Hälsoveckan by Tyngre

Dagens ämne i Hälsoveckan by Tyngre är olika metoder att ranka livsmedel från bra till dåligt. Framför allt fokuserar vi på NutriScore där en nyligen publicerad artikel påpekat att en stor majoritet av alla studier är positiva och bland de negativa studierna så är det stor övervikt av studier som på något vis är sponsrat av livsmedelsindustrin.

Förutom just den översikten så diskuterar vi även en hel del kring sponsrade studier överlag och hur man har sett att det kan påverka resultatet eller den bild man kan få av vetenskapen totalt sett. Vi kommer också in på andra former av bias som inte beror på sponsring från företag men där man ändå har sett att det kan påverka hur forskare väljer att utföra studier eller tolka den forskning som finns.

Vi kommer också in lite på NOVA vilket är det systemet där man använder sig av termen ultra-processad mat som det har snackats mycket om de senaste åren.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Försnack om graviditet och födslar (00:04:21) Industrin gillar inte NutriScore (00:05:43) Vad NutriScore är för någonting (00:10:00) NutriScores styrka är att det är öppet och uppdateras efter ny kunskap (00:11:59) Skillnaderna mot ultra-processad mat (00:20:51) Nästan alla studier finner positiva saker med NutriScore (00:22:20) Bland de studierna som var negativa var en stor andel sponsrade av livsmedelsindustrin (00:22:52) Skillnaden på narrative reviews och systematiska översiktsartiklar (00:25:24) Att studier sponsrade av företag oftast får en riktning som gynnar företagen är inget nytt (00:30:51) Det kan finnas bias som påverkar resultaten även utan industrisponsring (00:38:01) Hur den vetenskapliga processen går till förbättras succesivt (00:39:46) Vad vi personligen tycker om NutriScore jämfört med Nyckelhålet (00:46:31) Linnea kommer vara mammaledig från podden i ett antal månader framöver

Gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner gästar i avsnitt 68 av Hälsoveckan by Tyngre för att berätta om preventivmedel med fokus på hormonella sådana. I avsnittet får du veta vilka olika former av preventivmedel som finns och lite om fördelarna och nackdelarna med olika varianter.

Framför allt fokuserar vi på de olika hormonella preventivmedel som finns där vi går igenom kända fördelar och nackdelar tillsammans med en hel del myter. Du får också höra lite om hur det går till i praktiken när man försöker hitta en lösning som fungerar för en unik individ.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Kort intro med en hes Jacob (00:01:57) Helena Kopp Kallner är dagens gäst och källa till kunskap (00:03:42) De preventivmedel som finns idag och hur man kategoriserar dem (00:07:41) När de hormonella preparaten kom och utvecklingen som har skett sen dess (00:11:27) Ju mer metoderna är beroende av användaren desto sämre fungerar de (00:14:45) Det är skillnad på effektiviteten om allt görs rätt kontra hur det blir i praktiken (00:19:29) Det finns en polarisering i åsikterna mot hormonella preventivmedel idag (00:22:09) Förskrivningen av hormonella preventivmedel är låg i Sverige (00:24:49) Hur det ser ut kring blodproppsrisken med preventivmedel (00:27:59) De potentiella fördelarna med hormonella preventivmedel förutom skydd mot graviditet (00:30:22) Bröstcancerrisken ökar något men andra cancrar blir ovanligare (00:35:25) P-piller ökar inte risken att en kvinna ska få järnbrist (00:38:02) Att fokusera på mekanismer och ignorera det vi vet om slutliga utfallet är klassisk pseudovetenskap (00:40:07) Odefinierade begrepp så hormonell obalans låter bra men betyder inget (00:44:20) Forskning görs men det tar tid att utvärdera saker på ett bra sätt (00:45:08) Vanligen säljs en hel livsstil där mycket är bra och gratis - sen adderar man till dyra obevisade saker (00:48:51) Det vi vet kring hur hormonella preventivmedel påverkar humöret (00:53:12) Om där blir en negativ påverkan så kommer den tidigt - be då om hjälp (00:59:25) Om menstruationen ger besvär så våga söka hjälp (01:03:07) Det finns inga koståtgärder med ordentlig evidens bakom sig (01:07:07) Forskningen på manliga preventivmedel går framåt men det är svårforskat

I avsnitt 67 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar problemet med att uppskatta människors intag av salt och mer specifikt bristen med en metod. I veckan släpptes nämligen en ny konsensusartikel från flera stora organisationer kring blodtryck där det påpekas att det inte fungerar att uppskatta saltintag med en enda mätning av salt i urinet. Istället behöver man samla in urin över >24 timmar för att få en okej uppskattning.

Efter det diskuterar vi en ny studie där man har försökt ta fram biomarkörer för hur nära människors diet följer den så kallade medelhavsdieten. Med hjälp av en tidigare RCT studie på medelhavskost så tog man fram några markörer och sedan använde man dessa i en större kohortstudie för att se om bättre följsamhet minskade risken för typ 2 diabetes, vilket det gjorde.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Försnack om ingenting (00:01:59) Urinprov för att uppskatta saltintag behöver samlas in över minst 24 timmar (00:17:03) Biomarkörer för en kost mer lik medelhavsdieten förutsäger bättre hälsa

Vi öppnar veckans avsnitt med att diskutera en ny studie där man jämfört ChatGPTs svar mot läkares på olika forum på nätet. Deltagarna i studien fick ranka svaren efter hur bra de var rent kvalitetsmässigt och hur empatiska de upplevde svaren och ChatGPT vann överlägset.

Efter det så intervjuar Erik ultralöparen Torbjörn Gyllebring som sprant 272 km på 24 timmar. Vi får höra lite kring hans förberedelser och hur han skötte intaget av energi under själva loppet.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Introsnack om familjeliv och när Jacob ska vara med på nyhetsmorgon imorgon (00:02:39) ChatGPT är bättre än läkare på att svara på medicinska frågor på nätet (00:26:55) Erik intervjuar Torbjörn som sprang 272 km på 24 timmar

Jacob och Erik börjar med att diskutera forskningen på kaffe. En krönika i DN som påstår att det minskar risken för fetma och typ 2 diabetes används som utgångspunkt och sedan diskuterar vi en hel del annat.

Efter det blir det två frågor. Den första handlar om huruvida personer med olika kroppstyper bör äta olika dieter. Den andra om vad som gäller kring kreatinintag, spelar det någon roll när du tar ditt kreatin och hur viktigt är det att inta det varje dag?

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Livet den senaste veckan (00:03:28) Foskningen kring kaffe och en artikel i DN (00:22:19) Det går inte att förutsäga vilken typ av diet som kommer passa en viss person i förväg (00:35:07) Spelar det någon roll när man tar sitt kreatin?

Avsnitt 64 av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar på två rubriker från veckan som har gått. Först diskuteras en nyhet i Expressen om att Oatly har blivit dömda för att vilseleda konsumenter när de säger att sockret i deras produkt kommer naturligt från Havre. Sockret tillkommer egentligen endast på grund av en kemisk process som Oatly startar igång när de tar fram sin produkt.

Efter det så diskuterar vi en artikel i tidningen The Atlantic som handlar om att man i flera studier har funnit ett negativt samband mellan glassätande och risken för typ 2 diabetes. De som äter mer glass var alltså i lägre risk för att få sjukdomen. Erik, Linnea och Jacob diskuterar dels de sakerna som tas upp i själva tidningsartikeln, dels möjliga förklaringar till varför man kan ha sett det resultatet som man sett.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Alla har biltrubbel (00:04:42) Havredryckstillverkaren Oatly vilseleder kunder (00:15:18) Minskar glass risken för diabetes typ 2?

Avsnitt 63 av Hälsoveckan är med endast Erik och Jacob. Vi börjar med att diskutera ett nytt Guinness världrekord där svenske Olle knäcker totalt 46 olika leder efter varandra. För den som vill se detta ?mästervärk? så finns det en tiktok-länk här. Jacob berättar också lite kort det lilla man tror sig veta kring vad det är som orsakar det knäckande ljudet och om det är bra, dåligt eller neutralt.

