Hälsoveckan by Tyngre

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat. Först blir det då ett längre intro om livet för Jacob, Caroline och Erik och sedan även en kortare diskussion om matkedjan Kiwi i Norge som på eget initiativ valt att plocka bort sockerrika produkter från alla kassor i deras butiker. Trots att det så klart är ett hedervärt initiativ så hade i alla fall Jacob önskat att det gjort det till någon form av studie så man kan se om, och i så fall vad, som verkligen fungerar.

Efter det diskuteras en artikel i SvD som främst handlar om en översiktsartikel publicerad i tidskriften BMJ. Trots att artikel i BMJ egentligen inte lyfter så mycket nytt så har hela diskussion fått ytterligare en skjuts i media med efterföljande förvirring kring vad studier på ultraprocessad mat verkligen har visat.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Långt introsnack om livet för Jacob, Caroline och Erik (00:09:37) KIWI butikerna i Norge plockar bort sockerrika matvaror från kassorna (00:17:59) Mer kring ultraprocessad mat i Svenska Dagbladet

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier och är och framför allt varför man framhåller blindade RCTs, randomiserade kontrollerade studier, som den högsta formen av evidens i flera sammanhang.

Du får bland annat lära dig om alla de utmaningar som finns när det gäller att utföra RCTs på livsstilsfrågor och beteende jämfört med, förhållandevis, enklare studier på mediciner och vaccin.

Vi diskuterar också betydelsen av att titta på vilken grupp som är inkluderad i en studie och varför man behöver titta på alla deltagarna och inte bara de som följer instruktionerna på bästa vis.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om vår och jobbet som forskare (00:03:16) Snack kring interventionsstudier och RCTs

Jacob och Erik koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre. Som utgångspunkt används en narrative review med titeln, Common questions and misconceptions about caffeine supplementation: what does the scientific evidence really show?.

I artikeln tas totalt 14 olika frågor eller påståenden kring koffein upp och diskuteras sett till hur forskningen ser ut idag. Erik och Jacob går i sin tur igenom dessa tillsammans med lite egna reflektioner kring hur det blir rent praktiskt, problem som finns med forskningen och hur en del uppfattningar kommer till från ganska tveksamma spekulationer kring mekanismer.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om förvirring kring dagar och trötthet (00:02:53) Koffein som dagens tema (00:03:46) Narrative reviews kontra systematiska översiktsartiklar (00:10:13) Frågor och myter kring koffein (00:13:02) Lite allmänt kring koffein och dess effekter på vår kropp (00:17:25) Koffeins funktion i hjärnan via adenosinreceptorer (00:19:51) Människor har olika känslighet för koffein (00:25:39) Koffeintupppluren - vad är stödet rent vetenskapligt? (00:30:59) 1 och 2: Är koffein vätskedrivande? (00:35:39) 3: Minskar koffein kroppsvikt och fettmassa? (00:42:45) 4. Påverkar regelbunden användning av koffein effekterna du får från koffeintillskott? (00:45:18) 5: Påverkar koffein prestation/styrka i överkroppen jämfört med underkroppen på olika sätt? (00:48:13) 6: Finns det ett samband mellan koffein och depression? (00:52:26) 7: Kan för mycket koffein döda dig? (00:56:10) 8: Finns det könsskillnader gällande koffeinets effekter? (01:00:24) 9: Fungerar koffein för alla? (01:02:38) 10: Orsakar koffein hjärtproblem? (01:04:35) 11: Främjar koffein förlust av benmineral? (01:05:53) 12: Bör gravida kvinnor undvika koffein? (01:08:03) 13 Är koffeinberoende? (01:08:46) 14. Bör man vänta med att inta koffein tills 1-2 timmar efter man vaknat för att undvika en crash mitt på dagen?

Jacob och Erik diskuterar tre olika ämnen i avsnitt 112. Först blir det lite kort om ett bra inslag på Nyhetsmorgon i TV4 där man diskuterade övervikt och feta. Från det går vi över till frågan om gener och fetma och vad det faktiskt betyder när man säger något i stil med att fetma är 50 procent ärftligt eller gener.

Efter det så diskuterar vi kort en nyhet om att barn 3-5 år blev tyngre under pandemin men att deras vikt sedan verkar ha återgått till samma som före pandemin så fort vardagen återgick till den som var före pandemin.

Till sist diskuterar vi den sista delen i SvD kring ultraprocessad mat, ?Är evidens man sällan ser kring mat och hälsa?.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om påsklov och landslagsfotboll (00:07:58) Ett bra inslag i Nyhetsmorgon kring fetma med "doktor markus" (00:16:38) Fetma och övervikt hos små barn ökade under pandemin men har gått ner igen (00:26:55) Del fyra om ultraprocessad mat i SvD, aka när Jacob spårar iväg

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell. Det blir både ett snack om hur du kan använda det för att försöka avgöra om ett livsmedel är bra eller mindre bra och om det är någon som försöker vilseleda dig med falska påståenden om produktens innehåll.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om VAB och (00:03:45) Hur kan man använda en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell (00:08:33) Ingrediensförteckning anger det som det finns mest av först (00:11:22) Saker som finns med men där dosen är för liten (00:15:29) Det som har fet eller kursiv text är markerat för att det är vanliga allergener (00:20:13) Försöka värdera vad som är bättre och sämre livsmedel (00:23:53) Innehåller produkten mycket tillsatt fett, tillsatt socker eller rent mjöl? (00:25:09) Socker och sockerarter är inte samma sak (00:26:55) HFCS var under några år ansedd som en stor orsak till ohälsa (00:40:32) Fettkällorna är vanligen enkla att känna igen (00:45:17) Man får inte ljuga i ingrediensförteckning men företag försöker ändå vilseleda ibland

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen i avsnitt 110 av Hälsoveckan by Tyngre. Alla har hört talas om att blodsockret åker upp och ner efter att du har ätit men inte särskilt många har funderat på vad som händer med det andra som också finns i maten. Hur påverkas till exempel nivåerna av fett i blodet efter du ätit något med fett? Och vad vet vi om dess påverkan på hälsan?

Linnea berättar också om att det sker en reaktion av immunförsvaret efter en måltid där en del inflammationsmarkörer ökar flera timmar efter du ätit. Idag vet vi dock ännu inte särskilt mycket om vad det har för påverkan på vår hälsa och vad som är en normal reaktion kontra en onormal reaktion.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Kort introduktion med Linnea och Jacob (00:01:11) Kort om olika typer av miljögifter i vår mat (00:05:10) Vad händer precis efter vi har ätit, postprandiellt (00:07:38) Våra kroppar reagerar ofta på det vi äter över många timmar framöver (00:11:28) Hur kroppen reagerar efter en måltid kan säga lika mycket eller mer om en persons hälsa som etablerade fastevärden (00:15:09) Efter en måltid så ökar fettnivåerna i flera timmar efteråt (00:23:06) Efter toppen med blodfetter så kommer det en inflammatorisk process med oklar betydelse (00:26:25) Det är väldigt svårt att veta vad som orskar vad när man tittar på saker efter en måltid? (00:29:24) Hur fettnivåerna påverkas av en måltid förutsäger mer inflammationssvaret än hur blodsockret förändras (00:32:43) Varför ska man bry sig om hur saker fungerar på detaljnivå om vi vet en lösning? (00:36:01) Att det är så stort fokus på blodsocker hos allmänheten beror nog på att man kan mäta det lättare

Jacob och Erik är ännu en gång själv bakom mikrofonerna för att spela in ett avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre. Avsnitt 109 handlar om fasta och sport-BHs.

Först diskuteras kort en nypublicerad studie där forskare visat att en för hårt åtsittande sport-BH kan påverka andningen och syreupptaget negativ hos vältränade kvinnor. Kvinnorna i studien valde dessutom lite för hårt sittande BH när de själva fick välja vilken de ville springa med vilket tros ha att göra med att de provar ut sin modell när de är inaktiva.

