Kinapodden i P1

Kina avancerar på Rysslands bakgård. Nyligen rullade Xi ut röda mattan för Centralasiens ledare och viftade med nya miljardsatsningar. Även söderut, i Pakistan, ses Kina stärka sitt inflytande.

Från Kazakstan i norr hela vägen ner till Pakistan vid arabiska havet satsar Kina nu hårt på att knyta länder närmare sig ? både genom handel och militära utbyten. I skuggan av G7 bjöd Xi Jinping in ledarna för Kazakstan, Tajikistan, Uzbekistan, Kirgizistan och Turkmenistan till historiskt symboliska Xi'an i Kina. Där bjöds på storslagen gala, ledarna planterade träd ihop och Xi Jinping presenterade en kinesisk miljardsatsning för regionen. Hör om Kinas vision för området och vad som driver Peking att flytta fram sina positioner när Ryssland är försvagat.

Även i Pakistan jobbar Kina hårt för att befästa sitt inflytande. Liksom i Centralasien är infrastrukturprojekt en viktig del och Pakistan är beroende av Kinas pengar, men här handlar det även om ett militärt samarbete som blir allt mer omfattande. Samtidigt finns i Pakistan en politisk instabilitet och säkerhetsrisker som gör närvaron knepigare för Kinas del.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Christer Tjernell

Hör om ståuppkomikern som riskerar fängelse efter ett skämt om armén. Fallet visar hur censuren hårdnar i Kina. Så hur är det att vara komiker i diktaturen och finns det en framtid för humorscenen?

Även om humorbranschen i Kina länge kämpat mot en strikt censur så har storstädernas ståuppklubbar trots allt varit en sällsynt oas där man kunnat tänja på gränserna lite mer. Men ett aktuellt fall sätter skräck i branschen. Komikern Li Haoshi drog nyligen ett skämt på en klubb i Peking. Skämtet filmades och spreds och agenturen som representerar komikern får nu böta över 20 miljoner kronor. Li Haoshi själv riskerar fängelse och har tvingats till avbön för sina ord.

Kinapodden gästas av ståuppkomikern Danay Kidane som innan pandemin var med och drev en ståuppklubb i Shanghai. Där fick han snabbt lära sig hur censuren fungerar i praktiken och vilka ämnen som är strängt förbjudna att skämta om i Kina. Hans klubb var framgångsrik, men en dag dök myndigheterna upp och stängde ner hela stället. Samtidigt har ståupp på några år exploderat som bred TV-underhållning i Kina och det finns mycket pengar i branschen. Nu frågar sig många om det skojats färdigt eller på vilka sätt humorscenen kan överleva.

Medverkande: Danay Kidane, komiker. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Behzad Mehroosh

Nordkorea avfyrar nya slags robotar och Kina vill skaffa fler kärnvapen. Samtidigt gör Japan och Sydkorea rejäla försvarssatsningar. Hör om kapprustningen i Östasien och hur säkerhetsläget förändras.

I en historisk ökning av försvarsutgifterna ska Japan köpa nya stridsflygplan, stridsfartyg och för första gången skaffa långdistansrobotar. Och i Sydkorea har en ny debatt om kärnvapen väckts till liv. För både Japan och Sydkorea är oron för Kina en bakomliggande faktor, men även Nordkoreas agerande pushar de militära satsningarna. Kim Jong-Un har under det senaste året varit ovanligt ivrig på avfyrningsknappen och Pyongyang har också börjat testa nya typer av långdistansrobotar.

Kina fördömer inte Nordkoreas provokationer utan skyller situationen på USA. Samtidigt finns amerikanska uppgifter om att Kina avser fyrdubbla sin kärnvapenarsenal under det närmsta decenniet. Hör om vad det betyder och hur det aktuella upprustningsracet sammantaget förändrar säkerhetsläget i regionen.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Anders Ask, utrikesreporter Ekot.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tor Sigvardsson

Kinas nätverk med höghastighetståg är det största i världen. Men när Peking nu vill förverkliga sin mastodontvision och knyta ihop Sydostasien med kinesisk räls då möter man motstånd.

Det är ett av världens mest utmanande järnvägsprojekt. Kinas planer på att länka samman flera länder i Sydostasien med höghastighetsräls från Kunming i Yunnan, ner till Singapore. Idén om att knyta ihop regionen går tillbaka till 1950-talet, men idag ses projektet som en del av den kinesiska globala visionen ?Den nya sidenvägen? som Xi Jinping sjösatte för 10 år sedan. I Laos är en del av järnvägen redan färdig, men på andra håll möter Kina motstånd. I Malaysia till exempel vill man inte ge bort kontrollen av det viktiga signalsystemet till Kina och i Indonesien växer nu oron för att Kinas järnvägsbygge leder till en besvärlig skuldfälla.

Kina har idag världens största nätverk med höghastighetståg och de moderna tågen är vanligt förekommande i den statliga propagandan. Hör om hur det är att resa med de kinesiska tågen 2023, från ansiktsscanning på stationen till maten ombord, och hur den rekordsnabba utbyggnaden förändrar Kina.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Christer Löfving, strateg på Trafikverket.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Oscar Thor

Så hände det till slut, Xi talade i telefon med Zelenskyj. Hör om hur ländernas relation bakåt i tiden skapar dilemman för Kina. Samt om Ukrainas strategier för att hålla Kina-dörren öppen.

Det kan vara årets mest upphaussade telefonsamtal ? den första kontakten mellan Kinas och Ukrainas ledare sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Xi Jinping och Volodomyr Zelenskyj talade i nästan en timme förra onsdagen och samtalet har av Zelenskyj beskrivits som ?meningsfullt? och ?rationellt?. Vi analyserar vad som sades, betydelsen av samtalet och omvärldens reaktioner. Hör vidare om handeln och utbytet mellan Ukraina och Kina och hur den tidigare ganska tajta relationen kan påverka utvecklingen nu.

Lubna El-Shanti berättar om hur folk i Ukraina sett på Kinas agerande hittills under det ryska invasionskriget samt vad ukrainska bedömare ser för tänkbara utfall när det kommer till Kina. Uppenbart är att Ukraina och Zelenskyj adresserar Kina med mycket respekt och att Ukraina nu ser det som viktigt att hålla liv i en dialog med stormakten i öster. Mycket handlar det förstås om att stävja vad som vore ett ukrainskt skräckscenario ? att Xi tippar över helt mot Ryssland och börjar stötta Putin med vapen.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jakob Lalér

Vapen, tech-krig och filmcensur. Peking markerar mot Seoul på flera sätt och i Sydkorea ses Kina som ett växande hot på sikt. Dessutom om det kinesiska utspelet som gjorde forna Sovjetländer rasande.

Kinas ambassadör i Frankrike ifrågasatte tidigare Sovjetstaters självständighet när han fick en fråga om annekterade Krim. Vad menade han, egentligen? Och vad säger uttalandet om Kinas hållning när det kommer till Ukraina? Vidare om Sydkorea, granne med Kina och lierat med USA. President Yoon Suk-Yeol är just nu på besök i USA och träffar president Joe Biden. Vi pratar om hur det nya säkerhetsläget runt Kina fört Sydkorea närmare både USA och Japan och hur Seoul retat upp Peking rejält om Taiwan. I Sydkorea blir attityderna gentemot Kina alltmer negativa och Kina ringas nu av vissa politiska läger i Sydkorea in som ett större hot än Nordkorea på längre sikt.

Samtidigt gör sydkoreanska trender alltjämt stort avtryck i Kina. Oavsett om det handlar om mode, skönhetsprodukter eller kultur. Men sydkoreanska filmer och TV-serier stoppas av kommunistpartiets censurapparat och hajpade sydkoreanska fenomen som till exempel serien Squid game får därmed begränsad spridning hos den breda allmänheten i Kina.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jakob Lalér

Medan EU skärper tonen mot Kina anklagas Frankrikes president Emmanuel Macron för att gå Pekings ärenden. Hör om hur Europas våndor över sina potentiellt farliga förbindelser med Kina.

Det stormar rejält i Europa runt Emmanuel Macrons relation till Kina, efter en resa till Peking. Med tanke på kriget i Ukraina och Kinas relation till Ryssland borde Macron aldrig ens ha åkt, menar kritikerna. Det blev inte heller bättre av Macrons uttalanden om Taiwan, där han säger att Europa inte ska trassla in sig i kriser som inte är Europas ? och inte heller bara följa USA. Hör om varför sådana utspel får Europa att se rött, och hur Frankrike uppfattas i en tid då EU försöker riskminimera i sitt förhållande till Kina. Hör också om vikten av presenter ? och hur man överträffar en gåva i form av en levande häst.

Damernas professionella tennistour, WTA, har avstått från att tävla i Kina sedan 2021, efter att spelaren Peng Shuai vittnat om sexuella trakasserier från en högt uppsatt kinesisk politiker. Men nu är bojkotten avslutad ? hör om varför det bara var en tidsfråga.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Tor Sigvardson

Hör om den senaste stora militärövningen runt Taiwan och vad den säger om Kinas planer. Dessutom frågelåda! Om alltifrån badrum till usel fotboll, fördomar, sandstormar och Kinas senaste chatbot.

Rika, familjefrånvända och lesbiska är etiketter som dyker upp när vi fördjupar oss i kinesiska fördomar om Sverige och svenskar. Vi passerar en fotbollsplan där ingen vill bli solbränd. Följ sedan med in i en typisk kinesisk lägenhet och notera särskilt den gula stenhårda tvålen i badrummet. Och hur imponerande är förresten Kinas senaste textrobot baserad på artificiell intelligens? Inte särskilt, om vi ska tro techbolagets aktiekurs. Hör även om hur attityderna gentemot västerlänningar försämrats i Kina de senaste åren och om Kinas maktspel gentemot Vatikanstaten. Kinapodden ger ett fullmatat avsnitt med svar på lyssnarnas frågor!

Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin

Allt färre länder erkänner Taiwan. Senast att svänga var Honduras, som nyligen bytte fot och valde Peking istället. Samtidigt är president Tsai Ing-wen i USA för att säkra upp deras viktiga stöd.

Och så var de bara 13. Fler är det inte som erkänner Taiwan nu, efter att Honduras nyligen svängde och upprättade diplomatiska relationer med Kina. Honduras följer Nicaragua som gjorde samma sak i slutet av 2021 och totalt har Taiwan förlorat nio allierade sedan 2016. Hör om vad som ligger bakom och hur Kina vinner över allierade till sin sida. Trenden reser frågan hur bräckligt omvärldens stöd för Taiwan är och sätter ljus på vilken betydelse de formella diplomatiska erkännandena har. Inrikespolitiskt i Taiwan är de internationella banden och hur Kina ska tacklas en stor fråga inför presidentvalet nästa år.

Även om de formella erkännandena blir färre har det uttalade stödet och engagemanget för Taiwan från västvärlden, och främst då USA, blivit starkare på senare år. Ett av Taiwans geopolitiska trumfkort är den högteknologiska i tillverkningen av halvledare och därtill anses Taiwan viktigt av såväl ideologiska som militärstrategiska skäl. Även EU uttalar stöd för Taiwan och i veckan besöker EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Frankrikes president Emanuel Macron Kina.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Jerdén, forskare och chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid UI.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin

Kina agerar mer aktivt i FN och jobbar för att vikta om systemet. Hör om orden som Kina vill föra in i de mänskliga rättigheterna. Dessutom virala pandor som får symbolisera Kinas omvärldsrelationer.

Kinas övergrepp mot minoriteter är väldokumenterade och kinesers rättigheter kränks på daglig basis av diktaturen. Ändå pratar Kina allt oftare och allt mer självsäkert om mänskliga rättigheter, om hur man vill stöpa om dessa och förändra hela FN-systemet. Kina talar om att bryta västvärldens dominans i FN och jobbar för att föra in vad man kallar ?människocentrerade rättigheter?.

Kinas vision bygger på att ekonomiskt och materiellt välstånd ses som en form av överordnad rättighet. Ett tydligt mål för Kinas nya proaktiva FN-strategi är att staters självbestämmande ska väga tyngre och mänskliga rättigheter betraktas som en inre angelägenhet. Vi pratar om hur Kina jobbar för att åstadkomma detta och även om hur Kina lyckades blockera en diskussion i FN efter fjolårets uppmärksammade rapport om övergrepp i Xinjiang. Kinapodden återvänder även till de utlånade pandornas speciella värld. Virala klipp som sprids i Kina visar lyckliga pandor i Moskva samtidigt som USA anklagas för vanskötsel.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Malin Oud, chef för Raoul Wallenberg-institutet i Stockholm och Kinakännare.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Johanna Carell

Vladimir Putin har rullat ut röda mattan för Xi Jinping. Besöket kan ses som ett bestämt långfinger åt väst, samtidigt som nya avtal undertecknades. Xi hade även med sig sin fredsplan för Ukraina.

Det var Xi Jinpings första besök i Moskva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Besöket mynnade ut i nya samarbetsavtal och därtill diskuterades bland annat en ny gasledning från Ryssland till Kina. För Putins del var besöket en viktig propagandauppvisning, men än en gång blev det tydligt hur Kina utnyttjar att handelspartnern Ryssland är internationellt isolerat. Tonen var ömsesidigt vänskaplig, men främst var det Putin som smickrade och berömde Kina i det gemensamma uttalandet.

Kinapodden skärskådar det gemensamma uttalandet som kom ut från mötet. I uttalandet tas Kinas så kallade fredsplan för Ukraina upp, en plan som Putin framhöll ligger i linje med Rysslands synsätt. I övrigt befäster texten att Kina och Ryssland ska ha ett fortsatt brett och strategiskt samarbete inom såväl handel som militär. Kina beskrivs som blomstrande och Rysslands som stort och starkt. Hör även om den senaste tidens medieuppgifter om förtäckta vapenleveranser och om hur Kina ställer sig till ICC:s arresteringsorder mot Putin.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker Jacob Gustavsson

Kina har fått ärkefienderna Saudiarabien och Iran att bli sams. Kan fredsmäkleri bli en paradgren för Kina? Hör om det viktigaste från folkkongressen och om Björn Djurbergs ministermöte i Taiwan.

Det blev många prestigepoäng för Kinas avgående utrikesminister Wang Yi när Saudiarabien och Iran skakade hand framför smattrande kameror i Peking. Hör om Kinas fredsmäklarambitioner och vad som ligger bakom. Samtidigt i dagarna har Kina erbjudit Sri Lanka att skriva av skulder, vilket kan vara en vändning i den lånepolitik som vi är bekanta med när det gäller Kina. Det vanliga har annars varit att erbjuda nya lån när länder inte kan komma ur skuldfällan.

Kinas nationella folkkongress har avslutats i Peking. Hör om de viktigaste besluten och om skådespelet då Xi ?valdes? om som Kinas president med röstsiffrorna 2952 mot 0. Kinapodden ringar in de viktigaste besluten. Det mesta var bestämt på förhand men den kinesiska statens stora årliga sammankomst bjöd ändå på några snackisar och överrraskningar. Hör också om Björn Djurbergs möte med Taiwans utrikesminister och hur det var att kallprata när bandspelaren var avstängd.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Produent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark

Självförsvarskurser, utökad värnplikt och militär upprustning. Taiwan är på helspänn och oron är påtaglig. Samtidigt har hotet från Kina blivit vardag för många taiwaneser.

Björn Djurberg är på plats i Taipei och pratar med invånare som lever med ett ständigt närvarande hot från sitt stora grannland. Kinas utspel om ?återförening? och de upprepade militärövningarna till havs och i luften har bland annat lett till förlängd värnplikt för unga taiwaneser, från fyra månader till ett år. Flera skolor erbjuder också kurser för att lära ut självförsvar och krisberedskap.

Samtidigt pågår den nationella folkkongressen i Peking. Kinas nya utrikesminister har gjort sitt första framträdande och senare i veckan får Kina en ny premiärminister. Därmed sätts punkt för Li Keqiangs tid på posten efter tio år. Kinapodden minns en kinesisk partipamp som stack ut med att kunna prata engelska och som emellanåt kan ha irriterat Xi med en delvis annan linje och andra stöttepelare inom partiet.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Hanna Melander

Kina viftar med fredsplaner och fördömer västvärldens Kalla kriget-mentalitet. Så hur vill Kina egentligen att världen ska se ut?

Kina är på utrikespolitisk offensiv. Xi Jinping nöjde sig inte med att lansera en fredsplan för Ukraina ? samma vecka kom också ett globalt säkerhetsinitiativ med världsfred som yttersta målsättning. Vi ska titta närmare på de här utspelen för att försöka förstå hur Kina ser på världen, och vad som är fel med den.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Lena Bejerot
Tekniker: Adam Alvin

Trots det ryska anfallskriget i Ukraina visar Kina upp sig i gemensamma militärövningar med Ryssland och Kina har ökat sin import av rysk energi. Hör om vänskapspakten mellan Xi och Putin.

Xi Jinping och Vladimir Putin har talat med varandra flera gånger under det gångna året och även träffats. Putin har uttryckt uppskattning över Kinas ?balanserade linje? i fråga om Ukraina och Kina har bidragit till den ryska krigskassan genom att köpa ännu mer rysk olja och gas. Hör om varför Xi vägrar dumpa Putin och om vad Kina får i utbyte.

Bakåt i tiden har Kina och Sovjetunionen ofta stått varandra nära, men det finns även flera historiska kapitel av splittring och kyla mellan länderna. Kina har ett starkt strategiskt intresse av att hålla sig väl med Ryssland, vilket är en förklaring till Kinas balansgång när det kommer till Rysslands krig. Kina vill samtidigt värna sina viktiga handelsrelationer till EU och har hittills inte stöttat Ryssland med vapen. I dagarna besöker den kinesiske toppdiplomaten Wang Yi Moskva och Kina säger sig vilja lägga fram en fredsplan. Ukraina uppfattar dock knappast Kina neutral aktör i dagsläget givet de ryska banden.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark

USA har skjutit ner fyra föremål, men de senaste tre rörde sig inte om kinesiska spionballonger säger Vita huset. Den diplomatiska iskylan är ändå ett faktum och USA straffar Kina med nya sanktioner.

Kinapodden reder ut de senaste turerna i ballongkrisen och pratar om hur det i USA blivit inrikespolitiskt allt viktigare att visa sig ?tuff mot Kina?. Efter förra veckans anklagelse om kinesiskt spionage med ballonger har USA fortsatt skicka upp stridsflyg för att skjuta ner okända objekt över Nordamerika. Det hela framstår dock plötsligt som överilat, sedan USA själva gått ut och sagt att de senaste tre föremålen inte kommit från Kina. Kina har samtidigt anklagat USA för att kränka kinesiskt luftrum med spionballonger, något USA förnekar. Var kommer detta att sluta och vad blir nästa steg om spänningarna fortsätter att trappas upp mellan stormakterna?

USA har ovanpå det höjda tonläget även infört nya sanktioner mot sex kinesiska företag. Hör om hur detta påverkar Kina samt vilka strategier Kina använder mot företag i väst istället för direkta sanktioner. Vi dyker även ner i en ny pandahistoria. Jättepandan Le Le dog nyligen på ett zoo i Memphis och nu ska ett kinesiskt expertteam resa till USA för att utreda dödsorsaken.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Ginna Lindberg, USA-kommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin

USA:s nedskjutning av den kinesiska misstänkta spionballongen markerar ett nytt diplomatiskt lågvattenmärke. Samtidigt ökar rivaliteten i Stilla havet och små önationer hamnar mitt i stormaktskampen.

Djärvt spionage eller århundradets forskningstabbe? Turerna runt den kinesiska ballongen resulterade i ett inställt statsbesök och en punkterad relation mellan Washington och Peking. Initialt reagerade Kina med något så ovanligt som ett beklagande, nästan ursäktande, uttalande. Därefter sa det pang ? och den nedskjutna ballongen fick Kina att byta fot och gå i taket. Hanna Sahlberg och Björn Djurberg lotsar oss genom ballongintermezzot och vad händelsen kan innebära på längre sikt.

På Salomonöarna utspelar sig under tiden vad som kan beskrivas som ett koncentrat av de båda stormakternas tilltagande rivalitet. Tio månader efter säkerhetspakten mellan Kina och Salomonöarna är det kinesiska inflytandet tydligt i den lilla önationen. I veckan avsattes en Kinakritisk politiker och journalister på Salomonöarna vittnar om påtryckningar. USA har svarat med att återetablera en ambassad efter trettio år och i huvudstaden Honiaras hamn vägrar kinesiska fartyg att ankra upp sida vid sida med den australiska kustbevakningen. USA har på sistone etablerat flera nya militära fotfästen i regionen, vilket ytterligare understryker den geopolitiska dragkampen i Stilla havet.

Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Maria Stockhaus

Hör om kommunistpartiets besatthet av siffror och hur statistik används för att måla upp bilden av ett mönstersamhälle. Samt om de kinesiska jättepandorna som blivit en dyrköpt läxa för Finland.

