Kulturlivet med Gunnar Bolin

Skådespelaren Liv Mjönes såg Todd Solondz film Happiness i tjugoårsåldern och golvades av Philip Seymour Hoffmans rollprestation : Det är ett otroligt skådespeleri, han har ett absolut gehör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt talar skådespelaren Liv Mjönes om en favorit, den amerikanska skådespelaren Philip Seymour Hoffman. Hon fascineras av hur han använder hela sitt väsen när han agerar och hur han vågar ta vara på dramatiken som finns i en scens mellanrum. Philips Seymour Hoffmans skådespelarkonst förenar fysisk närvaro med psykologisk skärpa och Liv Mjönes inspireras inte bara av hans briljans, utan också av modet att inte alltid göra det förväntade.

Skådespelaren Liv Mjönes arbetar med teater, film och tv . Efter utbildningen på Teaterhögskolan, anställdes hon på Stockholms stadsteater där hon bland annat medverkade i ?Hamlet? och ?American hotel?. Hon slog igenom med långfilmsdebuten ?Miffo? av Daniel Lind Lagerlöf 2003 och har sedan dess varit med i ett stort antal filmer, på senare år bland annat i ?All inclusive?, ?Den allvarsamma leken?, skräckfilmen ?Midsommar? och i ?Tigrar?. Hon har också gjort mycket tv, där hon haft roller i serier som ?Bibliotekstjuven?, ?Torpederna? och ?Händelser vid vatten?, där hon spelar textilkonstnären Barbro Torbjörnsson ? en hyllad rollprestation som nominerades till tv-priset Kristallen för årets biroll. Det har även blivit flera barn & familje-serier som till exempel ?Familjen Andersson? på SVT.

Philip Seymour Hoffman (1967-2014) föddes i Fairport, New York, USA. Han utbildade sig till skådespelare i New York och började vid teatern, men fick under 90-talet alltfler filmroller. Han blev känd för sina många biroller, som till exempel i ?Magnolia?, och prisades för de mångbottnade porträtten av oftast missanpassade eller excentriska, obehagliga karaktärer. Han gjorde både indiefilm och stora Hollywood-produktioner som till exempel ?Mission Impossible? och Oscarsnominerades flera gånger ? 2006 tog han hem statyetten för huvudrollen i ?Capote?. Trots arbetet med de många filmrollerna, fortsatte han att spela och regissera teater på Broadway och ansågs vara en av sin generations främsta skådespelare. Philips Seymour Hoffman hade varit drogfri i över tjugo år när han började missbruka igen och dog av en överdos, endast 46 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Disneyfigurerna var Lasse Åbergs barndomsfavoriter, men med popkonsten blev de också en del av hans skapande: Det var roligt med en imperialistisk mus mitt under värsta müsli- och Mahjongperioden

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! Den här veckan har den grafiska formgivaren, filmregissören och manusförfattaren Lasse Åberg valt Walt Disney, som varit med honom med honom sedan han köpte sin första Kalle Anka-tidning på 40-talet. Förutom att Musse Pigg, Kalle Anka, Pluto och flera andra av Disneys figurer har varit motiv i hans bilder, har han också skapat en av världens främsta Disney-samlingar, som visas på det egna museet i Bålsta. Där finns också delar av hans unika konstsamling och rekvisita från filmerna om Stig-Helmer Olsson. Följ med Kulturlivet dit!

Lasse Åberg är grafisk formgivare, skådespelare, filmregissör och manusförfattare. Hans film ?Sällskapsresan? från 1980 toppar listan över de mest sedda svenska filmerna och flera av hans andra alster placerar sig också högt, bland annat debuten ?Repmånad? och ?Den ofrivillige golfaren?. Han utbildades till grafisk formgivare på Konstfack 1960-1964, men gjorde också bland annat mycket tv med konstnären Ardy Strüwer och succén ?Trazan Apansson? med Klasse Möllberg, då också framgångsrika Electric Banana band med gitarristen Janne Schaffer bildades. Lasse Åberg har bland annat formgett stolstyg till Stockholms tunnelbana, gett ut böcker och den senaste kom 2023 - ?Samlade fragment ur ett spretigt liv? - samt tilldelats en mängd priser, bland annat en Hedersguldbagge 2020.

Walter Elias ?Walt? Disney (1901-1966) föddes i Chicago, USA. Han visade tidigt intresse för att rita och teckna serier och fick redan som 18-åring jobb som reklamillustratör. Under 20-talet flyttade han och brodern Roy till Los Angeles och började producera tecknade kortfilmer. Tillsammans med vännen, animatören Ub Iwerks, skapade Disney figuren Musse Pigg och filmen ?Steamboat Willie? från 1928 - den första animerade ljudfilmen - blev en sensation. 1937 kom den första tecknade långfilmen, Snövit, som följdes av Pinocchio, Dumbo men också den experimentella Fantasia. Disneyimperiet växte med nöjesparkerna Disneyland och bolaget började också att göra vanliga underhållningsfilmer. Höjdpunkten blev filmen Mary Poppins från 1964 som vann fem Oscars.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Fotografen Elisabeth Ohlson är djupt fascinerad av 1600-talet och barockkonstnären Caravaggio har satt tydliga spår i hennes konst: Jag vallfärdar för att se hans bilder så fort det finns en chans

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! I det här avsnittet har fotografen Elisabeth Ohlson valt barockkonstnären Michelangelo Merisi da Caravaggio. Hon har inspirerats av hans sätt att skildra ljus och mörker, men känner också igen sig i mycket, bland annat i hans ovilja att använda professionella modeller och hur han arrangerade sina motiv. Några gånger har hon även använt hans målningar som förlagor, till exempel i utställningen id:TRANS där bilden ?Tvivlaren? är ett slags kopia av Caravaggios ?Tomas Tvivlaren?.

Elisabeth Ohlsson är fotograf, konstnär och regissör. Hon började arbeta som dagstidningsfotograf 1980, men med fotoutställningen ?Ecce Homo? 1998 fick hon sitt konstnärliga genombrott. Bilderna som skildrar Jesus tillsammans med hbtq-personer i bibliska motiv, väckte starka reaktioner och det förekom till och med bombhot och att bilder förstördes. Flera av hennes andra bildsviter som till exempel ?Jerusalem? och ?In hate we trust? ? som inspirerats av barockkonstnären Caravaggio ? har väckt mycket uppmärksamhet och hon hör till de mest kända fotograferna i Sverige. Hon har också gjort teater och debuterade som regissör med uppsättningen ?Kung Kristina Alexander?. 2023 regisserade hon sin egen pjäs ?Ulla & Zarah? på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Michelangelo Merisi da Caravaggio (1571-1610) föddes i Milano, men flyttade som 21-åring till Rom efter att ha gått i lära hos en framstående målare. Han blev snabbt känd för sitt realistiska, dramatiska måleri som bröt med traditionerna med sina skarpa kontraster mellan ljus och mörker och val av modeller som ofta var vanligt folk från gatan, även i hans religiösa måleri. De flesta av uppdragsgivarna var från katolska kyrkan som behövde kraftfulla verk som väckte känslor i kampen mot protestantismen. Caravaggio hade ett hetsigt temperament och hamnade ofta i bråk. Efter att ha mördat en man 1606, var han på flykt i flera år, bland annat i Neapel och på Malta. Till sist benådades han av påven, men på vägen tillbaka till Rom dog Caravaggio, endast 38 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

En längtan efter att avtäcka musikens grundbultar får musikern Emil Svanängen känd som artisten Loney Dear att öva på Bach flera timmar varje dag: Jag förstod att här kan man dopa sig på kunskap

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har multiinstrumentalisten Emil Svanängen, också känd under artistnamnet Loney Dear, valt Johann Sebastian Bach som han på senare år har ägnat mycket tid åt. För honom handlar det om att försöka förstå musiken, att bryta ner den i absoluta beståndsdelar, och det är framför allt verken Das wohltemperierte Klavier och Goldbergvariationerna som han gett sig in i. Vad har det dagliga tragglandet vid pianot hittills gett honom för upptäckter och insikter?

Emil Svanängen, känd under artistnmanet Loney Dear, är multiinstrumentalist, sångare och kompositör. Han har 20 år bakom sig som artist och i januari släpptes hans nionde album, ?All things go?. Han har gett ut sin musik på egen hand, men också på etiketter som Sub Pop och Peter Gabriels Real World ? Gabriel har för övrigt kallat honom för ?Europas Brian Wilson? och Loney Dears album har hyllats av kritiker såväl här hemma som internationellt. Han har studerat på Kungliga musikhögskolan i Stockholm, pryade hos jazzpianisten Esbjörn Svensson i tonåren och har samarbetat med allt från artister som Andrew Bird och Helena Sjöholm, till Blåsarsymfonikerna, Kronobergarnas Musikkår och Svenska kammarorkestern.

Johann Sebastian Bach (1685-1750) föddes i Eisenach, Tyskland. Han kom från en musikersläkt, började arbeta som kyrkoorganist som mycket ung och skrev sin första komposition när han var 20 år. Bach var självlärd som kompositör, men inspirerades av samtida barockkompositörer att modernisera kyrkomusiken. Hans nydanande sätt att fläta samman olika stämmor har gett honom epitetet kontrapunktens mästare och han räknas än idag som en av dom främsta inom orgelmusiken. Han skrev mängder av verk för kyrkans alla högtider som till exempel Matteuspassionen, men även profan musik som till exempel Goldbergvariationerna. I 27 år var Johann Sebastian Bach kantor i Leipzig och det var där han dog efter ett slaganfall 65 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Skådespelaren Helena af Sandeberg läser helst av allt poesi och för henne är författaren Bodil Malmsten i en klass för sig: Hon är så otroligt koncis och sann, rolig och drastiskt!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har skådespelaren Helena af Sandeberg valt att tala om författaren Bodil Malmsten, vars språk hon avgudar. Hon läste romanen ?Nästa som rör mig? på 90-talet och efter det var hon fast! Numera är det framför allt diktsamlingarna hon återvänder till och tycker att Malmstens sista diktbok, ?Det här är hjärtat?, är något av det bästa som skrivits om kärlek och död.

Skådespelaren Helena af Sandeberg studerade vid Actors studio i New York på 90-talet, återvände till Sverige och slog igenom med tv-serierna ?Nudlar och 08:or? och ?Rederiet?. Därefter har hon gjort ett femtiotal film- och tv-roller, som till exempel Eva Kaludis i filmatiseringen av Håkan Nessers ?Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö?, polisen Jeanette Eriksson i tv-serien som bygger på Leif GW Perssons trilogi ?Välfärdsstatens fall? och Malou i Levan Akins ?Deg? och Jana i ?Vi i villa?. Hon har också medverkat i ett stort antal scenuppsättningar och hon tillhör den fasta ensemblen på Kulturhuset Stockholm stadsteater. Där har hon bland annat gjort Hedda i ?Hedda Gabler?, Maja i ?Tre systrar?, Laura i ?Fadren?, Bella i ?Gasljus? och Anna i ?Tiden är vårt hem?. Vårvintern 2024 har hon huvudrollen som fru Alving i den kritkerrosade uppsättningen av Ibsens ?Gengångare? i regi av Kjersti Horn.

Bodil Malmsten (1944-2016) föddes i Bjärme i Jämtland. Hon debuterade som författare med barnboken ?Ludvig åker? 1970, men fick sitt stora genombrott med diktsamlingen ?Damen, det brinner? 1984. Hennes första roman ?Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån? kom 1994 och nominerades till Augustpriset. Malmsten skrev dikter, romaner, noveller, dramatik, mängder av krönikor och kåserier och blev älskad av både publiken och kritikerna för sitt rytmiska, lekfulla språk, svarta humor och teman om människans ensamhet och sökande efter mening i konsumtionssamhället. 1999 gick flyttlasset till Frankrike och där hon skrev några mer självbiografiska, men samtidigt starkt samhällskritiska böcker, bland annat ?Priset på vatten i Finistère?. Efter drygt tio år återvände hon till Sverige och även till lyriken, sista diktsamlingen ?Det här är hjärtat? gavs ut 2015.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Konstnären Jens Fänge var 18 när han såg en målning av Dick Bengtsson i ett fanzine och blev djupt fascinerad: Det var något oroande som drog mig till bilderna, jag hade aldrig sett något liknande

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har konstnären Jens Fänge valt att prata om konstnären Dick Bengtsson och hans egenartade konst som gjorde starkt intryck på den unge Jens. Han tycker själv att hans första målning han gjorde som konststudent på Valand tydligt förhåller sig till Dick Bengtsson och att det än i dag finns beröringspunkter mellan de två ? inte minst gåtfullheten.

Konstnären Jens Fänge är utbildad vid konsthögskolan Valand och Hovedskous målarskola i Göteborg. Han debuterade i mitten av 90-talet och har sedan dess ställt ut både i Sverige och utomlands. Han har bland annat haft separatutställningar på Bonniers Konsthall, Eskilstuna Konstmuseum och Göteborgs Konstmuseum. Våren 2024 visas ?Ett annat land? på Galleri Magnus Karlsson och det är den femte separatutställningen i ordningen på galleriet. Han har också medverkat i många grupputställningar och finns representerad på exempelvis Moderna Museet och Nationalmuseet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum och Museet for samtidskunst i Oslo. Sedan 2017 är han medlem av Konstakademien.

Dick Bengtsson (1936-1989) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem på Söder. Förutom några konstkurser var han självlärd och blandade genrer och stilar på ett egensinnigt sätt. Oljemålningarna, lätt surrealistiska med hus och skugglika figurer. Han kunde lackera dem för att sedan gå över målningarna med ett hett strykjärn, allt för att få dem både solkiga och tidlösa. Han blev också känd för att använda symboler, som bland annat hakkors, på flera verk. Bengtsson gjorde också collage, konstfilm och var en föregångare inom installationskonsten i Sverige. Dick Bengtssons betydelse för svensk 1900-talskonst är odiskutabel ? han har influerat många konstnärer som kommit efter honom och kallas ofta för ?konstnärernas konstnär?.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råman glömmer aldrig när hon såg Ingeborg Lundins glas för första gången 1962: Det var en sådan skönhetsupplevelse, jag har nog inte kommit över den än

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råman som valt Orrefors första kvinnliga formgivare, Ingeborg Lundin. Sedan unga år beundrar hon hennes glas ? och är till och med lite avundsjuk på vasen ?Timglas? ? men det är egentligen först nu som hon också ser att de två är mer lika än hon anat tidigare.

Ingegerd Råman är glasformgivare och krukmakare. Efter utbildning på Konstfack började hon på Johansfors glasbruk, men startade också eget krukmakeri 1967. På 80-talet anställdes hon som formgivare på Skrufs glasbruk, dryga tio år senare på Orrefors. Hon hör till de mest tongivande formgivarna i Sverige och hennes funktionella, rena design har också nått internationella framgångar. Hon har arbetat med IKEA, Efva Attling, Kimura Glass Co Ltd och Arita i Japan ? för att nämna några få av alla. Hon har även samarbetat med arkitekten Gert Wingårdh i flera projekt som till exempel Liljevalchs+ och de svenska ambassaderna i Berlin och i Washington.

Ingeborg Lundin (1921-1992) föddes i Växjö. Hon studerade vid Konstfack och arbetade sedan som teckningslärare under en tid. 1947 kom hon till Orrefors Glasbruk som den första kvinnliga formgivaren. Hon experimenterade med de traditionella metoderna, stilen var utmanande och lekfull, lätt och elegant. Mest känd är hon för den stora, luftiga, klotformade vasen Äpplet som belönades med guldmedaljen på glastriennalen i Milano 1957. Vid sidan om konstglaset formgav hon även lampor, glasväggar och serviser som till exempel Silvia-glasen. 1971 sa Orrefors upp sina fast anställda formgivare och Lundin var borta från glaset i 20 år innan hon återvände och då till Målerås glasbruk.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

1973 arbetade skådespelaren Sten Ljunggren med Lennart Hjulström för första gången och det blev många samarbeten genom åren: Han var en av de märkligaste och främsta regissörerna som funnits

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sten Ljunggren som valt regissören och skådespelaren Lennart Hjulström. Det var framför allt på 70- och 80-talen som de arbetade ihop på Stadsteatern och Folkteatern i Göteborg, uppsättningarna var många och ofta hyllade. För Sten Ljunggren, som snart varit skådespelare i 60 år, är han en av de regissörer som betytt mest för honom.

Skådespelaren Sten Ljunggren anställdes på Norrbottensteatern 1967 efter examen från scenskolan i Malmö. På 70-talet flyttade han till Göteborg och var omväxlande på Folkteatern och på Stadsteatern, där han träffade regissören Lennart Hjulström. 1989 började han på Stockholms stadsteater där han fortfarande arbetar. Han har medverkat i en mängd scenuppsättningar och bara för att nämna några få, Roland Janssons ?Bänken?, Strindbergs ?Dödsdansen?, Lars Noréns ?Stillheten? och Arthur Millers ?En handelsresandes död?. Våren 2024 spelar han regementsläkare Tjebutykin i Tjechovs ?Tre systrar?. Sten Ljunggren filmdebuterade 1971 och har sedan dess gjort ett 80-tal film- och tv-roller. Några exempel är ?Jönssonligan får guldfeber?, ?Gräns? och ?Bränn alla mina brev? och nu nyligen ?Tillsammans -99?. Han har medverkat i älskade tv-serier som ?Tre kärlekar?, ?Skärgårdsdoktorn? och ?Pistvakt?. 23 februari 2024 är det premiär för ?Tre systrar?på Kulturhuset Stadsteatern, där han spelar rollen som regementsläkare Tjebutykin.

Lennart Hjulström (1938-2022) studerade sociologi i Uppsala och var aktiv i studentteatern. 1961 kom han in på elevskolan vid Göteborgs stadsteater och fortsatte sen arbeta där som skådespelare och regissör. Tillsammans med Kent Andersson och Bengt Bratt låg han bakom dom banbrytande och radikala pjäserna som sattes upp under 60-talet ?Flotten?, ?Hemmet? och ?Sandlådan?. 1976 gick han vidare till Folkteatern i Göteborg, där han bland annat satsade på dramatik skriven av arbetarförfattare. I stora uppsättningar som till exempel ?En varvsdröm? deltog amatörer vid sidan om professionella på scenen.I slutet av 80-talet flyttade Hjulström till Stockholm och Dramaten och blev Sveriges första professor i regi. Han regisserade också mycket film och TV och blev en känd skådespelare för den breda publiken.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Ernest Hemingway har hängt med Ina Lundström, komiker och journalist, sedan hon som tonåring läste Den gamle och havet i skolan: Jag tog den kortaste romanen och förvånades över hur tagen jag blev

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det komikern och journalisten Ina Lundström som valt författaren Ernest Hemingway. Hans sparsmakade stil har påverkat hennes egna skrivande, men böckerna har också fått henne att delta i en tjurrusning i Pamplona, sova under bar himmel och göra en tatuering med romanen ?Klockan klämtar för dig? i tankarna.

Ina Lundström är komiker och journalist. Tillsammans med Emma Knyckare och Scroll-Mia gör hon podden Flashback forever, som ligger högt upp på den svenska podd-toppen. Våren 2024 turnerar hon och komikern Petrina Solange med ?PetrINA?. Hon har skrivit och arbetat som redaktör för tidskrifter som Offside, Filter och Faktum, samt varit programledare för Ring P1, Karlavagnen och Sommarvärd på Sveriges Radio. Hon har bland annat även tävlat i På spåret i SVT och i Alla mot alla i 5:an och gjort SVT-dokumentärserien ?Ina hjärta Bruce? om Bruce Springsteen.

Ernest Hemingway (1899-1961) föddes i Illinois, USA, och började arbeta som reporter redan som sjuttonåring. Under första världskriget var han ambulansförare vid den italienska fronten, något han senare skildrade i romanen ?Farväl till vapnen?. På 20-talet var han en del av den stora gruppen exilförfattare som verkade i Paris och under den perioden skrev han flera stora verk som till exempel ?Och solen har sin gång? och novellsamlingen ?I vår tid?. Han blev redan då känd för sin korthuggna stil och teman om rotlöshet, kärlek, förlust och sårbarhet. På 40-talet bosatte sig Hemingway på Kuba, men vistades mycket i Europa och skrev journalistik, bland annat som krigskorrespondent. Hans sista stora roman ?Den gamle och havet? gavs ut 1952 och bidrog till att han tilldelades Nobelpriset 1954.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Även om musikern Martin Hederos är uppväxt med historierna om Mumindalen, är det ändå i vuxen ålder som de verkligen fått grepp om honom: Man kan hämta jättemånga livsråd i hennes berättelser

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! Den här gången är det musikern Martin Hederos som valt Tove Jansson, vars texter han ofta har citerat i turnébussen. ?Skurken i muminhuset? till exempel, som han läst otaliga gånger för sin son, har gjort djupt intryck på honom. Varför identifierar han sig med Muminpappan i den berättelsen? Och hur hänger det ihop med tiden som rockmusiker i Soundtrack of Our Lives?

Musikern och kompositören Martin Hederos spelar fiol, piano och klaviatur. Han var en av originalmedlemmarna i det oerhört framgångsrika rockbandet Soundtrack of Our Lives som bildades på 90-talet. Sedan 2010 spelar han med Tonbruket, men 2018 startade han också Hederosgruppen, som tilldelades ?årets jazz? på Grammisgalan 2023. Han samarbetar och ger ut album med andra svenska musiker och band i olika konstellationer, till exempel Ane Brun, Nino Ramsby, Mattias Hellberg, Nina Persson, Sofia Karlsson och Stefan Sundström. Han har också gett ut soloalbum, till exempel det uppmärksammade ?Hederos c/o Satie? från 2022. Tillsammans med Irya Gmeyner har han komponerat tv- och filmmusik, bland annat till ?Tunna blå linjen?. 2024 är ett år fyllt av turnéer bland annat med det återförenade Soundtrack of Our Lives.

Tove Jansson (1914-2001) föddes i Helsingfors. Föräldrarna var konstnärer och hon började teckna tidigt och fick en serie publicerad redan som 14-åring. Hon utbildade sig till bildkonstnär, men var också en skicklig illustratör. Under 30- och 40-talen blev hon känd för sina vassa satirteckningar i bland annat tidskriften Garm. Jansson riktade udden mot både Hitlertyskland och Stalins Sovjet och det var också krigsåren som ledde till att hon började skriva böckerna om Mumintrollen, som hela tiden hotas av faror i sin trygga Mumindal. Hon blev världsberömd för seriestripparna i The Evening Standard och med böcker som ?Kometen kommer?, ?Trollkarlens hatt? och ?Vem ska trösta Knyttet??. Efter muminböckerna skrev hon även dramatik, noveller och romaner som till exempel ?Sommarboken?. Hon arbetade också som bildkonstnär livet ut.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Almqvists texter har följt författaren Anna-Karin Palm sedan ungdomen, framför allt Drottningens juvelsmycke: Den är en av de mest inspirerande, vilda och fria romanerna som skrivits på svenska

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Anna-Karin Palm som valt att tala om Carl Jonas Love Almqvist, en författare hon gärna återvänder till och som mer än en gång tagit plats i hennes egna texter. Dessutom har hon ett motto från hans brevroman ?Araminta May? som hon gärna tar till emellanåt: Pourquoi hänga läpp!

Anna-Karin Palm, författare och kulturskribent, romandebuterade 1991 med ?Faunen? och fick sitt genombrott med ?Målarens döttrar 1997?, som översattes till flera språk. Förutom romaner, som till exempel ?Snöängel?, har hon också skrivit novellsamlingar, essäer och barnböcker. 2019 kom hennes stora Selma Lagerlöf-biografi ?Jag vill sätta världen i rörelse? som bland annat nominerades till Augustpriset i fackboksklassen. I den självbiografiska ?Jag skriver över ditt ansikte? 2021, skriver hon om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom. 2023 valdes hon in i Svenska Akademien på stol nr 16.

Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) skrev romaner, drama, lyrik, musik, satir, journalistik och samhällskritik och rörde sig fritt mellan tidens litterära stilar. Under 1830-talet gav han ut ett gigantiskt verk i flera band som han kallade Törnrosens bok, där ett av hans mest omtyckta verk, ?Drottningens Juvelsmycke? ingick. Mest känd är han kanske för kortromanen ?Det går an? från 1839, där romanfiguren Sara Videbeck motsätter sig äktenskap och förespråkar jämställdhet mellan kvinna och man. Boken ledde till en av de största litterära fejderna i Sverige. Almqvist förlorade sina inkomster, skuldsatte sig och 1851 gick han i landsflykt efter att han ? sannolikt ? försökt att förgifta sin långivare. Efter femton år i Amerika avled Carl Jonas Love Almqvist i Bremen på väg hem till Sverige.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Författaren Niklas Rådström fascineras av integriteten och ironin hos den ryske tonsättaren Dmitrij Sjostakovitj: Det där med integritet, det tar ett liv att bygga, men tre sekunder att bli av med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Niklas Rådström som valt den ryska tonsättaren Dmitrij Sjostakovitj, en av 1900-talets stora kompositörer som hela livet försökte skapa den musik han ville, samtidigt som han försökte överleva ? som konstnär, men också rent bokstavligen ? i det totalitära Sovjetunionen. Vad är det i den balansgången som griper Niklas Rådström?

Niklas Rådström är författare, poet och dramatiker. Hans mångfacetterade författarskap omfattar romaner, diktsamlingar, pjäser, filmmanus och essäer. Han har även skrivit operalibretton och samarbetat med framstående musiker och tonsättare som Sven-David Sandström och Daniel Börtz. Han har tilldelats en mängd priser och utmärkelser, bland annat Aniara-priset, Övralidspriset och Augustpriset för romanen ?Medan tiden tänker på annat?. För scen och film har han exempelvis skrivit ?Hitlers barndom? och ?Bröderna Mozart?. 2020 kom diktsamlingen ?Då, när jag var poet? och ?Som har inget redan hänt?, som kretsar kring det akuta cancerbesked han fick 2017. Våren 2024 ger han ut romanen ?Drömmarna vi tillsammans drömmer?. Niklas Rådström är ledamot av Samfundet De nio och professor i kreativt skrivande vid Linneuniversitetet.

Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975) var en rysk kompositör. Han studerade han piano och komposition och var bara 19 år när han skrev sin första symfoni. Under 1920-talet tillhörde han avantgardisterna innan den fria konsten helt kvävdes runt 1930. Trots det blev hans vågade opera ?Lady Macbeth från Mtsensk? 1934 en publiksuccé, tills att Stalin såg den två år senare. Operan stämplades att vara ?kaos i stället för musik? och Sjostakovitj hamnade i kylan. Han levde därefter i ständig skräck för att fängslas och balanserade hela sitt liv mellan att vara makten till lags och ändå skriva det han ville. Sjostakovitj är en av de stora kompositörerna på 1900-talet och skrev bland annat femton symfonier och lika många stråkkvartetter.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Bob Fosses enastående och lekfulla koreografi har haft stor betydelse för koreografen Anna Vnuk: Det är otroligt mycket liv och smärta i det han gör, men också det som är farligt i showbiz

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det koreografen, regissören och dansaren Anna Vnuk som valt en av sin stora förebilder, Bob Fosse. Hon såg sina första Fosse-filmer när hon gick på Balettakademien på 90-talet och drabbades av hans utsökta koreografi ? en beundran som bestått och som idag också handlar om hans skicklighet som filmregissör.

Anna Vnuk är koreograf, dansare, regissör och dramatiker. Hon gick på Balettakademien i Stockholm och slog igenom med den egna föreställningen ?Solofestival med mig själv? på Riksteatern i början av 2000-talet. Därefter blev det flera uppsättningar för Riksteatern, Backa Teater och på Stadsteatern i Stockholm där hon bland annat satte upp en egen musikal ?Skaka galler? och gjorde koreografin till föreställningen ?Karl Gerhard? med Rikard Wolff. På Dramaten har hon exempelvis regisserat musikalen ?Får jag vara med? och på SVT flera produktioner för barn. 2015 regisserade hon Grotescos ?näradödenrevyn? på Scala-teatern och har sedan dess arbetat med humorgruppen som skådespelare, regissör och koreograf.2024 sätter hon upp ?Anna Vnuk är Bastarden? ? som hon skrivit, regisserat och koreograferat själv ? på Unga Klara, i samarbete med Göteborgs Stadsteater.

Bob Fosse (1927-1987) föddes i Chicago, USA. Han började dansa som liten och redan i tonåren uppträdde han och gjorde egna koreografier. Han slog igenom på Broadway i början av 50-talet både som dansare och koreograf. Bob Fosse anses ha revolutionerat musikalen med sin dansstil, side shuffles, spretande jazzhänder och attribut som hattar och käppar. 1954 prisades han med en Tony för koreografin i ?The Pajama Game? och det skulle bli många priser genom åren. Han skapade flera musikaler, bland annat ?Chicago?, men regisserade även fem filmer. Mest känd är ?Cabaret? från1972, som fick åtta Oscars, bland annat för bästa regi. Filmen ?All That Jazz? (1979) som baserades på hans eget liv som självdestruktiv kvinnotjusare och drogmissbrukare i showbiz, vann Guldpalmen i Cannes 1980.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

På 60-talet såg Reine Brynolfsson Ernst-Hugo Järegård på tv och påverkades starkt : Jag blev exalterad av känslotrycket! Han rörde något inom mig, jag som själv hade lite svårt att få ut mina känslor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ernst-Hugo Järegård föddes i Ystad 1928. Skolåren var svåra och han längtade till scenen, vilket hans far motsatte sig. Fadern ska ha varit Järegårds förebild i många av hans ondsinta rollkaraktärer. Efter teaterskolor i Paris och Malmö och arbete på flera stadsteatrar kom Järegård till Dramaten 1962. Här gjorde han flera av dom stora roller som han blev känd och älskad för, i bland annat I väntan på Godot med Jan-Olof Strandberg. Järegård är en av våra mest originella aktörer med sin utåtriktade spelstil. Han gillade det absurda och groteska och spelade både fars och tragedi. Dessutom var han ofta med i TV, gjorde krogshower, reklamfilm och reste runt i skolor. Under 1990-talet fick Järegård en ny, yngre publik i och med rollen som läkaren Stig "danskjävlar " Helmer i Lars von Triers TV-serie Riket. Det ledde till att Järegård uppträdde med popband och läste dikter, bland annat inför 32 000 fans på en Gyllene Tider konsert. Ernst-Hugo Järegård dog av cancer 1998. Han blev 69 år.

Skådespelaren Reine Brynolfsson började på Teaterhögskolan i Malmö 1976 och arbetade sedan på Stadsteatern i Göteborg, där han bland annat var med i Björn Melanders uppsättningar av Lars Noréns "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med Gud". När båda pjäserna gjordes året efter för SVT, blev han känd för den stora publiken och är en av de främsta skådespelarna i Sverige. I början av 90-talet kom han till Dramaten där han spelat i uppsättningar som "Och ge oss skuggorna" och "Oidipus/Antigone". Han har också gjort ett stor antal tv- och filmproduktioner, till exempel var han med i Bo Widerbergs film "Ormens väg på hälleberget" 1986, Colin Nutleys "Black Jack" 1990, Jens Assurs "Korparna" 2017 och Lisa Langseths "Kärlek och anarki" 2020. Reine Brynolfsson läser också in ljudböcker. Han har tilldelats många priser, bland annat Gunn Wållgren-stipendiet 2018 med motiveringen: "Reine Brynolfsson är en av våra erfarnaste, mångsidigaste och skickligaste skådespelare, och samtidigt en egensinnig och personlig konstnär - och människa. Han är en djärv vägvisare till teaterkonstens många vida salar och hemliga kammare"

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Folkmusikern Sara Parkman älskar vallåtsmusik och en av hennes stora inspirationskällor är den särpräglade sångaren Dansar Edvard Jonsson: Det slår an någonting i mig av absolut skönhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det folkmusikern Sara Parkman som valt att prata om vallåtsmusik. Dansar Edvard Jonsson räknas till de främsta, men varför väcker hans lockrop och kulning så starka känslor i henne? Och hur inspirerar han hennes musik, som till exempel i låten E4 N från solodebuten "Sara Parkmans skog"?

Sara Parkman är folkmusiker och kompositör. Hennes unika blandning av folk- och popmusik har nått en stor publik och hittills har hon gett ut tre soloalbum, "Eros agape philia" är den senaste. Hon samarbetar ofta med musikerna Hampus Norén och Samantha Ohlanders. Tillsammans skrev de "Fäboland" för RIksteatern och Ohlanders och Parkman turnerade 2017 med "Matriarkerna", som också blev ett album. Sommaren 2023 sätter Teater Västernorrland upp "Ronja Rövardotter" med musik av Parkman och Norén.

Dansar Edvard Jonsson (1893-1976) föddes i Malung. Som ung vistades han på familjens fäbod där han lärde sig att locka på djuren, kula, men också gamla visor. Med tiden blev han känd för sin personliga sångstil som präglades av mycket känsla och att han sjöng i ett högt tonläge. Han har inspirerat många folksångare och är än idag en stor förebild.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Trombonisten Nils Landgren träffade musikern Bengt-Arne Wallin första gången 1978 och det blev ett drabbande möte: Han var en speciell person som skrev speciell musik, det lät inte som något annat

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har trombonisten och sångaren Nils Landgren valt att tala om Bengt-Arne Wallin, den legendariska jazztrumpetaren som även var kompositör, arrangör och pedagog. Som ung studerade Nils Landgren klassisk trombon, men efter att ha varit med på en storbands-workshop med Bengt-Arne Wallin, blev det allt tydligare att det inte var en symfoniorkester som var målet. Vad var som gjorde så djupt intryck på honom?

Trombonisten och sångaren Nils Landgren spelade trummor som barn, men började med trombon som trettonåring. Han har samarbetat med en mängd framstående musiker, både i Sverige och internationellt, till exempel Esbjörn Svensson, Thad Jones, Pat Metheny, Herbie Hancock, ABBA, Björn Skifs, Rigmor Gustafsson ? bara för att nämna några! Han spelar allt från storbandsjazz till funk, pop & rock, skivdebuterade 1983 och har sedan dess gjort flera egna album och i samarbete med andra. Han har bland annat också varit konstnärlig ledare för Bohuslän Big Band, Nordtyska Radions Big Band och Jazzfest Berlin. 2023 blev han konstnärlig ledare för Jazzradion i P2, Sveriges Radio. 1992 bildade han det hyllade bandet Nils Landgren Funk Unit.

Bengt-Arne Wallin (1926-2015) föddes i Linköping. Han började spela trumpet som ung och var under 50-talet med i flera stora jazzorkestrar, bland annat i Arne Domnérus band. På 60-talet la han trumpeten på hyllan för att i stället komponera och arrangera. Han var tidig med att göra jazzarrangemang av svensk folkmusik och LPn ?Old Folklore in Swedish Modern? 1962 är en milstolpe. Bengt-Arne Wallin skrev musik för film, radio, TV och teater, men också barnmusik och låtar till Melodifestivalen, bland annat ?Nygammal vals? med Svante Thuresson och Lill Lindfors 1966. 1972 blev han en av de första som undervisade i jazz på Musikhögskolan i Stockholm, något han gjorde i tjugo år. På 90-talet återupptog han trumpetspelandet, bland annat med sitt eget band Five to five.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Komikern Claes Eriksson har haft med sig Povel Ramel sedan barnsben, framför allt ordglädjen och den lekfulla musikaliteten: Han är mästerlig!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har komikern, regissören, manusförfattaren, skådespelaren och kompositören Claes Eriksson valt Povel Ramel, som han hörde redan som liten pojke på radion. Under åren med humorgruppen Galenskaparna komponerade Claes Eriksson hundratals sångnummer och inspirerades av den Ramelska konsten att skapa svängiga nummer, där det råder en symbios mellan musik och komik ? en förmåga han beundrat och eftersträvat.

Claes Eriksson är regissör, manusförfattare, revyartist, komiker, skådespelare och kompositör. Efter studentspex och humorgruppen Utan lots, bildade han tillsammans med Kerstin Granlund och brodern Anders Eriksson Galenskaparna i slutet av 70-talet. 1982 slog de ihop sig med sånggruppen After shave och fick sitt stora publikgenombrott med ?Macken? på SVT 1986. Därefter följde succé på succé. Revyer som ?Stinsen brinner? och ?Grisen i säcken?, filmer som ?Hajen som visst för mycket? och ?Monopol? samt tv-serien ?En himla många program? är några få exempel på allt som Claes Eriksson skrivit och medverkat i. Han har också gett ut boken ?Alster?, gjort monologföreställningar, översatt och regisserat Donizettiopera på Göteborgsoperan 2022. Han har belönats med många priser, bland annat Povel Ramels Karamelodiktstipendiet 1987.

