På gamla och nya stigar

I dagens vandring tar vi oss an Beethovens liv, myterna kring Beethoven, vad som gör symfonierna så speciella och en ny form av konstnärlighet som han var med om att skapa - allt beledsagat av några belysande musikexempel från den tredje, femte, sjunde och nionde symfonin.

Med Jalle Horn

Esaias Tegnér skrev diktcykeln Fritiofs saga omkring år 1820. Vi undersöker eposets teman, högläser bra avsnitt och hyllar Tegnérs stora dikt, som är så nära ett svenskt nationalepos vi kan komma. Häng med på en vandring om en av de främsta svenska dikterna.

Med Jalle Horn och Robin Holmgren.

Karl X Gustav var svensk kung i blott några år. Men han hann med oförglömliga militära insatser under den tiden, inte minst det dramatiska tåget över Bält 1658. Jalle Horn och Robin Holmgren resonerar kring operationen och läser även ur Hedvig Charlotta Nordenflychts epos Tåget över Bält för att hylla bravaden.

Med Jalle Horn och Robin Holmgren.

Vad finns att ta fasta på om fosterlandskänslan, om patriotismen, om nationalismen? Vad ingår i känslan? Och hur kan den väckas till liv när den behövs igen? Varför sover den ibland och vilka krafter finns emot den? Frågorna är många, och vi reder ut svaren i dagens vandring på gamla och nya stigar. Till hjälp har vi två texter om svensk patriotism, en av Gustaf von Schantz från 1809 och en från Edvard Thermaenius från 1940.

Med Jalle Horn och Magnus Söderman.

Glöm inte att dela avsnittet till alla du känner. Ämnet berör oss alla.

Lös en prenumeration för att höra alla avsnitt på gamla och nya stigar. Vartannat avsnitt är tillgängligt bara för prenumeranter.

Ett av historiens största mästerverk är trilogin Orestien som skrevs av greken Aiskylos för snart 2500 år sedan. I tre tragedier gestaltar Aiskylos hur brott återkommer i en släkt över generationer men till slut kan hejdas genom en sund stats ordning med lagar och domstolar som rör hela allmänheten istället för den råa hämndens princip mellan individer.?

SVT bjöd på några intressanta och färgstarka gluttar om vikingatiden. Vi fick se svenska vikingatåg före Lindisfarne, människor offras, vikingaprinsessan Ingegerd som anmoder till Europas kungahus och kampen om själarna. Tyvärr saknades både djup och den där riktiga glöden i avsnittet. Vi diskuterar vad som var intressant gjort och vad som saknades i programmet. Dessutom uppmärksammar vi både fadäser och goda inlägg från SVTs studiosnack om programmet.

Med Jalle Horn och Robin Holmgren.

Tack för att du lyssnar. Glöm nu inte att dela programmet till de du känner så att de också kan lyssna.

Den här podden är fri att lyssna på. Men alla är inte det. Teckna en prenumeration så kan du lyssna på alla poddar.

Dramatikern Sofokles - som levde i Grekland för ca 2500 år sedan - skrev två tragedier om sagans kung Oidipus, varav den ena har kallats dramat med den bästa handlingen någonsin. Oidipus kommer i den ena tragedin fram till vem han - till sin förtvivlan - är, och i det andra vandrar han runt med tiggarstav på sin ålders höst. Han går från den högst uppburna människa till den mest föraktade. Är det människans tragiska lott? I dagens vandring redogör vi för hur Sofokles visar upp den arme Oidipus öde - i två skådespel som skrevs av en atenare för nästan 2500 år sedan.

Med Jalle Horn och Robin Holmgren.

Dela den här podden till dina bekanta så att fler får lära sig om europeisk stor konst när den är som bäst.

Prenumerera på Svea Ting så att vi kan fortsätta skapa poddar, ljudböcker och artiklar om svensk och europeisk kultur, historia och nutida politik.

Det andra avsnittet av SVT:s historiesatsning ?Historien om Sverige? kallas ?metallernas tid? och visar hur brons och järn formade det skandinaviska samhället, bland annat handelscentra som blev en sorts riken i Uppland, Bohuslän och Skåne. Här analyserar vi hur SVT förmedlar vår gamla historia. Avsnittet får betydligt mer beröm än det första på grund av en solidare kunskapsförmedling, men det finns flera saker som hamnar under kritisk lupp. Vart tog DNA-forskningen vägen den här gången, varför nämns knappt de indoeuropéerna folken, varför tar man inte upp eventuella folkvandringar från Norden under folkvandringstiden, varför är religiösa föreställningar och kulter så sparsamt behandlat? Vi granskar allt, med rättvis kritisk udd. Även det här andra avsnittet om SVT:s programserie är fritt tillgängligt för alla lyssnare.

Med Jalle Horn och Robin Holmgren.

Dela gärna avsnittet så att alla får höra en befogad kritik av SVT:s programserie.

Var podden spännande och intressant? Prenumerera för att ta del av allt på Svea Ting och hjälpa oss att fortsätta göra bra program.

Vi granskar SVT:s programserie ?Historien om Sverige?. Här tar vi itu med det första avsnittet, det om stenåldern. Avsnittet har blivit kontroversiellt på grund av dess sätt att visa fram de första människorna som trängde in i landet efter istiden, enligt de senaste DNA-rönen ganska mörkhyade. Men har SVT fångat de där människorna korrekt? Vi kommenterar också den allmänna kunskapsnivån och de detaljer som programmet vill upplysa tittarna om vad gäller historien om stenåldern i Sverige. Vi är hårda men rättvisa. Det här första avsnittet där vi granskar ?Historien om Sverige? är fritt tillgängligt för alla lyssnare.

Med Jalle Horn och Magnus Söderman.

Dela gärna avsnittet så att alla får höra en befogad kritik av SVT:s programserie.

Teckna en prenumeration för att ta del av allt på Svea Ting: artiklar, poddar, ljudböcker och e-böcker. Inte minst gör du så att vi kan fortsätta vårt folkbildningsarbete.

Sigurd Fafnesbane är den största hjälten i nordiska myter. Drakdödare, bred som två, våghalsig och äventyrlig som ingen annan vandrar han genom livet. I avsnittet berättar Jalle Horn och Robin Holmgren om äventyren kring Sigurd Fafnesbane, om de källor där han förekommer och om mytens sammanhang med folkvandringstidens historia. Givetvis läser vi också några väl valda stycken där Sigurd står i centrum.

Teckna en prenumeration för en bättre framtid med fortsatta bra poddar.

Dela gärna den här podden med vänner och bekanta. Vi vill sprida god kunskap.

Svensk patriotisk sång har många former. Den har skapats som propagandavisor, som fältsånger, som psalmer, som körsånger för studenter, som värvningsvisor i krig, som fansånger och mycket annat. I det andra avsnitttet återges några patriotiska dikter från 1800-talet och 1900-talets början tillsammans med spännande inspelningar. Svensk kulturhistoria när?

Svensk patriotisk sång har många former. Den har skapats som propagandavisor, som fältsånger, som psalmer, som körsånger för studenter, som värvningsvisor i krig, som fansånger och mycket annat. I ett första avsnitt återges några patriotiska dikter från 1500-talet till 1700-talet tillsammans med spännande inspelningar. Sve?

Dikten ?Völvans spådom? - Völuspá på isländska - är den första dikten i Eddan, våra förfäders gamla skaldeverk om gudar och hjältar. Där söker Oden upp en völva, en sierska, som förmår se ända från tidernas begynnelse då världen skapades till dess bistra slut då världen rämnar under ragnarök. Men hon ser ännu lite längre, hur en ny värld tar form efter undergången.

Jalle Horn och Robin Holmgren undersöker den storslagna dikten, strof för strof. Vilka är varelserna som nämns, vad innebär de gåtfulla händelserna som dikten nämner? Och har Oden rent av länge en plan hur han och asarna ska förbereda sig för ragnarök?

Avsnittet är uppdelat i två delar. I den här delen, del 2 av ?Völvans spådom?, kommer vi äntligen till ragnarök, kampgudars öde, världens slut. Vi följer Balders olyckliga död, jättarnas och de döda i Hels tåg mot Asgård, de sista striderna samt världens undergång - men också hur en ny värld stiger ur havet.

Det här är ett av få fria avsnitt av podden På gamla och nya stigar. Teckna en prenumeration så får du tillgång till alla avsnitt plus alla artiklar.

Dela gärna det här med andra du tror uppskattar att höra om svensk och europeisk kultur och historia.

Dikten ?Völvans spådom? - Völuspá på isländska - är den första dikten i Eddan, våra förfäders gamla skaldeverk om gudar och hjältar. Där söker Oden upp en völva, en sierska, som förmår se ända från tidernas begynnelse då världen skapades till dess bistra slut då världen rämnar under ragnarök. Men hon ser ännu lite längre, hur en ny värld tar form efter undergången.

Jalle Horn och Robin Holmgren undersöker den storslagna dikten, strof för strof. Vilka är varelserna som nämns, vad innebär de gåtfulla händelserna som dikten nämner? Och har Oden rent av länge en plan hur han och asarna ska förbereda sig för ragnarök?

Avsnittet är uppdelat i två delar. I det första avsnittet här återberättas händelserna fram till tiden strax före ragnarök.

Det här är ett av få fria avsnitt av podden På gamla och nya stigar. Teckna en prenumeration så får du tillgång till alla avsnitt plus alla artiklar.

Dela gärna det här med andra du tror uppskattar att höra om svensk och europeisk kultur och historia.

Guden Dionysos var en av grekernas konstigaste gudar. Han visade människorna extasens och berusningens kraft. Han kunde vara härligt mild likaväl som helt fruktansvärd. I Euripides tragedi Bacchanterna gestaltas hur han gör med gudsförnekare. Jalle horn gör radioteater av skådespelet och berättar hur Dionysoskulter fungerade samt hur grekerna skapade t?

Vid Nyköpings gästabud år 1317 fängslade kung Birger sina bröder som hämnd för Håtunaleken 1306 då de hade fängslat honom. Turerna är många på medeltiden. Vi reder ut allt och bjuder på ett hejdundrande äventyr med hjälp av vårt första litterära mästerverk Erikskrönikan.

Jalle Horn berättar om 1100-talets släktfejd mellan erikska ätten och sverkerska ätt?

Den eviga staden. Så kallades det gamla Rom. Och mäktigast i världshistorien - det är förstås Romarriket. Här följer vi i ilfart Romarrikets historia från stadens grundande år 753 f.Kr. tills den sista västromerska kejsaren avsattes år 476 e.Kr. Det är mer än tusen år, så staden - och det gamla riket - lever ver?

?När du om morgonen ovilligt står upp, så tänk: jag vaknar för att verka som människa. Skall jag vara trög, när jag går att göra det för vars skull jag är till och har kommit till världen.?

Så lyder en av många kloka insikter av Marcus Aurelius. Han var kejsare i Rom år 161-180 e.Kr. Men han var också en stor filosof som skrev ner sina tankar, sina Självbetraktelser, under tider i fält. Hans bok har blivit en av de stora filosofiska klassikerna, inte minst för att envar av oss förstår vad han vill förmedla.

Marcus Aurelius är en lättfattlig filosof, nästan trivial ibland. Men i det självklara finns många viktiga och nog så djupa uppenbarelser. Vill du bli en bättre människa och känna dig delaktig i något större? Följ då med på dagens vandring på gamla och nya stigar tillsammans med Jalle Horn, Robin Holmgren och kejsarfilosofen Marcus Aurelius.

Vi bjuder på sköna insikter av den gamla kejsaren och sätter dem i sitt sammanhang, den stoiska skolan som Marcus Aurelius tillhörde och det liv han hade i kejsartidens Rom.

Avsnittet är tillgängligt för alla, även icke-prenumeranter.

Vill du lyssna på alla framtida avsnitt på gamla och nya stigar, teckna då en prenumeration. Klicka på rutan nedan och välj den prenumerationsgrad som passar dig.

År 1434 reste sig plötsligt en här av svenska bergsmän och slog ned allt i sin väg. Som hövding hade de valt Engelbrekt Engelbrektsson. Vad retade upp bönder och bergsmän så mycket? Varför styrdes Sverige av utländska kungar och fogdar då? Vad åstadkom Engelbrekt under sina två fälttåg? Hur blev sedermera Engelbrekts eftermäle? Jalle Horn och Robin Holm?

De gamla grekerna ? vilka var de egentligen? Vad var det för folk? Vad åstadkom de? Vad gjorde dem så berömda i historien? Jalle Horn bjuder på en översiktlig resa genom antikens Grekland från 700-talet f.Kr. till tiden efter Kristi födelse. Vi får höra om grekernas olympiska spel, om hur de skapade en högkultur som över?

Om en dryg vecka, på årets nationaldag, firar Sverige 500 år som nation sedan Gustav Vasa kröntes till kung under befrielsekriget mot danskarna och Kalmarunionen. Med anledning av det uppmärksammar vi den dag som under 1900-talet kallades ?Svenska flaggans dag? och särskilt dess främsta symbol: den svenska flaggan. Jalle Horn och Magnus Söderman berättar om den svenska flaggans historia, om etikett och regler vid flaggning samt diskuterar flaggan och nationaldagen som symboliskt värde för det svenska folket.

Gustaf Cederströms tavla Karl XII:s likfärd gestaltar kungens likfärd hem till Sverige efter hjältekonungens död den 30 november 1718. Dagens vandring på gamla och nya stigar har målningen som utgångspunkt för de ödesdigra händelserna vintern 1718: kungens död utanför Fredrikstens fästning, karolinernas dödsmarsch från Tröndelag till Värmland under fruktansvärd snöstorm och stormaktstidens slut. På något sätt har Cederström fått in alla tre händelser i sin målning.

Händelserna kring Karl XII:s död tar oftast upp huruvida han mördades eller inte. Här fokuserar vi i stället på händelserna efter skottet, själva omhändertagandet av kroppen och likfärden hem. Därtill belyser vi Armfeldts hemska återtåg över fjällen där flera tusen karoliner dukade under när de kämpade sig fram över bergen i snöstorm.

Det hela ackompanjeras av sköna dikter och härlig musik.

Med Jalle Horn

Svea Ting finns tack vare de fantastiska läsare som prenumererar. Häng med du också och skriv upp dig för antingen en gratis eller en betald prenumeration.

I civilisationens gryning i Mesopotamien skapades Gilgamesheposet, ett storslaget äventyr om människans öde. Även den bästa människan måste inse att hon har begränsningar. Kung Gilgamesh i Uruk lär sig att inse sitt öde, bland annat genom undervisning av Utnapishtim, den mesopotamiska varianten av Bibelns Noa.

Vill du ha podden i din podcastapp?

Klicka på "Listen on" i spelaren här ovan och sedan "Subscribe" eller "Copy link" beroende på om du redan är prenumerant eller inte. Klistra sedan in denna i din podcastapp!