt som du inte fått av mig."

Antingen är det en fars, ett skämt, eller också ser Jesus något ingen annan ser. 

Upp. 19:11-16

På palmsöndagen red Jesus in i Jerusalem på en åsna. Åsnan är tecknet på fred och frid. Han kom som en fridens furste. Nu, i Upp 19, kommer Jesus ridande på en häst. För samtida läsare var det en tydlig bild av en krigare. 

Han kallas ?Trovärdig och sann?. Samtidigt är det ingen som känner hans namn. Det är ett sätt att säga: han står inte under någon annans kontroll. Han ägs inte av någon annan.

Jesus kommer rustad till strid, men det utspelas aldrig någon egentlig strid i texten. Varför är det så? Jesus har redan vunnit seger. Hela NT påminner gång på gång att det skedde då Jesus dog på korset. ?Han avväpnade härskarna och makterna och utsatte dem för allas förakt, när han triumferade över dem genom Kristus.? (Kol. 2:15)

Jesus ger sig inte in i en strid med ondskan som liknar en boxningsring. Han kommer som den som redan segrat. Nu ska domen förverkligas, vilket också sker. 

Hans mantel är redan när han rider ut doppad i blod. En Gud som är allsmäktig och sitter oberörd i himlarymderna, men saknar medkänsla och barmhärtighet är i själva verket impotent. Kungars Kung har sitt eget blod på kläderna. Det är smärtornas man som sitter på tronen.

Han är herrarnas Herre, alltså den som står över alla jordiska makthavare. Som herrarnas Herre ska han göra slut all ondska och alla makter, dessa som redan är besegrade genom hans död på korset (Upp 17:14) Varje övergrepp, varje gränslös makthavare, allt ska en dag vägas i Jesu händer. Alla som har getts makt ska se Herrarnas Herre i ögonen ? Han som använde makten f...

Fredrik Lignell
Vem är han?
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/den-forste-och-den-siste-ar83h

Jes 44:6

Gud är den förste ? det finns ingen och inget före Honom. Han är evig och har alltid funnits. Han är också den siste. Det kommer ingen efter Honom. 

Upp 1:8

Här har vi än en gång den förste och den siste. Gud är inte först i tiden, utan står utanför tiden, han har alltid funnits.

Och så säger han: Jag är han som är, som var och som kommer. Det kommer från en tidigare berättelse, där Gud presenterar sig som JAG ÄR. Jag är den jag är, säger Gud till Mose. Jag är nu, men jag är också då (jag var) och jag är sedan (jag kommer). Han är obeskrivlig. Han är. 

Upp 1:17-18

Innan har Gud Fader kallats den förste och den siste. Nu säger Jesus att han är den förste och den siste. Vad betyder det? I Jesaja bok läste vi ju att Gud är ojämförlig.  

Det är Gud som varit på jorden, som varit människa och gått i våra skor. Gud vet hur du har det, hur det är att vara människa. Men han inte bara vet, han är den som bär hela universum i händerna. Hur långt bak vi än färdas ser vi in i Jesu ögon, och hur långt fram vi än når ser vi fortfarande in i Jesu ögon. Ännu senare i Upp säger Jesus så här om sig själv. (Notera att han säger samma sak, fast på tre olika sätt):

Upp 22:13

--------------------

För samtal

Det sägs ofta i kyrkor att Gud gått i våra skor. Ge några exempel från Jesusberättelsen på när det blir tydligt att Jesus delat all vår mänsklighet. Hjälper det att fundera över att Gud varit människa? Varför/varför inte? Gud bär tiden och hela universum i sina händer, sades det i dagens predikan. Samtala om vad det kan betyda, och vad det väcker för tröst och hopp, men också vad det väcker för eventuella frågor.

Fredrik Lignell
Vem är han?
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/det-trovardiga-vittnet-forstfodd-fran-det-doda-ardfc

I vår iver att förklara och göra Jesus begriplig har vi ibland gått för långt. Om allt handlar om vänster hjärnhalva, om begriplighet och logik, missar vi somligt. Det är noterbart att NT:s författare gång på gång blir poetiska när det ska beskriva Jesus, ja hela Treenigheten. Inte för att flumma till det, utan för att orden inte räcker till, och för att logiken bär på så många begränsningar. 

Kol 1:13-20

Upp 1:4-6

Det trovärdiga vittnet

I GT kallas först Adam och Eva att vittna om vem Gud är. De är Guds avbild, och tanken är att de bär den bilden ut i världen, att de representerar Skaparens vilja och skönhet. 

Det spricker, då bilden dras i smutsen. Avbilden finns kvar, men blir uppblandad med synd, skam, främlingskap, rädsla och bortvändhet. Adam och Eva kan inte längre vara Guds vittnen. 

Ps 89:36-38

En profetisk psalm om den kommande Messias. Längtan genom GT är att Gud ska upprätta ett nytt vittne ? trovärdigt i allt. Nu påstår Johannes att det har skett: Den Jesus han käkat med, vandrat genom Galileen med, sovit i båten ihop med, och som han nu möter förhärligad i början av Uppenbarelseboken är det trovärdiga vittnet, den gestalt som världen väntat på, och som gör det som Adam och Eva inte klararde. 

Förstfödd från de döda

Både Paulus (Kol 1) och Johannes (Upp 1) påstår att Jesus är den förstfödde från de döda. Jesus är Guds förstfödde, som i högst i rang. I GT är förstfödslorätten superviktig. Jesus har därmed platsen närmast Gud Fader i makt och ära. 

Vi läser ytterligare i Ps 89 om vem som ska komma:

Ps 89:25-30, 49

Psalmisten frågar sig: ?Vem räddar sitt liv undan dödsrikets makt?? Svaret får vi i Kol 1 och i Upp 1. I GT:s löften om en kommande Messias bär denne titeln förstfödd som ett tecken på makt och härlighet. Jesus är förstfödd från de döda. 

Men vad innebär det? Jesus är ju inte den förste som uppstått. Detta är något annat. Jesus uppstår inte som Änkans son eller Lasaros gör (uppväckt för att så småningom dö en andra gång), utan Jesus uppstår i härlighet för att aldrig mera dö. Världen har aldrig skådat något som liknar den uppståndne Jesu kropp. Jesus är förstfödd som i först i den nya skapelsen.

--------

 Vi har alla döden framför oss, men Jesus sitter i himlen som den förste som lämnat döden bakom sig!

--------

1 Kor 15:20-22

?...den förste av de avlidna.? Ordagrant: som en förstlingsfrukt. En förstlingsfrukt var den första delen av skörden som man skulle ge till Gud som ett tecken på att hela skörden egentligen tillhörde Honom. Gud har skördat en enda person från döden, och håller upp honom inför alla rädda, kämpande, döende människor: Den förstfödde från de döda är ett tecken på att det nya livet ska drabba hela tillvaron: En dag ska Guds härlighet genomsyra allt. Den förstfödde från de döda är grundaren av den nya mänskligheten. Nu lever den gamla och den nya mänskligheten sida vid sida, men en dag ska kraften, uppståndelsen, livet bryta fram fullständigt! Jesus kliver ut ur den lånade graven och hela världen startar om. Den yttersta tiden är inledd, Jesus, det trovärdiga vittnet, förstfödd från de döda, är uppstånden och sitter i himlen!