Efter det kommer dagens huvudämne vilket är mackor och olika typer av bröd. Som utgångspunkt har vi artikeln ?The American Diet Has a Sandwich Problem? sin fokuserar på kalorierna och saltet i många färdiga mackor som amerikanerna köper. Vi går dock även vidare lite och snackar om olika pålägg, hur man kan leta bröd i matbutikerna och lite annat smått och gott.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:30) Erik låste in sina bilnycklar i bilen (00:03:54) Mannen som slog nytt rekord i poppade leder (00:05:02) Ett världsrekord (00:05:16) Mer om att knäcka leder (00:09:45) Mackor kan var bra men också riktigt dåligt

I veckan publicerades ett utkast till slutrapporten för NNR 2023 och hela avsnitt 62 av Hälsoveckan by Tyngre används för att diskutera lite av det som är nytt och en del av kritiken som redan har dykt upp. Vi diskuterar också en del kring om det är rätt att inkludera miljöpåverkan i samma dokument som näringsrekommendationerna?

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Försnack om våren och graviditet (00:03:19) Ett utkast till slutrapporten för NNR 2023 finns nu online (00:05:49) Det är många mindre förändringar kring olika rekommendationer (00:11:23) RDI ändras för flera vitaminer (00:17:50) Kostmönstret som rekommenderas (00:20:44) Är det rätt att ha med miljömålen i samma rapport? (00:28:01) Organisationer och företag som är negativa till kostråden (00:38:27) Det ges inga konkreta exempel på vad man faktiskt tycker är fel i rapporten

Sommartid och en därför lite extra trött panel börjar veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre med att väldigt kort förklara varför normaltid året runt hade varit att föredra.

Efter det diskuteras en artikel i aftonbladet med titeln ?Så lätt blir du av med trötthet? där en funktionsmedicinare vid namn Pia Norup får bre ut sig och göra reklam för sin bok utan några kritiska frågor.

Till sist diskuteras en av Linneas systematiska översiktsartiklar där de har tittat på proteinintag hos små barn och hur det korrelerar med deras framtida vikt. De fann då ett samband mellan högre intag av framför allt animaliskt protein och högre vikt senare i livet. Men som vanligt finns det många frågor kvar och flera sätt att tolka datan när det gäller nutrition.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Olika Amadeus med olika bidrag till mänskligheten (00:02:05) Jacob gör en snabb genomgång kring sommartid vs normaltid (00:10:08) Så lätt blir du av med din trötthet enligt reklam i Aftonbladet (00:21:43) Proteinintag hos små barn och högre BMI i senare ålder

Trots sjuka barn så är hela panelen med i dagens avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre. Vi börjar avsnittet med att kort diskutera akupunktur och en punkterad lunga. Efter det så fokuserar vi på en artikel i Göteborgs Posten med titeln Mindre frukt och grönt och mer läsk ? svenskarnas matvanor allt sämre. 

I artikeln kan vi både läsa om Folkhälsomyndighetens rapport kring att svenskar äter allt sämre och att det skedde en tydlig försämring under pandemin och om att Agnes Wold inte anser att det finns någonting som är bättre eller sämre än någonting annat att äta.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) VAB och Mello som försnack (00:03:17) Kort om akupunktur och punkterade lungor (00:07:36) Svenskarnas matvanor har blivit sämre men Agnes Wold är inte orolig

Linnea och Jacob gästas denna vecka av dietisten och forskaren Therese Karlsson verksam på Göteborgs Universitet. Therese har nyligen skrivit ett kapitel om näringsämnet kolin för nya NNR som ska släppas framåt sommaren.

Kolin är ett vattenlösligt ämne som är ganska likt ett vitamin i dess funktioner i vår kropp. Man har vetat att vi behöver få i oss kolin via kosten sedan 80-talet men det är först på senare år som intresset för detta näringsämnet har växt. Idag vet vi dock fortfarande inte särskilt mycket om hur ett eventuellt suboptimal intag påverkar vår hälsa och det finns också osäkerhet kring hur mycket vi människor får i oss varje dag samt hur mycket som är ett bra intag.

För den som hellre läser än lyssnar på podcast eller den som vill lära sig ännu lite mer efter att ha lyssnat på det här kapitlet så har Therese också nyligen skrivit en artikel om kolin för sidan nutritrionsfakta, Kolin ? det okända men viktiga näringsämnet.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Erik har vab igen och Jacob har fått se snö på riktigt (00:01:20) Therese Karlsson gästar för att berätta om Kolin (00:04:21) I de nya nordiska näringsrekommendationerna kommer kolin finnas med (00:05:06) Vad kolin är för typ av ämne och dess egenskaper i vår kropp (00:07:39) Ett tydligt ökat intresse men fortfarande väldigt mycket som man inte vet (00:08:45) Män och kvinnor efter klimakteriet behöver möjligen mer från kosten (00:10:54) De rekommendationer som finns idag när det gäller intag av kolin (00:11:38) Människor äter idag mindre än de preliminära gränser som man har satt upp (00:15:25) Vad tror man att måttlig brist av kolin skulle kunna orsaka? (00:17:30) Livsmedel som är rika på kolin (00:21:30) Går det att dra några praktiska slutsatser kring kolin idag? (00:25:05) Har kroppen något lager av kolin eller behöver vi äta det regelbundet? (00:27:43) Det som togs upp i Thereses kapitel om kolin i NNR 2023

Erik Dunåker och Linnea Bärebring bryter i det här avsnittet ner en ny studie som tittat på sockeralkoholen och sötningsmedlet erythritol och risken för hjärt- och kärlsjukdom. Den här studien har fått lite uppmärksamhet den senaste veckan med tidningsrubriker så som ?Sötningsmedel kopplas till hälsorisker i ny studie? och frågan är då vad forskarna verkligen har visat och om det finns fog för rubrikerna?

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Intro (00:03:30) Sötningsmedlet erythritol och påståenden kring ökad risk för hjärt och kärlsjukdom (00:07:17) Allmän diskussion kring studier, tidskrifter och dåliga incitament (00:12:56) Mer om den nya studien på erythritol (00:19:49) Man har inte mätt deltagarnas intag av erythritol (00:27:15) Försök att förklara observationsstudierna via meknismer från möss och tester på blod

Erik är äntligen tillbaka efter långt vabuari. I avsnitt 57 diskuterar vi tre olika rubriker från veckan som har gått. Först ut är en artikel i DN om matpriserna just nu.

Efter det blir det två artiklar i SvD. En kring kost vid autism och om det finns några belägg för att en glutenfri kost kan hjälpa. Och sen en artikel om BMI som hälsomått och några av de alternativa mått som finns.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Försnack (00:05:04) 3,2 kg kött på 30 minuter är ingen bra idé (00:07:55) Matpriserna fortsätter att gå uppåt (00:18:25) Blir barn med autism bättre av glutenfri kost? (00:29:22) BMI som mått för fetma och hälsa

Denna vecka gästas vi av Erik Arnesen som tillsammans med Linnea har varit med i framtagandet av delar av de Nordiska Näringsrekommendationerna 2023. Erik var bland annat med och tog fram riktlinjerna för hur de forskare som blir ombedda att genomföra en systematisk översiktsartikel i samband med NNR bör gå tillväga.

Efter det fokuserar vi mer specifikt på Erik och Linneas nypublicerade systematiska översiktsartikel på hälsoeffekterna från nötter och frön.

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

·         (00:00:00) Erik Arnesen om framtagandet av NNR 2023

·         (00:03:15) Vem beslutar vad man ska utföra en systematisk review på?

·         (00:04:10) Eriks tidigare bakgrund innan han började jobba med NNR

·         (00:07:44) De första kostråden togs inte fram med en systematisk och kontrollerbar metod

·         (00:09:47) En scoping review kontra en systematisk review

·         (00:11:58) De olika formerna av reviews som finns

·         (00:15:52) Riktlinjer för hur man utför en systematisk review inom NNR

·         (00:19:43) Man kan läsa och kommentera utkast till färdiga kapitel på helsedirektoratet.no

·         (00:22:48) De nio systematiska översiktsartiklarna som forskar har utfört för NNR kommiten

·         (00:24:31) Erik och Linneas senaste systematiska översiktsartikel på nötter och frön

·         (00:27:20) Stökigt att hitta artiklar så de fick läsa igenom 23000 abstrakt

·         (00:31:53) Studierna som inkluderas skulle vara på människor som åt efter hunger

·         (00:34:38) Intag av nötter korrelerade med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom

·         (00:35:23) Det verkar räcka med ganska lite nötter för en effekt men doserna i studierna är osäkra

·         (00:39:18) Interventionsstudierna visar på förbättrade blodfetter

·         (00:44:01) Vad har man jämfört nötterna emot i interventionsstudierna?

·         (00:45:42) Det har utförts väldigt lite studier på hälsoeffekterna från frön

·         (00:48:04) Olika typer av nötter har troligen olika effekter

·         (00:52:34) Nötter är kaloririka men verkar inte ge viktuppgång när folk äter efter hunger

I veckans Hälsoveckan by Tyngre så tipsar Jacob och Linnea om bra källor till information om kost och hälsa. Det blir en genomgång av bra podcast, intressanta konton på Instagram, smarta personer på twitter och enstaka hemsidor och nyhetsbrev.

Här är en lista på de källor som vi nämner i avsnittet:

Podcasts

Medicinvetarna ? en podd om KI:s forskning, Sahlgrenska Akademin: Akademiliv, Uppsala universitet: Forskarpodden, Fatta Forskning från Region Skåne Nordväst, Gynpodden, Migränpodden, Frisk utan Flum, You are not so smart, The Skeptics Guide to the Universe

Wellness: Fact vs Fiction, Docs Who Lift, Sigma Nutrition, Maintenance Phase

AJCN In Press, The Peter Attia Drive Podcast, Dr Matt and Dr Mikes medical podcast, Inside Exercise

Instagram

Jacob Gudiol, Erik Dunåker, Linnea Bärebring, John Martin Fredriksen, Livsmedelsverket, Kevin C. Klatt, Cochrane, Kvinnokliniken, Jen Gunther, Dr Izzy Smith, Dietist Linn

Twitter

Jacob Gudiol, Nicola Guess, Gideon Meyerowitz-Katz, Gil Carvalho, Kevin Hall, John Speakman, Stuart Phillips, Stephan J. Guyenet, Tamar Haspel, Dr. Spencer Nadolsky, Christopher Gardner, Charles Brenner, Daniel Berglind, Daniel J Drucker, Kevin Whelan

Andra tips

Obesity and Energetics Offerings, Barnakuten, 1177

På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.

Hålltider

(00:00:00) Linnea och Jacobs tips på bra informationskällor kring kost och hälsa (00:03:38) Tips på bra podcasts (00:04:28) Ganska lättlyssnade podcasts (00:10:28) Podcast som kräver lite koncentration (00:17:31) Mer nördiga podcasts som kräver lite kunskap och bra fokus (00:24:17) Bra konton på Instagram (00:29:33) Intressanta och kunniga personer på Twitter

I avsnitt 54 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras boken glukosrevolutionen (glucose revolution) skriven av Jessie Inchauspe som nog är mest känd som Glucose Goddess. Vi talar också en del kring hennes framträdande i nyhetsmorgon förra veckan som du kan se här.

Boken är i mångt och mycket en typ av kombination mellan GI-dieten och LCHF när det gäller mycket av det som påstås kring effekter från blodsocker. Den är i stora drag också dålig när det gäller faktaunderlaget och referenser saknas ofta. De gånger som det ges referenser så är de cherry pickade och ger ingen rättvis bild av hur forskningen ser ut.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

(00:00:00) Podden har överlevt första året (00:01:40) Recension av glukosrevolutionen skriven av Jessie Inchauspe

Hälsoveckan by Tyngre med Dunåker, Bärebring och Gudiol diskuterar denna vecka två rubriker som vi har haft i media den här veckan.

Först ut är ett inslag i TV4 där det påstås att en professor har sagt att fika på jobbet är lika skadligt som passiv rökning. Det är dock inte riktigt det som professorn har sagt utan istället har hon sagt att hon tycker att man kan se på dem på samma vis, att de båda kan ge skada på sikt. Det finns idag en stor fikakultur på många arbetsplatser och ju oftare det ställs fram olika typer av fika desto oftare kommer de flesta människor att äta av den fikan. Vilket inte alltid är av godo på lång sikt.

Efter det här blir det en längre diskussion kring amning och olika rekommendationer. Aftonbladet publicerade i veckan en artikel med titeln ?Amningen avslutas när barnet smakar mat tidigt? där forskare från Uppsala och Sophiahemmets högskola är kritiska mot de råd som ges när det gäller introduktion av mat till spädbarn utifrån ett resultat i en mindre observationsstudie som de har genomfört. Deras resultat stämmer dock inte överens med resultat från RCT-studier så frågan är om man ska bry sig om en observationsstudie då? Och spelar det verkligen någon betydande roll i fall man ammar i 6 månader i svenska förhållande?

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Intro - Jacob har börjat mixtra med olika AI-saker 00:06:18 Fika på jobbet sägs vara lika skadligt som passiv rökning 00:16:44 Slutar mammor amma sina barn tidigare om barnen får smakportioner tidigt?

Avsnitt 52 av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar på ett youtubeklipp på 30 minuter med titeln ?How Weight Loss and Nutrition Books Confuse Us?. I klippet förklarar en man vid namn Chris Macaskill på ett bra sätt hur du kan bli vilseledd av en bra story och att de flesta större dieterna där ute ofta har en bra sådan som upprepas i bok efter bok. Jacob och Erik diskuterar innehållet i klippet och drar in lite egna tankar om det som sägs samt med lite andra exempel.

Förutom det här ämnet så blir det en kort diskussion kring att de som gillar sött mer än andra oftare har mer fettfri massa än genomsnittet samt att det sällan är en bra idé att fortsätta göra en massa repetitioner av en ganska tung övning om du redan är helt slut.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Högre fettfri massa korrelerar starkare med att gilla sötsaker än hög fettmassa 00:05:33 Överdrivet mycket repetitioner av ganska tunga saker är sällan en bra idé 00:11:39 Lite snack kring youtubeklippet "How Weight Loss and Nutrition Books Confuse Us"

I avsnitt 51 av Hälsoveckan droppar Linnea överraskningen att hon är gravid igen så därför väljer vi att diskutera ett ämne där Linne är extra påläst för stunden vilket är viktuppgång under graviditet.

Det har funnits råd kring hur mycket viktuppgång som gäller för olika kvinnor beroende på deras vikt före graviditeten där målet med råden är att försöka minimera risken för att det ska ske något negativt under graviditeten eller förlossningen. Råden kommer dock inte ut till särskilt många gravida och samtidigt är det en klurig fråga då vi vet att det sällan har någon direkt effekt av att bara berätta om råden och inte ge vidare information och stöd.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Introsnack 00:02:50 Viktuppgång under graviditeten - vad är råden och varför?

I avsnitt 50 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras antiinflammatorisk kost enligt Maria Borelius. Aftonbladets site Godare har ett reklaminlägg för hennes senaste kokbok där hon berättar om sin nya matpyramid.

Vi går igenom hennes råd från den lägsta nivån på pyramiden och uppåt för att problematisera, berömma och ifrågasätta indelningen och de olika sakerna som påstås kring olika livsmedel.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Linnea är tillbaka och panelens varierande "aura" på internet 00:05:39 Tankar kring en artikel om Maria Borelius nya matpyramid 00:07:35 Det har inte funnits några kostråd på 6-8 brödskivor per dag 00:09:16 Vad är definitionen på en "bowl" jämfört med en skål med yoghurt 00:11:22 Uppbyggnaden på Borelius antiinflammatoriska kost 00:12:01 80 procent av tiden kan innebära mycket mindre när det gäller av kalorierna 00:13:27 Det finns inga bra belägg för att det hon kallar för inflammatorisk faktiskt är inflammatoriskt 00:17:48 Sverige har faktiskt aldrig haft en matpyramid som kostråd från officiella håll 00:19:39 Grönsakerna i botten på pyramiden 00:20:27 På nivå nummer 2 finns "fina proteiner" 00:20:45 Vad som kallas för antiinflammatorisk kost skiljer sig mellan olika böcker 00:23:59 Borelius favoritrecept följer inte hennes egen matpyramid 00:25:20 På nivå 3 finns fetter med oljor och fetter 00:35:38 Nivå 4 är stärkelse och frukt 00:38:27 Äter man verkligen som på stenåldern när man äter så här? 00:43:42 Det olika sätt man mäter hur antiinflammatoriskt någon äter inom forskningen

Ett andra frågeavsnitt av Hälsoveckan by Tyngre där Jacob och Erik diskuterar studierna som har visat att man kan minska risken för att ett barn ska utveckla en födoämnesallergi genom att tidigt introducera vanliga allergener i deras kost. Till exempel kan man ge mat med lite jordnötssmör på från det att barnet är 4 månader gammalt.

Förutom det så diskuteras också mycket kring proteinkvalité i vegetabilier jämfört med kött och vad vi verkligen vet när det gäller hälsoeffekterna från rött kött för sig själv. Det är vanligt i observationsstudier att man inkluderar rött kött och processat kött i samma kategori vilket gör att det ibland är svårt att skilja dem åt. De flesta studier förlitar sig också på människor självrapportering för vad de äter så vi är också beroende av att de kan skilja på rött kött och processat kött i studierna där man ändå försöker separera på de två.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Intro 00:04:43 Kan man minska risken för allergier genom att introducera barn för saker tidigt? 00:13:56 Kan kroppen ta upp protein lika bra från vegetabilier? 00:15:10 Skiljer sig rött kött mot fågel näringsmässigt? 00:15:59 Vad vet vi kring hälsoriskerna med rött kött jämfört med processat kött? 00:21:37 Kan man töja ut sin matsäck så man behöver mer mat för att bli mätt? 00:27:35 Vad gäller för viktnedgång när man är pensionär?

I veckans avsnitt diskuterar Jacob och Erik lång och ingående kring begreppet set point. Din kropp har flera fysiologiska processer som gör att du håller din kroppsvikt relativt stabilt kring en viss vikt. Om du äter lite mycket i några dagar så blir du mindre hungrig efterföljande dagar samtidigt som du kanske rör på dig lite extra så vikten går tillbaka till den tidigare. Det samma sker om du skulle äta mindre då du får efter ett tag får en ökad hunger och rör på dig lite mindre i vardagen.

Dock är det så idag att många människor väger betydligt mer än de gjorde som unga eller sett till det som kallas för normalvikt. Det verkar som att kroppen hos dessa personer försöker arbeta för att hålla den högre vikten stabil istället för att försöka få personerna att gå ner till den vikt det kanske hade för 15 år sedan. Vad beror den här förskjutningen av den vikt som deras set point verkar sträva mot på och finns det något sätt att återställa sin set point?

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Intro 00:02:16 Set point och tid för ny normalvikt - vad vet vi? 00:32:20 Lite tankar kring kollagentillskott för olika saker

Gudiol och Dunåker diskuterar först livsmedelsverkets nya kunskapsöversikt kring sötningsmedel och sedan berättar Dunåker lite kring ulcerös kolit. Till sist blir det en lång diskussion, eller resumé, kring allt som har hänt den udda sociala medier profilen Liverking.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Försnack inför julen 00:05:52 Livsmedelsverkets kunskapsgenomgång på sötningsmedel 00:30:05 Hur ser forskningen och behandlingen vid ulcerös kolit ut? 00:35:20 Hela historien kring Liverking - ett udda internetfenomen

Andreas Wahl, bland annat känd från att vara programledare i det fantastiska programmet Folkeopplysningen gästar denna vecka Jacob och Erik i Hälsoveckan by Tyngre. Han berättar om sin väg från fysiker till folkutbildare och underhållare i Norge.

Vi fokuserar framför allt på serien Folkeopplysningen i det här avsnittet och Andreas delar med sig om hur de tänker inför avsnitt när det gäller valet av frågor och gäster. Vi diskuterar också hur man förmedlar vetenskap på ett bra sätt så det både blir underhållande och lärorikt samtidigt som man inte förenklar för mycket. Hur får man till exempel fram ett svar i en fråga där det inte riktigt är svart eller vitt?

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Veckans gäst, Andreas Wahl från bla Folkeopplysningen 00:03:08 Andreas väg från fysikerutbildning till medieperson 00:09:38 Arbetet med Folkeopplysningen 00:13:52 Hur fungerar det med intervjuer och arbetsmaterial när en del som är med inte vill att sakerna ska visas? 00:18:18 Steget från mer hård vetenskap till frågor som aldrig är svart eller vitt 00:26:33 Det är mycket arbete som står bakom ett avsnitt 00:30:53 Hur ser de på risken att det bara blir en auktoritet som påstår saker? 00:40:19 Risken med att upprepa konspirationer för tittaren 00:46:55 Finns det något ämne som de känner att de skulle behöva gå igenom igen? 00:48:42 Hur tänker man kring berättandet när det gäller falsk balans och liknande 00:52:04 Covid-19 fungerade inte som ämne eftersom allting förändrades så fort 00:55:36 Andreas andra sysslor med podcast, internetbutik och skrivande 00:59:48 Andreas frågespalt i SvD junior med roliga frågor från barn

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik två artiklar som publicerats i större svenska dagstidningar i veckan som gått.

Först blir det en artikel i Svenska Dagbladet där man säger att HIIT i kombination med periodisk fasta dubblar fettförbränningen. Studien man tar upp är en kortvarig interventionsstudie där deltagarna i princip fick resultat i storleksordning med deras ansträngning. Kortsiktigt ser man alltid den här typen av effekt i interventionsstudier och det är osannolikt att man hade fortsatt att se en sådan effekt på lite längre sikt.

Efter det diskuterar vi kort en bra och positiv artikel i Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan där Katarina Steding-Ehrenborg kort tar upp en del faktorer som är viktigt för ett åldras med livskvalité.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Erik har fått en hjärnskakning 00:02:21 Artikel i SvD om korta ätfönster och högintensiv träning 00:22:20 Trevlig artikel om hälsosamt åldrande i Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan

Denna vecka är det endast Jacob och Erik som sitter med mikrofonerna och delar med sig av sina tankar kring veckans ämne. Först blir det en ganska allmän diskussion kring skolmaten efter att det varit en hel del olika rubriker de senaste veckorna som handlar om hur den förändrats nu när matpriserna ökat.

Efter det blir det en längre diskussion kring nötter där vi utgår ifrån en artikel i svenska dagbladet i veckan med titeln, Nötters effekt på vikt och hälsa förvånar forskare.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Idag blir det endast Erik och Jacob 00:04:56 Tankar kring betydelsen av bra skolmat nu när matpriserna ökar 00:12:15 Naturliga nötter är näringsrikt och håller dig mätt

Kroppsaktivism har varit på tapeten de senaste två veckorna och i det här avsnittet så diskuterar Jacob och Linnea lite kring allt det som har stått i media och på sociala medier den senaste tiden.

