Sveriges 100 mest populära podcasts

Kungar och krig

Kungar och krig

En podcast om svensk historia med gymnasieläraren Mattias Axelsson. Kronologisk genomgång av svensk historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

shows.acast.com/kungaochkrig

Avsnitt

197. Belägringen av Fredrikstens fästning (1718) - Stora nordiska kriget #16

Vi närmar oss slutet på det Stora nordiska kriget och i veckans avsnitt är det dags att prata om Belägringen av Fredrikstens fästning 1718.


Litteratur:?

Stormaktens sista krig : Sverige och stora nordiska kriget 1700-1721 av Olle Larsson


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-05-13
Länk till avsnitt

196. Anfallet mot Nya varvet (1717) - Stora nordiska kriget #15

Vi lämnar återigen Karl XII en stund och zoomar in på striderna vid Göta Älv 1717.


Litteratur:

Sjöslaget vid Nya Varvet ? ett 300-årsminne


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-05-06
Länk till avsnitt

195. Karl XII:s första norska fälttåg (1716) - Stora nordiska kriget #14

Karl XII är tillbaka i Sverige och bestämmer sig för att anfalla Norge.


Litteratur:

Karl XII en biografi av Bengt Liljegren


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-04-29
Länk till avsnitt

194. Ockupationen av Svenska Pommern (1711-1715) - Stora nordiska kriget #13

Vi fortsätter berättelse om Stora nordiska kriget med händelserna i Svenska Pommern 1711-1715


Omslagsbild: Jan van Huchtenburg, tillskriven (Nederländerna, 1647-1733). Bataljscen (Möjligen slaget vid Gadebusch 1712)


Litteratur:

Stormaktens sista krig : Sverige och stora nordiska kriget 1700-1721 av Olle Larsson

Svenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-04-22
Länk till avsnitt

193. Karl XII:s ritt till Stralsund (1714) - Stora nordiska kriget #12

Vi kollar in på vad Karl XII sysslat med under tiden som det svenska riket faller samman.


Litteratur:

Karl XII : En Biografi av Bengt Liljegren


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-04-15
Länk till avsnitt

192 . Slaget vid Storkyro (1714) - Stora nordiska kriget #11

Efter slaget vid Poltava 1709 försöker sig Ryssland på att erövra Finland. Ett av de centrala slagen i dessa försök är slaget vid Storkyro 1714.


Litteratur:

Ericsson, L m.fl. Svenska slagfält (2003)


Omslagsbild: Carl Gustaf Armfeldt (1666?1736)


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-04-08
Länk till avsnitt

191. Slaget vid Helsingborg (1710) - Stora nordiska kriget #10

Vi lämnar Karl XII ett slag och begär oss till den svenska fronten där danskarna försöker utnyttja situationen som uppstått efter Poltava genom att invadera Skåne.


Litteratur:

Slaget vid Helsingborg den 28 februari 1710 Bilden av slaget: när ? var ? hur? Per Iko


Omslagsbild: Magnus Stenbock vid Helsingborg. Målning av Gustaf Cederström.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-04-01
Länk till avsnitt

190. Kalabaliken i Bender (1713) - Stora nordiska kriget #9

Karl XII var sultanens gäst i tre och ett halvt år innan sultanen tröttnade på honom och försökte driva bort kungen.


Litteratur

Karl XII:s onödiga kalabalik i Bender


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-03-25
Länk till avsnitt

189. Slaget vid Poltava (28 juni 1709) - Stora nordiska kriget #8

Slaget vid Poltava är det största nederlaget i svensk militärhistoria.


Litteratur:

Slaget vid Poltava ? vägen mot undergången


Omslagsbild: Ivan Mazepa uppmanar Karl XII att sätta sig i säkerhet på andra sidan av floden Dnepr. Målningen från 1880-talet föreställer målaren Gustaf Cederströms nationalromantiska tolkning av det historiska förloppet.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-03-18
Länk till avsnitt

188. Karl XII:s ryska fälttåg (1707-1709) - Stora nordiska kriget #7

Efter att ha besegrat Danmark, Polen och Sachsen vände sig den svenska armén österut mot Ryssland. Det skulle gå sådär


Onslagsbild: Målning av Slaget vid Lesna av Jean-Marc Nattier,


Litteratur:

Karl XII:s eviga fälttåg | popularhistoria.se

Stormaktens sista krig : Sverige och stora nordiska kriget 1700-1721 av Olle Larsson

Stormaktstiden av Dick Harrison


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-03-11
Länk till avsnitt

187. Freden i Altranstädt (1706) - Stora nordiska kriget #6

När August av Sachsen är besegrad sluts Freden i Altranstädt. Det blir den sista freden som Karl XII sluter.


