Sveriges 100 mest populära podcasts

Arkivpodden

Arkivpodden

Arkivpodden är en samling poddar, producerade av Riksarkivet i Sverige, som sprider kunskap och tankar om arkiv.

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

soundcloud.com/user-268302561

Avsnitt

De fem kolonnernas palats

Följ med till medeltiden och besök de fem kolonnernas palats i Rom! Det är ett fascinerande hus där den heliga Birgitta bodde på 1300-talet och som fungerade som ?turistbyrå? och gästhus för skandinaviska pilgrimer. Huset hade en stark dragningskraft och blev föremål för både intriger och handgripligheter i kampen om ägarskapet. Sara Risberg på Riksarkivets sektion för Medeltida källutgivning berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Ensemble Gemma - Responsorium Solem justicie Latinsk uppläsning: Peter Ståhl.
2022-07-02
Länk till avsnitt

Judisk historia i svenska arkiv

Det finns många källor i svenska arkiv som belyser judisk historia. Forskaren Carl Henrik Carlsson guidar oss genom källmaterialet, från 1700-talet och fram till i idag, och berättar hur vi kan hitta fakta om relationer med majoritetssamhället, personöden, invandring, flyktingmottagning och organisationsliv. Han har skrivit Riksarkivets nya arkivguide som heter Källor till judarnas historia i Sverige. I podden samtalar han med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Ya salio de la mar la galana (trad.) Från CD:n Vayter. Sång: Anne Kalmering Josephson Violin: Semmy Stahlhammer Dragspel: Miriam Oldenburg Cello: Isabel Blommé
2022-05-23
Länk till avsnitt

Barnen och sinneslöanstalterna ? från Eriksro till Vipeholm

I början av 1900-talet och under de kommande decennierna ökade antalet vårdplatser för så kallade ?obildbara sinnesslöa? mycket kraftigt i Sverige. Många skrevs in redan som barn och blev sedan kvar för resten av livet i den sektor som fram till 1950-talet gick under namnet ?sinnesslövården?. Vad finns det för källor från den här tiden och vad kan säga de oss om livet och döden på anstalterna? Sara Grut Riksarkivet i Östersund berättar i samtal med Martin Ahlström. Musik: ES_September Days - Franz Gordon.
2022-04-29
Länk till avsnitt

Det okända teckenspråket

En mycket gammal och detaljerad beskrivning av praktiserat teckenspråk har nyligen upptäckts i ett domprotokoll från 1600-talet. Den skrevs ned när en dövstum man ställdes inför rätta i Jämtland för ett allvarligt brott. Maria Press berättar om det unika fyndet i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Källa: Sunne tingslags domboksprotokoll 1691-1700, Riksarkivet i Östersund. Avskrift finns på Fornskrift.se Musik: ES_The Break of Dawn ? Christoffer Moe Ditlevsen
2022-03-24
Länk till avsnitt

Äventyraren Olof emigrerar 1857 - Olofs dröm om Amerika Avsnitt 1

Olof Liljegren var en av de första svenskarna att emigrera till Amerika. Till skillnad från andra emigranter under samma tid reste inte Olof för att han kände sig tvingad att göra det, utan snarare för att söka äventyret. Breven hem till fadern i Jämtland berättar om resan och om människorna i det nya landet. Första delen av tre i miniserien Olofs dröm om Amerika. Medverkande: Jim Hedlund och Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Podden baseras på brev i arkiven efter Jonas Nilsson och Olof Liljegren, Boggsjö socken i Jämtland, som förvaras på Riksarkivet i Östersund. Musik: Miles Away - Stefan Kartenberg
2022-01-28
Länk till avsnitt

Reportage från inbördeskriget - Olofs dröm om Amerika Avsnitt 2

Olof Liljegren tar värvning i nordstatsarmén och rapporterar direkt från slagfältet i sina brev hem till pappan. Andra delen av tre i miniserien Olofs dröm om Amerika. Medverkande: Jim Hedlund och Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Podden baseras på brev i arkiven efter Jonas Nilsson och Olof Liljegren, Boggsjö socken i Jämtland, som förvaras på Riksarkivet i Östersund. Musik: Miles away - Stefan Kartenberg
2022-01-28
Länk till avsnitt

Minnesotaupproret och slutet - Olofs dröm om Amerika Del 3

Olof Liljegren är fast i inbördeskriget och hamnar i Minnesota, där han skyddar nybyggare i delstaten mot Siouxfolkets uppror. Olof gör karriär inom armén men motgångarna hopar sig? Den tredje och sista delen av tre i miniserien Olofs dröm om Amerika. Medverkande: Jim Hedlund och Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Podden baseras på brev i arkiven efter Jonas Nilsson och Olof Liljegren, Boggsjö socken i Jämtland, som förvaras på Riksarkivet i Östersund. Musik: Miles away - Stefan Kartenberg
2022-01-28
Länk till avsnitt

Avsnitt 4: Arkivens roll i det demokratiska samhället

Arkiven är en betydelsefull källa för historisk kunskap. Men det går också se att välbevarade och tillgängliga arkiv har en bredare demokratisk funktion i samhället. Tillgången till arkiven kan bidra till att demokratin fördjupas genom bättre möjligheter till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen. I detta poddavsnitt diskuterar Catharina Thörn, professor i kulturstudier vid Göteborgs universitet, arkivens potential för ökat demokratiskt inflytande och berättar om vilken betydelse tillgång till arkiv har i hennes forskning och undervisning. Inte minst diskuteras offentlighetsprincipens betydelse i förhållande till stadsutvecklingsfrågor. Medverkande: Catharina Thörn (gäst) och Karl-Magnus Johansson (Riksarkivet). Inspelning och efterbearbetning: Karl-Magnus Johansson (Riksarkivet).
2021-12-17
Länk till avsnitt

Livet i staden på 1600-talet

Claes Westling från Riksarkivet i Vadstena berättar om källor som kan beskriva människor, händelser, byggnader och yrkesliv i städerna i äldre tid. Han tar oss med på en vandring i 1600-talets Vadstena i ett samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_As The Years Go By - Johannes Bornlof
2021-12-10
Länk till avsnitt

Rösträtt för alla?

Hör docent Fia Sundevall berätta om rösträttens begränsningar efter 1921 fram till våra dagar. Under åren 1918-1921 genomfördes allmän och lika rösträtt i Sverige och riksdagsvalet i september 1921 var det första valet enligt de nya villkoren. Men, det fanns fortfarande grupper som ännu inte hade rösträtt. Till exempel var människor som satt i fängelse, hade gått i konkurs, inte kunde ta sig till en vallokal på grund av sjukdom, tog emot varaktigt fattigunderstöd eller var omyndigförklarade diskvalificerade från att rösta. Det fanns även praktiska rösträttsbegränsningar som särskilt hindrade grupper av minoriteter, som samer och romer, från att rösta. Steg för steg har allt fler rösträttshinder tagits bort och det senaste var 1989 då möjligheten att omyndigförklara människor försvann. Rättelse: I avsnittet har ett faktafel smugit sig in, Fia Sundevall meddelar att det ska vara fängelsestraff på mer än 6 månader och inte mer än 6 år som sägs som var grund för att bli fråntagen sin rösträtt. Medverkande: Fia Sundevall (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet) Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)
2021-11-12
Länk till avsnitt

Livsöden i 1700 - talets dödböcker

1700-talets sockenbor i Offerdal i västra Jämtland blev noggrant beskrivna efter sin död av prästen. Jim Hedlund berättar om spännande människoöden baserat på anteckningarna i dödboken 1688-1799, i samtal med Martin Ahlström, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musik: ES-Northern Light av Trabant 33
2021-10-25
Länk till avsnitt

