Sveriges 100 mest populära podcasts

Polarliv

Polarliv

Om livet i nordligaste Sverige, Norge och Finland - Nordens kontrastrika Arktis. Ansvarig utgivare: Olof Ekerlid

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/polarliv

Avsnitt

Jenny och Andrea var nära att dö i laviner

Vi möter två personer som var nära att dö begravda i snö. Nu ägnar de sina liv åt att jobba mot lavindöden. Den ena som forskare, den andra som lavinexpert och fjällräddare vid Sveriges högsta berg.

Fler och fler människor är ute och rör sig i brant terräng i fjällen. Snön kan bli en dödsfälla. Under de senaste 20 åren har omkring 50 personer dött i svenska lavinolyckor.Andrea Mannberg var nära att dö i en lavin i februari 2014. Hon åkte hon från hemstaden Umeå till Kittelfjäll en helg tillsammans med två vänner för att gå på topptur på skidor. Trots tydliga varningssignaler fortsätter vännerna uppåt, de vill så gärna få åtminstone ett litet skidåk."När jag tittar upp över fjällsidan ser jag en två meter hög våg så kommer rusande emot oss, säger hon".Idag är Andrea Mannberg lavinforskare vid Universitetet i Tromsö. Hon undersöker hur människor tar beslut i lavinterräng. I sin forskning följer hon flera tusen personer i Sverige och Norge under lång tid. Hon söker alla från erfarna skidåkare till skoterförare och nybörjare i fjällen, som får svara på frågor och dela med sig av sina GPS-spår. Hon tror att det kan rädda liv om vi kan lära oss att ta bättre beslut i lavinterräng.  "90 procent av alla olyckor med dödligt utfall blev utlösta av offret eller någon i offrets grupp. Det tyder på att det här handlar om beslut. I de flesta fall har vi gjort misstag, det betyder att vi kan bli bättre, säger Andrea Mannberg.Jenny Råghall var 23 år och nybliven skidpatrullör i Tänndalen när hon dras med i en lavin."Jag tänker: Oj, jag är med i en lavin är det såhär jag ska dö, eller?Hon lyckas få upp höger handflata ovanför snöytan, resten av henne är begravd under hårt packad snö. Med handen gräver hon sig ner till munnen tills hon får luft. Hennes erfarna kollega Jocke omkommer."Jag tänkte i ambulansen samma kväll att usch, ska jag hålla på med det här mer? Men jag svarade mig själv direkt att jo jag kommer säkert att jobba med det här resten av livet."I takt med klimatförändringarna kan laviner bli vanligare framöver, enligt en kartläggning från Fjällsäkerhetsrådet. Med temperaturer som allt oftare växlar mellan plus och minus ökar faran.  Ett program av Bertil Isaksson, Magdalena Martinsson och Lars-Ola Marakatt. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
2022-09-29
Länk till avsnitt

Dragkampen om laxen

Laxen är tillbaka i Gränsälven mellan Sverige och Finland. Efter många magra år vandrar massor av laxar upp. Det är guldgrävar-stämning i Tornedalen och dragkampen om fisken är i full gång.

En dragkamp mellan yrkesfiskare och sportfiskare. Mellan turister och bofasta. Mellan Sverige och Finland. Jesper Larsson har jobbat som fiskeguide i Tornedalen i 20 år. Under den tiden har antalet laxar som vandrar upp i Torneälven för att leka ökat stort."Nu har det kommit 100 000 laxar i älven och det är många som vill ha fingrarna i syltburken och tjäna pengar. Utan att kanske lämna någonting kvar", säger han. Bland lokalbefolkningen längs älvarna gror ett missnöje. Många tycker att fisket är för oreglerat och att det skänks bort till turister. Medan de som bor längs älvarna får brottas med de negativa sidorna av fisket som  nedskräpning och kamp om de bästa fiskeplatserna. När Roland Haapalahti skulle ge sig ut med båt från sin egen strand i byn Neistenkangas stötte han på turister som beordrade honom att gå i land."Det stod 18 båtar med sportfiskare från Finland här. De beordrade oss militäriskt att gå iland". Tidvis har kritiken mot yrkesfiskarna som fiskar lax ute till havs varit hätsk från Torne-, Muonio-, och Laino älvars förening. De tog tidigt kampen för laxen och anses ha varit en viktig folkligt förankrad påtryckning för att få tillbaka laxen i älvarna. Kritiken har lugnat sig lite nu när laxen hittat tillbaka till älvarna, men fortfarande menar många att turistfisket ger mycket mer inkomster än yrkesfisket.Polarliv går till havs med Paula Rantapörhölä som lämnade Mexico för ett liv som yrkesfiskare i Kemi skärgård. "Är det inte värdefullt att byborna kan köpa laxen och koka soppa på den? Jag har svårt att förstå hur turister skulle ha större rätt till laxen än vi som utövar ett yrke", säger hon. Ett program av Bertil Isaksson, Magdalena Martinsson och Lars-Ola Marakatt. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
2022-09-22
Länk till avsnitt

Inflyttarna i Arktis

Om att dras som en magnet mot Nordpolen. Vi träffar människor som flyttat flera hundra mil norrut och hittat hem.