Omslagsbild: Ett kopparstick som förevigade när Karl XII och August den starke åt en måltid inne i Alltranstädts slott den ?7. (17.) December Anno 1706?


Litteratur:

Svenska freder och stillestånd 1249-1814 av Sundberg, Ulf

Svenska folkets underbara öden 

?Skyddsmakt och tillflyktsort Sveriges stormaktsställning och protestanterna från de habsburgska arvländerna Peter Thaler?



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-03-04
Länk till avsnitt

186. Slaget vid Fraustadt (februari 1706) - Stora nordiska kriget #5

Stora nordiska kriget rullar vidare.

Fraustadt 1706 | popularhistoria.se

I segrarens våld


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-02-26
Länk till avsnitt

185. Karl XII:s polska fälttåg (1701-1706) - Stora nordiska kriget #4

Det stora nordiska kriget rullar på, men nu ka vi faktiskt beta av ett antal år i ett avsnitt, med Karl XII:s polska fälttåg (1701-1706).

Litteratur:

Karl XII:s eviga fälttåg | popularhistoria.se

Stormaktens sista krig : Sverige och stora nordiska kriget 1700-1721 av Olle Larsson

Stormaktstiden av Dick Harrison

Avsnittsbild: Slaget vid Kliszów av en okänd konstnär.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-02-19
Länk till avsnitt

184. Slaget vid Düna (1701) Stora nordiska kriget #3

Efter att ha besegrat de ryska styrkorna vid Narva vände sig den svenska armén söderut för att angripa Polen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-02-12
Länk till avsnitt

183. Slaget vid Narva (1700) Stora nordiska kriget #2

Serien om Det stora nordiska kriget fortsätter med att den svenska armén tar sig till Baltikum för att besegra Ryssland i Narva i november 1700 .


Omslagsbilden visar de besegrade ryska soldaterna lägga ner sina banér inför Karl XII efter slaget vid Narva den 20 november 1700. Målning av Gustaf Cederström.


Litteratur:

Karl XII:s stora seger vid Narva | popularhistoria.se 

Slaget vid Narva: en Sveriges största militära triumfer - Historiska Media


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-02-05
Länk till avsnitt

182. Landstigningen vid Humlebæk (1700) Stora nordiska kriget #1

Den svenska landstigningsoperationen vid Humlebæk ägde rum den 25 juli 1700 och utgjorde den första offensiven under stora nordiska kriget, ledd direkt av kung Karl XII. Målet var att konfrontera Sveriges fiende, Danmark, som var en del av trippelalliansen mot Sverige. Kriget inleddes när Danmark anföll Sveriges allierade Holstein-Gottorp i samband med Sachsens attack mot Livland. Efter att Danmark ockuperat delar av Holstein-Gottorp beslutade Karl XII att landsätta svenska trupper på Själland.


Den svenska landstigningen stöddes av den svenska örlogsflottan. Danskarna, ledda av Jens Rostgaard, misslyckades med att hindra angreppet efter en kort strid, vilket resulterade i att svenska trupper etablerade ett brohuvud på Själland. Med en samlad armé på 10 000 man påbörjade Karl XII sin marsch mot Danmarks huvudstad, Köpenhamn. Danmark beslutade då att ingå fred med Sverige, och i freden i Traventhal tvingades Danmark att lämna trippelalliansen. Efter denna framgångsrika operation transporterades den svenska armén vidare till Estland för att möta hotet från de ryska trupperna under tsar Peter I.


Omslagsbild: Ur "Teckningar ur Sveriges historia" av Carl Andreas Dahlström


Litteratur:


Ericson Wolke, Lars (ed); Hårdstedt, Martin (2009). Svenska sjöslag. Stockholm: Medströms förlag, Fälth & Hässler.


Karl XII:s första triumf | popularhistoria.se


Svenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-01-29
Länk till avsnitt

181. Slottsbranden på Tre Kronor (7 maj 1697)

Tre Kronor, med rötter från medeltiden, bestod av flera byggnader på Stadsholmen. Gustav Vasa genomförde omfattande förändringar på 1500-talet för att stärka försvaret och Johan III omvandlade det till ett imponerande slott på 1580-talet. Under Karl XI genomgick det vissa förändringar, men 1697 bröt en omfattande brand ut.


Branden startade på vinden där brandmästaren Sven Lindberg bodde, och panik spreds genom slottet. Trots försök att rädda viktiga dokument och konstskatter ledde elden till total förstörelse. Efter branden tillsattes en undersökningskommission som pekade ut tjänstefel, dömdes vakter och brandmästare till straff, men ingen anklagades för mordbrand.


Slottsarkitekten Nicodemus Tessin blev vinnaren, eftersom han hade planerat att bygga ett nytt slott. Bygget påbörjades snabbt, men avbröts under kriget och återupptogs senare. Det nya Kungliga slottet i Stockholm stod färdigt 1771.


Omslagsbild: Den stora slottsbranden (ca 1862 av Johan Fredrik Höckert)


Litteratur:

Kungliga slottet i Stockholm - Stockholmskällan 

Slottet Tre kronor | Historia | SO-rummet 

Slottsbranden 1697 - Stockholmskällan 

Den stora slottsbranden 1697 ? Stockholms Historia av Lars Fimmerstad 

Ur historien: Kungliga slottet 

När KB stod i lågor ? Kungliga biblioteket


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-01-22
Länk till avsnitt

180. Den stora svältkatastrofen (1695-1697)

För att lyssna på hela avsnittet måste du bli månadsgivare


Under slutet av 1600-talet drabbades Sverige av en omfattande hungersnöd, även kallad den stora hungersnöden. Åren från 1688 hade präglats av missväxt och tidig frost, och situationen kulminerade under vintern 1695, som ansågs vara den kallaste sedan 1658. Året fick epitetet "Det stora svartåret" på grund av den obefintliga skörden; det sägs att man endast fick ett rågstrå per bondgård sommaren 1695.


Norra Sverige och Finland drabbades särskilt hårt. Människor från landsbygden sökte sig till städerna, särskilt till Stockholm, där gatorna på våren 1697 påstås ha varit fyllda av döda och döende människor. Situationen var så desperat att det rapporterades om utbrott av kannibalism. Uppskattningsvis kan 150 000 människor ha förlorat livet i Finland.


Även i sydligare landskap var situationen allvarlig, och rapporter om hungersnödens härjningar var talande. I Alunda socken i Uppland rapporterades att 230 människor hungrade ihjäl.


Stockholm var inte förskonat från lidande. En ögonvittnesskildring från våren 1697 beskrev tusentals fattiga människor från landsbygden, vacklande eller liggande på gatorna utan att bli insläppta i husen. Många av dem överlevde inte natten, och stadsvakten kom på morgonen för att ta bort de döda kropparna, som sedan begravdes i massgravar på bland annat Adolf Fredriks kyrkogård.


I ett försök att mildra nöden importerades omkring en halv miljon tunnor spannmål från Livland 1697, men detta mötte hinder som sjunkande fartyg och isiga farvatten.


Omslagsbild: Dödsdansen, av Michael Wolgemut (1493).


Missväxt skördade offer bland våra förfäder | Anforskning 

Hungersnöden 1695?1697 i Helsingfors | Historia Helsinki 

157. Stora hungersnöden. ur Boken om vårt land av Zacharias Topelius 

Klimatet, döden och makten ? 1690-talets klimatkris


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-01-15
Länk till avsnitt

179. Karl XI (1660-1697)

Karl XI (1655?1697) var en betydande och inflytelserik monark. Mest känd för sina militära framgångar, särskilt under det skånska kriget (1675?1679) där han stod emot dansk aggression och säkrade svenska territoriella intressen. Efter kriget lyckades han behålla Skåne, Blekinge och Halland i Sverige genom freden i Lund 1679.


Karl XI var också känd för att ha infört en period av envälde i Sverige och genomfört reduktionen, en politik som syftade till att återta landområden som hade avsatts till adeln under tidigare regeringar. Genom dessa åtgärder stärkte han kungamaktens centrala styrka och minskade adelsprivilegierna.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024-01-08
Länk till avsnitt

God jul alla lyssnare

God jul till alla lyssnare. Nu tar vi några veckors uppehåll öbver helgerna.


Vill du lyssna på fyra julspecial-avsnitt så måste du blir patron


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-12-25
Länk till avsnitt

178. Karl XI:s död och begravning (1697)

Under stora delar av sitt liv plågades Karl XI av svåra magsmärtor. Detta kulminerade på 1690-talet då kungen blev sämre och sämre. Han dog till slut i april 1697 i vad som senare ha konstaterats vara cancer.

Litteratur:

Ett kungligt cancerfall | Doktorn.com

Karl XI - Göran Rystad


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-12-18
Länk till avsnitt

177. Ulrika Eleonora av Danmark (1680-1963)

Ulrika Eleonora d.ä. var en drottning som levde i skuggan av sin svärmor och ägnade sig huvudsakligen åt rollen som mor. Trots sin danska bakgrund arrangerades ett äktenskap med Karl XI för att förbättra relationerna mellan Sverige och Danmark. Hon fick fem söner och två döttrar, men endast en son och döttrarna överlevde barndomen. Trots misstänksamhet vid det svenska hovet visade Ulrika Eleonora engagemang i barnens uppfostran och välgörenhetsarbete. Hon avled vid 36 års ålder och blev en symbol för en plikttrogen och kärleksfull hustru och mor. Begravningen hölls i Riddarholmskyrkan och hon lämnade en ljus bild i historieskrivningen.