Mord, coviddöd, luftföroreningar eller matproduktion. Oavsett ämne hyser kinesiska myndigheter en stark kärlek till siffror och statistik. Statsmedier i Kina prånglar jämt och ständigt ut nya siffror och partiet använder sin officiella statistik för att genomdriva och rättfärdiga sin politik. Inom polis och brottsbekämpning är användningen av statistik särskilt slående. Den officiella statistiken gör gällande uppklarningen av exempelvis mord är så gott som hundraprocentig i Kina och siffrorna konstrueras för att sätta en bild av hög säkerhetsnivå och historiskt trygga storstäder.

Hör även om Kinas beryktade pandadiplomati som har fått ny aktualitet i Finland. De svartvita björnparet som Finland fick av Kina 2017 äter bambu och kräver skötsel till en kostnad av motsvarande 17 miljoner svenska kronor årligen och nu vill Finland dra sig ur dealen. Yles Asienkorrespondent berättar i Kinapodden om flera frågetecken kring återlämnandet och att det nu finns en oro i Finland över hur Kina kan komma att reagera.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Elin Hagman

Kinas befolkning minskar för första gången på 60 år. För Kina innebär befolkningstrenden en lång rad problem. Hör om stressen, pressen och pengarna som får Kinas 80-talister att rata familjelivet.

Det är en historisk vändpunkt, nyheten förra veckan att befolkningen i världens ännu folkrikaste land har börjat minska. Om bara några månader, i april 2023, väntas Indien gå om Kina och bli världens folkrikaste land. Experter bedömer att Kinas befolkning kan minska med över 100 miljoner fram till år 2050 och frågan är vad detta betyder för ekonomin, jobben, välfärden och för Kinas position i världen.

Kommunistpartiet vill få fler unga att föda fler barn. Men många unga kineser ser ett livspussel som står i vägen. Hör om hur dyra bostäder, omöjliga hämtningstider och skolpress. Arvet efter ettbarnspolitiken spelar också in. Vid sidan om befolkningstrenden pratar vi också om helgens nyårsgala på kinesisk TV. Ett utmärkt arrangemang för den som vill få syn på de statligt sanktionerade trenderna i Kina.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Maria Stillberg

När väst lämnat Afghanistan har Kina stannat kvar. Hör om det aktuella oljeavtalet med talibanerna, hotet från terrorister och om de kinesiska entreprenörerna som reser till Kabul med affärsdrömmar.

December 2022. Mörkgrå rök stiger upp mot himmelen och skottlossning hörs från ett hotell i Kabul. Terrorsekten IS tar på sig dådet och bland de skadade finns fem kineser. För Kina blir attacken en tydlig påminnelse om säkerhetsrisken det innebär att engagera sig i regionen. Men i Afghanistan ser såväl kommunistpartiet som enskilda kinesiska entreprenörer en spelplan som lämnats öppen och riskerna till trots har Kina stannat kvar.

Häromveckan stod det klart att talibanregimens första avtal om råvaruutvinning med en utländsk aktör efter maktövertagandet har tecknats med ett kinesiskt bolag. Kina ska enligt avtalet investera hundratals miljoner dollar årligen i 25 år och får borra efter olja i den del av Amu Daryafloddeltat som tillhör Afghanistan. Men stannar Kinas intressen i landet vid oljan? Vad vill Kina på längre sikt? Hör även om Kinas plötsliga erkännande av att tiotusentals dött i covid sedan december.

Medverkande: Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson

Pandemin härjar fritt och många dör på grund av viruset. Men Xi Jinping vill få Kinas covidpolitik att gå till historien som en framgångssaga. Hör även om Kinas vänskap med Ryssland som består.

Kina har öppnat sina gränser, avskaffat de flesta av sina restriktioner och smittspridningen är följaktligen omfattande i landet. Kommunistpartiet ligger samtidigt i för att kontrollera den offentliga bilden av covid. Budskapet är att covidläget är allvarligt, men att partiet segrar över utmaningarna och Xi Jinping har på sistone själv klivit fram i statsmedier för att ta på sig äran. Hur hanterar folk i Kina att ständigt matas med en bild som ligger så långt ifrån det som var och en ser och upplever? Björn Djurberg har återigen kunnat resa med tåg och prata med folk på olika håll i landet.

Medan EU försöker bli kvitt behovet av rysk gas har Kina ökat importen av rysk energi sedan invasionen av Ukraina. I julas dök också Rysslands tidigare premiärminister Dmitrij Medvedev upp i Peking. I den officiella kommunikationen från mötet beskrev Kina Ryssland som en ?progressiv kraft? och betonade den goda relationen. På statlig nivå håller länderna fast vid ingångna samarbetsavtal, bland annat på medieområdet.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark

Varför är grönt en känslig färg i Kina? Vilka yrken är mest attraktiva? Hur brutal är den kinesiska polisen? Hör svaret på dessa och många andra lyssnarfrågor.

Nollcovidpolitiken, personkulten runt Xi Jinping, maktspelet inför folkkongressen och övergreppen i Xinjiang är några av de ämnen som vi har valt att dyka ned i under det här året med Kinapodden. Men nu är det dags för lyssnarna att bestämma vad Ekots Kinakorrespondent Björn Djurberg och Kinakommentator Hanna Sahlberg ska prata om.

Vad händer om de internationella storföretagen bestämmer sig för att lämna Kina? Vilken färg gifter sig kineser i och varför ska man se upp med gröna mössor? Vad menar Hanna med uttrycket "fuskkapitalism"?

I den här frågespecialen av Kinapodden får du svaren.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin

Miljontals människor dog när Mao Zedongs Kina skulle ta "det stora språnget". Men trots politiska experiment, massvält och utrensningar, verkar den store ledarens gloria aldrig riktigt falla.

Mellan 40 och 70 miljoner människor uppskattas ha dött under Mao Zedongs styre, vilket gör honom till en av förra seklets värsta diktatorer. Ändå fortsätter Mao att dyrkas av många i Kina. Som utropare av Folkrepubliken Kina 1949 har han fått rollen som befriare i historieskrivningen. Hans ansikte återfinns än i dag på landets sedlar och ett Mao-porträtt hängande från backspegeln anses, av vissa, medföra tur och beskydd.

I det här specialavsnittet om Mao Zedong hör vi journalisten och författaren Göran Leijonhufvud berätta om hur han reste till Kina på 1960-talet och tvingades ompröva sina idéer om ett harmoniskt styre i Kina. Han återvände senare till Kina som Dagens Nyheters korrespondent.

Sinologen Göran Sommardal har studerat Maos ideologiska tankegods. Hör honom berätta om Maos lilla röda ? den skrift som så starkt förknippas med kulturrevolutionen och som brukar sägas vara världens mest sålda bok.

Hör också Sveriges Radios Hanna Sahlberg om hur 2000-talets och dagens Kina förhåller sig till Mao. Fortfarande är det Maos porträtt som hänger ovanför Himmelska fridens port i Peking. Kommer Mao för evigt att behålla denna upphöjda position?

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin

Enligt kommunistpartiets officiella siffror har inte ens tio personer dött på grund av covid i Kina de senaste veckorna. Men till krematorier i Peking är det kö och feberkliniker är tungt belastade.