Efter det följer en lång diskussion om en väldigt komplicerad studie på hur det så kallade proteomet förändras under 7 dagar med bara vatten. Det här är utan tvekan de mest komplicerade studie som har diskuterats i podden genom åren och därför blir det mest en diskussion kring introduktionen och forskarnas diskussion kring deras egna resultat istället för en diskussion kring metoden och resultatet i studien vilket brukar vara det vanligare. En av flera saker som forskarnas resultat pekar mot är att fasta som varar kortare tid än 2-3 dagar inte är troligt att ha en positiv effekt på hälsan utöver den som kommer från vanlig kalorirestriktion.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack med en fantastisk historia från Erik (00:06:20) En för tajt sittande sport-BH kan påverka andningen och öka ansträningen (00:12:20) Vad händer i kroppen under en sju dagar lång vattenfasta

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna. Då vi har diskuterat mycket kring ultraprocessad mat sen tidigare så blir fokus i veckans diskussion mer på vinklingen och en del av formuleringarna i SvD och inte så mycket kring den faktiska forskningen på Ultraprocessad mat.

Om du är mer intresserad av forskningen så rekommenderar vi avsnitt 106, Reklaminslag för ?Vad vi äter? på SVT och avsnitt 432 av Tyngre Träningssnack, Det du behöver veta kring ultraprocessad mat idag.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om sladdar och annat kul som ligger gömt i olika lådor (00:04:19) Introsnack om Eriks flytt till hus (00:05:36) Svenska Dagbladets artikelserie kring ultraprocessad mat (00:06:29) Del 1 föder mest konspirationsteorier och insinuerar att NNR är ett köpt arbete (00:08:13) När BBC och andra kanaler blir till reklampelare (00:13:46) Del 2 handlar inte egentligen om ultraprocessad mat utan om ett annat sätt att kategorisera mat (00:21:38) En algoritm som ger alla livsmedel en poäng utifrån hur processade de anses vara (00:24:44) Otydligt technobabbel som tilltalar alla (00:36:29) Del 3 Svenskar äter sämre och sämre, särskilt de unga (00:41:09) Erik har letat emulgeringsmedel i brödhyllan (00:42:39) Råd är intressant att diskutera men det får inga direkta effekte för sig själv (00:45:07) Det saknas en diskussion kring vad för åtgärder som föreslås från SLV och Folkhälsomyndigheten

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag. En del av de saker som tas upp går inte riktigt att påverka medan mycket annat skulle kunna göras bättre med mer pengar och smartare studieupplägg.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om branden i Göteborg och nyårslöften (00:05:57) Snack kring forskningspengar och svårigheter kring att studera frågor kring kost (00:11:57) Liknande studier som kommer med flera år emellan fast med olika terminologi (00:14:51) Det ges väldigt lite offentliga medel till nutritionsstudier i Sverige (00:22:30) Du kan få pengar från privata stiftelser och företag för studier (00:26:11) Vad ska man jämföra med i nutritionsstudier? (00:28:32) De som påstår sig basera sina kostråd på vetenskap men är emot vaccin är fåntrattar (00:33:26) Sponsrade studier har ofta metoder där utfallet med stor sannolikt blir positivt för produkten (00:34:42) Det går att blinda en hel del i nutritionsstudier men det används lite för sällan (00:40:00) Hur man försöker använda placebo inom träningsforskningen (00:43:30) Ett exempel på en värdelös nutritionsstudie som ändå fått stor uppmärksamhet

Avsnitt 106 av Hälsoveckan och hela panelen är samlad om än olika förberedda. Huvudämnet denna gång är ett inslag i Carina Bergfeldts talkshow där Chris Van Tulleken i drygt tio minuter får göra reklam för sin bok ?Vad vi äter? (originaltitel Ultra-Processed People). Det är ett inslag med både högt och lågt där en del bra blandas med rent trams utan några kritiska motfrågor från någon från SVT.

Efter det blir det en kort genomgång och diskussion kring en ny studie där man studerat en folkgrupp som levde i Peru innan jordbruket där man har funnit att en stor majoritet av deras kalorier kom från vegetabilier.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack (00:02:56) Om Ultraproccessad mat i Carina Bergfeldts talkshow (00:38:07) Folkgrupp som uppskattas ha ätit 80 procent vegetabilier innan jordbruket

Avsnitt 105 är ett kortare avsnitt där Erik, Caroline och Jacob endast diskuterar ett ämne, Utrikesbyråns avsnitt Aldrig mera fet som sändes i slutet av januari kring de nya fetmamedicinerna.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack som Erik drar in på bilar (00:03:17) Aldrig mera fet på SVT (00:22:34) Outro om melodifestivalen startat av Erik

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbeta med, och forskning på, kost vid typ 1 diabetes.

Vi börjar med en inledning som handlar lite allmänt om typ 1 diabetes. Lite kring dess historia och hur behandlingen ser ut idag. Sen hoppar vi in på Sofias forskning där hon har utfört två randomiserade studier på olika former av kostupplägg för typ 1 diabetiker med förhöjt långtidsblodsocker. I den ena studien testade man effekterna från mer intensiv hjälp och rådgivning och i den andra tittade man på skillnader mellan en kost med 30 energiprocent kolhydrater och 50 energiprocent kolhydrater.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Ett tråkigt men kort intro av Jacob (00:01:17) Presentation av Sofia Sterner Isaksson (00:04:15) Skillnaden på typ 1 occh typ 2 diabetes (00:07:21) Behandlingen för typ 1 diabetiker idag jämfört med förr (00:08:45) Kostråden till typ 1 diabetiker förr (00:12:53) En förenklad förklaring av vad insulin gör kring blodsockerkontroll (00:16:48) Målet är en jämnvikt med normala blodsockernivåer - inte att minimera (00:18:32) Dagens kostråd till typ 1 diabetiker (00:22:45) Epidemiologi på typ 1 diabetiker är extra klurig då behandlingen förbättras mycket över tid (00:26:48) Påverkas hälsan av högt insulin eller är det bara högt blodsocker? (00:31:41) Sofias RCT-studier på olika kostupplägg vid typ 1 diabetes (00:34:50) Risken med att fokusera för mycket bara på kolhydrater och blodsocker (00:45:51) Studier tittar på genomsnitt och vården försöker ge individanpassade kostråd (00:50:14) 30 energiprocent kolhydrater vs 50 procent kolhydrater i en RCT (00:56:39) Genomsnittsblodsockret var lägre över 4 veckor med mindre kolhydrater (01:04:45) Studien är utförd på vuxna med förhöjt långtidsblodsocker (01:06:23) Resten av doktorsavhandlingen lär bli ytterligare analys av tidigare data

Caroline, Jacob och Erik diskuterar två nyhetsartiklar från veckan som har gått. En i SvD som handlar om veganer som i smyg börjat äta kött igen eftersom de upplevt att de inte mått bra med sin kost eller att de känt ett ökande begär efter att få äta kött igen. Artikeln tar också upp en del kring biotillgängligheten av näringsämnen i de nya köttsubstituten som kommit ut på marknaden de senaste åren.

Efter det diskuteras en artikel i DN som påstår sig handla om vilka kolhydrater som är bäst att äta för att hålla vikten. Men i själva verket har studien tittar på stora kostmönster där inte bara typen av kolhydrater ar skiljt sig utan även andra saker likt intaget av processat kött och sötsaker.

Till sist blir det en kort notis kring en ny trend på sociala medier där man varnar människor för att dricka havredryck eftersom det ska ge en ?spike? av blodsockret.  

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack (00:01:33) En snabb ny introduktion av oss (00:04:11) Överger veganismen: ?Flera äter kött i smyg? - enlig SvD (00:30:35) Så väljer du rätt kolhydrater för att hålla vikten - enligt DN (00:38:33) Oatly påstås vara dåligt eftersom det ger en "spike" av blodsockret

Erik, Caroline och Jacob diskuterar netflixdokumentären ?You are what you eat ? a twin experiment? där vi får följa fyra tvillingpar där den ena tvillingen ska äta vegankost medan den andra ska äta en nyttig blandkost. Dokumentären är skapad av samma personer som stod bakom dokumentären The Game Changers som var väldigt populär under 2019 men samtidigt också fick mycket kritik för att den var missvisande och vilseledande.