Litteratur:

Ulrika Eleonora d.ä., drottning , www.skbl.se/sv/artikel/UlrikaEleonoradadrottning, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Karin Tegenborg Falkdalen), hämtad 2023-12-09.

Ulrika Eleonora d.ä. Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008). Första webbpublicering i december 2014.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-12-11
Länk till avsnitt

176. Kyrkolag och husförhör (1686)

Under Karl XI:s regentskap infördes en ny kyrkolag (1686) som reglerade förhållandet mellan den världsliga och kyrkliga makten. Lagen fick också som konsekvens att läskunnigheten i Sverige ökade.


Avsnittsbild: Husförhöret, Kilian Zoll, Nationalmuseum


Litteratur:

Vem definierar religion? Från kyrkolagen 1686 till omskärelselagen 2001 

Hög läskunnighet redan före folkskolan | popularhistoria.se 

Kyrkan lade grunden till svenskarnas läskunnighet - Universitetsläraren


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-12-04
Länk till avsnitt

175. Judedopet (29 september 1681)

Våren 1681 anländer två judiska familjer till Stockholm. På hösten samma år döps de tolv individerna i Tyska kyrkan inför bl.a. kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora den äldre närvarande som dopvittnen. Vid dopet antog de nydöpta judarna nya namn: Israel Mandel blev Carl Christian och hans fru fick namnet Ulrika Eleonora som en hyllning till drottningen. Moses Jakob antog namnet Gustaf Mikael, och hans hustru antog namnet Hedvig Eleonora.

Litteratur:

Gamla tron levde länge hos folket | popularhistoria.se

Judarnas historia i Sverige | Religion | SO-rummet

Religionsfrihet - Stockholmskällan

Nyfiken på mer kunskap | Judiska museet

Det stora judedopet blev historiskt - Stockholmskällan

"Det stora judedopet" blir utställning i Tyska kyrkan - Människor och tro | Sveriges Radio


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-11-27
Länk till avsnitt

174. Urban Hjärne (1641-1724)

Urban Hjärne har beskrivits som en av stormaktstidens stora genier med kunskaper inom medicin, kemi, litteratur, teater och mycket annat.


Fotot är från Medevi brunns hemsida


Litteatur:

SBL - Urban Hjärne


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-11-20
Länk till avsnitt

173. Det stora oväsendet (1668-1676)

Under medeltiden fanns föreställningar om trolldom och häxor, men det var först under tidigmodern tid som omfattande rättsprocesser mot dessa började. Starkare ortodoxi i synen på trolldom och förmodade förbindelser med djävulen ledde till en masshysteri och starkare statlig inblandning i Europa. I Sverige började häxprocesserna sent och var koncentrerade till norra delen av landet, starkt påverkade av den rådande stormaktstiden och kyrkans inflytande. Rättegångar grundades på barns vittnesmål om påstådda pakt med djävulen, vilket ledde till över 300 avrättningar under denna period.


Trolldomskommissioner, bestående av präster, jurister och lekmän, hanterade rättegångar där påstådda häxor utsattes för tortyr och vattenprov. Trots ifrågasättanden av vittnesmål och metoder fortsatte avrättningarna, vilket kulminerade i massavrättningar som det stora häxbålet i Ångermanland. Det drabbade främst kvinnor, inklusive barn, som dömdes till döden baserat på påståenden om samröre med djävulen. Påverkan av andra länders strängare lagar syns tydligt i områden som Bohuslän.


Mot slutet av perioden började ifrågasättanden av barns vittnesmål och metoder för avslöjande av häxor växa, vilket ledde till en gradvis avmattning av häxprocesserna och till sist avlägsnandet av trolldomsparagrafen från lagboken år 1779. Den typiska bilden av en häxa som en utstött kvinna stämde inte alltid, utan det var ofta kvinnor med bra ställning i samhället som drabbades. Totalt avrättades cirka 400 personer i Sverige, där tre fjärdedelar av dessa avrättningar inträffade under "det stora oväsendet".


Avsnittsbild: Häxprocess i Mora 1670. Tyskt kopparstick. I förgunden djävlar och häxor. Där ovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar. Omkring bålet där de dömda brinner, syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar medan demoner i djurskepnad tumlar i luften.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-11-13
Länk till avsnitt

Alkoholspecial #6 - Glöggens historia i Sverige

Första söndagen i november så är det glöggpremiär, därför pratar jag i veckans avsnitt om just glöggen.


Bli patron om du vill lyssna på hela avsnittet.


Litteratur:

Hur uppstod vår adventsfika med glögg och söta bakverk?