Som utgångspunkt använder vi oss av debattartikeln ?Kroppsaktivisternas lögner får inte stå oemotsagda? i Dagens Nyheter där man framför allt framför kritik mot medier och deras sätt att hantera sakerna som påstås i boken Kriget mot Kroppen och vad som sagts i intervjuer med författarna till boken i svenska medier de senaste månaderna.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Jacob och Linnea diskuterar det bra och de dåliga med kroppsaktivism 00:02:24 Vad ska ses som lyckat när det gäller viktnedgång? 00:15:47 Ordentliga försök till viktnedgång minskar risken för ätstörningar framöver 00:17:12 Vården ger troligen mer realistiska förväningar än samhället i stort 00:20:04 BMI är ett bra mått för fetma när det används korrekt 00:24:53 Det ges inga alternativ som har bättre evidens bakom sig själv 00:27:35 Det är inte lätt för vårdgivare att ignorera fetma när det ofta kan vara en förklaring till olika besvär

Jacob, Linnea och Erik börjar veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre med att diskutera ett av Linneas favoritämnen, kost vid reumatism. Nyligen publicerades en ny studie kallad NutriFast-Study där man testade olika dieter för personer med RA för att se om man kunde minska på deras inflammation och sjukdomsymptom.

Nästa ämne är en ny studie på semaglutide (Wegovy, Ozempic) och viktnedgång hos ungdomar. Semaglutide är en av de nu kommande medicinerna mot fetma som har visat på stor viktnedgång över flera månader hos vuxna människor med fetma. Fram tills nu har det dock inte funnits särskilt mycket data på ungdomar. Studien visade på stor positiv effekt på ungdomarnas vikt och resultaten båda verkligen gått inför framtiden när det gäller obesitasvård hos ungdomar.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Linnea planerar en ny studie och Jacob planerar för kalas 00:03:35 Ny studie på om kosten kan påverka smärta och problem vid reumatisk 00:25:39 Semaglutid gav stor viktnedgång hos ungdomar med obesitas

Avsnitt 41 av Hälsoveckan by Tyngre inleds med att diskutera lite allmänt kring sockerberoende och högbelönande mat då det varit på tapeten på olika platser de senaste veckorna. Vi utgår inte ifrån någon speciell artikel i det här avsnittet men vi tar upp en hel del av det som Jacob har skrivit om tidigare på ämnet i artiklarna, Finns det någon typ av matberoende och är skitmat som en drog? och Sockerberoende ? sant eller hittepå?. Vi kommer också efter ett tag in på Bitten Jonsson och hennes pseudovetenskap kring ämnet.

Efter det diskuterar vi kring studien CARBFUNK som vi fick många frågor till under veckan. Det här var en studie som delvis finansierats via Kostfonden där en del uttalanden kring resultatet går ganska långt förbi vad studien faktiskt visar.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Introsnack 00:02:52 Lite snack kring begreppet sockerberoende och belöning från mat 00:22:45 Bitten Jonssons påståenden kring sockerberoende 00:32:35 CARBFUNK, den senaste studien sponsrad av Kostfonden

I avsnitt 40 av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar vi på tre olika ämnen. Första ämnen är förra veckans rubriker kring att 6000 raska steg om dagen ger dig optimala hälsoeffekter från fysisk aktivitet. Det här baseras på en mindre studien från GIH där man har undersökt människor som promenerar till och från sitt arbete.

Medan de gick en sådan tur så mätte man saker som deras energiförbrukning, ansträngning och antalet steg och sedan har forskarna jämfört dessa värden med den epidemiologiska forskning som finns kring fysisk aktivitet och långsiktig hälsa.

Efter det här så berättar Linnea om en av hennes egna studier som precis blivit avslutad där de har gjort en systematisk översikt på huruvida tillskott av omega-3 under graviditeten eller i samband med amning kan påverka barnets risk att utveckla astma eller astmaliknande symptom.

Till sist diskuterar vi kort en ny stor RCT där man har undersökt om ett tillskott av torskleverolja kan minska risken för att få covid-19 eller någon annan typ av infektion i övre luftvägarna. Torskleverolja innehåller både vitamin-D och omega-3 som båda är populära tillskott för sig själv.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Introsnack och funderar kring grundutbildningen till fysioterapeut och dietist 00:07:49 Är 6000 steg från raska promenader optimalt för hälsan? 00:39:41 Linneas nya översiktsartikel på omega-3 till gravida och risk för astma hos barnet 00:55:54 En stor RCT på torskleverolja visar på ingen effekt på förkylningssymptom

I avsnitt 39 av Hälsoveckan diskuteras tre vitt skilda ämnen. Vi börjar med att diskutera skolmaten i Lycksele kommun där kökschef och kökspersonal fått högljudd kritik och även blivit påhoppade medan de varit ute på stan efter att de utfört ändringar på menyn.

Efter det tittar vi lite på en RCT-studie från Danmark där man har fått familjer att drastiskt minska på skärmtiden över två veckor. Deltagarna fick endast ha ungefär 30 minuter ?onödig? skärmtid varje dag och det inkluderade allt från mobiltelefon, dator, surfplatta och TV. Resultatet visade på en liten förbättring i mående hos gruppen men frågan är om insatsen är värd den lilla effekten?

Till sist diskuterar vi lite kort Kombucha där en ny fallrapport om en kvinna som fick väldigt negativa av att regelbundet dricka drycken. Det finns idag inga påvisade hälsofördelar med drycken samtidigt som det finns en del fallrapporter med negativa effekter när konsumtionen har blivit ganska hög.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Ingen i panelen är hembygdens stolthet 00:02:57 Jacob var nyligen med i Nyhetsmorgon och på BORIS årsdag 00:09:17 Det blåser kraftiga vindar kring skolmaten i Lycksele Kommun 00:18:23 RCT visar på att kraftig begränsning av skärmtid i familjer ger liten förbättring i mående 00:21:18 Det finns få studier på skärmtid där man verkligen kunnat titta bra på orsakssamband 00:36:49 Fallrapporter om negativa effekter från högt intag av Kombucha

Denna vecka diskuterar vi två nyare studier. Den första studien har undersökt effekten av ett tidigt eller sent ätfönster under väldigt kontrollerade former. Deltagarna var inlåsta två gånger om under en veckas tid vardera och man kontrollerade allting de åt, hur mycket de rörde på sig, ljuset i deras lokaler med mera. Det som skiljde de två gångerna åt var när deltagarna åt sin mat. En gång var det tidigt ätfönster och en gång var det ett senare ätfönster.

I den andra studien har undersökt om en diet som specialanpassats för att ge varje individ ett lågt blodsockersvar efter en måltid fungerar bättre för viktnedgång jämfört med att bara ge människor rådet om att äta en fettsnål diet.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Trötta värdar idag 00:03:46 Exakta samma mat och måltider fast olika tider på dygnet 00:08:14 En vecka åt de med start klockan 8 och slut vid 17 tiden ungefär 00:10:32 Människor har fler ättillfällen idag jämfört med förr 00:12:14 Hur våra kroppar fungerar varierar lite över dygnet 00:16:02 Studien har isolerat effekten av när man äter 00:17:35 Små fördelar med att äta maten tidigare på dagen 00:18:15 Det är lite oklart om deltagarna han anpassa sig för de olika ätfönstren på en vecka 00:24:01 Det är oklart om effekten man ser är betydelsefull rent praktiskt 00:28:02 En individanpassad diet jämfört med lågfettkost 00:30:26 En algoritm som kan förutsäga blodsockersvaret 00:34:06 Det här marknadsförs till konsumenter som något för effektiva viktnedgång 00:35:44 Det blir ett extremt fokus på en sak som knappt bevisats vara en riskfaktor i sig 00:37:04 Tidigare resultat på algoritmen har visat på en möjlig positiv effekt för typ 2 diabetiker 00:39:47 Lågfettdieten gav samma viktnedgång som den individanpassade kosten 00:45:04 Den här algoritmen ger ingen nytta för viktnedgång

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras SVTs kostdokumentär, Vad matar vi våra barn med?". Vi börjar med att diskutera de olika delarna av dokumentären, vad vi tycker blir bra och vad som vi anser hade blivit bättre med mer nyansering.