Avsnitt 2: Lång väg till snabbt genombrott

Professor Torbjörn Nilsson ger oss en snabbkurs i rösträttens historia, från tvåkammarsystemets införande 1867 fram till beslutet om allmän och lika rösträtt i den extrainkallade riksdagen 17 december 1918. Utvecklingen mot ett demokratiskt statsskick pågick i decennier och tog ett större steg 1909 med utvidgad rösträtt för män. Men fortfarande hade inte kvinnor rösträtt till riksdagen och flera rösträttshinder för män fanns kvar. Dessutom gällde inte principen om en man ? en röst utan förmögna personer kunde ha upp till 40 röster i kommunalvalen. Den konservativa första kammaren lyckades genom hårdnackat motstånd gång på gång förhindra mer genomgripande reformer. Hösten 1918 var läget i omvärlden stormigt med revolutioner och social oro och mot bakgrund av det genomfördes till slut rösträttsreformer i Sverige. Vi får även veta varför högerledaren Arvid Lindman sov så dåligt efter beslutet 1918. Avsnittet inleds med iscensättningen av ?Sista akten i rösträttsdramat?. Medverkande: Torbjörn Nilsson (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet) Berättarröst 1: Håkan Malmberg (Riksarkivet) Berättarröst 2, företrädare för regeringen, företrädare för Allmänna valmansförbundet: Caroline Duke (Riksarkivet) Kung Gustav V, röst: Jens Kling (Riksarkivet) Företrädare för industrin, röst: Joakim Andersson (Riksarkivet) Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)
2021-10-13
Länk till avsnitt

Avsnitt 1: Kvinnor får röst

Professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt. Ett arbete som till och med kunde leda till att man blev utbränd fast det ordet inte fanns då. Utifrån sin bok ?Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse? skildrar hon hur kvinnorna organiserade sig i rösträttsföreningar och ger oss en inblick i rösträttskvinnornas tankar och känslor genom bevarade brev. En kvinna som gjorde en särskilt stor insats för den kvinnliga rösträttsrörelsen som vi får höra om var Signe Bergman som under många år bland annat var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Christina beskriver hur kvinnorna använde särartsideologi för att flytta fram sina positioner. De ville visa att även om kvinnor intresserade sig för politik så tappade de inte sin kvinnlighet. Genom att prata om hemmet och familjen skapade de en bild av att det inte var någon risk att de skulle överge sina kvinnliga plikter även om de fick rösträtt.
2021-09-15
Länk till avsnitt

Predikare-Lena

Trots att det var förbjudet i lag vandrade Predikare-Lena runt i södra Sverige och predikade om sina syner och uppenbarelser under 1800-talets början. Hon fick stor publik men åkte hela tiden in och ut ur fängelser och hospital. Anna Eklundh-Jonsson från Riksarkivet i Vadstena berättar i samtal med Jim Hedlund, Östersund. Musik: ES_Dimdans - Franz Gordon
2021-09-10
Länk till avsnitt

#4 Massakrer, monsterhysteri och moralpanik - vem behöver egentligen video?

Fanns det varulvar i Trelleborg i början av 1970-talet? I alla fall gjorde vittnesuppgifter det gällande. Var SVT, och deras satsning på skräckfilmer sommaren 1972, ansvarig? I det fjärde och sista avsnittet gästats vi av skribenten Martin Kristensson som berättar om monsterfilmerna och den efterföljande hysterin. Vad gör en ung människa dagen efter Studio S program om videovåld 1980? (Spoiler: köper video). Vad var det som hände egentligen där på 1980-talet, hur kunde debatten bli som den blev? Även i detta avsnitt får vi besök av Gunnel Arrbäck som berättar om sina, och Biografbyråns, upplevelser av videovåldsdebatten och om censurens sedermera avskaffande. Missa inte det sista rafflande avsnittet av Riksarkivets serie om svensk filmcensur!
2021-08-18
Länk till avsnitt

#3 Det moraliska ansvaret - och det formella

Hur känns det att sitta och titta på obehaglig film hela dagarna? I seriens tredje avsnitt deltar Gunnel Arrbäck, som mellan åren 1981 och 2007 var direktör för Biografbyrån. Med Gunnel diskuterar vi vardagen för den som arbetar med filmcensur. En vardag där mediadrev, kontroverser och bombhot ingick på regelbunden basis. Kan man som statligt avlönad tjänsteman lära sig att bli objektiv i sina bedömningar? Vidare får vi veta hur det gick till när Selma Lagerlöf faktiskt fick Biografbyrån att ändra ståndpunkt, något Dr Lagerlöf alltså kunde men inte Martin Scorsese. Vi kommer även in på frågan om filmcensur under världskrigen, kan en spark på en vattenflaska äventyra förhållandet till främmande makt och hur var det, var Diktatorn någonsin förbjuden i Sverige?
2021-08-04
Länk till avsnitt

#2 "Det är inte censur det handlar om, det är mer en fråga om mentalhygienisk verksamhet?

Är filmvåld värre om det har kvinnlig avsändare och kan 91:an Karlsson inspirera till smygkikande på nakna rumpor? Hur är det, vad ger barn mest ångest, östeuropeiska dramafilmer eller E.T? I seriens andra avsnitt gästas vi av filmjournalisten Emma Gray Munthe som ansluter för ett spännande och roligt samtal om genus, droger, klass och brott i förhållande till filmcensur. Komedin 9-5 med bl.a. Dolly Parton blev censurerad i Sverige, varför? Vi uppehåller oss också en stund vid rape and revenge-genren och i synnerhet den kanadensiska filmen Death Weekend, som blev föremål för det kanske längsta censurärendet någonsin i Sverige. Hör också Emmas ögonvittnesskildring från när en fullsatt biosalong i Cannes reagerar på stympning i filmen Antichrist.
2021-07-20
Länk till avsnitt

#1 "De dåliga biografnöjena"

Föga anade väl besökarna på industrimässan i Malmö sommaren 1896, där det för fösta gången visades film offentligt i Sverige, vilken genomslagskraft mediet skulle få. Filmen fick omgående en dålig stämpel men ungdomen och barnen älskade den. I det första avsnittet får vi höra berättelsen om hur filmen gjorde entré i halvdiktaturen Sverige. Hur skulle det nya mediet kontrolleras och de skadliga filmerna stoppas? Den som trodde att 1910-talets film var mer oskyldig har nog inte sett Piff?s arv från 1911. Vad var det man inte fick visa? Vi diskuterar bl.a. Thriller ? grym film, Sökarna och även filmer som var så hemska att de var förbjudna i 60 år! Avsnittet innehåller även en internationell utblick, hur censurerades filmer i andra länder?
2021-07-07
Länk till avsnitt

Lort-Sverige

Följ med på hembesök i den hygieniska misär som stora delar av Sveriges befolkning levde i ända fram till 1930-talet. Carita Rösler gör djupdyk i jämtländska källor i samtal med Martin Ahlström. Bägge från Riksarkivet i Östersund.
2021-06-18
Länk till avsnitt

Ryssen Kommer!