Samtidigt som de fyra tvillingarna i You are what you eat fick äta sina dieter så var det 18 andra tvillingpar som gjorde en liknande resa och resultatet för alla deltagarna är publicerade i en studie med titeln Cardiometabolic Effects of Omnivorous vs Vegan Diets in Identical Twins och resultatet från den diskuteras också ingående.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack - Brutet nyårslöfte och trasiga bilar (00:05:28) Snack kring Netflixdokumentären "You are what you eat" (00:10:04) Varning - det här är inte hälsotips! (00:12:04) Information om vad som gjordes i den faktiska studien som nu är publicerad (00:24:01) Upplägget på dokumentärserien "You are what you eat" (00:26:16) Det är mycket reklam för personer som tjänar pengar på det här (00:31:33) Om sjundedagsadventisterna i Loma Linda (00:35:14) Det är mycket som man ska testa men tittaren får inte veta särskilt mycket (00:37:09) Porrtestet!! (00:43:14) Bakterier kan spridas men hur stort är problemet i praktiken? (00:45:53) Det klassiska konspirationskortet kring köpta kostråd och forskare (00:48:13) Det tydligaste exemplet på filmens otroligt stora bias (00:54:21) Det är oklart om TMAO är en kausal riskfaktor

Erik, Caroline och Jacob diskuterar först en ny studie i JAMA Internal Medicine med titeln ?Effect of an Intensive Food-as-Medicine Program on Health and Health Care Use? där man försökt att förbättra blodsockerkontrollen hos typ 2 diabetiker med hjälp av utbildning och mycket stöd samtidigt som man också tillhandahöll nyttig mat gratis till deltagarna för att täcka tio måltider varje vecka i ett helt er. För en kostnad på uppskattningsvis drygt 20 000 på ett år så fick man ingen mätbar effekt på något av utfallen jämfört med förändringarna i en kontrollgrupp.

Efter det diskuteras ett inlägg av Johannes Cullberg på Instagram där han påstår att han skäms över att vara svensk eftersom livsmedelsverket inte ger några råd kring det som kallas för ultraprocessad mat.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om positiva och negativa saker i livet (00:11:07) Food as Medicine intervention har ingen effekt alls på typ 2 diabetikers blodsockerkontroll (00:34:39) Jacob har tappat sina behörighet till vetenskapliga artiklar via universitet (00:35:21) Johannes Cullberg skäms över att vara svensk (00:39:39) Brasiliens kostråd från 2014

Första avsnittet för 2024 och för första gången är alla panelmedlemmar med samtidigt i podden. Caroline, Erik, Linnea och Jacob diskuterar lite kring året som har gått och vad de tror kan bli heta ämnen under det nya året.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Alla fyra är med i podden för första gången (00:04:57) Panelens nyårslöften (00:11:52) Kort genomgång av året som har gått för podden (00:13:13) Årets mest lyssnade avsnitt (00:14:41) Carolines spaning inför nästa år (00:26:17) Det lär blir mer snack kring ultraprocessad mat och diskussioner samt forskning kring mekanismer

Erik, Caroline och Jacob svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 99 av Hälsoveckan by Tyngre. Det blir bland annat en diskussion kring hur bra midjemått fungerar för att identifiera fetma eller ökad risk för sjukdom, om sockerfri choklad är bättre trots att det innehåller lika mycket kalorier som vanlig choklad och om kiropraktik är pseudovetenskap?

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Är Kalle Ankas jul inne på sin sista vers? (00:04:03) Om det är så viktigt med järn till småbarn, varför ger man det då inte som tillskott likt d-droppar? (00:08:41) Hur kan det finnas ett midjemått som avgör risk för sjukdom? (00:26:58) Är sockerfri choklad bättre än vanlig choklad när de innehåller lika mycket kalorier? (00:29:06) Är kiropraktik en bluff? (00:36:49) Våra tankar kring ozempicbristen idag

 

I sista avsnittet innan julen är det mycket fokus på julen och både saker som verkligen hör den till och annat som vissa verkar koppla till den av lite oklara anledningar. Först börjar dock avsnittet med en diskussion kring en ny studie på fetmamedicinen Tirzepatide där man visar att människor börjar gå upp i vikt igen om de inte längre får medicinen. Viktuppgången var dock långsammare än själva viktnedgången och vi diskuterar därför om möjliga framtida lösningar där personer kanske kan minska på dosen över tid eller kanske glesa ut på doserna.

Efter det så kommer vi in på en artikel från hjärt- och lungfonden med titeln ?Julstress är inte bra för hjärtat?. Huvudämnet i den artikeln är att infarkterna ökar över jul och nyår. Tillsammans med den informationen ges dock en del hälsoråd som även om de är bra som generella råd att följa året runt inte lär ha någon nämnvärd effekt på en persons risk för infarkt om hen bara följer dem över julen.

Till sist så diskuterar Caroline, Jacob och Erik lite kring hur man kan förhålla sig till all extra mat och energi som brukar finnas tillgänglig över helgerna.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack med fokus på den stundande julen (00:04:54) Vad händer i fall man slutar med fetmamedicinerna efter en viktnedgång? (00:29:05) Vad kan orsaka att det sker fler hjärtinfarkter under julhelgen (00:43:03) Hur kan man förhålla sig till all extra mat under jul och nyår?

Erik och Jacob får hålla låda själv i avsnitt 97 av Hälsoveckan by Tyngre. I detta avsnitt diskuteras dels ett kort klipp från Agnes Wold där hon säger att hon tycker att rådet om 10 000 steg är överdrivet och efter det blir det en diskussion kring en artikel i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad där Kerstin Bismark utlovar viktnedgång bara man följer hennes fyra, ganska oklara, råd.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack - VAB hemma hos Gudiol (00:02:39) Erik tycker pepparkakan är överskattad (00:05:31) Agnes Wold säger att snacket om 10 000 steg är överdrivet (00:08:54) 10 000 steg om dagen är kanske ett onödigt högt tal? (00:15:58) Överskattar folk hälsoeffekterna från mycket träning istället för måttlig? (00:24:52) Fyra råd som ger garanterad viktnedgång enligt Kerstin Bismark (00:26:01) 1 Ät inte för sent på kvällen (00:32:53) 2 Avstå från mellanmål (00:35:22) För stort fokus på att man SKA äta ofta tror Jacob kan försämra kosten i stort (00:39:44) 3 Rör på dig mer (00:42:13) 4 Fasta ger snabbare frisättning av fett (00:44:15) När man äter har små effekter i jämförelse med vad man äter (00:45:31) Fasta verkar om något vara lite negativt för kroppssammansättningen (00:51:32) Jacob tror inte att råden bara för sig själv hade gett viktnedgång hos alla

Avsnitt 96 av Hälsoveckan by Tyngre tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner för att diskutera de senaste veckornas rubriker och diskussioner kring mens och träning. Både svenska fotbollsförbundet och svenska basketförbundet har startat kampanjer samtidigt som en del företag även de har lanserat sina kampanjer för att sätta fokus på frågan.

Tyvärr har den information som kommit ut haft en hel del brister både när det gäller en del av sakerna som tas upp men också i att det finns betydelsefulla saker som inte nämns.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Helena Kopp Kallner är tillbaka (00:04:43) De flesta har ingen koll på hur en menscykel ser ut (00:07:37) Hur den typiska menscykeln ser ut under en kvinnas liv (00:12:05) Det går inte att veta hur hormonerna är hos en viss kvinna utan att faktiskt mäta dem (00:13:47) Hur hormonella preventivmedel fungerar (00:19:47) En hel del kvinnliga idrottare påverkas av sin menscykel (00:22:04) Att menstruera så mycket som kvinnor gör idag är sannolikt inte "naturligt" rent historiskt (00:25:52) Presterar som kvinnor grupp bättre eller sämre under olika delar av cykeln? (00:27:20) Det finns en hel del studier på menstruation och prestation men det är väldigt svårstuderat och den praktiska nyttan är troligen låg (00:34:58) Det är också svårt att veta vad man ska ha för outcome (00:37:16) Troligen gör man det bara svårt i onödan för kvinnor (00:41:27) Det finns inget bra stöd för att periodisering efter menscykeln ökar prestationen (00:46:29) Saker som kan visa sig på djur i labb går inte alltid att hitta i människor som lever fritt (00:49:11) Att man bör äta olika under olika delar av cykeln finns det inga belägg för

I avsnitt 95 av Hälsoveckan by Tyngre har Jacob först en uppföljning kring avsnittet om att region värmland erbjuder nyblivna mammor hjälp med viktnedgång efter graviditeten. Efter det så blir det en diskussion kring Ultraprocessad mat. Som utgångspunkt i den diskussionen använder vi en ny studie där forskare har tittat på sambandet mellan intag av olika typer av ultraprocessad mat och hälsa i EPIC-kohorten.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Försnack om barn som förstör sina hem (00:03:08) En uppföljning kring region värmland och tolkning av dagens forskning (00:19:43) Ultra processad mat och metabola sjukdomar i EPIC-kohorten

Erik är sjuk så Jacob och Caroline håller i taktpinnen i avsnitt 94 av Hälsoveckan by Tyngre. Väldigt passande så blir ämnet någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

En historia som började i slutet av 2016 när en vid den tiden väldigt känd forskare kring ätbeteende, Brian Wansink, skrev ett inlägg på sin blogg där han i princip avslöjade att hans doktorander höll på med väldigt uppenbar p-hacking. Det här i sin tur ledde till att forskare började titta närmre på Wansinks publicerade studier och de fann många saker som helt omöjligt kunde stämma. Till sist var det mängder av Wansinks studier som blev tillbakadragna och han förlorade sin tjänst på Cornell University.

Många av resultaten som Wansink publicerat kändes dock ?självklara? på något vis och några av de effekter som han rapporterade har även andra forskarlabb rapporterat. Nyligen publicerades också en väldigt väl utförd replikationsstudie av ett av Wansinks mest kända experiment där försökspersoner fick äta soppa från en skål som aldrig blev tom.

Efter det här så förklarar även Caroline varför det är en dålig idé att använda sig av ipren eller annan NSAID som smärtlindring i fall man ska göra något väldig ansträngande.  

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Kort intro (00:01:51) Wansink, p-hacking, resultat man vill tro på och betydelsen av replikation (00:30:56) Problemet med ipren som smärtlindring när du ska göra något väldigt jobbigt

Linnea är tillfälligt tillbaka från mammaledighet och tillsammans med Erik, Jacob och Caroline så diskuteras veckans rubriker kring att barnmorskemottagningar och dietister i region värmland har börjat samarbeta för att kunna erbjuda nyblivna mammor hjälp med att gå ner i vikt efter graviditeten om de så önskar.

Linnea börjar med att förklara vad man har gjort i studierna som metoden bygger på och sedan går vi vidare in på den orimliga och rimliga kritiken som har riktats mot metoden och kommunikationen kring den.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Kort introsnack och Linnea gör ett tillfälligt återbesök (00:01:38) Region Värmland erbjuder hjälp för personer som vill gå ner i vikt efter graviditet (00:42:38) De otroligt dåliga argumenten emot interventionen och felaktiga påståenden kring diethjälp inom vården (01:01:09) En del av kritiken som Jacob tycker har varit rimlig

Caroline är borta så Jacob och Erik sitter själva i avsnitt 92 och diskuterar tre olika rubriker från veckan som har gått som alla berör samma ämne, fetmamedicinen semaglutid och andra kommande mediciner.

Förra veckan var Jacob med i Nyhetsmorgon på TV4 för att berätta lite om de nya medicinerna och bara någon dag tidigare så publicerade Svenska Dagbladet två artiklar på ämnet. Den första med titeln ?När medicin blir bantarnas förstaval? och den andra med titeln ??Bantningsmedicinernas King Kong? snart här?. Utifrån de här så diskuterar Jacob och Erik sedan biverkningarna vi känner till från dessa mediciner, vilka vinsterna är, vad som eventuellt skulle kunna ske i fall man framöver hittar någon mer ovanlig biverkning med mera.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Försnack om bla TikTok (00:05:50) Snack kring de nya fetmamedicinerna och nytta vs risk vid behandling för olika grupper

I avsnitt 91 av Hälsoveckan diskuteras en nyhet i SVT om en kvinna inte har fått lov att teckna en sjuk- och olycksfallsförsäkring på grund av hennes BMI som var över 30. Det blir framför allt en hel del kring skillnaderna mellan en individs risk och risken på gruppnivå där det är stor skillnad mellan hur försäkringsbolag arbetar och hur man tänker inom sjukvården. Något som blandas ihop lite i reportaget i SVT.

Dessutom så läxar Dr Mellberg upp alla oss svenskar lite kring får lite för höga nonchalans mot covid-19 och andra virus som härjar. Och så får du en kort diskussion kring sommartid och normaltid samt en förklaring till varför Caroline oftast blir irriterad när hon ser rosa bandet.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack - Jacob ska resa till värmen och Caroline fryser (00:04:08) Kvinna blir nekad sjukförsäkring pga för högt BMI (00:28:52) Om du är sjuk från ett virus så sätt dig inte i ett väntrum när du söker vård (00:32:50) Caroline önskar att dagarna var 25 timmar långa alltid (00:39:23) Caroline tycker till om rosa bandet och att olika sjukdomar värderas olika "fina"

Erik Dunåker och Caroline Mellberg diskuterar fenomenet detox med utgångspunkt i magasinets Filters utmärkta reportage i ämnet, Avgifta på låtsas.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack - ingen Gudiol i dagens podd (00:03:23) Tankar kring Filters artikel om detox med titeln "avgiftning på låtsas"

Avsnitt 89 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om två olika artiklar i DN. Först ut diskuterar vi artikeln ?Forskning: Lagom tjocka lever längst?. I artikeln berättar man om ett fenomen som man har sett i observationstudier de senaste åren där personer med lite övervikt, normalt sett BMI 25-27,5, ofta verkar vara i lägre risk att avlida under några års uppföljning jämfört med personer som har ett BMI som normalt sett klassas som normalviktigt, det vill säga ett BMI mellan 20-25.

Efter det så diskuterar vi även en studie där man har tittat på vilka blodmarkörer som utmärker svenska personer som har blivit över 100 år gamla. Titeln på den artikeln var ?Vill du bli 100 år? Det här bör du hålla koll på?.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om att Jacob numera fryser i kallt väder (00:03:39) Lagom tjocka lever längst - fetmaparadoxen i DN (00:38:34) Vad du behöver hålla koll på om du vill bli 100 år

I avsnitt 88 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob, Erik och Caroline en ny studie som påstår sig ha visat på en ökad risk för autism hos pojkar om mamman dricker något med aspartam under graviditet och amning.

Efter det följer en kort diskussion kring grounding eller earthing som det ibland också kallas. Finns det faktiska hälsofördelar av att gå barfota på jord?

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack (00:01:56) Är det farligt för barnet att få i sig sötningsmedel under graviditeten? (00:28:56) Fungerar grounding eller earthing för att förbättra hälsan via negativa joner?

Erik, Caroline och Jacob diskuterar i artikel i SvD där det påstås att professorer är eniga om att vi bör sluta läsa kalorierna på förpackningar. Det är en spretig och udda artikel utan något tydligt budskap men själva frågan är intressant i sig så det blir en bra diskussion.

