Sveriges 100 mest populära podcasts
På en av Skövdes nattklubbar går en partyknarkare in på herrtoan. På stolslocket lägger han upp det han köpt för kvällen och drar i sig.
Polisen i Skövde jobbar med en hemlig lista: tio namn på inflytelserika kriminella som styr narkotikahandeln och som polisen vill sätta dit. Men poliserna jobbar i motvind. På kroggatan inne i stan finns en ständigt växande efterfrågan på droger.
? Jag tror inte folk förstår hur allvarligt och farligt det är, säger områdespolisen Ulf.
Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet är gjort 2023.
I köket står en man och packar kokain på en ugnsplåt. Han är en av polisens främsta måltavlor i jakten på Skövdes knarkhandlare.
I Södra Ryd utanför Skövde har polisen identifierat tio personer som ligger bakom storskalig narkotikaförsäljning. De klär sig i märkeskläder, kör flotta bilar och bär tunga guldlänkar. Namnen sätts upp på en hemlig lista. Nu börjar arbetet med att få fast dem.
Knarkjakt i Skövde är en serie av Pernilla Wadebäck, i samarbete med Tredje Statsmakten Media. I tre delar följer vi polisens arbete på jakt efter personerna som styr narkotikahandeln i och omkring Skövde. I ett källarförråd hittas resterna av narkotikahantering, på en krogtoalett syns spår av kokain ? och i en buggad bil planerar en av huvudmåltavlorna för hur han ska förse Skövde med ännu mer narkotika.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet är gjort 2023.
Han har besökt skjutbanor både i Sverige och utomlands. Nu väljer han att berätta om hur kriminella övar skytte helt lagligt.
I flera mordutredningar har polisen upptäckt att kriminella övat skytte på en skjutbana i Stockholmsområdet. I privata meddelanden och slutna grupper på sociala medier delas bilder och filmer från träning på skjutbanor.
? Man har ju sett videos. Till exempel, man har varandra på Snapchat, man ser att någon är där på skjutbanan. En månad senare är han misstänkt för ett mord, säger Omar, som lämnat kriminaliteten och vars namn och röst vi har bytt ut.
Skjutbanan har på sin hemsida skrivit att det är instruktörerna som sköter all vapenhantering som att ladda och tömma vapnet på patroner. Men på mobilfilmer från en mordutredning syns hur besökare själva får stoppa in magasin i vapen. Enligt skjutbanans egna regler är det 18-årsgräns och krav på legitimation som gäller, men i en annan utredning framgår att en 17-åring kunnat besöka skjutbanan och provskjuta flera sorters pistoler.
P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan, men de har valt att inte ställa upp på en intervju.
Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.
Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén
Programmet gjordes 2023.
En man stoppas av polisen misstänkt för drograttfylla. Han är vapeninstruktör på en skjutbana. Det blir starten på en härva med 15 åtalade.
På en skjutbana i Stockholmsområdet har dömda och misstänkta mördare övat skytte. En av instruktörerna har själv ett kriminellt förflutet och bland annat varit aktiv inom den svenska vit makt-miljön.
På skjutbanan har han kommit i kontakt med personer som vill ha vapenlicens. När polisen går igenom instruktörens telefon hittar de konversationer som tyder på att han tagit betalt för att skriva fejkade intyg, så att personer kunnat få vapenlicenser utan att ha rätt till det.
Vapeninstruktören döms i tingsrätten, mot sitt nekande, för bland annat grovt vapenbrott. Domen är överklagad.
P1 Dokumentär Miniserie har sökt vapeninstruktören för en intervju, men via sin advokat har han tackat nej. Vi har också sökt de ansvariga för skjutbanan, men de vill inte heller ställa upp på en intervju.
Skjutbanan är en serie i tre delar av Evalisa Wallin, i samarbete med Third Ear Studio.
Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén
Programmet gjordes 2023.
Shayan Gaff skjuts till döds i Segeltorp 2018. Utredningen visar att mördaren övat skytte fullt lagligt på en skjutbana i Stockholm.
I oktober 2018 har kusinerna Shayan och Dia Gaff varit på en restaurang i Segeltorp. På väg till bilen öppnar en man på scooter eld. Shayan faller ihop framför Dia till följd av flera skott. Hans liv går inte att rädda.
Polisens uppfattning är att mördaren agerade torped för Vårbynätverket. Utredningen visar att han övade skytte på en skjutbana i Stockholm.
?Det är fruktansvärt att veta att han har tränat på att skjuta, så att han ska skjuta rätt och ta ett liv. För det var ju det som hände,? säger Dia Gaff.
Mordet på lärarstudenten Shayan Gaff hösten 2018 är inte det enda mordet där det finns uppgifter om att misstänkta eller dömda personer besökt en skjutbana. I flera utredningar har polisen sett samma sak. I majoriteten av fallen handlar det om en skjutbana i Stockholmsområdet där det enda kravet för att boka en provskjutning är att man är över 18 år.
P1 Dokumentär Miniserie har sökt de ansvariga för skjutbanan som avböjer en intervju.
?Skjutbanan? görs i samarbete med Third Ear Studio.
Reporter: Evalisa Wallin
Producent på Third Ear Studio: Frida Fernqvist
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Martin Jönsson
Slutmix: Gustav Sondén
Programmet är gjort 2023.
En lantbrukare blir mördad på sin gård i Skåne. Två personer åtalas men en frikänns. Efter tio år anklagas han på nytt.
Det är en kväll i maj 2008. På sin gård i den lilla byn Kastberga utanför Eslöv sitter en man i 70-årsåldern och tittar på tv. En bil svänger plötsligt in på gårdsplanen. De som kommer har hört att mannen har pengar hemma och när han öppnar dörren går de till attack. Han blir bakbunden och svårt misshandlad. Inkräktarna söker igenom hans hus. Sedan lämnas han på köksgolvet att dö.
Spår leder polisen till två unga killar, Alex och Nikolas. De hittar fingeravtryck från Alex i huset, men det finns ingen teknisk bevisning som visar att Nikolas har varit där. Alex döms till fängelse för mord medan Nikolas frias. Men efter tio år kommer det plötsligt nya uppgifter i fallet. Alex berättar nu vad som, enligt honom, egentligen hände. Nikolas blir på nytt misstänkt och åklagaren ansöker om resning till nackdel för honom.
Resning till nackdel ovanligtResning är en slags säkerhetsventil i det juridiska systemet och mycket ovanligt. Det krävs ny och avgörande bevisning för att en resning ska bli aktuell och att ett fall kan prövas på nytt. Resning till nackdel för en tidigare friad är ännu ovanligare och det finns extra stränga krav på den nya bevisning som kan läggas till grund för det.
?Rånmordet i Kastberga? är den tredje delen i Sigrid Edsenius miniserie ?Drömmen om resning?.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Alex och Nikolas heter egentligen något annat.
Pierre Karlsson dömdes för ett brutalt dubbelmord på Öland. Han hävdar att han är oskyldig nu vill en grupp jurister att han ska frias.
I december 2012 hittas ett medelålders par mördade i sitt nedbrunna garage i byn Flakeböle på norra Öland. Polisen ser direkt likheter med ett annat dubbelmord som inträffat sex år tidigare, inte långt därifrån. Nu vill de till varje pris ta fast mördaren.
Misstankarna riktas snart mot den person som friades från dubbelmordet 2006; Pierre Karlsson. Men polisen har inget konkret att gå på och de vill inte avslöja sina misstankar för Pierre. Genom att låta Kronofogden mäta ut Pierres jaktvapen kan man i hemlighet undersöka dem ? och hittar då blod från ett av offren.
Stjärnadvokat ifrågasätter domenTio år senare arbetar Oskyldighetsprojektet i Göteborg för att Pierre Karlsson ska få resning och en ny prövning av sitt fall. Juridikstudenter granskar fallet tillsammans med stjärnadvokaten Björn Hurtig för att hitta nya bevis. De menar att Pierre Karlsson kan ha alibi.
?Mordbranden på Öland? är del två i P1 Dokumentär Miniserie ?Drömmen om resning? av Sigrid Edsenius. Sigrid har bevakat fallet som lokalreporter och skrivit boken ?Öland brinner?.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Lars Appelvik dömdes för dödsmisshandel och våldtäkt i byn Rönnäs. Men han menar att han är oskyldig och vill ha resning.
Det var i november 2014 som maskerade män trängde sig in hos ett par i Rönnäs utanför Vilhelmina. De misshandlade mannen och våldtog kvinnan. Efteråt erkände en man brottet och pekade ut Lars som medskyldig, något mannen senare tog tillbaka.
Lars Appelvik dömdes mot sitt nekande. Hans advokat Marko Tuhkanen menar att polisutredningen har stora brister och att Lars inte har fått en rättvis rättegång. Han förbereder under våren 2023 en tredje resningsansökan till Högsta domstolen.
Färre än ett resningsärende per årVarje år ansöker nära 200 personer om att få en ny prövning av sitt fall hos Högsta domstolen, men det är väldigt ovanligt att en dömd får resning. Mindre än en per år.
P1 Dokumentär Miniserie ?Drömmen om resning? är skapad av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Arvids mamma har samlarproblematik. Hyresvärden kräver att hon ska rensa, annars vräks hon. Men hon verkar inte vilja ha Arvids hjälp.
När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor.
Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen.
?Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör?? säger Arvid.
Arvid heter egentligen något annat.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius och Anna Frey
Slutmix: Fredrik Nilsson
P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.
Åke har samlat på prylar sedan han var 18 år och jobbade på en cykelverkstad. Efter 40 års samlande riskerar han att bli vräkt.
I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det.
?Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte,? säger Åke.
Carl Kyrk hjälper samlare
Carl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror.
?Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter?.
250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder.
Åke heter egentligen något annat.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson
P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.
Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt.
Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.
Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.
Stort mörkertalHur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet.
Kerstin heter egentligen något annat.
Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson
P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.
Små samhällen som plågas av inbrott, stölder och dödsolyckor och polisen kommer alltmer sällan dit.
Över hela Sverige vittnar polis och åklagare om en omöjlig situation. Så kallade livsstilskriminella begår brott efter brott, men är svåra att få stopp på. Samtidigt visar flera forskningsrapporter att polisnärvaron på landsbygden har minskat.
?Polisen har inga resurser. Vi känner oss övergivna och bortglömda?, säger Åke, som bor i Torsås i Småland.
Det handlar om bland annat stölder, inbrott och inte minst trafikbrott. Förövarna är inte sällan missbrukare, som lever på små orter på landet.
?Många gånger är man på jakt efter droger. Då bryr man sig bara om sig själv. Det är många olyckor som jag har orsakat?, säger Patrik "Putte" White, före detta narkoman och livsstilskriminell.
Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams
Kalmar, januari 2021.
Ett litet samhälle i Småland blir under mer än decennium centrum för droghandel och häleri.
Samhället Hermanstorp är inte större än en handfull hus. Runtomkring ligger ängar och bondgårdar. Men i mitten av 00-talet börjar byn genomgå en förvandling.
?Det var en typisk småländsk idyll ? som förändrades. Det är inte ofta vi har ställen där det händer så mycket som det gjorde där?, säger polisen Fredrik Eriksson.