1 Kor. 15:35-38, 42-43, 49

Vi blir en avbild av Jesu himmelska uppståndelsekropp. Han är förstfödd, och vi kommer sedan. Vår kropp sås som ett frö när vi dör, och vi ska få en ny kropp. 

Paulus påstår, till skillnad från judiska och grekiska idéer, att kroppen uppstår till härlighet. Den kommer att övertrumfa den gamla kroppen ungefär som trädet övertrumfar det skrumpna, oans...

Eva-Marie Hultberg
Vem är han?
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/den-osynlige-gudens-avbild-ar8h0

Kol 1:15-20

Låt oss granska beskrivningarna i vers 15 och 16:

Han är den osynlige Gudens avbild,

Det här beskrivs också i Hebr 1 och vers 3 ?Jesus är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen?. Läser man sammanhanget, vers 1?4 så är det ganska parallellt med våra versar idag. Det är också detta som beskrivs som Jesus´ uppdrag ? att visa oss vem Fadern är, att vara vägen till Fadern. Gud Fader i himlen är osynlig, men nu har vi kunnat se honom genom Jesus.

den förstfödde i hela skapelsen, 

Jesus finns före allt. När det talas om Jesus som den förstfödde i hela skapelsen (1:15) skall det inte uppfattas som om han är skapad först, Han är inte skapad alls. Han finns före allt.  Förstfödd handlar inte bara om tid, utan också om rang, om ställning. Han är alltså ?överhögheten över allt skapat?. Precis som Fadern, står också Sonen utanför skapelsen i meningen att de inte är skapade, utan eviga. 

ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, 

synligt och osynligt, troner och herravälden, härskare och makter; 

allt är skapat genom honom och till honom.

Han finns före allting, och allting hålls samman i honom. 

Jesus finns inte bara före skapelsen, han är medskaparen av hela skapelsen, hela tillvaron, både det som syns och det som inte syns.  

Himalaya, ljusets hastighet, Marianergraven, klorofyll och fotosyntes, men också änglar och allt osynligt. Paulus beskriver honom som att han är skapelsens ursprung, den som allt detta kommit till utifrån, och han är också alltings mål. Att allt är skapat för att ära Jesus. 

På det sättet är Jesus början ? ursprunget och upphovet till allt ? och slutet ? centrum för allt, den som bär upp allt, målet för allt, den för vars skull allting existerar. 

Paulus får anledning i flera av sina brev att förklara vem Jesus är och vad hans evangelium betyder? det är oftast på en viss förekommen anledning? och den anledningen är att man i olika sammanhang ställt annat i vägen för Jesus. Att han inte längre är i centrum

I Kolossai smög det sig in olika föreställningar som gjorde att Jesus kom i bakgrunden och sikten skymdes av andra läror och betoningar. Paulus målar därför Jesus så tydligt han kan för de kristna i Kolossai. 

Vi behöver alla fästa blicken på Jesus. Läsa Bibelns ord om honom. Tillbe honom. Följa honom.  Tala med honom. 

Även för oss hamnar saker i vägen. Siktlinjen blockeras. Fokuset flyttas. Blicken fladdrar. Andra röster hörs tydligare. 

Tänk om de här veckorna, som också är fastan - tiden före påsk, kunde få vara en tid för att på ett särskilt sätt rikta blicken rätt. Styra undan sådant som gör blicken grumlig. Sådant som stör fokus. Eller sluta lyssna på röster som säger andra och motstridiga saker. Sådant som får oss att sätta andra och annat på den platsen som Jesus skulle ha.

------------------------

För samtal och egen reflektion:

Vad står i vägen för oss idag? Vad har hamnat i blickfånget istället för Jesus? Som enskilda, eller som församling, eller kanske i cellgruppen?Finns det tillfällen när vi står i vägen för någon annans möjlighet att få syn på honom?Hur kan ni i cellgruppen på ett särskilt sätt under fastan hjälpas åt för att Jesus ska få bli vårt centrum ännu tydligare?Testa att skriva ner en egen beskrivning av Jesus, en tillbedjanstext, en dikt, en lista på hans egenskaper!

Fredrik Lignell
Ett barn har fötts
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/fridsfursten-ar5ci

Hela scenen har med krig att göra: Nöd, mörker, ångestens natt står det i slutet på kapitlet innan. Förtryckarens piska, stöveln som bars i striden och manteln som fläckats av blod. In i brutaliteten, våldet, blodet och döden sänder Gud någon. Det är inte en armé, inte en flygattack, inte ens en ensam soldat, utan ett barn. Bland alla namn barnet har finns namnet Frids- eller fredsfursten. 

=== Shalom ===

I svenskan gör vi åtskillnad mellan fred och frid. Detta krånglar till det för oss, då vi ges en möjlighet att bedra oss själva: Vi tror att man kan ha frid med Gud och frid i hjärtat, men inte leva i och verka för fred med människor. 

På hebreiska används naturligtvis ordet SHALOM. Ordet är ett av hela Skriftens huvudbegrepp. Hel, oskadd, sund. Guds fullkomlighet. När juden önskar någon Shalom, då innefattar det allt detta, samt välgång och frid/fred med både Gud och människor. 

Ps 85:9-14

Här får vi ett koncentrat av Shalombegreppet. Allt detta finns i hebreiskans ord. 

En av de s.k. småprofeterna, Mika, skådar in i framtiden och säger: ?Herren ska lära oss sina vägar, hans stigar vill vi följa. Folkslagen skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Aldrig mer ska det övas för krig.? (Kap 4)

Endast månader innan Messias verkligen föds som ett barn, fylls Johannes Döparens pappa Sakarias av Helig Ande och profeterar: 

Luk 1:78b-79

När Jesus sedan föds sjunger änglarna: Fred på jorden! 

I urkyrkan var militärt våld en otänkbarhet. På 300-talet när kejsar Konstantin gör kristen tro till statsreligion, då går den kristna kyrkan på två generationer från att, i slutet av 200-talet, ha varit svårt förföljd till att alliera sig med makten och förfölja andra. 

Då äger en magisk förvandling rum. Man lyckas med konststycket att separera Jesus från hans undervisning och idéer. Vi tillber Jesus, men vi lyssnar inte på vad Han säger. 

Men att göra något i Jesu namn är att göra det i Jesu anda.

=== De två rikena ===

Två riken framträder i Bibeln:

Guds rike ? Där Jesus är. Där Jesus får bestämma. Där hans vilja sker fullt ut. 

Världen ? Gudsrikets motsats. Inte den skapade världen, utan snarare en makt som styr utanför Guds rike. Bibeln säger att världen är i den Ondes våld. Världen är Djävulens domän, där han regerar. 

Man kan avgöra ett rikes väsen på de metoder som används.

I världen utövar man makt över människor, men inte i Guds rike. 

I världen hugger man av någons öra, men i Guds rike helar man samma öra, och sätter tillbaks det på den fiende som arresterar Gudsrikets kung. 

I världen/imperiet används makt, våld och härskartekniker. Guds rike uttrycks i tjänande, korsets väg och att lägga ner sitt liv. Därför kan svärdets metod aldrig gestalta korsets Kung.

Greg Boyd: ?När Gud spänner sin allsmäktiga muskel, då ser det inte ut som Rambo eller Terminator ? det ser ut som Golgata!?

Tre (något förenklade) argument jag hör för ickevåld:

Människan vill innerst inne väl. Låt oss hålla sams. Icke-våld fungerar och är effektivt. Icke-våldets och fredens väg är kanske inte effektivast, men vi går den vägen för att vår Mästare gjorde det. 

