Vi forskar för livet

Alla pratar om precisionsmedicin ? men hur fungerar det på riktigt?

Precisionsmedicin är framtidens sjukvård, det möjliggör för en skräddarsydd prevention, diagnos, behandling och uppföljning. Vi på Janssen vill vara med och utveckla Sverige till en ledande life science-nation och bidra i arbetet med uppdateringen av den nationella life science-strategin. Vi är eniga med Jakob Forssmed som vid en presskonferens i slutet av 2023 sa: 

?Vi står inför stora utmaningar när det gäller sjukvården. Delning av hälsodata och digital infrastruktur för bland annat precisionsmedicin är centralt för framtiden?.  

Men för att förstå varför infrastruktur och delning av hälsodata är så viktigt för behandling med precisionsmedicin behöver vi först förstå vad precisionsmedicin är, och hur det fungerar på riktigt.  

För att reda ut detta gästas podden Vi forskar för livet av Richard Rosenquist Brandell, överläkare och professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och föreståndare för GMS (Genomic Medicine Sweden), och Anna Wedell, professor vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska institutet samt överläkare på Karolinska universitetssjukhuset tillika föreståndare på Precisionsmedicinskt centrum på Karolinska. 

Gäster: Richard Rosenquist Brandell och Anna Wedell 

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Janssen 

IMR: EM-151495

Se alla avsnitt av podden  

Tillbaka till Vi tycker 

Den betalningsmodell som används i Sverige idag är värdebaserad. I stället för att bara fokusera på själva kostnaden för ett läkemedel tittar man på hur effektivt och vilken nytta ett läkemedel har i förhållande till kostnaden.

Utvecklingen av nya läkemedel går konstant framåt, och dagens modell stöter på problem när det kommer nya läkemedel där osäkerheten kring effekten är stor.

TLV presenterade i september resultatet på en utredning som berörde just detta, utvärderingsmetoder och betalningsmodeller för nya läkemedel som avancerade läkemedelsterapier, så kallade ATMP och precisionsmedicin. TLV presenterade förslag på två övergripande handlingsvägar: 

1.  Att utveckla verktygen genom förändringar inom dagens system på kort sikt  

2.  Att göra en övergripande förändring av systemet för läkemedel på längre sikt.   

Betalningsmodeller och osäkerhet pratar vi mer om i det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet. Denna gång gästas studion av ViktorDansk, ansvarig för hälsoekonomi på Janssen, Oskar Frisell, hälsoekonom och research manager på Institutet för hälsoekonomi, och Lars-Åke Levin, professor inom hälsoekonomi vid Linköpings universitet. 

Gäster: Oskar Frisell, Viktor Dansk och Lars-Åke Levin.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Janssen.

18 minuter

EM-149187

Se alla avsnitt av podden

Tillbaka till Vi tycker

Den betalningsmodell som används i Sverige idag är värdebaserad. I stället för att bara fokusera på själva kostnaden för ett läkemedel tittar man på hur effektivt och vilken nytta ett läkemedel har i förhållande till kostnaden.

Utvecklingen av nya läkemedel går konstant framåt, och dagens modell stöter på problem när det kommer nya läkemedel där osäkerheten kring effekten är stor.

TLV presenterade i september resultatet på en utredning som berörde just detta, utvärderingsmetoder och betalningsmodeller för nya läkemedel som avancerade läkemedelsterapier, så kallade ATMP och precisionsmedicin. TLV presenterade förslag på två övergripande handlingsvägar: 

1.  Att utveckla verktygen genom förändringar inom dagens system på kort sikt  

2.  Att göra en övergripande förändring av systemet för läkemedel på längre sikt.   

Betalningsmodeller och osäkerhet pratar vi mer om i det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet. Denna gång gästas studion av Viktor Dansk, ansvarig för hälsoekonomi på Janssen, Oskar Frisell, hälsoekonom och research manager på Institutet för hälsoekonomi, och Lars-Åke Levin, professor inom hälsoekonomi vid Linköpings universitet. 

Gäster: Oskar Frisell, Viktor Dansk och Lars-Åke Levin.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Janssen.

41 minuter

EM-149187

Se alla avsnitt av podden

Tillbaka till Vi tycker

Kliniska prövningar - en viktig pusselbit för vårdpersonalen

Antalet kliniska prövningar minskar i Sverige och vi hamnar efter våra nordiska grannar. En av utmaningarna för Sverige är resursbristen i hälso- och sjukvården.  

De resurser som finns måste ofta prioritera annat än forskning. Forskningssjuksköterskor får lägga forskningen åt sidan för att det saknas resurser som tar hand om patienterna som behöver hjälp nu. Vi har under ett antal poddar pratat om vikten av kliniska prövningar utifrån olika perspektiv, idag ska vi prata med professionen.

Gäster: Edvard Abel, överläkare och medicine doktor i onkologi och centrumföreståndare för Sahlgrenska Comprehensive Cancer Center. Ing-Marie Nilsson, kontaktsjuksköterska och forskningssköterska inom lungcancer i region Skåne.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Janssen.

27 minuter

EM-147277

Se alla avsnitt av podden

Tillbaka till Vi tycker

Kliniska prövningar och vägen framåt

I mars presenterade Peter Asplund sin utredning om åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar. Antalet ansökningar har minskat, något som inte bidrar till en stark och modern sjukvård här i Sverige.  

Enligt utredningen finns det en stor samsyn kring lägesbilden och vad som behöver göras för att vända trenden. Det stora förslaget i utredningen är att det bör skapas ett nationellt tvärsektoriellt partnerskap, i utredningen kallat SweTrial. Förslaget är att Socialdepartementet samlar företrädare inom life science-sektorn och de sex hälso- och sjukvårdsregionerna i ett permanent partnerskap. Utredningen föreslår att det är staten som finansierar projektet.  

Gäster:  Peter Asplund, Verksamhetschef ANIVA Region Örebro och utredare för Näringsdepartementet. Malin Sjöberg Högrell, Regionråd för Liberalerna i region Uppsala.  

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

19 minuter

CP-412310

Vikten av kliniska prövningar - fokus patient

Förra månaden pratade Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i region Stockholm, och Frida Lundmark, sakkunnig vid Lif, om vad som krävs för att fler ska förlägga sina kliniska prövningar i Sverige utifrån deras perspektiv. De var rörande överens om att fler studier behövs för att vi ska kunna ligga i framkant för att innovationer ska implementeras i vården och nå ut till patienterna. 

I månadens avsnitt av podden Vi forskar för livet kommer vi prata mer om just patienternas medverkan i prövningar. 

Förutom att delta är det också viktigt att få med patientperspektivet när studier planeras. Om detta pratar vi mer om tillsammans med

Gäster:  Karin Liljelund, vice ordförande för Lungcancerföreningen. Eva Adås, chef för kliniska prövningar på Janssen.

Programledare: Eva Lund, samhällspolitisk sakkunning på Janssen

23 minuter

EM-133233

I Sverige har vi goda förutsättningar för att bedriva kliniska prövningar. Kliniska studier ger patienterna möjlighet att testa nya effektiva läkemedel samtidigt som hälso- och sjukvården får den kompetens som behövs för att ge den modernaste och bästa vården. 

Tyvärr ser vi en oroande trend där antalet läkemedelsprövningar minskar i Sverige. Om Sverige inte kommer med i de kliniska studierna i samma grad som andra länder får det stora konsekvenser för patienterna eftersom det försvårar möjligheten att få ta del av nya behandlingar och den svenska hälso- och sjukvården får inte tillgång till kunskap om nya läkemedel och behandlingar som ligger i forskningsfronten. 

I mitten av mars presenterade utredaren Peter Asplund bland annat ett förslag om ett nationellt partnerskap för samverkan inom kliniska prövningar ? Swetrial. Är detta en lösning?  

Om detta har vi pratat med Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i region Stockholm och Frida Lundmark, sakkunnig inom Life Science vid Lif. 

IMR: CP-391884

Identifiera behandlingsresistens tidigt vid depression

De flesta kommer någon gång i livet i kontakt med psykisk ohälsa, antingen om man själv upplever det eller genom att en närstående gör det. Psykisk ohälsa innefattar ett brett spann med många olika typer av symtom och diagnoser. Får man rätt behandling behöver en diagnos inte påverka vardagen i större utsträckning, medan vissa psykiska besvär kan påverka vardagen väldigt mycket även om det är relativt kortvarigt.  

Psykisk ohälsa kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Det som kännetecknar psykisk ohälsa är att den påverkar välbefinnandet och hur man fungerar i vardagen.  

Vad innebär egentligen en svår depression och vad kan SKR bidra med för att personer ska hamna på rätt vårdnivå och få en mer strukturerad uppföljning och tydlig behandlingsplan? 

Gäster:  Martin Rödholm, specialistläkare inom psykiatri och verksam inom psykisk hälsa och Nära Vård vid Sveriges Kommuner och Regioner.  Mikael Själin, Medical Lead inom neuroscience vid Janssen.

Programledare: Eva Lund, samhällspolitisk sakkunning på Janssen.

19 minuter

EM-127264

Snabb tillgång på ett jämlikt sätt

Tack vare framgångsrik forskning kan svårt sjuka patienter idag behandlas med avancerade läkemedelsterapier, som förlänger liv och till och med botar sjukdomar som tidigare var dödliga. Men medan förutsättningarna för vård har förändrats är systemet för prissättning, finansiering och betalning för behandlingar i stort sett detsamma. Ett föråldrat sätt att utvärdera dessa läkemedel riskerar att drabba patienterna som inte får tillgång till nya innovativa behandlingsalternativ. Det innebär ett ojämlikt införande.? 

Det ställer också regionerna inför svåra prioriteringar vilket medför att behandlingsalternativ kan bero på vilken region patienten bor i.? 

Hur kan ansvaret för värdet av medicinska genombrott fördelas mellan parterna, samhälle, företag och patient? Behöver vi utöka den nationella samordningen eller införa färre regioner?? 

Gäster:  Christian Carlsson, ordförande i socialutskottet. Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet. 

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

20 minuter

EM-125419

Ministerrådet och Sveriges ordförandeskap

Vård och hälsa diskuteras på många ställen i vårt avlånga land. Beslut som påverkar patienterna tas på statlig till regional nivå samt i ett flertal myndigheter. Men även beslut på EU-nivå får inverkan för patienten och det svenska vårdsystemets vardag.? 
 
Till årsskiftet intar Sverige rollen som ordförande i EU:s Ministerråd. Det innebär att svenska ministrar håller i ordförandeklubban i de viktigaste mötena, och att svenska experter och tjänstemän är de som förhandlar och förbereder besluten.?Vilka frågor på hälso- och sjukvårdsområdet står på högkant, hur går förhandlingarna till, och hur kommer vi att märka av att Sverige är ordförandeland i EU? 

Gäster:  Håkan Jonsson, tidigare  statssekreterare för EU-frågor och även svensk förhandlare i ministerrådet. Anders Blanck, VD för Lif. 

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

23 minuter

CP-362866

Patientinflytande och patientengagemang via egenmonitorering

Nya digitala vårdtjänster skapar möjligheter för både vården och patienten. Ett exempel på det är egenmonitorering, som tillåter patienten att själv registrera och/eller följa sin hälsodata. Egenmonitorering efterfrågas allt mer av såväl patienter som hälso-och sjukvård, och kan bidra till ökad trygghet, högre livskvalitet och bättre kunskap om sin egen hälsa som patient.

För flera sjukdomar som KOL, diabetes och högt blodtryck används egenmonitorering redan flitigt. Men ett av de områden som halkat efter är cancervården.

Vad skulle egenmonitorering kunna betyda för patienter och vårdgivare inom cancervården? Inte minst med bakgrund av att vissa cancerdiagnoser idag kan betraktas som kroniska sjukdomar, tack vare den utveckling som har skett, och sker, gällande behandlingar.

Finns det fallgropar? Är underlagen jämförbara och användbara? Vad finns det för initiativ för att få till egenmonitoreringen?

Gäster:  Margareta Haag ,ordförande för Nätverket mot cancer. Mattias Elg, professor och centrumchef för HELIX Competence Centre vid Linköpings Universitet.

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

24 minuter

EM- 115228

Förutsättningar för kliniska prövningar

En viktig del av den kliniska forskningen är de prövningar som utförs inom vården. Kliniska prövningar är undersökningar som studerar effekten av nya läkemedel eller andra behandlingar genom kontrollerade prövningar på friska eller sjuka människor. Resultat från kliniska prövningar bör innebära att patienten får ta del av innovationer och att vården kontinuerligt utvecklas. Samtidigt har antalet kliniska läkemedelsprövningar minskat med 43 procent mellan 2007-2020.

Regeringen vill att fler prövningar som bedrivs i samarbete med näringslivet ska ske i Sverige. Men har vi rätt förutsättningar för detta? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige? Och får verkligen patienterna ta del av forskningsresultaten?

Gäster:  Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård vid SKR. Marie-Louise HänelSandström (M), läkare och ledamot i Rifo samt ersättare i socialutskottet. .

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

31 minuter

CP-345990

Nu är det bara några dagar kvar till valet den 11 september. Enligt Demoskops junimätning är sjukvården den näst viktigaste valfrågan. För oss på Janssen är det den allra viktigaste och därför vill vi veta mer om hur partierna tänker ta sig an de utmaningar som vården står inför. I denna sista och avslutande valspecial av Vi forskar för livet fördjupar vi oss i Moderaternas vårdpolitik.

Vad behöver göras för att patienter i Sverige ska få ta del av nya innovativa behandlingar snabbare? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige ? en av målsättningarna som även satts upp i den nationella life science-strategin? Och vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste?

Detta, och mycket mer, samtalar vi om tillsammans med Camilla Waltersson Grönvall, som är Moderat riksdagsledamot och medlem i socialutskottet. Lyssna gärna!

EM-108051

Det är inte långt kvar till valdagen och vi har bara ett par valspecialer kvar. Det svenska vårdsystemet står inför många utmaningar och din röst kan avgöra hur vi som land kommer att ta oss an de utmaningarna. Därför vill vi veta mer om hur de politiska partierna ser på vården i Sverige ? den här gången träffar vi Socialdemokraterna. 

Vad behöver göras för att patienter i Sverige ska få ta del av nya innovativa behandlingar snabbare? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige ? en av målsättningarna som även satts upp i den nationella life science-strategin? Och vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste?

Detta, och mycket mer, samtalar vi om tillsammans med Kristina Nilsson som representerar Socialdemokraterna i riksdagen och socialutskottet. Lyssna gärna!

EM-108066

Valdagen är snart här och vårdpolitiken står högt på agendan. Vi vill veta mer om hur partierna ser på de utmaningar det svenska vårdsystemet står inför. Därför ska vi prata med ytterligare tre partier innan valet ? i detta avsnitt tar vi tempen på Kristdemokraterna. 

Vad behöver göras för att patienter i Sverige ska få ta del av nya innovativa behandlingar snabbare? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige ? en av målsättningarna som även satts upp i den nationella life science-strategin? Och vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste?

Detta, och mycket mer, samtalar vi om tillsammans med Pia Steensland, Kristdemokratisk riksdagsledamot och medlem i socialutskottet. Lyssna gärna!

EM-108048

I vår tredje valspecial gästas Vi forskar för livet av Lina Nordquist från Liberalerna. Lina är riksdagsledamot och medlem i socialutskottet.

Riksdagsvalet i höst kommer närmare varje dag och vårdfrågorna står högt på agendan. Därför vill vi samtala med partierna och se vad de tycker om dessa viktiga frågor. Som i tidigare valpoddar pratar vi om förutsättningar för klinisk forskning, tillgång till nya innovativa terapier, och patienters rätt att bestämma över sin egen vård.

Hur ska vårdpolitiken möta de här frågorna? Och vilken fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste inom hälso- och sjukvårdspolitiken inför valrörelsen? Lyssna vidare så får du veta vad Lina har att säga om detta!

EM-103414

I den andra valspecialen av Vi forskar för livet pratar vi med Karin Rågsjö från Vänsterpartiet. Karin är ledamot av riksdagen och medlem i socialutskottet. 

Inför höstens val har vi bjudit in politiker från samtliga riksdagspartier till vår podd för att samtala om viktiga frågor som rör hälso- och sjukvården. Som i tidigare valpoddar pratar vi om förutsättningar för klinisk forskning, tillgång till nya innovativa terapier, och patienters rätt att bestämma över sin egen vård.

Hur ska vårdpolitiken möta de här frågorna? Och vilken fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste inom hälso- och sjukvårdspolitiken inför valrörelsen? Lyssna och hör vad Karin har att säga om detta!

EM-102841

Inför höstens val har vi bjudit in politiker från samtliga riksdagspartier till vår podd för att samtala om viktiga frågor som rör hälso- och sjukvården.

Vi står inför ett paradigmskifte inom den medicinska utvecklingen och idag botar vi sjukdomar där det tidigare inte har funnits någon hjälp att få. Samtidigt är Sverige långt ifrån att vara ledande när det gäller patienters möjlighet att ta del av nya innovativa terapier.

Vad behöver göras för att förändra dagens situation? Vilken fråga tycker våra två politiker är den absolut viktigaste hälso- och sjukvårdspolitiska frågan inför valrörelsen?

I dagens samtal deltar Anders W Jonsson från Centerpartiet och Margareta Fransson från Miljöpartiet. Anders är suppleant och Margareta är ledamot i socialutskottet.

EM-98553

I det sjunde avsnittet av Vi forskar för livet pratar vi om utmaningar och möjligheter för klinisk forskning. Det sägs att Sverige tappat position och initiativ inom läkemedelsforskningen trots goda förutsättningar. Hur ska vi bli en ledande nation igen? Hur har pandemin påverkat forskningen? Vilken är den största utmaningen för klinisk forskning? Med oss för att diskutera detta har vi Anna Nilsson Vindefjärd, doktor i medicinsk innovationskunskap och grundare tillika generalsekreterare för Forska!Sverige, samt Tobias Alfvén, docent i global hälsa vid Karolinska Institutet och barnläkare på Södersjukhuset. EM-87666

I det sjätte avsnittet av Vi forskar för livet pratar vi om personcentrerad vård. Vilka reformer är nödvändiga och vad behövs förbättras för att skapa förutsättningar för en god personcentrerad vård i Sverige? Hur kan egentligen patienten påverka sin hälsa, vård och behandling? Med oss för att diskutera detta har vi Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, och Hans-Inge Persson, författare och närståenderepresentant inom hälso- och sjukvården. EM-83053.

I det femte avsnittet av Vi forskar för livet pratar vi om jämlik tillgång till avancerade behandlingar. Vad krävs för att nå dit och vad betyder det för patienterna? Med oss för att diskutera detta har vi Lise-lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet, och Örjan Norberg, chef för enheten för innovation och forskningsanslag i Region Västerbotten. EM-79613.

I det fjärde avsnittet av Vi forskar för livet pratar vi om den nationella life science-strategin. Vilka framsteg har gjorts och vilka utmaningar finns kvar? Hur väl nås målsättningen att Sverige ska vara en ledande nation i implementeringen av precisionsmedicin? Får patienterna ta del av den medicinska utvecklingen och vad innebär det för dem? Med oss för att diskutera detta har vi Jenni Nordborg, nationell life science-samordnare, och Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer.
EM-76516

Var ligger makten?

I det tredje avsnitt av podden Vi forskar för livet pratar vi om var makten ligger när det gäller patienters tillgång till nya läkemedel. Finns den hos staten eller hos regionerna? Hos politikerna eller hos tjänstemännen? 

Gäster: Calle Waller, vårdpolitisk talesman för Prostatacancerförbundet. Dag Larsson (S), riksdagsledamot i socialutskottet.

Programledare: Maria Arroyo, samhällspolitisk chef på Janssen.

43 minuter

EM-77674

Hur tillgängliggör vi nya terapier?

Som ett resultat av forskning, vetenskapliga framsteg och utveckling inom vården utvecklas nya behandlingsmöjligheter. Men hur ser introduktionen ut för nya behandlingar för sällsynta och svåra sjukdomar?

Gäster: Anna-Lena Danielsson, ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västerbotten. Elham Pourazar, strateg vid Innovationsenheten i Region Västerbotten.

Programledare: Maria Arroyo, samhällspolitisk chef på Janssen.

26 minuter

EM-77676

Hur når innovationerna patienterna?

Flera aktörer är med och samverkar för att tillgängliggöra nya innovativa behandlingar. Men vem har makten för att de når patienterna?

Gäster: Christer Jonsson, regionråd i Region Kalmar och ledamot i Sjukvårdsdelegationen. Marie Morell, regionråd i Östergötland och ordförande i Sjukvårdsdelegationen.

Programledare: Maria Arroyo, samhällspolitisk chef på Janssen.

29 minuter

EM-77679