Rak höger med Ivar Arpi

Fredrik Segerfeldt är inte någon som är särskilt mån om att stryka medhårs. När han inte håller med så låter han omgivningen veta det. Jag vet av egen erfarenhet. Det senaste tio åren har vi oftast befunnit oss på var sin sida av den dominerande konfliktlinjen i vår tid ? migrationen. Jag har länge förespråkat en restriktiv linje, han har förespråkat en generös. Vem av oss har haft mest rätt? Kan man ens tänka så? Mot slutet av dagens avsnitt pratar vi faktiskt om detta, och om han ändrat uppfattning eller inte. Vi pratar även om att räkna på fattigdom, som Lena Andersson gjorde, och han gjorde långt innan.

Men han är också en briljant författare, som skrivit fjorton böcker. Den senaste, helt färsk från tryckeriet när vi spelade in, är den som vårt samtal främst handlar om ? Från Casablanca till orten (Timbro) ? som är en utforskning av vad nordafrikansk litteratur kan lära oss om migrationserfarenheter, att befinna sig mitt emellan, hybrididentiteter och efterkoloniala smärtområden. På många sätt är detta den andliga uppföljaren till Den svarte mannens börda (Timbro) som gavs ut 2018. Om det en grundlig sågning av postkolonialismen som ideologi, och dess felaktiga påståenden, så är den aktuella boken ett försök att ta det bästa från postkolonialismen på allvar.

Det är ett långt samtal, men så är ämnet, eller snarare ämnena, något som är både samhällsrelevant och spännande.

En sista sak?

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Inför varje podd?

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you?ll see a row for my chat inside.

* That?s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack?s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Sometimes you come across a text by someone and it feels like you have been seen. Like something you?ve been struggling with to make sense of all of a sudden appears in words right in front of you, in total clarity. It an be a very positive experience, but it can also make you feel called out. Caught in the act. Some intellectuals, a select few, have this capacity, to make us see things clearly, even when we might not want to.

When I first stumbled across writings on his Substack publication , I felt this way. Like a door opened to a room I did not know existed, or had forgotten about. I think I needed some guidance about how to think about meaning and how to be a human being, especially in this moment where digital technology dominate our lives more and more. For the last couple of years at least, one of those guides for me has been Michael Sacasas, which is why I?m so glad to have him as guest in my podcast.

We talk about digital technology, the ever hungry machine, artificial intelligence, why time-saving technology don?t save our time, the tyranny of tiny tasks, Ivan Illich and the concept of conviviality, the art of Pieter Bruegel the elder, about how to resist and why Michael wrote that the human-built world is not built for humans.

I will post a transcript of the conversation some time in the following days. An excerpt:

But then there was also this expectation that you would be just simply be doing more. One example of this is in this expression, that may be is a little archaic now, but it's ?spring cleaning?.

The idea is that you do this large cleaning in the spring. And this comes from a time when that would have been a kind of annual practice that you do kind of a deep cleaning of the home. But now the expectation is that homes should be maintained at that level of cleanliness ? all the time, constantly.

So now you've undercut whatever gains you might have achieved by having certain time saving devices, in this particular case. So I think there are ways in which the the promise never quite is fulfilled. And I think most of us would discover this in our own experience, if we ask ourselves: Do we now have an abundance of of free time?

I think most of us feel kind of hurried, always kind of at the at the limits of our capacities, overwhelmed. Or burnt out, which is now an extremely common way of labeling this condition of just being pushed beyond our limits and not having enough time. Time becomes an adversary. We're always trying to to to save it so we're never really inhabiting it.

So I think there are there are many ways in which that idea that ? ?oh, these tools are going to save time here, there and everywhere? ? it just doesn't pan out in our lived experience.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Inför varje podd?

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you?ll see a row for my chat inside.

* That?s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack?s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

En huvudlös digitaliseringsstrategi och otaliga ?anpassningar? har gjort att alltför många svenska elever inte lär sig skriva.

Så inledde Paulina Neuding sin första artikel, i vad som blev en serie artiklar, om hur barn inte får lära sig skriva ordentligt i svenska skolan. Framför allt lär sig inte svenska barn att skriva för hand i samma utsträckning som tidigare. Men gör det något då, när vi ändå har datorer och telefoner? Varför ska vi fortsätta med handskrift?

I dagens podd pratar vi om detta, och om skolan, skrivande och läsande mer generellt. Och varför man inte kan gå vidare till nästa nivå om man inte har med sig det mest basala.

Paulina Neudings artiklar om analfabetiseringen i svenska skolan, i Svenska Dagbladet:

Del 1: Får ditt barn lära sig skriva?

Del 2: Agera mot skolans analfabetisering

Del 3: Analfabetiseringen: detta måste göras

Podden är en del av Rak höger, som är Sveriges allra minsta mediehus (till och med mindre än Kvartal). Varje tisdag får prenumeranter ett nytt avsnitt Rak höger, varje torsdag ett nytt avsnitt med podden Under all kritik, och varje söndag en ny text.

Podden går att hitta i appar där poddar finns. Eller så kan man lyssna i Substackappen, om man vill.

Skriv gärna en recension i Apple Podcasts, så hjälper ni andra att hitta podden!

En sista sak?

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.

Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I sin förra bok Tills alla dör (Mondial 2021) fokuserade Diamant Salihu, till vardags journalist på SVT, på de utsatta områdena på Järvafältet, och särskilt konflikten mellan Dödspatrullen och Shottaz. I den nya boken ? När ingen lyssnar (Mondial) ? ligger fokus på vad som skedde när man lyckades knäcka de krypterade tjänsterna Encrochat, Anom och Sky ECC. Nätverken såg annorlunda ut än vad man hade trott, och mängden narkotika som smugglades in i landet var tio gånger större än vad polisen uppskattat. Efterfrågan är uppenbarligen hög. Över 400 personer har hittills dömts med bevisning från de krypterade tjänsterna, men en paradoxal konsekvens har varit ökat våld och kaos. Hur hänger det ihop?

I dagens podd pratar vi om detta och mycket mer. Och det är särskilt roligt att ha Diamant Salihu som gäst, eftersom han faktiskt var Rak högers allra första poddgäst för ett par år sedan.

Min förra intervju med Diamant Salihu:

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Det finns ingen ände på det myckna bokskrivandet, och mycket studerande gör kroppen trött.

Denna varning får man i Predikaren (12:12) som skrevs några hundra år före Kristus. Hur många kan ha känt sig träffade av den varningen, undrar man. Och hur samma vers hade låtit om den skrevs i dag, med ?

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Kan man förstå Ryssland? Eller är det som Winston Churchill sade 1939, en månad in i andra världskriget: ?I cannot forecast to you the action of Russia. It is a riddle, wrapped in a mystery, inside an enigma??

Dagens gäst skulle nog gärna lägga till resten av citatet av Churchill, som av någon anledning inte citeras lika ofta:?

För ett litet tag sedan utlystes en tjänst i design på Linnéuniversitet där man krävde att den sökande skulle omfamna ?normkritik, dekolonialism, feminism, queerteori och teorier om posttillväxt?. Bo Rothstein, Sveriges kanske mest meriterade statsvetare, slängde iväg en ansökan. Det var underhållande läsning, men med en allvarlig underton. Bör verkligen ett universitet kräva ideologisk lydnad av sina forskare? Vad händer om någon kommer fram till ?fel? svar?

Vi pratar om hans kritik mot genusvetenskap, som han menar har blivit en sorts moderna flickskolor i och med sin snedrekrytering. Och om hur svennska myndigheter börjat likna lobbyorganisationer.

I dagens podd intervjuar jag Bo Rothstein med utgångspunkt i detta. Vi pratar även om den kritik han, ihop med Peter Esaiasson och Carina Gunnarsson, riktat mot forskarsamhället som de menar har ?blundat för svåra samhällsproblem som hederskultur, klanvälde och grov kriminalitet?. Hur illa ställt är det med våra universitet egentligen? Och hur fick journalistiken honom att sluta handleda doktorander?

Välkomna, alla nya prenumeranter!

Hemskt roligt att så många nya prenumeranter har hittat hit. Ni är varmt välkomna! Detta är vad ni kan förvänta er:

* Varje tisdag släpps ett nytt avsnitt Rak höger

* Varje torsdag släpps ett nytt avsnitt av Under all kritik. 

* Varje söndag publiceras en text av mig. 

Utöver detta kommer en text av Susanna Birgersson att publiceras ungefär var tredje vecka. Om andra texter och poddar tillkommer, så får det ses som en bonus.

Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster. Låt vårkänslorna ge dig en rak höger!

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.).

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Om du måste gissa, vilken apokalyps tror du är mest sannolik? Klimatet, kärnvapen eller kanske en dödlig pandemi? Någon som lutar åt att vi snarare borde oroa oss för artificiell intelligens mer är Olle Häggström som är professor i matematisk statistik vid Chalmers. AI är hans område, och i likhet med många av sina kollegor ä?

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Det var en gång ett land som vägrade prata om ?volymer? när det kom till migration. Det var längesen. Flera år sedan. I en ny bok åker och Mustafa Panshiri land och rike runt, inte bara i Sverige, för att ta reda på vad som hände, och hur det förändrat folklynnet. Deras förra bok hade titeln Det lilla land?

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Det började med ett dokument som Kalla Fakta på TV4 kom över. Där ansågs tecken synas på att Insamlingsstiftelsen för svensk konservatism, som står bakom Oikos, torgför konspirationsteorin om ett folkutbyte. Läser man dokumentet, som jag har gjort, så finns förvisso formuleringar som skulle kunna tolkas åt det hållet (även om de inte använder ordet folkutbyte). Konspirationsteorin handlar i korthet om att en elit försöker byta ut ursprungsbefolkningen mot invandrare, ofta specifikt muslimer.

Men frågar man Mattias Karlsson (SD), styrelseledamot i stiftelsen, och Arvid Hallén, ordförande i nämnda stiftelse, handlar den demografiska förändringen inte om någon konspiration eller plan. På Expressens debattsida skriver de:

Politiker eller andra makthavare har inte medvetet bestämt sig för att ?byta ut? Sveriges ursprungsbefolkning mot invandrare.

Det är däremot resultatet av den politik man fört under flera decennier, menar de.

Men eftersom det förekommer så många påståenden av vad andra tycker och tänker, och vad som är fakta, behöver detta diskuteras mer. En av dem jag ofta vänder mig till för att få rätsida på saker är som nyligen startade här på Substack.

I dagens avsnitt pratar vi om på vilket sätt hon är svensk, hur jag hamnar utanför svenskheten ibland (en bedrift!), det positiva och negativa med mångfald, varför den demografiska förändringen ändå är en utmaning som inte lär lösas ut under överskådlig framtid och varför det enda vänstern har kvar i verktygslådan är att anklaga högern för extremism.

Vad är en tidning? Det är både en dum och smart fråga, om jag får säga det själv. Kanske var den lättare att besvara när upplevelsen för de flesta var fysiskt avgränsad i papper, med en början och ett slut. I dag är tidningar både text, ljud och video, och även om pappret finns kvar så sker alltmer av verksamheten digitalt. Är en tidning mer av en idé nuförtiden? Eller är det bara en logga man sätter på olika saker?

Dagens gäst, Anna Careborg, är en av dem som inte bara tänkt mest på den här frågan, utan också arbetat praktiskt med den i många år. Sedan 2019 är Anna Careborg chefredaktör, ansvarig utgivare och vd ? eller publisher som det heter ? på Svenska Dagbladet.

I dagens avsnitt pratar vi om gränsen mellan journalistik och aktivism, vilka ställningstaganden som kan anses göra reportrar på SvD jäviga, lärdomar efter metoo, varför hon inte gillar begreppet ?agendasättande journalistik? och om vad som skiljer nyhetsjournalistik från annat skrivande.

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för oss på Rak höger att fortsätta vara en självständig röst.

Under all kritik är en ny podd på Rak höger!

Välkomna till en sprillans ny podd ? Under all kritik! En podd med Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn. Vi frågade oss vad som fattades i världen och kom fram till det självklara svaret ? ännu en podd. För en gångs skull när vi två pratar med varandra så ska vi inte prata om att vi har skrivit en bok ihop, även om vi just nämnde det. Det här är något helt annat. En del av er lyssnade kanske på avsnitten i Rak höger när Anna-Karin nyligen var med. Många hörde av sig efter det och tyckte att vi borde starta en podd ihop, och vi höll med, så därför är vi här nu.

I vårt allra första avsnitt, pratar Anna-Karin om varför kulturkriget spelar roll, trots att Elisabeth Marmorstein tycks tro något annat. Ivar pratar om metoo, och varför medierna aldrig tycks lära sig, med utgångspunkt i anklagelsen som Sara Skyttedal riktat mot Johan Ingerö. Det går att lyssna på i din vanliga podcastapp, i Substack-appen, eller här:

Varje torsdag kommer ett nytt avsnitt där vi tar upp både aktuella och rykande inaktuella händelser. Den röda tråden är våra kritiska blickar.

Nu har vi ju just börjat, men tanken är också att interagera med er lyssnare. Vi vill gärna ha era frågor och tankar, som ni kan skicka i textform eller som ljudklipp, till [email protected].

Podden är en del av Rak höger, som är Sveriges allra minsta mediehus (till och med mindre än Kvartal). Så nu som redan prenumererar på Rak höger får automatiskt en prenumeration även på Under all kritik. Men man kan såklart prenumerera bara på Under all kritik också, om man föredrar det.

Podden går att hitta i appar där poddar finns. Eller så kan man lyssna i Substackappen, om man vill.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens podd pratar jag med Rasmus Landström, som är litteraturredaktör på Aftonbladet kultur och litteraturkritiker i ett flertal tidningar. Han debuterade 2020 med boken Arbetarlitteraturens återkomst (Verbal förlag) och tar över 100 kilo i bänkpress. Men det som fick mig att bjuda in honom till podden var en fantastisk text han skrev i början av året med rubriken ?Det pågår ett grymt krig mot de tjocka?. Jag ringde upp honom när jag själv höll på med min essä om lejondieten till Svenska Dagbladet för att höra vilka reaktioner han fått. Efteråt tänkte jag att det var så intressant att prata med Rasmus, och höra hans tankar om kropp, träning, ätstörningar och manlighet, att jag ville spela in en podd med honom. Resultatet är dagens avsnitt.

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för oss på Rak höger att fortsätta vara en självständig röst.

Under all kritik är en ny podd på Rak höger!

Välkomna till en sprillans ny podd ? Under all kritik! En podd med Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn. Vi frågade oss vad som fattades i världen och kom fram till det självklara svaret ? ännu en podd. För en gångs skull när vi två pratar med varandra så ska vi inte prata om att vi har skrivit en bok ihop, även om vi just nämnde det. Det här är något helt annat. En del av er lyssnade kanske på avsnitten i Rak höger när Anna-Karin nyligen var med. Många hörde av sig efter det och tyckte att vi borde starta en podd ihop, och vi höll med, så därför är vi här nu.

I vårt allra första avsnitt, pratar Anna-Karin om varför kulturkriget spelar roll, trots att Elisabeth Marmorstein tycks tro något annat. Ivar pratar om metoo, och varför medierna aldrig tycks lära sig, med utgångspunkt i anklagelsen som Sara Skyttedal riktat mot Johan Ingerö. Det går att lyssna på i din vanliga podcastapp, i Substack-appen, eller här:

Varje torsdag kommer ett nytt avsnitt där vi tar upp både aktuella och rykande inaktuella händelser. Den röda tråden är våra kritiska blickar.

Nu har vi ju just börjat, men tanken är också att interagera med er lyssnare. Vi vill gärna ha era frågor och tankar, som ni kan skicka i textform eller som ljudklipp, till [email protected].

Podden är en del av Rak höger, som är Sveriges allra minsta mediehus (till och med mindre än Kvartal). Så nu som redan prenumererar på Rak höger får automatiskt en prenumeration även på Under all kritik. Men man kan såklart prenumerera bara på Under all kritik också, om man föredrar det.

Podden går att hitta i appar där poddar finns. Eller så kan man lyssna i Substackappen, om man vill.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Qaisar Mahmood har brottats med sin svenskhet ? sin identitet ? under lång tid. I Jakten på svenskheten (Natur & Kultur) som kom 2012 åkte han 900 mil på motorcykel för att hitta den. Han följde upp med Den besvärliga mångfalden (Fri tanke 2019) där han utforskade samma tema. I sin nya bok ? En av dem (Mondial)? sitter han återigen på en sadel, men han har bytt motorcykeln mot en vanlig muskeldriven hoj. Det börjar med att han lägger märke till att många, kanske de flesta, av cykelbuden som levererar mat har samma bakgrund som han. Kunde han ha varit en av dem, om ödets lotter fallit annorlunda? Den frågar ställer han under de tre månaderna han arbetar som cykelbud.

Dagens podd handlar om detta och mycket mer. Om medelklassens nojor och hyckleri, om jämlikhet och frihet, om att leva i världen som den är men behålla sina värderingar, om svenskhet och identitet och om mycket annat.

Till vardags är Qaisar Mahmood managementkonsult, men det är som författare han är mest känd. Han har även en bakgrund som statlig tjänsteman från en rad myndigheter.

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för oss på Rak höger att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens podd pratar jag med journalisten Lina Makboul. Hon har varit många år på SVT:s Uppdrag Granskning, och det är nog därifrån hon är mest känd. Rollerna brukar alltså vara omvända ? det är Makboul som ställer frågorna, och den på andra sidan kameran som svarar. Men nu är hon i podden för att prata om boken hon just kommit ut med ? Revolutionens första offer: en berättelse om en granskning (Mondial).

Boken handlar om #metoo och utgår från den granskning hon gjorde av rörelsen i Sverige, för UG:s räkning. Vi pratar om vad hon hittade, och om vad som stämde i Cissi Wallins anklagelser mot Fredrik Virtanen, om teaterchefen Benny Fredriksson och drevet som ledde till hans självmord, om vanskligheten med anonyma vittnen, om chefredaktörer som vägrar svara på frågor, om journalister som inte kollar upp vad som faktiskt stämmer, och om hur hon själv blir så hårt åtgången av drevet mot henne att hon till slut får diagnosen PTSD. En diagnos hon först inte vill acceptera, eftersom hon främst förknippar det med krigsdrabbade barn på Gazaremsan.

Jag måste säga att det är skrämmande läsning som påminner en om hur medieetiken sattes ur spel under #metoo. Frågan är om det kan hända igen. Jag är inte så säker på att medierna lärt sig något (vilket min nästa text handlar om).

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för oss på Rak höger att fortsätta vara en självständig röst.

En intervju med Cissi Wallin

En av de första intervjuerna jag gjorde här på Rak höger var med Cissi Wallin. Bakgrunden var att hon skrivit ett inlägg där hon gjorde ett slags avbön: ?Under flera år var jag en stor del av en rörelse, en obehaglig mentalitet på nätet som drog fram vecka efter vecka. Det främsta syftet var att hitta saker och personer att känna sig illa berörd av. Allt och alla skulle problematiseras! Förtrycket fanns överallt!?

Den som vill kan ta del av den intervjun nedan.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

When Douglas Murrays book The Strange Death of Europe came out in 2017 I started recommending it to basically everyone I knew. Some of them, quite a lot of them actually, came back to me and said that they now saw the world in a different light. But they were also so disconcerted that they sometimes asked me to present a solution, since I was guilty of leading them down this path. What is to be done, Ivar?

So today I?m putting that question to the author himself. He?s one of the foremost thinkers and writers of our time, and that?s not an exaggeration. He followed up The Strange Death of Europe with The Madness of Crowds two years later, which focused less on migration and islam, and more on the cultural issues afflicting us, centered around identity politics.

And last year he came out with The War on the West which is what we focus on in today?s conversation. Why is the west waging a war on the west? Why are we so preoccupied with feeling guilty over things that we fail to notice our achievements? How did antiracism become so racist? When did much needed self-criticism morph into abject self-flagellation?

Below you can read the transcript of interview with Douglas Murray, for those of you who prefer that over listening to podcasts.

Welcome Douglas Murray to Rak höger!

? Very good to be with you!

It's an honor to have you on! One of the reasons I've been very keen on having you on is because your books really are some books I recommend as I said before in the monologue. The latest one is called The War on the West and it came out a year ago and it really ties into the book you wrote before which was The Madness of Crowds and it sort takes it a step further. What is the War on the West and why did you chose choose that title?

? Well, in in a number of recent books, as you say, I've been sort of groping towards what's going on in our time. In The strange Death of Europe I addressed the question of immigration and integration in the West, in particular in Europe. And this is obviously a subject which Swedes know very well, the challenges around. One of the things that I recognized that comes from mass migration and the great changing of a society is the identity of society changes. You might like the direction of change, or you might dislike it but it's pretty hard to argue against the simple proposition that if the people in the society changes, the society changes. One of the ways in which our societies have changed has been that we've had to change our guiding ethos and in my last book The Madness of Crowds, I looked at one of the things that is a changing ethos which is the way in which the public religion of our time has come to do with identity and what has become known as identity politics, obsessions with LGBTQIA+ issues, obsessions with women and the place of women in society and obsession with race and other identity related issues. These have become the dominant issue in our in our societies.

? I addressed that as I say in The Madness of Crowds but there was an element of it that I had not addressed and which I wanted to address and did in in my most recent book in The War on the West,

We live beyond your modern manAnd all his justifications for his world of progressAnd though he has created his alibis by falsifying historyBy smearing what was left of our nameBy insinuating poisonous myths in the minds of our peoplesBy proclaiming himself sovereign at the crossroads of ideologiesThis, his modern civilization is not superiorIt is not enlightened nor privileged

- ?Master of the earth? by Rome

The text above is an excerpt from the one-man band Rome. It?s from one of his most anti-modern albums ? The Lone Furrow (2020). The theme in the poem ? that modernity and its cult of progress is a dead-end ? runs through much of what Paul Kingsnorth, today?s guest, has written and said. He has a background as a journalist, but in 2009 he started the Dark Mountain Project. The manifesto, called Uncivilization, argued that environmental collapse as inevitable and criticized the whole notion of progress.

He left the project in 2017, and released the non-fiction book Confessions of a recovering environmentalist the same year to summarize his experiences. It also delves into why he became disillusioned with the environmental movement he was a part of for so long.

He?s also a novelist, whose work include The Wake (2014) and Beast (2017), and his latest novel is called Alexandria (2020).

And he also has a Substack newsletter called The Abbey of Misrule. Which I highly recommend, if you find today?s conversation interesting.

In today?s episode I focus on the fantastic essay Paul wrote a couple of years ago called The Cross and The Machine, published first in First Things. (It?s also been translated into Swedish and published by Tidskriften Pilgrim).

In it he tells the story of how he went from being a Dawkins-esque atheist, to an environmental activist on to zenbhuddhism, landing in a witch-coven. Yes, he was a witch for a while. Until he realized that what he was searching for was Christ. Christianity. An answer he didn?t want to receive, but it nevertheless came to him. We also talk about what the machine is, and how to keep oneself from not being swallowed by it. (Spoiler: don?t live your life on your smartphone.)

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Today I?m speaking with Matthew Goodwin who?s a Professor of Politics at Rutherford College, University of Kent. He was on the podcast pretty recently to speak about his book National populism: The Revolt Against Liberal Democracy (Penguin UK 2018). In today?s podcast we talk about his forthcoming book Values, voice and virtue ? the new British politics (Penguin 2023), which focuses more on the UK.

There have been a tendency write-off the counter-revolution of Brexit as a spent force. What people want in Britain, goes the argument, is stability. That things just work. They don?t want more rebels, populists or radicals. In his book Matthew Goodwin argues, and I would say that he is convincing, that this analysis is wrong. The realignment of politics that?s been taking place has been underway for decades, and it won?t go away until it?s somewhat resolved. The divides in society are real and not just a product of social media, even though that certainly has exacerbated the conflict level. What is to be done? Tune in to hear it! 

I also just want to mention that Matt is a fellow Substacker and I highly recommend giving him a follow if you?re interested in politics, populism and the challenges to democracy. In the episode I mention his latest post, which is a great read. I?ve learned a lot from reading him over the years.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Disputationer brukar inte uppmärksammas nämnvärt. Men Sameh Egyptsons avhandling blev både riksnyhet och kulturdebatt. Innehållet är nämligen sprängstoff ? hur muslimska brödraskapet har infiltrerat Sverige. De vill underminera institutionerna som ger dem bidrag för att hålla igång verksamheten, menar Egyptson. Detta handlar dagens podd om. 

I dagens podd pratar jag med Mathias Wåg. Den som har diskuterat politik på Twitter känner honom (eller @guldfiske, som han kallar sig där) som en ganska vänlig motdebattör. Att han befinner sig långt ute på vänsterkanten har inte hindrat honom från att bli omtyckt av många till höger. Mig själv inräknad.

Han har sin bakgrund i AFA, Allt åt alla och annan utomparlamentarisk vänster. Han är i dag frilansjournalist och skriver återkommande i ETC, Arbetet, Flamman, Aftonbladet, med mera. Han är även ansvarig utgivare för den anarkistiska tidningen Brand. Han driver även podden Apans anatomi.

Första gången jag träffade Mathias utanför internet var när vi, ihop med Läsarpodden, gjorde ett gemensamt live-event där vi diskuterade JRR Tolkien (här kan man lyssna). Det var ett givande samtal, och jag har fått mycket positiv respons efter det.

Anledningen till att jag bjöd in Mathias den här gången var ett par texter han skrivit nyligen. Båda utgick från live-showen som Hur kan vi-gänget hade nyligen, där jag deltog i panelen om ?könskriget? ihop med David Eberhard, Navid Modiri, Paolo Roberto och Pamela von Sabljar.

Den ena texten ställde frågan: ?Hur ser en debatt om könskriget ut när ena sidan är frånvarande? När ingen i samtalet är feminist.? Så jag tänkte att Mathias själv skulle kunna utgöra den feministiske paneldeltagare som saknades på scenen. Mycket av vårt samtal handlar om mansrörelsen, jämställdhet och feminism.

Den andra av hans texter handlade om samtalsaktivismen som Navid Modiri representerat under de fem åren med Hur kan vi: ?På andra sidan scenen står en soffa, för andra samtalsdeltagare att glida in och lyssna från scenen. En stund sitter Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis där ensam, i soffans yttersta hörn. En bild av vänstern i samtalsaktivismens salong?? skriver Mathias. ?Vad har egentligen vänstern där att göra??

Vi pratar om varför vänstern velat undvika debatter och högern velat ta dem. Varför vänstern kanske borde tänka om, och varför han själv dyker upp i min podd, trots våra olikheter.

Det är också ett samtal, snarare än någon intervju. Det kändes ärligare, med tanke på att jag själv är en deltagare i debatten.

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Länkar från dagens avsnitt

?Efter samtalsaktivismens död måste vänstern kliva ut i ljuset? (Flamman 12/2)

Inför (nästan) varje podd?

Inför (nästan) varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you?ll see a row for my chat inside.

* That?s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack?s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I dagens podd pratar jag med Tom Holland. Inte skådespelaren som spelar spindelmannen alltså, utan författaren, historikern och poddaren. Det är lite av en drömgäst för mig, eftersom jag läst flera av hans böcker med stor behållning. Inte minst Rubicon: the last years of the roman republic (Random house 2003) och Persian fire: the first worl?

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I lördags deltog jag på det sista live-eventet för Hur kan vi? Idésprutan och mångfrestaren Navid Modiri startade podden för fem år sedan i ett läge där många upplevde att det var svårt att prata om kontroversiella frågor. Han bjöd in gäster och lät dem tala till punkt, om än inte oemotsagt. Det i sig var kontroversiellt, och h?

I dagens podd pratar jag med Anna-Karin Wyndhamn. Hon är författare, forskare, programledare, föreläsare och poddare. Och min goda vän.

Anna-Karin har varit på konferens med skolledare som indoktrinerats av Bo Hejlskov och hans lågaffektiva bemötande. Varför har vi så mycket problem med auktoritet i vårt samhälle? Jag har läst en text om otrohet av Vesna Prekopic, som menar att vi borde sluta tycka att det är så farligt. Det är lite omodernt att behandla otrohet som någon stor grej, tycker hon. Jag håller inte med, men tycker ändå att hon är inne på något centralt för vårt kulturella tillstånd.

Detta är ett nytt segment inom Rak höger som ni kommer höra mer av, vilket jag skrev om lite senast vi gjorde ett sånt här avsnitt (21/1). Jag kommer fortsätta med mina vanliga avsnitt där jag intervjuar intressanta personer som skrivit, sagt eller gjort något. Men jag har alltmer känt att jag vill ha ett forum för att tala mer fritt, i samma stil som jag skriver. Det gör jag ofta med nära vänner annars, och Anna-Karin är ofta den jag ringer när jag vill prata igenom något. Så varför inte göra en podd som är av den karaktären, tänkte vi. Responsen har hittills varit överväldigande positiv på pilotavsnittet, vilket har gett oss blodad tand. Fortsätt gärna att dela med er om vad ni tycker och tänker!

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Inför varje podd?

Tack för alla inspel inför den här podden. Som ni hör i avsnittet så är det till stor hjälp för mig att ta del av era tankar och frågor. Fortsätt gärna att skicka frågor och tankar till mig! Betalande prenumeranter kan ta del av Anna-Karin Wyndhamns svar på era frågor.

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you?ll see a row for my chat inside.

* That?s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack?s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången, det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt. Hören något går och viskar, går och lockar mig och beder, kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt.

Så skaldar Dan Andersson i dikten Omkring tiggarn från Luossa (1917). Känslan som uttrycks ?

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Rasmus Paludan har gjort det igen ? bränt upp en koran. De senaste gångerna han gjort det har reaktionerna på det stora hela uteblivit, men nu tog det hus i helvete. Turkiet fick ännu ett skäl att försvåra för Sverige att gå med i Nato. Det var inte längesen som en Erdogandocka hängdes, vilket fick Erdogan att se röt?

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Om du stirrar in i avgrunden länge nog, så kommer avgrunden att stirra in i dig.

Citatet är från Nietzsche. Den vanliga, och säkert mest rimliga, tolkningen är att man ska akta sig för att bli det man kämpar mot. Men orden kom till mig när jag läser Lisa Bjurwalds senaste bok ? Slava Ukraini! Kvinnors motstånd under Ryss?

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I dagens podd pratar jag med Anna-Karin Wyndhamn, som knappast behöver någon längre presentation här på Rak höger. Hon är författare, forskare, programledare, föreläsare och poddare. Och en god vän.

Jag prövar jag ett nytt koncept i dagens avsnitt. Jag kommer fortsätta med mina vanliga avsnitt där ja?

Hur kunde Sverige på relativt kort tid gå från att vara ett av världens mest kristna länder till att bli världens mest sekulära och individualistiska? Det var en målmedveten strategi, menar Per Ewert i sin nya bok ?Landet som glömde Gud? (Norma 2022). När Socialdemokraterna bildas 1887 är kyrkan och kristendomen tydliga fiender. Successivt mildras attityden, men partiet tål inte konkurrens i frågor om folkuppfostran, skolning och värderingar. Den sfär som kyrkan och den kristna tron haft att förfoga över krymper alltmer. Eller för att parafrasera ett budord: Du skall inga andra gudar hava jämte Socialdemokraterna! Och staten förstås. Tvåenigheten.

I dagens podd intervjuar jag Per Ewert, som till vardags är direktor för den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet, om hans bok. Vi pratar också om vad gudstro egentligen betyder, huruvida protestantismen har sig själv att skylla för sekulariseringen, kristendomen sig själv att skylla för auktoritetskritiken mot kyrkan, om vad det innebär att vara kulturkristen, varför många österländska traditioner gör mig nedstämd, och mycket annat.

Inför varje podd?

Tack för alla inspel inför den här podden. Som ni hör i avsnittet så är det till stor hjälp för mig att ta del av era tankar och frågor. Fortsätt gärna att skicka frågor och tankar till mig!

Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.

För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.

How to get started

* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.

* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you?ll see a row for my chat inside.

* That?s it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack?s FAQ.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I dagens podd pratar jag med Alice Teodorescu. Hon är en av de personer som jag vuxit upp i offentligheten med: Vi började ungefär samtidigt, intresserade oss för ungefär samma frågor och har haft ungefär samma uppfattningar i tidens stora stridsfrågor. Hon har hunnit med mycket under sin år som opinio?

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I dagens podd pratar jag med Kajsa Ekis Ekman, som är författare, journalist och vänsterdebattör. Hon har ofta beskrivits som kontroversiell, men själv vill hon hellre prata om idéerna hon för fram, säger hon till mig när jag tar upp det. Jag förstår henne. Att vara ?kontroversiell? är egentligen ganska innehållslös?

Är homosexualitet en permanent läggning, eller är homosex en handling? Frågar man Michel Foucault så är det åtminstone en sentida uppfinning att kategorisera människor utifrån sexuell läggning som något beständigt. Innan det sena 1800-talet fanns det människor som ägnade sig åt sex med människor av samma kön, men det ansågs inte som en egen kategori av människor. Är det ett framsteg att vi i dag delar upp människor i enlighet med deras sexuella preferenser?

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Sedan det sena 1800-talet har mycket hänt på den sexuella fronten. I ett kapitel i den nya antologin Radikalism och avantgarde : Sverige 1947-1967 (Timbro) beskriver Oscar Swartz hur oerhört snabbt förändringen gick i och med den sexuella revolutionen på 60-talet. Och därefter har det fortsatt på samma vis.

Men även de sexuella minoriteterna förändras. Den stora kampen handlade från början om homosexuella, i dag har det vuxit till paraplybegreppet HBTQIA+. Får alla plats? Och varför är det viktigare för vissa än andra att definiera sig med sin sexuella läggning? Och varför är homosexuella män så överrepresenterade i kulturen, både nu och tidigare? Och vad är drag queens för kulturfenomen?

Med mig för att diskutera detta har jag två gäster. Torbjörn Elensky är författare, kulturskribent och dramatiker (och redaktör till ovanstående antologi). Oscar Swartz är IT-entrepenör och samhällsdebattör, grundade Bahnhof 1994, och var även med och grundade tidningen QX.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

För inte så längesen påstod Hanif Bali och Per Lindgren, i sin podd God Ton, att kulturkriget redan var vunnet. Jag satt och jobbade på boken som skulle bli Genusdoktrinen, men fick man tro denna dynamiska duo så var jag ute i ogjort ärende. Inte för att jag hade fel, utan för att jag skulle få ut boken när min sida redan erövrat slagfältet. ?Stackars Ivar Arpi som är så sent ute!?

Men kollar man runt lite så ser det inte ut som att kulturkriget är över. Drag queens berättar sagor för barn och dem som kritiserar det ses som bakåtsträvare. Luciatåg rensas från religiösa inslag. Och varför ska lucia vara av kvinnligt kön? Finns ens kön? Wokeideologin genomsyrar fortfarande mycket av kulturen. I synnerhet den som kommer från andra sidan Atlanten. Vad är egentligen vunnet?

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Vad menade Hanif Bali och Per Lindgren egentligen när de påstod att kulturkriget redan har vunnits av högern? Hur ser de på det i dag? Jag bjöd in radarparet från God ton för att slåss om saken. Vi pratar bland annat om drag queen story hour, identitetspolitik, högern och vänstern, gated communities, Tidöavtalet och återvandringspolitik.

Dela gärna om du vill att andra ska höra podden!

God ton på turné

Om man som jag tycker att det är roligare att träffa folk än att sitta och uggla på sin kammare, så kan man nu få chansen att lyssna på God Ton live. Hanif Bali och Per Lindgren är ute på turné och det finns i dagsläget biljetter kvar till 22/1 i Göteborg, 30/1 och 31/ i Stockholm och 13/2 i Lund.

Köp biljetter här.

För den som mot förmodan missat podden God Ton så kan man ta del av gratisversionen här. För att lyssna på hela avsnitt får man bli patreon.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I dagens podd pratar jag med utbildningsminister Mats Persson (L). Vi träffades på Utbildningsdepartementet på Drottninggatan i Stockholm. Samtalet tog sin början i den utredning om utbredningen av ?cancelkultur? på universiteten, som Persson aviserat. Vi pratar om akademisk frihet mer generellt, om hur liberalism ?

Today?s guest is Eric Kaufmann who is a Professor of Political Science at Birkbeck College at London University. The last time Eric was a guest on this podcast, in june 2021, we focused our discussion on his book Whiteshift: Populism, Immigration and the Future of White Majorities (Allen Lane 2018). It?s about the demographic change of the Western world, about the reactions this gives rise to, about right-wing populism and its opposite, left-wing modernism. A great read, so go read it if you haven?t already. And listen to the podcast we did then.

Today we talk more about the threats to academic freedom, and what can be done about it. This is something Eric has been working on a lot lately (read here and here and listen here, for example), and he?s been vocal in defense of the new Freedom of Speech Bill which the Tory government in Britain proposed recently.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

He argues that the right need to be more active in combating the left's institutional takeover, which are happening at basically all major institutions. Not only in academia, but in government agencies and private companies as well. It?s not enough to take a step back. Conservatives need to use governmental power to protect individual freedoms from increasingly dogmatic institutions. It?s a tough pill to swallow for many liberally minded conservatives whose ideas of the world were formed during the cold war. But the right needs to rethink how they use political tools.

I have to say it was a delight to talk to Eric again, and the podcast could have been much longer. I will probably bug him enough to come back again in the future.

If you enjoyed our talk give him a follow on Twitter and check him out at Sneps.net where all his public talks and writings are collected. 

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

In today?s episode I talk to journalist and author David Goodhart. He first became famous, or infamous to some, when he wrote an essay in 2004 ? ?Too diverse?? ?about how diversity can come in conflict with solidarity within a nation state. It sparked a huge debate in Britain, which also reverberated here in Sweden. Since then he?s been a public intellectual with an almost absolute pitch for noticing changes in society and in people?s attitudes.

His latest book ? Head, Hand, Heart: The Struggle for Dignity and Status in the 21st Century (Allen Lane 2020) ? concerns the way in which cognitive labour has received most of the economic rewards during the last decades, and also most of the status. People who work in cognitive-heavy sectors have shaped society in their image. The huge expansion of higher education is a case in point. This has laid too much of an emphasis on academic achievement, and too little on other areas which are equally if not more important. The hand and the heart are obviously metaphors, but they correspond to sectors of the job market that tends to be looked down on, or seen as out-dated. It?s the people that might not have gone to university, which didn?t mean that much when only 15 percent did so. But when 50 percent go to higher education it creates a completely different dynamic, where they themselves get blamed for not going. It?s not a classless society, but a society where class has morphed into something different.

It?s a followup on his book ? The road to somewhere: The Populist Revolt and the Future of Politics (Hurst 2017) ? which had more to do with how different people relate to openness, borders and their identity. It got published right after both the Brexit vote and the election of Donald Trump, and provided a much needed analysis of how that came to be. Many have by now heard the dichotomy anywhere versus somewheres, which David Goodhart came up with in that book. Basically the anywheres tend to be focused on the head, and the somewheres tend to work more with the hand and the heart. The anywheres are less rooted in place, and tend to have more achieved identities which has to do with merit, education, profession etcetera. Somewheres tend to have more ascribed identities, which are beyond the individuals control, such as nationality, locality, sex.

We talk about this in the podcast, and also his forthcoming book which will be the third installment of this trilogy. The preliminary title is Who cares? and will take off where Head, hand, heart left the reader. The focus is on the care sector, family life and why we need to rebalance our aging societies towards the heart.

I highly recommend reading David Goodharts books, if you haven?t already. He?s been an influence on my thinking for a long time. And I hope you find the interview as interesting as I did.

Rak höger med Ivar Arpi is a reader-supported publication. To receive new posts and support my work, consider becoming a free or paid subscriber.

Guest on Matt Goodwins subcast

I was recently a guest on. I suggest giving him a follow on his Substack if you like the interview. He?s one of my go to sources for British politics, among other subjects. Here?s the full audio:

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Det är första gången vi pratar med varandra i syfte att andra ska lyssna. Ändå har dagens gäst, journalisten Agnes Apri, varit i offentligheten längre än jag. Arpi, menar jag. Av någon anledning stavas hennes efternamn oftare fel än mitt, trots att det är samma. När Twitter var ungt var hon en av de stora där, och jag var @TantAgnes storebror. Hon bloggade, skrev om soul, R&B och hiphop, vikarierade som ledarskribent på Expressen och GT ? men bytte sedan bana. Bort från tyckandet, till det mer beskrivande. Bort från sociala medier, till mer privatliv.

Hon är fortfarande journalist, och har kanske särskilt granskat vården de senaste åren. Det pratar vi om. Och om uppväxten, hur det är att vara ?Ivar Arpis lillasyster?, om kommersiellt och altruistiskt surrogatmödraskap, om adoptionsskandalen, och om varför hon till slut valde att flytta från vårt älskade Göteborg (precis som jag gjort).

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Lägre produktionstakt?

Som ni säkert har märkt har produktionstakten på Rak höger sjunkit de senaste två veckorna. Det beror delvis på att jag har haft en del andra uppdrag som har tagit mer tid än väntat, men främst på att jag har behövt vara hemma mer med familjen än under valrörelsen. Nu verkar dock båda sakerna klarnat och jag kan återigen skruva upp antalet artiklar och poddar här.

Och i måndags fyllde jag 40 år. De senaste två-tre åren känns det som att jag har åldrats minst tio år, så att nu vara 40 känns som att den kronologiska åldern kommer lite närmare den fysiska och mentala åldern.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Dagens gäst är Irene Wennemo, som har befunnit sig i maktens centrum i flera decennier, inom ramen för den organiserade socialdemokratin. Hon var en av de S-tjänstemän som under 90-talskrisen fick arbeta med att hitta sätt att skära ned på alla möjliga vis. Eftersom ministrar och statssekreterare hade fullt upp med viktigare saker, var det mer juniora personer som Wennemo som fick ta emot arga telefonsamtal från allmänheten. Formativa år, berättar hon i dagens podd. Mellan 2014 och 2019 var hon statssekreterare åt Ylva Johansson på arbetsmarknadsdepartementet. Sedan september 2019 är hon generaldirektör på Medlingsinstitutet, som har till uppgift att bistå fackföreningarna och arbetsgivarna i avtalsrörelsen.

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Hennes nya bok har titeln När det omöjliga blir möjligt ? hur kriser förändrar politiken (Atlas förlag) och handlar om hur till synes omöjliga låsningar plötsligt försvinner. När hon håller på att färdigställa boken ansökte Sverige om att gå med i Nato, vilket hade varit en död fråga i decennier eftersom Socialdemokraterna, och även Sverigedemokraterna, hade varit emot ett medlemsskap. Externa chocker, som Rysslands invasion av Ukraina, är ett sätt som får saker att ändra sig snabbt. Vi pratar också om det nya politiska landskapet om och om Socialdemokraternas vägval.

Dagens samtal spelas in på plats i Medlingsinstitutets lokaler i Gamla stan. Det är premiär för ny ljudutrustning som jag inte helt behärskar ännu. Jag hoppas att ni har överseende med eventuella brister i ljudkvaliteten. Det kommer att bli bättre nästa gång, när jag lärt mig tekniken.

Dela gärna artikeln om du tycker att fler borde läsa den!

Dödshjälp i Kvartal

Jag har skrivit en essä om dödshjälp i Kvartal. Det var en svår text att skriva, eftersom den delvis handlar om en väns mamma. Läs den här. Ett utdrag:

Vi pratar för lite om vad en bra död är. Ett värdigt avslut. Vi pratar däremot mycket om vad ett gott liv är. Vad man ska äta. Hur många steg man ska gå. Hur man ska bli lycklig, framgångsrik, tillfredsställd, produktiv, hälsosam, ångestlindrad med lagom fast avföring. Hur man kan lura döden. 70 är det nya 50, som det har hetat på senare tid. Om vi är tillräckligt duktiga så måste vi väl belönas med ett riktigt långt liv, eller hur? Om vi äter våra grönsaker, vårdar våra vänskaper, dricker med måtta och allt annat. Om vi följer schemat, då dröjer det väl? Bara lite till.

Mina nära och kära kallar mig morbid, men jag tror att man lever bättre om man ofta tänker på döden. Kom ihåg att du är dödlig ? memento mori. Eller så är det bara en rationalisering. Jag tror bilden av döden som en främling, som dyker upp oinbjuden, är ganska träffande. Det finns ingen rättvisa, ingen planerbarhet, ingen urskiljbar logik, när främlingen drar fram. Ingen skonas, varken gammal eller ung, hög eller låg. När digerdöden drog fram över Europa började man föreställa sig ett slags dödsdans, som lyfte fram just det slumpartade i döden. I modern svensk tid skildras den kanske bäst som de dansande silhuetterna i slutet av filmen Det sjunde inseglet. Att vara för fäst vid det jordiska livet är fåfängt, som att bygga ett sandslott vid strandkanten, som ett jagande efter vind. En lösning är att rikta blicken bortom världen. ?Det faktum att vårt hjärta längtar efter något som jorden inte kan leverera är ett bevis på att himlen måste vara vårt hem,? skrev C.S. Lewis. Jag tror inte på något liv efter detta, men jag tror inte heller att man kan fånga vinden.

Om känslor och ältande i SvD Kultur

Den som känner mig vet att jag nog kastar lite sten i glashus med den här texten. Jag har själv en tendens att vända mig inåt, när jag snarare borde rikta mig utåt. Att försöka få tankarna på rätt köl genom grubbel, i stället för att ta tag i saker och få rätsida på livet därigenom. Så den här krönikan riktar sig även mot mig själv ? även det är jag som är avsändaren.

SvD-krönikan handlar den kvinnliga motsvarigheten till mansplaining: kvinnor som förklarar känslor för män. Som förklarar hur de ska känna, hur de ska hantera känslorna och gör det med den självklara auktoriteten hos någon som vet att samhället gett dem den rollen. Läs här.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

?Lagar är som korvar: man bör inte vara på plats när de tillverkas.? Det var inte Otto von Bismarck som sade det, utan kan tidigaste beläggas ha yttrats i USA 1869. Men något liknande kanske gäller den sortens avtal som Januariöverenskommelsen och Tidöavtalet är. Men journalistik måste komma nära, in i korvfabrikens innersta, för att dokumentera alla ingredienser.

Man kan inte lita på politikers egna versioner av förlopp, det måste vägas mot vad andra säger och vad som kan bekräftas på annat sätt. Det handlar inte främst om att politiker har incitament att försköna verkligheten, utan gäller även icke-politiker. Folk minns fel och har en tendens att framställa sig själva i så god dager som möjligt, ibland medvetet, ofta omedvetet.

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

I dagens podd pratar jag med politikreportrarna Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg som i en lång artikel i SvD beskriver förhandlingarna bakom kulisserna. Hur det gick till när Tidöavtalet kom till och regeringen M-KD-L kunde tillträda? Vad var det som fick samarbetat att plötsligt gå lättare? Hur många glas whisky och gin & tonic gick åt? Det är rafflande läsning.

Vi pratar också om hur det är att arbeta som politikreporter. Hur kan politiker ha förtroende för en samtidigt som de vet att de blir granskade?

Dela gärna artikeln om du tycker att fler borde läsa den!

För den som inte redan lyssnar kan jag rekommendera deras podd Politiken, som de har ihop med Henrik Torehammar som är politisk kommentator på SvD. 

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Det började med en kränkning. I podden Apans anatomi, som är anarkisten Mathias Wågs dimmiga hall, smidde han ihop med vänsterprofilerna Nathan Hamelberg och Judith Kiros, en tolkning som skulle tämja hela högerns och alla kristnas tolkningar en gån?

I dagens podd intervjuar jag Patrik Lundberg som skrivit boken Adoptionerna ? ett granskande reportage (Natur & Kultur 2022) ihop med Alexander Mahmoud och Josefin Sköld. Det är något av det mest omskakande jag har läst. Därför är jag glad att få chansen att prata med en av författarna.

Rapporter om missförhållanden, misstänkt barnhandel och korruption har funnits sedan den internationella adoptionen tog fart i och med Koreakriget på 1950-talet. Varken ansvariga svenska myndigheter eller adoptionsorganisationer har agerat, trots att Sverige är det land i världen som tagit emot flest adoptivbarn per capita. Det går inte att säga att man inte har vetat. Ändå har man fortsatt. Man har inte ens utrett frågan ordentligt. Hur är det möjligt? 

Det och mycket annat pratar vi om i dagens podd.

Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

I går publicerade jag en text som utgick från boken. Den kan man läsa här:

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vann Socialdemokraterna valet men förlorade regeringsmakten? De gick trots allt framåt två procentenheter, samtidigt som de tre regeringspartierna backade strax under en procentenhet vardera. Det var Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som underpresterade, inte Socialdemokraterna. Så kan man tänka, och så tänker en del inom partiet. Men är det en rimlig eftervalsanalys? Hur ska Socialdemokraterna tänka framåt? Ska man acceptera Tidöavtalets migrationspolitik för att lägga krutet på att kritisera regeringen om välfärden och ekonomin från vänster? 

Med mig för att prata om detta har jag Daniel Färm och Daniel Swedin. Två Daniel alltså, om ni undrar varför jag använder deras för och efternamn i podden. Färm är i dag VD och politisk redaktör för den socialdemokratiska veckotidningen Aktuellt i politiken. Han var Tidigare chef för tankesmedjan Tiden.

Daniel Swedin är i dag politisk redaktör på socialdemokratiska Arbetet, som ägs av LO. Han var tidigare ledarskribent på Aftonbladet mellan 2011 och 2020, men slutade för att bli talskrivare åt Stefan Löfven. Båda två har med andra ord god inblick i Socialdemokratins inre. 

Jag har mött båda i ett antal debatter genom åren, där vi ofta stått på olika sidor. Som jag sagt förr så vill jag med den här podden få till samtal, snarare än debatter. Därför låter jag gärna den jag intervjuar prata till punkt, i stället för att falla dem i talet med mina synpunkter. Debatter har sin givna plats i offentligheten, men samtal måste också få plats. Jag håller givetvis inte med mina gäster om allt, och inte de varandra heller för den delen, men jag tycker att det var intressant att ta del av deras tankar. Hoppas ni också tycker det.

Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

När Joakim Söderström jobbade inom polisen var han drivande för att få på plats bättre lagstiftning om kameraövervakning. Till slut fick han rätt, även om utvecklingen stannat av på senare tid. Sedan några år arbetar han inom säkerhetsbranschen, i dag som VD på Svensk Bakgrundsanalys. Men frågor om polisen engagerar honom fortfarande.

I en uppmärksammad debattartikel i Dagens Industri skriver han:

Under Anders Thornbergs snart fem år som rikspolischef har han fått vad andra myndighetschefer bara kan drömma om; mångmiljardtillskott, tusentals nya anställda, utökade befogenheter och över 50 lagskärpningar. Dessvärre har resultaten uteblivit och på avgörande områden försämrats.

En liknande kritik förs även fram av Anna Dahlberg på Expressens ledarsida:

Det förväntade resultatlyftet har uteblivit trots mångmiljardsatsningarna. Tvärtom uppvisar polisens kärnverksamhet allvarliga brister. Men i stället för att idka självkritik har polisledningen skickligt riktat sökljuset mot andra. Rikspolischefen Anders Thornberg talar ständigt om att skolan, socialtjänsten och kommunerna i största allmänhet måste göra mer. Det är förvisso helt sant, men det fråntar inte polisen ansvaret för att lösa sin egen uppgift.

Är det en rättvis kritik? Frågar man Anders Thornberg, vilket SVT gjorde i går kväll, finns inget fog för kritiken. Polisen är på rätt väg, replikerar Thornberg på Dahlbers kritik. Vilket han förvisso brukar säga.

I dagens podd pratar jag med Joakim Söderström om hans kritik mot Anders Thornberg, om hur polisen är organiserad, om verktygen som behövs och om det verkligen är rimligt att polismyndigheten har runt 200 kommunikatörer och PR-strateger.

Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I dagens podd pratar jag med Richard Jomshof som i över två decennier varit en av de mest tongivande medlemmarna inom Sverigedemokraterna. Han är också nybliven ordförande för riksdagens justitieutskott och var tidigare partisekreterare.

Richard Jomshof har fått en del kritik för sina uttalanden geno?

Jag har länge tänkt att surrogatmödraskap vore ett bra poddämne. Så såg jag Josefin de Gregorio, författare och litteraturredaktör på Svenska Dagbladet, diskutera detta på Twitter med Teodor Koistinen (som är en vän, även om han tycker att jag har fel i mycket). Teodor gillade en kampanj från Moderata ungdomsförbundet, där de skriver att man vill ?stärka kvinnors rätt till sin egen kropp? och som ett led i det legalisera surrogatmödraskap. Hennes svar var: ?Legalisera surrogatmödraskap är ett steg i helt fel riktning. Kvinnor är inte handelsvaror.?

Efter det följde en mycket kort debatt som slutade i att de kom fram till att de inte höll med varandra och inte skulle nå längre. Jag tänkte att jag skulle utmana Josefin, och mig själv, med svåra frågor om surrogatmödraskap.

Min ingång är att jag har en vän som har fått två barn med hjälp av en surrogatmamma. Min vän och hans make har gjort det i USA, och det har kostat skjortan för dem. Vilket innebär att mamman har fått bra betalt, och hon har fått god vård. De har också hållit kontakten, som jag förstår saken. Min väns familj ? med två män och deras barn ? hade inte varit möjlig om inte kommersiellt surrogatmödraskap var tillåtet i vissa amerikanska delstater. Vem är jag, eller någon annan, att sätta mig till doms över det?

Vi pratar om detta och gränserna för vad man kan tänkas få göra med sin kropp. Är allt verkligen till salu? Om inte, hur kan man argumentera för motsatsen?

Från livets början rör vi oss till livets slut och diskuterar dödshjälp. Jag håller just nu på att skriva en essä om detta, och det är en fråga jag diskuterat privat med Josefin under lång tid. Det är också något hon har skrivit om.

En väns mamma avslutade nyligen sitt liv. Det var slutet på en lång process, där hennes lungor successivt lade ned. De började leta transplantation, men på grund av pandemin så drog det ut på tiden. Till sist kunde hon inte andas utan hjälp av en maskin. Så en dag fick hon äntligen nya lungor. Det krävdes ingen återhämtning. Hon var direkt uppe på benen, full av energi. Som ett mirakel. Hon och hennes man, min kompis pappa, köpte nytt hus och en hund. Pensionen de hade sett fram emot tillsammans kunde börja. Sedan började kroppen stöta bort lungorna. Snart var hon sängliggande igen. Varje andetag en kamp. Och några nya lungor kunde hon inte få, ens om hon hade velat. När kroppen skjutit bort ett organ är man inte längre legitim som mottagare. Hon bestämde sig för att sluta äta och dricka och dö. Hela vägen fram till döden var hon klar i huvudet. Hon var sig själv hela vägen, så att säga. Hon var lika beundransvärd i livet som i döden, skulle jag säga. En kvinna som imponerade på dem hon mötte.

Jag måste säga att hennes sätt att hantera döden har fått mig att omvärdera frågan om dödshjälp. Så varför behövde hon svälta och törsta ihjäl? Varför kunde hon inte fått en spruta, som man kan få i Oregon i USA? Det hade förkortat hennes lidande. Här blir frågan religiös. Har man rätt att avsluta ett liv man fått till skänks av Gud? Jag lutar åt ja, Josefin lutar åt nej. Men så är jag en enkel hedning som aldrig riktigt förmår mig bli kristen fullt ut. Jag tror att döden är att föredra framför att förlora sig själv till ALS, demens eller aggressiv cancer. Jag tror jag har rätt, men jag kan ha fel. Hade det inte varit för kristna som trodde på livets okränkbarhet hade aldrig slaveriet avskaffats runtom i världen.

Vi avslutar med en diskussion om den nya regeringens förslag på en ny kulturkanon. Lyssna hela vägen så får ni ett exklusivt boktips av SvD:s främsta bokexpert!

Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Jag kan också rekommendera hennes skönlitterära böcker Antarktis från 2013 och Samuel är mitt namn från 2017. Hennes essä Emily Dickinson och vulkanerna kom 2019 och fick Gerard Bonniers essäpris året efter. Här kan man läsa allt hon skrivit i SvD.

Battle of ideas

Jag var i London förra helgen och deltog på ett slags debattfestival som kallas Battle of Ideas. Jag kommer återge en del av det som skedde där i nästa text. Mitt bråk med en italiensk socialist, som uppskattade min bråkighet mer än de brittiska, tyska och tjeckiska paneldeltagarna.

Samtidigt passade Unherd på att spela in en intervju med mig som just publicerats på deras hemsida. Intervjuaren Freddie Sayers har fått en del kritik för att han ställde tuffa frågor till mig, men jag tycker att det är precis som det ska vara. Om ens uppfattningar och argument inte tål granskning så kanske de inte är särskilt välunderbyggda till att börja med. (Här kan man läsa en text baserad på intervjun.)

Om ni har missat Freddies intervjuer på Unherd så är det något jag rekommenderar. Han har förmågan att göra samtalet mer konstruktivt med sitt sätt att ställa frågor på. (Dessutom är han halvsvensk och pratar nästan flytande svenska, vilket är mer än man kan säga om min engelska.)

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

Hur många gånger har ni sett Jimmie Åkesson vara genuint glad? Om man bara går på vad som syns i tv-rutan tror jag det är vid runt två tillfällen: det första var valnatten i år när det visade sig att Sverigedemokraterna hade blivit riksdagens näst största parti. Det andra tillfället var när han ?

Oscar Jonsson har blivit något av en rikskändis i och med Ukrainakriget. Och tur är väl det, med tanke på att det är just rysk säkerhetspolitik och krigföring som är hans forskningsområde.

Vi pratar om vad bedömare fick fel om angående Ryssland innan invasionen, vad vi har lärt oss sedan dess, om Ukrainas osannolikt lyckade motoffensiv den senaste tiden är en vändpunkt i konflikten, om sabotaget av Nordstream, hur sannolikt det är att Ryssland använder kärnvapen och mycket annat.

Jag rekommenderar den som vill orientera sig mer om rysk säkerhetspolitik att läsa hans senaste bok: The Russian Understanding of War: Blurring the Lines between War and Peace (Georgetown University Press 2019).

Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Satiriker, musiker, skribent och journalist. ?Nej, inte journalist?, markerar Jens Ganman direkt. ?Säg aktivist. Det retar mina kollegor, aktivisterna på Public Service?. Jag håller inte med. Jag kallar mig själv journalist, och tror att det nog provocerar ännu mer. Samtalet fortsätter i samma konstruktiva anda.

När vi pratar har han just publicerat sin intervju med Myndigheten för psykologiskt försvar, som en artikelserie i tre delar på sin publikation ? Brev från Dårkolonien med Jens Ganman. (Läs dem här Del 1, del 2 och del 3.)

Det är ? som alltid när Ganman är i farten ? vanvördigt, bitskt och underhållande, men med en allvarlig grundton. Generaldirektör Henrik Landerholm och hans kommunikationschef Mikael Östlund kan inte riktigt avgöra vad det är för slags person de har att göra med.

Vi pratar om varför han ville intervjua Myndigheten för psykologiskt försvar, vilket såklart hade att göra med deras kampanj ?Skratt som kan skada?. Givetvis kände Ganman sig träffad, vilket även gällde andra konträra röster. Vi pratar om statlig opinionsbildning, propagandans natur, om grupptänk, om att själv bli ?audience captured?, om boken Älskade Public Service (Samizdat) som han skrivit ihop med Aron Flam, och om mycket annat.

Om ni gillar det här samtalet med Jens Ganman så rekommenderar jag att ni börjar följa honom här på Substack:

Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se

I dagens podd pratar jag med PM Nilsson som har varit en av de mest centrala liberala opinionsbildarna sedan 1990-talet. Han började på Expressens ledarsida 1992 och var politisk redaktör där mellan 1999 och 2008. Sedan 2013 är han politisk redaktör på Dagens Industri och anses brett som en av borgerlighetens viktigaste röster. Men ska han fo?

Today I?m speaking with Matthew Goodwin who?s a Professor of Politics at Rutherford College, University of Kent. His latest book National populism: The Revolt Against Liberal Democracy (Penguin UK 2018), written together with political scientist Roger Eatwell, is one of the best books to read if one wants to understand the political currents in contemporary Europe. He recently joined Substack and I highly recommend giving him a follow if you?re interested in politics, populism and the challenges to democracy. 

The last week or so I?ve been embroiled in a debate on Twitter and in Dagens Nyheter over whether the Sweden Democrats are fascist or not, which is a debate that never seems to go away. I?ve been wanting to get Matthew Goodwin on the podcast for quite some time, so it?s a happy coincidence that we timed our talk with this debate over fascism. (If you missed it, this is my first response to my critics. The second will be published tomorrow.)

I ask him about how one can distinguish between national populism and fascism. We also talk about the implosion of the conservative party in Britain, the space for a third party in Britain, about wokeism and what to do about it, and why Gen Z seems to go left in the anglosphere but to the right in Sweden. I hope you enjoy the programme!

Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

För ett år sedan dog Lars Vilks. Kända människor dör hela tiden och jag hade till skillnad mot flera kollegor ingen personlig relation till Vilks. Ändå påverkade det mig djupt. Det är något med hur lite hjälp han fick av polisen att träffa sin kvinna, hur kringskuret hans liv var ? som ett rörligt fängelse ? och att han samtidigt var persona non grata i de fina salonger där man dunkar sig själv i ryggen för att stå upp för yttrandefrihet och andra honnörsord. Att han aldrig fick upprättelse i livet är en skam för hela Sverige, men i synnerhet institutioner som Moderna Museet. Och jag skäms för att offentliga människor så insiktslöst raljerade över hans situation, uttalade sig så tvärsäkert pratade om hans avsikter och stängde alla dörrar i hans ansikte.

Hur kunde Lars Vilks framställas som en farlig, mäktig makthavare som sparkade nedåt, när det var han som föll offer för en mordisk islamism? När han blev lämnad ensam inför mordhoten, och hela det offentliga Sverige med alla sina vackra ord, vände honom ryggen?

Det är en skandal som jag inte kan släppa. Därför fortsätter jag att sörja Lars Vilks. Sveket mot honom var så totalt. Han förtjänade bättre från oss.

Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

I dagens podd pratar jag med den kanske viktigaste rösten angående Lars Vilks. Mårten Arndtzén är mångårig kulturjournalist och konstkritiker på Sveriges Radio. Han var med i podden för ett år sedan, när Vilks just dött. Nu har han skrivit en bok ? Konsten är vi (Fri tanke) ? där han sätter Vilks konstnärskap i sitt rätta sammanhang i konstvärlden. Han tillhörde den konsttradition som involverade omvärlden i konstverket ? rondellhunden var en ?social skulptur? som inbegrep alla reaktioner på det. Det var just den här sortens öppna konstverk, där slutresultatet inte var känt, där tolkningarna inte var stängda, som öppnade sig mot det okända, som Moderna Museet en gång gick i bräschen för. Varför har man då stängt dörren för Vilks? Det pratar vi om i dagens podd. Men en spoiler redan nu: Moderna Museets argumentation är inte särskilt trovärdig, enligt Mårten Arndtzén.

Nedanstående skrev jag som dödsruna, för ett år sedan.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Dagens gäst är Christian Ekberg som är professor i både kärnkemi och Industriell Materialåtervinning vid Chalmers Tekniska Högskola. Med den dubbla kompetensen har jag svårt att tänka mig någon bättre lämpad att tala med om kärnkraft, miljö och klimat. Och om magsjuka bävrar.

Nu är förvisso valrörelsen över, men energifrågan har bara blivit mer brännande i takt med att vintern närmar sig. I Europa fortsätter Tyskland stänga kärnkraft samtidigt som gasen från Ryssland stryps. I Belgien följer man efter och stänger fungerande kärnkraftsverk. Hur smart är det? Kommer Svenska kraftnät tvingas koppla ifrån elen i vinter, som generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe varnade för i Ekots lördagsintervju? Vad kan man göra för att säkra energiförsörjningen framåt? Vilka misstag har begåtts? Varför tar kärnkraftsmotståndare alltid upp Finlands nya kärnreaktor Olkiluoto 3? Vad är små modulära reaktorer (SMR) för något? Och hur kan vi återanvända kärnavfallet? Om detta och mycket annat handlar dagens podd. 

Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

This is a public episode. If you?d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe