I årsskiftet 2019-2020 var jag på en mörk plats.

För att bryta mönstren och omkalibrera kompassen, behövdes någon form av nystart.

Skulle jag börja med hemmet, vars väggar jag kände mig fångad emellan?

Kunde nystarten vara rumslig?

Med detta lovade jag mig själv att inget skulle få lämnas åt slumpen.

Plötsligt hade Det Nya Hemmet blivit en kreativ utmaning, som väckte den släckta lågan av inspiration på nytt.

Den här gången skulle jag ta hänsyn till alla aspekter:

Tekniken. Enkelheten. Estetiken. Funktionaliteten.

Jag skulle börja leva i min egen personliga framtid.

**

Låt oss snöa in för en stund och bli onödigt petiga. För skojs skull.

I bästa fall kan harmoni i din omedelbara hemmiljö göra dig glad och lättare i steget.

Agnes kommer ge sitt perspektiv som arkitekt.

Peter sitt som bild- och tekniknörd.

Och Måns hjälpa oss i jakten på det perfekta ljudet.

Min spelproduktion Rain of Reflections var från början en stor kärlek och passion.

Det gav mig äntligen riktning, syfte, mål och mening - jag levde för att skapa det.

Jag närde drömmen kompromisslöst. Kosta få vad det kosta ville.

Så länge det blev så bra som jag såg det framför mig i mina drömmar, skulle det ändå i slutändan trumfa alla motgångar, resa sig ur alla fallgropar, och viktigast, vinna spelarnas hjärtan.

Men avsaknaden av erfarenhet innebar skygglappar, tidens tand blev ett gift, och kostnaderna ett öppet blödande sår.

I efterdyningarna av en lansering som i oktober 2019 hamnat i skuggan av andra, större spel, återstod blott ett gapande slukhål, som nu riskerade att komma ikapp mig.

I detta avsnitt, titulerat "Regnreflektioner" har jag försökt samla så många reflektioner från nyckelpersoner i utvecklingen som jag kunnat, för att fånga en så välrundad bild av händelseförloppet som möjligt.

Hur är det egentligen med experternas förutsägelser? Hur bärande och relevanta är de? Kan man verkligen, med tillräckliga kunskaper om vad som hänt, avgöra vad som ska komma att hända? På det antagandet har ju jag hängt hela min karriär.

Det var den 25 november 2020. Jag trotsade ilskna vädergudar och corona-restriktioner för att samla Rådet. Virtuellts Vise.

Jag begav mig ut i tidens sanddyner. Mötte sandstormen i timglaset.

Skyddad från allmän påverkan, finns den i det djupaste, innersta rummet. Boken. Ödets Facit.

Vad skulle nu hända om vi ifrågasatte Facit genom att börja skissa förutsägelser i marginalen? Vad skulle hända om vi hade rätt? Eller än värre, om vi hade FEL?

Med tiden skulle linjerna komma att framträda, av vad som alltid varit, och vad som alltid skulle bli. Den 25 juni 2021 skulle Rådet ha sammanträde igen - och begrunda detta Facit.

Konsekvenserna kunde bli anseende, heder och därmed levebröd. Det här var fullständig dårskap. Ett självförgörande uppdrag. Men det stod redan skrivet att det skulle göras.

Det var den 25 november 2020. Och jag förklarade det första Rådet för Virtuellts Vise öppnat.

Frågorna som nu skulle bearbetas, stod öppna även för en lyssnare att ta sig an. På hemsidan, Virtuellt.nu, kunde dessa själva klicka sig fram till ett formulär att fylla i och skicka in.

Bästa upplevelsen fick den som fyllde i formuläret hand-i-hand, parallellt med avsnittets förlopp.

Men bara de som gjorde sina förutsägelser innan årsskiftet 2020, fick delta.

Då skulle de utgöra en förlängd del av Rådet.

Kanske skulle någon av dem rentav visa sig vara den sanna Profeten, den sanna Virtuellts Vise?

Vi befinner oss nu på nollpunkten, innan ruta ett. Se detta avsnitt - förlagt innan det första ordinarie avsnittet - som en uppvärmning och mjukstart.

Tack vare er fantastiska lyssnare har jag genom en finansiering på Kickstarter alltså fått en flygande start, och luft under vingarna.

Men innan jag börjar beta av det första av de 24 ämnen och grepp som redan är planerade, känner jag att jag behöver samla på mig insikter.

Det här måste bli så jävla bra det kan bli. Och för att nå ett så djävulskt högt uppsatt mål, är input alltid nyttig.

Så vem kan jag vända mig till för en rejäl reality-check?

Jag gräver i minnesbanken, bland mina erfarna vänner och kollegor.

Så klarnar bilden, jag ser ett vänligt ansikte för mitt inre öga.

Under de gyllene åren var han trygg producent för P3 Spel. Men framför allt är han prisvinnande dokumentärmakare och luttrad grävande journalist i poddserien Spår.

Om någon borde ju han sitta inne med de tyngsta stalltipsen...