Sveriges 100 mest populära podcasts
Åke Sellström får i uppdrag av FN att utreda en av världens värsta kemvapenattacker. Snart märker hans team att regimen verkar motarbeta dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är mitt i natten den 21 augusti 2013 då Åke Sellström ser tv-bilderna från sjukhuset på hotellet en bit därifrån. Människor i nattkläder täcker sjukhusgolvet. De har svårt att andas, en del krampar och ur munnarna rinner skum.
Åke Sellström är pensionerad försvarsforskare med kemiska vapen som specialitet och får tack vare sin expertis i uppdrag av FN att utreda vad det är som har hänt den där augustinatten i Syrien. Nu är han på plats i Syrien.
Åke, som har arbetat med kemvapen i hela sitt liv, är rätt person för uppdraget, resonerar man. Han kommer att leda ett team av vapeninspektörer in i det krigshärjade Syrien för att samla in bevis. De riskerar att bli kidnappade, skadade eller dödade.
? Det här uppdraget var högsta risken. Det var very high risk. Och det var en risknivå som bara generalsekreteraren fick lov att säga okej till. Det var ingen annan som kunde säga okej till såna uppdrag, berättar Åke Sellström.
Ali och Mohammed som medverkar i dokumentären heter egentligen något annat.
Programmet producerades 2022.
Reporter: David Ohlsson
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Tor Sigvardson
Porrbiografen Blue Vision har länge varit en plats som används av prostituerade och sexköpare och där kvinnor i många år har varit utsatta för övergrepp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I snart 30 år har den så kallade porrbiografen/porrklubben Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.
Klubben beskriver sig själva som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där allt spårat ur och där kvinnorna farit mycket illa.
Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.
Ett program från 2023.
Reporter: Maria Sveland
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Den här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.
Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.
Unizon och Roks: De är paraplyorganisationer för hundratals tjejjourer runt om i landet.
Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.
Ring 020-50 50 50.
Ungdomsmottagningen i din stad.
Porrbiografen Blue Vision har länge varit en plats som används av prostituerade och sexköpare och där kvinnor i många år har varit utsatta för övergrepp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I snart 30 år har den så kallade porrbiografen/porrklubben Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.
Klubben beskriver sig själva som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där allt spårat ur och där kvinnorna farit mycket illa.
Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.
Ett program från 2023.
Reporter: Maria Sveland
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Den här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.
Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.
Unizon och Roks: De är paraplyorganisationer för hundratals tjejjourer runt om i landet.
Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.
Ring 020-50 50 50.
Ungdomsmottagningen i din stad
Musikern och provokatören Errol Norstedt, alias Eddie Meduza, dog 53 år gammal. Personer i hans närhet ger här sin bild av honom och hans minst sagt krokiga väg i underhållningsbranschen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radio dödskallemärkte Errol Norstedts skivor, men han var en rockartist som slog publikrekord efter publikrekord under folkparksturnéerna på tidigt 80-tal under namnet Eddie Meduza. Errol dog 2002 vid 53 års ålder.
Journalisten Bo Sjökvist har träffat flera personer i Errol Norstedts närhet, som tillsammans ger en bild av ett livsöde där text, musik och egensinnig humor fungerat som en ventil i en utsatt tillvaro. Vi hör också hans egen röst i form av utgivet material, tidigare intervjuer och också hans egna bandupptagningar, funna efter hans död.
Dokumentären är gjord 2002.
Reporter: Bo Sjöqvist
Producent: Christer Ekbom
Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.
Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.
Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.
Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.
Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.
Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.
Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot
Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla eller bråkig och högljudd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här ? inte förrän nu.
? Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.
Medmänniskor i livets slutPå ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation ? ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö - och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.
Alla ska vi döVad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.
Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
Ett program från 2023.
Italien skakas av våldsamma terrordåd på 70-talet och Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylander ska rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Italien skakas av våldsamma terrordåd då Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylanders uppdrag blir att rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.
1970- och 80-talen är en våldsam period i Italiens historia. Det politiska våldet ökar, och både höger- och vänsterextremister utför terrordåd. Kristdemokraternas ledare Aldo Moro kidnappas, mördas och dumpas i bakluckan på en bil i centrala Rom av terrorgruppen Röda brigaderna. I Bologna sprängs tågstationen av en fascistisk terrorgrupp och skjutningar och kidnappningar av direktörer och universitetsanställda är vardag.
Titti Nylander har just fått anställning på Sveriges Radio som korrespondent i Rom där hon bott och frilansat sedan en tid. Nu ska hon vara radiolyssnarnas ögon och öron och rapportera om händelserna i landet.
I den här dokumentären berättar Titti Nylander om hur det var att bevaka terrorismen i Europa för 40-50 år sen.
Dokumentären gjordes 2023.
Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson
Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Det här påminner om det hennes mamma var med om i Polen 1968. Är det nu Anna ska packa sin väska?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna.
Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?
Programmet gjordes 2020.
Reporter: Anna Frey
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Daniel Högberg
När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han frågar sig om det någonsin är försent att bearbeta ett barndomstrauma.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.
I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.
I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.
I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.
Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?
En dokumentär från 2023.
Reporter: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elin Hagman
Noah kommer som flykting från Afghanistan 2015. Här hamnar han hos paret Gert och Lasse, hans nya familj. Men tankarna på mamman som övergav honom skaver. Han vill träffa henne en sista gång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015.
RegnbågsfamiljHär blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.
Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.
Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.
Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet är gjort 2023.
Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.
Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.
Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.
Om detransition och att ångra sin könskorrigeringAntalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.
I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.
Programmet gjordes 2022.
Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet ? vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff.
En viktig gemenskap
Under ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.
- Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.
Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?
Reporter: Matilda Berggren
Producent: Frida Fernqvist och Anna Åkerlund
Exekutiv producent Sveriges Radio: Anna Frey
Slutmix: Gustav Sondén
Programmet är gjort 2023 i samarbete med Third Ear Studio.
5 000 invånare i Kallinge blev förgiftade av dricksvattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.
Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar.
De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Ett program från 2023.
11 september 1973 tar militären makten i Chile och inför diktatur under ledning av Augusto Pinochet. Mord, tortyr och försvinnanden följer. Hör de inblandade berätta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportern Juan Diego Spoerers släkt var inte bara Pinochetanhängare utan deltog även aktivt i kuppen. Några tillhörde också Pinochets inre krets. Spoerer åker tillbaka till sitt hemland för att höra släktens berättelser från båda sidor av barrikaderna.
Programmet fick Stora Journalistpriset 1999.
Reporter: Juan Diego Spoerer
Prooducent: Mikael Cohen
Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.
Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.
Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.
Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.
? När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.
Dokumentären gjordes 2021.
Reporter: Jacob Frössén
Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?
Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.
Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.
[email protected]
Producent: Martin Jönsson
[email protected]
Slutmix: Agnes Cassel
Ett program från 2023.
Har du upplevt hedersvåld?Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.
GAPF ? Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime
Du kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym.
Kvinnofridslinjen
Till kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.
TRIS ? Tjejers rätt i samhället
Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.
Terrafem
Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10.
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
På www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp.
Om Cecilia Uddéns allra första möte med den heliga staden, Jerusalemsyndromet och om två pojkar som utnyttjas som symboler i striden mellan palestinier och israeler.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jerusalem är staden alla vill äga från ortodoxa judar till hallucinerande kristna och religiösa muslimer. Cecilia Uddén tar oss till en av världens mest omstridda platser där Al Aqsa-moskén står, alltså tempelplatsen där det judiska templet en gång stod.
I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.
I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.
Ett program från 2023.
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
Skräddaren i Gaza, Farouk Shtewi, kom att bli en slags kommentator i Cecilia Uddéns rapporter. Från deras första möte har hon följt hela hans familj, där den som fyllt 11 år redan upplevt sex krig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under 30 år har Cecilia Uddén följt skräddaren och hans familjs liv. Från glädjen 1993 då Osloavtalet slöts och palestinier i Gaza firade att de officiellt skulle få en egen stat till en tillvaro som blivit mer inskränkt och isolerad.
I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.
Ett program från 2023.
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Jacob Gustavsson
Israel blev en symbol för den nya människan efter andra världskriget och förintelsen, men i mångas ögon idag rör sig landet längre och längre bort från demokrati.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Cecilia Uddén möter besvikna sekulära vänsterliberaler som trodde på fredsprocessen och nöjda nationalreligiösa som nu har vunnit striden om Israels själ och herraväldet över nationen.
I programmet träffar Cecilia Uddén bl a den välkände film- och tv-regissören Hagai Levi, som säger att det blivit svårt att andas i det nya Israel och hörgerdebattören Irit Lenur som menar att de nya lagarna gör slut på den ateistiska medelklass-vänsterns makt över landet.
I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.
I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet.
I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.
Ett program från 2023.
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.
Patricias stormatch om WBC-bältetPatricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.
Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.
Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.
Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.
Programmet sändes första gången i januari 2022.
Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE.
Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio
På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
? Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.
På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.
? Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.
I P1 dokumentär: miniserie ? Skolvägrarna ? hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.
Förtydligande:
Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.
En programserie av Lovisa Haag.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.
Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år och i skolan har Meimi inte varit på flera månader.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
? De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.
För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.
? Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.
I P1 dokumentär: miniserie ? Skolvägrarna ? hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.
En programserie av Lovisa Haag.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.
Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
? Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.
Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.
? Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.
I P1 dokumentär: miniserie ? Skolvägrarna ? hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.
En programserie av Lovisa Haag.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.
I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
? Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?
Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.
? Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.
Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie ? Återkallad diagnos ? möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen ? och som varnar för en framtida skandal.
Reporter: Hedvig Nilsson
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.
Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
? Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.
Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.
? Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.
Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie ? Återkallad diagnos ? möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen ? och som varnar för en framtida skandal.
Reporter: Hedvig Nilsson
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.
Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.
? De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.
Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie ? Återkallad diagnos ? möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen ? och som varnar för en framtida skandal.
Reporter: Hedvig Nilsson
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.
När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Malin lider idag av PTSD och ångest.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.
Ett program av Moa Lichtenstein.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2020.
Ronja och Elliot vill inte bo hos pappa som skriker och är hårdhänt. Orosanmälningarna ramlar in och barnen möter 21 personer från socialtjänsten. Då skriver Ronja ett brev till rätten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två barn i varje klass har någon gång upplevt våld hemma. Om det pågår en vårdnadstvist om barnen är det ännu vanligare. Ronja och Elliot är två av alla barn som lever i en vårdnadstvist, där både de och vuxna larmar om att de mår dåligt av att vara hos ena föräldern men där de som bestämmer inte lyssnar.
Ett program av Moa Lichtenstein och Joy Klackenberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Den här P1 dokumentär Miniserien är gjord 2020.
Elsa är 9 år - hennes föräldrar har tvistat om henne sedan hon föddes. Trots att Elsa skriker högt lyssnar inte vuxenvärlden på var hon vill bo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är också berättelsen om barn generellt, som är med om den typen av vårdnadstvister där det finns uppgifter om våld i hemmet. En berättelse om systemet, som ska vara till för barnens bästa men där metoder saknas för att bedöma om barn far illa. Vad barnen i vårdnadstvister själva vill är inte kartlagt, för domar redovisar inte alltid barnets åsikt och socialtjänsten har ingen skyldighet att följa upp hur det gick för barnen.
Ett program av Moa Lichtenstein
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Den här P1 Dokumentär Miniserien är gjord 2020.
Föreningen Pappabarn som nämns i programmet bytte i slutet av 2019 namn till Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige.
Även bland läkare och sjuksköterskor finns det de som själva tvekar inför vaccinet, vårdens främsta vapen mot pandemin. Sjuksköterskan Jenny Borsgård i Luleå tvekade inför att ta sprutan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet.
Läkare ger legitimitetNågra få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet.
Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson
Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.
Linda som bor i en liten by i Småland tvekar inför vaccinet. Hon tror att det kan finnas biverkningar på lång sikt. Och när hennes dotter bestämmer sig för att ta sprutan blir hon livrädd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under 2021 tar de allra flesta vuxna vaccin mot Covid -19. Men några människor tvekar inför att ta sprutan. Tanken på vaccinet mot svininfluensan, att mest äldre personer blir allvarligt sjuka och en misstänksamhet mot myndigheter är något som får mer än var tionde vuxen svensk att avstår från sprutan.
? Jag är rädd för vad som ska hända med min kropp, jag är rädd för biverkningarna, säger Linda som bor i en by utanför Högsby i Småland.
Vaccinet delar SverigeHur många som vaccinerar sig skiljer sig mellan olika orter. Utbildningsnivå och tilltro till samhället är faktorer som påverkar hur många som vaccinerar sig. I Högsby kommun där Linda bor är andelen vaccinerade jämförelsevis låg. Här är också valdeltagandet lågt ? något som kan ses som ett mått på tilltro till samhället.
Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson
Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.
Anders Sydborg tycker att covidvaccinet är en bluff. Filip tror att vårt samhälle snart kommer att kollapsa. De är två av allt fler som protesterar mot covidvaccin och pandemirestriktioner under 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under 2021 blir aktivisterna som propagerar mot covidvaccin och restriktioner allt mer högljudda. Tillsammans marscherar New age-influerade alternativmedicinare med antivaxxare och konspirationsteoretiker mot vaccinet och restriktionerna. Snart dyker allt fler nazister upp vid demonstrationerna.
Spretig antivaxx-rörelseCovidvaccinets motståndare är en spretig rörelse som är oense om mycket - men de har flera gemensamma tankar. Det handlar om prepping, samhällets undergång och olika konspirationsteorier om världens ordning och om vaccinet. I miniserien "Ovaccinerad" möter vi aktivister, skeptiker och vårdpersonal som alla är oroliga över en sak: vaccinet.
Reporter: Sigrid Edsenius
Producent: Ylva Lindgren
Denna P1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.
Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ?Alla tyckte om honom?, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.
När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.
Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?
Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ?psykiskt opåverkbara? och ?djupt idiotiska? lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963.?Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.
I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.
Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.
I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"?
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En?enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.
På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.
Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?
Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.
Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.
Slutmix: Nima Shams.
Producent: Magnus Arvidson.
Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.
Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
Eilert är tonåring när han upplever att Elvis Presleys ande tar över honom. Efter år av elchocker och tung medicinering bestämmer han sig för att driva ut anden. Genom att ställa sig på scenen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Eilert Dahlberg blir Elvis från HusumNär Eilert Dahlberg är barn lyssnar han helst på frälsningssoldaten Lapp-Lisa och rockkungen Elvis Presley. Som 39-åring spelar han på eget bevåg in några kassettband med Elvis-covers och sedan tar det inte lång tid förrän inspelningarna hamnar hos radiojournalisten Tomas Tengby i Morgonpasset på P3. Radiolyssnarna älskar snabbt "Husums Elvis" och hans säregna sätt att sjunga. Inte alltid rent men alltid med känsla och kärlek till Elvis.
2001 är han Sveriges mest bokade artist och blir även känd i England och USA. En av våra mest märkliga framgångssagor.
Men bakom framgångarna döljer sig en lång period av mörker då Eilert blir behandlad med både elchocker och tung medicinering. Han själv upplever det som om Elvis Presleys ande har tagit över hans kropp. Det enda sättet för honom att bli fri från anden är att ställa sig på scenen och sjunga Presley-låtar.
Alexander Arvidsson har mött Eilert idag 2023 och här talar Eilert ut om den mörka drivkraften bakom hans beslut att ställa sig på scenen som Elvis trots att många skrattat åt honom.
Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.
Reporter: Alexander Arvidsson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Ett gäng kända konstnärer, skådespelare och musiker lever bohemliv på Fårö med nakenbad och storslagna fester. Men en natt spårar det ur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är när en av de storslagna festerna pågår som det urartar. Plötsligt dyker en magdansös upp som en födelsedagspresent ur en koffert.
Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.
Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.
Koffertmordet på LansaUnder en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.
Reporter: Jannike Åhlund
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.
Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?
I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.
Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.
Programmet gjordes 2021.
Reporter: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Musiken är gjord av Philip Ekström.
Slutmix: Mattias Miselli
Faysa Idle har sett gängkonflikterna i Järvaområdet inifrån. Nu bryter hon tystnaden om hur det är att växa upp nära kriminella unga män.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.
Kriminella syskon sätter spår
Det är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.
? Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.
Gängen pressar de anhöriga
I den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.
Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.
Dokumentären är gjord 2023
Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
När Mikaela skulle börja skolan 1999 var Livets Ords kristna skola det självklara valet för hennes föräldrar. I skolan skulle barnen fostras till perfekta kristna, soldater i det andliga kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Åren på Livets Ords kristna skolaIdag är Mikaela vuxen och har för första gången reflekterat över sin skoltid. En skoltid som då tedde sig normal, men som idag känns allt mer onormal. Vad var det egentligen hon och hennes klasskompisar i Uppsala var med om? Vad var det skolan faktiskt lärde ut? Tillsammans med sina klasskompisar gör Mikaela en tidsresa med förhoppningen att ta reda på vad som hände på Livets Ords kristna skola och hur det påverkat dem genom livet.
Livets Ords församling grundades av Ulf Ekman i mitten av 1980-talet.
En dokumentär från 2022 av Mikaela Arnroth och Tove Lindell
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot
Fyra män ser tillbaka på sina liv som homosexuella i 1980-talets Stockholm, Riyad och Kairo. Hör om hemliga koder, fester och bastuklubbar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När homosexualitet under 80-talets Sverige inte längre klassas som en sjukdom borde det vara lättare än någonsin att leva som gay. Men med skräcken för hiv kommer mycket hat mot hbtqi-personer. Homofobin och jargongen inom poliskåren får Göran Stanton att säga upp sig.
Pell Uno Larsson är på semester i Kairo och längtar efter att träffa andra män. Han använder en guidekatalog för att hitta säkra mötesplatser. Den leder honom till bastun på ett hotell.
Det är lättare att vara homosexuell i Saudiarabien, ett av världens mest konservativa länder där homosexualitet straffas med döden, än hemma i Sverige tycker Steve Sjöquist. Han flyttar till huvudstaden Riyad 1985 för arbete. Steve berättar om de hemliga festerna, att sova på soffor för att ta sig säkert hem dagen efter och samtidigt känna sig friare än någonsin.
Medverkande: Pell Uno Larsson, Steve Sjöquist, Don Jones och Göran Stanton.
Ett program från 2023
Av: Alexandra Sannermalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson
Gabriel är uppväxt i en frireligiös familj, med en pappa som är framgångsteolog. När Gabriel inser att han är gay sätts hela livet på spel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd.
Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja.
När sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.
När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.
Dokumentären är gjord 2023.
Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix av: Tor Sigvardsson
Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.
Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälleHans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn.
Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.
Antroposofin skapade ett utanförskapTobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.
För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.
Reporter: Tobias Aspelin
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jacob Gustavsson
Från 2023.
Böcker värda miljoner är borta. En hemligspaningsgrupp börjar undersöka spår i register. Vem har i åratal fört kollegorna bakom ljuset?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 28 oktober 2003 kunde vara en helt vanlig onsdag på Kungliga biblioteket. Om det inte vore för ett mejl. Klockan elva minuter över fyra kommer det till låneavdelningen. Det är en förfrågan om en bok från 1857. Ett dyrbart bildverk om Mississippifloden.
Men boken finns inte på sin plats. Och registren tycks manipulerade för att dölja att boken är borta. Nu får rutinärendet en obehaglig vändning ? en anställd kan ligga bakom. Men vem?
Av: Jesper Huor
Producent: Bosse Lindqvist och Magnus Arvidson.
Programmet gjordes 2008.
Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.
Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen ? det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.
Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum ? hemliga forum på Darknet.
Reporter: Elinor Ahlborn
Producent: Anna Frey
Slutmix av: Tor Sigvardson
Den här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.
Prevent It ? anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.
Preventell ? hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.
Brottsofferjouren Sverige ? erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum ? Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata om ? information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen ? information om hur anmälan går till.
Livet ställs på ända när 28-åriga Annika får diagnosen ALS. Hon bestämmer sig för att leva aktivt så länge hon orkar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Annika Andersson i Vilhelmina är 26 år har hon nyss påbörjat sin karriär, blivit gravid och märker att något är fel i kroppen. Benen viker sig och hon ramlar i trapporna flera gånger. Efter två års pendlande till experter i Umeå får hon till slut beskedet: Hon har ALS.
Hon börjar planera för begravning, övertygad om att hon inte kommer överleva sin 30-årsdag. Men sjukdomen utvecklar sig långsamt och hon bestämmer sig för att istället leva aktivt så länge det går. Hon träffar kärleken, förverkligar sina drömmar om ett till barn och gifter sig.
2018 blir hon kommunstyrelsens ordförande i Vilhelmina, med den tunga uppgiften att lägga ner skolor och förskolor för att sanera kommunens ekonomi. Varför valde hon den otacksamma vägen, när hennes dagar är räknade?
Ett program från 2023
Av: Bertholof Brännström
Producent: Håkan Engström
Slutmix av: Tor Sigvardson
I augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell. Polisen står handfallen det finns inte ett spår. Först två år senare får gåtan sin lösning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.
Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.
Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.
Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.
Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.
Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius.
Producent: Robert Barkman
När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför.
Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.
?Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger,? säger Vilda.
När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ?blå?, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ?krita,? men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.
Vilda upplever att den rätta hjälpen från myndigheterna, som socialtjänst och BUP, tar lång tid med utredningar och handläggningstider. Besök som Vilda inte tycker ger något.
Tramadoltjejerna är en serie från P1 Dokumentär Miniserie av Ulrika Nandra, inspelad 2020.
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson
Slutmix: Elvira Björnfot