Efter det så ger vi oss ut på djupt vatten för att diskutera mobiler och ungdomar då en ny rapport har visat att de få en otrolig mängd notifikationer varje dag och det är oklart hur en sådan sak kan tänkas påverka saker likt koncentration och stressnivåer.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack (00:06:45) Artikel i SvD om att man inte ska läsa kaloriinnehållet på förpackningarna (00:33:36) Vi spekulerar fritt kring om mobilnotifikationer påverkar ungdomar negativt

Avsnitt 86 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om en ny studie från Danmark där man visat att bland barn och unga vuxna så verkar vikten i befolkningen öka redan under 40-talet och sedan fortsatte den ökningen över 20 år.

Ökningen skedde endast hos personerna som redan vägde som mest men studien väcker ändå lite frågor kring när det vi kallar för fetmaepidemin faktiskt började.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack occh uppföljning kring gymnastik i grundskolan (00:05:09) När Jacob blev arg och gick hem från skolan när han var typ 10 år (00:14:57) Började fetmaepidemin betydligt tidigare än man tidigare trott?

Caroline är äntligen tillbaka efter arbete och semester. Denna gång tar hon också upp en helt personlig åsikt som hon tyckte att hon ville förmedla till alla er lyssnare.

Innan det så hinner vi dock med en diskussion kring hur Jacob har blivit instagrams Voldemort och huruvida det är en bra eller dålig idé att servera makaroner och köttbullar varje dag på skollunchen i grundskolan?

Det mesta av tiden läggs dock på att diskutera en artikel i Washington Post om hur matindustrin betalar dietister som också arbetar som influensers för att göra reklam för deras produkter och kategori av livsmedel. Vad är egentligen okej att göra reklam för när man har en legitimation och representerar en större yrkeskår?

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Jacob som Voldemort på sociala medier (00:08:51) Köttbullar och makaroner varje dag på skollunchen (00:13:34) Dietister som är influensers som har betalda inlägg från sockerindustrin (00:45:25) Dr Mellberg tycker att vi ska släppa obligatorisk duschning efter idrotten i grundskolan

Caroline är uppe i fjällen och vandrar så Jacob och Erik står själv för innehållet i avsnitt 84 av Hälsoveckan by Tyngre. Ämnet är dokumentären ?Min Tjockumentär? som visas på SVT och SVTplay. I dokumentären får vi följa artisten och komikern Fredrik Boltes före och efter han genomgått en gastric bypass, en form av fetmaoperation.

I avsnittet börjar vi med att berätta om delar av dokumentären och vad vi själva tyckte om innehållet både när det gäller den fakta som presenteras och det rena underhållningsvärdet. Sen efter det diskuteras också en del av de reaktioner som vi har sett i tidningar och på sociala medier.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack - Jacobs katt har återvänt efter en vecka (00:03:45) Diskussion och reflektioner kring dokumentären Min Tjockumentär (00:05:53) Statistiken kring obesitasoperationer varierar över tid pga förbättrad teknik och eftervård (00:07:40) Kirurgi och ortopedi har sällan en ordentlig placebo i sina studier (00:12:16) Min Tjockumentär och Fredrik Boltes bakgrund när det gäller viktkontroll (00:14:02) Boltes hade för stunden inga sjukdomar som tydligt påverkar chanserna att leva länge (00:17:39) Om dokumentären tolkas som reklam för gastric bypass så har man dålig koll på risk vs vinst med operationen (00:24:45) Har du en riskfaktor över lång tid så ökar risken för allvarligare sjukdomar (00:29:23) Mediciner kan du ofta sluta med och bli av med biverkningar, det gäller inte riktigt för operationerna (00:31:08) Dokumentären är väldigt bra gjord - underhållande, berörande och tankeväckande (00:37:30) De små informationsfilmerna är förenklingar (00:41:59) Dokumentären återger statistiken kring fetmaoperationer på ett rättvist och bra sätt (00:45:29) De positiva och negativa reaktionerna på dokumentären i media och på sociala medier (00:47:13) Du kan ha en sjukdom utan att du ses som sjuk av dig själv och/eller andra (00:52:08) Dokumentären känns kroppspositivistisk men samtidigt skickar han iväg en peak till rörelsen i slutet (00:55:11) Boltes oro för att hans son ska hamna i samma situation som han var (00:59:05) Dokumentären har bra inslag om hur vår omgivning påverkar oss människor på gruppnivå (01:00:14) Långtidsresulaten för fetmaoperationer är bra även efter 15-20 år (01:01:11) Du kan inte ta enskilda personer och säga något om det blev bättre eller sämre viktmässigt (01:04:08) De negativa hälsoeffekterna från riskfaktorer beror på dosen över tid (01:07:52) Individen kontra samhällets ansvar i fetmafrågan

I avsnitt 83 diskuterar Jacob Gudiol och Erik Dunåker sambandet mellan socker och typ 2 diabetes. Som utgångspunkt har vi en ny observationsstudie där man har undersökt sambandet mellan tre olika sätt att mäta sockerintag och risken att få diagnosen typ 2 diabetes över drygt 10 års uppföljningstid.

Först blir det dock en längre introduktion kring vad den tidigare forskningen på socker har visat. Det finns i dessa studier en tydlig skillnad mellan sockerintag via dryck och sockerintag via föda. Om människor får i sig mycket socker från sockersötade drycker så tenderar de att vara i ökad risk för flertalet sjukdomar medan sambandet mellan rapporterat intag av socker från fast föda vanligen visar på inget samband eller att ett högre sockerintag ger en lägre risk för sjukdom.

Genom att försöka mäta sockerintaget med hjälp av ett food frequency questionaire, en sju dagars kostdagbok och en biomarkör i urinen så fick forskare i den här nya studien in tre olika mått för sockerintag. I de två första måtten fann de, likt tidigare studier, en så kallad negativ korrelation mellan intaget av socker och risken för typ 2 diabetes. Det innebär att personer som rapporterade att de åt mer socker var i lägre risk för typ 2 diabetes. Tvärt om vad de flesta nog skulle gissa på.

När man däremot tittar på deltagarnas intag av socker via en biomarkör så finns inte den negativa korrelationen kvar utan istället är socker om något negativt, dvs det ökar risken för sjukdom. Den största delen av riskökningen verkar dock ske via en ökning i fettmassa/BMI.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack kring bortsprungna katter och musiksmak (00:05:56) Studie som tittar på sambandet mellan sockerintag och diabetes typ 2 (00:06:34) Den stora utmaningen i att veta vad människor verkligen äter (00:08:36) Biomarkör för sockerintag via att mäta socker i urinen (00:16:12) Tidigare studier på socker har inte visat på några större negativa samanband för socker i mat (00:27:58) Många deltagare blev få efter exklusion och sen fick ännu färre typ 2 diabetes (00:41:22) Det tar lång tid att göra bra observationsstudier (00:48:59) Risken med att försöka förklara händelser med mekanismer inann man vet om mekanismen är betydelsefull

Hälsoveckan by Tyngre avsnitt 82 handlar om en ny studie där man jämfört sötningsmedel mot vatten och en artikel som tar upp olika medicinska myter i Dagens Nyheter.

Först tittar vi lite på en ny studie sponsrad av läskindustrin där de har jämfört viktnedgången hos deltagare som får dricka lightläsk eller vatten under en diet. Deltagarna fick alla hjälp med att försöka ställa om sin livsstil och börja äta mindre energi men en grupp fick också lightdryck medan en annan grupp fick vatten att dricka. Resultatet efter 12 veckor visade på ingen skillnad i viktnedgång och små skillnader när de gäller midjemått och långtidsblodsocker som i praktiken troligen inte är särskilt meningsfulla.

Efter det blir det en längre diskussion kring en lista med tio medicinska myter i Dagens Nyheter.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack (00:01:18) Lightdryck vs vatten under en viktnedgång (00:14:07) 10 medicinska myter enligt DN

I avsnitt 81 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar vi en ny review släppt av Cochrane på så kallade ?Blue?light filtering spectacle lenses?. Vi öppnar dock upp med en ganska lång diskussion kring hur vår dygnsrytm påverkas av ljus, varför det är ett större fokus på just blått ljus och varför man tror att det skulle kunna hjälpa att filtrera ut blått ljus på eftermiddagen och kvällen.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack med fler historier kring Eriks sportbil (00:02:38) Vad säger forskningen kring blått ljus glasögon?