Hör korrespondent Björn Djurberg berätta om hur han blev punktmarkerad när han åkte till ett krematorium i Peking i veckan. Det gick inte att göra några intervjuer där, men trycket på krematoriet var uppenbart med ett tjugotal bilar i kö utanför. Samtidigt strömmar många människor till stadens så kallade feberkliniker och på apotek har hyllor gapat tomma.

I sociala medier i Kina syns en tydlig polarisering i fråga om smittspridningen med ganska hetsiga forumdebatter om hur viruset borde hanteras. Men knappast någon i Kina tror på den officiella statistiken över dödsfall. Hör om hur folk i Kina skämtar öppet om de officiella siffrorna och om hur kommunistpartiet ändå fortsätter att använda statistiken som politiskt verktyg.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin

Saudiarabien har varit en vän att räkna med för USA, men nu får Washington konkurrens från Peking som vill stärka sina relationer med Gulfstaterna. Hör om Xi:s besök i Riyadh och vad Kina vill uppnå.

Eskorterad av 16 fullblodshästar kördes Xi Jinping fram till det kungliga palatset. Den kinesiske ledaren välkomnades med pompa och ståt och världen fick bevittna ett ordentligt handslag mellan Xi och den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman.

Kina är idag den största köparen av olja från Saudiarabien och Saudiarabien välkomnar kinesiska investeringar i landet. Kina och Saudiarabien går nu mot ett allt bredare samarbete ? inom alltifrån infrastruktur, teknik, forskning och vapen. Länderna kritiserar inte varandra för brister i mänskliga rättigheter och Xi Jinpings besök kan även ses som en pik mot USA.

Hör Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, och Hanna Sahlberg, Kinakommentator, om Kinas närvaro och intressen i Mellanöstern i allmänhet och Gulfstaterna i synnerhet. Delvis är det en balansgång för Kina i regionen. För vid sidan om banden till Saudiarabien har Kina på senare år slutit ett omfattande samarbetsavtal med Iran.

Kinakorrespondent Björn Djurberg ger en uppdatering om covidläget i Kina. Smittan sprids nu av allt att döma explosionsartat i bland annat Peking.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier

Efter tre år med en covidpolitik som blivit internationellt ökänd öppnar Kina nu upp. Hör om kommunistpartiets snabba vändning och om svårigheterna som väntar.

Vaccinationstäckningen är låg bland äldre och immuniteten likaså. Men nu svänger kommunistpartiet och skrotar världens hårdaste covidrestriktioner. Över 260 miljoner människor är över 60 år i Kina och frågan är hur partiet kommer att hantera en situation där dödligheten i covid ökar. Och vilken beredskap finns inom sjukvården?

Från statsmedierna har retoriken förändrats och virusets farlighet tonas plötsligt ner. Kommunistpartiet måste nu jobba hårt för att fortsätta äga berättelsen om covidpolitiken. Restriktionerna har utan tvekan inneburit ett stort lidande och begränsat livet för Kinas invånare, men de berättelserna censureras i hög grad. Hör även om de selektiva hyllningarna och landssorgen efter ex-ledaren Jiang Zemins död, som vid sidan om lättade covidregler präglat Kina den gångna veckan.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin

Efter helgens protester runtom i Kina har kommunistpartiet tagit till en arsenal av verktyg för att hindra fortsatta missnöjesyttringar. Samtidigt kommer nu förändringar i nollcovidpolitiken.

Studenter i Peking har bussats hem och får inte bo kvar på campus. Fysiska barrikader har satts upp längs gator och polisen har lagt ribban lågt för att frihetsberöva personer. Filmer från protesterna har fått stor spridning på nätet. Men efter helgen har partiets censurapparat slagit till med full kraft.

Kommunistpartiet har mobiliserat en stor mängd ?kommentatorer? som jobbar hårt i kinesiska sociala medier. De lägger stor kraft att sprida konspirationer om att det är utländska krafter som ligger bakom protesterna och man skyller på USA. Den senaste veckans protester i Kina kan även analyseras ur ett historiskt perspektiv. Det finns både intressanta skillnader och likheter med demokratirörelsen 1989. Hör också i avsnittet om helgens lokalval i Taiwan, där den konservativa sidan som beskrivs som mer Peking-vänlig gick framåt.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Malin Oud, chef för Raoul Wallenberginstitutets Stockholmskontor.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jacob Gustavsson

I flera städer i Kina syns öppna gatuprotester mot den rådande covidpolitiken. Demonstranter hörs ropa på Xi Jinpings avgång. Hör om omfattningen, bakgrunden och vilka taktiker som används.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Maria Stillberg

Folket i Kina översköljs av partiets propaganda. Budskapen som pumpas ut ska få dem att avguda Xi Jinping. Personkulten odlas nu så intensivt att vissa börjar jämföra med Nordkorea.

Kommunistpartiets budskap dominerar fullständigt informationsflödet i dagens Kina. Oavsett om du bokar en taxi i mobilen, slår på TV:n, åker tunnelbana eller går in i en hiss ? propagandan möter dig överallt.

? Det är så mycket propaganda. Det är jättesvårt att värja sig, man blir exponerad för det överallt, säger Kinakorrespondent Björn Djurberg.

På senare år har innehållet tagit en delvis ny riktning. Alltmer av propagandan går ut på att hylla Xi Jinping och bygga upp myter kring hans person.

I påkostade videos och TV-produktioner förmedlas budskapet att Xi Jinping är en trygg ledare som förstår människor och bryr sig om minoriteter. Vidare upprepas att Xi Jinping står upp för Kina, hanterar svårigheter och navigerar i en allt mer osäker omvärld. I det närmaste religiösa myter om Xi odlas på ett sätt som för tankarna till Nordkorea.

? Kinesiska oppositionella säger att ?vi lever numera i Västkorea?. Och med det menar man ju att personkulten påminner mer och mer om den runt familjen Kim, säger Kinakommentator Hanna Sahlberg.

Medverkande: Erika Staffas Edström, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson

Handelskrig, blockader och vapenskrammel. Kan Xi Jinpings och Joe Bidens möte på Bali kyla ner konflikten mellan stormakterna?

Relationerna mellan USA och Kina var sämre än på länge inför Xi Jinping och Joe Bidens möte, öga mot öga på G20-toppmötet på Bali i veckan. Indonesiens president Joko Widodo som står värd för G20-mötet varnade i en intervju med New York Times för att spänningarna mellan de båda stormakterna kan leda till öppen konflikt, till och med krig, om de inte hanteras.

Till mångas lättnad ser det nu ut som att USA och Kina, i alla fall för stunden, valt att bejaka diplomatin och börjat samtala igen. Men hur ser egentligen konflikterna mellan dom ut, bakom toppmötets leenden?

Axel Kronholm, Programledare

Hanna Sahlberg, Kinakommentator

Kristian Åström, Ekonomikommentator

God granne eller nykolonial utsugare? Via investeringar, infrastrukturbyggen och handel skaffar sig Kina ett enormt inflytande i Sydostasien. Hör om Kinas maktambition i regionen och oron den väcker.