Efter det så glider vi in lite på ämnet vad man som samhälle skulle kunna göra åt den långvariga trend som har funnits där människor i genomsnitt väljer sämre och sämre livsmedel.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Försnack kring helger med småbarn 00:03:18 Diskussioner och reflektioner kring "Vad matar vi våra barn med?" 00:05:54 Det är svårt att göra något riktigt bra på bara 55 minuter 00:08:55 Det är en tveksam vinkel på dokumentären där skulden läggs på föräldrar 00:13:12 Det finns många studier där man försöker utbilda föräldrar och deras barn 00:17:10 Programledaren åt ultraprocessad mat i fyra veckor och det var dåligt för hans hälsa 00:22:51 Det blir för stor vikt vid en persons berättelse istället för forskning 00:24:18 Nya kopplingar mellan belöningssystemet och automatiskt beteende i hjärnan 00:28:54 Maten är designad för att vara maximalt belönande 00:31:47 Det är för ont om studier på mekanismer kring ultraprocessad mat 00:33:50 Om man vill införa reglering eller tydliga riktlinjer så behövs en tydlig definition på vad man ser som problemet 00:38:12 Dokumentären tar upp alldeles för lite kring problemet med NOVA systemets definitioner 00:40:31 Den här träffar bättre än de flesta andra kostdokumentärer 00:46:40 Jacob tycker att Hyper-palatable foods är ett mer intressant koncept

Dagens ämne i Hälsoveckan by Tyngre är alkohol och hälsa. Vi utgår ifrån nya förslag till rekommendationer för lågrisk alkoholdrickande från Kanada. I det här avsnittet tar vi dig från det man trodde förr, det man tror idag och med flera stopp med diskussioner kring svårigheterna att studera alkohol och hälsa i brist på större interventionsstudier.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Linnea har kläder inlåsta i sin tvättstuga 00:03:17 Den senaste forskningen kring alkohol och hälsa 00:05:15 Den skiftande bilden på alkohol och hälsa det senaste decenniet 00:09:14 Är det bättre med vin än annan alkohol? 00:10:56 Industrin hjälper till att sprida saker som hjälper dem sedan är det svårt att nå ut med ny information 00:12:43 Kanadas nya riktlinjer för lågriskdrickande 00:15:44 Mer än två standardglas i veckan ansågs vara moderat eller hög risk 00:21:08 Vilken risk är människor beredda att ta och hur förmedlar man om de är över den gränsen? 00:24:08 Risker som är associerade med alkoholintag 00:28:11 Könsskillnader i risk för vissa sjukdomar - confounding eller olika fysiologi? 00:29:29 Effekterna på hjärt- och kärlsjukdom är blandade vi låga mängder 00:30:40 Det är svårt att lita på självrapporterade intag av alkohol 00:33:27 Där finns en tydlig doseffekt när det gäller alkohol och hälsa 00:38:39 Det är intressant att alkohol ofta lyfts som en hälsodryck i dietböcker och på hälsokonton på sociala medier 00:43:33 Om graviditet och amning 00:45:40 Alkoholdrickande och risken för mental ohälsa

Del 2 kring fetma och dess behandling med docent Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhus. Ingrid är sedan länge välkänd inom nutritionsområdet i Sverige och hon har under många år både forskar och arbetat kliniskt. Det hon främst arbetar med är obesitas..

I den här andra delen i vår intervju med Ingrid Larsson kommer vi in på delar kring motivation, om det finns en hälsosam fetma, om det är några problem att yoyo-banta och till sist diskuterar vi en del kring vad man fokuserar på när det gäller kosten efter själva viktnedgångsfasen. Vad ska man äta för att försöka bibehålla den nya lägre vikten?

I avsnittet använder vi oss av artikeln ?Thirty Obesity Myths, Misunderstandings, and/or Oversimplifications? som utgångspunkt för lite olika spår vi är inne på under avsnittet.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Erik har varit norröver och försökt se björnar från bilen 00:02:28 Det är bättre att fokusera på positiva saker man får istället för risker som man undviker 00:08:57 Hälsosam fetma - är det ett verkligt fenomen? 00:16:21 Människor lyckas mycket bättre med sin viktnedgång om de får hjälp 00:19:44 Dagens mediciner mot fetma 00:28:25 Vilken roll har träning när det gäller viktnedgång? 00:33:30 Är yoyo-bantning dåligt för hälsan? 00:43:29 Utan en kontrollgrupp så vet du inte hur vikten hade varit utan ett viktnedgångsförsök 00:46:17 Vad fokuserar man på som bra mat för personer efter en viktnedgång? 00:55:30 Stigmatisering av övervikt och fetma skapar problem

Denna vecka gästas Hälsoveckan by Tyngre av docent Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhus. Ingrid är sedan länge välkänd inom nutritionsområdet i Sverige och hon har under många år både forskar och arbetat kliniskt. Det hon främst arbetar med är obesitas och det är också det som vi fokuserar på i dagens avsnitt.

Det här blev ett så pass långt avsnitt när vi spelade in så vi beslöt oss i efterhand att släppa det som två avsnitt. I det här första avsnittet så berättar Ingrid först om sitt arbete och sin forskning. Efter det blir det en diskussion kring vad fetma är och hur man behandlar det på obesitasmottagningen på Sahlgrenska.

I avsnittet använder vi oss av artikeln ?Thirty Obesity Myths, Misunderstandings, and/or Oversimplifications? som utgångspunkt för lite olika spår vi är inne på under avsnittet.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Fint väder och en introduktion av första delen kring fetma och behandling av fetma 00:03:06 Docent Ingrid Larsson gästar för att berätta om sin forskning och arbete kring fetma 00:07:07 Vad är BMI, vad är det bra för och när är andra mått bättre? 00:09:00 En speciell form av BMI används på barn och ungdomar som växer 00:12:44 Alla test kan användas felaktigt så man måste veta hur man kan använda varje test bra 00:17:46 Är det rätt att först börja med större insatser när fetman ändå har funnits ganska lång tid? 00:19:38 Det är vanligt med psykiatriska diagnoser på fetmamottagningen 00:20:20 Artikel om de vanligaste myterna kring fetma 00:23:37 Varför är det svårt att bibehålla en ny vikt efter viktnedgång? 00:27:08 Kan en set-point återställas till en lägre vikt? 00:29:27 Hur många lyckas med en viktnedgång i olika scenario? 00:37:41 Resultaten blir bättre om viktnedgången är snabb från början 00:42:38 Pulverdieters plats vid en viktnedgång 00:43:15 Den här typen av upplägg har visat sig fungera i primärvården i andra länder 00:48:06 Varför nyttjas inte den här kunskapen på vårdcentraler idag? 00:49:41 Den faktor som påverkar resultaten mest åt det negativa hållet är samsjuklighet

I avsnitt 33 diskuterar vi först en studie på tuggummi och energiförbrukning där ett gäng antropologer har tittat på frågan om hur mycket energi tuggande i sig kräver. De flesta av våra förfäder och avlägsna släktingar har spenderat eller spenderar väldigt mycket av deras vakna tid åt att äta under dagarna och möjligen är en av fördelarna för människor rent evolutionärt att vi har gjort så vi inte behöver äta så stor del av dygnet?

Efter det hoppar vi över till ytterligare en granskning av alternativmedicinen i Sverige från Expressen, Fanny blev deprimerad och sjuk av alternativa behandlingen. Den här gången är det en kvinna som fått råd om att följa en extrem diet. Först via att hon hört om dieten på podcasten och sen efter att hon tagit personlig hjälp från en gäst i podden.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Frukostinspiration från värdarna 00:03:53 Energiförbrukningen höjs något när man tuggar tuggummi 00:17:01 Expressen fortsätter granska alternativmedicinen i Sverige

I avsnitt 32 diskuterar vi först en udda artikel kring protein från Expressens Hälsoliv, Experterna: Så maxar du ditt intag av proteiner. Artikeln är så oklar kring vad den försöker förmedla så det blir att vi hoppar lite fram och tillbaka mellan olika frågor runt protein där människor kanske är förvirrade eller lättare blir lurade till att tro något som inte stämmer mer än att vi egentligen diskuterar det som påstås i själva texten.

