Sveriges 100 mest populära podcasts
Var går gränsen där läraren inte längre är ansvarig för elevernas tillvaro på nätet? Christina Löfving använder sig av begreppet ?onlife? för att visa att det inte går att dela upp elevernas tillvaro i ett ?online? och ?offline?. De två går in i varandra och var ansvaret börjar och slutar kan vara svårt för lärare att förhålla sig till. Därför är elevernas digitala kompetens en viktig ingång. I det här avsnittet berättar Christina hur hon lyssnar in sina elever för att få förståelse för deras liv och fritid, och på så sätt förstå vad digital kompetens behöver vara för dem.
Hur skapas tillit till källor i ett område där många upplever att samhället motarbetar dem? För att bemöta elevernas oro arbetar Iman Eshani för att skapa mänskliga möten mellan sina elever och institutioner i samhället. Han bjuder in primära källor ? såsom polisen, socialtjänsten eller media ? till samtal med eleverna. Eleverna får sedan arbeta vidare med diskussionen i digitala format och göra sina röster hörda som ambassadörer för sin samlade kunskap.
Isvett, båtvett och badvett, men även nätvett. I sann Sjöräddningssällskap-anda använder Monica Staub Halling och hennes kollegor begreppet nätvett med sina elever. Det är för att beskriva hur situationer på nätet kan kräva vissa regler och förhållningssätt. Genom utdrag ur skönlitteratur och olika övningar för hon samtal med elever som ger dem verktyg att hantera den digitala samvaron.
Ingela Netz arbetade som rektor på Parkskolan i Salem när coronapandemin bröt ut. Som ledare för skolan tog hon snabbt på sig ansvaret att hålla ihop verksamheten när de gick över till distansundervisning. I det här avsnittet berättar Ingela om sina lärdomar och hur viktigt det är med ett gemensamt språk, mål och vision för att det ska fungera att arbeta och utvecklas tillsammans digitalt.
Kristina Alexanderson möter Martin Fernström, lärare i svenska och matematik i Årsta. Han berättar hur han främjar kollektivt lärande genom programmering.
När Martin Fernström lär ut programmering till elever i årskurs 6 vill han att de ska ha en tydlig målprodukt. En målprodukt kan till exempel vara ett spel. Produkten utvecklar de tillsammans genom att prova sig fram, testa för buggar och komma fram till åtgärder. Martin är själv intresserad av programmering, men inget proffs, och han berättar att lärare inte borde skrämmas av att en del elever är bättre på att koda än vad de är. Det är snarare en öppning för samarbete och kollektivt lärande av digital kompetens.
Kristina Alexanderson möter Anna Rosenqvist, författare och lärare i svenska på Shanghai International Studies University i Kina. Hon berättar om när hon lärde ut källkritik till högstadieelever i Sverige genom att utgå från frågor och händelser i klassrummet.
När Anna arbetade som högstadielärare i Sverige lärde hon ut svenska och engelska, men även källkritik. Vid den tiden upplevde Anna att det fanns väldigt lite material som kunde användas för lektioner i källkritik. I det här avsnittet berättar hon därför hur du kan använda situationer som uppstår i klassrummet för att utbilda elever i digital kompetens.
Kristina Alexanderson möter Mari Palm, IKT- strateg i Håbo kommun. Hon pratar om den lärande organisationen och att jobba med digital kompetens ur ett strategiskt perspektiv.
När Mari Palm arbetar med skolans digitalisering ser hon både till infrastruktur och utbildning. I det här avsnittet lyfter hon vikten av strategi och stödstrukturer i skolan och att se teknik som en möjliggörare istället för ändan i sig. För i slutändan handlar det om att tillgängliggöra lärandemiljön för eleverna i den verklighet som de befinner sig i.
Kristina Alexanderson möter Ingela Lindström, lågstadielärare i Huddinge, i ett samtal om att publicera innehåll på nätet ? och eventuella konsekvenser som kan komma av det.
Får en lärare publicera elevers arbeten på nätet? När Ingela Lindström ville visa upp elevernas arbeten för deras föräldrar online möttes hon av frågor från sina elever. Var det verkligen okej för henne att göra så? Istället för att släppa idén valde Ingela att se det som en möjlighet att fortbilda både sig själv och eleverna i digital kompetens.