Genom Laos rullar kinesiska snabbtåg på kinesisk räls. Utropen som hörs ombord är på kinesiska. Frågan om i vilken utsträckning det går att få del av Kinas marknad och utveckling utan att hamna i ett riskabelt beroende har blivit brännande i Europa. Men länderna i Sydostasien har levt med dilemmat i tusentals år. Hör om hur Kina, under Xi Jinpings tid vid makten, ökat sitt inflytande i regionen. I Laos och Myanmar är den kinesiska närvaron ytterst påtaglig, med utvinning av naturresurser som ett synligt exempel. Medan länder som Vietnam, Filippinerna och Thailand håller emot mer. Samtidigt är den kinesiska turismen en extremt viktig inkomstkälla.

Just nu håller samarbetsorganisationen Asean toppmöte i Phnom Penh. Mötet blir på många sätt en scen för maktspelet och konkurrensen i Sydostasien. EU, Japan och USA är också stora handelspartners och för flera av de sydostasiatiska länderna är det en svår balansgång att hantera de olika relationerna samtidigt.

Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson

Bokspecial. Censuren hårdnar och författare kan råka illa ut. Men det finns också knep för att runda partiets nypor. Vi besöker författarparet Gustafsson Chen och tar tempen på Kinas litteraturscen.

Vi lämnar poddstudion och åker hem till författaren Maiping Chen och sinologen och översättaren Anna Gustafsson Chen. På 1980-talet fanns en bubblande underjordisk litteraturscen i Peking. Hör Maiping Chen berätta om hur yttrandefriheten tryckts ner sedan dess och varför han inte kan återvända till Kina idag. Under Xi Jinpings tid vid makten har censuren och kontrollen hårdnat och det finns många aktuella exempel på hur detta går ut över författares möjligheter att verka i dagens Kina. Samtidigt finns strategier och knep som författare använder för att ändå förmedla en kritik mot makten.

Maiping Chen har bland annat översatt Selma Lagerlöf till kinesiska. Hör om hur det kommer sig att svensk barnlitteratur, alltifrån Elsa Beskow till Sven Nordqvist, går hem hos den kinesiska medelklassen. Och varför är kinesiska deckare så dåliga? Avsnittet är även fullmatat med konkreta boktips. Så som Yu Hua's Att leva ? en bästsäljare som passar alla, enligt Anna Gustafsson Chen. Vidare Hao Yingfang's Peking den hopfällbara staden ? som är bra att börja med. Eller Lu Xun, som kan beskrivas som Kinas motsvarighet till Strindberg. Alla böcker som omnämns i avsnittet finns listade på Kinapodden i P1:s Instagram.

Medverkande: Maiping Chen, författare och översättare. Anna Gustafsson Chen, sinolog och översättare. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge

Kina jobbar systematiskt för att påverka och öka sitt inflytande i bland annat Sverige. Hör om spioner, påverkansoperationer och strategiska företagsinvesteringar.

Aktiviteter så som påverkansoperationer och spionage från Kinas sida har uppmärksammats allt oftare på senare år. Och på partikongressen nyligen betonade Xi Jinping "nationell säkerhet" mer än tidigare. En strategi för att skaffa sig inflytande i väst är företagsinvesteringar och investeringar i infrastruktur. Kinesiska Geelys köp av Volvo Cars är ett omdiskuterat exempel här i Sverige och inom EU diskuteras just nu kinesiska investeringar i hamnen i Hamburg.

En organisation inom det kinesiska kommunistpartiet som jobbar med dolda operationer är den så kallade ?Enhetsfronten?. Hör om konkreta exempel på spionage som upptäckts i Sverige och om varför minoriteter utgör en måltavla. En målsättning med övervakningen syns vara att samla information som i senare led kan användas som en hållhake. En hållhake som vidare kan användas för att värva eller tysta personer som lever i exil.

Medverkande: Tobias Andersson Åkerblom, journalist Göteborgs-Posten och författare till boken ?Draken. När Kinas pengar och spioner kom till Sverige?. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tor Sigvardson

Kinas nya ledarskap har presenterats. Xi Jinping med sex andra män, som alla är lojala med Xi. Hör om den nya högsta makten och om dramatiken när expresidenten eskorterades ut från kongressen.

Politbyråns ständiga utskott är det kinesiska kommunistpartiets högsta beslutande organ. Utskottet består av sju män som tillsammans utgör Kinas absoluta maktelit. På söndagen presenterades det nya toppskiktet i Peking. Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg var på plats, som en av väldigt få ackrediterade journalister från Norden. Som väntat sitter Xi Jinping kvar som landets högste ledare, men han stärker nu också sitt grepp om makten genom att omge sig av nära anhängare. Hör om vilka det handlar om, vilka namn som är särskilt intressanta och varför.

Hälsoskäl eller maktdemonstration? Spekulationerna är många efter att Kinas tidigare president, Hu Jintao, på lördagen plötsligt eskorterades ut ur Folkets stora sal. Till synes ovillig att lämna leddes expresidenten ut framför rullande tv-kameror. Journalisterna hade precis tagit plats på läktaren. Kinapodden analyserar och sammanfattar den tjugonde partikongressen som nu är avslutad.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jacob Gustavsson

Xi Jinping vägrar ge upp makten. Istället väntas han stärka sin egen position under den pågående partikongressen i Kina. Hör om Xi:s maktambitioner och hur de kan kopplas till hans person.

Xi Jinping väntas bryta normen och sitta kvar vid makten efter tio år, kanske rentav på livstid. Men hur kan vi förstå Xi Jinpings maktambitioner? Xi:s familj förföljdes av kommunistpartiet under Mao och paradoxalt tycks detta banat väg för hans strävan idag, att upprätta full kontroll och stabilitet via partiet.

I avsnittet berättar Lars Fredén, tidigare ambassadör i Kina, om de tillfällen då han själv träffat Xi Jinping. Xi beskrivs som en ledare med stor pondus och med en bild av sig själv som en historiskt viktig person. Nationalismen är viktig och det kinesiska kommunistpartiet verktyget med vilket Xi vill åstadkomma ett osårbart Kina. Hör om Xi:s självförtroende och om vilken omvärldskunskap han egentligen kan ha. Bryr sig Xi Jinping om att attityderna mot Kina i omvärlden försämrats under hans tid vid makten?

Medverkande: Lars Fredén, fd ambassadör i Kina. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Hanna Melander

Partikongressen i Peking har inletts. I sitt tal flaggade Xi Jinping för militär upprustning och riktade en hotfull varning mot Taiwan. Hör även om den ovanliga protesten som fick internet att koka.

Björn Djurberg är en av extremt få svenska journalister som var på plats under öppningsceremonin och som är ackrediterad till den pågående tjugonde partikongressen i Peking. Under söndagens invigningsceremoni satt Björn Djurberg på läktaren inne i Folkets stora sal. Hör om svettlukten, det enorma säkerhetspådraget och delegater som tar selfies. Vi analyserar också Xi Jinpings tal som innehöll ett antal markeringar mot omvärlden, så som när han talade om Taiwan och teknologisk självförsörjning. Samtidigt ägnades oväntat lite taltid åt den kinesiska covidpolitiken.