Efter det så blir det en diskussion kring en ny studie där man jämfört effekterna av att låta en grupp försöka gå ner i vikt själv mot att gruppen får bli gratis medlemmar i ett av viktväktarnas olika program.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Den stackars fången som fick 5 kg tonfisk när han frisläpptes från fängelse 00:02:29 Konstiga råd och påståenden kring protein i Expressens Hälsoliv 00:28:55 Viktväktarna istället för att bara försöka gå ner i vikt själv

I avsnitt 31 av Hälsoveckan by Tyngre är Linnea tillbaka och vi diskuterar två nyligen publicerade studier där en har fokus på kaloriintag och den andra på om klimatvänlig kost också är hälsosamt.

Det första ämnet handlar om en nyligen publicerad studie där man tittat på hur texturen och processandet av livsmedel påverkar hur mycket människor väljer att äta och hur mätta de sedan blir från den måltiden.

Det andra ämnet fokuserar på EAT Lancet dieten. Dieten om publicerades 2019 hade som främst mål att vara klimatvänlig men samtidigt vara hälsosam och uppfylla de näringskrav som finns för oss människor. På senare tid har det börjat dyka upp en del studier där man har undersökt om människor som har ett kostmönster som överlappar mer med EAT Lancet drabbas mindre av sjukdomar så som cancer och hjärt- & kärlsjukdom och resultaten är lite blandade. En del studier visar på att de som äter mer likt dieten mår bättre medan andra inte finner något samband. Vi berättar först om dessa studier sen spekulerar vi lite kring vad som eventuellt skulle kunna förklara de olika resultaten mellan studier.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Snack om allt möjligt 00:05:38 Mjukare mat får oss att äta större portioner mat 00:23:06 Hälsa och livslängd hos personer som äter mer likt EAT Lancet dieten

I veckans avsnitt diskuteras studien bakom de senaste rubrikerna att sötningsmedel påverkar tarmfloran.

De sötningsmedel som mer specifikt visade på en möjlig negativ effekt var sukralos och sackarin. Datan från studien är dock svårtolkad och resultatet passar inte heller med de från tidigare studier som har varat över längre tid.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Gudiol ska vara med i Nyhetsmorgon på onsdag morgon 00:06:24 Sötningsmedel kan påverka tarmfloran 00:14:54 Förregistreringen av studien är riktigt dålig och ospecifik 00:30:42 Tidigare data pekar även den mot att sackarin och sukralos har en liten påverkan

Protein är ämnet för dagen i veckans Hälsoveckan by Tyngre. Linnea Bärebring är tyvärr frånvarande det här avsnittet men vi har bra förstärkning ifrån dietist Filip Wattström som hjälper oss att lyfta fram det som vi anser vara det viktigare kring protein och träning.

Filip är förutom dietist även nuvarande svensk mästare i klassisk bodybuilding och har därför haft ett långvarigt intresse kring hur kosten, och då särskilt protein, kan påverka resultaten vid styrketräning.

I det här avsnittet går vi igenom allt ifrån vad protein är för någonting, hur stor det rekommenderade intaget är för olika grupper, om det finns någon betydelse kring om proteinet är fullvärdigt eller inte och vad man kan tänka kring protein när det gäller ens egen kosthållning samt tillagning av mat.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Protein och träning med Filip Wattström 00:03:23 Lite om Filips bakgrund 00:05:28 Dagens ämne är protein med fokus på protein och träning 00:07:53 Äldre kan ha svårt att få i sig tillräckligt med protein men för resten är det ovanligt med brist 00:10:44 Proteinbehovet är större för de som idrottar 00:13:21 Finns det ett förhöjt proteinbehov även för konditionsidrottare? 00:16:41 Kolhydratintaget är viktigt för maximal prestation och det kan påverkas negativt av ett för högt proteinintag 00:19:41 Behöver man inta protein i nära anslutning till träningen? 00:20:33 Vad är BCAA och EAA? 00:23:33 Är det bättre att sprida ut proteinintaget över hela dygnet? 00:32:06 Kvalitén på proteinet spelar ingen större roll i normala sammanhang 00:36:58 Allt protein räknas till ditt totala proteinintag 00:38:34 Olika proteinkällor är olika potenta på att maximera proteinsyntesen akut 00:44:30 Proteinintaget kring en tävlingsförberedelse 00:49:45 Hur påverkar tillagningen proteinet?

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre utgår vi ifrån en nyligen publicerad studier på så kallat intuitivt ätande med titeln, Intuitive eating in general aspects of eating behaviors in individuals with obesity: Randomized clinical trial.

Vi breddar dock diskussionen väldigt mycket och vi försöker förklara vad som menas med intuitivt ätande samt att definitionen på vad det ska innebära kan variera en hel del beroende på kontext och situation. Efter det diskuterar vi även lite kring den tidigare forskningen på ämnet och behovet av bättre studier där man har en rimlig jämförelsegrupp och tydliga utfall.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Livet börjar återgå till en mer strukturerad form för panelen 00:07:26 Vilka effekter vet vi kommer från intuitivt ätande 00:10:48 Det finns ingen bestämd definition på vad intuitivt ätande ska inkludera 00:17:23 Kan kroppen verkligen känna av vad som är dåligt för den? 00:22:05 Restriktivt ätande behöver inte vara orsaken till problemet utan istället ett försök att lösa problemet 00:25:54 De stora delarna kring intuitivt ätande som de flesta nog är överens kring 00:27:49 När något är dåligt definierat blir det alltid nyttjat inom pseudovetenskapen 00:29:46 Upplägget på studien och dess resultat 00:36:28 Tidigare studier på intuitivt ätande och mindful eating 00:41:08 Du behöver en bra kontrollgrupp

Frågelåda i Hälsoveckan by Tyngre och du får bland annat vet hur forskningen ser ut kring protein och muskelbyggande, hur man tar fram rekommenderat intag för olika näringsämnen, i fall man kan vara allergisk mot kolhydrater och kryddstark mat och mättnad.

Vi har också en diskussion kring viktnedgång under klimakteriet och huruvida det är möjligt att uppnå även när ens hormoner om något påverkar en lite extra åt det andra hållet.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Snack kring panelens förmåga att hantera solens UV-ljus 00:02:09 En summering kring forskningen runt protein och muskelbygge 00:10:20 Spelar det någon roll i fall man smakar på maten medan man tillagar den? 00:18:02 Hur sätter man de rekommenderade intagen för vitaminer, mineraler osv? 00:30:25 Kan man vara allergisk mot kolhydrater? 00:37:24 Ger kryddstark mat mer mättnad? 00:39:18 Går det att gå ner i vikt under klimakteriet?

I avsnitt 26 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras NOVA-kategoriseringen och begreppet Ultraprocessad mat som har blivit mer och mer populärt de senaste åren. Till vår hjälp av vi John Martin Fredriksen från Norge som har spenderat mycket tid på att försöka förstå och kategorisera livsmedel enligt systemet.

Du får bland annat lära dig om hur systemet kom till och vad som menas med de olika kategorierna inom systemet. Framför allt fokuserar vi på frågan vad som ska klassas som Ultraprocessad mat och problemet med att veta vilka livsmedel som ska tillhöra den kategorin samt problemet med att sätta stämpeln dåligt på hela kategorin.

Studien som Jacob nämner i avsnittet om hur olika experter klassificerar livsmedel olika med NOVA hittar du här: Ultra-processed foods: how functional is the NOVA system?