Vid slutet av det stora nordiska kriget anföll Ryssland Sveriges östersjökust. Rysshärjningarna startade i Norrköping och slutade inte förrän man kommit så långt norrut som Piteå. Mona Bergman vid Riksarkivet i Härnösand tar oss med på härjningarna 1720-21 i den norra delen av landet. Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund intervjuar. Musik: ES_Ready for War - Philip Ayers
2021-05-21
Länk till avsnitt

Sockenlapparna - oumbärliga och utanför

I vissa delar av Norrland fanns under minst 200 år en yrkeskår som kallades sockenlappar. De var anställda av socknen för att utföra sysslor som bönderna inte ville göra själva och de stod längst ner på samhällsstegen. Vilka var de? Vad gick jobbet ut på? Hur blev man sockenlapp? Arkivpedagog Mia Nilsson berättar i samtal med Martin Ahlström, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musiken komponerad av Lapp-Nils (Nils Jonsson)från Jämtland och framförd av Anna Rubinsztein.
2021-04-23
Länk till avsnitt

En visa vill jag sjunga - om ett förfärligt mord

I arkiv runtom i Sverige finns massor med visor och skillingtryck om sorgliga saker, människoöden och hemska brott. I arkiven finns också rättsmaterial och andra källor som visorna bygger på. Vi berättar om hur arkiven kan vara en tillgång för musiker som vill återskapa dessa läskiga händelser. Musikgruppen Triakel ackompanjerar med spår från sin skiva Händelser i Nord. Medverkande: Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Musik av och med musikgruppen Triakel.
2021-03-29
Länk till avsnitt

När hela Sverige skulle vaccineras 1810

Första gången alla svenskar skulle vaccineras mot ett dödligt virus var 1810 då smittkopporna härjade. Vilka problem hade man att brottas med då? Hur gick det till i praktiken? Kanske finns det något att lära för dagens vaccinsamordnare? Mia Nilsson berättar i samtal med Martin Ahlström från Riksarkivet i Östersund. Musik: J.S Bach, Prelude in E flat minor och F minor, Nico di Napoli.
2021-02-26
Länk till avsnitt

Här ska ingen stryka omkring...

År 1885 kom en ny Lösdriverilag den skulle se till att minska den stora ökning av lösdrivare som man sa ?strök land och rike kring?. Den som blev omhändertagen för lösdriveri riskerade att hamna på tvångsarbetsanstalt i upp till tre år. Men vilka var det man ansåg vara lösdrivare? Jim Hedlund , Riksarkivet i Östersund berättar i samtal med Martin Ahlström om fenomenet ?lösdriveri? som en gång i tiden betecknades som olagligt. Musik: "sad Waltz" piano track and orchestra. Original track by Frankum.
2021-01-30
Länk till avsnitt

En häst, 144 klädnypor och en sämre flaska rom

Bouppteckningar är fantastiska källor till vårt kulturarv. De ger inblickar i livsvillkor, vad människor ägde av möbler, prylar, böcker, husdjur, kläder och pengar. Följ med bakom kulisserna i flera svenska hem, hos både fattig och rik. Mona Bergman från Riksarkivet i Härnösand berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Lena Orsa "Pistachio icecream ragtime".
2020-12-18
Länk till avsnitt

Källor till sinnessjukvårdens historia - exemplet Frösö sjukhus

Frösö sjukhus öppnade 1915 som en del av den statliga sinnessjukvården. Avsnittet handlar om livet innanför väggarna - patienter, personal och behandlingar. Fil dr och arkivarie Sara Grut berättar i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musik: Lena Orsa, The world needs peace.
2020-11-26
Länk till avsnitt

Att sitta i stocken och skämmas

?Att sitta i stocken och skämmas? var ett skamstraff som delades ut av sockenstämman om man brutit mot ordningsregler och uppfört sig illa. Om man är intresserad av sina förfäders rötter och hur deras samhälle fungerade är sockenstämmoprotokollen helt fantastiska. De finns från 1600-talet fram till 1863 då kommunerna etablerades. Arkivpedagog Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund.
2020-11-06
Länk till avsnitt

Sjömansrullan berättar

Sverige var länge en sjöfartsnation. Sedan 1700-talet fördes anteckningar om fartygen och manskapet i sjömansrullor som man hade med sig på resorna runt jorden. Mona Bergman från Riksarkivet i Härnösand tar oss med ut på havet med sjömansrullorna som källa, i samtal med Jim Hedlund Riksarkivet i Östersund. Musik: Lena Orsa, The World Needs Peace & Pistachio Icecream Ragtime
2020-10-16
Länk till avsnitt

Idas dagbok från 1905

Ida Larsson var 12 år när hon 1904 fick en dagbok i julklapp. I den skrev hon litegrann varje dag under hela året 1905. Dagboken ger en unik inblick i hennes vardagsliv i Östersund ? vi får följa med på tågresor, till tandläkaren, på Sveriges första Barnens dags-arrangemang, och vi får en glimt av unionsupplösningen med Norge? Mia Nilsson berättar i samtal med Martin Ahlström från Riksarkivet i Östersund. Musik: lena-orsa_pistachio-ice-cream-ragtime
2020-09-24
Länk till avsnitt

Kärleksmagi Anno 1701

Pigan Märeta i Ragunda blev utsatt för magi som fick henne att gifta sig mot sin vilja med husbondens son. När allt uppdagas drar hon de skyldiga inför rätten och kräver skilsmässa. Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström om detta ovanliga rättsfall och vi får veta mer om ?magikern? dragon Broman och hans ?slemma konster?. Källa: Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv, domböcker och landstingsprotokoll, ht 1702, AI:23b.
2020-09-04
Länk till avsnitt

Lapp-Gunnil och förbannelsen

Hösten 1665 dömdes Gunilla Jonsdotter, Lapp-Gunnil kallad, till döden för att ha kastat en förbannelse (lappgand) på kyrkoherde Adami Klangundius i Undersåker, som ledde till hans död. Hon nekade, och i rättegångsprotokollen rullas en dramatisk historia upp som innehåller ett samiskt levnadsöde, kärlek, folktro, skvaller och förtal och en levande beskrivning av 1600-talets råa rättspraxis. Hur gick det för Gunilla?
2020-07-08
Länk till avsnitt

Wilhelm Sköld och den fantastiska universalsmörjelsen

En smörjelse som kan bota alla tänkbara sjukdomar och till och med dåligt humör - låter det för bra för att vara sant? Det tyckte i alla fall läkare och apotekare i Östersund 1894. De drog salvans ägare, Wilhelm Sköld in för rätta och ärendet startade till sist diskussioner i riksdagen. Rättegångsprotokollen berättar historien om den nytänkande hälsoivraren och bankmannen Wilhelm Sköld och hans fantastiska universalsmörjelse. Källorna kastar också ljus över den medicinska debatten i Sverige i en brytningstid. Källa: Östersunds Rådhusrätt dombok 1894 AIb:15, Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund.
2020-06-17
Länk till avsnitt

Stoppa smittan! Allmänna råd under pesten 1710

1710 drabbades Sverige för sista gången av en stor pestepidemi. Storstäderna drabbades värst, och i Stockholm dog ca en fjärdedel av invånarna. Regeringen (rådet) utfärdade en tryckt förordning med regler för hur man skulle bete sig för att hindra smittspridningen. Nog känns många tankegångar igen i dagens försök att stoppa Covid-19? Arkivpedagog Mia Nilsson berättar i samtal med arkivarie Martin Ahlström från Landsarkivet i Östersund
2020-05-20
Länk till avsnitt

Spanska sjukan sedd genom en 12 - årig pojkes dagbok

Spanska sjukan var den svåraste pandemi som drabbade Sverige under 1900-talet och Norrlands inland var extra utsatt. Den 12-årige pojken Carl Karlsson Norheden i Lockne utanför Östersund skrev en dagbok under den här perioden som skildrar sjukdomens framfart och samhällsutvecklingen i stort. Arkivpedagog Jim Hedlund låter dagboken berätta. Medverkande: Arkivpedagog Jim Hedlund och arkivarie Martin Ahlström vid Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund. Musik: Dee Yan-Key ?In G- Minor Mood?.
2020-05-07
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.