Fråga forskaren

Ledarskapet riskerar att devalveras och förlora sitt värde när det får en massa tillägg och prefix. Tilläggsord som coachande, transformerande eller tillitsbaserat, för att nämna några, skapar snarare förvirring och kan leda till osäkerhet i utövandet av ledarskapet. Stefan Söderfjäll och Simon Elvnäs har skrivit en bok, Kära Ledarskap, där de vill lyfta fram det som är essensen och grunden i ledarskapet utifrån den vida forskning som finns inom området. Att leda är en aktiv handling och att det, lite förenklat, finns tre grundläggande och avgörande beteenden i de flesta typer av ledarskap; att förtydliga, att följa upp och att återkoppla i en återkommande cyklisk process. Så lyssna in när Zorica och Johan nystar vidare för att mer konkret förstå vad dessa tre grundläggande beteenden innebär, hur de kan förstärkas och utvecklas.   

Ta del av ett inspirerande samtal med Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm. I detta avsnitt delar Lars med sig av drivkrafterna bakom de förändringar som Handelshögskolan genomfört och genomför. Han utforskar vikten av att integrera reflektion och empati i utbildningar för att möta den snabba teknologiska utvecklingen och den digitala världens utmaningar. Lars delar även med sig av sin syn på hur man skapar framstående forskning med globalt genomslag. Han belyser även Handelshögskolans strategier för att främja mångfald och kvalitet, samt motverka glädjebetyg och betygsinflation, som till viss del präglar delar av den svenska utbildningsmiljön. 

Storskaligt kreativt samarbete blir idag allt vanligare och viktigare inom till exempel kreativa näringar, innovationsprocesser och utvecklingsprojekt. Att tillvarata och förena många människors kreativitet är viktigt i dagens föränderliga, mångtydiga och komplexa värld. Tillsammans med Aron Schoug, forskare från Stockholms universitet, får vi ta del av forskning som kan hjälpa oss att förstå vad som är viktiga förutsättningar och nycklar för att framgångsrikt organisera och leda storskaliga innovativa processer. Vi får även ta del av Arons forskning vad som är viktiga förutsättningar för ideella organisationer att få människor att engagera sig och att stärka ideellas engagemang.  

Upptäck konsten att hantera och förebygga konflikter i arbetslivet med Thomas Jordan, som har över 30 års erfarenhet av både forskning och arbete inom konflikthantering. I detta avsnitt djupdyker Zorica och Johan i konstruktiva strategier och viktiga insikter för att hantera konflikter, både i arbetslivet och privat. Lär dig om de grundläggande behoven bakom många konflikter och hur rätt hantering kan omvandla dem till kraftfulla källor för nytänkande och produktivitet.  

Missa inte chansen att bygga en starkare samarbetskultur ? lyssna in för att ta del av Thomas Jordans värdefulla råd och tumregler för att navigera konflikter framgångsrikt. 

Att?engagera?den yngre generationen?i arbetet?har blivit en växande utmaning för många organisationer. Forskning tyder på att denna generation har annorlunda förväntningar och idéer om arbetslivet,?samtidigt som organisationer har ökat sina ansträngningar alltmer för att attrahera ung och kompetent arbetskraft. I detta avsnitt samtalar Zorica och Johan med Jonathan Schunnesson, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm. Jonathans forskning belyser delar av denna diskripens som finns i förväntansbilden från både unga medarbetare och arbetsgivare. Vad består skillnaden i förväntningar och synen på gällande bland annat arbetsuppgifter, prestation och engagemang. Är ens engagemang viktigt för den unga generation som kommer ut på arbetsmarknaden? Kan det finnas risk att unga upplever engagemang som en press snarare än något lustfyllt och eftersträvansvärt?   
BIO Jonathan Schunnesson är doktorand vid Department of Management and Organization på Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning handlar om engagemang och identitet på moderna arbetsplatser,?särskilt utifrån ungas perspektiv (s.k. young professionals) och hur de navigerar ett arbetsliv som ofta framstår mer glamoröst än vad det är i praktiken. 

Vi kickar igång säsong åtta tillsammans med Ulf Ericsson och Pär Pettersson. Det blir ett spännande och givande samtal utifrån deras forskning och bok där de säger ?Vält pyramiden i arbetslivet ? fokus på ledarskap är inte lösningen? utan menar att företag och organisationer i stället bör rikta ljuset mot verksamhetsskapet ? vilket skulle främjar både effektivitet och välbefinnande. Vi pratar om vad det skulle innebära att göra denna förflyttning från att ha fokus på ledarskap, hierarki, roll och individ till att ha fokus på dialog om det gemensamma uppdraget och verksamheten. Hur får vi till arbetssätt och processer så att vi tillsammans kan utbyta bilder och få en förståelse för vilka förutsättningar, villkor och behov som finns för att lyckas med vårt uppdrag? 
 
Ulf Ericsson är professor i personal- och arbetslivsvetenskap och Pär Pettersson är biträdande professor i personal- och arbetslivsvetenskap med inriktning psykologi. Båda är verksamma vid Högskolan i Kristianstad.?

Mer information och länkar hittar du på https://hrforeningen.se/podcasts/  

I säsongens avslutande avsnitt får vi ta del av forsning och utvecklingsarbete inom stress, hälsa och psykosocial arbetsmiljö som bedrivs inom Institutet för stressmedicin, ISM, vid Västra Götalandsregionen. Lisa Björk och Linda Corin berättar närmare om vilka de viktigaste organisatoriska förutsättningarna och faktorerna är för att få en bra psykosocial arbetsmiljö. De berättar närmare om studien ?Att leda lagom många?, en kunskapssammanställning om betydelsen av antalet medarbetare per chef och vilka de viktigaste faktorerna är som påverkar chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö och hur chefers arbetsmiljö påverkar medarbetarnas prestationer, hälsa och möjligheter att stanna i arbete. Sist men inte minst får vi vetskap om Chefoskopet, forskningsbaserat verktyg för att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar.  

Från de globala utmaningarna som klimatkrisen till de mer vardagliga konflikterna med grannen: samarbete är nyckeln till lösningarna! Och i detta avsnitt för du höra mer om konsten att bli en smart samarbetare. 

Tillsammans med Alexander Löfgren, doktor i industriell ekonomi och organisation vid KTH och framstående utvecklare av kollektiv intelligens, utforskar vi de avgörande förmågorna och beteendena som behövs för att bli samarbetskickliga individer. Många samarbeten går i stöpet på grund av komplicerade strukturer som misslyckas med att koppla samman uppgiftens yttre motiv med individernas inre motivation och värdeskapande. 

Hur kan vi träna och utveckla våra samarbetsförmågor som individer? Vilka steg behövs för att stärka samarbetet på grupp- och organisationsnivå? Dessa frågor och många fler kommer att diskuteras i dagens avsnitt. Så, häng med när Johan, Zorica och Alexander tar oss med på en resa genom konsten att bli en smart samarbetare. 

I det här avsnittet presenteras en spännande forskning från Stockholms universitet. Där arbetar man med ett innovativt projekt för att skapa en AI-baserad lösning, designad för att identifiera och förstå känslor i mänsklig icke-verbal kommunikation. Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och syftar till att förbättra vår förmåga att uppfatta och tolka känslomässiga uttryck. Lennart Högman, som är universitetslektor vid universitetets psykologiska institution och deltar i projektet, berättar närmare om studien. Han beskriver hur verktyget kan bidra till att förenkla och förbättra vår vardagliga kommunikation. Genom att använda verktyget som en slags assistent kan vi lära oss att bättre förstå och reagera på icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck, kroppsspråk och nyanser i röstens tonfall. 

I detta avsnitt av vår podcast fördjupar vi oss i den senaste forskningen som belyser de väsentliga aspekterna av onboardingmodeller och deras potential att främja en sund etablering i arbetslivet och i nya roller, samtidigt som de bidrar till att förebygga arbetsrelaterad stress. 

Elin Frögéli som är leg. Psykolog och postdoktor på Avdelningen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet guider oss genom de centrala komponenterna för framgångsrik onboarding: rollklarhet, kompetensupplevelse och social inkludering. Vi utforskar också betydelsen av att utbilda och stödja handledare och mentorer som nyckelpersoner i processen. 

Vårt samtal tar oss bortom teorin och ger praktiska insikter. Besök HR-föreningens hemsida för att ta del av de konkreta råd och utbildningsmöjligheter som utgår från denna forskning. Välkommen till en fördjupande diskussion om ett ämne som berör varje organisation och dess medarbetare. 

I avsnitt 63 av vår podcast utforskar Zorica och Johan komplexiteten i ledarskap och styrning tillsammans med Susanna Alexius, författare till "Att leda komplexa uppdrag". Vi utforskar utmaningarna med att sätta mål på rätt nivå och på rätt sätt, detaljeringsparadoxen och målsättning. Vi undersöker olika strategier och förhållningssätt för chefer och ledare, inklusive att acceptera komplexiteten, vara flexibel, kommunicera och samarbeta, hantera intressenter samt främja lärande och reflektion, strategier för att hantera komplexitet. 

Lyssna på avsnittet för insikter om hur man navigerar i en alltmer komplex omvärld som ledare.

I detta avsnitt träffar Zorica och Johan Magdalena Smeds, biträdande universitetslektor vid Linköpings Universitet för att prata om överstyrning och varför förändringar eller förbättringar som görs i organisationer inte leder till förväntade resultat. Vår tid präglas av att mäta/följa upp och fråga våra kunder och medarbetare om frekvent feedback ? kan det bidrar till överstyrning och bristande analys av grundorsakerna? Ibland kanske den bästa lösningen är att avvakta och inte vidta åtgärder på all återkoppling man får! 

Lyssna på detta avsnitt av Fråga forskaren så får du veta mer!

I detta avsnitt får vi ta del av forskning som visar på att det finns ett starkt samband mellan upplevd rättvisa/orättvisa, välmående och engagemang på våra arbetsplatser. Tillsammans med Constanze Eib som forskar om organisatorisk rättvisa och rättvisa i arbetet ur olika perspektiv, tar vi oss an detta spännande område. Vi kommer in på frågor som, finns det vissa människotyper som upplever sig mer orättvist behandlade än andra? Hur kan vi träna och utveckla ett ledarskap för att minska riskerna med upplevd orättvisa? Jämlikt och rättvist bemötande betyder det att vi behöver behandla alla lika?  

I höstens första avsnitt av Fråga forskaren möter Johan och Zorica, Jan Artem Henriksson. Jan är generalsekreterare för IDG ? Inner Development Goals. IDG står bakom ramverket för hur vi människor behöver utvecklas individuellt och kollektivt för att öka våra chanser att hantera komplexa problem och nå FNs globala mål. Ramverket bygger på ett samarbete mellan många forskare och experter från hela världen. 

I detta samtal berättar Jan om ramverket och de förmågor vi som människor behöver utveckla parallellt med det arbete som görs inom Sustainable Development Goals. Han berättar också om samarbetet med HR-föreningen och hur vi tillsammans ska skapa förutsättningar för lärande om IDG och möjligheten att låta ramverket vara grund för utvecklingen av kultur och värdegrunds-arbete inom våra företag och organisationer. Tack Jan för ett inspirerande samtal och början på ett viktigt samarbete!

Något som varit lite av en röd tråd genom säsongens Fråga forskaren är behovet som vi människor har av att reflektera för att lära. Johan och Zorica bestämde sig därför att inte bara prata om vikten av reflektion tillsammans med andra utan göra precis det, reflektera. Tillsammans med HR-föreningens generalsekreterare/VD Johanna Flanke ser de tillsammans tillbaka på den gångna säsongen, delar med sig av sina insikter och inte minst passar på att tacka alla fantastiska forskare i vårt land för det de gör varje dag för att utveckla HR/People-området och med det svenskt näringsliv och samhälle. Vi säger tack och glad sommar och på återhörande i september!

Vi är glada att få välkomna Louise Bringselius, docent i organisation och ledning vid Lunds universitet och tidigare forskningsledare i Tillitsdelegationen, tillbaka till Fråga Forskaren. Sedan vårt senaste möte med Louise har hon skrivit en ny bok om det närliggande begreppet psykologisk trygghet. Vi samtalar om hur företag och myndigheter kan verka för psykologisk trygghet och öppna samtal. Att vägen mot psykologisk trygghet inte alltid är enkel, utan den bygger på förmågan att både sätta gränser och riva dem. Vidare pratar vi om vikten att hantera tystnadskultur och hur man skapar ett klimat där anställda vågar tala öppet om åsikter, tankar och misstag.

Vad är gemensamt för verksamheter som lyckas att ha nöjda kunder, engagerade medarbetare och nå bra ekonomiskt resultat samtidigt? I detta avsnitt av Fråga forskaren möter Zorica och Johan Henrik Eriksson, professor vid avdelningen för Service Management and Logistics vid Chalmers Tekniska Högskola, som delar med sig av 20 års forskning inom området. Henrik sammanfattar och delar med sig av principer och arbetssätt som ligger bakom riktigt framgångsrika verksamheters sätt att organisera och bedriva sin verksamhet.

Denna episod av Fråga Forskaren fokuserar på vår hjärna och hjärnans förutsättningar för god prestation, fokus och välmående. Tillsammans med Sissela Nutley som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet söker Zorica och Johan svar på frågor som; vad behöver vi beakta i dagens uppkopplade vardag för att må bra och prestera? Hur påverkas vårt arbetsminne och förmåga till fokus av all multitasking? Hur vilar vi hjärnan på hjärnans villkor? Vi bjuds på den ?mentala tallriksmodellen? som kan vara till hjälp när vi ska organisera vårt arbetssätt både som individer och organisationer med hjärnans grundförutsättningar som utgångspunkt.  

I detta avsnitt av Fråga Forskaren får du möta Susanne Tafvelin och Hanna Irehill från forskargruppen CoLeadRs (Umeå universitet). Med deras hjälp fortsätter Johan och Zorica vara nyfikna på unga chefer och vilka förutsättningar verksamheter behöver bidra med för att unga chefer ska kunna utöva ett gott ledarskap. Vad är det som får unga chefer att trivas och vilja stanna kvar i rollen som chef? Vilka risk- och friskfaktorer bidrar till att hjälpa respektive stjälpa unga chefer? Hur förhåller sig unga chefer till chefsrollen och sin chefsidentitet?

Du får också ta del av CoLeadRs nya guide som bygger på två svenska forskningsprojekt om unga chefers förutsättningar. Forskningsprojekten genomfördes under 2018?2023 vid Umeå universitet och Karolinska Institutet.

Syftet med denna guide är att underlätta för organisationer som vill säkerställa goda förutsättningar för unga att trivas och utvecklas i chefsrollen.

Ladda ner guiden ?UNG OCH CHEF? här: https://hrforeningen.se

I tider av osäkerhet och en vardag präglad av informationsöverflöd blir det allt lättare att ?data? sprids, tolkas och misstolkas. Det blir allt svårare för individer och organisationer att ha ett objektivt förhållningssätt. I detta avsnitt gästas Johan och Zorica av Jonas Hjalmar Blom, Leg. Psykolog och doktorand i psykologi vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads Universitet, för att se närmare på hur konspirationsteorier skapas, växer och sprids. Vilka människor tenderar att tro på felaktiga konspirationsteorier, även när motsatsen bevisas med fakta? Vilken påverkan kan detta kan ha på arbetsplatser och hur kan man undvika lokala konspirationsteorier på kontoret? Du får också höra om Jonas pågående forskning om hälsosam beteendeförändring och hur vi kan blir snällare mot våra framtida jag genom att utveckla verktyg som gör vårt framtida jag mer konkret. 

Podden produceras av Sveriges HR Förening (hrforeningen.se)

I dagens arbetsliv står många företag och organisationer inför utmaningen att ersätta en äldre generation chefer som går i pension med en yngre som vi ofta hör inte alltid lockas av de krav och förväntningar som chefsrollen medför. För att ta reda på mer om just unga chefers syn och förväntningar på ledarskap träffar Johan och Zorica Christina Björklund som är senior forskare och forskargruppsledare vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Christina har bland annat varit ansvarig för ett forskningsprojekt med fokus på unga chefer. Tillsammans med Christina och utifrån vad hennes forskning erbjuder kommer du få en större förståelse för hur unga chefer upplever sin ledarroll, sin arbetsmiljö och vilket stöd arbetsgivare kan och förväntas ge samt hur arbetsgivare kan bidra till unga chefers utveckling. 

I takt med att vi förväntas jobba allt längre blir livslångt lärande och hur man motiverar och utvecklar äldre medarbetare alltmer aktuellt för många organisationer. Finns det något som utmärker sig och som man behöver ha i åtanke när det gäller äldres lärande i arbetslivet? Vilken roll spelar den pågående digitaliseringen när det gäller livslångt lärande? Lärande mellan generationer som möts på arbetsplatser ? hur kan man organisera samspel, mentorskap och vägledning för att stötta livslångt lärande?

Detta är några av frågorna som Johan och Zorica utforskar närmare i detta avsnitt tillsammans med Cecilia Bjursell, professor i pedagogik och centrumledare för Encell - Nationellt centrum för livslångt lärande, vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

I en alltmer föränderlig och komplex värld så blir förmågan att kommunicera tydligt och proaktivt allt viktigare.

I detta avsnitt möter Zorica och Johan, Therese Monstad, universitetslektor och biträdande prefekt vid Institutet för informatik och media vid Uppsala universitet. Tillsammans utforskar de kommunikationens roll vid förändring och vikten av kompetensutveckling inom kommunikation för både chefer och medarbetare, för att kunna kommunicera på ett bra sätt i dagens distribuerade arbetsliv.

Nina Bozic, senior forskare inom Innovation Management and the Future of Work på forskningsinstitutet RISE, tar oss med på en framtidsresa där vi ges möjlighet att få utforska hur verksamheter, arbete, kompetens och arbetsmiljö kan se ut i framtiden.   Vilka kompetenser behöver chefer och ledare utveckla för att hantera dagens- och morgondagens komplexa och föränderliga tillvaro? Det kommer Nina ge exempel på. Hon tipsar också om hur team och ledare behöver tänka om och tillsammans utveckla framtidsscenarier men också om det framväxande behovet av en mer proaktiv dialog om digital etik. 

Vilken betydelse har ledarskap för medarbetares välbefinnande och prestation när arbete utförs på distans? I årets sista avsnitt träffar Johan och Zorica återigen Andreas Wallo för att närmare prata om den kunskapsöversikt som han och hans kollega Daniel Lundqvist gjort.  I kunskapsöversikten, som sammanställer och diskuterar forskningsbaserad kunskap, identifieras sex ledarbeteenden som lyfts fram som centrala för distansarbete och som främjar medarbetares välbefinnande och arbetsprestation. Du får också höra mer om en nyligen publicerad studie som handlar om HR-medarbetares dagliga arbete. Det visade sig att det inte riktigt stämmer med de normativa idéer som varit populära i HR-forskningen under de senaste åren. 

Andreas?Wallo är biträdande professor i pedagogik med inriktning mot arbetslivsfrågor vid Linköpings universitet samt biträdande föreståndare och forskningsledare för forskningscentret HELIX?Competence?Centre. Andreas har forskat om kompetensförsörjning, arbetsplatslärande och ledarskap under många år. Han är särskilt intresserad av att förstå hur möjligheter för lärande och utveckling skapas i det dagliga arbetet genom stöd av chefer, ledare och HR. Andreas forskning är publicerad i en rad välkända tidskrifter inom området och han har också med sina kollegor skrivit boken:? Human ?Resource? Development: att utveckla individer, grupper och organisationer.? Just nu fokuserar Andreas sin forskning om hybridledarskap i spåren av pandemin och hur detta ledarskap påverkar medarbetares hälsa, arbetsprestationer och möjligheter till lärande.

I detta avsnitt träffar Johan och Zorica, Alexander Rozental och pratar om uppskjutande beteende, prokrastinering. Vad är det för mekanismer som gör att vi väljer att skjuta upp saker som vi förväntas göra även om vi mår dåligt av det? Går det att förändra det här beteendet? Alexander berättar att det finns hjälp att få. Han delar med sig av beprövade metoder vi kan jobba med för att komma till rätta med uppskjutande beteendemönster och som fungerar både för individer och grupper.  

Alexander Rozental är legitimerad psykolog, docent och lektor vid Institutionen för psykologi på Uppsala universitet. Alexander forskar om bedömning och behandling av psykisk ohälsa, framför allt prokrastinering och perfektionism. 

Lärande och utveckling är ett område som ständigt är aktuellt på våra arbetsplatser och som Fråga Forskaren har belyst i flera poddavsnitt, utifrån olika perspektiv. I dagens avsnitt tar vi oss an ämnet utifrån ännu ett perspektiv, kopplingen lärande och hållbar verksamhetsutveckling. Tillsammans med docenten Andrea Eriksson från KTH pratar vi om Andreas forskning om hur man skapar förutsättningar för lärande som bidrar till verksamhetsutveckling. Forskningsprojektet har även resulterat i en handbok om hur man praktiskt kan gå till väga för att initiera gynnsamma lärandespiraler för att bidra till hållbar verksamhetsutveckling, välmående och engagemang. En handbok om hur man på ett systematiskt sätt kan planera och genomföra arbetet för att få till gynnsamma lärandespiraler på individ-, grupp- och organisationsnivå. 

Andrea Eriksson är docent vid avdelningen för ergonomi på KTH sedan 2016. Andrea forskar främst om ledarskap och arbetsorganisation och utveckling av hållbar och hälsosam arbetsmiljö. 

I detta avsnitt av Fråga Forskaren gästas Johan och Zorica åter av Simon Elvnäs från KTH. Simon var med i Fråga Forskarens första säsongen och det avsnittet är poddens mest lyssnade hittills. Samtalet utgår från Simons forskning och bok ?Effektfull? där vi får ta del av vilka beteenden som vi behöver se mer av för att få till bra och effektfulla möten. Vikten av att skapa strukturer för att kunna jobba mer proaktivt, planerat och strukturerat i syfte att minska otydlighet och negativ stress.  Hur får vi till ett medvetet ledarskap där ledare och medarbetare stället för att göra mer av allt, gör mindre och rätt. 

Organisationer, företag och individer är ju givetvis olika rustande för att ta sig an pågående samhällsförändringar och de nya ekonomiska förutsättningarna som vi befinner oss i för tillfället. I dagens podd vill Johan och Zorica närmare förstå om det finns skillnader och på vilket sätt olika generationer förhåller sig till arbete, karriär och hur de vill leva sina liv. De träffar Anders Parment, generationsforskare på Stockholms universitet för att prata generationsskillnader, och på vilket sätt dessa bör uppmärksammas mer aktivt på våra arbetsplatser. Vidare diskuteras under avsnittet ett annat spännande område som Anders skrivit om och beforskat och som han kallar ?det ängsliga samhället?. Vad kan övertro på kundorientering, prestationsmätningar och ständigt återkommande återkoppling och uppföljning om allt, alltid skapa för förhållningssätt och kultur på våra arbetsplatser och i civilsamhället i stort.  

Utvecklingen avseende olika anställningsformer och anställningskontrakt på den svenska arbetsmarknaden har genomgått förändring under senare tid och pandemin har sannolikt förstärkt och skyndat på den utvecklingen.

I dagens Fråga Forskaren-avsnitt träffar Johan och Zorica Claudia Bernhard-Oettel, professor i arbets-och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Samtalet belyser om, och på vilket sätt, olika anställningsformer/anställningskontrakt påverkar arbetsvillkoren, arbetsrelaterade attityder och beteenden samt hälsa & välbefinnande.?

Utgångspunkten för dagens samtal är ett större forskningsprogram som heter NOWSTARS och som bedrivs på Stockholms universitets psykologiska institution. Programmets målsättning är att klargöra vad olika anställningsvillkor och otrygghet kan betyda för kvinnor och män i olika skeden av livet, i olika yrken, branscher och sektorer för att göra det möjligt att utveckla villkor för ett hållbart arbetsliv.  

Fråga Forskaren är tillbaka och inleder höstsäsongen tillsammans med Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm för att närmare pratar om Karls senaste forskning inom mångfald och inkludering. Vi berör frågor som, mäter vi rätt parametrar när det gäller vårt arbete med mångfald och inkludering? Kan man påvisa att mångfaldsinitiativen har lett till önskade resultat? Hur påverkar arbetet med mångfald, rättvisa och inkludering organisationers förmåga att attrahera talang på en alltmer rörlig arbetsmarknad? Vikten av att ha tydligare syfte och målsättning med organisationens arbete gällande mångfald och inkludering och att utifrån det lägga fokus på insatser som kanske är svåra och tar lång tid och mindre av insatser som är lätta, slentrianmässiga och lätta att mäta.

Nu stundar sommarledighet med tid för återhämtning och reflektion. Vi har träffat säsongens sista forskare, Gisela Bäcklander, arbetslivsforskare på Karolinska Institutet. Vi återkommer till ämnet självledarskap som vi pratade med Gisela om senast hon var med i podden. Nu har vi fokus på vad självledarskap innebär i det nya hybrida arbetslivet som är ett än mer ?underdesignat? och gränslöst arbete. Vidare pratar vi om vikten av förutsägbarhet och att både individer och grupper behöver fundera på hur utforma en arbetsmiljö där vi bättre prioriterar och förvaltar våra begränsade kognitiva resurser så att de kan användas där de oftast behövs som mest och dessutom är roligast att tillämpa ? i svårt, kreativt, koncentrerat arbete. 

Tillsammans med Kristian Stålne utforskar Johan och Zorica två spännande och alltmer aktuella ämnen: vuxenutveckling och kollektivt ledarskap. Vad är vuxenutveckling och vad är relevant att använda i dagens arbetsliv? Kan man säga att medarbetare och ledare som nått en högre nivå av vuxenutveckling har bättre förutsättningar att hantera och leda förändring? Har de förmågan att lyssna på andras perspektiv, involverar fler i beslutsfattande, använda feedback och förstå sina egna reaktioner i större utsträckning? Kristian, Johan och Zorica diskuterar hur individuell- och kollektiv ledarskapsutveckling kan bedrivas på ett systematiskt sätt och användas för att utveckla företagens förmåga att hantera en alltmer komplex omgivning.  

Kristian Stålne är civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i byggnadsmekanik och lektor i byggteknik vid Malmö universitet. Han har efter disputation 2009 bidragit till forskningen i vuxenutveckling med fokus på stadieteorier för komplexitet och meningsskapande och är medgrundare till forskningsnätverket European Society for Research in Adult Development. Kristian är för närvarande forskningsansvarig för andra fasen av Inner development goals där vi försöker besvara frågan om hur vi kan utveckla våra inre förmågor så vi bättre kan svara an mot de 17 globala utvecklingsmålen. 

I episod 40 av Fråga Forskaren träffar Johan & Zorica Annika Engström från Tekniska Högskolan vid Jönköping University och belyser delar av hennes breda forskningsportfölj. Fokus blir kring hur vi förenar organisering, ledning och lärande med innovation och teknikutveckling. Hur jobbar vi med den löpande dagliga verksamheten samtidigt som vi skapar förutsättningar för utveckling och innovation? Vi pratar om de faktorer som påverkar organisationers beredskap för en AI transformation och vad som krävs för att lyckas med en AI transformation i praktiken. Vidare kommer vi in på vikten av att involvera och aktivera alla medarbetare i förnyelseprocessen och vad för slags medvetet ledarskap och metoder det kräver att organisationer utvecklar och erbjuder. 

Annika Engström är docent i arbetsorganisation vid tekniska högskolan i Jönköping och har disputerat i pedagogik med inriktning mot lärandet i organisationer. I sin forskning fokuserar hon på ledning och organisering av lärande i industriella verksamheter, där förmågan att hantera det dagliga arbetet i samklang med utveckling av ny teknik och nya arbetssätt inte allt för sällan ger upphov till motstrida och paradoxala förhållanden som är intressanta att utforska. Annikas expertis ligger inom ramen för det mellanmänskliga samspelet i organisationer där avancerad teknik integreras i arbetsprocesserna.  

I denna episod av Fråga Forskaren träffar vi Stefan Tengblad, professor i HRM vid Göteborgs Universitet. Fokus för samtalet är den senaste Cranetstudien - världens största forskningsenkät om HR- och personalfrågor. Studien som ca vart femte år genomförs i Sverige och över 40 andra länder tar fram angelägen kunskap om hur HR-området och HR-professionen utvecklas.  

Även om arbetet pågår för fullt med att analysera resultatet får vi en inblick i delar av det svenska resultatet. Vi svarar bland annat på frågorna:     * Vad har förändrats och utvecklats sedan den senaste studien 2014?   * Vad för kompetenser/bakgrunder skulle behövas i ett HR-dream team?   * Vad kan organisationer och företag i allmänhet och HR funktionen i synnerhet lära och ha för nytta av studiens resultat? 

På lyssnares inspel har det kommit förfrågningar och önskemål om att belysa ?kollektivt ledarskap? och det har vi givetvis tagit till oss och i detta avsnitt tillsammans med Johan Alvehus pratar vi delvis om kollektivt ledarskap men också om det faktum att enligt Johan inte finns tydlig ledarskapsforskning som påvisar att ledarskap har den stora betydelse som ofta framställs. Johan beskriver att det är svårt att hitta särskilt tydliga handlingsmönster eller egenskaper som ger upphov till effektivt ledarskap.

Vi pratar också om de specifika förutsättningar gällande styrning och ledning inom starka professions- och kunskapsintensiva organisationer och hans senaste studie av tre globala organisationer av denna typ som pekar på tre områden som chefer måste balansera: skapande av legitimitet genom framgång i kärnverksamheten, utövande av balanserad kontroll samt politisk fingertoppskänsla. 

Johan och Zorica träffar Kristina Palm och Calle Rosengren som tilldelades utmärkelsen HR-forskningspriset 2021/2022. HR-forskningspriset delas ut årligen till forskare inom HRM, Ledarskap och organisationsutveckling. Bakom priset står Sveriges HR Förening, Studentlitteratur, Centrum för Global HRM forskning vid Göteborgs Universitet samt Institutet för Personal och Företagsutveckling, Uppsala Universitet.   

Vi pratar om Kristinas och Calles forskningsprojekt ?Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv? som belyser hur gränser mellan arbetsliv och privatliv kan hanteras för att värna ett hållbart arbetsliv i ett alltmer digitaliserat samhälle. Vi pratar kring de sju gränshanteringsstrategier som identifierats i deras forskning, vilken roll tekniken spelar och hur dessa strategier kan vara behjälpliga att hantera de numera flytande gränserna mellan arbete och övrigt liv. Gränsdragningsstrategierna är användbara och nyttiga att vara medveten om. De är också bra att diskutera både på jobbet och inom familjen eftersom den strategi jag väljer också påverkar de runt omkring mig.  

I detta avsnitt är Lena Bjurner tillbaka som vikarie och tillsammans med Zorica träffar Per Thilander. Utgångspunkten för samtalet är, precis som Pers forskning, om hur HR-funktioner och HR-professionen behöver utvecklas i en alltmer digitaliserad värld. Per menar att HR behöver ta nya utvecklingskliv in i det digitala området och att det kommer ställa nya krav på kompetens och förändringsförmåga. HR:s dubbla roller, att både driva och stödja verksamhetens utveckling, samtidigt som den egna digitala transformationen inom HR behöver genomföras, är både en utmaning och möjlighet. Per menar vidare att en viktig del för att klara dessa uppdrag är det inre ledarskapet och att HR vågar ge sig in i nya områden för att bidra och skapa mervärde i verksamheten. 

Per Thilander är universitetslektor vid sektionen för Management och Organisation, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet och forskare inom bland annat HR-organisering, samspelet mellan HR och linjechefer, digitalisering och HRM, ledarskap samt organiserionsförändring. Per är också anställd som HR-lektor och senior rådgivare inom Västra Götalandsregionen där har arbetar med olika HR-utvecklingsprojekt.  

Vi fortsätter på temat lön även i detta avsnitt och mer specifikt om individuell lönesättning och dess förutsättningar. En tillbakablick om drivkrafterna bakom införandet av individuell lönesättning på arbetsmarknaden och vad man önskar åstadkomma.  

Vi kommer in på betydelsen av lönekriteriernas utformning, hur de bör konkretiseras samt vikten av en gemensam förståelse och förberedelse av vad det är man som enskild medarbetare förväntas prestera utifrån kriterierna både bakåt och framåt för att påverka sin prestation och därmed sin löneutveckling. Hur ser Bengt på möjligheterna och hur ser han på svårigheterna med att få individuell lönesättning att fungera? Vilka faktorer motiverar eller demotiverar?  

Bengt Larsson?är professor i sociologi vid Linneuniversitetet och Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är inom området ekonomisk sociologi/ekonomi och samhälle. Han forskar för närvarande om partsrelationer i Europa, samt individuell lönesättning. 

Anna Fogelberg Eriksson är universitetslektor och docent vid Linköpings universitet, vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande och hon forskar bland annat inom innovation, ledarskap och jämställdhet.  

Så här års pågår löneprocessen i många organisationer med bland annat lönesättning, arbetsvärdering och lönekartläggningar. Tillsammans med Anna utforskar och reflekterar vi kring vad som är viktigt att beakta i arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggningar samt hur man i större utsträckning kan integrera arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggning så att det blir en hävstång i jämställhets- och mångfaldsarbetet. Vidare pratar vi om vad man lokalt kan göra som chef, HR och facklig organisation på en starkt könsuppdelad arbetsmarknad som den svenska.    

Einar Iveroth är docent vid Företagsekonomiska institution, Uppsala Universitet och?forskare bland annat inom digitalisering, förändringsledning och organisationsförändring. Och det är just digitalisering och förändringsledning som Einar, Johan och Zorica belyser närmare i detta avsnitt. Allt från ledarskap och meningsskapande processer vid organisatorisk förändring och vad det är som ledare faktiskt gör när de leder förändring genom meningsskapande till att förändringsprocesser sker i olika faser som förutsätter olika styrning och ledning.   

 

Säsongens första Fråga Forskaren gästas av Jon Ohlsson från Stockholms universitet, professor i pedagogik och didaktik. Jon är även författare till flertalet böcker och publikationer med lärande i fokus.  

Tillsammans med Zorica och Johan har han en dialog kring ?Den lärande organisationen 2.0? och hur Styr- och ledningssystem påverkar lärande.  

Är tillitsbaserad organisering och ledning det bästa då man vill skapa en lärande kultur och en lärande organisation? Vilka verktyg kan stödja arbetet med lärande? Det är några av de frågor som diskuteras. 

Robert Lundmark är Universitetslektor vid?Institutionen för psykologi vid Umeå Universitet. Robert är leg. psykolog med specialisering inom arbets- och organisationspsykologi.?Han forskar och undervisar inom ledarskap och organisationsförändringar. I episod 31 av Fråga Forskaren samtalar Johan, Zorica och Robert om tre spännande projekt som Robert just nu är involverad i;   1. Undvika förändring - Orsaker till- och konsekvenser av chefers låt-gå-ledarskap vid interventioner på organisationsnivå  2. När det brister - Orsaker till och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv   3. Unga chefers förutsättningar: Att leda med och mot god arbetsmiljö och hälsa 

I dagens Fråga Forskaren träffar Johan och Zorica ingen mindre än Kristoffer Holm. Kristoffer är inte bara forskare på centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö Universitet utan är också 2019 års mottagare av utmärkelse Årets HR-forskningspris. En utmärkelse som Sveriges HR Förening, IPF, CGHRM och Studentlitteratur står bakom. 

Samtalet handlar om ohövliga beteenden på våra arbetsplatser. Kristoffer berättar om vad ohövligt beteende faktiskt är, vilka orsaker som kan ligga bakom och varför frågan är viktig att lyfta.

Ohövliga beteenden kan vara väldigt vardagliga och subtila, men kan göra stor skada för både de som utsätts, och även för de som ser på. Hanteras inte frågan kan den få stora konsekvenser för hela organisationen.  

Kristoffer ger även tips kring förebyggande åtgärder för att skapa ett sunt socialt klimat.  

Linda Weidenstedt diskuterar igenom den 12 punkts lista som organisationer bör reflektera kring när man nu utforskar arbetet bort om pandemin. 

Linda är verksam inom Ratio forskningsinstitut. Hon har bland annat forskat inom Empowerment och gig ekonomin. Tillsammans med kollegorna Susanna Allstrin, Jonas Grafström och Lotta Stern har hon sammanfattat den forskning som idag finns kring distansarbete efter Covid19. I dagens avsnitt av Fråga Forskaren vikarierar Lena Bjurner för Johan som fick förhinder. Zorica är med och håller i samtalet som vanligt. 

I veckans avsnitt av Fråga Forskaren har Johan och Zorica läst ett debattinlägg i DN och blivit intresserade av att ta reda på mer om tankarna bakom artikeln. De möter därför artikelförfattaren Mats Alvesson som är företagsekonom och professor vid? Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och pratar om hans syn på värdegrundsarbete och kulturarbete i en organisation.  

Mats menar att värdegrundsarbetet i många organisationer inte ger något värde utan stannar vid några värdeord. Enligt Mats har organisationer ofta inte tänkt igenom varför de initierar arbetet och vad det ska leda till. Arbetet behöver inkludera de riktiga utmaningarna och frågorna i organisationen för att göra nytta menar han.    

I senaste avsnittet av Fråga Forskaren träffar Johan och Zorica Ulrica von Thiele Schwarz som bland annat bedrivit forskning kring bolagsstyrelsers roll när det gäller utveckling av ett hållbart arbetsliv.  

I avsnittet belyses sambandet mellan god arbetsmiljö och högre prestation hos medarbetare samt organisationers förmåga att kunna attrahera och behålla dem. Frågor om hälsa, välmående, säkerhet det vill säga ett hållbart arbetsliv är viktiga frågor för verksamhetens produktivitet, tillväxt och lönsamhet. Ulricas forskning visar att frågorna bör adresseras i styrelserummen i större utsträckning. Vilken kompetens behöver tillföras till styrelserna för att få upp dessa frågor på agendan? Hur bedrivs frågorna på ett proaktivt sätt med tydlig riktning och uppföljning? Hur skapar styrelser och ledningen ?verkstad? och går från ord till handling när det gäller att skapa förutsättningar att utveckla ett hållbart arbetsliv? Det är områden som berörs i detta avsnitt tillsammans med Ulrica.  

Fråga Forskaren möter i avsnitt 26 Viktoria Rubin. Viktoria är doktorand i Organisationspedagogik vid Stockholms Universitet och forskar om det flexibla arbetslivet. 

Vi diskuterar bl a effekterna av att allt fler chefer arbetar på interimsbasis. Hur påverkar det kultur och värderingar och vad är viktigt för att få ut full potential av en chef som är inne under en kortare period? Vi pratar även om varför företeelsen bara ökar och vilka fram- respektive baksidor som finns med det och hur vi och våra organisationer påverkas av en allt flexiblare arbetsmarknad. Med Johan och Zorica på ?hemmaplan? kring interim och den engagerade Victoria Rubin utlovas ett spännande avsnitt med mycket intressanta tankar med relevans för dagens arbetsliv.

I Fråga Forskarens andra avsnitt för säsongen möter Zorica och Johan forskaren Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. I podden diskuteras relationen mellan kompetens och identitet, varför vissa yrkesgrupper har starka och andra svaga yrkesidentiteter samt vilken betydelse detta får för såväl organisering av utbildning som kompetensutveckling och organisations­för­ändringar i dagens arbetsliv. Camilla menar att det finns en dold utvecklings­potential i identitets­dilemman, ett dilemma som uppstår då vår bild av oss själva och vad vi kan, bör och ska göra krockar med andras förväntningar. Detta kan ske i vardagen eller vid organisations­­förändringar. Sådana dilemman skulle kunna användas som potential för att utveckla kompetens och verksamheter men dessa också kan skapa konflikter och motstånd som hämmar utveckling. Camilla menar att är något som chefer kan arbeta mer aktivt med och där HR skulle kunna vara en viktig partner.

I Fråga?Forskarens första?avsnitt för säsongen möter?Zorica?och Johan?forskaren?Christian Jacobsson. Christian är leg. psykolog och docent i psykologi samt arbetar som konsult och som universitetslektor på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.  

I ett arbetsliv som blir alltmer komplext, högspecialiserat och kunskapsintensivt blir det viktigt att kunna samarbeta i tvärfunktionella projekt och grupper. Varför är det viktigare än någonsin att som grupp förstå vilket uppdrag man har? Varför är det så viktigt att ta hand om sina kollegor och sitt team?   

Tillsammans med Christian diskuteras också vad som händer framåt och hur vi kan verka för samarbete och samverkan inom team i den hybridarbetets tid som vi ser framför oss att vi kommer att verka i framöver. Vilka utmaningar ska vi se upp med och hur kan man arbeta med dem.