Inför kongressen är censuren och övervakningen än mer påtaglig än i vanliga fall. Trots detta genomfördes en ovanlig protest dagarna före invigningen där en stor banderoll med ett kritiskt budskap riktat mot Xi Jinping hängdes upp på en bro i Peking. Bilder spreds blixtsnabbt på nätet. Även på internet i Kina fick referenser till händelsen stor spridning i sociala medier.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joar Jonsson

Peking spärras av när Kina rustar för sin tjugonde partikongress. Alla blickar riktas mot Xi Jinping som väntas befästa en roll som envåldshärskare. Hör om hur det påverkar Kina och världen.

Det har blivit dags att offentliggöra vilka som ska styra Kina de kommande fem åren och peka ut den riktning som landet ska ta, i en partikongress som på alla sätt ser ut att bli historisk. Hör om hur korrespondent Björn Djurberg blev stoppad när han ville cykla förbi Himmelska fridens torg, i en avspärrad huvudstad som laddar för den tjugonde partikongressen i ordningen.

Xi Jinping väntas under kongressen utses till president och generalsekreterare för kommunistpartiet för en tredje mandatperiod, i strid med tidigare praxis. Därmed kommer han ha suttit vid rodret i över ett decennium. Hör om Xi:s maktambitioner och den pånyttfödda personkulten som för tankarna till Mao. Hör också i avsnittet om misslyckandet med att få till en FN-debatt om Kinas övergrepp mot minoriteter i Xianjang-regionen och vad Indiens nedlagda röst i frågan säger om relationen mellan de två asiatiska stormakterna.

Medverkande:

Björn Djurberg, Ekots Kinakorrespondent

Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator

Naila Saleem, Ekots Sydasienkorrespondent

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson

Grodan kallas han på nätet och bakom scenen har han förblivit en dold makthavare i Kina. Jiang Zemin plockades från Shanghai efter massakern 1989 och var därefter Kinas högste ledare under tio år.

Hör om Jiang Zemins tid som Kinas högste ledare. Under 1990-talet charmade han västvärldens ledare och fick omvärlden att hoppas på en demokratisk utveckling i Kina. Samtidigt var politiken på hemmaplan hårdför. Under Jiang Zemins tid vid makten inleddes till exempel en omfattande förföljelse av Falun Gong. På 2000-talet tog Hu Jintao över, men Jiang Zemin har utan tvekan behållit ett politiskt inflytande i Kina och är sannolikt ett irritationsmoment för Xi Jinping.

Med sina stora tjocka glasögon och byxorna högt uppdragna har Jiang Zemin blivit en symbol för en försvunnen era som många i dagens i Kina romantiserar. Och nu kan man fråga sig: Kommer en nästan 100-årig Jiang Zemin att dyka upp och visa sig på partikongressen i höst? Senast det begav sig dök han oväntat upp och stal han showen under Xi Jinpings långa tal.

Avsnittet spelades in i september 2022.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare. Lars-Åke Skager, tidigare kommunpolitiker i Göteborg. Börje Ljunggren, tidigare diplomat och ambassadör i Peking.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark

Kina pratar allt mer om Nato och tonen har skärpts. Kritiken tar ofta sikte på USA, men även Sveriges Nato-ansökan kommenteras. Hör om de officiella markeringarna och propagandan i kinesiska medier.

Nato-medlemskapet kommer allt närmare för Sverige och Finland, nu återstår bara två länder som ska godkänna ansökan. Samtidigt går kinesiska medier på högvarv om Nato. Där har man trappat upp sitt tonläge rejält och det har även förekommit kommentarer som direkt siktar in sig på det svenska medlemskapet. Det här visar en rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina. En talesperson för det kinesiska utrikesministeriet har till exempel sagt att "relevanta länder" bör iaktta försiktighet.

I Kina utmålas Nato ständigt som USA:s förlängda arm och verktyg. Därmed kan Kinas Nato-kritik i mångt och mycket ses som ett uttryck för den spända relationen mellan Kina och USA. Hör om satirteckningarna i kinesiska medier som ständigt tar fasta på Nato och USA och där USA utmålas som ett land som slits isär av inre motsättningar.

Hör också i avsnittet om hur journalistvisum används i spelet mellan stormakterna och om helgens plötsliga ryktesspridning i sociala medier om en kupp i Kina.

Medverkande:

Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator

Ginna Lindberg, Ekots USA-kommentator

Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joar Jonsson

När Vladimir Putin är pressad kliver Xi Jinping fram. Hör allt om maktspelet och härskarteknikerna på diktatormötet i Samarkand. Och hur Kina nu dominerar Ryssland på ett historiskt nytt sätt.

Det var Xi Jinpings första utlandsresa sedan pandemin började. Och för Putins en av få utlandsresor som har gjorts sedan invasionen av Ukraina inleddes. Öga mot öga satt de nu i samma rum inom ramen för Shanghai Cooperation Organisation och talade om stärkta band och en ny världsordning. Men mötet blev också en uppvisning i ryggdunk, maktspel och härskartekniker där Xi Jinping drog längsta strået. Kina utnyttjar nu på ett tydligt sätt att Putin är pressad och Xi Jinping flyttar fram sina positioner på den globala spelplanen.

Putin uttryckte ett helhjärtat stöd för Kinas linje ifråga om Taiwan under mötet, men fick inte samma varma hand tillbaka. Från mötet rapporterades tvärtom att Xi Jinping uttryckte "frågor" och "oro" om Putins krig i Ukraina. Något som väcker frågor om var Vladimir Putin har Xi Jinping. Hör också om de centralasiatiska ländernas position, mittemellan Ryssland och Kina. Även där passar Kina på att stärka sin egen roll nu.

Medverkande:

Hanna Sahlberg, Kinakommentator

Johanna Melén, utrikesreporter

Axel Kronholm, programledare

Kina har genomlidit en extrem värmebölja i sommar. Yangtzefloden har bitvis legat helt uttorkad, med akut energibrist som följd. Hör om Kinas sårbarhet inför klimatförändringarna och vad som görs åt det.

Det har varit den värsta torkan på över 60 år. Värmeböljan i Kina i sommar har orsakat skogsbränder, skadade skördar och lett till akut elbrist. Fabriker har fått stänga och äldre har fått söka svalka inne i luftkonditionerade mataffärer. I till exempel Shanghai släcktes belysningen ner längs the Bund, det så välkända promenadstråket längs vattnet.

Allra tydligast har extremvädret synts i Yangtze, världens tredje största flod, som sjönk till rekordlåga nivåer i augusti. Torkan har blivit en smärtsam påminnelse om de enorma energi- och klimatutmaningar som Kina står inför. Hör om hur Kina är beroende av floden som nu hotas. I Yangtzefloden finns bland annat De tre ravinernas damm, en av världens största vattenkraftsdammar, ett ur miljösynpunkt kontroversiellt bygge men som idag producerar en betydande del av den el som Kinas industri behöver. Hör också om Xi Jinpings första utlandsresa sedan pandemin bröt ut och varför han väljer att träffa Vladimir Putin.

Medverkande:

Axel Kronholm, programledare

Hanna Sahlberg, Kinakommentator

Deliang Chen, klimatforskare och professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet.

I sista sekund kom den FN:s rapport om övergrepp mot uigurer i Xinjiang. Men kommer FN-rapporten att kunna förändra något? Kina gick till omedelbar motattack och avfärdar alltihop som lögn.

FN:s rapport om övergrepp och människorättsbrott mot minoriteter i Xinjiang har föregåtts av ett omfattande spel. Kina har försökt stoppa rapporten och trycket på FN:s avgående högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, har varit enormt. Så hur skarpa formuleringar blev det i slutändan? Och vilken tyngd kan rapporten få? Kinapoddens gäster har läst och analyserar.

FN tar upp tvångsarbete, tvångssteriliseringar, interneringsläger och övervakning i Xinjiang. Kina kan ha begått brott mot mänskligheten, enligt rapporten. Det kinesiska kommunistpartiet kallar FN-rapporten för "desinformation" och "lögn" och kontrar med en egen omfattande motrapport. Och i FN samlar Kina sina allierade för att få stöd. Kommer Kina att lyckas sopa undan den graverande kritiken? Vilka formella vägar finns för att nu agera mot Kina? Hör också om hur stadens Kashgar och levnadsvillkoren för uigurer i Xinjiang förändrats över tid.

Medverkande:

Axel Kronholm, programledare

Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator

Fredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitet

Maja Åberg, sakkunnig på internationella organisationer på Amnesty

På pappret har ön inte en chans mot sin starka granne. Men i verkligheten finns flera faktorer som talar till Taiwans fördel. Hör höstens första avsnitt om hur Taiwan kan försvara sig om det blir krig med Kina.

Taiwans president Tsai Ing-wen har efter sommarens kinesiska militärövningar sagt att Taiwans militära styrkor har ökat sin beredskap, att man noga följer de militära aktiviteterna i sitt närområde och att man har nära kontakt med sina allierade. Alldeles nyligen kom också besked om en rekordstor ökning av försvarsbudgeten i Taiwan.

Taiwans militära styrka och vapenarsenal är dock inte närheten av Kinas. Sett till storlek och vapenmängd skulle ön inte ha en chans i händelse av väpnad konflikt med Kina. Men ändå finns det flera faktorer som faktiskt talar för Taiwan i händelse av en invasion. Taiwans bergiga terräng medför till exempel att en amfibisk landstigning skulle bli en oerhört komplicerad operation. En annan faktor är försvarsviljan, där kriget i Ukraina visat att även ett militärt svagare land kan överraska i fråga om motståndskraft.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator och Per Olsson, försvarsekonom vid FOI.

Programledare: Axel Kronholm

Producent: Therese Rosenvinge

Tekniker: Jacob Gustavsson

Sommarrepris. Om den kinesiska militärens upprustning och Taiwans strategiska betydelse.

Jämfört med USA lägger Kina fortfarande relativt lite i absoluta tal på sin försvarsmakt, men under de senaste åren så har Kina rustat upp sina styrkor och övat mycket. Idag menar flera bedömare att Kina har en högteknologisk och väldrillad militär ? inte minst när det gäller flygvapnet. Så hur stark är den kinesiska militären idag, jämfört med till exempel USA:s?

I detta avsnitt av Kinapodden pratar vi även om det spända läget i den indopacifiska regionen. Varför är Taiwan så viktigt för Kina och hur långt kan Peking vara beredda att gå för att ena Taiwan med Fastlandskina? Finns det fler områden där konflikter kan blossa upp?

Avsnittet sändes första gången 8/12-21.

Medverkande: Björn Djurberg och David Carlqvist

Programledare: Hélène Benno

Producent: Björn Barr

Björn Djurberg (Peking), Peder Gustafsson (Bangkok), Naila Saleem (Sydasien) och kinakommentatorn Hanna Sahlberg om de viktigaste händelserna i Kina i höst.

Den här avsnittet av Kinapodden i P1 spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ?Förstå världen ? möt Radiokorrespondenterna?.

Programledare: HELENE BENNO.

Den amerikanska toppolitikern Nancy Pelosi besöker Taiwan. Det har upprört Kinas ledare Xi Jinping och det redan tidigare spända läget mellan USA-Taiwan-Kina har nu skärpts ytterligare.

Ett extrainsatt avsnitt av Kinapodden med anledning av att Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, har varit på besök i Taiwan och bland annat träffat presidenten Tsai Ing-wen. Kina har flaggat för "motåtgärder" med anledning av besöket och relationerna mellan de tre länderna ansträngs ytterligare på grund av besöket.
Hur påverkas läget mellan å ena sidan Kina och USA och å andra sidan Kina och Taiwan av det här? Och vad kan det här betyda för relationerna mellan länderna framöver?
Veckans gäster är Johan Englund, Säkerhetspolitisk analytiker med inriktning på Kina på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut och Björn Djurberg, Pekingkorrespondent.

Programledare: Helene Benno

Producent: Emilia Aro

Tekniker: Stian Fagerberg

Sommarrepris: Hur funkar kinesisk socialtjänst? Kan man få tag på en bibel i Kina? Och hur mycket kramas kineser?

Kinapoddens lyssnare har skickat in mängder av frågor och i det här avsnittet svarar Pekingkorrespondent Björn Djurberg och Kinakommentator Hanna Sahlberg bland annat på vad kineser kallar varandra i vredesmod eller för att utrycka kärlek.

Programledare: Helene Benno

Producent: Björn Barr

Tekniker: Josef Reynold

Avsnittet sändes första gången 29/12 2021.

Sommarrepris: Stora investeringar i framföra allt infrastruktur har gett Kina ett enormt inflytande i många afrikanska länder.

Zambia är ett av de länder i Afrika där Kinas makt alltmer börjat ifrågasättas av invånarna. Kinapoddens programledare Helene Benno är på plats i huvudstaden Lusaka och samtalar med Ekots Afrikakorrespondent Rickard Myrenberg och Kinakorrespondent Björn Djurberg och vad Kina och afrikanska länder får ut av varandra.

Programledare: Helene Benno

Producent: Kajsa Boglind

Tekniker: Jakob Gustafsson

Avsnittet sändes första gången 23/2 2022.

Sommarrepris av vårens mest populära avsnitt av Kinapodden.

Hur mycket vapen har kinesisk militär jämfört med rysk? Och hur stor är risken att Asien får sitt eget Ukrainakrig om Kina anfaller Taiwan? David Carlqvist, reporter med inriktning på militär upprustning, Kinakommentator Hanna Sahlberg och Pekingkorrespondent Björn Djurberg reder ut.

Producent: Kajsa Boglind

Tekniker: Susanne Martinsson

Programledare: Helene Benno

Avsnittet sändes första gången 23/3 2022.

Om ekorrfisk, wookade ärtskott och bristen på kinesiska kändiskockar. Kinapodden fortsätter matfrossa med TV-kocken Jimmy Guo och Kinakännaren Ludwig Sääf.

I veckans Kinapodden i P1 får vi veta höra vilka köksredskap som mästerkocken Jimmy Guo och Kinakännaren Ludwig Sääf absolut inte kan vara utan. Dessutom om bordskick, regionala specialiteter och snabbmat i Mittens rike.