Glögg ? Spritmuseum

Glögg till jul 1800-talsfenomen | popularhistoria.se  


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-11-05
Länk till avsnitt

Alkoholspecial #5 - Ciderns historia i Sverige

Cider har druckit i Sverige i närmare tusen år, men är en undanskymd drick idag jämfört med vin, öl och sprit. Som ett fjärde avsnitt i alkoholspecialserien passar dock cidern utmärkt

Litteratur:

Svensk ciderhistoriaCIDER ? modern dryck med lång historia ? SpritmuseumCider ? Smaka SverigeCidertillverkning | SystembolagetStatistik ? Sveriges Bryggerier

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-10-30
Länk till avsnitt

Alkoholspecial #4 - Vinets historia i Sverige (med Henrik Scander)

Som fjärde avsnitt i alkoholspecialen pratar jag och Henrik Scander från Örebro universitet om vinets historia i Sverige. I samtalet kommer vi också in på mumma, skolmat, vin till julmaten, Erik XIV:s kröning, medeltida kloster, Carl Michael Bellman, vinlusen och mycket mer.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-10-23
Länk till avsnitt

Alkoholspecial #3 - Den bruna spritens historia i Sverige

Efter att ha pratat med Mattias Svensson om öl och med Richard Tellström om brännvin så blir det avsnitt där jag själv pratar om whisky och cognac i Sverige.

Litteratur:

Whisky ? Spritmuseum

Svensk whisky | Systembolaget

Allt om Svenskt whisky - Taysta

Lär dig mer om cognac ? brandyn från franska Cognac | Systembolaget


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-10-16
Länk till avsnitt

Alkoholspecial #2 - Brännvinets historia (med Richard Tellström)

Del 2 i poddens miniserie om alkoholens historia blir ett avsnitt om sprit i allmänhet och brännvin i synnerhet. Vad är egentligen brännvin? Hur länge har vi druckit det? Vad var "två vita och en brun"?


För att få svar på alla dessa frågor ringde jag upp mat- och dryckesexperten Richard Tellström


Omslagsfoto: "Kypare serverar Bernard Valéry snaps på Grand Hotels veranda, Stockholm." Foto taget av KW Gullers 1940.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-10-09
Länk till avsnitt

Alkoholspecial #1. Ölets historia i Sverige (med Mattias Svensson)

Under oktober månad kommer jag att göra några specialavsnitt om alkoholens historia i Sverige. Först ut är ett avsnitt om öl. Jag samtalar med författaren och ledarskribenten Mattias Svensson om starkälsförbudet, öl på recept, motbok, mellanöl, volymprocent, elefantöl och mycket annat.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-10-02
Länk till avsnitt

172. Det svenska indelningsverket (1682-1901)

Indelningsverket var ett system som inrättades för att skapa en vältränad armé som snabbt kunde mobiliseras vid behov, samtidigt som staten inte behövde betala löner till soldaterna. Istället finansierades systemet av bönderna, som betalade det som motsvarade skatt till staten och därigenom undvek själva militärtjänstgöring. Detta system hade sina rötter i ett beslut från 1279, där de som tillhandahöll häst och ryttare till kungens vaktstyrka blev befriade från skatt och utskrivning som soldater.


Det äldre indelningsverket började under Gustav Vasas tid och involverade både infanteri och kavalleri. Infanteriet blev tvångsutskrivet, medan kavalleriet rekryterades frivilligt genom rusttjänst i utbyte mot skattelättnader. Soldater organiserades i "rotar" av gårdar, vilket befriade bönderna från tvångsutskrivning av sina söner.


Det yngre indelningsverket, infört 1682, innebar en omorganisering av den svenska armén. Bönderna som höll en soldat fick skattelättnader och slapp själva bli utskrivna. Kontrakt mellan konungen och landskapen krävde att regementen skulle upprättas och underhållas av bönderna. Soldaterna fick torp och jord för sin försörjning, och detta system gav upphov till en särskild grupp som ägnade sig åt soldatyrket.


Under Karl XI och Karl XII:s tid implementerades indelningsverket fullt ut, och en vältränad armé skapades. Under stora nordiska kriget visade sig indelningssystemet effektivt, men efter kriget återinfördes tvångsutskrivningar och extra skattelättnader för att möta förlusten av soldater. På 1800-talet började systemet visa brister, och det avskaffades gradvis från 1885 och ersattes med allmän värnplikt. Slutligen avskaffades indelningsverket helt 1901 och ersattes av värnpliktsförsvar.


Den sista indelte soldaten avled 1983, nästan 300 år efter att indelningsverket först godkändes av riksdagen. Denna militära organisation var grundläggande för Sveriges försvar under en lång period och genomgick betydande förändringar under sin existens.