Anna Lena Ekeblad flyttade från Malmö till världens nordligaste stad Longyearbyen på Svalbard för 27 år sen.  "Jag har drabbats av polarbacillen. Jag är inte hel om jag inte är här, det kan liknas vid en känsla av frälsning eller förälskelse. Det är här jag är i balans. När jag är bortrest är det som att kroppen och psyket strävar mot norr hela tiden det strävar hit", säger hon.Byn Muodoslompolo, elva mil norr om Pajala krympte, liksom många andra byar i östra Norrbotten, i takt med att allt fler flyttade därifrån, eller dog. 2009 las skolan ned. Men något har hänt det har vänt. Människor med rötterna här återvänder, och nya flyttar in från Holland, New York, och  Finland.Susann Svennemyr från Stockholm har flyttat upp och byggt hus i Muodoslompolo. Nu driver hon byns lanthandel."Det kom in en karl i min affär och sa: Du måste ha en skruv lös. Man flyttar inte TILL Muodoslompolo, man flyttar härifrån", berättar hon.Marianne Neiuwenhuis från Holland är glad att hon lyckades köpa en gård i Muodoslompolo för fem år sen, men nu är hon lite orolig att för många är på väg att flytta dit.Ett program av Magdalena Martinsson, Lars-Ola Marakatt och Bertil Isaksson. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
2022-09-15
Länk till avsnitt

Dubbelt så många dör av hjärtinfarkt i norr

Människor i norr mår sämre än de förtjänar. Trots friskare luft och mindre buller har människorna sämre hälsa. I Norrbotten är det dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med i Stockholm.

Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligaste dödsorsaken i Sverige. Och i Norrbotten är det dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med i Stockholm. Förutom fler hjärtsjukdomar, har människorna i norra landsändan också mer bukfetma, övervikt och kortare liv. Fredrik Elenius i Kiruna var 38 år när han drabbades av en hjärtinfarkt och skickades med ambulansflyg till sjukhuset i Luleå, runt 30 mil bort."För mig som hjärtläkare är störande att vi fortfarande 2022 har de här skillnaderna i Sverige, mellan norr och söder," säger hjärtläkare Stefan Söderberg, forskningsledare för Monica-studien som undersökt Norr- och Västerbottningars hälsa sen 1986.I en miljöhälsorapport från de fyra nordligaste regionerna konstaterar forskarna att invånarna i norra Sverige mår sämre än de förtjänar, utifrån den miljö de lever i.  Finska Nordkarelen hade världens högsta hjärtdödlighet. Men forskare har lyckats förlänga invånarnas liv med 15 år. I programmet berättar forskaren Pekka Puska hur han fick Karelenborna att sluta röka och börja äta nyttigare.Ett program av Magdalena Martinsson, Lars-Ola Marakatt och Bertil Isaksson. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
2022-09-08
Länk till avsnitt

Turisterna strömmar norrut

Rekordmånga vill besöka norra Sverige, Norge och Finland. Klimatförändringarna eldar på intresset och allt fler kommer för att se is och snö innan det är för sent.

I svenska fjällen är det fritt fram för helikoptrar att lyfta skidåkare från topp till topp. En aktivitet som blivit så populär att det är kamp om utrymmet."Vi lever mitt i en klimatkris, men här dundrar de på med helikoptrar dygnet runt. Det kan vara 8-9 helikoptrar i luften samtidigt", säger Niila Inga, ordförande i Laevas sameby i Kiruna som polisanmält helikopterflygare som stör renar.Även på Svalbard, ögruppen halvvägs mellan Norska fastlandet och Nordpolen, har antalet turister ökat rejält på tio år.Rupal Shah har rest till Svalbard med sina vänner från Indien, hon vill tillbaka hit snart igen, och visa snön och isbjörnar för sina barnbarn.Ett program av Magdalena Martinsson, Lars-Ola Marakatt och Bertil Isaksson. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
2022-09-01
Länk till avsnitt

I klimatkrisens front

På Svalbard slår klimatförändringarna först och hårdast i världen. Invånarna har drabbats av flera dramatiska händelser och de arktiska djuren kämpar för sin överlevnad.

I programmet hör vi Kim Holmén, specialrådgivare på norska Polarinstitutet, som forskat på klimatförändringarna på Svalbard i över 30 år.Kristin Eriksson, ursprungligen från Gävle, guidar turister på Svalbard och hon hann bara precis landa med sitt flyttlass i Longyearbyen för fem år sen innan hon fick en kalldusch av det nya klimatet.Anna Lena Ekeblad minns decemberdagen när hela stan täcktes av det mäktigaste snöfall Svalbardsborna någonsin sett och samhället fick ett brutalt uppvaknande om att klimatförändringarna är här och slår hårt.I Vittangi, åtta mil utanför Kiruna, dämpar Urpo Taskinen sin klimatångest med solceller och ett trampfordon istället för bilen som han sålt för mer än tio år sen.Ett program av Magdalena Martinsson, Lars-Ola Marakatt och Bertil Isaksson. Tekniker: Björn Nitzler. Hör av dig till programmet på [email protected]
2022-08-25
Länk till avsnitt

Framtidsspanarna

Om framtida polartrakter där elkraft och flyttande invånare är två gemensamma nämnare.

Möt "bilspionen" Andreas Mau i Arjeplog som ser framtidens fordonsmarknad före de allra flesta med några års försprång. Vi hör 17-åringarna Riku Waattovaara och Renne Kangas i Kolari om varför de ser så olika på en fortsatt framtid i finska Lappland. Och hur är det att leva i "världens största flyttkartong" Kiruna? I gruvstaden växer nu ett nytt centrum fram samtidigt som minnen av platser tynar bort. Inga Lisa Pokka har flyttat flera gånger de senaste åren.
2021-04-08
Länk till avsnitt

Pressad svensk-finsk gränskänsla

Om gränsernas möjligheter och hinder i de nordiska polartrakterna där Sverige, Norge, Finland och Ryssland delar över 200 mil gräns med varandra.

Hör tolken, frilansjournalisten och "gränsmänniskan" Hannele Kenttä i Haparanda/Torneå om hur pandemin prövat den speciella och i vanliga fall gränslösa tillvaron i Tornedalen. Och hur relationer till vänner dragits till sin spets det senaste året. Paret Ivar Winther och Elena Touryguina i Nordnorska Tana 160 mil norr om Stockholm berättar om täta norsk-ryska band där väst möter öst. Norska Finnmark och ryska Kolahalvön som delar en historia som kan kännas avlägsen från dagens säkerhetspolitiska spänningar längst i norr. Och för Anna-Marja Persson är kunskapsbarriärer kring det samiska i samband med kärleksrelationer - minst lika utmanande som Nordkalottens fysiska statsgränser.
2021-03-25
Länk till avsnitt

Kautokeino - det samiska majoritetssamhället

Om minoritetsspråkens betydelse när rättighetsfrågorna i norr blir allt mer aktuella. Vi besöker bland annat Kautokeino i Nordnorge där samiskan är norm.

Möt Láilá Susanne Vars, jurist och rektor vid den samiska högskolan i Kautokeino och språkivraren Helena Omma i Lannavaara som doktorerar i samiska språk. Och hör den tidigare socialdemokratiska lokalpolitikern i Pajala Ove Pekkari om varför han gömde sin språkliga bakgrund för sina egna barn. Idag har Ove ändrat sig och kämpar för en stärkt Meänkieli, ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.
2021-03-11
Länk till avsnitt

Skräckresa genom Nordostpassagen

Om ett seglingsäventyr genom drivis och en isbjörn som klev ombord, doften av Grönland och hur det är att ta bilen till Sibirien.

Vi möter några som sökt sig från våra polartrakter till andra nordliga områden i jakt på upplevelser. Trond Arve Aasvoll i Hammerfest seglade Nordpolen runt och höll på att fastna i Nordostpassagen när besättningen mötte drivis, ryska myndigheter och en isbjörn ombord. Helen Sterner i Arjeplog har jobbat som läkare på Grönland och berättar om avlägsna bygdebesök med båt, helikopter, flyg och hundspann. Och världsresenären Bengt Enbuske i Övertorneå som besökt alla världens länder och som framförallt färdats mycket i norra Ryssland, bland annat med bil till Sibirien.
2021-02-22
Länk till avsnitt

Försvunnen i snön

Om kyla och fjälldramat där en naken offrad hand blev skillnad mellan liv och död. Samiska traditionella kunskaper för att värja sig mot det kalla och en tornedalsk hemslöjdsepok.

Hör Pelle Blind som blev liggandes i snön i fyra dygn när han försvann i Kvikkjokksfjällen. Och naturfotografen Tor Lundberg Tuorda, en av dem som hittade och räddade Pelle. Samiska slöjdaren Solveig Labba från Övre Soppero berättar hur renens päls och skinn används till kläder som klarar den strängaste kylan. Och vi besöker byn vars vante nästa år värmt händer i 130 år - Lovikka i Pajala kommun och träffar Anne-Maj Gunnelbrand i byns husmodersförening.
2021-02-11
Länk till avsnitt

Krigsåren på Europas tak

Om dramatiska år på Nordkalotten under andra världskriget och ett utdraget slag om Europas tak som satte spår som fortfarande finns kvar hos vissa.

Författaren Lars Gyllenhaal tar oss igenom en turbulent tid i de nordiska polartrakterna då den geopolitiska kartan såg annorlunda ut. Hör om tysktågen, myggplågan vid den tyska ishavsfronten och Nordkalottens kronjuvel Murmansk. Vi möter 86-åriga Inga Karlsen, lulesamiskt tidsvittne från andra världskriget som var en av de som hjälpte människor att fly från Norge över fjällen in i Sverige. Och hör Albertti och Terttu Baas om spåren som krigsåren satte på finska sidan av Tornedalen.
2021-01-28
Länk till avsnitt

Den nya vintern

Om de som lever närmast den snabbaste globala uppvärmningen som är som störst vid polerna. För vissa märks redan effekterna av varmare och blötare vintrar.

Möt renskötarna Klemet Amund Eira och Ánne Káre N. Anti i norska Karasjok som vittnar om en förändrad och mer utmanande vinter. Marti Manella i Keinovuopio bor bland palsarna i palsmyrarnas starkaste svenska fäste strax nedanför Treriksröset. Och hör "snölagrarna" Nadja och Johan Gunnarstedt som driver en skidanläggning i Norrbottens inland, som tror sig kunna dra nytta av en geografiskt klättrande varmare vinter. Ett program av Nils Eklund, Viviann Labba och Bertil Isaksson, hör av dig till programmet på [email protected]
2020-12-21
Länk till avsnitt

Polarmörkret

Om att bo på en plats där solen varje år försvinner i 52 dygn och där Kaamos råder. Och om en slags kollektiv social skymning som lagt sig över samhällena kring och runt den norska Tysfjorden.

Hör bland annat turistföretagaren Tiina Salonen i Utsjoki längst upp i Finland där den riktigt långa polarnatten eller Kaamos är en del av livet under vintern. Och vi undrar om invånarna i norska Tysfjordområdet kan gå vidare och komma ur mörkret, efter att bygden blev förknippad med omfattande sexuella övergrepp för några år sedan. I samhället Drag träffar vi Ann Brattaker Urheim och Lars Magne Andreassen. Ett program av Nils Eklund, Viviann Labba och Bertil Isaksson, hör av dig till programmet på [email protected]
2020-12-21
Länk till avsnitt

Naturresursernas grannar

Om de åtråvärda men omdiskuterade naturtillgångarna i polarområdet. Och de som har sina liv och framtid hängandes på hur naturens resurser används och hur de ska nyttjas på sikt.

Möt hemvändaren i Hammerfest Fay Nilsen som omfamnat oljan och byggt sitt liv kring den fossila resursens fortsatta existens. Hör hur vinden som förnybar energikälla kan vara betydelsefull för fler än bara elproducenter, vi träffar renskötaren Leif Ole Anti i Karasjok. Och i Kaunisvaara kan bybor nu bli tvungna att flytta på sig i spåren av den pånyttfödda Pajalagruvan. Ett program av Nils Eklund, Viviann Labba och Bertil Isaksson, hör av dig till programmet på [email protected]
2020-12-21
Länk till avsnitt

Extrem glesbygd

Om livspusslet i väglöst land, det växande norska polarsamhället vid E45:ans entré och om varför Sveriges nordligaste människa trivs så bra i den kulturella smältdegeln nedanför Treriksröset?

Följ med hem till Barbro Dynesius som bor i Björkudden vid norra Lapplandsfjällens fötter. Hör mångsysslaren Marti Mannela i Sveriges nordligaste samhälle Keinovuopio. Och så undrar vi hur det är att driva en expanderande bilhandel på 70:e breddgraden som Ole Steinar Östlyngen gör i norska Alta. Ett program av Nils Eklund, Viviann Labba och Bertil Isaksson, hör av dig till programmet på [email protected]
2020-12-17
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.