Kristina Alexanderson möter Fredrik Sandström, lärare i svenska på högstadiet i Arboga. I samtalet tar Fredrik upp frågan om elevers integritet och när digitala verktyg fungerar mindre bra för lärande.
Fredrik Sandström var tidig med att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Redan 1997 började han bygga webbplatser för att dela elevernas arbeten med föräldrar och anhöriga. Men i takt med att fler hittade till internet förstod han vilka konsekvenser det kan få för eleverna att deras arbeten ligger ute på nätet. Idag har Fredrik ett annat förhållningssätt till digitala verktyg. I avsnittet lyfter han och Kristina frågan om integritet och vilket ansvar läraren har för spridningen av elevernas uppgifter. Både kort- och långsiktigt.
När en elev frågar Patricia Svensson hur en dator fungerar tar hon tillfället i akt att visa det i praktiken. Genom att utgå från elevernas egna frågor fångar Patricia upp dem i deras intressen. För att eleverna ska förstå logiken med modern teknik blandar hon också in teknikhistoria ? till exempel hur vi gått från burktelefonen till dagens IP-telefoni och programmeringsspråk.
Vad händer när symbolerna flyttar in i textskrivandet? När Annika Sjödahl fick en kärleksemoji från en elev blev hon osäker och tog upp det med kollegorna. Det visade sig att de också hade fått kram- och pussemojier från sina elever. Som svensklärare försöker hon få eleverna att reflektera över språk och texttyper, och förstå när det är okej att använda emojier.
Kristina Alexanderson möter Ann Ulfves, matte- och NO-lärare på Skapaskolan. Hon pratar om datalogiskt tänkande och hur hon arbetar med programmering med yngre elever.
Ann Ulfves brukar låta sina elever börja med att programmera henne att bre en smörgås. Eleverna ropar ut sina instruktioner: ta med höger hand, ta upp kniven och så vidare. När de ger fel instruktion händer inget. Syftet är att eleverna ska förstå att datorn behöver exakta instruktioner, i rätt ordning för att göra en uppgift.
Kristina Alexanderson möter Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Enbacksskolan i Tensta. Hon pratar om hur hon ger eleverna kunskap i att söka och värdera det de hittar på nätet.
När Cilla undervisar i informationssökning och sökkritik börjar hon med att prata om hur internet funkar. Att det är ett enormt nätverk av nätverk med spindlar som kryper omkring och samlar information till sitt bo, den stora databasen. Först efter det kan eleverna förstå vad som hamnar högt i sökresultatet och varför.
Kristina Alexanderson möter Greger Ravik, lärare i SO på Helenelundsskolan, i ett utforskande samtal om hur han gör upphovsrätt till en rolig lek för mellanstadieelever.
Om din kompis lånar din telefon och fotar en annan kompis, vem äger bilden? Podden Digitala lektioner tar i det här avsnittet upp digital kompetens och källanvändning, alltså vilket material du får använda på nätet och hur. Greger använder barnens bildintresse i sin undervisning och berättar om sin vanligaste övning, en bildjakt.
Kristina Alexanderson möter Camilla Askebäck Diaz, mattelärare på högstadiet på Södermalmsskolan. Hon berättar hur hon jobbar för att eleverna ska börja förstå programmering genom kroppen.
När Camilla Askebäck Diaz undervisar i programmering möter hon ofta elever som säger att de inte kan. Ett första steg blir därför för Camilla att visa att programmering i undervisningen handlar om att förstå principen, att koden styr, och att datorn bara gör bara det den blir tillsagd att göra.
Kristina Alexanderson möter Martin Blom Skavnes, lärare i NO och teknik. Han berättar om hur han låter sina elever närma sig digital teknik och artificiell intelligens, AI.
Martin Blom Skavnes undervisar om AI genom att förklara att datorer behöver lära sig genom erfarenhet, ungefär som en bebis som lär sig gå. Datorn behöver alltså lära sig något från grunden, för att sedan kunna fatta egna beslut. När eleverna förstått hur datorn lär sig får de tänka ut möjliga lösningar för framtidens AI.
Kristina Alexanderson möter Micke Kring, IKT-pedagog på Årstaskolan. Han pratar om den snabba digitaliseringen av samhället, och hur man som lärare kan erövra sin egen kompetensutveckling.