Omslagsbilden är "Besiktning av soldattorp av kompanichefen, den indelte soldaten och rotebonden. Färglitografi av V.L.E. Sparre (1866)."


Litteratur:

?Indelningsverket | CENTRALA SOLDATREGISTRET 

Indelningsverket och den indelte soldaten 

Det ständiga knekthållet - Sörmlands museum

De sista knektarna | CENTRALA SOLDATREGISTRET 



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-09-25
Länk till avsnitt

171. Karl XI och Ulrika Eleonoras bröllop (1680)

1680 gifte sig den danska prinsessan Ulrika Eleonora med den svenske kungen Karl XI. Bröllopet var enkelt hållet strax utanför Halmstad för att undvika franskt inflytande. Men trots sin enkelhet var bröllopet en viktig del i att bygga goda relationer mellan arvfienderna Sverige och Danmark.


Omslagsbilden är en målning av David Klöcker Ehrenstrahl på 1690-tal. Från vänster änkedrottning Hedvig Eleonora, Karl XI, Karl XII, Ulrika Eleonora d.ä., Ulrika Eleonora d.y., Fredrik IV av Holstein Gottorp, Fredrika Amalia av Holstein Gottorp och Hedvig Sofia.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-09-19
Länk till avsnitt

170. Karl XI:s reduktion och förmyndarräfst (1680)

Vi lämnar det skånska kriget och tittar på den svenska inrikespolitiken under Karl XI. Specifikt blir det riksdagen 1680 och reduktionen de kommande åren som hamnar i fokus. Reduktionen under Karl XI var ett försök att sanera statens finanser när staten var i ekonomisk kris och beroende av utländsk hjälp. Det fanns också missnöje med den tidigare förmyndarregeringen. Genom reduktionen återtog kronan mark och egendomar som tidigare hade överlåtits till adeln och högadeln. Denna process genomfördes under flera år och gav kungamakten betydande kontroll över landets markinnehav.


(Info om stadsvanring)


Litteratur:

Karl XI:s reduktion slog hårt mot adeln | popularhistoria.se 

Karl XI:s reduktion | Historia | SO-rummet 

203 (Svenska folkets underbara öden / IV. Karl XI:s och Karl XII:s tid)

Karl XI - blf.fi 


Omslagsbilden är Karl XI målad av den svenske konstnären David Klöcker Ehrenstrahl (1628?1698). Porträttet hänger i Audienssalen på Gripsholms slott och ingår i Svenska statens porträttsamling. Foto: Nationalmuseum


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-09-11
Länk till avsnitt

169. Frederna efter Skånska kriget (1679)

Dags att ta Skånska kriget i mål med alla sex freder efter kriget.


För att lyssna måste du vara patron


Instagram: @kungarochkrig 

Twitter: @kungarochkrig 

Facebook: Kungar och krig  


Litteratur: Svenska freder och stillestånd 1249 - 1814 av Ulf Sundberg


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-09-04
Länk till avsnitt

168. Snapphanar och Skånska kriget (1675-1679)

Begreppet "Snapphanar" används för att beskriva de skånska individerna som motsatte sig svenskarna. Ursprungligen var termen nedsättande och associerades med rån och brist på lag och ordning. Det äldsta dokumenterade användandet av "snapphane" är från 1558 av Gustav Vasa, som använde det för att beskriva stråtrövare.


Snapphanerörelsen uppstod under 1600-talets konflikter, särskilt under Karl XI:s krig mellan 1675 och 1679. Snapphanarna var en mångfacetterad grupp som inkluderade friskyttar, bondeuppbåd och "egentliga" snapphanar. De kämpade mot svenskarna och stödde Danmark, och deras aktiviteter var föremål för olika tolkningar från svensk och dansk sida.


Snapphanarna var mest aktiva i norra Skåne och speciellt i Göinge-regionen. Karl XI genomförde hårda åtgärder för att försöka slå ner rörelsen, inklusive bränna gårdar och döda män som kunde bära vapen. Snapphanarna var en blandad grupp, inklusive skogsbönder, äventyrslystna bonddrängar, och fredlösa individer.


Deras handlingar var ibland grymma och våldsamma, och de var i konstant konflikt med svenska trupper. De utförde rekognoscering och spioneri för danskarna och fortsatte motståndet trots freden mellan Sverige och Danmark 1679.


Litteratur:

Snapphanarna ? 1600-talets gerillakrigare 

Loshultskuppen: Då rånade skånska bönder Sveriges krigskassa | SvD 

Hatade sedeln ska betala minnesmärket 

Snapphanar - patrioter, gerillakämpar eller banditer? - Historiska Media 

Snapphanar och friskyttar - Historiesajten.se


Omslagsbilden är ett från ett foto av statyn "Snapphanen" från 1934 av konstnären Axel Ebbe avbildar snapphanen Lille Mads. Statyn står i Hembygdsparken i Hässleholm.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-08-28
Länk till avsnitt

167. Slaget vid Lund (4 december 1676)

Slaget vid Lund 4 december 1676 räknas som det blodigaste slaget i nordisk historia. Källor gör gällande att hälften av de stridande dog och dödssiffrorna beräknas till 9000 man vilket är ofattbara siffror.


Att slaget vid Lund alls ägde rum beror på att den svenske kungen Karl XI bestämde sig för att satsa allt på ett kort - att "segra eller dö". Han ledde sin armé om 8000 man över den frusna Kävlingeån för att möta den danska armén strax norr om staden Lund.


Vill du lyssna på hel avsnittet måste du bli månadsgivare på patreon


Litteratur:

Skånska kriget 1675-1679 av Claes-Göran Isacsson

Lunds historia ? i korta drag 

Slaget vid Lund - visitlund.se 

Eländet tvingade fram slaget vid Lund | Populär Historia


Omslagsbilden är en olljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke som visar när Karl XI samt Rutger von Ascheberg och Erik Dahlbergh, spränger igenom de danska linjerna, på väg tillbaka till den svenska huvudstyrkan.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-08-21
Länk till avsnitt

166. Slaget vid Ölands södra udde (1 juli 1676)

Under det Skånska kriget (1675-1679) var en viktig del att få kontroll över Östersjön. Danskarna ville dels skära av Sveriges möjligheter att udnerstödja de svenska trupperna i norra Tyskland och dels själva skicka trupper till Skånelandskapen.


Ett avgörande slag i kampen om Östersjön blev slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Vid elvatiden förberedde sig flottorna för strid, och vid 12-tiden avfyrade det svenska örlogsfartyget Svärdet det första skottet. Skottets avsikt är oklar, men det ledde till förvirring och felaktiga signaler. Riksamiral Lorentz Creutz gav order till fartyget Kronan att vända utan förberedelser, vilket resulterade i dess snabba förlisning och explosion. Båda flaggskeppen Kronan och Svärdet förlorades, och den svenska flottan gick till reträtt.


Sverige förlorade sina två bästa skepp och två amiraler, samt omkring 1400 sjömän dödades. Kung Karl XI tillsatte en utredning, men ingen dömdes för händelserna. Den svenska flottan besegrades och danskarna kunde behålla kontrollen över Östersjön.


Litteratur:

Stridens verklighet - döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814 av Lars Ericson Wolke

Svenska flottan | Populär Historia


Omslagsbilden är en oljemålning av Claus Møinichen som visar hur Kronan kantrar och exploderar och hur Svärdet omringas av de allierade amiralerna.

Regalskeppet Kronans undergång | Populär Historia

Slaget vid Ölands södra udde 1676 ? Oscar's Historieblogg  


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-08-14
Länk till avsnitt

165. Skånska kriget (1675-1679)

Skånska kriget utkämpades huvudsakligen i Skåne och på Östersjön mot Danmark, och det började som en kontinental konflikt där Sverige var allierat med Frankrike. Kriget startade 1674 med en svensk offensiv mot Brandenburg i norra Tyskland. Danmark förklarade krig mot Sverige den 2 september 1675 och blev en av de huvudsakliga motståndarna i kriget.


Sverige stod inför många utmaningar under kriget. Den svenska militärmakten, som var inriktad på offensiva krig långt borta från beväringarnas hemtrakter, befann sig nu i ett defensivt krig på hemmaplan. Dessutom skrev man ut alla möjliga män, vilket ledde till omfattande deserteringar från den svenska armén. Krigsskådeplatserna var ofta i skogsbygder, vilket gjorde det enkelt för beväringarna att desertera och återvända hem.


Efter kriget befann sig Sverige djupt skuldsatt och Skåne behövde återuppbyggas från grunden. För att undvika nya impopulära utskrivningar och för att klara av ett defensivt krig på hemmaplan genomförde Sverige indelningsverket och reduktionen under 1680-talet. Dessa åtgärder frigjorde ekonomiska resurser som användes för att upprusta armén och förstärka gränserna.


Skånska kriget, även om det slutade med en status quo, förändrade militärorganisationen från grunden och ledde till betydande reformer för att stärka Sveriges militära ställning. Freden i Lund, som bekräftade freden i Fontainebleau, avslutade kriget mellan Sverige och Danmark 1679. Efter kriget genomförde Sverige en period av fredlig utveckling och diplomati för att stärka sin position i regionen.