I en speciell fastighet bor en mystisk husägare. Han omger sig med narkomaner och yrkeskriminella. Det sägs att huset är centrum för droghandel och olika brott.
?Allt jag gjorde var att stjäla. Då åkte man till Hermanstorp för att avyttra stöldgodset och för att skaffa narkotika. Han satt ju alltid där ute som en kung. Och han hade det man ville ha?, säger Patrik ?Putte? White, tidigare yrkestjuv och narkoman.
Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams
Kalmar, januari 2021.
En bil kommer i hög fart på en småländsk landsväg. Bakom ratten sitter en man hög på amfetamin. Snart kommer två personer vara döda.
?Drograttfylleri är farlig brottslighet. Väldigt farlig brottslighet?, säger åklagare Kjell Jannesson.
Över hela Sverige vittnar poliser och åklagare om ett växande problem: personer som begår brott efter brott men som är svåra att få stopp på. De kallas livsstilskriminella och det handlar inte minst om trafikbrott. Ibland, som en sommardag i juni 2017 på landsvägen utanför Skrika i Småland, går det riktigt illa.
?Det var en av de värsta olyckor jag har varit på?, säger Ulrik Lang, polis i Kalmar.
Mannen som orsakade olyckan utanför Skrika döms så småningom till fyra och ett halvt års fängelse av Göta hovrätt. Men efter tre år är han ute igen ? och kommer snart börjar begå nya brott.
Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Nima Shams
Kalmar, januari 2021.
Emil växer upp med våld i hemmet och när skolsköterskan ser hans blåmärken byter han skola. Som vuxen undrar han varför ingen gjorde något.
Emil klarar inte att höra de hjärtskärande skriken, han går emellan och blir själv slagen. I dag är han vuxen och minns hur han rymde ut i skogen.
Barn som växer upp i ett hem där våldet blivit vardag kan få stora problem både på kort och lång sikt. Deras hjärna ställer in sig på ständig fara och det skadar deras inlärningsförmåga och sociala samspel.
När Emil går på mellanstadiet kan han inte klockan och nu som vuxen har han posttraumatisk stress.
De tysta barnenNär skolsköterskan frågar om Emils blåmärken så byter han skola. Familjens hemlighet får
inte komma ut. Inte ens när polisen larmas ut till hemmet en stökig natt så reagerar
myndigheterna på Emils situation.
I dag frågar han sig varför ingen såg den lille pojken som for illa. För att bearbeta sitt trauma
skriver han musik och tecknar och i sociala medier hittar han stöd från andra med liknande uppväxt.
Emils namn är fingerat.
Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.
Producent: Magnus Arvidson
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2023.
Anna blir slagen och hotad med en kniv. Dottern försöker skydda sina småsyskon och ritar en flyktkarta.
Numera är det ett brott när barn bevittnar våld i nära relation. Barnen får en egen röst i rättsprocessen, men även om förövaren döms för barnfridsbrott så har barnets trygghet skadats för livet.
Mamma Anna tvingas säga till barnen att hon inte älskar dem. Hon blir hotad och slagen och minsta barnet klamrar sig fast vid hennes ben.
Barnens röst viktigÄldsta dottern berättar om våldet i ett barnförhör, det blir viktig bevisning liksom flyktkartan hon ritat med streckgubbar och pilar.
Mamman och barnen lever gömda med nya identiteter trots att pappan dömdes i tingsrätten. Deras liv kommer aldrig bli som förut men de har kommit bort från våldet.
Annas röst är utbytt och namnet fingerat.
Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2023.
Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.
Här finns några kontaktvägar:
BRIS ? barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga.
https://www.bris.se
BUP ? barn och ungdomspsykiatri
https://www.bup.se
Jourhavande medmänniska
https://www.jourhavande-medmanniska.se
Joel och Olle, fyra och sex år gamla, gömmer sig under sängen när deras mamma blir misshandlad. De är övertygade om att hon kommer dö.
För vart tionde barn i Sverige är hemmet inte en trygg plats, utan en plats där våldet blivit en del av deras vardag. Ofta är det en väl bevarad hemlighet men i domar och förundersökningar kan man läsa om barn som larmar 112, barn som gömmer sig, skyddar sina syskon och går emellan med fara för sina egna liv.
Joel och Olle har en hemlighet med sin pappa. Han slår dem när mamma Karin inte är där, och han slår henne framför dem.
Stort trauma för barn som bevittnar våldAtt se en närstående bli utsatt för våld är minst lika skadligt för barnen som om de själva blir slagna. Olle och Joel bär på ett stort trauma och när polisen kom och grep deras pappa så rycktes barnen och mamman bort från allt.
Idag har Karin och hennes söner ett nytt liv på en ny ort, men lever ännu med djupa spår.
Namnen i dokumentären är fingerade.
Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2023.
Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.
Här finns några kontaktvägar:
BRIS ? barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga.
https://www.bris.se
BUP ? barn och ungdomspsykiatri
https://www.bup.se
Jourhavande medmänniska
https://www.jourhavande-medmanniska.se
Tomas är nere på botten efter granskningar och en förlorad tränartitel. Trots vittnesmålen om utnyttjanden vill han nu slå tillbaka.
Manliga toppryttare och tränare inom ridsporten är få och de behandlas ibland som idoler. Inom ridsporten finns en kultur av trakasserier, utnyttjanden och övergrepp som är vardag för många hästtjejer.
Trots polisutredningar, avstängningar och vittnesmål om övergrepp har männen i flera fall fått behålla sina tränarlicenser, kunnat fortsätta tävla och fått olika uppdrag.
Ryttarna kan fortsätta tävla i SverigeUnder sommaren 2022 stängs två toppryttare i Sverige av från visst tävlande, efter uppgifter om olämpligt sexuellt beteende mot olika tjejer.
Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022 och 2023
Isabella är glad och förhoppningsfull när hon får jobb på en känd ryttares gård. Men det ändras snabbt när han ger sig på henne.
2019 åker Isabella till en känd ryttares gård för att vara arbetande elev. Hon jobbar från tidig morgon till sen kväll och har ansvar för ett tiotal hästar. När ryttaren gör sexuella närmanden berättar hon för Svenska Ridsportförbundet och hoppas på stöd och konsekvenser för ryttaren. Men först när ryttaren anmäls till det internationella ridsportförbundet FEI händer det något.
Ville hindra att fler tjejer utsättsInom ridsporten utsätts många unga tjejer för sexuella trakasserier, utnyttjanden och olämpliga relationer. Männen som utnyttjar sina positioner som lärare, tränare eller arbetsgivare stoppas sällan.
Men en del unga tjejer säger ifrån och väljer att anmäla eller att gå ut och berätta offentligt.
?Efter att jag varit där har nya, unga tjejer åkt till honom. Jag tänkte att det kanske de ska stoppa,? säger Isabella.
P1 Dokumentär har sökt ryttaren utan framgång.
Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022.
Sexuella trakasserier och utnyttjanden är vardag för många unga tjejer inom ridsporten. Och något som männen i eliten ofta kommer undan med.
I stall och på tävlingsplatser finns tusentals kvinnor och tjejer, alla förenade i sin kärlek till hästar och ridning. Männen är få. Men ändå finns det på många ställen en kultur av sexuella trakasserier, utnyttjanden och övergrepp.
En hopptränare kritiseras för att inleda relationer med flera av sina elever. I mitten av 00-talet anklagas han för sexuellt utnyttjande mot en 15-åring. Han nekar till anklagelserna och hävdar att det varit fråga om samtycke.
Dokumentärserien ?Hästkarlar och stalltjejer? handlar om kulturen har accepterats inom ridsporten. Det handlar om män som varit och är framstående inom sporten. I flera fall handlar det om personer som ridit i svenska landslag och utnyttjat sin position i förhållande till unga tjejer som varit anställda, praktikanter eller ridelever.
Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022.
Diego åker till Göteborgs rika stadsdelar och begår rån för att tjäna snabba pengar. Till slut måste han välja mellan fotbollen och gänget.
Diego är offensiv mittfältare och viktig i laget. Men fotbollen är inte hans enda lojalitet. Vid sidan av planen lockar vännerna i gänget ? och de snabba pengarna. Vilken roll kan fotbollen spela som motvikt till fattigdom och kriminalitet?
Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom.
Om barnfattigdom i SverigeVart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
En produktion från 2021.
När Jacks storebror tröttnade på sina trasiga kläder valde han kriminaliteten. Tre år senare lever hela familjen under hot på hemlig adress.
Jack fick aldrig gå i simskola och tvingades sluta med fotbollen. Hans ensamstående mamma hade inte råd. Hans storebror har börjat sälja droger för att tjäna snabba pengar men när han hamnar i konflikt med gänget rycks hela familjen upp. Jack slits mellan ekonomisk utsatthet och viljan att göra rätt.
Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom.
Om barnfattigdom i SverigeVart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre.
Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
En produktion från 2021.
När Fatma slutar nian ser hon fram emot att resa och köpa skor. Men hon har inte råd och sommaren blir inte som hon hoppats på.
Vännerna åker på semester, shoppar och badar. Själv blir Fatma kvar på sin gård i Biskopsgården, Göteborg, och har inte ens råd med en spårvagnsbiljett. Det här är berättelsen om ett Sverige där vart femte barn lever i risk för fattigdom ? och där sommarlovet kan bli den värsta tiden på året.
Om barnfattigdom i SverigeVart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Biskopsgården, är siffrorna ännu högre.
Ung och Fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
En produktion från 2021.
2016 sätts Michelle i en fyllecell hos polisen i Lund. Hon har tagit en överdos, men får inte sjukvård. Några timmar senare är hon död.
Sedan 2015 har 38 personer dött i polisens arrestceller, enligt siffror från Polisens avdelning för särskilda utredningar. De har avlidit av alkohol- eller narkotikaförgiftning eller av sjukdom. Det gäller både brottsmisstänkta och personer som omhändertagits för att de varit påverkade.
Mamman kritisk mot fyllecellerEn av de som är kritiska mot att berusade eller narkotikapåverkade personer tas om hand av polisen är Michelles mamma Ann-Sofi Ekholm. Polisen förstod aldrig att Michelle hade tagit en överdos metadon.
?De tog hand om henne för att hon inte kunde ta hand om sig själv. Men de kunde inte heller ta hand om henne, med facit i hand?, säger Ann-Sofi Ekholm.
Systemet med fylleceller hos polisen har fått kritik från många håll och under lång tid. Det har kritiserats av anhöriga, poliser, politiker och Justitieombudsmannen.
Våldsmonopolet är en dokumentärserie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey [email protected]
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022
Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände.
De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.
Dog när polisen ingrepEn av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.
P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.
Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey [email protected]
Slutmix: Tor Sigvardson
En morgon vaknar Daniel i polisens fyllecell i Halmstad. Han blir snart anklagad för våld mot tjänsteman, men det är något som inte stämmer.
De senaste åren har antalet anmälningar mot polisen ökat. Det handlar om glömda vapen, poliser som läst utredningar utan behörighet men också om misshandel och tjänstefel. Bara tre procent av anmälningarna leder till åtal.
Beviset som friade DanielDaniel minns inte våldet själv och förnekar brott, men han och många omkring honom tror att han är skyldig. Tills ett bevis kommer fram som visar att Daniel tvärtom är ett brottsoffer.
?Annars skulle det säkert se helt annorlunda ut idag. Då skulle man garanterat blivit dömd för det är ord mot ord. Polisens ord väger ju alltid tyngre.?
Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey [email protected]
Slutmix: Johanna Carrell
Fotnot: P1 Dokumentär Miniserie har sökt den dömda polisen, som valt att inte medverka i dokumentären. Fallet har ännu inte avgjorts i hovrätten.
På en parkeringsplats blir Olivia misshandlad av sin pojkvän. Men det är inte första gången hon fått stryk. Bland både offer och förövare har många blivit slagna som barn.
? Jag fick en sjuk tanke första gången jag fick en ordentlig smäll av min partner. Det var: fuck you, min morsa slår hårdare, säger Olivia.
Olivia växte upp med en våldsam mamma. Hon blev utsatt för våld av sin första pojkvän och skulle med tiden komma att hamna i nya relationer som följde samma mönster.
? Jag höll ihop och ursäktade våldet i hopp om att det bara skulle lösa sig.
Hur börjar våld i nära relationer?Våld i nära relationer mellan unga är vanligare än vad forskarna hittills trott. Men våldet uppstår inte ur ett vakuum. Forskning från Stockholms universitet har visat att våldet går i arv och att de personer som själva upplevt våld som barn, i högre utsträckning tar våldet med sig in i sina egna nära relationer.
? Det finns ett starkt samband mellan att vuxit upp med våld i hemmet och sedan bli utsatt ? eller utöva våld ? i sin första kärleksrelation. Det är en markant ökad risk för att utsättas senare i livet om man har gjort det tidigt, säger Carolina Överlien, professor i socialt arbete.
Vändpunkten blev ett brevFör Olivia kom vändpunkten i form av ett brev, från hennes bonuspappa Christer. Efter en våldsam uppväxt och flera destruktiva relationer lyckades hon till slut gå vidare.
? Det brevet räddade mig. Att få den bekräftelsen, att våldet inte är okej ? och att det är okej att det inte är okej. Då visste jag att jag inte var ensam, säger Olivia.
Mår du dåligt av din relation?Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.
Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.
Slutmix: Bengt Pettersson
Producent: Martin Jönsson [email protected]
Fotnot: Olivia och Christer heter egentligen något annat.
Dagen efter att Ines fyllt 15 år tvingas hon till sitt första samlag. Bland unga tjejer har nästan varannan upplevt sexuellt våld.
? Väldigt tidigt förstod jag att tjejen ska gå med på allting. Sex ska vara grovt. Om det är sex utan våld är det inte bra sex. Men vill jag verkligen det? säger Ines.
Forskarna är eniga: våld i ungas nära relationer är lika vanligt som bland vuxna. I en studie från Stockholms universitet framkommer att det sexuellt våldet är särskilt framträdande bland unga. Var tredje person mellan 15 och 19 år som deltog i studien svarade att de hade egna erfarenheter av sexuellt våld. Sett bara till tjejerna hade 44 procent, nästan varannan, blivit utsatt för sexuellt våld.
? Det är framför allt tjejer som blir utsatta. Det var ett av de viktigaste fynden i studien, att det handlade om så många tjejer, och att det sker upprepade gånger och på ett systematiskt sätt, säger professor och forskningsledare Carolina Överlien.
Vad är våld i nära relationer?Våld i nära relation kan se ut på olika sätt. Det kan bland annat vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt. I studien från Stockholms universitet framgår att varannan av de tillfrågade i åldrarna 15 till 19 hade upplevt psykiskt våld som kränkningar, manipulation, kontroll eller hot. Var tredje hade upplevt olika sorters sexuellt våld. En av sex hade upplevt fysiskt våld.
? Alla de här våldstyperna kan vara oerhört negativa på olika sätt. Sexuellt våld är vanligtvis en väldigt utsatt situation och det är stor risk att man lider men av det. Men psykiskt våld, fysiskt våld eller sexuellt våld: man kan må precis lika dåligt, säger Filip Broström, psykolog verksam vid mottagningen Alternativ Till Våld (ATV) i Jönköping.
Mår du dåligt av din relation?Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.
Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.
Producent: Martin Jönsson [email protected]
Slutmix: Bengt Pettersson
Fotnot: Ines heter egentligen något annat.
Lauras pojkvän Amar blir ibland vild av svartsjuka. Våld i ungas nära relationer är minst lika vanligt som mellan vuxna.
? Jag får en jättestor ilska i mig, jag blir vild när jag blir svartsjuk. Kärlek kan göra ont faktiskt, säger 18-årige Amar.
Amar och hans flickvän Laura har varit ihop sen de gick i mellanstadiet. Under åren har de bråkat mycket. Vid ett antal tillfällen har det blivit fysiskt, med puttar och fasthållningar.
? Då älskade jag honom med hjärtat men jag hatade honom i huvudet. Man borde aldrig ta till våld men det har hänt oss båda, säger Laura, 17.
Utbrett våld i nära relationI slutet av I slutet av 2021 avslutades den största kvantitativa svenska forskningsstudien som gjorts, med fokus enbart på våld i ungas nära relationer. Studien resulterade i en avhandling, skriven av Sibel Korkmaz. Forskningsledare har varit Carolina Överlien, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet och verksam på Nasjonalt Kunskapssenter om Vold og Traumatisk Stress (NKTVS) i Oslo.
? Vi visste inte att våldet var så omfattande för unga för vi hade aldrig gjort studier på det. Det första vi måste göra är att inse att det här är en problematik som förekommer i ungas relationer och att det finns i minst lika stor omfattning som bland vuxna, säger hon.
Vad är våld i nära relationer?Våld i nära relation kan se ut på olika sätt. Det kan bland annat vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt. I studien från Stockholms universitet framgår att varannan av de tillfrågade i åldrarna 15 till 19 hade upplevt psykiskt våld som kränkningar, manipulation, kontroll eller hot. Var tredje hade upplevt olika sorters sexuellt våld. En av sex hade upplevt fysiskt våld.
? Det är det psykologiska våldet som de unga berättar mest om. Det handlar inte om en enstaka taskig kommentar, utan det är ett systematiskt kränkande och nedvärderande språk, eller att begränsa en annans liv i så stor utsträckning att de inte kan leva på ett normalt sätt. Det fysiska våldet är det minst förekommande i våra studier.
Mår du dåligt av din relation?Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.
Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.
Producent: Martin Jönsson [email protected]
Slutmix: Bengt Pettersson
Fotnot: Amar och Laura heter egentligen något annat.
Med hjälp av mobilen tar sig en 28-årig förövare in flickrummen, där mamma och pappa tror att deras barn är som tryggast. Barnens agerande kommer spela en avgörande roll i att hans grips och avslöjas.
I det tredje avsnittet har polisens högar av anmälningar växt och det går att börja se ett mönster. De inleder spaning mot den misstänkta gärningsmannen och planerar ett tillslag. När offren senare möter förövaren i rätten blir de förvånade - han är inte alls så som de föreställt sig.
I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.
Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.
Medverkande
Lars Uggla - utredare vid polisens IT-brottscentrum i Göteborg
Maria Gustafsson - barnförhörsledare vid IT-brottscentrum i Göteborg
Ylva Lundgren - kammaråklagare i Skövde
?Klara? - brottsoffer
?Klaras? mamma
?Kim? - brottsoffer
Arbetsledaren och chefen på mannens fd arbetsplats
BRIS - Barnens rätt i Samhället.
Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.
Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.
Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB
Han är uppskattad av arbetskamraterna men lever ett dubbelliv. Men när han kommer hem från jobbet blir han "Nicole", "Linus" och "Peter" på Snapchat och tar kontakt med barn i jakt på nakenbilder.
I det andra avsnittet får vi höra "Kim" berätta om hur hon drogs in i härvan men också om polisens jakt på förövaren. Flera utredningar inleds men läggs ner. Men när högen med anmälningar växer börjar polisen se ett mönster. Snart är de gärningsmannen på spåren.
I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.
Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.
Medverkande
Lars Uggla, polis och utredare vid regionalt IT-brottscentrum i Göteborg
?Kim? - brottsoffer (Kims röst har lästs in av en annan person)
Johanna Lätth - psykolog Kriminalvården och Karolinska Institutet
Sara, Michaela och Bana - ungdomar om Snapchat
Arbetsledaren på mannens fd arbetsplats
BRIS - Barnens rätt i Samhället.
Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.
Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.
Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB
En 28-årig man går under flera identiteter och lockar barn med pengar, alkohol och droger. När han inte får som han vill hotar han sprida nakenbilder på dem. Vem kan stoppa honom?
I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.
Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.
I det första avsnittet berättar vi om kaoset som bryter ut på en Högstadieskola när det kommer fram att någon skickar runt nakenbilder på barnen via Snapchat, dessutom verkar flera av bilderna vara tagna inne på tjejernas omklädningsrum. Samtidigt dyker flera olika profiler upp på Snapchat som tar kontakt med hundratals barn över Sverige.
Medverkande:
Ylva Lundgren - kammaråklagare i Skövde
?Klara? - brottsoffer
Sara, Michaela och Bana - ungdomar om Snapchat
Arbetsledaren på mannens fd arbetsplats
Susanne - högstadierektor
BRIS - Barnens rätt i Samhället.
Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.
Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.
Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Nilsson
Programmet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB
Polisen ser hur mellanstadiebarn i Söderhamn sysslar med narkotika och lockas av gängens livsstil. Samtidigt blir antalet kriminella fler och fler i länet. Och gängvåldet drabbar nya platser.
I Andersbergs centrum, bara några kilometer från Gävles stadskärna, hänger ungdomarna på kvällarna. Det går rykten om att man kan tjäna grova pengar på att hjälpa gängen.
Trots försök att fånga upp sysslolösa ungdomar innan de hamnar i fel sammanhang ser både polis och socialtjänst en alarmerande situation. Mellanstadiebarn lockas av gängens kriminella livsstil och tioåringar rekryteras.
Och när fler ansluter sig till gängen drabbar våldet nya, ännu mindre orter. Den lilla kuststaden Söderhamn är näst på tur.
Det här är den sista delen i en serie om hur gängen flyttar från storstäderna, norrut.
Programmet är gjort 2022.
Reporter: Gustaf Wallinder
Producent: Anna Frey och Magnus Arvidson
Slutmix: Elvira Björnfot
Idag, 3 oktober 2022, kom nyheten att Andreas Axelsson, en av de tre polismördarna, släppts ur fängelset. Det känns overkligt, säger Sara Borén Jedebäck, dotter till polisen Olle Borén. Hör serien.
När nazisterna är klara ligger två poliser avrättade mitt i sommaridyllen. Nu 20 år senare ska gärningsmännen snart släppas. Sara var 11 år när hon förlorade sin pappa - polisen Olle Borén.
Över 20 år har gått sen skotten i Malexander? -? snart är gärningsmännen fria - men hur har det gått för de som var barn och unga vuxna och som tvingades växa upp i skuggan av ett av landets mest brutala brott? Hur har de gjort för att överleva och gå vidare?
I det första programmet möter du Sara Borén Jedebäck som var 11 år gammal när hennes pappa - polisen Olle Borén mördades.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Konflikterna om narkotika och pengar eskalerar. Ett gäng splittras och motsättningarna kulminerar i ett mord. Polis och åklagare tror sig ha löst brottet, men det visar sig vara svårare än man trott.
Det uppstår splittringar inom ett av Gävlegängen. Man är oense och lurar varandra på pengar. Konflikterna verkar olösliga. Forna vänner och tidigare medlemmar av samma gäng skjuter nu på varandra. Och snart är Gävles första gängrelaterade mord ett faktum.
Och när polis och åklagare tror sig ha löst brottet, får historien en ny vändning.
Det här är den andra delen i en serie om hur gängen flyttar från storstäderna, norrut.
Programmet är gjort 2022.
Reporter: Gustaf Wallinder
Producent: Anna Frey och Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
Sommaren 2020 blossar en gängkonflikt upp i Gävle. Plötsligt är skjutningar en del av vardagen i bostadsområden där pensionärer och barnfamiljer bor. Polisen försöker stoppa utvecklingen.
Gästrikestaden Gävle har tidigare varit förskonat från gängkriminalitet, men sommaren 2020 eskalerar en konflikt mellan två rivaliserande kriminella falanger. Polisen ska komma att kalla det gängkrig, och utropar rött läge. Antalet vapen i staden exploderar och skjutningar sker på öppen gata. Man misstänker att det är en konflikt om vem som ska styra narkotikahandeln i staden.
Men vilka är egentligen de nya gängen? Och varför har de kommit hit? Det finns en utbredd tystnadskultur bland medlemmarna och ingen vill prata. Så hur ska polisen kunna stoppa utvecklingen?
Det här är den första delen i en serie om hur gängen flyttar från storstäderna, norrut.
Programmet är gjort 2022.
Reporter: Gustaf Wallinder
Producent: Anna Frey och Magnus Arvidson
Slutmix Tor Sigvardson
20-åriga Khulud växer upp med känslan av att alltid vara utanför. Efter studenten tänker hon att lämna Borlänge. Men en händelse får henne att ändra sig. Kanske går saker att förändra.
Borlänge är en mångkulturell stad och har under lång tid tagit emot flyktingar. Idag har var fjärde borlängebo utländsk bakgrund och många av dem bor i miljonprogrammen i Borlänge västra där arbetslösheten är hög, utbildningsnivån låg och barnfattigdomen stor jämfört med andra bostadsområden i kommunen.
Under barndomen vågade Khulud och hennes vänner aldrig ha några drömmar - det var bara "svenskar" som kunde bli något. Går det att ta sig ur utanförskapet? Hur ska hon göra för att bli insläppt i alla rum hon vill komma in i?
Det här är den tredje delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 20-åriga Khulud i Jakobsgårdarna.
Reporter: Clara Fritzon
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022
17-åriga Simona har blivit fotbollstränare för ett flicklag i Borlänge. Men det innebär mycket mer jobb än hon trott. Vem skjutsar eller kollar utrustningen när flickornas föräldrar sällan syns till?
Borlänge har ett rikt föreningsliv med många olika sporter men skillnaderna mellan hur många barn med utländsk bakgrund som är aktiva i en idrott jämfört med barn med svensk bakgrund är stora.
Flicklaget Forssa BKs hemmaplan är Sportfältet, som ligger precis intill det utsatta området Tjärna Ängar där många av flickorna bor. Men trots det kommer få föräldrar och tittar på matcherna. Hur viktigt är föräldrarnas engagemang? Och vad händer med dom som inte har råd med benskydd?
Det här är den andra delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 17-åriga Simona i Tjärna Ängar.
Reporter: Clara Fritzon
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022.
16-åriga Shugri kommer från en somalisk familj i Borlänge. På lektioner, raster och hemma pratar hon somaliska. Hur ska hon integreras? Ett tips kastar hennes liv i en ny riktning.
Borlänge är en typisk bruksort som började växa fram med stora pappers- och stålindustrier. På 1970- och 80-talet behövdes nya, billiga hyreslägenheter till arbetarna i nya bostadsområden och det är i framförallt i dom områdena som människor som kommit från andra länder nu bosatt sig.
I Jakobsgårdarna som också kallas "Jax" har 54 procent av invånarna utländsk bakgrund. Men vad händer när snart ingen i ens klass pratar svenskar, varken på raster eller fritiden? När de som är födda i Sverige ändå läser "svenska som andraspråk". Hur ska de som vill integreras i det svenska samhället göra?
Det här är första delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 16-åriga Shugri i Jakobsgårdarna.
Reporter: Clara Fritzon
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022.
De letar i regn och kyla, alla med samma mål - att hitta den försvunne. Men bakom kulisserna i sökorganisationerna pågår bråk om pengar och konkurrens. Och kampen att hitta Therese är inte över.
I tredje delen av serien Försvunnen om vad som driver de frivilliga sökarna - om hur polisen letar och om anhöriga som hamnar däremellan. Daniel Brodin har haft framträdande roller i sökorganisationerna Missing People och FIKK och polisinspektör Anders Leicht har utvecklat en modell för att bättre kunna hitta försvunna personer.
Försvunnen är en serie i tre delar av Pernilla Wadebäck.
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Michael Johansson
40-åriga tvåbarnsmamman Therese har varit spårlöst försvunnen i över ett år. Men varför är det så få som letar? Polisen får in ett borttappat tips och de anhörigas hopp väcks till liv igen.
I andra delen av serien Försvunnen får vi följa i spåren efter ett olöst försvinnande. Therese Lidberg har varit anmäld saknad i över ett år och vänner och familj vill få reda på vad som hänt och få ett avslut.
Vad ledde fram till Therese försvinnande i Lidköping och varför har hon inte hittats?
Försvunnen är en serie i tre delar av Pernilla Wadebäck.
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Michael Johansson
En dag är Lindas 17-åriga dotter spårlöst borta. Snart letar ett helt samhälle och det blir en kamp mot klockan för att hitta henne vid liv.
Vad händer när en person plötsligt försvinner, vem letar och hur lägger man upp sökandet om det saknas spår?
I P1 Dokumentär miniserie Försvunnen får vi följa fallen som det skrivs om i media men också fallen där de anhöriga letar i det tysta.
I första delen "Hitta Wilma" berättar Linda Andersson för första gången i Sveriges Radio om sökandet efter sin 17-åriga dotter: "Du är ute och letar och så kommer mörkret, du jobbar liksom mot mörkret", säger Wilmas mamma.
Försvunnen är en serie i tre delar av Pernilla Wadebäck.
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
I ett stort, grått hus i Dublin kämpar hundratals moderatorer mot triggande bilder på Instagram. På en vårdavdelning i Stockholm kämpar Siri fortfarande mot sociala mediers dragningskraft.
Ätstörningar i sociala medier
Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian.
? Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia.
Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:
Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast.
Producent: Martin Jönsson
Originalmusik: Sebastian Bergström
Slutmix: Bengt Pettersson
I matsalen serveras sex måltider om dagen, men Siri vägrar äta. Runt henne brusar rösterna från en hemlig värld på internet, som triggar henne allt längre in i anorexian.
? Jag sökte upp andra med ätstörningar. Det kunde räcka med att jag skrev in bokstaven A så dök det upp anorexia. Det som var det mest sjuka, det var det jag ville ha, säger Siri.
Ätstörningar i sociala medierDet här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian.
? Söker man på Youtube kommer det upp hur mycket som helst. Och videor om anorexia får extremt mycket visningar. De innehåller små saker som en person med ätstörningar fångar upp. Jag kan nog tyvärr ha triggat andra, säger Marika Yngvesson, som själv publicerade videor på Youtube när hon var sjuk i anorexia.
Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Originalmusik: Sebastian Bergström
Göteborg, april 2021.
I sociala medier berättar unga personer om sina ätstörningar. De visar bilder på lår, armar och nyckelben. 13-åriga Siri inspireras av det hon ser i sin telefon. Ett halvår senare riskerar hon att dö.
? Så fort man tittar på en video så dyker det upp tjugo till. Från en dag till en annan hade jag full koll på var jag hittade allting. Det var där det började, säger Siri.
Det här är berättelsen om ett ätstört internet där tusentals sociala medier-konton och techjättarnas algoritmer driver unga allt längre in i anorexian.
Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:Ätstört internet är en serie av Lasse Edfast.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Originalmusik: Sebastian Bergström
Göteborg, april 2021.
Tomas är nere på botten efter att ha blivit granskad och fråntagen sin tränarlicens. Trots att många unga tjejer berättat om utnyttjanden och övergrepp bestämmer sig för att försöka slå tillbaka.
Manliga toppryttare och tränare inom ridsporten är få och de behandlas ibland som idoler. Inom ridsporten finns en kultur av trakasserier, utnyttjanden och övergrepp som är vardag för många hästtjejer.
Trots polisutredningar, avstängningar och vittnesmål om övergrepp har männen i flera fall fått behålla sina tränarlicenser, kunnat fortsätta tävla och fått olika uppdrag.
Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022.
Isabella åker till en känd ryttares gård för att bli ridelev och samtidigt jobba på gården. Hon är glad och förhoppningsfull. Men det ändras snabbt när ryttaren ger sig på henne.
Inom ridsporten är sexuella trakasserier, utnyttjanden och olämpliga relationer något som många unga tjejer utsätts för. Männen som utnyttjar sina positioner som lärare, tränare eller arbetsgivare stoppas sällan. Men en del unga tjejer säger ifrån och väljer att anmäla eller att gå ut och berätta offentligt.
Den andra delen av Hästkarlar och stalltjejer handla om tjejerna som inte accepterar övergrepp och trakasserier.
Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022.
Inom ridsporten är sexuella trakasserier och utnyttjanden en del av vardagen för många unga tjejer. Något som männen i hästsportens elit ofta kommer undan med.
I stall och i ridhus och på tävlingsplatser finns tusentals kvinnor och tjejer, alla förenade i sin kärlek till hästar och ridning. Männen är få. Men ändå finns där på många ställen en kultur av trakasserier, utnyttjanden och övergrepp som är vardag för många av tjejerna.
I flera fall har männen fått behålla både sina tränarlicenser, kunnat fortsätta tävla och fått olika uppdrag från Svenska ridsportförbundet.
Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardson
Programmet gjordes 2022.
Vem är det som har satt ett pris på Ahmeds huvud? Mer än ett år efter mordet är beställarens identitet är fortfarande okänd. Men så gör polisen ett viktigt genombrott, på en flight över Europa.
Det här är berättelsen om ett kontraktssmord för en halv miljon kronor ? och om polisens arbete för att stoppa det dödliga våldet i Malmö.
? Det räcker att man gör en liten skitgrej. Helt plötsligt har de lagt ett kontrakt på dig och du ska skjutas, säger Glen Sjögren, polis i Malmö.
Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.
Slutmix: Adam Samuelsson
Producent: Martin Jönsson
Malmö, april 2022.
Ahmed mördades i mars 2017. Men varför ville någon ta livet av en till synes obetydlig 23-åring?
Det här är berättelsen om en mångårig konflikt som slutade med döden ? och om en plats i Sverige där våld och kriminalitet blivit en del av många barns uppväxt.
Beställningsmordet i Malmö är en serie av Lotta Malmstedt.
Slutmix: Adam Samuelsson
Producent: Martin Jönsson
Malmö, april 2022.