MetalGeezer?s Podcast

Vi går vidare i vår genomgång om åttiotalet. Detta stilbildande decennium där så många av hårdrockens klassiska händelser och plattor såg dagens ljus. Glamrocken tog mer plats. Trash Metal blev ett fenomen. Gamla hjältars karriärer var fortsatt relevanta samtidigt som nya förmågor kom fram med energi och entusiasm och utmanade om fansens gunst. Förra avsnittet avhandlade åren 1980-1984 och nu tar vi årtiondet i mål med åren 1985-1989. 

Åttiotalet var ett speciellt årtionde på många sätt, inte minst när det gäller musiken. Därför var det nu dags att återvända till denna tidsepok. Förra gången jag gjorde besök i detta decennium var det djupdykningar år för år, medan jag denna gång delar upp årtiondet i två delar. Den första delen, som spänner mellan åren 1980-1984, är helt logiskt först ut.  Efter ett sjuttiotal som nyss gått i graven var det nya decenniet fullt av energi och framtidstro, något som också märktes i all fantastisk hårdrock som såg dagens ljus dessa år. Följ med på en resa tillbaka till de fem första åren i det gyllene decennium som präglat så mycket av den hårdrock vi ser idag.

Progressiv metal är inget som brukar avhandlas mycket i MetalGeezers podcast. Helt enkelt för att det inte tillhör favoritgenrerna. Undantaget är kanadensiska trion Rush. Ett band med en lång och innehållsrik karriär, som alltid funnits med bland favoriterna hos undertecknad. Följ med på en resa i medvind och motgång för bandet som numera avslutat karriären. Deras musikaliska arv lever dock vidare, deras anseende är skyhögt. och det med rätta.

Det finns oändligt mycket band därute, och många är förstås stora och välkända. Andra spelar i en division under, men har ändå en stor fanbase. Ytterligare andra levererar fantastisk musik men flyger under mainstream-radarn. Dags att hylla och lyfta fram några för den breda massan mindre kända band. För er som följer MetalGeezers Podcast kommer en del av namnen att var välbekanta, andra inte. Följ med på en odyssé bland artister lite utanför de stora scenerna som förtjänar att uppmärksammas lite extra.

Danska Pretty Maids är är ett typiskt klassiskt heavy metal band. Man har genom åren oförtrutet spridit sin melodiösa och slagkraftiga hårdrock över världen. Sin första storhetstid hade bandet i mitten på åttiotalet, och då släppte man två av sina riktigt klassiska album. Detta avsnitt siktar in sig på just dessa båda mästerverk och skärskådar dem grundligt. Bandet har gjort många odödliga plattor, men just dessa två har ändå en särställning i deras diskografi. Följ med på en tidsresa tillbaka till fluffiga frisyrer, spandexbrallor, pastellfärger och alldeles underbar musik.

I vår serie där vi går på djupet kring en speciell artist eller grupp har vi nu kommit till en av de riktiga tungviktarna. Led Zeppelin skapade, tillsammans med Black Sabbath och Deep Purple, det fundament som hårdrocken byggs på än idag. Utan dessa titaner hade vi inte haft den hårdrock vi har idag. Led Zeppelins karriär blev inte så lång som det var tänkt, men under det dryga decenniet man var aktiv var man ett av världens absolut största band - oavsett genre. Där Black Sabbath var tyngst och Deep Purple mest snillrikt melodiösa var Led Zeppelin de mest innovativa. Med sin unika formula och skyhöga musikaliska skicklighet skapade man odödlig musik och historia.

I serien digitalt blandband har vi nu kommit fram till förra decenniet. Hårdrockens utveckling visar sig även i denna uppställning. Många nya artister, mycket moderna influenser. Helt enkelt ett tvärsnitt av hur den hårda rocken av idag gestaltar sig. Det finns ett stort värde av att inte fastna i gamla hjulspår och bara navelskåda förlupen tid, något som gäller både utövare och fans. Alla tidsepoker har sin hjältar, och de ska rätteligen hyllas, men icke desto mindre finns mycket oerhört fascinerande och fantastisk musik att upptäcka bland den nya generationen metal vilket visar sig i detta avsnitt.

För en tid sedan gjorde jag ett avsnitt som handlade om fenomenet Glam Metal. Nu är det dags för en uppföljande fördjupning. Vi tar avstamp i den tidiga historien med Glam Rock och beger oss ut på en odyssé bland glitter och platå som tar oss in i nutiden. Via storhetstiden på åttiotalet och det nittiotal som innebar en tynande tillvaro för anhängare av spandex och kajal landar vi i hur Glam Metal mår idag. Vi hör om band som försökt haka på trenden när den var som hetast, och artister som alltid varit genren trogen. Följ med på en resa kantad av smink och pastellfärger där vi avhandlar en av hårdrockens mest vattendelande genrer.

Vi närmar oss slutet på 2023, och som sig bör är det dags för en summering av året som gått. Vilka plattor kom ut, vilka konserter var minnesvärda? Säkert har ni alla egna personliga favoriter att återvända till, och detta är MetalGeezers höjdare från året. Ur ett personligt perspektiv gör vi i detta avsnitt en tillbakablick på 2023. En liten blick framåt på 2024 hinner vi förstås också med. Följ med på en resa genom ett år som innehållit så mycket och som är värt att återuppleva.

I serien om olika artister har vi nu kommit fram till ett av de mer ikoniska banden. Slipknot från Iowa har en brokig historia fylld med kontroverser och interna slitningar. Trots detta, eller kanske just därför, har man skapat otaliga milstolpar i hårdrockshistorien. Det är kanske inte var mans musik, men deras fans är många och entusiastiska. Som liveakt är de svåröverträffade och de förtjänar sin plats bland de stora banden. Följ med i berättelsen om ett av de mer intressanta banden som förgyllt den hårda rockens värld.

Att göra listor är något som musikintresserade, även  hårdrockare, gillar att göra. En annan syssla kan vara att göra jämförelser. Ofta kan det bli funderingar och diskussioner kring vem som egentligen är bäst av två gitarrister. Eller vilken skiva av dessa två är bäst med det just det här bandet. Vi tar detta ett steg vidare i dagens avsnitt, och radar upp ett ett antal jämförelser. Detta är förstås en helt personlig lista, och åsikterna är inget facit utan ska ses som något av en inlägg i en debatt av lättare karaktär.

Vi fortsätter att skärskåda valda artister ur hårdrockshistorien. Denna gång har turen kommit till Gary Moore. En gitarrvirtuos med ett starkt CV. Både som soloartist och i bandkonstellationer skapade han historia. Privat var han en bitvis komplex person som drevs av demoner, men lyckades oftast balansera sitt konstnärskap med yttre faktorer på ett förtjänstfullt sätt. Följ med i historien om en av de mer inflytelserika gitarristerna hårdrocksvärlden skådat.

Vi fortsätter serien med klassiska album, och har denna gång grävt fram ett riktigt guldkorn. Rainbows tyngsta sättning med Ronnie James Dio på sång och Cozy Powell på trummor bredvid kappellmästaren Ritchie Blackmore är verkligen klassisk. 1978 kom deras tredje giv. Tillika blev det den sista med denna uppsättning musiker. Ritchie ville driva bandet i en mer kommersiell riktning, något varken Dio eller Powell var intresserade av. Detta testamente står dock kvar som ett monument över musikalisk genialitet.

Vad kännetecknar ett klassiskt album? Finns det någon tidslinje för när en skiva får betraktas som en klassiker? Ett par av de frågor vi tar upp i detta avsnitt. Vidare försöker vi bena ut skillnaden på ett klassiskt album och en skiva med kultstatus. Det finns kanske inga helt givna svar på dessa frågor, och mycket ligger hos individens personliga val. Icke desto mindre är hårdrockens historia fylld med album som med rätta betraktas som klassiska, och vi går igenom en stor del av dessa. 

De flesta stora band kommer från England eller USA. Historiskt sett finns ursprunget till dagens rock och metal i dessa två länder. Med tiden har det uppkommit många tongivande konstellationer i många andra länder. Tidigare har vi gått igenom bland annat Sverige och Kanada. Nu reser vi till andra sidan jorden och fördjupar oss i den livaktiga hårdrocksrörelsen där. Välkomna till ett avsnitt om den hårda rocken i Australien.

För en tid sedan gjorde jag ett avsnitt om Power Metal. Då detta är en stor och omfattande genre finns all anledning till ett uppföljande avsnitt. Denna gång med fokus på genrens historia från grunden fram till idag. Dessutom fördjupas ämnet mer än i det tidigare avsnittet. Power Metal må vara bespottad av vissa - dock inte av undertecknad - men genren är livaktig. Att avsätta ännu ett avsnitt känns därför bara naturligt.

Vi startar ett nytt koncept i Metalgeezer's podcast. Att göra en rankning av bands olika plattor är i sig inget ovanligt, det görs på många olika håll. Men icke desto mindre är det premiär här, och vi startar med ett av de stora banden. AC/DC har släppt totalt 16 studioalbum. Liveskivor och samlingsalbum är inte medräknade i rankningen, och inte heller de två studioplattorna man släppte i Australien under tidigt sjuttiotal. Återstår att se om ni håller med i denna högst personliga lista över dessa giganters diskografi och dess inbördes rankning.

I serien om digitala blandband har vi nu kommit in i 2000-talet. Åren 2000-2009 uppvisar bitvis nyare och modernare hårdrock. Utvecklingen går framåt och influenserna blir flera. En inriktning är att det blir mer aggressiv och hårdare metal. Självfallet återfinns givetvis de gamla hjältarna även här, i ett par fall med bejublade återkomster. Välkomna till ett avsnitt där gammalt och nytt möts i en skön symbios.

Vi startar en ny serie i Metalgeezer. En djupdykning i klassiska hårdrocksalbum där vi går igenom plattan i detalj. Hur gick det till när man spelade in skivan, vad handlar låtarna om och hur togs den emot? Hur har den bestått under de år som gått sedan utgivningen? Först ut i serien är Def Leppards mästerverk Pyromania från 1983. I mitt tycke är detta bandets kreativa höjdpunkt, och därför blir det en naturlig start på detta segment.

Knappt hemkomna från Download Festival i Storbritannien så var det dags igen. Denna gång gick färden till vårt grannland i väster och dess huvudstad Oslo. Tons Of Rock stod på agendan för helgen. Tre dagar av festivalhäng med allt vad det innebär, och med massor av högoktanig metal. Men hur var det då? Följ med på en odyssé genom tre intensiva men väldigt givande dagar.

Download Festival är slut för denna gången. Ännu en fantastisk festival är till ända. Fyra dagar av härlig stämning, trevliga människor, minnesvärda upplevelser och förstås underbar musik. Vi gör en resumé av Storbritanniens största hårdrocksfestival, och minns tillbaka. Vad tar vi med oss, vilka konserter var de bästa? En personlig reflektion av fyra mäktiga dagar finner ni i dagens avsnitt.

Är hårdrock kultur? Ska hårdrock nämnas i de fina salongerna? Är det egentligen något hårdrocken önskar, att bli rumsren och accepterad? Mår man bäst av att vara en genre lite i utkanten av etablissemanget? Dessa frågor och funderingar tar jag upp i dagens avsnitt av MetalGeezer's podcast. Det finns kanske inga givna svar, men diskussionen är utan tvivelsutan ändå intressant.

Sommaren närmar sig, och därmed också festivalerna. Som sig bör finns ett antal festivalbesök inplanerade i kalendern, i ett antal olika länder. Resan går till England, Norge och Sverige för att avslutas i Danmark. Från de största evenemangen till de minsta, intensivt men oerhört givande förstås. Vi går igenom de olika festivalerna och vad vi förväntar oss. Följ med på en odyssé till festivalerna där det händer.

För ganska länge sedan släpptes ett avsnitt om hårdrockens trumfkort ballader. Många som inte i övrigt gillar de hårda riffens konstnärer uppskattar ofta ändå de ballader som de mejslar fram. Även vi som älskar denna genre håller också förstås balladerna högt. De är grädden på moset, om man så vill. Vi följer upp tidigare avsnitt med ytterligare exempel på grymma låtar med mjukare riff. Som bekant är det närmast en outsinlig källa att ösa ur, men vi gör ett försök att dyka under ytan och gå på djupet. 

Efter ett lite längre uppehåll  är vi tillbaka med ett nytt avsnitt. Denna gång tar vi tempen på några mindre kända akter inom hårdrocken. Det finns många band som når relativt begränsad framgång, men ändå har höga kvalitetsnivåer. Orsakerna kan vara många. Allt ifrån ren otur till egen förskyllan. Oavsett vilket är det dags att uppmärksamma några av dessa artister en gång för alla, vilket härmed sker i detta avsnitt av MetalGeezer's podcast.

Hårdrock har alltid varit utsatt för moralpanik. Det kan handla om budskap i texter som man tror sig veta är av ondo och som uppviglar till hemska handlingar. Ibland gäller det de grafiska omslagen och deras signalvärde. Ofta bottnar det i brist på kunskap och insikt. Lika ofta handlar det om ointresse för att sätta sig in i det man problematiserar. Gjorde man det mer skulle många inse att förfäran är betydligt överdriven. Vi gör ett uppföljningsavsnitt på ett ämne som tidigare avhandlats i denna podcast.

Vi fortsätter serien med digitala blandband. Efter att ha avverkat sjuttio- och åttiotalet är vi nu inne i nittiotalet. Ett årtionde ofta - med rätta- betraktat som en ökenvandring. Åtminstone för de rättrogna metal-heads som skyr trender som grunge och nu-metal. Icke desto mindre finns guldkorn att vaska fram som inte berör dessa genrer. Följ med i en botanisering i den hårdrock som kom under detta årtionde och som håller än idag.

Hur många gånger kan man återanvända en ackordsföljd? Hur många textrader kan man använda flera gånger? Oundvikligen så blir det ofta ett gränsland mellan sådant som gjorts och musik som skapas på nytt. Oftast handlar det om tillfälligheter, ibland om medveten stöld. Vi försöker reda ut begreppen  och ger exempel från hårdrockens värld. Lyssna och bedöm själva.

Liveplattor är ett kapitel för sig. Ofta putsade i studion och ihopklippta av olika konserter för att ge den bästa audiella upplevelsen. De mest hängivna fansen tar ofta detta ett steg längre. Bootlegs, olagliga liveupptagningar från konserter, var ett fenomen som var som störst fram till nittiotalet då vinylens storhetstid tog slut. Med ett ofta risigt ljud och med väldigt höga priser fanns det ändå en stor underground-marknad för dessa ofta förvånansvärt avancerat sammanställda utgåvor. Vi  tar ett grepp på detta fenomen i dagens avsnitt.

I detta avsnitt tar vi ett grepp på en ny genre. Lite utanför hårdrockens ramar men ändå bitvis besläktat. Begreppet Skatepunk täcker måhända inte in alla band som omnämns här, men det visar ändå inriktningen. Snärtiga låtar med vassa refränger,  publikfriande shower och ofta ett politiskt budskap. Vi går igenom några stora namn i denna genre. Gemensam nämnare är närmast uteslutande artisternas lyrik som har ursprung i frustration mot sociala orättvisor och och uppror mot politisk elit.  

Vår trestegsraket går nu i mål. Efter att ha avhandlat musikåret och konsertåret 2033 blickar vi ny framåt. Vi ska försöka ta tempen på vad som väntar under det år som nu börjar. Kommer det en baksmälla på konsertfronten efter det intensiva år som just passerat? Vilka skivor kan vi hoppas på och finns det något genombrott att glädjas åt? Vi putsar kristallkulan och spår i kaffesump i detta avsnitt.

Vi fortsätter att summera det år som gått. Efter att ha avhandlat musikåret 2022 tar vi oss nu an konsertåret 2022. Det var ett högintensiv återkomst till turnéer för många band. Kombinationen av uppskjutna och nytillkomna konserter gjorde att utbudet blev extra stort. Utsvultna fans och artister förenades i glädjen att åter kunna dela konsertupplevelsen. Det blir både en allmän betraktelse och förstås en personlig vinkling i detta avsnitt.

År 2022 närmar sig sitt slut, och ett nytt år väntar. Som sig bör är det då dags att sammanfatta det år som gått och att blicka framåt mot 2023. Detta gör vi i tre separata delar. Detta första avsnitt är ett axplock av händelser och skivsläpp . Nästa sedan kommer att fokusera på konsertåret, medan det tredje spanar ut mot det år som väntar bakom hörnet. Häng med i denna trestegsraket där vi både sammanfattar och skärskådar.

Kombinationen hårda riff och skräck är vanlig. Faktum är att fenomenet har gamla anor. Redan på femtiotalet kom de första exemplen. Under de nästföljande årtiondena förfinades detta upplägg. Gradvis har man höjt ribban för vad som är tillåtet och hur långt man törs gå. Vi gör en djupdykning i hur man genom åren försökt skrämma och fascinera sin publik med ockultism och skräck.

Vi botaniserar vidare i passerade årtionden och hamnar denna gång i åttiotalet. Ett decennium fyllt av olika trender och stilar även inom hårda rocken. Det var då det stora genomslaget för den moderna varianten av hårdrock fullbordades. Ett digitalt blandband från detta årtionde är förstås närmast omöjligt att göra utan att vissa epos får stå åt sidan. Icke desto mindre är detta ett tvärsnitt av klassiska stycken från ett oförglömligt årtionde. Välkomna till ännu ett digitalt blandband.

1984 inträffade det som många hoppats men inte vågat tro på. Ett av världens största hårdrocksband återförenades. Deep Purple Mk II var tillbaka, och det med besked. En riktigt bra platta och en vital återföreningsturné gladde alla fans och lovade en ljus framtid. Gamla oförrätter kom dock snabbt i dagen och turbulensen ökade. Hör mer om hur ett av hårdrockens riktigt stora giganter kom tillbaka och vad som sedan hände. 

Kommer ni ihåg kassettbandet? När man satt framför musikprogrammen i radion eller hemma hos någon polare och skapade blandband. Den tiden är förstås förbi. Nu i streamingens tidevarv känns det som en evighet sedan man satt och klippte och arrangerade ihop sina favoritlåtar på en magnetremsa i ett plastfodral. Idén kan dock återanvändas, vilket vi gör här i flera avsnitt varav det första tar avstamp i sjuttiotalet. Tjugo omistliga låtar att lägga in i sin digitala lista. 

Ett bands utveckling är inte helt okontroversiell. Inte minst är artisternas fanbase ofta känslig för alltför stora förändringar. Samtidigt är det ofta oundvikligt att de musikaliska konstnärerna väljer andra vägar att beträda. Detta kan ibland skapa konflikter, eller ibland även förståelse och uppskattning. Inte minst gäller det fenomenet att sälja sig till marknaden som det innebär att få en radiohit. Vi dissekerar ämnet i detta avsnitt.

Hårdrocken har sin grund i sent sextiotal, tidigt sjuttiotal som bekant. Detta innebär förstås nu när vi skriver 2022 att flera generationer växt upp med och lever med den hårda rocken. Hur har det påverkat lyssnandet mellan generationer? Är det uppdelat på gammal och ny metal? Kan man lära gamla hundar sitta, respektive introducera fjuniga ynglingar till de tidiga gudfäderna? Dessa frågor tar vi ett grepp kring i detta avsnitt.

Musikaliska legosoldater har vi avhandlat. I samma avsnitt gick vi igenom lojala lagspelare. Nu tar vi ett nytt grepp inom samma konceptsfär. Det finns ett antal musikaliska genier som spelar parallellt i flera band. Man kan tycka att ett band kan räcka, men förvånansvärt många skapar musikaliska karriärer i flera konstellationer samtidigt. Vi går här igenom några exempel på dessa mångsysslare.

Rockvärldens bästa röst, en fenomenal låtskrivare, en fantastisk scenpersonlighet, en legend i den rätta bemärkelsen. Freddie Mercury lämnade ingen oberörd. Med sin obestridliga talang kombinerat med en total karisma på scenen var han på många sätt ett unikum. Tillsammans med de övriga i Queen skrev han rockhistoria. Hans alltför tidiga död lämnade ingen med en relation till bandet oberörd. Vi berättar här historien om Freddie Mercurys sista år och vad som skedde efter hans tragiska bortgång.

Avskedsturnéer är något som blivit mer frekvent i takt med att flera artister varit med i många år. Men hur man lägger upp sitt sista farväl till publiken kan vara väldigt olika. Allt ifrån ett faktiskt avslut till en parentes innan karriären oförtrutet går vidare. Ibland hinner man inte ens med en sista turné innan allt är över. Vi går igenom olika exempel på allt detta i detta avsnitt. Och lägger dessutom till några exempel på artister som nog borde ha gjort sin sista turné.

Tyska Accept är nog det närmaste man kan komma New Wave Of British Heavy Metal utan att vara brittiska. De har varit sin formula trogna under alla år. Precis som många andra långlivade akter har man haft sina dalar och toppar. Dessutom har ett stort antal medlemsbyten skett genom åren. Wolf Hoffman är konstanten som hela tiden drivit bandet. På senare år har man dessutom gått en andra vår till mötes och är mer relevanta än på länge.

Visst finns det album som sticker ut över det vanliga. Plattor som med tiden blivit klassiker. Skivor som man alltid kan återkomma till och njuta av, oavsett vad. Vi listar fem sådana milstolpar i dagens avsnitt. Det lär bli fler avsnitt i detta ämne med olika inriktning, fokus denna gång ligger på åttiotalet.

I serien om rockartisters historia har vi nu kommit fram till en riktig legend. Både som sångare i Black Sabbath och som soloartist har Ozzy Osbourne betytt oerhört mycket för hårdrocken genom åren. Att han dessutom är en färgstark figur privat gör honom än mer intressant. Vi fokuserar i detta avsnitt primärt, men inte enbart, på hans solokarriär. Följ med på berättelsen om en av heavy metals titaner. En sann legend och stilbildare värd all respekt.

Nyss hemkommen från Download Festival i England och på väg till Tons Of Rock i Norge börjar tankarna på festivalers framtid åter göra sig påminda. Hur ser det ut om fem-tio år? Kommer samma band att fortsätta vara dragplåster eller kommer det några nya? Det är en stor utmaning för de olika festivalerna att förnya sig och ändå bibehålla intresset. Inte för att det är något fel på de band som är huvudakter idag, utan snarare för att tiden har sin gång. En tanke som väckts tidigare, och som är ständigt aktuell.

Vi startar upp en ny serie här på MetalGeezer. Fokus ligger på händelser som på något sätt har haft en inverkan på hårdrocken, dess utövare och fans. I första avsnittet tar vi upp den tragiska dödsolyckan i småländska Dörarp 27/9 1986. Cliff Burton, basist i det mot stjärnorna stigande Metallica, omkom i en busskrasch under en resa från Stockholm mot Köpenhamn på bandets Europaturné. Platsen är numera en historisk vallfärdsplats för fans från hela världen. Det är en både mäktig och gripande upplevelse att bevista den -  det kan jag personligen intyga.

När Deep Purple splittrades 1976 hade bandet sedan tidigare gett upphov till ett par högklassiga akter i form av Ian Gillan Band - senare Gillan - och Ritchie Blackmore's Rainbow. Nu tillkom även en ny konstellation skapad av sångaren David Coverdale. Efter ett par soloverk bildade han Whitesnake  Man har genomgått många medlemsbyten och musikaliska skepnader genom åren, vilket avhandlas i detta avsnitt. Följ med i historien om Whitesnake. Ett band som såväl hyllat sitt brittiska bluesarv som flirtat med amerikanska hitlistorna.

I serien om olika genrer inom metal har turen nu kommit till den neoklassiska hårdrocken. Att förtjänstfullt blanda klassiska tongångar med de hårda riffen är en konst i sig. Många är kallade, få är utvalda att verkligen lyckas. Men när det blir bra är det i sanning en konstform att beundrar och njuta av. Vi tar avstamp i de tidiga hjältarna, och jobbar oss framåt. Och ja, en viss super-shredder från Upplands Väsby är förstås med i detta avsnitt.

Min serie om band och artisters historia fortsätter. Denna gång tar jag mig an ett kaliforniskt gäng som rent musikaliskt betytt mycket för hårdrockens utveckling, men som drabbats av interna slitningar. Eddie Van Halens gitarrspel var både innovativt och banbrytande, och bandets musik kombinerat med deras image gjorde dem till världsartister. Medlemmarna drog dock inte alltid jämnt. Tillsammans med andra problem påverkade det gradvis  deras karriär. Inte desto mindre är Van Halen ett av de största namnen inom hårdrocken, och ett givet inslag i denna serie om artisters historia.