Povel Ramel (1922-2007) föddes i Stockholm 1922. Redan innan han fyllt 20 år hade Povel Ramel satt upp sin första revy och debuterat på scen i tävlingen Vi som vill opp. Genombrottet som låtskrivare och pianist kom 1944 med ?Johanssons Boogie Woogie vals?, som spelades flitigt på radion. Under mer än 60 år var han en av Sveriges främsta och inflytelserika underhållare ? en pianist och sångare som skrev revyer, krogshower och låtar i rasande fart med en stil inspirerad av jazz och crazyhumor. Vid sidan om det lekfulla och knasiga som ?Köp inte en zebra? blev Povel Ramel också folkkär med sånger som ?Underbart är kort? och ?Ta av dig skorna?. De populära Knäppupprevyerna spelades runt om i landet från 1952 till 1968 och sen fortsatte han med krogshower, medverkan i TV och radio och var aktiv in i det sista. Hans betydelse för efterkommande humorgenerationer går inte att överskatta.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

John Hughes filmer Födelsedagen och Pretty in pink var regissören Maria Bloms tonårsfavoriter, som senare satte spår i det egna arbetet: Jag är slagen och tagen av hur mycket han betytt för mig

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har regissören och dramatikern Maria Blom valt att prata om filmskaparen John Hughes, tonårsfilmernas okrönte konungen på 80-talet. Hennes tonårshjärta klappade mycket hårt för filmer som ?Födelsedagen?, ?Pretty in pink? och ?The Breakfast club? och för henne var hans namn synonymt med kvalité. Idag kan hon själv se hur hon influerats av John Hughes, framför allt i de första 90-talspjäserna, men känner också igen mycket i hans sätt att arbeta med manus och rollkaraktärerna. Vad var hans storhet?

Maria Blom är regissör, dramatiker och manusförfattare. Hon började att arbeta med teater på 90-talet och satte bland annat upp ?Dr Kokos kärlekslaboratorium? och ?Sårskorpor? på Stockholms stadsteater och ?Under hallonbusken? på Dramaten. Hennes debutfilm ?Masjävlar? 2004 blev en publiksuccé och tilldelades tre Guldbaggar i kategorierna Bästa film, Bästa manus och Bästa kvinnliga biroll. Därefter har hon gjort långfilmer som exempelvis ?Nina Frisk?, ?Hallåhallå? och ?Monky?. Hon regisserade också den animerade ?Bamse och Häxans dotter? 2016, men jämte filmskapandet har hon fortsatt med att både regissera och skriva för teater. Senast har hon gjort tv-serien ?Hålla samman? för SVT.

John Hughes (1950-2009) föddes i Michigan, USA. Redan i unga år skrev han skämt till kända komiker och jobbade med reklam. Under 70-talet var han en av de mest kreativa skribenterna på humortidningen National Lampoon. Karriären sköt fart när tidningen började med filmprojekt och Hughes skrev manuset till succén ?Ett päron till farsa? 1983. Han började att regissera och kallades ?tonårskomedins kung? med filmer som ?Födelsedagen?, ?The Breakfast Club? och ?Fira med Ferris?. Efter några år slutade han med regi för att istället enbart skriva och producera. ?Ensam hemma? 1990 blev hans i särklass främsta publiksuccé. Han köpte samtidigt en stor lantgård i Illinois och slutade så småningom helt i filmindustrin för ägna sig åt lantbruk och familjen. John Hughes dog oväntat i en hjärtattack, endast 59 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Jan Dranger slog igenom som möbeldesigner på 60-talet och Joanna Rubin Dranger, illustratör och författare, inspireras av sin pappa: Han hade den maniska kreativiteten som jag också har känt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren och illustratören Joanna Rubin Dranger som valt sin pappa, inredningsarkitekten och möbeldesignern Jan Dranger. I slutet av 60-talet skapade han tillsammans med designerkollegan Johan Huldt möbler i knalliga färger och billiga material för den unga generationen ? de skulle vara resurssnåla, enkla att flytta och komma i platta paket. Kreativiteten präglade Joanna Rubin Drangers uppväxt, men kraven var också höga, hur har det påverkat hennes eget arbete?

Joanna Rubin Dranger är illustratör och författare. Hon har bland annat studerat på Konstfack i Stockholm och debuterade 1990 med barnboken ?Arg!? som hon skrev tillsammans med Anna Karin Cullberg. Hon har gett ut flera tecknade romaner, den första var ?Fröken livrädd & kärleken? 1999 och boken ?Fröken Märkvärdig & karriären? från 2001 blev också en animerad film 2010. Hon har skrivit barnböcker, bland annat om flickan Nell, varit professor på Konstfack och 2023 belönades den självbiografiska, tecknade dokumentärromanen ?Ihågkom oss till liv?, med Nordiska rådets litteraturpris.

Jan Dranger (1941-2016) föddes i Stockholm och på 60-talet studerade han inredningsarkitektur och möbelformgivning vid Konstfack. Där ingick han i en grupp formgivare som ville skapa billiga, men bra och miljövänliga möbler för den nya så kallade jeansgenerationen, bland annat möbler i wellpapp. 1968 startade han och designkollegan Johan Huldt Innovator och blev oerhört framgångsrika och nyskapande med sina lätta, flyttbara och resurssnåla möbler med avtagbara tyger i starka färger. I slutet av 70-talet gick Jan Dranger vidare på egen hand och blev känd för bland annat fåtöljen ?Media chair? och de uppblåsbara möblerna i serien SoftAir.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Musikern Jojje Wadenius var i 14 års-åldern när han lyssnade om och om igen på Miles Davis Kind of blue på familjens grammofonspelare: Jag kunde alla solon utantill i mitt huvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om och i veckans avsnitt har musikern och kompositören Georg ?Jojje? Wadenius valt trumpetaren Miles Davis. Georgs mamma, Eva Engdahl, var pianist och Sveriges första kvinnliga kapellmästare och hemmet var fyllt av jazzskivor. I samlingen fanns det mesta av dåtidens stora jazzmusiker, däribland Miles Davis som gjorde djupt intryck på den unga Georg ? intryck som sedan influerat hans egen musik.

Georg ?Jojje? Wadenius är gitarrist, sångare, kompositör, arrangör och producent. Han blev känd i slutet av 60-talet då han spelade med grupperna Made in Sweden och Solar Plexus, men också för sin medverkan på Pugh Rogefeltds debut ?Ja dä ä dä? och succén med barnskivan ?Goda' goda'? med texter av Barbro Lindgren. I USA har han bland annat spelat med Blood, sweat and tears och husbandet i tv-humorshowen Saturday night live. Han har även samarbetat med en mängd framstående musiker, bladn annat Monica Zetterlund, Diana Ross, Steely Dan, Paul Simon och Aretha Franklin. Idag spelar han med bandet Cleo.

Miles Davis (1926-1991) föddes i Illinois, USA. I tonåren spelade han trumpet med lokala jazzband, studerade sedan vid musikskolan Juilliard i New York, men hoppade av för att spela med saxofonisten Charlie Parkers bebop-grupp i mitten av 1940-talet. Det blev starten på en enastående karriär som trumpetare, bandledare och kompositör. Miles Davis är en av de mest inflytelserika och framstående jazzmusikerna under 1900-talet och albumet ?Kind of blue? från 1959 är den mest sålda jazzskivan genom tiderna. Han prövade hela tiden nytt, från bebop och cool jazz, till afrikanska rytmer, funk, rock och jazz fusion. På åttiotalet fick han sina största kommersiella framgångar med mer popinfluerad musik, som till exempel en cover på Cyndi Laupers ?Time after time? och albumet ?Tutu? som han gjorde tillsammans med med Marcus Miller.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Emily Dickinsons poesi har en särställning för författaren Ulf Karl Olov Nilsson: Hon har fantastiska inledningsrader som sitter direkt man kommer ihåg dem, de är som en resonans i livet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren, psykoanalytikern och översättaren Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, som valt att prata om den amerikanska 1800-talspoeten Emily Dickinson. 2011 gav han ut diktsamlingen ?Brukaren?, men efter det tappade han intresset helt för att skriva lyrik, ett slags poetisk kris som han kallar det. Men läsningen och arbetet med att översätta Dickinsons dikter blev en vändpunkt, då han återfick tron på dikten.

Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, är författare, kritiker översättare och verksam som psykoanalytiker. Debuterade med diktsamlingen ?Kung-kung? 1990 och har därefter skrivit flera diktsamlingar, till exempel ?Brukaren? 2011 och ?Jag är ingen mördare? 2023. Han har bland annat även gett ut romanen ?Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek? och essäböckerna ?Glömskans bibliotek? ? som augustprisnominerades 2016 ? och ?Röstautograferna? 2019 . Tillsammans med poeten Jenny Tunedal har han översatt Emily Dickinsons Faskikel 40 ?De enda nyheterna? och Faskikel 34 ?Ändlös rosmarin?. Han skriver också för OBS i P1.

Emily Dickinson (1830-1886) föddes i Massachusetts, USA. Hon började skriva tidigt, var välutbildad, läste mycket och inspirerades av flera författare, bland annat Ralph Waldo Emerson och John Keats. Döden och längtan efter kärlek och frihet var återkommande teman i hennes diktning. Hon var periodvis oerhört produktiv, men bara ett fåtal av hennes dikter publicerades under hennes livstid. Hon ansågs excentrisk av många, levde sitt liv till största delen i hemmet, men ägnade sig åt ett livligt brevskrivande med vänner, andra författare och publicister. Fyra år efter hennes död publicerades ett första urval av de närmare 1800 dikter hon skrivit.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

Maria Sid var en etablerad skådespelare när hon träffade den italienska dramatikern Dario Fo, men mötet blev ändå en vändpunkt för henne: Han förstärkte något i mig som jag började lita på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det nya avsnittet är det Maria Sid, skådespelare och chef för Kulturhuset Stockholm Stadsteater, som valt den italienska dramatikern och skådespelaren Dario Fo. Hon var en etablerad skådespelare sedan många år när de träffades för en uppsättning på Svensk teatern i Helsingfors. Regianvisningen han gav efter första genomdraget löd ? försök nu att vara så dålig du någonsin kan ? ett råd som kom att bli helt avgörande för hennes sätt att spela!

Maria Sid-Achrén är chef för Kulturhuset stadsteatern i Stockholm, regissör och skådespelare. Hon scendebuterade 1993 och har haft en mängd teater- och filmroller i både Finland och Sverige. För den svenska publiken är hon bland annat känd för rollerna i tv-serier som ?Livet i Fagervik?, julkalendern ?Hotell Gyllene Knorren? och även i Maria Bloms lpångfilm ?Hallåhallå?. De senaste åren har hon bland annat regisserat de kritikerhyllade stadsteateruppsättningarna ?Min fantastiska väninna? och ?A chorus line? och medverkat i Netflixproduktionen ?Konferensen?.

Dario Fo (1926-2016) föddes i Lombardiet, Italien. Han var en dramatiker och regissör som förenade commedia dell artes traditionella gycklarroll med samtida samhällskritik. 1954 gifte han sig med skådespelerskan Franca Rame som liksom han var aktiv inom vänstern. De bildade sin första teatergrupp 1958 och samarbetade livet ut. Han har varit en av de mest dramatikerna i världen med sina satirer om korruption, byråkrati, rasism, och inte minst den katolska kyrkan. Hans mest kända stycke, Mistero Buffo, fördömdes som hädisk av Vatikanen. 1997 fick Dario Fo Nobelpriset för att han ?i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet?.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Skådespelaren Peter Andersson såg Ingvar Hirdwall på scenen i slutet av 60-talet och det gjorde djupt intryck på honom: Han var en mästare på att uttrycka stora tankar och känslor med små medel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har skådespelaren Peter Andersson valt Ingvar Hirdwall, en skådespelarkollega som betytt mycket för honom. I slutet av 60-talet var han med sin gymnasieklass på Göteborgs stadsteater för att se en av Kent Anderssons samhällskritiska pjäser. Han fångades av Hirdwalls fantastiska skådespelarkonst och försökte därefter att inte missa något av de han gjorde på scen och film. Drygt trettio år spelade de för första gången i samma uppsättning, Harold Pinters ?Fastighetsskötaren?, hur kändes det att äntligen få arbeta tillsammans?