Personligen lutar jag starkt åt alt tre. 

Så vad ska vi höra i talet om Shalomfursten?

Dels finns här en kallelse till efterföljelse. Vi har tagits upp i Jesu rike, präglat av tjänande, försoning och ett romerskt kors. Samtalet om vad det innebär när det gäller ödmjukhet, tjänande, fiendekärlek, krig, konflikter och nationalism behöver leva. 

Här finns också källan till den djupaste tröst och det mest levande hop...

Eva-Marie Hultberg
Ett barn har fötts
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/evig-fader-ar4gc

Vad betyder det för dig och mig att när Gud föds som människa in i vår värld, när Jesus kommer till oss, så får han namnet Evig Fader? Och hur kan det vara ett hopp för vår värld, nu och för vår framtid? Vad säger det dig och mig och vår värld att barnet ? Jesus - är Evig Fader?

1: Evig

Vi som ofta hör om Gud, eller ofta är på gudstjänst och t ex sjunger om Gud, vi är så vana vid att använda ordet evig, så att vi kanske inte tänker på storheten i det ordet. Och det blir kanske mest ett slags tidsbegrepp. Evig tid ? tid som aldrig tar slut. Evigt liv ? liv som aldrig tar slut. Underbart i sig.

Men att det används som egenskap på någon, på Gud, och på det här barnet som ska födas. Att Jesus är evig. Att vår Himmelske Fader är evig ? det är ngt mer än en tidsangivelse.

Det betyder att allt det han är, inte förändras, och att han aldrig försvinner, eller ruckas på eller plötsligt visar sig vara något annat eller någon annan. Det betyder både att han fanns före allt och att han finns utan slut. Att han inte kan vara olika mkt kärlek, allt utifrån dagsform, eller att något av hans godhet liksom kan rinna ut i sanden. 

Han blir inte dement, eller åldrad, eller svag. Han kan inte bli personlighetsförändrad. 

Han utvecklas inte och blir en annan personlighet. Han är evig.

Evig som i pålitlig, som i bergfast, likadan, omöjlig att välta omkull, eller manipulera bort, slita ut, eller förbruka. Han är evig.

2: Fader 

I Bibeln sägs det en del vackra saker om honom?

I Efesierbrevet 3:14-15 ska Paulus be för församlingen och han brister ut i ?Därför vill jag falla på knä inför Fadern, efter vilket allt vad fader heter, i himlen och på jorden, har sitt namn.?

Han som kallas Evig Fader är själva prototypen för den perfekta pappan, han är den första, och han är helt utan begränsningar eller brister.

I Matt 10:29-31 står det: ?Säljs inte två sparvar för en kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan att er fader vet om det. Och på er är t o m hårstråna räknade. Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många sparvar.?

Vår evige Fader ser på oss, på dig, med så mycket kärlek, ditt värde är oändligt i hans ögon, oavsett vad någon människa säger om dig. Ingen detalj i ditt liv är ointressant för honom.

I Lukas kapitel 15 berättar Jesus liknelsen om Den förlorade sonen ? vad berättar den berättelsen om Fadern? 

Jo, att Fadern, alltså Gud Fader är en älskande, väntande, förlåtande, saknande pappa, med famnen öppen för varje barn som kommer hem, alldeles oavsett vad som hänt under bortavaron och alldeles oavsett hur sonen i det här fallet behandlat sin far.

Var barmhärtig så som er fader är barmhärtig. Luk 6:36

Var fullkomliga så som er fader i himlen är fullkomlig. Matt 5:48

I Ef 4:5-6 talar Paulus om enheten i kyrkan men kan inte låta bli att brista ut i hurdan Gud Fader är? En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas Fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.

Er fader vet vad ni behöver redan innan ni har bett honom om det. Matt 6:8

Vår evige Fader, förutom att han är evig, dvs pålitlig, bergfast, likadan, omöjlig att välta omkull, eller manipulera bort, eller förbruka, vår Fader står över allt, är fullkomlig, väntar, älskar, förlåter, vet vad vi behöver, är barmhärtig. Och ännu mer. Han är facit, själva prototypen för hur en förälder ska vara. 

3: Ett hem hos Gud

En av de vackraste tankar som har att göra med föräldrar, och då också vår evige Fader är att det är så nära sammankopplat med att få komma h...

Magnus A
Ett barn har fötts
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/valdig-gud-ar4h1

Fredrik Lignell
Ett barn har fötts
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/underbar-i-rad-ar5f1

Vi lever i en tid då oron är påtaglig. Det är invasionskrig i Europa för första gången på mycket länge, konflikten i Israel/Palestina är outhärdlig att följa och klimatkrisen tilltar medan världens ledare misslyckas med att komma överens om hur den ska lösas. Parallellt med detta lever många människor med ökad oro för sin privata situation. 

Så frågan är: Hur blir det med framtiden? Vad ska man göra med Guds löften? Vi vill under några veckor stanna i texten från Jesajas nionde kapitel. 

Jes 9:1-7

I kap 8 talas det om kriget som skövlar, och så småningom om hur folket söker råd hos spådomsandar och avgudar. Det leder till ?nöd, mörker, ångestens natt och töcken utan någon ljusning? (8:22). 

Sedan vänder det i kap 9: Natten ska vika där ångest nu råder. Texten mynnar ut i det ofattbara: Ett barn är fött. In i våldet, maktlösheten, mörkret och konflikterna ges ett barn, och detta barn har en rad namn. I Israel var namnet betydelsefullt. Det var framförallt ett uttryck för bärarens egenskaper och personlighet.

Vad är det för ett barn som föds? Bland omgivande folk kallades kungarna de mest spektakulära saker, men så var det inte i Israel. Här var det Gud som ägde alla de fantastiska namnen, och inte en jordisk kung. 

Men när Jesaja talar om att någon fötts in i mörkret och våldet, då finns en rad namn kopplade till det barnet. Profeten påstår att i framtiden ska Gud skapa något helt nytt, mer djupgående och omvälvande än någon människa kan åstadkomma. 

Matt 4:13-17

När Jesus träder fram och börjar predika går löftet från Jesaja i uppfyllelse. 

Nu till namnet. Underbar i råd.

Tidigare i Jesaja har kungarna och ledarna fördömts ? de leder folket vilse och förmår inte göra rätt. I en rådlös tid presenterar profeten Barnet som Underbar i råd. Han är den yttersta rådgivaren. Paulus säger: ?I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda? (Kol. 2:3)

Ordet underbar har en mycket tyngre betydelse än när vi använder det. Han är ofattbar. 

Dom 13:18

Typ: ?Varför frågar du efter mitt namn när det ändå är bortom din förmåga att förstå det??

?Lita inte på mäktiga män?, säger psalmisten i Psalm 146. Paradoxen är att de resursstarka politikerna och världshärskarna saknar det som Barnet som fötts äger. 

Så vad säger namnet Underbar i råd om vår tid? Här krävs ett mått av nykter realism. Världen lagar inte sig själv. Vi bekänner oss inte till utvecklingsoptimism där allt automatiskt blir bättre. Människor har begränsad förmåga att rädda och bota. Den djupaste visheten, klarsynen och förmågan finns hos Barnet som fötts. Vi sätter vårt hopp till Honom som förmår leda oss. 

Och vad säger namnet Underbar i råd om framtiden? Bibelns klara budskap är att ingen människa äger visheten, klarheten, heligheten, barmhärtigheten eller makten att föra tiden och historien i mål. När Johannes ser detta brister han i gråt. Ingen! Ängeln säger: Gråt inte. Barnet som fötts, Underbar i råd, Guds lamm som klivit in i mörkret, är den som ska knyta ihop allt (Upp 5). Håll dig nära honom, bind ditt liv så tätt invid honom som du bara kan. Han är värdig att öppna bokrullen, han ska bota världens all smärta och förlust. Också din personliga. Han är Underbar i råd! 

-----------------------

För samtal:

Samtala med varandra om vad som oroar, både i den stora världen och i din privata situation. På vilket sätt kan Barnets namn Underbar i råd kommunicera in i dessa situationer? Också de människor du möter i vardagen känner av många skäl stor oro. Samtala om hur du kunde d...

Fredrik Lignell
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/gor-plats-for-gud-ar6a1

Matt 18:20

Detta är ingen matematikövning, utan ett löfte som har med liv i gemenskap att göra. Den Treenige Guden är gemenskap i sig själv. Gud är en, men inte ensam. Människors gemenskap är därför en avbild av den himmelska. Hur liten en folksamling än är finns Jesus mitt i när man samlas i Hans namn.

Det finns ett särskilt löfte kopplat till att gemensamt söka Jesus.

Apg 2:41-47

I templet och i hemmen ? huvudgudstjänsten och cellgruppen. Märk hur central den gemensamma bönen är. Både skriftläsning och bön var främst en kollektiv händelse i urkyrkan.

De ber fasta, skrivna böner på fasta tider, och de ber fria, spontana böner när stunden kräver det. Häri finns ingen motsättning, utan båda behövs.

De ber ensamma och de ber tillsammans. 

Hur gör man plats för Gud? 

Hela tillvaron är Guds. Himlen är Hans tron, och jorden Hans fotpall. Har någon getts plats är det vi. Samtidigt äger människan makt att säga nej till Gud. Gud tvingar sig inte på, och han manipulerar ingen som inte vill.

Att göra plats för Gud kan då handla om att visa sitt beroende. Vi ber för vi klarar oss inte själva. Bönen påminner om att människans makt är starkt begränsad. Vi kan göra mycket, och somligt ansvar faller på oss, men i stort är det Gud som råder, som bär världen och mänskligheten i sin kupade hand. Vi behöver tala med Honom, lyssna på Honom och umgås med Honom. 

Vad händer i bönen?

Joh 17:3

1 Kor 1:9

I en relation går samtalet åt båda håll. Vi talar med Gud i bönen, men vi lyssnar också. Vem är Han? Vad vill Han med världen, med nöden, med människors längtan och med mitt eget liv? Kan våra liv beröras av Hans verklighet ännu mer? 

Fil 3:10-12

Paulus griper efter Jesus som redan fått honom i sitt grepp. Här finns något som har med bönens innersta hemlighet att göra: Gud låter sig gripas, trots styrkeförhållandena, trots våra begränsningar. Han låter sig finnas. 

Men är det inte tröttsamt att be? Hur ska man orka? Det är här den gemensamma bönen kommer in. 

I 2 Mos 17 håller Mose håller upp sina händer inför Gud, och folket når framgång. Så småningom tröttnar Mose, och armarna sjunker. Då sätter de honom på en sten, och Aron och Hur står på varsin sida och håller upp Mose händer. Tydligare kan inte den gemensamma bönen gestaltas. 

Under kommande bönevecka söker vi Guds tilltal, vi vädjar om hjälp, vi tackar och tillber, vi håller upp varandras händer så vi orkar vara uthålliga, och vi söker Hans ansikte tillsammans. Ibland är vi många, ibland två eller tre. Då är Jesus i vår mitt!

-----------------------

För samtal:

Dela med varandra vad det inneburit att tro, be och lyssna till Ordet tillsammans med andra. Har bönen förändrats över tid i ditt/era liv? Vad tror ni det beror på? I predikan talades det om att också vara tyst med Gud. Har ni erfarenhet av det? Dela med varandra hur det var.

Fredrik Lignell
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/stjarntydarna-herodes-och-kungen-i-krubban-arcge

Matt 2:1-12

Jesus kommer underifrån, från utsidan, från marginalen. Han föds i utsatthet på nuvarande Västbanken, i Betlehem, senast år 4 f Kr.

Gud träder in i en plats och i en tid. Det är ingen tanke som besöker oss, ingen god idé eller lära, utan en person. Gud får kropp och landar i historien, mitt i berättelsen om människan. 

=== Stjärntydarna ===

Vi vet inte hur många de var. Det är de tre olika gåvorna guld, rökelse och myrra som gjort att vi tänkt tre, men det är inget vi har en aning om.

Profeten Hosea förutsäger på 800-talet f Kr hur folket ska bestå av andra än endast judar. (Samma text citeras av Paulus i Rom 9). I Matteus inledning ser vi en liten hint av vad som ska komma: Gud kallar människor på ett sätt de kan förstå för att de ska falla ner inför Jesus i tillbedjan. 

Rom 9:23-26

Gud leder stjärntydarna till den nyfödde Jesus med hjälp av deras hedniska riter och erfarenheter. Jesus är Vägen, och ingen annan frälsning finns än hos Honom. Men Gud verkar dra i folk lite som Han vill, och framförallt utifrån vad de har med sig för förutsättningar att upptäcka Honom. Vår tvärsäkerhet kring hur Gud verkar i människors liv får sig en törn i berättelsen om männen från öster. Gud talar till några flummiga New Age-snubbar och använder sig av deras tveksamma metoder för att föra dem till Jesus. 

=== De skriftlärda ===

Om nu ledarna i Jerusalem hade koll på texterna och löftena, varför tog inte de sig till Betlehem? Det är tio km emellan, men varken Herodes eller de religiösa ledarna med full kunskap om GT:s profetiska skrifter begav sig dit. Är de slöa, har längtan i dem dött? Löftet om Messias hade funnits i många hundra år. Var de avmätta och avtrubbade? V 3. Herodes rädsla verkar ha smittat av sig. Märk hur den ständigt gör det. 

Översteprästerna och de skriftlärda är helt på det klara med att kungen ska födas i Betlehem (brödhuset). De citerar profeten Mika, och Matteus tar sig friheter. Den minsta staden, obetydlig och oansenlig, blir i Matteus omskrivning inte längre obetydlig. Kungen har fötts i Betlehem, och platsens betydelse ?levlar upp?. 

=== Herodes ===

Herodes blir inte maktfullkomlig och våldsam i samband med Jesu födelse, utan har varit det länge. I maktkampen om tronen har han låtit mörda sina tre egna söner, och kejsar Augustus har en gång sagt: ?Det är bättre att vara Herodes gris än hans son.? 

Han är orolig över nyheten om en kung. För honom är inte en Messias goda nyheter, då han önskar fortsätta regera utan störningsmoment. 

Matteus refererar till kung Herodes tills Skrifterna citerats och det blir tydligt vem som fötts. Efter det kallas han endast Herodes. I Matteus världsbild är det nu en annan som är Kung. 

=== Kungen i krubban ===

Matteus hjälper oss att se: Den som fötts i krubban i Betlehem är Guds Son, Kungars Kung, den som ska vända världens öde rätt. Gud kommer till världen i utsatthet och maktlöshet, medan Herodes regerar med våld och maktfullkomlighet. Guds Messias, född som en liten bebis utan plats i härbärget, blir flyktingbarn i norra Afrika.

Här framträder två kungar, och två olika gensvar:

Kungen i krubban och Herodes på sin tron. 

De skriftlärda som borde stått först i kön att tillbe Messias och de osannolika stjärntydarna från österlandet som inte visste något om löftena och Guds utlovade Kung. 

Kungen som fötts i krubban ska så småningom ställas inför världens största supermakt, representerad av Pontius Pilatus. Hans soldater blir de första sedan...

Emmanuel Bäckryd
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/inget-nytt-under-solen-eller-ar96i

Predikaren 1

Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/3e-advent-ar48j

Predikan med Ludvig Käll, Anton Roberthson, Natalie Lundin och Edvin Dahlström.

Evelin Erdtman ,Ia Danielsson
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/julen-ar3e1

Eva-Marie Hultberg
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/1a-advent-ar48b

Eva-Marie Hultberg
Genomsyrad
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/relationer-markta-av-jesu-attityd-aracj

Joh 15:1-5

 Det här är ett berömt bibelställe, som ingår i den undervisning som Jesus ger sina lärjungar det sista som sker innan Jesus korsfästs, dör och sedan uppstår. Det är liksom ett sista och viktigt medskick från Jesus.

Bilden han ger handlar om frukt. Om hur det blir frukt. Han använder bilden av frukten vindruvor som växer på en vinstock. 

Vi vet alla att en gren som sågats av eller gått av i höststormen och ligger på marken några meter från trädet givetvis inte kan få någon frukt. Vi vet alla att förutsättningen för frukt är att grenen sitter på trädet där det är tänkt. Men det är ju också i princip det enda som behövs om nu inte frosten tar blomningen eller bina blir utrotade. Till synes automatiskt bär de friska fruktträden, bärbuskarna och vinstockarna frukt. Så om vi ska förstå bilden Jesus ger så handlar det om detta enda ? BLI KVAR I MIG. Bli kvar så bär ni frukt. 

Ändå verkar vi ibland ha lite svårt att få ihop det där. Orden om att Bli kvar kan bli en ursäkt för att göra absolut ingenting. Eller bli kvar kan vara något som våra ganska initiativrika hjärnor dömer ut som en icke-aktivitet som vi inte kan förlita oss på. Som om bli kvar är att inte göra ngt.

Vad skulle bli kvar kunna betyda i ditt och mitt liv, och vår församlings liv? 

Det har ju något med förankring att göra. Jesus har ju just gett bilden att vi är som grenen i trädet. Grenen är inte bara förankrad, den kommer ur stammen. Den har växt fram. All förutsättning för liv, växt och näringstillförsel kommer ur stammen. Så fort grenen sågas av dör den. Så att bli kvar handlar om den förankringen, om var vi är. Att Jesus får vara själva förutsättningen för liv. För växt, blomning. Näringskällan, vattenförsörjningen. 

Att bli kvar har ju också med tid att göra, att vara i den tid som är, och vara det tillräckligt länge så att tiden också får verka fram det den ska. Att inte försöka frammana något som det inte är tid för. Vara med om avlövning, knoppsättning, nya blad, blomning och frukt i rätt tid. Att veta att det aldrig kan bli någon annan frukt än vad trädet bär på i sitt dna, och att grenen inte kan ordna fram den på egen hand. 

Och tänker man att bli kvar har med var man är och hur länge man är där, så kommer man ju möjligen att tänka på ordet väntan. Och då direkt låter det extremt inaktivt, meningslöst och som någon sorts mellanperiod utan syfte. Kanske, när vi hör ordet väntan, tänker vi mest på köer, eller väntan på besked, eller väntan på ett visst datum som vi önskade att vi var framme vid, eller väntan på att något ska gå över. 

Men kan väntan i det där att bli kvar vara något annat? Kan väntan i Guds närhet vara något annat, ngt gott?

Jak 5:7

Var som jordbrukaren?Vänta tåligt! Säsongerna behöver ha sin gilla gång, vänta tåligt. Men skörden är dyrbar, så förväntan är stor. De här raderna andas allt annat än ett inaktivt, passivt, likgiltigt väntande i tomma intet. Vänta tåligt på den dyrbara skörden. Det är något fantastiskt att vänta på, det dyrbara förväntade. 

Tillbaka till Johannes 15: Ytterligare en sak som den här fåordiga uppmaningen från Jesus innebär är ju att det finns en tågordning. Det finns ett ?först ? starta här? och så finns det en konsekvens, ett resultat av att göra som han säger. 

Men man blir inte klar med att bli kvar. Det går inte att bocka av det för att sedan gå till nästa steg.

Bli kvar. Det kommer alltid först. Börja där, och bli sedan kvar och ...

Fredrik Lignell
Genomsyrad
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/ni-ar-brev-som-alla-kan-lasa-ar8gj

2 Kor 3:1-6

Hela 2 Kor är ett svar på kritiken mot Paulus. Hans tjänst ifrågasätts, främst på grund av hans otidsenliga svaghet. Han talar om rekommendationsbrev, men annorlunda sådana: Det enda som kan stryka under hans tjänst och budskap är de människor han betjänat. Vad har hänt i deras liv? Budskapet om den korsfäste och uppståndne Jesus har burit frukt! 

Paulus jämför de två förbunden:

Inte med bläck, utan med den levande Gudens Ande. Inte på tavlor av sten, utan i era hjärtan. 

I Gamla testamentet ges lagen på Sinai berg. När Mose återvänder från berget har folket gjutit en kalv av guld som de dansar kring ? en typisk avgudabild bland de omgivande folken. Katastrofen slutar med att 3.000 personer i Israels läger dör, nedsablade av leviterna. 

Att Gud givit lagen på Sinai berg firas av judarna på pingsthögtiden. Det är då man minns att Gud har talat, att hans vilja förmedlats genom lagtavlorna. Så runt år 30 e Kr firar judarna pingsthögtiden i vanlig ordning, till minne av Sinai berg och tavlorna. Anden faller över de församlade, dessa människor som har varit med om att Jesus uppstått från de döda och stigit in i himlen. Nu är de samlade till bön om Helig Ande enligt Jesu uppmaning och löfte, och så smäller det till. Dånet från himlen påminner om när Mose fick stentavlorna. Elden från himlen likaså. Men nu blixtrar det inte uppe på berget där Mose står, utan nu stannar elden på kristna som söker Gud och längtar efter Anden. Petrus predikar, och 3000 personer kommer till tro och låter döpa sig. 

När Lagen gavs i det gamla förbundet, då dog 3000 människor. Här får 3000 personer nytt liv. 

Lagens bokstav, skriven på stentavlor, är förvisso god och ett uttryck för Guds vilja, men den förmår inte föra människor ända fram. Den kan inte få oss att bli Jesuslika, utan är begränsad. 

Men nu har Anden skrivit i deras hjärtan, och något sker som inte förut kunde ske. Guds vilja flyttar in i människan, Guds kraft till förändring och förvandling bor numer i den kristna kyrkan, i de troende själva.

Profeterna har ju förutspått detta. 

Jer 31:31-34

Löftet om att lagen ska flytta in uppfylls när Anden ges. Lagen, som tidigare var en börda att bära på ryggen, blir nu en kraft i vårt inre.

Så Paulus talar om de kristna i Korinth som Kristusbrev. De läser inte brev, utan de är brev. Gud själv har skrivit sitt evangelium i deras liv, och i våra. När vi kommer till tro och tar emot Anden börjar ett nytt liv, och Gud själv inleder processen att göra oss Jesuslika. 

Bokstaven dödar. Detta bibelställe har ibland används som om det bara är att gå på känsla och inte bry sig så mycket om läran. Fel. Det är inte heller så att i GT var heligheten viktig, men inte nu. Nej, frågan är hur vi blir ett heligt folk. Det sker inte genom att Gud skriver en stentavla, sätter den på väggen och säger: Lyd eller dö! 

Anden flyttar in i den vilsna, gudlösa, hemlösa och syndiga människan och börjar sakta genomsyra henne med sig själv. Vi blir Guds heliga, inte för att vi skärper oss, utan för att han fyller oss med sin Ande! Hans godhet drabbar oss utan att vi förtjänat det. Då blir vi brev som läses av världen! 

Förvandlingen sker, som Karin var inne på förra veckan, genom goda vanor. Vi utsätter oss för Herrens härlighet varje gång vi öppnar en Bibel, ber en bön, firar gudstjänst med andra, bryter brödet vid nattvarden, lovsjunger? Sakta men säkert skrivs Herrens härlighet i våra liv, sprider sitt ljus och vi blir brev till världen om vad Gud kan göra med vanligt folk. 

-----------------------------

För samtal:

I d...

Karin Götestrand
Genomsyrad
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/goda-vanor-goda-vardagar-ar842

Gal 5:22-26 (The Message):

Men om vi lever på Guds vis då? Då mognar hans gåvor i våra liv som frukter på träden ? som kärlek till andra, glädje över livet, frid och trygghet. Då utvecklar vi tålamod med varandra, medkänsla med varandra och en övertygelse om att det finns något heligt innerst inne i allt och alla. Då får vi allt svårare att svika varandra och allt lättare att trofast stå för vårt ord, allt mindre behov av att hävda oss själva, allt större förmåga att samla och styra vår kraft på ett klokt sätt.

[?] Har vi valt ett sådant liv, Andens liv, måste vi se till att det blir mer än bara en tanke eller känsla, att det präglar hela vår livsföring. 

Andens frukt verkar höra ihop med ett visst sätt att leva, att välja Andens liv ? ett liv i Guds närvaro.

?Stress är den största fienden till ett andligt liv.? ?Dallas Willard

Andens frukter är en beskrivning av Jesus. Men de flesta av dem är helt oförenliga med stress.

Matt 11:28:

?Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.?

Jesus var rabbin, eller lärare, och den lära som en rabbin stod för och lärde ut kallades för ok. Men ett ok är också ett arbetsredskap. Så när Jesus erbjuder ett ok erbjuder han alltså det vi nog tänker att trötta människor som minst behöver. Men Jesus inser att den mest vilsamma gåvan han kan ge till de trötta är ett nytt sätt att bära livet. Istället för att erbjuda flykt erbjuder Jesus utrustning. Han menar att hans ok är ett sätt att bära livet på som ger mer vila än det sätt vi levt på tidigare.

Det som gjorde Jesus unik var inte att han hade ett ok, det var att hans ok var milt. Det är inte ytterligare krav att leva upp till. Men det kan inte stanna vid en tanke eller känsla som det stod i bibelordet vi läste i inledningen, det behöver prägla hela vår livsföring.

Tystnad och avskildhet

Bibeln visar att Gud ofta talar i en viskning. Inte för att göra det svårt att höra honom, utan för att vi ska komma närmare. Vi behöver söka oss nära Gud för att höra hans röst. Och vi behöver söka oss till en stilla plats för han höra hans visning till oss.

Jesus gör gång på gång. Han gjorde det för att han behövde det. Om Jesus behövde det, som är Gud själv, då behöver vi också det. Vi behöver också ta oss till den där stilla platsen. För att umgås med Gud. För att bli mer lik honom.

Det är den första saken vi kan lära av Jesu sätt att leva, som jag tror gör något med oss och våra liv. Den andra saken vi ser Jesus göra och säga, och som vi också kan lära av Gud har med vila att göra. 

Vila

Redan i Första Moseboks första kapitel, där vi hittar skapelseberättelsen, instiftas en rytm innehållande vila. På den sjunde dagen vilade Gud. Gud välsignar tre saker i skapelseberättelsen ? djurriket, människorna och den sjunde dagen, dvs sabbaten. Precis som djurriket och människan har vilan en livgivande förmåga till förökning. Att fylla världen med liv. Att vila är fruktsamt.

?Den som håller sabbaten lever annorlunda alla veckans dagar.? Vilan gör något med oss. Och på samma sätt gör det något med oss om vi struntar i den. Vi är skapade för en rytm som innehåller vila, och när vi går emot det så kraschar det, vi går in i väggen.

Kanske är det också därför som Gud så småningom befaller sabbaten i de tio budorden. Vi lever i en kultur av mer. Och i en sådan verklighet blir sabbaten en motståndshandling. Ett uppror och en revolt mot västvärldens ?ismer? ? kapitalism, gl...

Fredrik Lignell
Genomsyrad
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/nar-var-godhet-pekar-pa-gud-ar8f4

Att följa Jesus eller stå under Andens befäl är olika sätt att uttrycka samma sak. Det är Anden som hjälper oss följa, det är Anden som gör oss kristna. Anden lämnar oss inte i sticket där vi ska försöka bli som Jesus i egen kraft. När kyrkan inleder vandringen för att börja likna Jesus förses vi med Gud själv. 

På sätt och vis kan man säga att det där genomsyrandet sker i två steg:

Det första handlar om Anden i församlingen. I takt med att Anden genomsyrar vår gemenskap händer det som beskrivs i Gal 5. Det är detta bibeln kallar för helgelse. Vi är satta på en väg, en vandring mot allt större Jesuslikhet, både som individer och som gemenskap. 

Det andra handlar om himmelriket i världen. När Anden påverkar församlingen allt mer börjar Guds folk, under Andens befäl, genomsyra världen med Andens frukt.

Matt 5:14-16

Världens ljus. I Joh 8:12 kallar Jesus sig själv för samma sak. Hur hänger det ihop? Är det vi eller är det Jesus som är ljuset i världen? Djupast är det naturligtvis Han, men Hans ljus reflekteras i oss, och också vi lyser upp världen! Inte kaxigt eller självupptaget, utan utifrån en ödmjuk insikt om att Anden bor i oss. 

Era gärningar skapar uppmärksamhet. Inte nödvändigtvis för att de är spektakulära, utan för att de bär en annan doft, en annan smak. Gärningarna kommer som en direkt konsekvens av att Gud rört vid våra liv, att vi ställt oss under hans ledarskap och herravälde. De imponerar inte på Gud, utan har för avsikt att väcka människors intresse för Honom, Hans godhet och nåd. 

Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning. (Gal 5). Frukten handlar om smak, doft och mättnad. Vad doftar det i närheten av en gemenskap som står under Andens befäl? Här finns något omisskännligt gott. 

Er fader i himlen. Jesus bjuder in oss i Treenighetens dans. Sonen, själv Gud och alltid nära Fadern (Joh 1), säger att också vi lärjungar har Gud till Fader! De goda gärningarna får oss att påminna om Fadern. Jfr tidigare i Bergspredikan: Saliga de som stiftar fred, de ska kallas Guds söner (Matt 5:9). Att ha Gud till Fader handlar om barnaskap, men också om att alltmer påminna om Fadern. 

Men allt detta är svårt. Kyrkans historia har inte alltid märkts av Andens frukt. Vilka fallgropar finns här? 

Resignation och uppgivenhet. "Det är ingen idé, för det funkar ju ändå inte." Modlösheten kommer från demonerna. Att det inte spelar någon roll är en viskning som aldrig kommer från Anden. 

Oärlighet och hyckleri. Eftersom vi inte riktigt lyckas med godheten, eftersom vi i alltför stor utsträckning är präglade av en värld utan Gud, är det bättre att fejka. Det är detta Jesus främst kritiserar fariséerna för: de är hycklare som tvättar utsidan, men inte förvandlas på djupet.

Så hur liknar vi alltmer Jesus? Hur blir vi ljus som lyser för världen genom våra goda gärningar? Hur smakar det Helig Ande om våra attityder och relationer? 

Återblick på dagen. En god vana som kan hjälpa är att dagligen tala så ärligt jag kan med Jesus om frukten i mitt liv ? om kärleken, glädjen, friden, tålamodet, vänligheten, godheten, troheten, mildheten, självbehärskningen. Både när den finns och när den saknas. Vad finns det att vattna? Vad brast? Hur kan jag öppna mig ännu tydligare för Andens ledning och herravälde i mitt liv? 

-----------------------------

För samtal:

Hur kan vi hjälpa varandra att inte tappa modet i kampen mot de destruktiva krafterna i våra liv och i världen? Hur tror ni hyckleriet motverkas bäst i vår gemenskap? Finns det något motgift?

-------...

Fredrik Lignell
Genomsyrad
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/manniskors-langtan-efter-godhet-ara3b

Gud är god, påstår vi med rätta. I så fall är varje uttryck för godhet en påminnelse om att han finns. Ibland får vi syn på godheten på oväntade ställen. Gud har lagt en längtan efter godhet i människornas hjärtan. 

1 Mos 1:20-31

?Gud såg att det var gott.? Tillvaron, skapelsen, människan är i grunden god. Guds godhet har blåsts in i hela tillvaron, och djupast, under alla konflikter och krig, själviskhet och gängvåld, socioekonomisk ojämlikhet, girighet och själviskhet finns ett budskap i skapelseberättelsen: Gud såg att det var mycket gott.  

Längtan efter godhet är nedlagd i oss som en brist, och när vi stöter på godhet slår det an något djupt i vårt inre. Längtan retas hos oss och blir en påminnelse om en skada i ämnesomsättningen, en brist som drabbar oss i alla våra relationer. 

Ps 23:6

Guds godhet är det vi lever av. Världen är full av godhet. Varje generös gest, hjälpsam gärning, osjälvisk attityd vittnar om det 1 Mos inskärper: Världen är skapad av en rakt igenom god Gud, och det märks. Godheten följer både troende och icke-troende som en kallelse, en lockelse, som något vi vid vissa tillfällen får syn på och anar att vi saknar eller längtar efter. 

Men krig och konflikter, sönderbombade hem, sönderbombade liv, sönderbombade små barn får oss alla att misströsta.

Det är som att godheten, friden, vänligheten ständigt får stryka på foten. I politiska debatter talas det om ?godhetsapostlar och godhetsknarkare?. Till och med kristna kan uttrycka sig raljant över godheten, vilket är både sorgligt och märkligt. Godheten är en av Guds egenskaper, och dessutom något varje lärjunge inbjuds att sträcka sig efter. 

Men vad är godhet egentligen? Den bär Jesu Kristi ansikte. Aldrig har godheten gestaltats så som i hans liv, död och uppståndelse.

Det är ju detta vi också säger i relation till Andens frukt. Det handlar om att bli som Jesus. 

Gal 5:22-23

Vi återkommer gång på gång i vår serie till Paulus undervisning om köttets gärningar och Andens frukt. Det är noterbart i texten att den är så djupt relationell. Den står i plural. Köttets gärningar inträffar främst i gemenskaper, och detsamma gäller Andens frukt.

Dorothy Day, en kristen aktivist som ägnade sitt liv åt att hjälpa fattiga ? en viktig profetröst i 1900-talets västvärld ? säger om sig själv att hon kämpar för ?ett samhälle där det är enklare att vara god.? 

------------------------

För samtal:

Vad betyder det för synen på oss själva, på varandra och på skapelsen att Gud skapade och såg att det var gott?När ni hör att Guds godhet och nåd följer oss alla våra livsdagar, vad tänker ni då? Vad kan vi höra för löfte i det, och vad blir vi inte lovade? Fundera tillsammans på hur godhet kan yttra sig i en gemenskap, och hur den kan smitta en värld märkt av konflikter, ondska och mörker. Aktivisten Dorothy Day, som arbetade för bättre villkor för fattiga och var en profilerad fredsaktivist, påstod i dagens predikan att man kan kämpa för "ett samhälle där det är enklare att vara god". Hur skulle en sådan kamp kunna se ut?

Eva-Marie Hultberg
Genomsyrad
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/ett-liv-som-allt-djupare-liknar-jesus-arb8c

Vad är Guds tanke, Guds plan, Guds strategi? Hur tänkte han om sitt rike, sitt goda, sitt herravälde? Hur menade han att den här världen skulle förvandlas? 

Låt oss precis som förra söndagen läsa en av Jesus´ liknelser där han talar just om sitt rike.  

Matt 13:31-33

Till slut blir alltsammans syrat. Hela degen blir genomsyrad. Det Jesus säger är att med Guds rike är det som en surdeg. Surdegen är inte färgglad, man använder inte stora mängder, den är inte dramatisk, doften är sådär? men när det knådas in med det som ska bli den stora degen, så sakta men säkert sprids jäskraften och syran i hela den stora degen. Allt blir till slut syrat. Genomsyrat.

Så vad är det som kännetecknar vår surdeg. Vad är det Gud tänker ska genomsyra allt?

Jo, det är såklart med hans egenskaper. Vi använder ibland begreppet Kristuslikhet. Eller mer vardagligt; att bli lik Jesus. Egenskaperna som Jesus bär på, de egenskaperna är det Paulus radar upp i Galaterbrevet 5 och som fått samlingsnamnet Andens frukt: Vi läser ?listan? i Gal 5:22

Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Gal 5 :22

Guds tanke var och är att det som liknar Jesus alltmer ska genomsyra den här världen. Och det som liknar Jesus är kärlek, glädje, frid, tålamod vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Den här listan är liksom inte vadsomhelst. Ändå förminskar vi det ofta.

Andens frukt är långt ifrån ett söndagsskolematerial om hur man blir snäll. Det är Guds plan för att låta sitt rike alltmer genomsyra den här världen. Så att den blir alltmer som han är. 

Kanske önskar vi att Jesus skulle sagt om Guds rike? ?Med Guds rike är det som med ett fyrverkeri, med Guds rike är det som med en tornado, med Guds rike är det som med en ångvält?. Istället pratar han om små frön som en bonde gräver ner i marken, om en surdeg som långsamt genomsyrar degen. 

Men tänk när Andens frukt alltmer genomsyrar oss. Genomsyrar relationerna och situationerna på våra skolgårdar. I våra grannskap. I våra arbetslag. I våra familjer. I våra församlingar.

Hur får vi mer och mer av Andens frukt i våra liv?

I Galaterbrevet 5 där vi hittar texten om Andens frukt finns begreppet ATT VANDRA I ANDEN. Att Andens frukt mognar fram i våra liv beskriver Paulus som ett Andens verk, Andens handlande i oss. 

Precis som frukter som växer på en gren kan vi tänka oss att Andens frukter får växa i våra liv. En frukt växer inte för att den kämpar och försöker ? den växer för att den får sin näring och energi från grenen den sitter fast på. På samma sätt är Andens frukter inte något vi kämpar oss till, utan något vi tar emot från Gud. En frukt växer långsamt och mognar över tid ? det händer inte snabbt och plötsligt. På samma sätt växer och mognar Andens frukter i våra liv över tid.

När det står i Gal 5:25 att vi ska följa Anden, vandra med Anden är en mer ordagrann översättning ?Att marschera i takt med Anden?.

Paulus talar i Efesierbrevet både om att vi har fått Anden, att vi har blivit fyllda av Anden. Dvs Anden har börjat sitt goda verk i oss. OCH att vi ska låta oss fyllas av Anden. Vi har fått Anden OCH vi ska låta oss fyllas av Anden.

I honom har också ni, sedan ni hört det sanna ordet, evangeliet om er frälsning ? i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, fått den utlovade heliga anden som ett sigill. Ef 1:13

Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er istället uppfyllas av Anden? 

Ef 5:18-19

Att låta Anden påverka oss, låta Anden verka i oss? det sker genom att gå bredv...

Fredrik Lignell
Genomsyrad
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/himmelriket-ar-som-en-surdeg-ar94h

Matt 13:31-33

Kvinnan tar sin surdeg och blandar in den i mjölet. Tre mått är löjligt mycket. Det motsvarar 40 liter! Det stora genomsyras av det lilla. Kanske inte alltid volymmässigt, men kvalitativt.

Men vad är det som ska genomsyra världen då? 

Gal 5:13-26 (SFB15)

Ofta när vi läser Bibeln har vi, givet hur vi är formade, ett extremt individualistiskt perspektiv, alltså vi läser i jag-form. Hur kan jag bli en mer tålmodig, mindre stridslysten människa? Bra spår, och alldeles nödvändigt. Men något händer när vi glömmer att kristen tro hela tiden är plural, kollektiv, något vi gör ihop med andra. 

I dagens text står ordet tillsammans fem gånger. 

Köttets gärningar är det gamla livet, ett gudlöst, gudsfrånvänt liv. Detta betyder inte att enstaka handlingar och misstag avslöjar att vi inte har med Gud att göra. Nej, det handlar snarare om en vandring, att leva efter köttets gärningar. När vi sorterar våra liv efter köttets ordning, då går vi en annan väg än Guds. 

Kontrasten är Andens frukt.

Om vi nu skulle lägga de här två texterna jämte varandra, vad händer då? Jesu tal om surdegen, om Guds rike som vidrör och förvandlar allt den kommer i kontakt med, handlar om ett nytt sätt att leva. 

v 22-23 är exceptionellt kraftfulla! Här beskrivs inget försiktigt och slätstruket, utan ett radikalt alternativ till en värld i konflikter, krig, terror och polarisering. 

Vi anar, utifrån liknelserna om Guds rike, att den enkla förkunnelsen om Jesus, vittnesbördet om att Han finns, relationerna präglade av tålamod, glädje och godhet äger förmågan att långsamt prägla ett samhälle, likt surdegen som så småningom genomsyrar hela degen.

Så vad är grejen i dagens predikan? Att börja likna Jesus i sina relationer, främst till oss andra i församlingen, är inte en trivselfråga (åtminstone inte endast), utan en fråga om att sakta genomsyra världen med godhet. Världen har väl aldrig varit i sådant behov av kärlek, glädje, frid, tålamod? Vi störtar världens makter genom att bli som Jesus!

--------------------------------------------------

För samtal:

I dagens predikan sades det att både köttets gärningar och Andens frukt levs ut i gemenskaper. Finns det en risk att vi blir för individualistiska när vi tänker trons vandring? Utveckla hur ni tänker. Vad skulle hända med vår omvärld om vi tydligare märktes av Jesu attityder i mötet med varandra och andra? Associera tillsammans kring orden som beskriver Andens frukt. Vad tänker du om orden kärlek, glädje, frid....? Det sades i dagens predikan att dessa äger förmågan att störta världens makter. Är det så vi tänker, eller är det en ny tanke? Hur kan vi hjälpa varandra att växa på dessa områden? Vad krävs för att Andens frukt ska utvecklas i våra liv och i våra gemenskaper?

Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/forsamling-i-mission-ar789

Med Göran Janzon.

Eva-Marie Hultberg
Det enkla kärleksbudet
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/att-vara-en-kyrka-i-marginalen-ar9b5

Emmanuel Bäckryd
Det enkla kärleksbudet
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/nar-karleken-far-kropp-ar7ei

Fredrik Lignell
Det enkla kärleksbudet
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/gud-i-marginalen-ar64g

Åsa Molin
Det enkla kärleksbudet
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/vem-ar-min-nasta-ar62j

Fredrik Lignell
Det enkla kärleksbudet
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/en-gud-pa-de-svagas-sida-ar7hd

Eva-Marie Hultberg
Det enkla kärleksbudet
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/det-enkla-karleksbudet-ar7gf

Fredrik Lignell
Profeter, kungar och vanligt folk
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/archippos-mannen-som-glomde-sitt-uppdrag-arc68

C Anders Nilsson
Profeter, kungar och vanligt folk
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/jakob-nar-vi-jagas-av-vara-minnen-ara2j

Emmanuel Bäckryd
Profeter, kungar och vanligt folk
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/debora-gamla-testamentets-jarnlady-arahh

Anders Olaisson
Profeter, kungar och vanligt folk
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/hanna-den-desperata-bedjaren-ar934

Jörgen Ljung
Profeter, kungar och vanligt folk
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/josua-om-att-se-det-omojliga-tro-och-lyda-arc1i

Daniel Röjås
Profeter, kungar och vanligt folk
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/job-nar-livet-spricker-och-gud-ar-tyst-arb9h

Fredrik Lignell
Profeter, kungar och vanligt folk
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/hagar-den-utnyttjade-slavflickan-ara74

Bön
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/bon-ar31f

Fredrik Lignell
Bön
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/bon-ar31d

Fredrik Lignell
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/gudstjanst-ar508

Emmanuel Bäckryd
I korsets skugga
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/i-korsets-skugga-ar667

Fredrik Lignell
I korsets skugga
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/i-korsets-skugga-ar666

Emmanuel Bäckryd
I korsets skugga
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/i-korsets-skugga-del-2-en-gang-for-alla-arb5f

Fredrik Lignell
I korsets skugga
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/i-korsets-skugga-del-1-nu-vid-denna-tidens-slut-ard88

Fredrik Lignell
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/paskdagen-ar4c9

Fredrik Lignell
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/palmsondag-ar4i8

Ge det vidare
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/ge-det-vidare-ar57b

Eva-Marie Hultberg
Ge det vidare
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/ge-det-vidare-ar57a