Sveriges 100 mest populära podcasts
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad har en oxe, en kittel och ett spett gemensamt? Jo, de är alla exempel på standardvärden i en ekonomi som ännu inte hade pengar. Antikens Grekland tillhörde en värld med en fungerande handel, så hur kom det sig då att mynten gjorde sin debut?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser.
Vi tar oss an den andra delen av krisen på 200-talet där vi inleder med Valerianus år 253 och avslutar under kejsare Diocletianus andra regeringsår 285.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den grekiska myten om Pandora och hennes ask är världskänd. Hesiodos, den grekiske skalden, skriver att efter titanen Prometheus stal elden åt människan så blev Zeus så arg att han ville hämnas. Han lät skapa Pandora, den första kvinnan, som skulle vara ?en pest för män som äter bröd?. Med sig hade hon ett kärl, som innehöll all världens plågor. Dessa släpptes ut och bara hoppet fanns kvar.
Varför tror de flesta att hon hade en ask, när så inte alls var fallet? Och vilka likheter finns mellan Pandora och Bibelns Eva?
Detta minisnitt behandlar Pandoramyten och de samhällsfrågor som omringar den.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hur flyttar man ett fornegyptiskt klipptempel? Och varför? Jo, till exempel för att det inte ska dränkas.
När Assuandammen i Egypten skulle byggas på 1960-talet riskerade många viktiga arkeologiska tempel och platser att dränkas och gå förlorade. Då vände sig Egypten och Sudan till UNESCO och en enorm räddningsaktion drog igång. Inte minst skulle Ramses II:s klipptempel i Abu Simbel flyttas. Så hur gör man egentligen när ett helt tempelkomplex, med 20 meter höga statyer ska flyttas från ett berg till en ny plats? Det får ni veta i det här avsnittet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Någon gång under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt.
Vänta? nu var det faktiskt så att ett antal gånger under krisen på 200-talet i Rom tar en kejsare eller usurpator över makten och slår några mynt.
Men, just kejsaren eller usurpatorn Silbannacus skulle komma att falla i glömska. Det skulle inte vara för än 1930-talet på British Museum som Silbannacus uppmärksammades.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vestalerna, på latin kända som virgines vestales (virgo vestalis i singular) ofta förkortat till bara vestales, var Vestas prästinnor i det antika Rom. Deras viktigaste uppdrag var att sköta om Vestas heliga härd med den eviga elden. Vesta var härdens och hemmets gudinna och hennes härd var nära knuten till Roms lycka och framgång ? så länge elden brann var allt lugnt; om den slocknade innebar det en annalkande katastrof. De var helt unika bland de romerska prästerskapen och var konsekvent bland de mest vördade och inflytelserika kvinnorna i det antika Rom.
I detta avsnitt dyker vi ner i vad det innebar att vara vestal, och vad som hände om man bröt mot sina uppdrag.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
År 235 efter vår tideräkning och det romerska riket inleder en period på nära 50 år av kris som vi kallar för krisen på 200-talet. Det är en tid med ett ostabilt styre, kantat med ekonomiska oroligheter och ett konstant hot från främmande folk vid rikets gränser.
I denna första del om krisen på 200-talet inleder vi med den första av soldatkejsarna, Maximinus Thrax som tar makten år 235 och tar oss till och med den obetydlige Aemilianus år 253.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad har svensk kungahistoria med antiken att göra? Varför brydde sig den svenske kungen Erik XIV om antika myter och karaktärer? Det får ni svar på i det här avsnittet!
Med hjälp av intendenten och curatorn Jonas Lindwall från Livrustkammaren, Sveriges äldsta museum, dyker vi in i 1500-talets Sverige och kung Erik XIV praktrustning, som var fylld av antika motiv! Vi diskuterar hur man såg på antiken under den här tiden och varför en svensk kung valde antika motiv till sin finaste rustning.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
År 1599 sattes Julius Caesar upp på the Globe i London. Författaren till pjäsen hette William Shakespeare. Schweizaren Tomas Platter skrev i sin dagbok 21 september 1599 att han sett en pjäs på "teatern med halmtaket på andra sidan floden" "om den förste kejsaren Julius Caesar"
I pjäsen går Brutus med i en konspiration ledd av Cassius för att mörda Julius Caesar, för att hindra honom från att bli en tyrann. Caesars högra hand Marcus Antonius väcker fientlighet mot konspiratörerna och Rom blir indraget i ett dramatiskt inbördeskrig.
Tillsammans med Antonius och Cleopatra, Coriolanus och Titus Andronicus brukar den räknas till Shakespeares romarpjäser.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
?Så öfveraskande det än må synas, så finnes verkligen en sådan raritet [som en äkta mumie] att bese på Valhalla gästgifvaregård? står det i Södermanlands Nyheter sommaren 1898. Snart går nyheten att läsa i tidningar över hela landet. Men varför hamnade en egyptisk mumie i en krypta bredvid en lanthandeln på vägen mellan Eskilstuna och Nyköping?
Det här avsnittet spelades in live på Sörmlands museum oktober 2023.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den romerska kejsartiden under 300-talet efter vår tideräkning är politiskt ganska svajig med flera som förkunnar sig makt. En av dessa, Maxentius, en kejsare som ansågs illegitim av sina medregenter, är den sista romerska kejsaren som skulle bo permanent i huvudstaden. Han skulle även komma att inleda byggprogram i staden.
Två byggnader som är påbörjade under hans livstid är Templet till Romulus och Romulus Mausoleum. Vi ställer oss frågan om det en koppling mellan båda eller någon av dessa två byggnader och de mynt som finns att skåda i Kungliga Myntkabinettet - Ekonomiska museets samlingar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
På Akropolisklippan i Athen tornar sig det magnifika Parthenontemplet upp. Ett arkitektoniskt mästerverk som överlevt till våra dagar. I alla fall till en viss del. De delar som inte byggts om, burits bort, stulits eller sprängts i bitar.
Men hur såg Parthenon egentligen ut under antiken? Och vad hände med templet under historiens gång?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Londinium, dagens London, var huvudstaden i det romerska Britannien under större delen av det romerska imperiet. Det var ursprungligen en bosättning som etablerades runt 47?50 e.Kr, vid en viktig korsningspunkt över Themsen vilket gjorde staden till en vägförbindelse och en större hamn, som fungerade som ett stort kommersiellt centrum tills det övergavs under 500-talet e.v.t.
I det här minisnittet går vi igenom Londiniums historia och fall.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I det här avsnittet från 2021 får vi stifta bekantskap med en kvinna som var av stor betydelse för det Ptolemeiska Egypten, nämligen Arsinoë II.
Vi befinner oss i tiden efter Alexander den store. Hans rike är uppdelat i fyra delar med Ptolemaios I Soter som regent i Egypten. Utöver de barn han fick med andra fruar och älskarinnor, varav Ptolemaios Keraunos spelar en roll i dagens avsnitt, fick hans tillsammans med sin fru Berenike I tre barn: Philotera, Ptolemaios II Philadelphus och den äldsta dottern, Arsinoë II.
Arsinoë II ? en kvinna som under och efter sin livstid spelade en viktig roll i flertalet av dåtidens maktcentra.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I ett av våra tidigaste minisnitt från 2020 så träffar vi för första gången på vår fiktive romare Gajus Poddius Castus!
Vi följer med vår fiktiva romare Gajus Poddius Castus när han går på badhus, rättare bestämt till Caracallas termer! Hur badade man under antiken? För det fanns en strategi. Och varför var badhusen så populära?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I det här avsnittet från sommaren 2021 så pratar vi om renlighet och sanitet under antiken.
Så länge man bott många tätt tillsammans så har man behövt lösa problemen med hur man ska hantera avfallet. Under antiken var man uppfinningsrik och man hade både rinnande vatten och avlopp. Men hur såg man på renlighet? Och hur rent var det egentligen?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Poddius Castus sommarspecial är tillbaka! För bara den tredje gången i världshistorien är alla fyra poddmedlemmar samlade på samma ställe, vilket ju såklart måste firas. Den här gången fortsätter vi på temat som fick avsluta den gångna säsongen, nämligen röviga saker som de grekiska gudarna gör. Olympierna är upphov till oändliga historier och underhållning, men var gudarna verkligen så underhållande eller var de rentav lättkränkta svin? Och vem vet, kanske avslutar vi det hela med en liten bonus för alla mugglare där ute.
Så spänn upp hängmattan och ta fram paraplyet för nu blir det sommar!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
De grekiska gudarna är upphov till oändliga historier och underhållning, allt från Disneyfilmer, till konst, till berättelser. Men hur ser de ursprungliga myterna ut? Var gudarna verkligen så underhållande eller var de rent av lättkränkta svin? I det här avsnittet går vi igenom några av alla de röviga sakerna som de grekiska gudarna gjorde, både mot varandra men också mot människor.
Vi inleder avsnittet med att gå igenom de grekiska gudarna och i del två pratar vi om de röviga sakerna.
*Triggervarning* Myterna vi diskuterar från 34.47 minuter berör känsliga ämnen som v*ldt*kt och sj*lvm*rd.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Via Appia var en av de tidigaste och viktigaste vägarna i antikens Rom. Den byggdes 312 f.v.t. av den romerska censorn Appius Claudius Caecus och förband Rom med Brindisi, en stor hamn i sydöstra Italien. Vägen designades från början för militära ändamål och användes för att transportera trupper och förnödenheter till och från de romerska territorierna.
Idag är Via Appia fortfarande delvis intakt och är ett populärt turistmål i Italien. Via Appia är fortfarande en viktig del av den romerska historien och ett bevis på romarnas fantastiska ingenjörskunskaper.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.