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 John Martin Fredriksen är med som gästvärd 00:03:32 Dagens ämne är begreppet ultraprocessad mat och NOVA kategoriseringen 00:09:48 Samma livsmedel till namnet kan vara väldigt olika sett till processandet 00:11:07 NOVA systemet och de 4 kategorierna av livsmedel 00:11:16 Kategori 1: Minimalt processade livsmedel 00:13:34 Kategori 2: Bearbetade kulinariska ingredienser 00:15:25 Kategori 3: Processade livsmedel - en kombination av 1 och 2 00:15:54 Kategori 4: Ultraprocessade livsmedel 00:19:37 Det finns olika sätt att klassificera livsmedel som bra och dåligt som inte stämmer överens med varandra 00:20:12 Kunniga människor är inte överens om vilka livsmedel som tillhör vilken kategori i NOVA 00:22:59 Du inte andelen ultraprocessad mat från ett FFQ utfärdat innan NOVA fanns 00:25:26 Samma databas kan ge olika resultat beroende på hur forskarna väljer att analysera den 00:30:36 En del ultraprocessade livsmedel är näringsrika och troligen bra att äta 00:33:18 NOVA-systemet är inte så bra på att kategorisera efter näringsvärde 00:36:30 Nya livsmedel där huvudmålet inte är att göra mer vinst eller maten godare 00:39:39 När ultraprocessad mat används för att bevisa att enskilt livsmedel är dåligt 00:40:39 Hur NOVA-systemet uppkom och vad tanken med systemet var 00:42:56 Det är inte tydligt vilka mekanismer som skulle göra Ultraprocessad mat dåligt 00:43:27 Är NOVA bättre som kostråd än det som ges i Sverige idag? 00:49:58 Människor får i sig mycket socker, fett och mjöl och Jacob tror man kommer åt det bättre med rekommendationer enligt NOVA 00:53:57 Jacob skulle föredra en märkning av mat utifrån mer objektiva mått 00:59:16 Vad är nyttan med en mer objektiv märkning om folk inte bryr sig om den? 01:02:00 Nyckelhålsmärket och problemet med att folk inte förstår att det gäller inom en viss livsmedelskategori 01:05:55 Den bästa studien på Ultraprocessad mat fram till idag

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar vi skillnaderna mellan observationsstudier och så kallade RCT, randomiserade och kontrollerade studier.

Vi går igenom vad som skiljer de två i utförande och vad man vanligen kan dra för slutsatser från studierna beroende på deras utförande. Vi tittar också på hur bra resultaten mellan de två typerna av studier brukar överlappa med varandra inom nutritionsfältet. För den sista diskussionen så utgår vi ifrån följande studie från 2021, Evaluating agreement between bodies of evidence from randomised controlled trials and cohort studies in nutrition research: meta-epidemiological study.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Skiljer sig slutsatserna från RCTs mot de från tidigare observationsstudier 00:02:56 Vad är en kohortstudie och varför kritiserar Jacob dem så ofta 00:07:29 Observationsstudier med biomarkörer är vanligen mer tillförlitliga 00:12:20 Det är lätt att hitta slumpmässiga samband i observationsdata 00:18:32 Fördelarna och nackdelarna med RCTs inom nutrition 00:28:15 Frågeställningen är ofta olika mellan RCT och observationsstudier 00:29:37 Hur bra överlappar slutsatserna från de olika typerna av studierna varandra? 00:36:19 En bias i resultatet är att vad man har valt att studera i RCT är inte slumpmässigt 00:40:40 Om observationsdatan är splittrad och det saknas RCT bör vi nog anta ingen effekt tills vidare

Ännu ett frågeavsnitt och den här gången diskuterar vi först vad vi vet kring hälsoeffekterna från rött kött och sen efter det blir det en väldigt övergripande genomgång kring vad som verkligen är viktigt när det gäller att försöka bibehålla en god hälsa.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Sommarinspelning 00:02:01 Vad vet vi kring hälsoeffekterna från att äta rött kött 00:14:19 Vad är det viktigaste för en god hälsa?

Denna vecka svarar vi på lyssnarfrågor och vi diskuterar bland annat den gamla glutamatskräcken som var som störst på 80- och 90-talet. Varifrån kom den, varför försvann den och vad vet vi rent forskningsmässigt kring frågan?

Vi diskuterar även produkten proteinvatten och om den håller vad den lovar samt om den är värd priset.

Andra frågor är huruvida det är bättre att använda rapsolja eller olivolja i matlagningen och samtidigt som vi diskuterar det här kommer vi även in på ett längre snedspår kring nötter i alla dess former.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Introduktion till vårt frågeavsnitt 00:02:12 Vad hände med glutamatskräcken som fanns på 80- och 90-talet? 00:15:15 Är proteinvatten något vettigt och ger det verkligen protein? 00:21:31 Rapsolja vs olivolja - vad är bäst och för vad? 00:23:03 Är kokosnöten en nöt?

Denna vecka diskuterar vid behovet av att jämföra en sak med en annan inom nutritionsforskning och framför allt i observationsstudier. Det är ofta vanligt att man säger att ett viss livsmedel höjer risken för någonting med X antal procent eller liknande men i princip alltid så är den slutsatsen helt beroende av vad du jämför med.

Bara för att människor som i genomsnitt äter mer av någonting är i högre risk för ett visst hälsoutfall så innebär inte det nödvändigtvis att du minskar din risk om du minskar på intaget. Den effekten kommer så klart att bli beroende av vad du väljer att äta istället. Ersätter du till exempel Coca Cola med Pepsi så ska du inte förvänta dig några effekter även om någon studie har visat att de som dricker mindre Pepsi får bättra hälsa.

Som utgångspunkt i diskussionen har vi artikeln ?What Eggsactly Are We Asking Here? Unscrambling the Epidemiology of Eggs, Cholesterol, and Mortality?.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

00:00:00 Försöka isolera hälsoeffekter från enskilda livsmedel inom nutritionsepidemiologin 00:07:14 I RCT-studier är det tydligt att man alltid jämför olika saker men det "glöms" ibland bort inom epidemiologin 00:16:08 Du måste alltid jämföra ett livsmedel med något annat 00:20:49 Substitutionsanalyser börjar bli vanligare inom forskningen

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar vi självrapporterat kostintag och de bristerna som finns med det sättet för att försöka få reda på vad människor äter.

Som utgångspunkt använder vi oss av en nyligen publicerad studie där man fann att hur stort fel som människor rapporterat i sitt kaloriintag till stora delar beror på hur stort kaloribehov som människor har. Ju större kaloribehovet är desto större brukar i genomsnitt deras underrapportering att vara.

Hålltider

00:00:00 Panelens sommarplaner 00:04:39 När människor underrapporterar vad och hur mycket de äter

I veckans avsnitt diskuteras Expressens granskning av den funktionsmedicinska kliniken Funmed. Vi kommer in på frågor så som att mer tester sällan bidrar med någon användbar information. Att dåliga tester kan ge vilseledande svar. Att allting går och studera ordentligt om man bara vill det samt att det ofta inte sägs någonting trots att varje kort mening för sig själva kan låta väldigt bra.

Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre.

Hålltider

 

00:00:00 Jacob är stolt över sin dotter trots att hon inte har gjort något imponerande 00:03:02 Om Expressens granskning av Funktionsmedicinska kliniken Funmed 00:03:53 Den amerikanska funktionsmedicinska rörelsen 00:07:47 Flum om att behandlingen inte skulle kunna gå att studera 00:09:31 Forskningen där man försöker testa individanpassade råd jämfört med allmänna råd 00:13:11 Tillskott som sålts med otillåtna påståenden 00:14:32 Fler tester för mer pengar ger inte bättre information om testerna är dåliga och det saknas en bra frågeställning 00:19:20 IgG tester ger ingen användbar information kring eventuella allergier 00:26:06 En dimridå där de försöker låta som att de är jätteduktiga på att se helheten 00:30:16 Det är flera problematiska steg i behandlingen som ges 00:32:38 Det självklara spåret med tillskott för detox 00:33:41 Det har kommit mycket forskning 00:36:18 Det flesta blir kortsiktigt friskare med en restriktiv diet 00:38:20 Du får sällan höra de negativa berättelserna kring sådana här saker 00:40:59 Läkare har bara lite utbildning inom nutrition men det finns de som har mycket mer utbildning inom vården