Skådespelaren Ingvar Hirdwall var sparsmakad med intervjuer och i Sveriges Radios arkiv finns det tyvärr inte mycket att hämta. I Kulturlivet den här gången hörs därför klipp ur skådespelaren Jakob Hultcrantz Hanssons fina intervju i podden TR-Actor från 2017. Vill du höra hela samtalet, lyssna till exempel här Intervju med skådespelaren Ingvar Hirdwall i TR-Actor

Skådespelaren Peter Andersson utbildades vid Scenskolan i Göteborg och blev sedan fast anställd på Dramaten 1979. Han har medverkat i en många uppsättningar både på Dramaten och Stockholms stadsteater. Han har haft roller i bland annat pjäser av Lars Norén som ?Och ge oss skuggorna? och ?Personkrets 3:1?, Harold Pinters ?Fastighetsskötaren? och ?Hemkomsten i regi av Thommy Berggren och nyligen i Alexander Mörk-Eidems ?Morbror Janne?. Hösten 2023 medverkar han i ?Hamlet? regisserad av Sunil Munshi. Han har medverkat i flera tv-produktioner som ?Hammarkullen? och ?Den osannolika mördaren?, men också i ett stort antal filmer, som till exempel Colin Nutleys ?Änglagård?, Björn Runges ?Om jag vänder mig om? och filmatiseringarna av Stieg Larssons Milleniumtrilogi, där han rosades för sin roll som advokat Nils Bjurman.

Ingvar Hirdwall (1934-2023) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem. Efter att ha arbetat som elektriker i några år, satsade han på skådespeleriet och anställdes på Göteborgs stadsteater, där han under 60-talet bland annat spelade i Kent Anderssons ?Flotten?, ?Sandlådan och ?Hemmet? (tillsammans med Bengt Bratt). På 80-talet arbetade han främst på Stockholms Stadsteater, men också senare som frilansare. Vid sidan om stora teaterroller i pjäser av Strindberg, Ibsen, Pinter och Beckett gjorde Ingvar Hirdwall mycket film och TV. Samarbetet med regissören Lars Molin ledde till många minnesvärda roller, bland annat i ?Kejsaren av Portugallien? och ?Tre kärlekar?. Han blev också mycket folkkär för rollen som grannen - ?ska du ha dig en stänkare? - i hela 46 Beckfilmer.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

När sångerskan Titiyo hittade en platta med Aretha Franklin i skivsamlingen hemma, upptäckte hon också sin egen röst: Jag lyssnade i smyg, wailade loss och tyckte att det lät ganska bra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har sångerskan, artisten och låtskrivaren Titiyo Jah valt souldrottningen Aretha Franklin, en sångerska som får Titiyo att jubla i studion! Allt började hemma i tonårsrummet när hon spelade in sig själv på kassettbandspelaren med plattan "Aretha arrives" i bakgrunden. "Mamma grät när hon hörde inspelningen..." Hör om kärleken till låten "Rock steady" och om vad Titiyo tycker om att bli kallad "Sveriges Aretha Franklin".

Titiyo Jah är en av Sveriges främsta soul- och popartister. Hon började som bakgrundssångerska, men det stora genombrottet kom 1989 med "Talking to the man in the moon" ? en låt som Eldorados Kjell Alinge blev så förtjust i, att han spelade enbart den låten ett helt program! Hon albumdebuterade 1990 med "Titiyo" och gav ut flera album åren därefter. "Come along" från 2001 nådde förstaplatsen på albumlistan. Hon är fyrfaldigt Grammis-belönad, har samarbetat med svenska artisteliten och medverkat i TV4:as "Så mycket bättre" två gånger.

Aretha Franklin (1942-2018) kallas för "the queen of soul" och har haft en oerhörd betydelse för soulmusiken. Hon spelade in en gospelskiva som 14-åring, men fick ett nytt skivbolagskontrakt fyra år senare. Det stora genombrottet kom mot slutet av 60-talet, då hon fick sin första miljonsäljare med "I Never Loved a Man (the Way I Love You)" och efter det blev det många fler, till exempel "Think", "I Say a Little Prayer" och "Respect", som rankats av tidningen Rolling stone som den bästa låten genom tiderna,

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Konstnären Marie-Louise Ekman såg som ung en stor Salvador Dalí-utställning på Moderna museet och blev helt tagen: Det var så illusoriskt, så intelligent och så förföriskt, det var en upplevelse!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det nya avsnittet är det konstnären Marie-Louise Ekman som valt den spanska surrealistiska konstnären Salvador Dalí. Hon fångades av hans konst som ung, men fascinerades också av hans självbiografi. Hans berättelser, där han ständigt gör motstånd mot auktoriteter, var ett förhållningssätt som påverkade henne mycket!

Marie-Louise Ekman är konstnär, dramatiker, regissör och författare. Hon har varit professor i måleri och rektor på Konsthögskolan i Stockholm. 2009-2014 var hon chef för Dramaten, där hon också satte upp flera egna pjäser som exempelvis ?Dödspatrullen? och ?Försökskaninerna?. Hon är verksam som konstnär sedan 60-talet och har även gjort scenografi, skulpturer, radio- och tv-produktioner och inte minst film, som till exempel ?Barnförbjudet? och ?Nu är pappa trött igen?. Hon har också bland annat gett ut böckerna ?Få se om hundarna är snälla ikväll? och ?Jag tror att jag går in hans rum och öppnar en väska till?. 2017 visade Moderna museet en stor, retrospektiv utställning med hennes konst.

Salvador Dalí (1904-1989) föddes i katalanska Figueres i Spanien. Han började måla tidigt och efter konststudier i Madrid flyttade han till Paris, där han anslöt sig till surrealisterna. Med vännen Luis Bunuel gjorde han till exempel filmen ?Den andalusiska hunden?, som väckte stor uppståndelse. Dalí slog igenom internationellt i slutet av 20-talet. Hans måleri kretsade kring det undermedvetna och drömmar, mest berömd är ?Minnets envishet? från 1931, med smältande klockor i ett öde landskap. Han ägnade sig åt flera genrer, men blev också känd för sitt excentriska sätt. 1940 flydde han och frun Gala till USA, men återvände på 50-talet till Spanien.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Tre år efter sin arkitektexamen, upptäckte Gert Wingårdh arkitekten Carlo Scarpa som kom att bli mycket betydelsefull för honom: Det första jag ritade på 80-talet var extremt Scarpa-influerat!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det nya avsnittet är det arkitekten Gert Wingårdh som valt den italienska arkitektkollegan Carlo Scarpa, som influerat honom sedan slutet av 70-talet. Scarpa hade precis avlidit efter en fallolycka då den unga Gert Wingårdh läste om honom i en arkitekturtidskrift ? en händelse som fick honom att tämligen snart vallfärda till Italien för att se Scarpas arbete med egna ögon.

Gert Wingårdh tog sin arkitektexamen 1975 och grundade Wingårdh Arkitektkontor två år senare. Han är Sveriges mest kända arkitekt och ligger bakom en mängd byggnader som exempelvis Chalmers kårhus och Universeum i Göteborg, Sven-Harrys konstmuseum och konsthallen Liljevalchs tillbyggnad i Stockholm, Emporia i Malmö, Filborna vattentorn i Helsingborg, Kulturhuset Spira i Jönköping, de svenska ambassaderna i Berlin och i Washington ? för att bara nämna några! Många byggnader har prisats och han har bland annat fått Kasper Salin-priset sex gånger. För SVT gör han den populära långköraren ?Husdrömmar? tillsammans med Anne Lundberg.

Carlo Scarpa (1906-1978) föddes i Venedig i Italien. Han studerade arkitektur, men var också möbel- och glasdesigner. Han arbetade oftast med restaurering och blev en föregångare i sitt sätt att blanda traditionella material med modern stil, ett känt exempel är museet Castelvecchio i Verona, Venezuelas paviljong på konstbiennal-området i Venedig och Banca Popolare i Verona. Han förde in små detaljer och dekorationer i arkitekturen och var inspirerad av så väl den venetianska kulturen, som den japanska med sina gångar och vattensamlingar. Han avled under ett besök i Japan efter att ha fallit i en trappa och begravdes intill en av sina favoritbyggnader, familjen Brions kapell i Treviso, som han designade i början av 70-talet.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Författaren Amanda Svensson upptäckte Harriet Löwenhjelm när hon pluggade litteratur, en poet hon känner samhörighet med: Hon skriver utifrån samma plats som jag, en plats av munter förtvivlan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Amanda Svensson som valt poeten och konstnären Harriet Löwenhjelm, vars diktningen rymmer allt från uppsluppen ordlek till nattsvarta dikter om döden. Hur kommer det sig att hon känner igen sig i Löwenhjelms hållning till livet och skrivandet?

Amanda Svensson är författare, översättare och kulturskribent. Hon debuterade med romanen ?Hey Dolly? 2008 och har därefter gett ut den Augustprisnominerade ?Välkommen till den här världen?, ?Allt det där jag sa till dig var sant?, ?Ett system så magnifikt att det bländar? och ?Själens telegraf? 2023. Hon har översatt bland annat författare som Salman Rushdie, Tessa Hadley, Lea Ypi och Ali Smith och har tilldelats flera litterära priser ? ?Ett system så magnifikt att det bländar? nominerades till långa listan för internationella Bookerpriset 2023.

Harriet Löwenhjelm (1887-1918) föddes i en överklassfamilj i Helsingborg. I barndomen målade hon, men skapade också tillsammans med brodern Crispin dockor och en fantasivärld som inspirerade till dikter och teckningar. Efter mindre framgångsrika studier på konstakademien, började hon att skriva mer poesi och 1913 kom diktsamlingen ?Konsten att älska?. Den gavs ut i bara 50 exemplar som hon bekostade själv och blev den enda diktsamling som publicerades under hennes livstid. Samma år blev hon sjuk i tuberkulos och avled fem år senare endast 31 år gammal. Boken ?Dikter? blev hennes postuma genombrott knappt tio år senare.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Konstnären Peter Johansson har starka barndomsminnen av hur Hasse och Tage kunde förena hans trasiga familj för en stund: De blev ett rättesnöre i en knasig värld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt har konstnären Peter Johansson valt Hasse och Tage som han älskat sedan barnsben. En riktig favorit är filmen ?Picassos äventyr? som han sett minst 50 gånger och kärleken resulterade i konstutställningen ?Peter Picasso? i Tomelilla sommaren 2023, alltså mitt i Hasse-och-Tage-land?. Han imponeras av deras förmåga att säga något viktigt med ett skratt, hur mycket betyder det i hans egen konst?

Konstnären Peter Johansson är bland annat utbildad på Konstfack och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. I sin konst återkommer han ofta till frågor kring svenskhet och det så kallat folkliga, förutom dalahästar har det blivit en hel del röda stugor, falukorvar, folkdräkter och mycket humor! Det finns även en mycket mörk sida i Peter Johanssons konst - som barn utsattes han för sexuella övergrepp och de upplevelserna skildrade han i utställningen ?Barnatro? 2019. Han har också skapat riksbekanta offentliga verk, som exempelvis skulpturen ?Ping Pong? i Upplands-Bro. Tillsammans med konstnären Barbro Westling arbetar han just nu med utsmyckningen av den nya tunnelbanestationen Sofia i Stockholm.

Komikerparet Hans Alfredson (1931-2017) och Tage Danielsson (1928-1985) började att samarbeta på Sveriges Radio på 50-talet, 1961 bildade de AB Svenska ord och och slog därefter igenom med revyn ?Gröna Hund?. De var oehört produktiva, skrev en mängd revyer gjorde film, tv, radio och och skapade ett oräkneligt antal humorklassiker och musiknummer. I deras digra produktion finns revyerna ?Glaset i örat? och ?Fröken Fleggmans mustasch?, filmer som ?Ägget är löst? och ?Picassos äventyr? och sångerna ?Stetsonhatt? och ?Ett glas öl?. Med med mera, med mera!