Micke Kring jobbar med att se till att personalen har tillräcklig kompetens och kunskap för att undervisa eleverna i digital kompetens. Men det är lätt att känna sig okunnig när digitaliseringsbegreppet känns diffust. Hur börjar man? Lyssna på ett samtal om att våga testa och att det aldrig är för sent att lära sig.
Kristina Alexanderson möter Patricia Diaz, lärare i spanska och engelska, i ett samtal om varför så många språklärare är så negativa till Google translate.
Om det finns en digital tjänst som översätter till nästan alla språk, varför får eleverna inte använda den? Patricia Diaz pratar med sina elever om felen i Google translate och använder det i sin språkundervisning. Vad var det som hände, varför blev det fel? Följ med på ett samtal om hur du kan uppmuntra istället för att förbjuda Google translate.
Kristina Alexanderson pratar med Susanne Linde, bibliotekspedagog i Ystad kommun. Hon pratar om den viktiga källtilliten och om att träna barnen att tidigt få koll på bra källor.
Susanne Linde jobbar med yngre barn och brukar göra en övning där hon frågar dem vilka de litar på. De brukar säga att de litar på sina föräldrar, kompisarna men inte alla kompisar. Genom att börja prata om källtillit kan hon sedan börja prata om hur stort nätet är, och varför det är viktigt att inte tro på allt man hör.
Kristina Alexanderson möter Cathrin Ifver Stjernqvist, bildlärare på högstadiet. Hon pratar om bildens makt och hur det påverkar våra normer.
När Cathrin Ifver Stjernqvist undervisar om sociala medier och skönhetsideal får hon starka reaktioner. Manipulerade bilder på normsnygga kroppar gör att många unga tjejer mår dåligt. I klassrummet arbetar hon också med hur normer påverkar vem som får synas på sociala medier, hur de framställs och vilka stereotyper vi matas med.
Kristina Alexanderson möter Roger Terner, lärare i SO. Han pratar om det viktiga i att låta eleverna reflektera över sitt beteende oavsett om det är i klassrummet eller på nätet.
Varför är det svårare att hantera konflikter som startar i sociala medier? När Roger Terner och hans kollegor kom till skolan efter helgen var det en helt vanlig måndag. Men för flickorna som började slåss i klassrummet var det kulmen på en konflikt som pågått länge på sociala medier. Om etik, moral och teknik för högstadiet.
Kristina Alexanderson möter Christer Sjöberg, lärare i matematik på mellanstadiet. Han har gått från att inte se nyttan med programmering till att jobba för att eleverna ska förstå hur kod styr vårt samhälle.
När Christer Sjöbergs rektor bad honom att ta in programmering i undervisningen stretade han emot. Men han hade inget val. Tillsammans skapade Christer och eleverna program för att träna multiplikation och division. Det ledde till bra mattesamtal. Nu är programmering en naturlig del av undervisningen.
Kristina Alexanderson möter Maria Franzén, it-pedagog för låg- och mellanstadiet. Maria berättar hur hon ger elever som vuxit upp med läsplattor och internet en förståelse för hur världen funkade innan digitaliseringen.
När Maria Franzén berättar om internets historia börjar hon alltid med barnens perspektiv. Hon börjar ofta med att ställa frågor som: Hur tar man reda på någons telefonnummer idag? Hur gjorde man förr? Genom att ta avstamp i elevernas vardag kan Maria förmedla kunskap om hur allt var innan.
Kristina Alexanderson möter Maria Wiman, SO-lärare på Skapaskolan, i ett samtal om kraften av att ta in elevernas verklighet i klassrummet.
När Maria Wiman publicerade ett svar på en debattartikel som hennes elever skrivit på nätet trodde hon att eleverna skulle hyllas. Istället delades texten av en känd politiker på Twitter, blev viral och eleverna blev ifrågasatta och utsattes för näthat.
Händelsen chockade Maria, men bemöttes med en axelryckning från eleverna. Hätska och elaka kommentarer är en vardag de är vana vid. Däremot blev de förvånade över att även vuxna näthatade ? och till och med mot barn.
Lyssna på avsnittet om det som blev startskottet för ett nytt sätt att undervisa för Maria.