Sveriges 100 mest populära podcasts

P1 Dokumentär

P1 Dokumentär

Berättelser från verkligheten Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/p1dokumentar

Avsnitt

Del 2/2. Kidnappad av al-Qaida

Frankrikes armé och flygvapen avancerar norrut och pressar tillbaka al-Qaida och andra väpnade grupper. I det läget flyr Johan från sina kidnappare.

Johan vandrar om nätterna och gömmer sig på dagarna. Han hoppas att han snart stöter ihop med någon från lokalbefolkningen så att han kan be om hjälp, men Al-Qaida jagar honom. Johan skriver SOS med gigantiska bokstäver i sanden och hoppas att ett flygplan ska upptäcka honom. Samtidigt får Johans familj i Sverige allt mindre information om sin bror och son, den väpnande konflikten i har gjort det betydligt svårare för svenska polisen att få honom fri. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Av Fernando Arias. Programmet sändes första gången september 2017. Den 26 september 2017 gjordes en uppdatering av innehållet i det här programmet. Förtydligandet gäller planerna på ett fritagningsförsök som aldrig blev av.
2021-04-09
Länk till avsnitt

Del 1/2. Kidnappad av al-Qaida

Året är 2012. Någonstans i Malis öken sitter Johan Gustafsson tillfångatagen av al-Qaida. Hans tankar upptas av hur han ska kunna rymma. Men det finns ett problem. Hans medfångar vill inte följa med.

  Vi hade ju helt olika uppfattningar om hur vår situation såg ut, säger Johan Gustafsson.  Johans medfångar, Sjaak Rijke och Stephen McGown hoppas på att bli räddade av specialstyrkor, eller att gisslantagarna ska ge upp. Själv tror han inte att Sverige kommer att gå med på al-Qaidas krav och heller inte att al-Qaida kommer att nöja sig utan en rejäl ersättning. Johan bestämmer sig för fly på egen hand, mitt under den pågående väpnade konflikten i landet. I två delar ger P1 Dokumentär en unik inblick i Johan Gustafssons tid i fångenskap, men också i familjens kamp och tvivel. Programmet sändes första gången september 2017.  Av Fernando Arias
2021-04-09
Länk till avsnitt

Del 5/5 Manipulatören ? kan han stoppas?

Mannen döms igen för nya brott mot unga flickor. Fängelsestraff tycks inte stoppa honom, polisen misstänker att han kommer att slå till igen. Samtidigt lever Amanda varje dag med det hon var med om.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom. Utsatt? Hit kan du vända dig: Vid fara för liv: ring larmnumret 112 Bris: bris.se barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50 Ecpat: dittecpat.se Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se  telefon 08 702 16 80 Reporter: Daniel Velasco Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco. Slutmix: Nima Shams Producent: Ylva Lindgren Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021.
2021-03-30
Länk till avsnitt

Del 4/5 Manipulatören ? mardrömmen börjar om

Efter 3 års fängelse friges mannen som våldtog Amanda efter att ha hotat sprida nakenbilder på henne. Nu får hon samma bilder skickade till sig igen. Bilder hon trodde att polisen förstört.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom. Utsatt? Hit kan du vända dig Vid fara för liv: ring larmnumret 112 Bris: bris.se barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50 Ecpat: dittecpat.se Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se  telefon 08 702 16 80 Reporter: Daniel Velasco Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Victoria Gaunitz, Emelie Rosén och Daniel Velasco. Slutmix: Nima Shams Producent: Ylva Lindgren Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021
2021-03-30
Länk till avsnitt

Del 3/5 Manipulatören ? bilder i ett moln

Efter en anmälan gör polisen en husrannsakan hos en man i 50-årsåldern. I mannens dator hittas mappar med bilder och information om unga tjejer. Det finns en mapp med Amanda och cirka trehundra andra mappar.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom. Utsatt? Hit kan du vända dig Vid fara för liv: ring larmnumret 112 Bris: bris.se barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50 Ecpat: dittecpat.se Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se  telefon 08 702 16 80 Reporter: Daniel Velasco Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco. Slutmix: Nima Shams Producent: Ylva Lindgren Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021 Kommande avsnitt: Del 4 och 5 tisdag 30 mars 06.00.
2021-03-26
Länk till avsnitt

Del 2/5 Manipulatören ? utpressning, våldtäkt och 300 mappar

Flera unga tjejer har fått hotfulla sms från en okänd avsändare om att bilder på dem ska spridas om de inte gör som de blir tillsagda. Amanda går till slut med på att träffa den som hotar henne.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom. Utsatt? Hit kan du vända dig Vid fara för liv: ring larmnumret 112 Bris: bris.se barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50 Ecpat: dittecpat.se Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se  telefon 08 702 16 80 Reporter: Daniel Velasco Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco. Slutmix: Nima Shams Producent: Ylva Lindgren Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021 Kommande avsnitt: Del 4 och 5 tisdag 30 mars 06.00.
2021-03-26
Länk till avsnitt

Del 1/5 Manipulatören ? smicker och grooming

Studenten Douglas chattar dagligen med 14-åriga Amanda. Han är snygg och lyssnar bra. Nu ska de träffas. Då kommer hot från en okänd avsändare, om att nakenbilder på henne kommer att spridas.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom. Utsatt? Hit kan du vända dig Vid fara för liv: ring larmnumret 112 Bris: bris.se barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50 Ecpat: dittecpat.se Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se  telefon 08 702 16 80 Reporter: Daniel Velasco Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco. Slutmix: Nima Shams Producent: Ylva Lindgren Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021. Kommande avsnitt: Del 2 och 3 fredag 26 mars 06.00. Del 4 och 5 fredag 30 mars 06.00.
2021-03-20
Länk till avsnitt

Tillbaka till Seoul

Sofia hittas på gatan i Seoul hösten 1971. Sedan flygs hon till Arlanda. Först 45 år senare inser hon att hon är beredd på att hitta sin biologiska familj. Men hur? Det finns ju inga spår.

På Arlanda möter Sofia sina föräldrar, Britt och Bernt Lindström för första gången. Under uppväxten i Ludgo utanför Nyköping finns inga tankar på att söka den biologiska familjen eller resa till Sydkorea. Inte förrän Sofia själv blir mamma väcks behovet av att veta mer. Detta leder till att hon gör tre resor till Seoul inom loppet av ett år, samt initierar och leder ett flerårigt projekt kring adoption och adopterades egna berättelser. Flera år senare är Sofias pappa döende i skelettcancer. Behovet att söka efter de biologiska föräldrarna väcks till liv, starkare än någonsin. Hon åker till sitt födelseland igen. Den här gången för att söka via DNA. Sofia är inte ensam om att söka. Under två veckor i Seoul möter hon flera adopterade som är där i samma syfte. Programmet gjordes 2017. Reporter: Sofia French Producent: Ylva Lindgren
2021-03-12
Länk till avsnitt

Varför är jag här?

Anna är nio år och står på Koreas flygplats Kimpo. I ena handen håller hon en väska med ett fotoalbum. I den andra sin lillebror. Mamma och pappa vinkar av. I Sverige väntar en ny familj.

Sverige är det land som tagit emot nästan flest adoptivbarn i världen, per invånare räknat. De flesta som adopteras hit har inte bara mist sina anhöriga, utan dessutom fått minnen och kunskap raderade. I  Varför är jag här? undersöker Bosse Lindquist en av de mindre uppmärksammade sidorna kring Sveriges adoptioner att nästan en femtedel av alla adopterade som kommit till Sverige är äldre än tre år gamla, och med fullt intellektuellt medvetande under hela sin adoptionsprocess. När den här dokumentären gjordes togs beslutet att byta ut huvudpersonens namn till Anna. Idag vill hon inte vara anonym. Hennes riktiga namn är Kicki Åhlander. Programmet gjordes 2000. Reporter: Bosse Lindquist Producent: Ylva Lindgren
2021-03-07
Länk till avsnitt

I välfärdens skugga: Frank och Flipp

Flipp med autism, led av ångest och missbruk. Han tog sitt liv 17 år gammal. Frank är 16 år och har liknande problem och lika dåliga erfarenheter av vården som Flipp.

Flipp, 17 år, med autism, ångestproblematik och missbruksproblem lever inte längre, han bollades mellan socialtjänsten, beroendevården och barn och ungdomspsykiatrin tills han inte orkade mer, utan tog sitt liv. Frank,16 år med autism, ADHD får ingen hjälp för sin ångest och utan skickas runt mellan olika mottagningar. En miljon svenskar lider av både psykisk ohälsa och andra diagnoser. Det kallas samsjuklighet och kräver samordning av vården, en samordning som svenska myndigheter enligt lag är skyldiga att ta ansvar för. Samsjuklighet ökar risken för allvarliga konsekvenser, som för tidig död på grund av självmord, eller död på grund av läkemedel eller narkotika. Självmord och narkotika är de vanligaste dödsorsakerna bland yngre människor i Sverige och dödligheten är högre här än i likvärdiga länder. Socialstyrelsen, IVO, myndigheten Vårdanalys och regeringens egen Samsjuklighetsutredning har i ett antal rapporter pekat ut allvarliga brister i hur vården och samordningen fungerar för samsjuka, men bristerna åtgärdas inte. Vem som är ansvarig när kommuner och regioner bryter mot de lagar och riktlinjer som ska reglera verksamheterna vet ingen. Av Johanna Langhorst Producent Håkan Engström Slutmix Nima Shams
2021-02-28
Länk till avsnitt

I välfärdens skugga: Oscar och Sam

Oscar är utskriven från ett behandlingshem, tar droger och tror att han är förföljd. 17-åriga Sam har autism, add och ångest. Ingen av dem får hjälp och åren går.

Oscar, 31, har bett om att få en psykiatrisk utredning sedan 2016 men inte fått någon, eftersom han har en beroendeproblematik. Sen han senast skrevs ut från psyket är han övertygad om att han är förföljd av någon som hackar hans surfplatta och kastar mörka skuggor på väggarna. Sam, 17, har autism, add och ångestproblematik. Hon har inte kunnat gå i skolan på sex år, eftersom hon varken fått behandling för sin ångest eller anpassad skolundervisning. En miljon svenskar lider av både psykisk ohälsa och andra diagnoser. Det kallas samsjuklighet och kräver samordning av vården, en samordning som svenska myndigheter enligt lag är skyldiga att ta ansvar för. Samsjuklighet ökar risken för allvarliga konsekvenser, som för tidig död på grund av självmord, eller död på grund av läkemedel eller narkotika. Självmord och narkotika är de vanligaste dödsorsakerna bland yngre människor i Sverige och dödligheten är högre här än i likvärdiga länder. Den stadsdel som Oscar och Sam tillhör har fått kritik från IVO ett flertal gånger, och fortsätter ändå att trotsa lagen. Vem som är ansvarig när kommuner och regioner bryter mot de lagar och riktlinjer som ska reglera verksamheterna vet ingen. Ett program från 2021 Av: Johanna Langhorst Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams
2021-02-19
Länk till avsnitt

Pionjärdykarna i Nordsjön

Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Dykarna dog som flugor. Säkerheten var inte viktigast. Det var oljan.

Julen 1969 hade Norge letat efter olja i flera år. Men i zon 2.4.2 på Ekofiskbältet - nästan exakt halvvägs mellan Norge och England hittade amerikanerna på Ocean Viking den julklapp som skulle förändra Norges framtid för alltid. Där fann de olja. Men oljan behövde komma in till land. För det så behövdes pipelines. Pipelines som behövde svetsas av dykare. Djuphavsdykare. De dök ner i Nordsjön, ner i det fyrgradiga vattnet. Ner till 70 meter. 90 meter. 120. 140. 220. Idag anses djuphavsdykning vara ett av världens farligaste jobb. Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt. Av Martin Johnson.
2021-02-12
Länk till avsnitt

Hennes resa till IS

IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS.

Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka. De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida. När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper. De sa kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara. De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma. Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen. På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra. Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig. I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara. När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar. Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna. För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin? Sändes första gången våren 2016. Reporter: Karwan Faraj Producent: Håkan Engström  
2021-02-05
Länk till avsnitt

Rädslan jag ärvde

Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Påminner inte det här om det hennes mamma var med om i Polen 1968? Ska Anna också behöva packa sin väska?

När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna. Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig? Programmet gjordes 2020. Reporter: Anna Frey Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Daniel Högberg
2021-01-29
Länk till avsnitt

Hjälp! Mina vänner är pedofiler

Bröderna skyddar mobbade barn, fixar tv-spel och ger pojkarna på gården egna superhjältar i sin tecknade serie. Men det finns en hemlighet, bröderna är pedofiler. Kan barnen anmäla sina bästa vänner?

I januari 2017 dyker det upp en ny märklig tråd på nätforumet Flashback. I skydd av anonymiteten berättas om en stor hemlighet och en märklig livslång vänskap med två pedofiler i 35-årsåldern. Hej, jag är vän med två pedofilbröder. Utöver att de är pedofiler och jag tekniskt sätt blev utnyttjad av dom, så är dom jättefina vänner som sprider mycket glädja och kärlek i mitt liv Hundratals främlingar engagerar sig snart i fallet och snart börjar härvan runt bröderna nystas upp. Många barn har utsatts för våldtäkter, från södra till norra Sverige. Men bröderna är okända för polisen och har i femton års tid lockat till sig barn, mest unga pojkar. Hur ska de stoppas när ingen vill gå till polisen och anmäla? En dag riggar ett av offren en fälla och ringer upp bröderna. Men tiden är knapp, för bröderna har hittat nya offer. I dokumentären träder offer och anhöriga fram för första gången och berättar om fallet som blivit känt som "Pedofilbröderna". Det är en historia om grova övergrepp mot barn så vi vill varna känsliga lyssnare för att del av innehållet kan vara stötande. Programmet gjordes 2019. Reporter: Magnus Arvidson Producent: Håkan Engström Slutmix: Ludvig Jansson Länkar för dig som behöver hjälp eller stöd: Brottsofferjouren Sverige - erbjuder stöd till den som utsatts för brott. Rikskriscentrum Sveriges kriscentrum för män. Dags att prata- information om barn och sexuella övergrepp. Polisen - Information om hur anmälan går till.
2021-01-22
Länk till avsnitt

Den första och sista kärleken

Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Sedan kan han aldrig glömma henne. Men kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt. 60 år efter första kyssen får Göran ett brev.

Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen... Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt? Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria - en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten. Ett program av: Jens Arnstad och Jonas Tornberg Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams
2021-01-15
Länk till avsnitt

Del 3 och 4. Gamer: Övergreppen

13-åriga Chrille får kontakt med en man på en spelplattform, men snart börjar mannen be om nakenbilder. Han säger att han vill ha sex med 13-åringen.

Men 13-åringen är egentligen Sveriges Radios reporter, som med vägledning av 14-åriga Victor granskar vad som händer i en värld med få regler, och där få vuxna tar ansvar. Spelvärlden. Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med:  BRIS Reporter: Emelie Rosén Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020
2021-01-08
Länk till avsnitt

Del 1 och 2. Gamer: Skolattacken

Den 12-årige pojken packar sin väska, tar sitt vapen, sin maskering och går till skolan tidigt. Nu ska han göra det som han pratat med sina spelvänner om i flera veckor, döda andra barn.

Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack. Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden. Hit kan du vända dig om du behöver någon vuxen att prata med: BRIS Reporter: Emelie Rosén Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Serien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020
2021-01-01
Länk till avsnitt

Brevbäraren som försvann

Den 2 april 1976 äter Bosse Jansson hamburgare med sina brevbärarkollegor. Han är uppspelt, folk satsar pengar på hans geografikunskaper. Dagen efter går Bosse upp i rök och har aldrig återfunnits.

Innan Bosse Jansson försvinner arbetar han som brevbärare och på helgerna brukar han sälja olika kommunistiska trycksaker och broschyrer ur en specialsydd rock eller sitta i en vitkaklad föreningslokal i Kristineberg och översätta Albanska artiklar. Bosse är tystlåten, älskar kartor och har en omtalad samling folkmusikskivor. Brevbäraren som försvann är gjord av Sara Lundin och är minnesfragment av ett människoöde, det är en storm av spekulationer och frågor som stundtals får omvärlden att ändra form. Programmet gjordes 2013.
2020-12-25
Länk till avsnitt

De kallades Sveriges Bonnie and Clyde

De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?

Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar. När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde. Ett program av Martin Jönsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2019.
2020-12-18
Länk till avsnitt

Spökjägarna

Spökjägarinstrumenten lyser och piper när Tony och Niclas gör sina nattliga undersökningar. De menar att de kommer i kontakt med andra sidan. Vad är det egentligen de söker?

Bröderna Tony Martinsson och Niclas Laaksonen växte upp i 80-talets Kiruna. Den ödesdigra julaftonsnatten 1988, då deras två kusiner Peter och Johanna omkom i en brand, kom att prägla deras liv på ett oväntat sätt. Idag driver Tony och Niclas ett av världens mest kända spökjägarföretag, och deras vardag är full av utredningar, fans, resor, tv-produktioner och livestreams. Med hjälp av avancerad teknisk utrustning menar de att de får kontakt med döda personer. Allting började med en viktig inspelning som försvann. I programmet får vi följa med Tony och Niclas på en resa norrut genom Sverige i jakt på svar. Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, Produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt Programmet är gjort 2020.
2020-12-11
Länk till avsnitt

Bobby Fischer och bondeoffret

Han räknas som en våra största genier men var usel på livet utanför brädet. Schackvärldsmästaren Bobby Fischer skrev in sig i världshistorien när han 1972 besegrade ryssen Spasskij i århundradets match.

Hela världen bevittnade Amerikas seger över Sovjetunionen och för första gången kunde USA visa att de hade förmågan att producera intellektuell kraft som kunde mäta sig med Sovjet. I dokumentären följer vi med Ulrika Hjalmarson till Island för att följa i Bobby Fischers sista fotspår. Vi möter den person som kanske stod schackgeniet närmast, hans isländske livvakt Sæmundur Pálsson. Han stod vid Fischers sida under de två mest omtumlande skeendena i livet och fick uppleva ett stycke världshistoria. Det är en berättelse om det missförstådda geniet som gjorde sig ovän med en hel värld, som gång på gång hamnade mitt i världspolitikens hetta. I nödens stund tvingades han återvända till platsen för sitt livs största triumf, för att sedan sluta sitt liv i exil. Men det är också en historia om en ojämlik vänskap som sträcker sig över 35 år. Om kungen och bonden och hur de kom att spela en så avgörande roll i varandras liv. Programmet är gjort 2011. Reporter: Ulrika Hjalmarson  Producent: Robert Barkman
2020-12-04
Länk till avsnitt

Jan Myrdals sista flytt

85-årige Jan Myrdal måste flytta för han är pank. Myrdalsällskapet ordnar ett hus åt honom i Varberg. Kvar i Fagersta blir hans 35 år yngre fru. Konflikten är ett faktum. Jan Myrdal dog 30 oktober 2020.

I programmet får vi följa arbetet med flytten och dragkampen om Jan mellan Andrea Myrdal och Myrdalsällskapet, som består av bland andra författaren Henning Mankell och hotelldirektören Lasse Diding. Lasse Diding: Det är bra om Jan Myrdal ibland tänker också med huvet". Andrea Myrdal: Jan tänker med kuken men Lasse Diding tänker med röven". Många tycker att Jan Myrdal i sina romaner och skriftställningar hänsynslöst använt människor runt omkring sig. Det som inte kan bli litteratur saknar värde. Eller som Henning Mankell säger i programmet: Som författare kan du inte ha för många nära vänner därför det begränsar dina möjligheter att skriva om folk". Dokumentär gjordes 2013. Reporter: Bosse Sjökvist Producent: Håkan Engström
2020-11-27
Länk till avsnitt

Arktisexpeditionen

Isbjörnar, stormar och smältande is gör världens största Arktisexpedition till en kamp. Trots det försöker Pauline fånga fisk mitt i mörkret vid Nordpolen.

År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig. 126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat. Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen. För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår planet och som nu håller på att försvinna. Programmet är ett samarbete mellan P1-dokumentär och Vetenskapsradion 2020. Musiken framförd och komponerad av Johanna Sjunnesson, Radiosymfonikerna. Musiktekniker: Johan Hyttnäs Ljudteknik: Olle Sjöström Slutmix: Tor Sigvardsson Reporter: Niklas Zachrisson Producent: Håkan Engström
2020-11-16
Länk till avsnitt

Del 5/5. Vipeholmsanstalten - En rysk prins

Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna?

Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. Alla tyckte om honom, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter. När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån. Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med? Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som psykiskt opåverkbara och djupt idiotiska lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten? Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
2020-11-05
Länk till avsnitt

Del 4/5. Vipeholmsanstalten - Överläkaren och döden

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården?

I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963.Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar. I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter. Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
2020-10-29
Länk till avsnitt

Del 3/5. Vipeholmsanstalten - Svårskött, obildbar och sinnesslö

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?

Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna. I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"? Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
2020-10-29
Länk till avsnitt

Del 2/5. Vipeholmsanstalten - Kariesexperimentet och barnen

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola.

Enenig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas. På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn. Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
2020-10-22
Länk till avsnitt

Del 1/5. Vipeholmsanstalten - Min farbrors hjärna

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan.

Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten? Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams.  Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!
2020-10-22
Länk till avsnitt

PODDTIPS: P1 Dokumentär Miniserie: Tramadoltjejerna - Drogskolan

Julia är 12 år när hon hamnar på låst ungdomshem. Hon lyssnar uppmärksamt på de äldres drogprat. Det första hon testar när hon kommer ut är tramadol. Sen faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk.

Det här är del tre av P1 Dokumentär Miniserie: Tramadoltjejerna. För att lyssna: Sök på P1 Dokumentär: Miniserie Redan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år. Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet. Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då. När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol. Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom  gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia. Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin. När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar. HELA SERIEN HITTAR DU I P1 DOKUMENTÄR:MINISERIE
2020-10-20
Länk till avsnitt

Kollektivet som gick i kras

De drömde om ett kollektivt paradis 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender.

En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset. Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm. Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende. I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis. Reporter: Rasmus Malm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams Stockholm, 2020
2020-10-16
Länk till avsnitt

Estonia - natten jag inte dog

Hon står på sidan av ett sjunkande skepp, mitt i natten. Snart ska hon, och kvinnan hon håller i handen, följa båten till botten. Då kommer en tio meter hög våg - och spolar dem ut i havet.

Ulla dog inte den där natten för 25 år sedan, när passagerarfärjan MS/Estonia förliste på Östersjön med 989 människor ombord. Hon dog inte, men det skulle ta tid innan hon började leva igen. Att vara en av endast fjorton överlevande kvinnor kändes länge mer som ett straff än en gåva.  Skuld, sorg och förtvivlan blandades med en känsla av overklighet. Men där fanns också övertygelsen om att på andra sidan skräcken hade ett ljus väntat. I Annika Olssons dokumentär berättar Ulla, hennes syster, väninna och prästen som blev hennes terapeut om katastrofen och resan tillbaka till glädjen, lusten och acceptansen. Programmet gjordes 2019. Reporter: Annika Olsson Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Susanne Martinsson
2020-10-11
Länk till avsnitt

Inspärrad på rättspsyk: Systemet

Människor sitter inlåsta på kliniker år efter år trots att de kanske inte borde vara där.

Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med. Reporter: Lasse Edfast Producent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm.
2020-10-02
Länk till avsnitt

Inspärrad på rättspsyk: Niklas

Trots att läkarna säger att han inte borde vara där är Niklas inlåst på rättspsyk. Niklas vet inte hur länge han ska vara kvar.

Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med.  Reporter: Lasse Edfast Producent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm.
2020-09-25
Länk till avsnitt

Fagerhult ? i skuggan av pandemin

Viruset har ännu inte nått den småländska landsbygden ändå är allt annorlunda.

Våren 2020 tvingar Corona-pandemin hela länder att stänga ner. Trots att Fagerhult har klarat sig än så länge, märks konsekvenserna även här. Folk har fått ett slags avståndstagande vana. Och det har smugit sig in en misstänksamhet mot stockholmare: kom inte hit liksom, säger Ove Enler, 68 år och pensionerad flygtekniker. Hjärtat i byn är närbutiken som drivs av Jonas Andersson. Han jobbar långa dagar under pandemin och kör ut mat till folk som isolerat sig. Men själv är han inte orolig. I sociala medier har Jonas skrivit inlägg om att det verkar vara nåt lurt med hela pandemin. Jag är en sån där ful fisk som går på tvärs mot vad andra tycker. För mig är det fullt möjligt att det finns så mäktiga krafter som kan hitta på något sånt här. Prästen Ola slår upp porten till den tomma kyrkan. Gudstjänsterna hålls digitalt och kyrkan är stängd för besökare. Vad skulle Jesus ha gjort i den här situationen? Det funderar jag mycket på: vad skulle Jesus ha gjort? Fagerhult i skuggan av pandemin är ett program av Maria Hansson Botin.  Producent: Martin Jönsson Slutmix: Nima Shams Göteborg, september 2020.
2020-09-18
Länk till avsnitt

PODDTIPS: Malexander - Min pappa var odödlig

När nazisterna är klara ligger två poliser avrättade mitt i sommaridyllen. Nu 20 år senare ska gärningsmännen snart släppas. Sara var 11 år när hon förlorade sin pappa - polisen Olle Borén.

Över 20 år har gått sen skotten i Malexander - snart är gärningsmännen fria - men hur har det gått för de som var barn och unga vuxna och som tvingades växa upp i skuggan av ett av landets mest brutala brott? Hur har de gjort för att överleva och gå vidare? I det första programmet möter du Sara Borén Jedebäck som var 11 år gammal när hennes pappa - polisen Olle Borén mördades. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams HELA SERIEN HITTAR DU I P1 DOKUMENTÄR:MINISERIE
2020-09-17
Länk till avsnitt

Innan mamma glömmer

Johanna är gravid med sitt första barn när hennes egen mamma får diagnosen Alzheimer. Mamman, som lever ensam, har inga andra barn och hennes sjukdom kräver alltmer av Johannas tid.

Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre. Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd. I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen Smulan" under 1,5 år. Det är en  berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning. Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär. Reporter: Johanna Hinteregger Producent: Håkan Engström  Slutmix: Nima Shams [email protected]
2020-09-11
Länk till avsnitt

Jag lämnade bort min dotter

Gilma glömmer aldrig dagen då hon såg sin bebis försvinna iväg i korridoren på socialkontoret i Colombia. Hon var sexton år. Skulle hon någonsin se sin dotter igen?

När Gilma ger upp rätten till sitt barn är det ett beslut som kommer att prägla hela hennes liv. Hon har inte längre någon rätt att veta vart dottern tar vägen. I trettiofem år lever hon med ovissheten och med känslan av skuld över beslutet, tills en dag då telefonen ringer. I Sverige finns det cirka femtusen adopterade från Colombia. Många av dem åker dit i hopp om att hitta sitt ursprung. Men hur är det för en mamma som har adopterat bort sitt barn och som plötsligt blir uppsökt av samma barn som vuxen? Programmet gjordes 2017. Reporter: Cecilia Mora Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik Nilsson
2020-09-04
Länk till avsnitt

TIPS: P1 Dokumentär Miniserie: Barnen i Vårdnadstvisterna

För dig som lyssnar på P1 dokumentär - upptäck P1 Dokumentär Miniserie och nya serien Barnen vårdnadstvisterna. Vad händer med barnen när vuxna inte lyssnar ? Ute nu i appen Sveriges Radio Play

2020-08-31
Länk till avsnitt

Olyckan (R)

Elin och Timo har planerat att gifta sig till sommaren. Elin sitter utvilad på flyget hem från Palma när olyckan inträffar. Från sekunden hon får veta vad som hänt förändras allt till en mardröm.

Elin har äntligen kommit iväg på en weekendresa med sin kompis Nina. Dom är båda småbarnsföräldrar och har längtat efter att få en paus ifrån vardagen hemma i Stockholm. Elins sambo Timo stannar hemma med barnen Seth och Ester. På söndagen ska Timo cykla sitt första cykellopp, han lämnar barnen hos sin syster som ska vara barnvakt. Samtidigt som Timo cyklar iväg på de smala landsvägarna på Ekerö så har Elin klivit på flygplanet på väg hem från Palma till Stockholm. På kvällen ska hela familjen återförenas, barnen ska få taxfree-godis och Timo ska få en tröja som Elin köpt. Men ingenting blir som de har tänkt sig. I cykelloppet har klungan breddats så mycket att Timo pressats ut i motsatt körfält. Det kommer en bil och Timo smäller rakt in i fronten. Hans överkropp blir i princip helt krossad och lungorna punkteras, han kan inte andas och förs med helikopter i rekordfart till intensiven. När Elin landar på Arlanda står hennes mamma och väntar på henne i ankomsthallen. De åker direkt till Karolinska Sjukhuset där Timo ligger på traumarummet. Elin som själv är sjuksköterska sitter nu på den andra sidan sjukhussängen och vakar vid Timos sida. Lyssnaren får följa henne i det tillstånd av kaos, chock och vardag som följer olyckan.  Av Tove Palén.
2020-08-30
Länk till avsnitt

Min roliga fru (R)

Malin Appeltofft är 47 år, har man och tre barn. Hon är lärare men drömmer envist om en karriär som ståupp-komiker. Under ett år dokumenterar hennes man kampen mellan hopp och förtvivlan.

Genom humoristiska och tragikomiska vardagsscener med stark igenkänning får vi följa med när Malin gräver där hon står och förvandlar den gråa, slitsamma vardagen till färgstarka skämt på standup-klubbarna som får publiken att vrida sig av skratt. Vad är det som hindrar oss från att förverkliga våra drömmar och vad är vi beredda att betala för att nå dit? Reporter: Tobias Aspelin Producent: Håkan Engström Mix: Nima Shams
2020-08-21
Länk till avsnitt

Del 3/3. Storbedragerskan ? människan bakom löpsedlarna (R)

37-åriga Ingela Jansson landar på Arlanda en kylig februarimorgon 2018. Efter åtta år i etiopisk fångenskap vet hon ingenting om sin framtid, inte ens vem som kommer och möter henne på flygplatsen.

Tjena, säger Johan Persson, journalisten som själv suttit ett år i Kality tillsammans med Martin Schibbye. Expressen är också där och det blir nya rubriker: Storbedragerskan har landat. Hennes äldsta dotter som inte fått veta att hennes mamma är hemma får beskedet via löpsedeln. Går det att tvätta bort stämpeln som Ingela fått? Nu börjar en lång uppförsbacke. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Ylva Lindgren Ljudmix: Fredrik Nilsson Programmet gjordes 2018.
2020-08-07
Länk till avsnitt

Del 2/3 Storbedragerskan ? människan bakom löpsedlarna (R)

Kalitys fängelseportar stängs bakom tvåbarnsmamman Ingela Jansson. Game over, tänker hon. Det finns fångar som aldrig kommer levande därifrån.

Ingela Jansson som i svensk media kallas för storbedragerskan har gripits på nytt, den här gången i Etiopien. Hon döms till 25 år för bedrägerier, och börjar avtjäna straffet i skräckfängelset i huvudstaden Addis Abeba. I dokumentären berättar hon om livet innanför murarna, en ständig kamp på mat och vatten. Kvinnor och barn trängs bland råttor och löss och du kan inte lita på någon. I fängelset möter Ingela de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson, men när de släpps fria hösten 2012 har hon många år kvar i fångenskap. Den dagen man kliver in i Kality då ska man hålla hårt i han däruppe för att komma ut. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Ylva Lindgren Ljudmix: Fredrik Nilsson Programmet gjordes 2018.
2020-08-07
Länk till avsnitt

Del 1/3 Storbedragerskan - människan bakom löpsedlarna (R)

Bilhandlardottern Ingela Jansson växer upp på den västgötska landsbygden. En bilaffär leder henne rakt in i ett kriminellt nätverk. Till slut ser hon ingen annan utväg än att fly.

Dokumentären tar oss med på en resa där Ingela ställs inför livsavgörande val, inte bara för henne själv utan också för hennes två döttrar. Hon vittnar mot det kriminella nätverket och får skyddad identitet, men åker fast misstänkt för bedrägerier. I pressen utmålas hon som en storbedragerska. Jag ångrar att jag lät någonting över huvud taget ske. Sen detaljerna är inte svart och vitt men jag har ju samtidigt någon form av ansvar. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Ylva Lindgren Ljudmix: Fredrik Nilsson Programmet gjordes 2018.
2020-08-07
Länk till avsnitt

Försvunna i Kalahariöknen

Regeln i Kalahariöknen är att aldrig lämna bilen. Jenny och Helene står i det brinnande gräset och inser plötsligt att de inte har någonting kvar: inga kläder, inget vatten och ingen bil.

SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar. Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta och mot de vilda rovdjuren. Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort och i form av en konservöppnare. Programmet är gjort av Anna Hammarén. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Bengt Pettersson Göteborg, sommaren 2020.
2020-07-31
Länk till avsnitt

De gamla och havet

För Claes JB Löfgren, med 30 år som utrikesreporter på SVT, blir pensionen ett tvärstopp och en identitetskris. Men en långsegling med vännen PellePia ska åter ge honom en mening med livet. Eller?

Pensionering är en befrielse för en del, en fullständigt naturlig del av livet för andra men också ett ovälkommet tvärstopp på ett långt och intressant yrkesliv. För Claes JB Löfgren, under större delen av sitt yrkesliv utrikesreporter på Sveriges Television, utlöser den påtvingade pensionen en kris. Men en långa resa med segelbåten Alma och hans gamle vän PellePia Hedberg, ett förverkligande av en dröm om att segla jorden runt som börjar för nästan 50 år sedan, ska visa att livet är mer än bara arbete, Sökandet efter en mening med livet - efter decennier av rutiner och starka upplevelser i världens krigszoner - går över stormpiskade hav och karga kuster i Europas utkanter. De gamla och havet är helt och hållet Claes JB Löfgrens egen mycket personliga berättelse. PellePia Hedberg har tidigare porträtterats i P1-dokumentären Transan och jag. Stockholm, juni, 2020. Reporter: Claes JB Löfgren Slutmix: Nima Shams Producent: Håkan Engström
2020-07-24
Länk till avsnitt

Sjöman saknad (R)

Kalle och Göran, två pojkar som gick till sjöss på 50-talet och inte hörde av sig förrän många år senare. Kalle ville se vad som fanns söder om Södertälje, Göran ville slippa sin pappa.

En dokumentär om pojkar, söner, pappor och äkta män, om främmande hamnar och de stora haven. Ett program från 2000 Reporter: Rikke Houd Producent: Ylva Lindgren
2020-07-19
Länk till avsnitt

Billy Boy och de sista sjömännen

Beslutet är taget, Göteborgs sjömanskyrka ska stänga. Billy, Bengt och Börje har träffats där i många år. Vart ska de gamla sjömännen nu ta vägen för att minnas livet till sjöss?

Sjömanskyrkan högt uppe på Stigberget i stadsdelen Majorna har sedan 1954 varit mer än en kyrka. Under storhetstiden för Göteborg som sjöfartsstad hade sjöfolk här tillgång till snickeriverkstad, bastu, bio och biljard. De sista åren har besökarna kommit för att  äta lunch och läsa tidningen. Och framförallt för att umgås. Vid ett runt bord i kyrkans kafé har de gamla sjömännen Billy, Bengt och Börje sina stamgästplatser. Deras Göteborg är en stad som inte längre finns. Men här har de kunnat träffas för att minnas gamla tider: på sjön, på varven och i hamnen. Sjömanskyrkan är den sista utposten för den gamla stammens sjömän. Billy, Bengt och Börje protesterar mot stängningen, men det går trögt. Ett program av Anna Maria Höglund Producent: Martin Jönsson Slutmix: Bengt Pettersson Göteborg, våren 2020.
2020-07-10
Länk till avsnitt

Vinnarskallen som fick en stroke

Under en padelmatch får 53-årige Jörgen en boll på halsen. En vecka senare vaknar han på morgonen och är förlamad i halva kroppen. På Sjukvårdens Larmcentral misstänker operatören att han fått en stroke.

Vad händer nu med fru, barn, vänner och jobb när Jörgen över en natt får helt nya förutsättningar? Vad blir kvar, och vad försvinner av allt det som tidigare tagits för givet? Hur ska Jörgen orka "deala" med livet? Efter många månader är han tillbaka hemma igen. Då ställs han inför nya utmaningar. Ett program från 2020 Reporter och producent: Jörgen Cavelind Producent: Henrik Skarstedt Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren Slutmix: Henrik Skarstetd och Nima Shams Medverkande: Jörgens barn Ella och Miriam, Jörgens ex-fru Sara. Urban Thoor, Ulrika Sandborg. John Carenfeldt, Henrik Johnsson, Björn Ekmark. Besse Vaseghi, Johan Grip, Robert Gurnell, Gunilla Elmgren-Frykberg, Per Hamid Gathan, Lena Grip, Johan Kottorp, John Hellström och Per Lidbom.
2020-07-03
Länk till avsnitt

Beate Grimsrud: Det jag inte klarar är att dö (R)

Det skulle bli en radiodokumentär om författaren Beate Grimsrud och hennes nya bok. Det ingen visste då var att 2015 skulle bli året som ställde allt på ända.

Det är december 2014 och Beate lägger sista handen vid sin nya bok, Evighetsbarnen. Releasepartyt är planerat, bokturnén inbokad sen länge. Jag känner mig lugn och glad, säger Beate. Jag mår bra och boken mår bra! Men nästa gång reportern Siri Ambjörnsson ringer på Beates dörr har hela hennes liv ställts på ända. Jag skriver i boken att man som vuxen kan göra som man vill men det vill man inte alltid. Det är inte sant. Ibland blir inte livet som man vill fastän man är vuxen. Det jag inte klarar är att dö är en personlig dokumentär om en nära vän och granne. Radioproducenten Siri Ambjörnsson har följt Beate Grimsrud under ett års tid ett år präglat av framgång, förväntan och bottenlös förtvivlan. Beate Grimsrud, född 1963, är uppvuxen i Norge och bosatt i Sverige sedan 1984. Hon debuterade 1989 med novellsamlingen Det finns gränser för vad jag inte förstår och har gett ut ett femtontal böcker för både vuxna och barn. Hon fick stor framgång med barndomsskildringen Jag smyger förbi en yxa (2000) och romanen En dåre fri (2010), som bl a nominerades till Nordiska rådets litteraturpris i både Sverige och Norge. Beate Grimsrud är översatt till över tio språk, har gjort kort- och långfilmer och skrivit dramatik för scen, radio och film.   Beate Grimsrund avled i juni 2020. Programmet är från 2016.
2020-07-01
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.