Litteratur som använts:


Svenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg

Sveriges stormaktstid av Dick Harrison

Stormaktens undergång av Dick Harrison


Omslagsbild: Målning visar en episod under slaget där Karl XI, jämte Rutger von Ascheberg och Erik Dahlbergh, spränger igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-08-07
Länk till avsnitt

Sommarspecial #5 - Den varma sommaren 1994

Veckans avsnitt blir ganska annorlunda mot vanliga avsnitt. Mattias har bjudit in Gustav Brinck-Larsen från Mästerskapspodden för att prata om den varma svenska sommaren 1994 i allmänhet och det svenska VM-äventyret i synnerhet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-07-31
Länk till avsnitt

Sommarspecial #4 - Jubileumsutställningen i Göteborg (1923)

Sommaren 1923 är en av de kallaste och regnigaste i Göteborgs historia, ekonomisk depression hade drabbat Sverige, första världskrigets vapen hade knappt tystnat. Trots detta genomfördes den stora Jubileumsutställningen i Göteborg. 

Litteratur:

Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 - Historisk kuriosa

Jubileumsutställningens område 1923 | Göteborgs historia


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-07-24
Länk till avsnitt

Sommarspecial #3 - Fersenska mordet (sommaren 1810)

Det var en molnig sommardag den 20 juni 1810. Vädret var kylslaget för att vara i juni, runt 14 grader, och det såg ut att bli regn.

Och in till Stockholm kom begravningståget med kronprins Karl Augusts kropp i likkistan. I en av vagnarna satt riksmarskalk Axel von Fersen. Detta skulle bli hans sista dag i livet.

Litteratur:

"Axel von Fersen lynchades av folkmassan" Populär Historia

"Fersenska mordet 1810" Stockholmshällan

"Axel von Fersen den yngre, 1755-1810"


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-07-17
Länk till avsnitt

Sommarspecial #2 - Slaget vid Svensksund (sommaren 1790)

Sommarspecial 2 hoppar fram till sommaren 1790 då det största sjöslaget i svensk historia går av stapeln vid Svensksund i Finska viken.


Bli patron för att lyssna på hela avsnittet


Litteratur:

Svenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg

"Slaget vid Svensksund" Peter Englund


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-07-10
Länk till avsnitt

Sommarspecial #1 - Slaget vid Hova (sommaren 1275)

Juli månad är, som traditionen bjuder, vikt för sommarspecial i Kungar och krig. I veckans avsnitt går vi tillbaka till sommaren 1275 och slaget vid Hova.


Litteratur:

Sundberg, Ulf (2010) Medeltidens svenska krig


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-07-03
Länk till avsnitt

164. Karl XI:s barndom (1655-1672)

Dags för näste regent - Karl XI. I veckans avsnitt blir det kungens barndom som avhandlas.


Bli patron för att lyssna


Litteratur:

Karl XI - riksarkivet

Karl XI ? envåldshärskaren | Popularhistoria.se


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-06-26
Länk till avsnitt

163. Hedvig Eleonora (drottning 1654-1660)

Äntligen dags för en drottning igen - Hedvig Eleonora. Hon gifter sig med Karl X Gustav 1654 och är drottning fram till hans död 1660. Men det är först som änkedrottning som hon får verklig makt.

Litteratur:

Hedvig Eleonoras drottningvälde | Popularhistoria.se

Hedvig Eleonora, drottning , www.skbl.se/sv/artikel/HedvigEleonoradrottning, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Merit Laine), hämtad 2023-06-12.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-06-19
Länk till avsnitt

162. Maria Eufrosyne av Pfalz (1625-1687)

Barnbarn till kung Karl IX, systerdotter till Gustaf II Adolf och bror till Karl X Gustav. Maria Eufrosyne av Pfalz är en viktig person under den svenska stormaktstiden.


Bli Patron för att få lyssna


Litteratur:

"Maria Euphrosine De la Gardie"


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-06-12
Länk till avsnitt

161. Lasse Lucidor (1638-1674)

En person som lever under den svenska stormaktstiden men som inte har något med krigen eller slagen att göra är Lasse Lucidor. Han levde ett kort och stormigt liv som lyriker, författare och vissångare.


Bli patron för att slippa reklam och lyssna på alla avsnitt!


Litteratur:

Riksarkivet - Lasse Lucidor


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-06-05
Länk till avsnitt

160. Ebba Brahe (1596-1674)

En av stormaktstidens mest inflytelserika personer är Ebba Brahe. Förutom att förvalta en massa bruka och se till att slott byggdes hann hon med en kärleksrelation med kungen.


Lyssna på hela - https://www.patreon.com/posts/160-ebba-brahe-83620317


Litteratur:

Ebba Brahe ? I maktens centrum | Popularhistoria.se av Svante Norrhem

Ebba Brahe, skbl.se/sv/artikel/EbbaBrahe, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Svante Norrhem), hämtad 2023-05-26.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023-05-29
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.