I detta avsnitt är Erik Dunåker jävig då han precis denna vecka börjat arbeta för ett företag som bland annat hjälper personer med fetma att gå ner med hjälp av sådana mediciner som vi tar upp i avsnittet.

Fetma och fetmamediciner är ämnet för dagen i avsnitt 80 av Hälsoveckan by Tyngre där avsnittet börjas med att diskutera en nypublicerad studie där man har undersökt hur vanligt det är att människors vikt förändras över tid på olika vis. Till exempel så visade studien att av 4 miljoner personer med BMI 30-35 så var det endast 1 av 150, eller 0,7% som gick ner till normalspannet för BMI, 18,5-15. Överlag är datan tydlig med att stora förändringar i vikt är ovanliga i befolkningen även om en hel del går från till exempel BMI 30-35 till BMI 25-30 och vice versa.

Efter det så diskuterar vi fetmamedicinerna som har kommit på marknaden de senaste åren och andra som är på väg ut. Vi går igenom lite kring hur studierna har sett ut, vad man finner för effekter, vad man tror kring biverkningar. Vi lägger också ett lite större fokus på SELECT som är en nyligen avslutad studie där man fann att medicinen Semaglutid minskade risken för en allvarliga kardiovaskulära händelser, hos personer med fetma och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, med 20 procent.

Till sist nämner vi också kort även en artikel i DN där Isobel Hadley-Kamptz lyfter flera bra poänger runt fetmamedicinerna och hur de diskuteras av vissa typer, Varför firar inte alla mirakelmedicinen mot övervikt?.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack kring livet och verifieringar på sociala medier (00:09:05) Sannolikheten att någon i befolkningen tappar 5% vikt eller går ner till normalvikt beroende på utgångsläget (00:13:21) De flesta stannar inom sin BMI-kategori över 3-13 år (00:20:44) Andelen personer som går från kategori ovanför normalvikt till normalvikt (00:24:29) De flesta som vill gå ner i vikt har väldigt höga förväntningar och ser därför nästan allt som ett misslyckande (00:31:01) Allmänt snack kring dagens nyare fetmamediciner baserade på så kallade intekriner (00:36:53) Medicinerna idag och det nästa som är på gång (00:38:45) Resultaten för de här studierna är upprepade i flera stora RCT med tusentals deltagare (00:43:56) Semaglutid har betyande effekt på hjärt och kärlsjukdom hos personer med fetma och andra riskfaktorer (00:48:38) Andra inkommande mediciner har haft större effekt i sina studier (00:53:10) De kända biverkningarna just nu är samtliga snälla (00:54:28) Medicinerna funkar genom att ändra på människors förhållande till mat (00:56:59) EMA tittar för närvarande på en eventuell ökning i självmordsrisk (00:59:05) Det är flera varianter på fetmamediciner på gång idag (01:01:52) När ska man sätta in en sådan här medicin om bilden för biverkningar förblir lika positiv? (01:05:11) En bra krönika i DN om varför så många trots allt verkar negativa mot medicinerna (01:07:03) Det är en bedrift att vara normalviktig som vuxen idag men mycket beror ändå på dina gener (01:11:25) Erik är jävig då han precis börjat ett nytt jobb med att hjälpa fetmapatienter med bla de här medicinerna

Jacob, Caroline och Erik diskuterar en artikel i NY Times med titeln How Fake Science Sells Wellness i avsnitt 79 av Hälsoveckan by Tyngre. Artikeln handlar om hur saker som låter vetenskapliga används för att sälja produkter.

Förutom de sakerna som nämner i artikeln så kommer diskussionen också in på hur influenser säljer via att människor upplever en nära kontakt med sina kunder. Dessutom funderas det kring var gränsen går för när för mycket hyllande av sina egna produkter går från vanlig sälj till att vara negativt eller något som bör förbjudas?

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Semestern är på sätt och vis inte riktigt slut (00:02:06) Bra pinnar och fina stenar (00:04:43) Hur företag använder sig av påståenden som låter vetenskapliga för att sälja sina produkter (00:06:42) Människor som tror på vetenskap blir lättare lurade av påståenden som låter vetenskapliga (00:08:42) Influensers som bygger förtroende med bra saker och blandar ut det med trams (00:12:07) Ingredienser som inte har någon funktion lyfts fram som viktiga (00:15:41) Det finns godkända hälsopåståenden kring ämnen men de är sällan intressanta i praktiken (00:19:43) Svenska Dagbladets blunder då de skulle prata om naturlig glass (00:24:11) När det finns referenser men studierna stödjer inte det som sägs (00:29:25) Påståendet att någonting är "kliniskt testat" (00:31:45) Vad är okej i säljsnack och vad är så illa så det bör stoppas?

Avsnitt 78 av Hälsoveckan tillägnas nyheten om att aspartam har hamnat på nivå 2b i IARCs gradering kring ämnens carcinogena egenskaper. Att något ligger på nivå 2b innebär att det bedöms som möjligen cancerskapande. För att hamna på den nivån krävs det vanligen att det finns några djurstudier som antyder att det kan öka risken för cancer medan forskningen på människor är skral.

Det som är viktigast i det här sammanhanget är dock att IARC inte tar någon hänsyn till dosen i sin utvärdering. De tittar alltså uteslutande på det som kallas för hazard eller risk. Så oavsett om det krävs fullständigt orimliga doser av ett ämne för att det ska bli ett problem så hamnar det på deras lista.

Det finns många andra organisationer som tittar på det som egentligen är mer intressant, risken. När dessa organisationer tittar på möjliga risker med att få i sig aspartam i de doser som människor konsumerar det så finner man ingen som helst orsak till oro. Detta bekräftades också av WHOs organ som tittar på dessa saker JECFA som släppte sin rapport samtidigt som IARC.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack med bara Jacob och Erik (00:01:24) Eriks hjärnskakning är på bättringsväg (00:03:43) IARC och risken för cancer från aspartam (00:07:54) IARCs gradering av evidensen från 1-3 (00:08:56) Grupp 2A: Förmodligen carcinogent för människor (00:11:00) Grupp 2B: Möjligtvis carcinogent för människor (00:12:20) När man varnade för kaffe på alla café i Kalifornien under en kort tid (00:14:51) IARC har tidigare haft en grupp 4 men den användes aldrig så den togs bort (00:15:20) Uttalanden från IARC har lett till misstolkningar flera gånger förr (00:20:26) Det finns en del frågetecken kring hur allting har gått till från IARC (00:28:09) Det finns ämnen som tillhör grupper högre på IARCs lista som vi alla konsumerar regelbundet

I avsnitt 77 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik, Jacob och Caroline två olika tidningsrubriker från i veckan. Först diskuteras en bra artikel om Australiensiska damlandslaget i fotboll där deras lagläkare och sport science ansvarig berättar om hur forskningen ser ut kring träning kring menscykeln och vad de försöker göra rent praktiskt i laget nu under VM.

Efter det diskuteras en reklamartikel för Johannes Cullbergs nya bok där han berättar om någonting som han kallar för ?mjukfasta?. Detta nya begrepp verkar i praktiken bara innebära det klassiska 90-talsrådet att man inte ska äta för sent på kvällen. Utöver det så diskuterar vi sju påståenden som görs kring fördelar med att fasta i artikeln och hur stor vikt som ordet ?kan? kan bära när man gör påståenden kring effekter.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Erik förstörde första introt så nu blev det snurrigt snack om en alternativ värld (00:02:33) Nytt snack kring menstraution och dammästerskap i fotboll (00:04:05) En bra artikel kring att följa menscykeln hos idrottare inom ett lag (00:07:36) Forskningen på menscykeln och prestation har ökar men där är få konkret användbara saker (00:22:37) Ät inte sent på kväll är nu döpt om till mjukfasta (00:23:33) Johannes Cullberg gör lösa och ospecifika påståenden i Expressen (00:25:59) Sju fördelar med mjukfasta...eller?

Erik, Jacob och Caroline diskuterar fenomenet ?hormonell obalans? som verkar finnas lite överallt på sociala medier idag. Som utgångspunkt har vi en artikel i Time Magazine med titeln, You Don?t Need to Balance Your Hormones. I den artikeln länkades även en studie med titeln Like a ?finely-oiled machine: Self-help and the elusive goal of hormone balance? som diskuteras en del.

Även om det självklart är så att man kan må dåligt på grund av hormoner som inte är som de ska så är begreppet hormonell obalans som det används i sociala medier meningslöst. Det säger ingenting konkret om vad som är fel eller hur det ska åtgärdas. Istället är det mer någon slags luddig drömbild av det perfekta livet och om du känner att du är långt ifrån det så påstås det bero på dina hormoner. Om det sedan blir bättre så har du fixat hormonerna. I studien som diskuteras har man till exempel granskat 25 olika böcker som påstår sig handla om hormonell obalans och i ingen av böckerna så definieras begreppet för läsaren.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Kort intro om vardagslivet (00:02:18) Diskussioner kring hormonell balans och obalans enligt internet (00:03:41) Snack utifrån artikeln "You Don?t Need to Balance Your Hormones" (00:06:02) När saker upprepas om och om igen är vi mer benägna att tro att det är sant (00:07:33) Det finns korn av sanning bakom det mesta som påstås (00:09:24) Livsstil påverkar fertiliget men det råden görs ofta allt för specifikt och "dömande" (00:11:54) Forskningen på kaffe och infertilitet (00:13:34) Att tipsa om saker och prova saker är helt okej...men (00:14:43) Varningstecken på att det du läser kan vara vilseledande (00:19:00) Testar du mycket får du mycket falska positiva resultat (00:21:20) Tester utan kontext eller misstanke om diagnos säger sällan något vettigt (00:24:29) Om något faktiskt är ur balans så behöver man specificera vad som avviker (00:31:11) Det definieras aldrig vad som verkligen menas med hormonel obalans (00:31:41) Fokuset på hormoner utan definitioner är idag även stort bland män (00:35:17) Du kan testa råden utan att bry dig om hur dina hormonnivåer ser ut (00:38:02) En hel del drar nog till med hälsopåståenden kring deras kost för att sälja in recepten

Erik, Jacob och Caroline fortsätter lite på spåret kring socker i avsnitt 75 av Hälsoveckan by Tyngre. Men från att ha diskuterat blodsocker och blodsockerkontroll i avsnitt 73 och 74 så blir det i det här avsnittet en diskussion kring socker i vår mat.

Först diskuteras en artikel i SvD som handlar om sockerberoende. Det här en bra artikel som nyanserar frågan kring beroende av livsmedel överlag och förutom att diskutera innehållet så tar även panelen upp andra aspekter kring frågan.

Efter det blir det en diskussion kring nya NNR 2023 och den maxgräns på 10 energiprocent fritt socker som har satts där. Henrik Ennart har skrivit en artikel i SvD där han är kritisk mot den gränsen men samtidigt så framställer han inte forskningen på ett rättvist sätt och därför lämnar han troligen läsaren med en felaktig bild av beslutets rimlighet. 

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack som inte är helt aktuellt (00:03:18) En bra artikel om sockerberoende i SvD (00:31:27) Ennart är kritisk mot att NNR 2023 fortsatt har max 10E% socker som gräns

Som en uppföljning på förra veckans avsnitt om individuella svar på samma måltid vid olika tillfällen så svarar Caroline, Jacob och Erik på era lyssnarfrågor i det här avsnittet av Hälsoveckan by Tyngre.

Det diskuteras bland annat om du verkligen går att känna av i fall blodsockret är lågt eller högt? Och vilken betydelse kan lite toppar och dalar i blodsockret ha på hälsan om inga toppar är för höga och långtidsblodsockret är stabilt och bra?

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Carolines misslyckade bergsbestigning (00:01:44) Era frågor relaterat till blodsockerkontroll och blodsocker efter måltider (00:01:59) Kan man känna av om man har högt eller lågt blodsocker (00:04:56) Vad som är frisk eller sjukt är egentligen en flytande gräns (00:15:41) Socker kontra mjöl när det gäller påverkan på blodsockret (00:23:18) Är en vältränad kropp bättre på att ta hand om blodsockret efter en måltid? (00:28:23) Hur kan stress påverka blodsockret? (00:30:59) Är det rimligt att fokusera på blodsockret om man är till synes frisk? (00:40:23) Kan man ha för lågt långtidsblodsocker?

Blodsockerkontroll efter en måltid är ämnet för Avsnitt 73 av Hälsoveckan by Tyngre. Kevin Hall och hans forskargäng har publicerat en andrahandsanalys av deras väldigt välkontrollerade dietstudier där de har tittat på hur blodsockret varierar när man bär en kontinuerlig blodsockermätare och äter samma måltider vid olika tillfällen.

De fann att variationen mellan måltider med samma mat var i samma storleksordning som variationen mellan helt olika måltider med samma makronutrientinnehåll. Det var också en betydande skillnad i resultat mellan de två olika kontinuerliga blodsockermätare som användes i studien. De huvudsakliga resultaten som vi diskuterar finns också presenterade i ett inlägg på instagram som du hittar här,

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Stökigt intro om arbete i Gällivare och fotbollstränande (00:05:36) Variationen i blodsockersvar mellan exakt samma måltider olika dagar (00:18:07) Hur mycket varierar blodsockersvaret inom en och samma person jämfört med mellan personer? (00:20:10) Vi har ingen data som säger att blodsockertoppar efter en måltid i sig är dåligt på sikt (00:26:39) Svag korrelation mellan blodsockersvaret från samma måltid vid olika tillfällen (00:35:08) De kontinuerliga blodsockermätarna är inte så precisa

Avsnitt 72 av Hälsoveckan by Tyngre bjuder på diskussion kring två nya studier. Först diskuteras en studie på cancerpatienter där man hade en hypotes om att tarmfloran från friska personer skulle hjälpa vid behandlingen hos cancerpatienterna. Så man förde över tarmfloran från friska till de sjuka och fann en tydlig effekt på tarmflorans sammansättning som var i den riktningen man hade önskat sig. Dock såg man om något en större risk för infektioner i interventionsgruppen jämfört med placebogruppen vilket alltså innebär att förändringen av tarmfloran om något verkade vara negativ för det som man egentligen är intresserad av.

Nästa punkt handlar om en ny analys av en studie som vi diskuterade redan i avsnitt 38. I studien har man gett en grupp en diet speciellt anpassade efter dem där målet är att minimera deras blodsockertoppar och hålla blodsockret stabilt över hela dagen. Det här uppnår man genom att först ta olika tester och samtidigt låta deltagarna mäta sitt blodsocker kontinuerligt över några dagar samtidigt som de skriver en kostdagbok. I den första studien som vi diskuterade i avsnitt 38 så berättade vi att den här dieten inte fungerade bättre för viktnedgång jämfört med ett råd om lågfettkost och mindre kalorier till kontrollgruppen. Nu har det släppts ytterligare en artikel baserat på samma studie där man har tittat på en mängd olika mått för blodsockervariation och blodsockerkontroll.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack med fotboll (00:08:54) Studie där man försökte förändra tarmfloran gav önskad förändring på den men negativa effekter i övrigt (00:21:29) En personligt anpassad diet för att få mindre blodsockertoppar gav ingen skillnad i blodsocker

I avsnitt 71 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny systematisk översiktsartikel på baljväxter och risken för hjärt- och kärlsjukdom som utfördes som en del av framtagandet av NNR 2023. I resultatet ser man att observationsstudierna och interventionsstudierna inte riktigt går hand i hand. Där är en betydande skillnaden i mängden baljväxter som äts i observationsstudierna och i interventionsstudierna som möjligen skulle kunna vara ett delsvar.

Efter det diskuterar vi några lyssnarfrågor om bland annat picklade grönsaker och greppträning för hälsan.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Jacob ska vara fotbollstränare igen, (00:06:01) Erik ska vara med i en golftävling som Tyngre annordnar (00:08:05) En ny systematisk översiktsartikel på hälsoeffekterna från baljväxter (00:21:22) Är picklade eller inlagda grönsaker något problem? (00:29:20) Finns det någon poäng i att träna upp greppet som motionär och för hälsan?

Linne är mammaledig och hennes vikarie, Caroline Mellberg, får presentera sig lite kort i början av avsnittet.

Efter det så blir det en diskussion kring fasta och så kallade fasteimiterande diet utifrån en artikel i SvD med titeln Ny metod: ?Ät och få ändå bästa möjliga fasteeffekt?. Artikeln handlar om ett upplägg som är framtaget av en forskare vid namn Valter Longo som är en ganska populär inom långtidslevnadsområdet då han har utfört en del intressanta studier på möss. Målet med hans diet är att man ska kunna äta en del mat samtidigt som man uppnår de effekterna som tros vara positivt med fasta.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Linnea är mammaledig och Caroline Mellberg vikarierar (00:03:52) Artikel om fasteimiterande diet i SvD (00:05:42) Studier på kalorirestriktion och längre livslängd är grunden till fasteuppläggen (00:08:40) Behöver man fasta eller ligger vinsten i låga kroppsfettnivåer? (00:14:24) Valter Longos uttalanden är bra men mycket är ändå gissningar (00:19:12) Longos forskning är preliminär och han säljer redan tillskott (00:25:18) Mindre studier på personer med ganska stabil form av cancer (00:26:36) Bra uttalande från en forskare som gjort en översiktsartikel på olika former av fasta (00:31:00) Det finns många stora överdrifter kring de eventuella effekterna från fasta (00:32:58) Du behöver ha en kalorirestriktion i många år för en ganska liten effekt (00:38:03) Behandling av cancer är ibland en svår avvägning mellan livslängd och livskvalitet (00:43:43) Kan man designa en studie som visar positiva effekter från en diet på faktisk cancer?

Dagens ämne i Hälsoveckan by Tyngre är olika metoder att ranka livsmedel från bra till dåligt. Framför allt fokuserar vi på NutriScore där en nyligen publicerad artikel påpekat att en stor majoritet av alla studier är positiva och bland de negativa studierna så är det stor övervikt av studier som på något vis är sponsrat av livsmedelsindustrin.

Förutom just den översikten så diskuterar vi även en hel del kring sponsrade studier överlag och hur man har sett att det kan påverka resultatet eller den bild man kan få av vetenskapen totalt sett. Vi kommer också in på andra former av bias som inte beror på sponsring från företag men där man ändå har sett att det kan påverka hur forskare väljer att utföra studier eller tolka den forskning som finns.

Vi kommer också in lite på NOVA vilket är det systemet där man använder sig av termen ultra-processad mat som det har snackats mycket om de senaste åren.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Försnack om graviditet och födslar (00:04:21) Industrin gillar inte NutriScore (00:05:43) Vad NutriScore är för någonting (00:10:00) NutriScores styrka är att det är öppet och uppdateras efter ny kunskap (00:11:59) Skillnaderna mot ultra-processad mat (00:20:51) Nästan alla studier finner positiva saker med NutriScore (00:22:20) Bland de studierna som var negativa var en stor andel sponsrade av livsmedelsindustrin (00:22:52) Skillnaden på narrative reviews och systematiska översiktsartiklar (00:25:24) Att studier sponsrade av företag oftast får en riktning som gynnar företagen är inget nytt (00:30:51) Det kan finnas bias som påverkar resultaten även utan industrisponsring (00:38:01) Hur den vetenskapliga processen går till förbättras succesivt (00:39:46) Vad vi personligen tycker om NutriScore jämfört med Nyckelhålet (00:46:31) Linnea kommer vara mammaledig från podden i ett antal månader framöver

Gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner gästar i avsnitt 68 av Hälsoveckan by Tyngre för att berätta om preventivmedel med fokus på hormonella sådana. I avsnittet får du veta vilka olika former av preventivmedel som finns och lite om fördelarna och nackdelarna med olika varianter.

Framför allt fokuserar vi på de olika hormonella preventivmedel som finns där vi går igenom kända fördelar och nackdelar tillsammans med en hel del myter. Du får också höra lite om hur det går till i praktiken när man försöker hitta en lösning som fungerar för en unik individ.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Kort intro med en hes Jacob (00:01:57) Helena Kopp Kallner är dagens gäst och källa till kunskap (00:03:42) De preventivmedel som finns idag och hur man kategoriserar dem (00:07:41) När de hormonella preparaten kom och utvecklingen som har skett sen dess (00:11:27) Ju mer metoderna är beroende av användaren desto sämre fungerar de (00:14:45) Det är skillnad på effektiviteten om allt görs rätt kontra hur det blir i praktiken (00:19:29) Det finns en polarisering i åsikterna mot hormonella preventivmedel idag (00:22:09) Förskrivningen av hormonella preventivmedel är låg i Sverige (00:24:49) Hur det ser ut kring blodproppsrisken med preventivmedel (00:27:59) De potentiella fördelarna med hormonella preventivmedel förutom skydd mot graviditet (00:30:22) Bröstcancerrisken ökar något men andra cancrar blir ovanligare (00:35:25) P-piller ökar inte risken att en kvinna ska få järnbrist (00:38:02) Att fokusera på mekanismer och ignorera det vi vet om slutliga utfallet är klassisk pseudovetenskap (00:40:07) Odefinierade begrepp så hormonell obalans låter bra men betyder inget (00:44:20) Forskning görs men det tar tid att utvärdera saker på ett bra sätt (00:45:08) Vanligen säljs en hel livsstil där mycket är bra och gratis - sen adderar man till dyra obevisade saker (00:48:51) Det vi vet kring hur hormonella preventivmedel påverkar humöret (00:53:12) Om där blir en negativ påverkan så kommer den tidigt - be då om hjälp (00:59:25) Om menstruationen ger besvär så våga söka hjälp (01:03:07) Det finns inga koståtgärder med ordentlig evidens bakom sig (01:07:07) Forskningen på manliga preventivmedel går framåt men det är svårforskat

I avsnitt 67 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar problemet med att uppskatta människors intag av salt och mer specifikt bristen med en metod. I veckan släpptes nämligen en ny konsensusartikel från flera stora organisationer kring blodtryck där det påpekas att det inte fungerar att uppskatta saltintag med en enda mätning av salt i urinet. Istället behöver man samla in urin över >24 timmar för att få en okej uppskattning.

Efter det diskuterar vi en ny studie där man har försökt ta fram biomarkörer för hur nära människors diet följer den så kallade medelhavsdieten. Med hjälp av en tidigare RCT studie på medelhavskost så tog man fram några markörer och sedan använde man dessa i en större kohortstudie för att se om bättre följsamhet minskade risken för typ 2 diabetes, vilket det gjorde.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Försnack om ingenting (00:01:59) Urinprov för att uppskatta saltintag behöver samlas in över minst 24 timmar (00:17:03) Biomarkörer för en kost mer lik medelhavsdieten förutsäger bättre hälsa

Vi öppnar veckans avsnitt med att diskutera en ny studie där man jämfört ChatGPTs svar mot läkares på olika forum på nätet. Deltagarna i studien fick ranka svaren efter hur bra de var rent kvalitetsmässigt och hur empatiska de upplevde svaren och ChatGPT vann överlägset.

Efter det så intervjuar Erik ultralöparen Torbjörn Gyllebring som sprant 272 km på 24 timmar. Vi får höra lite kring hans förberedelser och hur han skötte intaget av energi under själva loppet.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om familjeliv och när Jacob ska vara med på nyhetsmorgon imorgon (00:02:39) ChatGPT är bättre än läkare på att svara på medicinska frågor på nätet (00:26:55) Erik intervjuar Torbjörn som sprang 272 km på 24 timmar