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Författaren Eva Ström återvänder ständigt till Birgitta Trotzigs böcker och upptäcker alltid något nytt: Det är ett så rikt och fascinerande författarskap, hon är i nobelprisklass!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt har Eva Ström valt författarkollegan Birgitta Trotzig som haft stor betydelse för hennes skrivande. Hon har påverkats av Trotzigs hållning, att aldrig väja för att skriva om det mörka i tillvaron, men också inspirerats av hennes fantastiska språk och naturskildringar. Dessutom bor hon mitt i Trotzigs litterära landskap ? Kristianstad!

Eva Ström är författare, kritiker, översättare och utbildad läkare. Hon debuterade 1977 med diktsamlingen ?Den brinnande zeppelinaren?, hennes elfte diktsamling ?Revbensstäder? belönades med Nordiska rådet litteraturpris 2003. Hon har också gett ut flera romaner, exempelvis ?Den flödande lyckan? och ?Rakkniven?. 2010 publicerades hennes översättning och tolkningar av Shakespeares ?Sonetter? och 2022 kom hennes nyöversättning av L.M Montgomerys ?Anne på Grönkulla? som är den första fullständiga utgåvan på svenska.

Författaren Birgitta Trotzig (1929-2011) föddes i Göteborg, men växte upp i Kristianstad, en plats som kom att få stor betydelse i henne författarskap. Under många år bodde hon utomlands ? bland annat i Frankrike ? med maken, konstnären Ulf Trotzig, och konverterade då till katolicismen. Trotzig debuterade 1951 och fick sitt genombrott 1957 med romanen ?De utsatta?. Romanen ?Dykungens dotter?, som gavs ut 1985, anses vara ett av hennes främsta verk. Hon skrev även prosalyrik, poesi, essäer och kritik och belönades med många av de största litterära priserna. Hon var medlem av Samfundet de Nio och 1993 valdes hon in i Svenska Akademien.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Matematikergeniet Alan Turing har fascinerat och inspirerat författaren David Lagercrantz i åratal: Jag har alltid skrivit om outsiders och Turing är ett slags arketyp för flera av min romanfigurer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt har författaren David Lagercrantz valt matematiker-geniet Alan Turing, som la grunden för den moderna datorn och AI-teknologin. Hans öde är gripande och kärleken till honom var ögonblicklig för David Lagercrantz. 2009 fick han sitt skönlitterära genombrott med och ?Syndafall i Wilmslow?, en roman som inleds med Alan Turings självmord. Varför han en av världens största tänkare enligt Lagercrantz? Och varför kommer tårarna när han tänker på Turing?

David Lagercrantz är författare och journalist. Han debuterade som författare 1997 med den mycket framgångsrika boken ?Göran Kropp 8000+?. Biografin ?Jag är Zlatan? om fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic blev en enastående succé, likaså de tre romaner som fortsatte Stieg Larssons Millenniumserie. De har getts ut i 50-tal länder och är en av Sveriges största litterära säljframgångar. 2021 gav han ut ?Obscuritas?, första delen i den nya serien om duon Hans Rekke och polisassistent Michaela Varga, 2023 kom del 2, ?Memoria?.

Matematikern Alan Turing (1912-1941) publicerade som 24-åring en banbrytande artikel, där han i teorin beskriver en maskin som med rätt programmering kan lösa alla matematiska problem som kan lösas. Den kallades senare för ?Turingmaskinen? och blev grundläggande för utvecklingen av moderna datorer. Under andra världskriget arbetade han för den brittiska underrättelsetjänsten och knäckte Nazitysklands Enigmakod. Han skapade det s k ?Turingtestet? som används än idag för att avgöra en maskins förmåga att använda naturligt språk. Alan Turing var homosexuell och dömdes 1952 för ?grov osedlighet?, straffet blev kemisk kastrering. Alan Turing begick självmord, 41 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Nina Zanjani upptäckte Monica Zetterlund när hon gick scenskolan och fångades direkt: Hennes närvaro och förmåga att vara så sann i det hon förmedlar, är användbart för mig som skådespelare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Nina Zanjani som valt jazzsångerskan Monica Zetterlund. Det var på skådespelarutbildningen som hon fick i uppgift att sjunga en låt som Zetterlund gjort och det kom att bli en upplevelse som hon bär med sig än idag ? varför? Och hur kan Monica Z:as sätt att sjunga inspirera henne som skådespelare?

Nina Zanjani är skådespelare och regissör. Efter examen från Teaterhögskolan i Stockholm 2007 arbetade hon i många år på Göteborgs stadsteater, där hon bland annat gjorde huvudrollerna i "Klaras resa" och "Hedda Gabler". Hon har också medverkat i uppsättningar på Backateatern och Stockholms stadsteater, idag tillhör hon Dramatens fasta ensemle. Det har också blivit många tv- och filmroller i till exempel "Wallander", "Hamilton", "Älska mig" och "Selma". Hon ågnar sig också åt musik, bl a regisserade hon First Aid Kits scenuppsättning med musik och text av Leonard Cohen på Dramaten 2017 och har också samarbetet med gruppen Tonbruket.

I programmet medverkar också Nils Landgren, trombonist, sångare och och konstnärlig ledare för Jazzradion

Monica Zetterlund (1937-2005) föddes i Hagfors i Värmland. Hon upptäcktes i slutet av 50-talet och 1958 började hon i Arne Domnérus band på Nalen. Samma år albumdebuterade hon och lanserades runt om i Europa och USA. 1962 inledde hon sitt långa och nära samarbete med i Hasse och Tage. Monica Z arbetade intensivt med scen- och tv-framträdanden, skivinspelningar, revyer och som skådespelare både på scen och i film ? 1972 fick hon en Guldbagge för sina roller i "Nybyggarna" och "Äppelkriget". Hon arbetade redan från början med de främsta musikerna och hennes låtkatalog rymmer allt från jazzstandards och folkvisor, till schlager och revynummer.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Jan Guillou var under många år vän, men emellanåt också ovän, med Jan Myrdal som hade stor betydelse för honom: Han är den författare som format mig mest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt är det författaren och journalisten Jan Guillou som valt Jan Myrdal, en skribent han började läsa i Aftonbladet på 60-talet. När tidskriften "Folket i bild/Kulturfront startade ? med Myrdal i spetsen ? var Guillou med och de båda blev kollegor, vänner, men också ovänner flera gånger. Vad var det i Myrdals skrivande som fick den unge Guillou att välja bana? Och varför är titeln skandalskrivare inte en förolämpning?

Jan Guillou är journalist och författare. 1973 avslöjade han och Peter Bratt i FIB/Kulturfront att det fanns en hemlig organisation inom den svenska underrättelsetjänsten, den så kallade IB-affären. På 80-talet gjorde han de samhällsgranskade tv-programmen Magazinet och Rekordmagazinet. Han är en mycket populär författare och har haft flera stora försäljningsframgångar, bland annat med serien om den svenska underrättelseagenten Carl Hamilton, trilogin om den svenska korsriddaren Arn och boksviten betitlat "Det stora århundradet". 2023 gav han ut "Eventuellt uppsåt ? att döda ortens gangsters", uppföljaren till "Den som dödade helvetets änglar".

Jan Myrdal (1927-2020) bestämde sig tidigt för att bli författare och på 60-talet slog han igenom med reportageboken "Rapport från kinesisk by". Han var en mycket flitig och känd opinionsbildare på vänsterkanten ? han debatterade, talade och skrev ständigt. Han publicerade rese- och rapportböcker, artiklar, krönikor, romaner och det han själv kallade för "jag-litteratur" som både var ett slags personligt hållna essäböcker, men också de hyllade självbiografiska verken som till exempel "Barndom" från 1982. Han blev ofta kritiserad för sina ställningstagande, som stödet för Pol Pot och Röda khmererna.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

När musikern Björn J:son Lindh gick bort 2013 hade hans och Janne Schaffers samarbete varat i fyrtio kreativa år: "Jag har jobbat med så många musiker, men han är den som betytt allra mest för mig."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det gitarristen och kompositören Janne Schaffer som valt Björn J:son Lindh, som var en nära musikerkollega och vän. För honom är Björn J:son Lindh den som lärt honom mest av alla och som än i dag finns i hans tankar när han står på scenen. I veckans avsnitt med Janne Schaffer får vi också veta varför Björn J:son Lindh kallade sig för Rigmor Åström första gången de spelade ihop!

Musikern och kompositören Janne Schaffer är en av Sveriges mest ansedda gitarrister. Karriären drog igång på 60-talet, sedan 1970 har han varit yrkesmusiker och ingått i olika bandkonstellationer, varit soloartist och en oerhört ofta anlitad studiomusiker. Han har samarbetat med de främsta som till exempel ABBA, Cornelis Vreeswijk, Barbro Hörberg, Putte Wickman, Dizzy Gillespie och Tina Turner ? för att bara nämna några exempel! Till Lasse Åbergs barnprogram "Trazan och Banarne" 1980, bildades Electric Banana band som blev en succé bland barn och vuxna med hits som "Banankontakt" och "Min piraya Maya".

Björn J:son Lindh (1944-2013) föddes i Arvika. Han ägnade sig åt musik under hela uppväxten och började på musikhögskolan i Stockholm 1963 där han studerade piano, flöjt och kompostion. Samtidigt spelade han i olika band, var studiomusiker och slog igenom på allvar när han arbetade med Cornelis Vreeswijk. Han gav ut ett 20-tal album under eget namn, men samarbetade ständigt med andra musiker. En av dem var Janne Schaffer och tillsammans ledde de gruppen Hörselmat, som turnerade över hela världen och uppträdde i Montreux 1980. J:son Lindhs musik var en blandning av jazz, folkmusik, fusion och rock, han skrev musik för radio och tv, ett 60-tal filmer och komponerade kammarmusikaliska och symfoniska verk. Han var också verksam som konstnär.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

När författaren och kritikern Aase Berg som tonåring läste Aksel Sandemoses "En flykting korsar sitt spår", gick romanen bara rakt in: "Jag kände igen mig, både i hans ilska och i Jante."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren och litteraturkritikern Aase Berg som valt den norska författaren Aksel Sandemose, som hon tycker är en besvärlig, men inspirerande idol. Hur kunde hans jantelag om kollektivets förtryckande konformitet få henne att vilja bli författare? Och vilka likheter ser hon mellan sina egna böcker och hans romaner?

Aase Berg är författare och kritiker. Hon debuterade 1997 med diktsamlingen "Hos rådjur" och har hittills skrivit åtta diktböcker där en omtalad trilogi om moderskap ingår ? "Forsla fett" (2002), "Uppland" (2205) och "Loss" (2007). Hon har också skrivit en ungdomsroman och två vuxenromaner ? "Haggan" och "En uppblåst liten fittas memoarer". Den självbiografiska essäboken om djur, "Spöket", gavs ut 2022

Aksel Sandemose (1899-1965) föddes i danska Nyköbing Mors. Han växte upp i en arbetarklassmiljö, gick till sjöss som ung, men hemma igen arbetade han som journalist och författare. 1930 flyttade han till Norge, 1933 gav han ut genombrottet "En flykting korsar sitt spår" som är en rasande uppgörelse med barn- och ungdomsåren i Nyköbing, som i boken heter Jante. Här formulerade Sandemose sin berömda Jantelag, de tio budorden om att man inte ska tro att man är förmer än någon annan. 1958 gav han ut "Varulven" - en av hans mest kända romaner om arbetarsonen och författaren Erling Vik, hans älskarinna, överklasskvinnan Felicia Venhaug och hennes make, storbonden Jan Venhaug.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Artisten Petter har alltid målat akvarell och det är konstnären Arne Isacssons teknik och konst som inspirerar mest av allt: "Med hans hjälp kommer jag att hitta min väg mer och mer."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det Petter Alexis Askergren som valt konstnären Arne Isacsson, en av Sveriges främsta akvarellister. Petters stora passion jämte musiken är konst och akvarellådan är alltid med, oavsett om han sitter i en turnébuss eller på ett tåg. Vad har Arne Isacsson gett honom? Och vilka likheter ser Petter mellan att skriva en hiphop-text och att måla en tavla?

Musikern och konstnären Petter Alexis Askergren ? känd som artisten Petter ? är också låtskrivare, författare och vinimportör, bland mycket annat! Han debuterade med albumet "Mitt sjätte sinne" 1998 och sammanlagt har han hittills gett ut 15 album, hösten 2022 kom "Hälsa Stockholm". Han har samarbetat med många i den svenska artisteliten, som till exempel Timbuktu, Eva Dahlgren, Håkan Hellström och Veronica Maggio. Han har också ett stort konstintresse och målar själv, framför allt akvareller.

Arne Isacsson (1917-2010), konstnär och professor i akvarellteknik, började som elev hos konstnären Otte Sköld på 40-talet. 1944 grundade han en konstskola i bohuslänska Gerlesborg och han är en av Sveriges mest kända akvarellmålare med landskap, klippor och hav som främsta motiv. Han var också en mycket skicklig konstpedagog, skrev flera böcker och undervisade ända tills att han var 87 år. Under hela sitt liv ägnade han sig åt att utveckla akvarelltekniken och var en drivande kraft för att Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn skulle bli verklighet.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Det är först på senare tid som musikern Marit Bergman djupdykt ner i sångerskan Barbro Hörbergs låtkatalog, som hon nu beundrar: "Det går rakt in. Där vill jag också vara när jag gör musik."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det musikern Marit Bergman som valt Barbro Hörberg, som gjort visklassiker som "Sommarö" och "Gamla älskade barn". Hon känner igen sig i Hörbergs sätt att skriva låttexter och uppskattar den känsliga vardagsrealismen mycket ? på sistone har hon till och med insett att hon nog är mer influerad än hon tidigare trott! Hur då?

Artisten och kompositören Marit Bergman var bland annat med i Candysuck, innan hon solodebuterade på eget skivbolag med "3.00 A.M serenades". Albumet fick mycket uppmärksamhet och gavs ut igen året efter på BMG. Det stora genombrottet kom med "Baby dry your eye" 2004 och hittills har det blivit sex album ? på "Molnfabriken" från 2016 och "Här kommer vargen" från 2023 är alla låttexter på svenska. Hon var initiativtagare till Popkollo 2006 och är programledare för "Backstage med Marit Bergman" i Sveriges Radio P4.

Barbro Hörberg (1932-1976) började som revyartist, vissångare och skådespelare på 50-talet. Hon samarbetade med bland andra Povel Ramel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Monica Nielsen. På 60-talet bodde hon en period i Paris, inspirerades starkt av artisten Barbara och tillbaka i Sverige albumdebuterade hon 1969. Barbro Hörberg skrev låttexterna till sig och andra artister, komponerade och gav ut soloalbum både för barn och vuxna. Hon var en pionjär som skrev om kvinnors vardag och liv på ett rakt, men samtidigt poetiskt vis.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Magnus Härenstam har varit med skådespelaren Andreas T Olsson sedan barnsben och är det än idag: "Det är inte överord, jag tänker på honom varje kväll när jag står där på scenen."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Andreas T Olsson som valt komikern, skådespelaren och manusförfattaren Magnus Härenstam, som han både beundrar och känner ett inspirerande släktskap med. Hur kommer det sig att han redan i unga år identifierade sig med den korrekta, kostym- och portföljbärande mannen?

Andreas T Olsson är skådespelare och författare. Han började på Teaterhögskolan i Stockholm 2010 och som examensarbete skrev och satte han upp monologen "Sufflören" 2012. Året efter hade den premiär på Dramaten och blev publiksuccé som spelades ända fram till våren 2022. Han ingår i Dramatens fasta ensemble och har bland annat haft rollen som Blek af Nosen i Shakespeares "Trettondagsafton". Hösten 2022 hade han premiär på sin nya monolog "Kulturbärarna" på Oscarsteatern i Stockholm. Han har också satt upp revyer och kabaréer, haft filmroller, arbetat som skribent och romandebuterade med "Den sista gästen" 2017.

Magnus Härenstam (1941-2015) föddes i Västervik. Under universitetsåren lärde han känna regissören Lasse Hallström, som sammanförde honom med Brasse Brännström för att göra underhållningsprogram. Det blev den första tv-serien av många för SVT, där det stora genombrottet kom med "Fem myror är fler än fyra elefanter" 1973. Duon gjorde flera krogshower och filmer, men efter sjutton år upphörde samarbetet. Magnus Härenstam fortsatte som komiker, gjorde många filmroller, var delägare i Maximteatern och programledare för frågesporten "Jeopardy". 2005 återförenades han och Brasse Brännström i uppsättningen "Muntergökarna".

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Filmskaparen Gabriela Pichler inspireras mycket av den franska regissören Agnès Vardas filmer, men också av hennes livslånga kreativitet: "Ju äldre jag blir desto mer aktuell blir hon för mig."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det filmregissören Gabriela Pichler som valt den franska filmregissören Agnès Varda, vars filmer och idéer om skapandet har stor betydelse för henne. Varda långfilmsdebuterade på mitten av 50-talet, Pichler nästan 60 år senare ? vad är det som lockar henne i Vardas filmkonst?

Gabriela Pichler är filmregissör, manusförfattare och klippare. Hon långfilmsdebuterade 2012 med "Äta sova dö", den första filmen av kvinnlig regissör som Guldbagge-belönats med priserna för bästa film, bästa regi och bästa manus. "Amatörer" 2018 tog hem priset för bästa nordiska film på Göteborgs filmfestival och hon har gjort flera uppmärksammade kortfilmer som till exempel "Skrapsår". 2022 visades hennes och Johan Lundborgs utställning "Mekaniska rörelser" på Röda sten i Göteborg, en utställnings om visas i Avesta 2023.

Agnès Varda (1928-2019) började som fotograf, men gjorde sin första egna film 1955, "Le Pointe Courte", som många menar var startskottet för den nya franska vågen. På 60-talet gjorde hon uppmärksammade filmer som "Cléo från 5 till 7"och "Min lycka", men varvade spelfilmen med att göra dokumentärer - ett växelbruk hon fortsatte med hela sin karriär. Varda var en experimentell filmare och hon ägnade sig ofta åt sociala och feministiska frågor, som i den hyllade "Vagabond" som vann Guldlejonet i Venedig 1985. Hennes "Faces, places" Oscarsnominerades 2017, samma år som hon fick en heders-Oscar.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Ingen författare har på senare år påverkat kriminologen och författaren Christoffer Carlsson mer än P O Enquist: "Avståndet mellan Halland och Västerbotten är väldigt långt. Men inte alltid."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det kriminologen och författaren Christoffer Carlsson som valt författaren Per Olov Enquist. Hans romaner gav Christoffer Carlsson modet att våga tro att landskapet där han växte upp, Halland, och livshistorierna där var värdefulla att skriva om. Det blev starten för den så kallade Hallandssviten som inleddes med kriminalromanen "Järtecken". Men, hur kommer det sig att Christoffer Carlsson till och med har en tatuering som är ett citat ur "Kapten Nemos bibliotek"?

Christoffer Carlsson är kriminolog och författare. Han debuterade 2010 och 2013 kom "Den osynlige mannen från Salem" som var den första romanen i den framgångsrika serien om polisen Leo Juncker, som sålts till 20 länder. "Järtecken" kom ut 2019 och är den första boken av hittills tre utgivna böcker i den kritikerrosade Hallandssviten - den senaste "Levande och döda" gavs ut i april 2023. Christoffer Carlsson disputerade i kriminologi 2014 och har publicerat flera uppmärksammande vetenskapliga arbeten om bl a våldsbejakande extremism.

Per Olov Enquist (1934-2020) föddes i Hjoggböle, Västerbotten. Efter studier i Uppsala arbetade han som kritiker och författare, genombrottet kom med romanen "Magnetisörens femte vinter" 1964. Han slog igenom internationellt 1968 med "Legionärerna" som bygger på verkliga händelser. Han skrev också framstående dramatik, essäer och noveller, var en flitig kulturskribent, regisserade och arbetade på tv och radio. Författarskapet rymmer flera av den svenska litteraturens främsta verk, som till exempel "Musikanternas uttåg" och "Kapten Nemos bibliotek".

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Författaren och journalisten Daniel Sjölin läste poesi för första gången på universitetet och det var en dikt av Werner Aspenström: "Det var en uppenbarelse att litteraturen och poesin också är till för mig, jag har en plats här."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Werner Aspenström (1918-1997) är en av av de mest folkkära och lästa poeterna i Sverige. Han skrev poesi, drama, essäer och kritik. Han räknades först till 40-talisterna, men på 50-talet försökte Werner Aspenström släppa tungsinnet för att närma sig det vardagsnära och leva sig in i naturen. För Aspenström var gråstenen, lönnen, mätarlarven och människan jämlikar och vände sig ofta mot konsumtionssamhället. 1981 valdes han in i Svenska Akademien, men slutade redan 1989 under Rushdieaffären. Werner Aspenström hade skrivit 17 diktsamlingar när han avled i cancer, 78 år gammal.

Daniel Sjölin, författare och kulturjournalist, debuterade som romanförfattare 2002 med "Oron bron" som belönades med Borås tidnings debutantpris. Han har också bland annat gett ut "Personliga pronomen" och 2007 "Världens sista roman", som Augustprisnominerades. Tillsammans med författarkollegan Jerker Virdborg har Daniel Sjölin också skrivit flera äventyrsböcker om romangestalten Michael Mortimer. Han har varit programledare för Babel i SVT, skriver för Expressens kultursida och gör podden "Två män i en podd" tillsammans med journalisten Eric Schüldt.

I avsnittet medverkar också Bengt af Klintberg, författare och folklivsforskare. Under många år gjorde han radioprogrammet "Folkminnen" tillsammans med Christina Mattsson.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

För skådespelaren Sofia Helin var "Världen av igår" av Stefan Zweig en helt nödvändig bok under coronapandemins isolering: "Den blev en sådan tröst, jag var tvungen att läsa om den, om och om igen".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sofia Helin som valt den österrikiska författaren Stefan Zweig och hans "Världen av igår" från 1942. Vad var det i romanen som grep henne så djupt? Och varför drömde hon Stefan Zweig på nätterna?

Skådespelaren och manusförfattaren Sofia Helin utbildades på Teaterhögskolan i Stockholm 1997-2001. Hon har medverkat i flera teateruppsättningar, bland annat på Dramaten och gjort många tv- och filmroller. Hon slog igenom som Mia i Maria Bloms film "Masjävlar" och har därefter gjort en rad filmroller, till exempel i "Utvandrarna" 2021. Det internationella genombrottet kom med den svensk-danska tv-serien "Bron" 2011-2018, där Sofia Helin hade huvudrollen som kriminalinspektören Saga Norén. 2023 är hon bland annat aktuell i dramaserien "Limbo".

Författaren Stefan Zweig (1881-1942) föddes i Wien och växte upp i en välbärgad judisk familj. Hans hyllade författarskap rymde allt från romaner till operalibretton, noveller, essäer och biografier. Böckerna sålde i miljonupplagor och han var en av mellankrigstidens mest översatta författare. Zweig gick i exil vid nazisternas maktövertagande och i Brasilien skrev han sitt berömda verk, den självbiografiska " Världen av igår - en europés minnen" som berättar om sekelskiftets Wien, första världskriget och 20-talet, nazismens framväxt och vägen fram till andra världskriget. I februari 1942 begick Stefan Zweig och hans hustru självmord.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

I ett år fick Özz Nûjen lära sig konsten att spela Dario Fo av den erfarna kollegan Björn Granath: "Han har påverkat mitt sätt att vara skådespelare och stå upp-komiker för resten av livet."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren och komikern Özz Nûjen som valt att vi ska tala om skådespelaren Björn Granath. Nûjen har älskat den italienska dramatikern Dario Fo sedan unga år och när han träffade Dario Fo-experten Granath 2005 gav han sig inte förrän han tjatat till sig ett års privatundervisning! Vilken betydelse har det haft för honom att ha Björn Granath, en av Sveriges främsta skådespelare, som mentor?

Özz Nûjen är komiker, skådespelare, programledare och manusförfattare. Han är en av de mest populära stå upp-komikerna i Sverige, men står också ofta på scenen som skådespelare. Han har bland annat medverkat i teateruppsättningar, som "Hemsöborna" och "En midsommarnattsdröm", i Riksteaterns regi har han exempelvis turnerat med "Mistero Buffo" av Dario Fo, Shakespeares "Richard III" och "Kebaben på skäret". Dessutom har han gjort radio, tv- och filmroller.

Björn Granath (1946-2017) föddes i Göteborg. Han började med studentteater och fortsatte sedan på 70-talet i de fria teatergrupperna Pistolteatern och Teater Narren. Han drev också Teater Fågel Blå i Stockholm, men anställdes på Dramaten 1987. Under sin karriär gjorde han en mängd film- och tv-roller, som till exempel Madickens pappa och drängen Erik i filmen "Pelle Erövraren" av Bille August. Han var dramatiken Dario Fos främsta uttolkare i Sverige och han turnerade med enmansföreställningen "Mistero Buffo" i många år.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

För Fredrik Lindström är Tomas Tranströmers förtätade poesi oslagbar:"Jag älskar allt med hög densitet, i hans dikter är varenda stavelse uttänkt och befogad."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det mångsysslaren Fredrik Lindström som valt Tomas Tranströmer, en poet han läst om och om igen sedan han var i 20-årsåldern. Varför drabbas han av Tranströmers ofta hisnande liknelser och metaforer? Och hur inspireras han av Tranströmers blick på världen?

Fredrik Lindström är språkhistoriker, programledare, regissör, komiker, författare och föreläsare. Han har gett ut dikter, noveller, historiska och språkhistoriska böcker, gjort flera framgångsrika tv-serier som till exempel "Värsta språket" och är domare i "På spåret" sedan 2009. Han har också gjort scenshow, både på egen hand och tillsammans med Henrik Schyffert, många "På Minuten", "Sommar" och "Vinter" i Sveriges Radio, där han blev känd som en av busringarna i P3:s "Hassan".

Tomas Tranströmer (1931-2015) föddes i Stockholm. Han var verksam som psykolog och kombinerade det med författarskapet under flera decennier. Tranströmer debuterade 1954 med diktsamlingen "17 dikter" och räknas till de främsta svenska poeterna. Han är översatt till ett 60-tal språk och hyllad av läsare och kritiker. Han gav ut sin sista diktsamling"Den stora gåtan" 2004 och 2011 tilldelades han nobelpriset i litteratur.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

För Babben Larsson var det omedelbar kärlek när hon för första gången läste en serietidning med Modesty Blaise: "Jag var fast från första rutan!"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren, komikern och programledaren Babben Larsson som valt Modesty Blaise, en seriefigur som varit en stor förebild för henne under många år Hur inspirerar den tecknade superhjältinnan henne i dag? Och vilket är Modesty Blaise motto som Babben Larsson gjort till sitt?

Barbro "Babben" Larsson är skådespelaren, komikern och programledaren. Hon är utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm, började arbeta som skådespelare och ståuppkomiker på 80-talet och har sedan dess medverkat i en mängd hyllade shower och humorprogram både på tv och radio. Hon sjunger jazz och har också gett ut de självbiografiska böckerna "Jag vägrar dö nyfiken" och "Barbro före Babben".

Seriefiguren Modesty Blaise skapades 1963 av författaren Peter O'Donnell. Historien börjar 1945 då hon som föräldralös flicka rymmer från ett grekiskt flyktingläger. På sina strövtåg möter hon filosofiläraren Lob som ger henne namnet Modesty och en klassisk utbildning. Senare blir hon ledare för ett gangstersyndikat och träffar under den tiden sin parhäst Willie Garvin. Efter några år drar de sig tillbaka till London, där Secret Service upp ögonen för henne. Hon tackar ja till samarbete, dock med förbehållet att hon själv får bestämma vilka fall hon åtar sig.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Som ung dansade teaterregissören Alexander Mørk-Eidem till Prince, idag känner han också ett slags släktskap: "Jag blir lätt uttråkad och vill, precis som Prince, hela tiden bryta genregränserna."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det teaterregissören Alexander Mørk-Eidem som valt Prince, som han upptäckte i de yngre tonåren i Oslo. Hur kan Prince musik och person inspirera en teaterregissör? Och vilka låtar dansade Alexander Mørk-Eidem till framför spegeln i pojkrummet? I avsnittet medverkar också musikjournalisten Andres Lokko som intervjuat Prince i hans hem, Paisley Park.

Alexander Mørk-Eidem är regissör och har gjort succé på Stockholms stadsteater med bland annat sina uppsättningar av "Djungelboken", "De tre musketörerna" och "Tre systrar" och 2023 sätter han upp "Röde orm". Han har också arbetat på Dramaten, där han bland annat gjorde Tjechovs "Ivanov". Alexander Mørk-Eidem är utbildad på Statens Teaterhögskola i Oslo och bearbetar ofta klassiker och dramatiserar många gånger sina uppsättningar själv.

Prince Rogers Nelson (1958-2016) föddes i Minneapolis, USA. 1978 gav han ut sitt första album "For you". Han spelade alla instrument på skivan, skrev nästan alla låtar och producerade själv, något han skulle fortsätta med hela sitt liv. Prince musik är en unik blandning av funk, rock, soul och pop. Han gav ut 39 soloalbum, skrev låtar till andra artister, hjälpte fram unga begåvningar och filmade. Prince hade stark integritet, var ofta i fejd med skivbolagen, bytte artistnamn flera gånger, men slutade aldrig göra musik.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Redan i högstadiet hade Malin Persson Giolito författardrömmar och blev besatt av August Strindberg: "När mina kompisar önskade sig moppe i 15-årspresent, ville jag ha Strindbergs samlade verk i halvfranska band".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

August Strindberg (1849-1912) skrev dramatik, romaner, noveller, lyrik och vetenskapliga artiklar. Redan 1879 gjorde han succé med den samhällskritiska romanen "Röda rummet" som anses vara den första moderna, svenska romanen. Han var ständigt i farten, energisk, nyfiken, debattlysten och motsägelsefull. Med novellsamlingen "Giftas" grundlade han sitt rykte som kvinnohatare, men han skrev också skärgårdsskildringar, intensiva relationsdramer, självbiografiska romaner och mycket mer. Strindberg hade flera stormiga äktenskap och levde ett kringflackande liv, många år även utomlands. Efter den så kallade infernokrisen på 1890-talet, flyttad Strindberg till Sverige för gott och skrev några av de mest kända verken som till exempel dramat "Ett drömspel". August Strindberg dog i cancer, 63 år gammal.

Malin Persson Giolito är en hyllad och kritikerrosad författare som debuterade 2008 med romanen"Dubbla slag". Hon är utbildad jurist, har arbetat på advokatbyrå och EU-kommissionen, men blev författare på heltid 2015. 2016 kom rättegångsthrillern och försäljningssuccén "Störst av allt" som vunnit flera priser och som blev TV-serie på Netflix 2019. Malin Persson Giolito har hittills gett ut fem romaner, den senaste är "I dina händer".

I avsnittet medverkar också Anna Cavallin, litteraturvetare och studierektor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen "Hushållspolitik. Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas".

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ?Hovjuvelerarens barn? och ?Bibliotekarien i Magdeburg?.

Producent: Maria Götselius

När författaren Lina Wolff skriver har hon ofta sångerskan Chavela Vargas kraftfulla stämma i hörlurarna: "Jag vill komma åt hennes oerhörda mod och pondus."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har författaren Lina Wolff valt den mexikanska sångerskan Chavela Vargas, som haft enorm betydelse för henne! Men varför är det just hon som inspirerar Lina Wolff att hitta styrkan i sin egen röst?

Lina Wolff är lovordad författare och översättare. Hon debuterade 2009 med novellsamlingen "Många människor dör som du". 2016 kom "De polyglotta älskarna" och den belönades bland annat med Augustpriset och blev hyllad av både kritiker och läsare. "Köttets tid" och "Djävulsgreppet" heter de två senaste romanerna, varav den sistnämnda blev Augustprisnominerade.

Isabel Vargas Lizano (1919-2012), mer känd som Chavela Vargas, föddes i San Joaquín de Flores i Costa Rica. Hon hade en svår barndom och lämnade som 14-åring Costa Rica för att ta sig till Mexiko. Hon slog igenom som rancherasångare på 50-talet och blev känd för sin mörka röst, sitt sätt att klä sig som en man och de många kärlekshistorierna med kvinnor. På 70-talet drog hon sig tillbaka på grund av alkoholism, men gjorde internationell comeback i 70-årsåldern då den spanska regissören Pedro Almodovar lyfte fram musiken i sina filmer. I dag är en Chavela Vargas queer-ikon och räknas till de främsta spanskspråkiga sångerskorna.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Det ville sig inte riktigt för Tomas Bannerhed när han skrev på debutromanen "Korparna", men när han läste Tarjei Vesaas hände något avgörande: "Han förändrade mitt sätt att se på litteratur"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om, i veckans avsnitt har författaren Tomas Bannerhed valt den norska författaren Tarjei Vesaas! Varför fick romanen "Fåglarna" sådan oerhörd betydelse för honom när han slet med manuset till debuten "Korparna"? Hör samtalet om språklust och om att kunna fästa det outsägliga i text.

Tomas Bannerhed är författare och han debuterade 2011 med "Korparna", en läsarsuccé som belönades med flera priser, bland annat Augustpriset. Romanen filmatiserades 2017 av Jens Assur. 2018 kom romanen "Lugnet". Bannerhed har även gett ut prosaböcker där fåglarna är i fokus, "En vacker dag" och "I starens tid", som ligger till grund för P1:s radioserien "Bannerheds bevingade vänner".

Den norska författaren Tarjei Vesaas (1897-1970) var lantbrukarson, men hade ett stort litteraturintresse och började att skriva som 20-åring. 1934 slog han igenom med bonderomanen "Det stora spelet" och från början var stilen realistisk. Med åren ägnade han sig åt fler modernistiska formexperiment och verken blev mer allegoriska och poetiska. Romanerna "Fåglarna" och "Is-slottet" anses vara höjdpunkterna i hans författarskap.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

När författaren Jenny Jägerfeld som ung läste sin första Birgitta Stenberg-roman, var reaktionen omedelbar: "Jag kände ett släktskap och det gick det som en elektrisk stöt genom kroppen!"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem de vill tala om och i veckans avsnitt är det författaren Jenny Jägerfeld som valt Birgitta Stenberg. På 90-talet läste hon Stenbergs "Kärlek i Europa" och romanen blev en tändande gnista för den unga Jenny med författarambitioner!

Jenny Jägerfeld är författar och psykolog. Hon är mest känd som barn- och ungdomsförfattare och har gett ut en rad älskade och kritikerrosade böcker bland annat "Här ligger jag och blöder", och "Comedy queen". Hon har gott om litterära priser i bagaget och två av romanerna "Så jävla easy going" och "Comedy queen" har blivit hyllade filmer.

Birgitta Stenberg (1932-2014) var författare, översättare och kulturskribent. Hon skrev ett 50-tal romaner och slog igenom med "Chans" 1961. På 80- och 90-talen nådde hon en stor krets läsare med sin svit självbiografisk romaner, som inleddes med "Kärlek i Europa" 1981.Hon tvekade aldrig inför att använda sina egna upplevelser av kärlek, sex och droger, skrev erotiska noveller vid 76 års ålder, men också de populära barnböckerna om Billy och Lotta.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

På senare år har författaren och historikern Peter Englund dagligen läst i Virginia Woolfs dagböcker:"Jag förtrollades av denna utomordentligt intelligenta, känsliga, begåvade, komplicerade kvinna!"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har historikern och författaren Peter Englund valt att han vill prata om Virginia Woolf, en författare han tycker har en sällsynt vacker hjärna och som han blir en smula spak inför.

Peter Englund debuterade 1988 med "Poltava" som blev en kritiker- och läsarsuccé. Hans hyllade författarskap har skildrat 1600-talets svenska stormaktstid, första världskriget i en svit böcker, egna minnesfragment i "Jag kommer ihåg" och ett mord på en ung kvinna i "Söndagsvägen". 2022 kom "Onda nätters drömmar: november 1942 och andra världskrigets vändpunkt i 360 korta kapitel". Peter Englund är ledamot av Svenska akademien sedan 2002.

Virginia Woolf (1882-1941) är en av 1900-talets främsta engelska författare. Hon räknas till de stor modernisterna och idag är romanerna "Mrs Dalloway" och "Mot fyren" klassiker, så även de feministiska "Ett eget rum" och "Orlando". Virginia Woolfs dagböcker som hon skrev från 1915 fram till sin död, gavs ut i sin helhet under åren 1977-1984. På svenska finns ett urval samlat i utgåvan Ögonblick av frihet: dagboksblad 1915-1941, som gavs ut i översättning av Rebecca Alsberg 2008.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius