P1 Dokumentär: Miniserie

På Kumlaanstalten sitter många av landets grövsta kriminella, de vill fortsätta begå brott inifrån fängelset och försöker värva insiders. Samtidigt kämpar ledningen med att förhindra infiltration.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäck besöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen.

- Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu.

Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren.

Ökar sårbarheten

Trycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation.

- Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla.

Hur ska anstalten stå emot risken för insiders?

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

I en lägenhet i Göteborg hittar polisen ett sönderrivet brev. Det är skrivet av en gängledare och har blivit utsmugglat från häktet av en kriminalvårdare. En kvinna som har blivit infiltratör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jana har tagit anställning som kriminalvårdare på Göteborgshäktet. Vad hennes arbetsgivare och kollegor inte vet är att hon har en plan. Att hjälpa en livstidsdömd gängledare som vill bli frikänd. Det ska komma att bli ett av de grövsta fallen av infiltration inom Kriminalvården i Sverige.

Demokratihotande problem

I den rådande kriminalvårdskrisen med överbeläggningar och brist på personal har det seglat upp ett nytt säkerhetshot - kriminalvårdare som låter sig styras av kriminella och agerar insiders inifrån häkten och anstalter. 

- De kan påverka rättegångar och påverka vittnen eller på annat sätt få in eller ut information. Jag tror tyvärr det kommer öka, säger kriminalvårdaren Stefan Römer.

Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. I serien berättar hon om utsmugglade brev och insmugglade mobiler och droger, och tar oss med in på Kumlaanstalten där kampen pågår för att stoppa grovt kriminella från att skaffa infiltratörer. 

Jana heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

En känd gängledare går ut live på Instagram. I handen håller han en kalashnikov i guld. Bland tittarna finns tusentals barn och unga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Gängvåldet finns i deras vardag på Tiktok, på Instagram och på Snapchat. Det pågår ett krig där ute, men det är också ett informationskrig, som handlar om att sprida fruktan, säger författaren och före detta politikern Evin Cetin.

Rekrytering via sociala medier

I oktober 2023 sker något nytt i Sverige, när en fraktion inom det så kallade Foxtrotnätverket håller en sorts presskonferens i sociala medier.

? Det var helt sjukt att se så många livetittare och så många barn som kommenterar. Man önskar att det inte vore Sverige ? men det är Sverige, säger brottsutredaren Luay Mohageb vid polisen.

? Och jag vet ju gängen rekryterar barn genom sociala medier. De kan till och med skriva jobberbjudanden i sina stories, säger Diamant Salihu, reporter på SVT.

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist ? och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.

I det tredje och sista avsnittet möter vi bland andra 12-årige ?Leon?, som konsumerar gängens propaganda i sin mobil ? och 16-årige ?Enis?, som själv blivit rekryterad för att utföra ett mord.

?Leon? och ?Enis? är fingerade namn och deras röster är utbytta.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

En av Sveriges största artister sänder live i sociala medier och riktar sig mot sina fiender. I kommentarerna skriver någon en varning: Du kommer att bli klippt. Ett år senare är artisten död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör ? och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale.

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist ? och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.

Mordet på Einár

I det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

En ung kille ligger medvetslös på en gräsmatta. Någon filmar när en annan person går fram och skjuter ett skott i hans huvud. På kort tid blir klippet viralt i sociala medier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I takt med att gängvåldet har ökat de senaste åren har också gängkulturen börjat spridas mer och mer i sociala medier. I barn och ungas favorit-appar syns bilder på drogförsäljning, kontanter och märkeskläder, men också grova våldsbrott som skjutningar och mord.

? Den här typen av gangsterismer marknadsförs till barn i sociala medier. Det är ett led i underhållningen som är deras digitala liv. De här kidsen har tillgång till våld och chockerande händelser dag ut och dag in, vilket är helt sjukt, säger brottsutredaren Luay Mohageb.  

Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist ? och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I serien möter vi bland andra 16-årige ?Adam? vars vän lockades att begå ett mord, och 12-årige ?Leon? som följer gängkulturen i sin mobil.

?Adam? och ?Leon? är påhittade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Varje år anmäler hundratals svenskar att de blivit romansbedragna på nätet. Anmälningarna läggs ofta ned. Polisens enda verktyg är att informera och varna. Violet har startat en förening för drabbade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Man vill ju ha pengarna tillbaka. Så man fortsätter hålla kontakten. Och det är ju det bedragarna vet. De har ännu en hållhake på en, för de vet att man vill ha pengarna tillbaka.

Det säger Violet Petersson, som 2018 blev lurad att betala flera hundra tusen kronor till en romansbedragare. Pengar hon inte sett röken av sedan dess. Men som hon påminns om varje månad, då hon måste betala av på lånen som hon tog för bedragarens räkning.

Polisanmälningar läggs ned

För den som blivit utsatt för ett romansbedrägeri finns inte mycket hjälp att få från samhället. Nästan alla polisanmälningar läggs ned, eftersom pengarna ofta gått utomlands och då blir ärendena svåra för polisen att utreda.

- Pengarna kanske har skickats under ett halvår, ett år, så de är ju väldigt långt borta innan vi kommer ikapp dem, säger Lotta Mauritzson, samordnare på polisens nationella bedrägericentrum.

Polisens bästa verktyg är att informera och varna så att brotten inte hinner ske, enligt Lotta Mauritzson. Ändå fortsätter människor att bli lurade och banker och låneinstitut lånar ut pengar till människor som tror sig har mött kärleken via nätet. 

Föreningen Stoppa Romansbedrägerier

När Violet Petersson pratade med andra drabbade och upptäckte hur dåligt alla mådde av den ekonomiska situation de hamnat i och av skammen att ha blivit lurade, tog hon initiativ till föreningen Stoppa Romansbedrägerier.

Föreningen jobbar hårt med information till samhället om konsekvenserna av romansbedrägerier.

Violet håller föredrag för banker, som hon tycker lånar ut pengar alldeles för lätt. Föreningen söker ekonomiskt stöd från Brottsoffermyndigheten för att kunna nå ut till myndigheter som polis, kronofogde och skuldrådgivare. Man skriver till politiker i riksdagen och har haft ett möte med justitieministern.

Gemensam handlingsplan för landet

- Varför finns det inte en gemensam handlingsplan för landet, så att drabbade möts av poliser med samma kunskap, oavsett var man bor?

Men framför allt är föreningen en mötesplats och ett stöd för drabbade, och Violet och andra frivilliga drabbade erbjuder samtal, i skrift, telefon eller vid fysiska möten.

- Det är fortfarande alldeles för få som har förstått vad detta är. och som har den förutfattade meningen att den som är offer har sig själv att skylla, säger Desirée König i föreningen.

- Det gör mig bekymrad att många har den stöddiga attityden. Som säger: jag skulle aldrig bli lurad.

Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Sophie Andersson

En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

Trots alla varningar blir allt fler kärleksbedragna på nätet. 2022 var brottsvinsten 609 miljoner. I flera månader invaggades Elias i tron att han mött den rätta. Men vem satt på andra sidan skärmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elias, 30, träffar ryska Daria på en kristen dejtingsida, precis när Rysslands krig mot Ukraina brutit ut. Elias är ung och vet hur internet fungerar, han vet att man kan bli lurad. Ändå faller han för Daria, den fina tjejen som han kan ha djupa, intellektuella samtal med.

Kollar allt

I början kontrollerar han, för säkerhets skull, allt hon berättar om sig själv: staden hon bor i, platsen där hon växte upp, hennes jobb i nagelsalongen, adresser. Allt hon skriver om stämmer och finns på riktigt, inget är konstigt. Tanken på romansbedrägeri känns absurd.

Elias tycker det känns väldigt rimligt att Daria gärna vill komma till Sverige och hälsa på, särskilt nu när det är krig. Han har förståelse för att hon inte har pengar till hela flygbiljetten, hon säljer ändå ett guldhalsband för att ha råd att resa. Han hjälper till med ett par tusen kronor - men han ska bli av med mycket mer pengar än så.

Fejkprofil

För Daria kommer aldrig. Det uppstår bara flera och fler kostsamma hinder och förseningar när hon ska resa ut ur Ryssland och till slut tvingas Elias inse att ?Daria? är en fejkprofil. Och att han, liksom många andra, har blivit utsatt för ett romansbedrägeri.

Lurad på pengar - och kärlek

Vem bedragaren som lurade av honom 85.000 kronor är har Elias ingen aning om idag. Han polisanmälde bedrägeriet, men fick snart besked om att utredningen lagts ned, eftersom det inte gick att utreda. Han betalade av sina skulder genom att ta extrajobb och det dröjde mer än ett år tid innan han kunde berätta för sin familj vad han varit med om. Skammen var för stor att ha blivit lurad på pengar - och kärlek.

Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Jakob Lalér

En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

Rut hittar kärleken på nätet. Men mannen hon skriver med är en fejkprofil och på några månader förlorar hon en halv miljon. Varje månad anmäls 100 nya romansbedrägerier till polisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 nya anmälningar om romansbedrägerier. Det är vad polisen får in varje vecka i Sverige. Det blir 100 i månaden och runt 1.300 på ett år. Men man räknar med att det finns ett stort mörkertal, eftersom det är en skam att ha blivit lurad. Inte bara på pengar, utan också på kärlek.

Befogenhetsbedrägerier, investeringsbedrägerier och romansbedrägerier är alla ett slags bedrägerier som bygger på social manipulation och de har ökat kraftigt på bara några år.

Romansbedrägerier är den värsta sorten, anser Paul Pintér, säkerhetsrådgivare på Svenska Stöldskyddsföreningen.

-Pengar är materiellt. Men känslor, det går så mycket djupare. Man är kär i en fiktiv människa. Det är förödande, både känslomässigt och ekonomiskt.

Av det totala antalet bedrägerier i Sverige utgör romansbedrägerier en mindre del, men för bedragarna är det en av de mest lukrativa typerna av bedrägeri: 2022 var brottsvinsten 609 miljoner, nästan en fördubbling jämfört med 2020.

Samtidigt blir sätten att lura människor som letar efter kärlek allt mer avancerade. Ibland med fruktansvärda konsekvenser.

Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Jakob Lalér

En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

I svart rånarluva och bruna skinnhandskar poserar 15-årige Viktor framför kameran. I handen håller han en kalashnikov.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Viktor är på rymmen från ett SiS-hem. Polisen har spårat honom till Sundsvall. I stadsdelen Bosvedjan är tre killar på väg in i sin bil, när de blir beskjutna med ett stort antal skott.

? Polisen ringde och sa att de hade Viktor i förvar. Usch, vad hemskt det var att höra vad han var misstänkt för, säger hans mamma Eva.

Konflikten mellan Foxtrot och Dalen

Det är skotten som sätter igång den stora våldsvågen 2023. Två kriminella gäng, Dalennätverket och Foxtrot, som leds av den Kurdiske räven Rawa Majid, fortsätter sitt blodiga krig i framför allt Stockholmsområdet.

I centrum för flera av dåden står pojkar från de statliga ungdomshemmen, fritagna och kontrakterade för att begå grova våldsbrott.

? Det är ett jättemisslyckande. Om de här barnen placeras hos oss har vi självklart ett ansvar att se till att de också blir kvar, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör vid Statens institutionsstyrelse.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Eva och Viktor heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Jamal kommer till SiS efter en drogpsykos i högstadiet. När han kommer ut är han tungt kriminell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica.

? Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge.

En kriminell skola

Jamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk.

? Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS.

? Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Jamal heter egentligen nåt annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Två pojkar rymmer från ett SiS-hem. Det kommer att bli starten på den stora svenska våldsvågen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I krypterade chattar planeras ett mordförsök i den gängkriminella miljön. Rånarluvor, handskar och vapen är redan införskaffade. Nu återstår bara att hitta skyttarna.

? Jag fick ett samtal om att han hade rymt. Jag fick fullständig panik, berättar Eva, vars son Viktor är placerad på ett statligt SiS-hem.

Systemfel inom SiS

Gängvåldet har ökat i Sverige. Både offer och gärningsmän har blivit yngre. Samtidigt har ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse hamnat i fokus för debatten.

? Det finns ett systematiskt fel med SiS. Alla vi som jobbar inom socialt arbete har sett år för år hur situationen har förvärrats, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall.

Unga värvas som torpeder

På SiS-hemmen placeras många av de unga som begått allvarliga våldsbrott. Och det är inne på SiS-hemmen som många av gärningsmännen har rekryterats.

? De unga kallar det ?wet work?. Det är ett slanguttryck för att de jobbar som torpeder på utsidan, säger Benny Sellberg, tidigare arbetsledare på SiS-hemmet Eknäs.

Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Viktor och Eva heter egentligen något annat.

En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Viktor fejkar sjukdom och skippar träningen. Istället ligger han kvar i sängen och spelar på nätcasino. På några dagar spelar han bort 80 000 kronor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han levde sin dröm: juniorhockey i Nordamerika, spel i ungdomslandslagen och draftad av en NHL-klubb. Men när skadorna kom, kom också självtvivlet. Viktor Crus Rydberg flydde in i bettingvärlden.

?  Jag satte in ett par hundra och det tog slut på två minuter. Då vill man ju vinna tillbaka, säger han.

Spelberoende vanligt inom ishockeyn

En studie från Riksidrottsförbundet visar på ett utbrett spelande bland manliga hockeyspelare på elitnivå. Dessutom visar studien att nästan var tredje spelare hade en riskkonsumtion av alkohol ? och många av spelarna upplevde ångest och depression.

? Spelmissbruk, alkoholmissbruk, drogmissbruk. Några i varje lag riskerar att hamna i beroendeproblematik, säger hockeyexperten Erik Granqvist, som själv levde med ett alkoholmissbruk under många år av sin karriär.

Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

En hockeyjunior kryper naken på alla fyra. Det är ett slags mandomsprov, för att han ska bli en i laget. Och det som sker i omklädningsrummet stannar i omklädningsrummet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett avslöjande i Kanada hösten 2021 blir starten på ett slags hockeyns #Metoo. Berättelser om övergrepp och pennalism skakar hockeyvärlden, även Sverige.

Utfrysning och inkilning

Vissa av historierna har hållits gömda i decennier ? nedtystade av offer, lagkamrater och ledare. Samtidigt kommer nya vittnesmål som tyder på att de sadistiska ritualerna verkar leva vidare än idag.

? Det är grabbigt, hårt och manligt på ett negativt sätt. En vidrig kultur som lever kvar, säger Jakob Karlsson, lagkapten i Vimmerby Hockeys A-lag.

Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

Albin kliver in i hallen med en klump i magen. På isen får han inga passningar och i omklädningsrummet är han lägst i rang.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om en rå machokultur, som vissa menar inte finns längre. Men enligt andra genomsyrar den ishockeyn än idag. De hävdar att sexism och mobbning sitter i väggarna ? en kultur där många mår dåligt och far illa.

Förekommer inom ungdomsishockeyn

? För varje månad som går kommer det vara barn och unga som utsätts. Det kan vara jättefarligt, säger tränaren och förre elitmålvakten Erik Granqvist.

Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

På avsides gårdar och stall smyger sig en liga in på nätterna - oron bland hästfolket växer. Sadlar värda miljoner förs utomlands. Men polisen Marlene, som själv har häst, har fått upp ett spår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ?De gränslösa stöldligorna? får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet.

Marlene Andersson Wikman är kriminalinspektör och?gruppchef för utredningssektionen vid polisen i Skaraborg. Hon äger också hästar och blir den som ska ta upp jakten efter den organiserade ligan som härjat i flera år.

"Jag retar mig på att ligorna kan få hålla på så här. Bara det här nätverket har hållit på sedan 2012 och de bara fortsätter. De är proffs."?/Marlene, polis

Under våren 2020 får polisen upp ett spår som leder mot "Rescoligan" från Polen. Ett intensivt arbete med telefonavlyssning och spaning inleds. I programmet får vi följa spaningen inifrån polisen men också möta några av de hästägare som drabbats. 

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

Katalysatorstölder har ökat med 3000 %. Men när tjuvarna i dagsljus, förklädda till bilmekaniker, slår till mot 97-åriga Lars älskade bil har de gett sig på fel person.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På ett ställe hittas 1000 katalysatorer som misstänks skulle föras ut ur landet. Stölderna är svåra att upptäcka och få brott klaras upp.

Tjuvarna är på jakt efter ädelmetallerna i bilarnas katalysatorer som är värt mer än guld.

Men så ser 80-åriga Stig hur någon tar sig under hans 97-åriga grannes bil och han ringer polisen. Hör larmsamtalet och hur härvan runt stölden nystas upp i andra delen av "De gränslösa stöldligorna". 

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

I skydd av mörkret följer flera bilar efter Micaelas långtradare med miljonlasten. Med livet som insats attackerar ligan henne i farten. Polisens spår leder ut i Europa och snart börjar jakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ?De gränslösa stöldligorna? får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet.

"Det kommer inte minska, snarare tvärt om. Med tanke på att det är fria gränser så kommer vi få leva med att det är utländska ligor som opererar i Sverige". /Polisen??

I första delen handlar det om spektakulära attacker mot långtradare i farten där tjuvarna med risk för sitt liv försöker komma åt värdefull last värd miljoner. Men när 22-åriga Micaela Åberg blir förföljd av tre bilar ringer hon polisen och en härva med förgreningar ut i Europa kan börja nystas upp.

De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck.

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Programmet är gjort 2021.

25 fiskebåtar kör runt i Göteborgs hamn och tutar. De protesterar mot planerna på att bygga vindkraft i havet. För dem handlar inte vindkraft om utsikt, buller eller blinkande ljus utan om levebröd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sterner Lundgren tar fram sin mobiltelefon. Med hjälp av GPS har hans fiskebåts rörelser registrerats och sparats i en digital logg och med den kan man se var båten har trålat de senaste åren.

? Man kan ju tro att någon har gjort det här för att fisket inte ska kunna vara kvar, det är en katastrof.

Där Sterner och hans kolleger har fiskat som mest är samma ställen där vindkraftsparkerna nu planeras.

? Det är precis i de områdena, det är katastrof helt enkelt detta, säger han.

Producent Ylva Lindgren
Reporter Sigrid Edsenius
Slutmix Jakob Lalér

Programmet gjordes 2023

I takt med den gröna omställningen och vindkraftsutbyggnaden växer motståndet mot vindkraften sig allt starkare i Sverige. Och en motståndsrörelse har vuxit fram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Madeleine Staaf Kura har på ett och ett halvt år blivit känd som vindkraftens mest högljudda kritiker i Sverige genom sitt arbete i föreningen Motvind Sverige. Hon ifrågasätter vindkraftens nytta, trots att vindkraften idag står för 20 procent av vår elproduktion och vill att all byggnation av vindkraft ska stoppas. Hennes dröm är att dra svenska staten inför rätta.

? Vi måste få stopp på det här vindvansinnet, vi behöver ett moratorium.

Runt om i Sverige finns små föreningar och nätverk som protesterat mot lokala vindkraftsprojekt, men på senare tid har en nationell rörelse som ifrågasätter all vindkraft blivit allt mer högljudd och organiserad.

I dokumentären får vi följa med Madeleine Staaf Kura på en resa genom Småland och träffa människor som hon menar har drabbats av vindkraftsutbyggnaden. En av dem är Helen Sonehag, som blivit en del av det hon kallar motståndet. Men många avfärdar dem, säger hon.

? Vi kallas för en massa olika tillmälen, som foliehattar till exempel.

Programmet gjordes 2023

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardson

En dag börjar träd fällas och sten sprängas i Svenne Svenssons barndomsskogar. I elva år har han kämpat mot att vindkraftsparken ska byggas men nu blir den verklighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Tvinnesheda, utanför Åseda mitt i Småland, ligger södra Sveriges största vindkraftspark. Redan 2009 började den planeras men flera grannar i området har försökt stoppa den med olika överklaganden.
? Vi trodde nog in i det sista att det blir nog inte mycket av det här, säger Svenne.

De kommande decennierna väntas vårt behov av el öka kraftigt och ett av de snabbaste och enklaste sätten att öka elproduktionen är att bygga mer vindkraft, enligt Energimyndigheten. Samtidigt blir de som protesterar mot olika vindkraftsprojekt allt mer högljudda och organiserade.

Hösten 2020 började man bygga parken i Tvinnesheda.

? På två veckor kände jag inte igen mig i skogen här, säger Svenne.

Splittrar byar

Byar och samhällen splittras när markägare vill arrendera ut mark för vindkraft och boende i området som inte vill bli grannar vindkraftsparker. Magnus Karlsson är en av ett 20-tal markägare som arrenderar ut mark till vindkraftsbolaget.

? Jag har ingen sån Särimnerskog som man kan hugga varje år så jag nappade direkt, säger han.

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren och Anna Frey
Slutmix Tor Sigvardson

Programmet gjordes 2023

Antalet dödliga hundattacker ökar i Europa. I andra länder finns förbud mot kamphundar. Men Sverige har valt en annan väg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt ? kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske?  

I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning.

Allt vanligare med kamphundar

Kamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

En ambulans med blåljus kommer till en gård i Överklinten. De möts av en blodig hund. Bakom den, nedanför farstutrappan, ligger en livlös kvinna. Det är inte första gången den här hunden attackerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.

?Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ? berättar Guna Grina.

Men Pappi blir kvar hos Selma.

Lucka i systemet

Länsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.

Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Tvååriga Saga skriker och gråter hysteriskt. Framför henne står en stor muskulös hund. Han vrider på huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt går han till attack.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.

När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.

?Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig? berättar Guna.

Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.

Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.

Hundattacker med dödlig utgång ökar

De senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér

Programmet är gjort 2023.

 

Thomas ser hur investeringarna rusar i värde men inser samtidigt att aktien kan dyka när som helst. Milo kommer inte att sälja sina aktier, han vill bara vara med i protesten. Men är den laglig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

29-åriga Milo satsar några tusenlappar på aktien som rusar med nästan 2000 procent. Han vill inte tjäna pengar utan gör det som en protest. Thomas däremot satsar allt och har som mål att bli miljonär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-akiten skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021.

Tredje delen släpps 2 juni kl.06.00.

I sitt pojkrum sitter 20-åriga Thomas och köper aktier. Han inser snabbt att här kan han tjäna stora pengar. Andra småsparare köper samma aktie men som en protest mot finansvärldens mäktigaste.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är historien om ett generationsbråk som utspelar sig våren 2021 i de stora pengarnas värld.

Det var när flera stora hedgefonder på Wallstreet satsade enorma summor pengar på att Gamestop-aktien skulle bli värdelös som det hela drog igång. Det satte igång en rörelse på internetforumet Reddit och Wallstreet bets och spred sig sedan över hela nätet.

Småsparare, många unga, bestämde sig på internetforumet för att gå ihop och slå mot hedgefonderna där det känns mest - i plånboken. Rörelsen ville markera mot finansmarknadens mäktigaste spelare genom att köpa upp Gamestopaktier. På så sätt trycktes kursen upp, något som kostade hedgefonderna enorma summor pengar. Resultatet blev en aktie som rusade med nästan 2000 procent. Attacken skakade Wallstreet.

Medan en del av småspararna köpte aktien för att tjäna pengar gjorde andra det som en protest. En del sålde av och tjänade stora pengar, andra förlorade medvetet sina insatser. Men det skulle visa sig att genom att agera ideellt riskerade de också att överträda lagen.

Reportrar: Anna Frey och Erik Laquist

Producent: Anna Frey

Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Joakim Löfgren

Programmet är gjort 2021

Med Calle röjd tvingas familjen gömma sig. Livet på flykt är som ett fängelse men kommer också visa sig bli vägen ut för Fanny.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vägen in i det som brukar kallas vittnesskyddsprogrammet leder till en campingplats i Dalarna. Där, i en stuga på 30 kvadratmeter, kommer familjen bli kvar i ett halvår.

De lever i skräck, hotade av Hells Angels. Men inuti Fanny växer även andra känslor. Hon saknar sin mamma och syster. Och hennes man Calle, polisinformatören ? kanske är det egentligen honom som hon fruktar?

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare ? och om vad som händer när täckmanteln röjs.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Fanny råkar höra någonting som hon inte borde höra. Det verkar som att Calle planerar att sätta dit sina gamla kriminella polare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots att han är misstänkt för grova brott blir Calle plötsligt frisläppt ? och polisutredningen läggs ner. Några månader senare kommer förklaringen: Calle har blivit informatör. Men det som börjar som ett spännande uppdrag kommer sluta med att han får ett pris på sitt huvud. Och för Fanny börjar ett liv i ständig flykt.

? Därför att vi är hotade av Hells Angels.

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare ? och om vad som händer när täckmanteln röjs.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

När Fannys man grips av polisen, blir det början på en mardröm för hela familjen. Men inte på grund av brotten han är misstänkt för utan brotten han försökt hjälpa polisen att lösa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna ? och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare ? och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott.

? Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen.

Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare ? och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt.

Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.

Research: Tom Henley

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Vem är det som har satt ett pris på Ahmeds huvud? Mer än ett år efter mordet är beställarens identitet fortfarande okänd. Men så gör polisen ett viktigt genombrott, på en flight över Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är berättelsen om ett kontraktssmord för en halv miljon kronor ? och om polisens arbete för att stoppa det dödliga våldet i Malmö.

? Det räcker att man gör en liten skitgrej. Helt plötsligt har de lagt ett kontrakt på dig och du ska skjutas, säger Glen Sjögren, polis i Malmö.

Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022.

Ahmed mördades i mars 2017. Men varför ville någon ta livet av en till synes obetydlig 23-åring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är berättelsen om en mångårig konflikt som slutade med döden ? och om en plats i Sverige där våld och kriminalitet blivit en del av många barns uppväxt.

Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022.

Ahmed hade ett pris på sitt huvud och sköts till döds 2017. Mord i gängmiljö klaras sällan upp, men när polisen kommer in i en krypterad telefon, rullas en kallblodig planering upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Lojalitet finns inte. Även om de hela tiden pratar om ?min bror, han skulle aldrig svika mig?. Jo, det skulle han om någon hade givit honom tillräckligt mycket pengar, säger Sigrun Hilmarsdottir Sigurdsson, före detta arbetsförmedlare i Rosengård.

Beställningsmordet i Malmö är en berättelse om gängvåldets dolda mekanismer ? och om mordplanerna som avslöjades i en organisation där stora pengar köper människors liv.

En serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022

När Malin går på gymnasiet sprids en nakenbild på henne. Hon får panik. Men snart bestämmer hon sig för att själv börja lägga ut lättklädda bilder på sig själv. Och tjäna pengar på det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag har Malin haft ett konto på Onlyfans i två år. Hennes profil där har blivit stor, och lukrativ för henne.

- Efter ett år så är jag uppe i miljonen. Jag köper det jag vill ha, menar Malin.

Till den här dokumentärserien har vi varit i kontakt med över 100 svenskar som skapar innehåll på sajten Onlyfans. De flesta lockas just av pengarna man kan tjäna. Men är det verkligen så lätt som det framställs?

Och de största ekonomiska vinnarna är företagen bakom porrsajterna.

-  Onlyfans har förändrat saker och ting totalt. Deras ägare tog ut 500 miljoner dollar under de senaste två åren. Det finns nog ingen porrskapare som tjänat så mkt mycket någonsin förut, säger Patricia Nilsson, ekonomijournalist på Financial Times.

Malin heter egentligen någonting annat.

Porrexplosionen på Onlyfans är en serie av David Ohlsson som görs i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Det startade som ett skämt vid middagsbordet. Ska de skapa ett Onlyfans-konto för att tjäna extra pengar? I dag säger paret ja till det mesta, från grovt sexuellt innehåll till mer udda förfrågningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Therese och Alexander säljer mycket specialbeställt material till sina följare på sajten Onlyfans.

? Många frågar ju vad som är våra gränser, vad gör ni? Men hittills har vi inte sagt nej till nånting. Vi är väldigt öppna och tycker typ allt är roligt, säger Therese. 

Revolution eller väg till prostitution?

Porr har alltid omsatt mycket pengar, och med en skuggsida av utnyttjande och prostitution. Med den tekniska utvecklingen har 90-talets stora filmsinspelningar med etablerade porrskådisar ersatts allt mer av privatpersoner som spelar in porr från det egna sovrummet. Många menar att makten att bestämma vad man vill göra och över hur man tjänar pengar, på så sätt läggs över på den som skapar innehållet. Men alla håller inte med. Och de som köper specialbeställt material på porrsajter kan potentiellt begå brott säger polisen.

Therese och Alexander heter egentligen någonting annat.

Porrexplosionen på Onlyfans är en serie av David Ohlsson som görs i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

I en liten etta i Västerbotten står en kamera på ett stativ. Framför den sitter Eweline. Hon spelar in en dickrating-video till en av sina följare. Det här är hennes jobb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I snart tre år har Eweline försörjt sig på att sälja bilder och videor med sexuellt innehåll till sina följare på sajten Onlyfans. Det är allt ifrån specialbeställda så kallade dickrating-videor, där följare har skickat en bild på sin egen penis som Eweline sen recenserar, till videor där hon instruerar en följare om hur han ska onanera. Tillsammans med sin man spelar hon också in rena porrfilmer.

? Jag ser inte på saken som att jag säljer min kropp. Jag ser det som att jag säljer min kreativitet, säger Eweline.  

Fantasin om att titta in i någon annans sovrum verkar större än någonsin

Med internet och ny teknik har utbudet och tillgängligheten av porr exploderat. Det är lättare än någonsin att både göra, konsumera och sprida hemmaporr. Onlyfans har blivit en mångmiljardindustri, som hyllas av vissa men ifrågasätts också av många. För det finns risker med att sälja sexuellt material på nätet menar polisen.

Porrexplosionen på Onlyfans är en serie av David Ohlsson som görs i samarbete med Tredje Statsmakten Media.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Monika har försökt allt för att få sin son att sluta missbruka. Till slut inser hon att hennes hjälp bara gör situationen värre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Monikas son Johan börjar missbruka i de tidiga tonåren. Han hoppar av skolan och rymmer hemifrån. För familjen är det starten på en nedåtgående spiral.

? Mitt föräldraansvar är ju att skydda mitt barn. Men hur mycket jag än försöker kan jag inte göra så att han inte drogar, säger Monika.

Medberoendet drabbar hela familjen

Medberoende beskrivs som en anpassning, där en person förändrar sin personlighet och sitt beteende i hopp om att kunna hjälpa den som är beroende.

? Man lägger all kraft på sin älskade person som är beroende av en drog. Man blir stressad och deprimerad, säger Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet.

Samtidigt som föräldrarna går på ständiga möten med anledning av Johans missbruk, hamnar lillasyster Emelie i en intressekonflikt. För henne står valet mellan att vara lojal med sin storebror ? eller med mamma och pappa.

? En del saker visste jag utan att mina föräldrar visste om det. Jag tror att jag försökte skydda honom på nåt konstigt sätt. Det höll mig i skam och skuld i många år, säger Emelie.

?Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi anhöriga som dras in i sina barns kriminalitet och missbruk.

Monika, Johan och Emelie heter egentligen någonting annat.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiva producenter: Anna Frey och Martin Jönsson

Slutmix: Anne Skoug Obel

Programmet är gjort 2023.

Lena upptäcker att hennes 16-årige son tar droger. Hon slänger allt knark hon hittar hemma. Snart blir hon själv hotad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En dag kommer Lenas son hem ordentligt påverkad. Efter att ha försökt slänga sig ut från takfönstret ringer Lena och hennes man en ambulans och sonen förs till akuten. Lena sjukskriver sig för att ta hand om sonen, som fortsätter att ta droger och samtidigt drar på sig skulder. Hon känner att hon saknar verktyg för att hjälpa honom.

Stor hotbild mot familjen

När Lena en dag hittar ett paket som innehåller droger i sonens rum bestämmer hon sig för att åka iväg och dumpa det. En tid senare dyker en främmande man upp i hemmet och frågar efter ett paket som ska tillhöra honom. Han är arg, våldsam och hotfull.  

? Och då tänkte jag herregud, asså han kommer ju döda mig, säger Lena.  

Lena heter egentligen någonting annat.

?Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi föräldrar som på olika sätt dras in i sina barns kriminalitet och missbruk.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiv producent: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

Elias försöker hjälpa sin son som hamnat i skuld på grund av narkotika. Men han blir själv indragen i kriminalitet, hot och skulder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En dag när Elias kommer hem är hela lägenheten vänd upp och ner. Polisen har utfört en husrannsakan. De har hittat droger för över en miljon kronor. 

Hans son blir efterlyst och grips så småningom. Han döms till ett flerårigt fängelsestraff. Men narkotikan som försvann måste betalas. Den tillhör ett våldsamt nätverk. Nu söker de upp Elias för att driva in sonens skuld.

? De kom på nätterna. Vid klockan två, ett. De knackade på dörren, de hade handskar, luva, bandana också. Och sa ?vi måste lösa problem på något sätt?.  

Hamnar själv i kriminalitet

Det här blir början på en spiral av hot och stora skulder för Elias. Hur ska han kunna betala tillbaka?

Elias heter egentligen någonting annat.

?Narkotikan och arvsynden" är en serie av Emma Ikekwe och EvaLisa Wallin som görs i samarbete med Third Ear Studio. I tre delar möter vi föräldrar som på olika sätt dras in i sina barns kriminalitet och drogmissbruk.

Producent: Frida Fernqvist

Exekutiv producent: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

Helena hittar sin dotter död, inrullad i en matta. Misstankarna riktas snart mot dotterns pojkvän han som nyligen berättat om att han avtjänat ett straff för att ha mördat sin egen mamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

Leif ringer till polisen. Han berättar att han hittat sin mamma död och i panik begravt henne under altanen. Men polisens misstankar riktas snart mot Leif.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

Leif heter egentligen något annat.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

En morgon ringer det på Emelies dörr. Där utanför står två civilklädda poliser. De berättar för henne att hennes lillebror har dödat deras mamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen.

Emelie heter egentligen något annat.

De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2021.

Från sin bil ringer mannen hemliga samtal och gör stora narkotikaaffärer. Vad han inte vet är att polisen kan höra allt han säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mannen i bilen är toppnamnet på polisens hemliga lista över de som styr den lokala drogmarknaden runt Skövde.

Påstår sig jobba för "Kurdiske räven"

Polisen hittar en nedgrävd väska med knark i en skogsgömma som kopplas till mannen. Men under en avancerad spaningsinsats med hemlig avlyssning växer bilden - mannen beställer automatvapen och stora partier med droger, han tycks vara en viktig spelare i en internationell droghandelskedja. Själv påstår han att han jobbar för ?Kurdiske räven?. 

? Det är ju ingen tvekan om att vår huvudman har galet bra kontaktnät på riktigt stora narkotikapartier och vapen, säger spaningsledare Peter Sundblad.  

Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

På en av Skövdes nattklubbar går en partyknarkare in på herrtoan. På stolslocket lägger han upp det han köpt för kvällen och drar i sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polisen i Skövde jobbar med en hemlig lista: tio namn på inflytelserika kriminella som styr narkotikahandeln och som polisen vill sätta dit. Men poliserna jobbar i motvind. På kroggatan inne i stan finns en ständigt växande efterfrågan på droger.

? Jag tror inte folk förstår hur allvarligt och farligt det är, säger områdespolisen Ulf.

Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

I köket står en man och packar kokain på en ugnsplåt. Han är en av polisens främsta måltavlor i jakten på Skövdes knarkhandlare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Södra Ryd utanför Skövde har polisen identifierat tio personer som ligger bakom storskalig narkotikaförsäljning. De klär sig i märkeskläder, kör flotta bilar och bär tunga guldlänkar. Namnen sätts upp på en hemlig lista. Nu börjar arbetet med att få fast dem.

Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde. I ett källarförråd hittas resterna av narkotikahantering, på en krogtoalett syns spår av kokain ? och i en buggad bil planerar en av huvudmåltavlorna för hur han ska förse Skövde med ännu mer narkotika.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Fredrik Nilsson

Programmet är gjort 2023.

Han har besökt skjutbanor både i Sverige och utomlands. Nu väljer han att berätta om hur kriminella övar skytte helt lagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I flera mordutredningar har polisen upptäckt att kriminella övat skytte på en skjutbana i Stockholmsområdet. I privata meddelanden och slutna grupper på sociala medier delas bilder och filmer från träning på skjutbanor.

? Man har ju sett videos. Till exempel, man har varandra på Snapchat, man ser att någon är där på skjutbanan. En månad senare är han misstänkt för ett mord, säger Omar, som lämnat kriminaliteten och vars namn och röst vi har bytt ut.

Skjutbanan har på sin hemsida skrivit att det är instruktörerna som sköter all vapenhantering som att ladda och tömma vapnet på patroner. Men på mobilfilmer från en mordutredning syns hur besökare själva får stoppa in magasin i vapen. Enligt skjutbanans egna regler är det 18-årsgräns och krav på legitimation som gäller, men i en annan utredning framgår att en 17-åring kunnat besöka skjutbanan och provskjuta flera sorters pistoler.

P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan, men de har valt att inte ställa upp på en intervju.

Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.

Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén

Programmet gjordes 2023.

En man stoppas av polisen misstänkt för drograttfylla. Han är vapeninstruktör på en skjutbana. Det blir starten på en härva med 15 åtalade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På en skjutbana i Stockholmsområdet har dömda och misstänkta mördare övat skytte. En av instruktörerna har själv ett kriminellt förflutet och bland annat varit aktiv inom den svenska vit makt-miljön.

På skjutbanan har han kommit i kontakt med personer som vill ha vapenlicens. När polisen går igenom instruktörens telefon hittar de konversationer som tyder på att han tagit betalt för att skriva fejkade intyg, så att personer kunnat få vapenlicenser utan att ha rätt till det.

Vapeninstruktören döms i tingsrätten, mot sitt nekande, för bland annat grovt vapenbrott. Domen är överklagad.

P1 Dokumentär Miniserie har sökt vapeninstruktören för en intervju, men via sin advokat har han tackat nej. Vi har också sökt de ansvariga för skjutbanan, men de vill inte heller ställa upp på en intervju.

Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.

Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén

Programmet gjordes 2023.

Shayan Gaff skjuts till döds i Segeltorp 2018. Utredningen visar att mördaren övat skytte fullt lagligt på en skjutbana i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I oktober 2018 har kusinerna Shayan och Dia Gaff varit på en restaurang i Segeltorp. På väg till bilen öppnar en man på scooter eld. Shayan faller ihop framför Dia till följd av flera skott. Hans liv går inte att rädda.

Polisens uppfattning är att mördaren agerade torped för Vårbynätverket. Utredningen visar att han övade skytte på en skjutbana i Stockholm.

?Det är fruktansvärt att veta att han har tränat på att skjuta, så att han ska skjuta rätt och ta ett liv. För det var ju det som hände,? säger Dia Gaff.

Mordet på lärarstudenten Shayan Gaff hösten 2018 är inte det enda mordet där det finns uppgifter om att misstänkta eller dömda personer besökt en skjutbana. I flera utredningar har polisen sett samma sak. I majoriteten av fallen handlar det om en skjutbana i Stockholmsområdet där det enda kravet för att boka en provskjutning är att man är över 18 år.

P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan som avböjer en intervju.

?Skjutbanan? görs i samarbete med Third Ear Studio.

Reporter: Evalisa Wallin
Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023.

En lantbrukare blir mördad på sin gård i Skåne. Två personer åtalas men en frikänns. Efter tio år anklagas han på nytt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en kväll i maj 2008. På sin gård i den lilla byn Kastberga utanför Eslöv sitter en man i 70-årsåldern och tittar på tv. En bil svänger plötsligt in på gårdsplanen. De som kommer har hört att mannen har pengar hemma och när han öppnar dörren går de till attack. Han blir bakbunden och svårt misshandlad. Inkräktarna söker igenom hans hus. Sedan lämnas han på köksgolvet att dö. 

Spår leder polisen till två unga killar, Alex och Nikolas. De hittar fingeravtryck från Alex i huset, men det finns ingen teknisk bevisning som visar att Nikolas har varit där. Alex döms till fängelse för mord medan Nikolas frias. Men efter tio år kommer det plötsligt nya uppgifter i fallet. Alex berättar nu vad som, enligt honom,  egentligen hände. Nikolas blir på nytt misstänkt och åklagaren ansöker om resning till nackdel för honom.

Resning till nackdel ovanligt

Resning är en slags säkerhetsventil i det juridiska systemet och mycket ovanligt. Det krävs ny och avgörande bevisning för att en resning ska bli aktuell och att ett fall kan prövas på nytt. Resning till nackdel för en tidigare friad är ännu ovanligare och det finns extra stränga krav på den nya bevisning som kan läggas till grund för det.

?Rånmordet i Kastberga? är den tredje delen i Sigrid Edsenius miniserie ?Drömmen om resning?. 

Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Alex och Nikolas heter egentligen något annat.

Pierre Karlsson dömdes för ett brutalt dubbelmord på Öland. Han hävdar att han är oskyldig nu vill en grupp jurister att han ska frias.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I december 2012 hittas ett medelålders par mördade i sitt nedbrunna garage i byn Flakeböle på norra Öland. Polisen ser direkt likheter med ett annat dubbelmord som inträffat sex år tidigare, inte långt därifrån. Nu vill de till varje pris ta fast mördaren.

Misstankarna riktas snart mot den person som friades från dubbelmordet 2006; Pierre Karlsson. Men polisen har inget konkret att gå på och de vill inte avslöja sina misstankar för Pierre. Genom att låta Kronofogden mäta ut Pierres jaktvapen kan man i hemlighet undersöka dem ? och hittar då blod från ett av offren.

Stjärnadvokat ifrågasätter domen

Tio år senare arbetar Oskyldighetsprojektet i Göteborg för att Pierre Karlsson ska få resning och en ny prövning av sitt fall. Juridikstudenter granskar fallet tillsammans med stjärnadvokaten Björn Hurtig för att hitta nya bevis. De menar att Pierre Karlsson kan ha alibi.

?Mordbranden på Öland? är del två i P1 Dokumentär Miniserie ?Drömmen om resning? av Sigrid Edsenius. Sigrid har bevakat fallet som lokalreporter och skrivit boken ?Öland brinner?.

Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Lars Appelvik dömdes för dödsmisshandel och våldtäkt i byn Rönnäs. Men han menar att han är oskyldig och vill ha resning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var i november 2014 som maskerade män trängde sig in hos ett par i Rönnäs utanför Vilhelmina. De misshandlade mannen och våldtog kvinnan. Efteråt erkände en man brottet och pekade ut Lars som medskyldig, något mannen senare tog tillbaka.

Lars Appelvik dömdes mot sitt nekande. Hans advokat Marko Tuhkanen menar att polisutredningen har stora brister och att Lars inte har fått en rättvis rättegång. Han förbereder under våren 2023 en tredje resningsansökan till Högsta domstolen.

Färre än ett resningsärende per år

Varje år ansöker nära 200 personer om att få en ny prövning av sitt fall hos Högsta domstolen, men det är väldigt ovanligt att en dömd får resning. Mindre än en per år.

P1 Dokumentär Miniserie ?Drömmen om resning? är skapad av Sigrid Edsenius.

Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson