Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradions veckomagasin

Vetenskapsradions veckomagasin

Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser från veckan som gått. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionsveckomagasin

Avsnitt

Vad händer när isen smälter vid polerna?

Varför stiger havsnivån när isen i Antarktis smälter men inte när den i Arktis gör det? Är det varma eller kalla hav som tar upp mest koldioxid? Och översvämningsskydd för sjukhuset eller solceller på fabriken - vad är bäst klimatanpassning?

Vi får svaren på Klimatfestivalen på Stockholms Universitet. I veckomagasinet hör vi också om himlakroppen som liknar både en snögubbe och en pannkaka, och om vad den säger om hur planeter bildas. Pojkbandskändisar ska förmå unga kvinnor i Kina att inte röka, trots att det statliga tobaksbolaget som är världens största producent riktar in sig på just dem. Vi hör om nya fynd av små dinosaurier som fyller viktiga kunskapsluckor och åker till Norge och det första labbet kring vätgasdrift för fartyg. Vi är också i Bangladesh och får veta mer om det genförändrade gyllene riset och så funderar vi på varför vi tar av kläderna i en viss ordning i omklädningsrummet. Programledare: Lena Nordlund
2019-05-17
Länk till avsnitt

Svårt forska mot djurförsök

Forskare som arbetar med att förbättra eller ersätta djurförsök har svårt att få statliga bidrag till sin forskning. Och i de etiska nämnder, som ska godkänna alla djurförsök i Sverige, verkar det inte alltid bli så mycket etiska diskussioner.

I veckomagasinet hör vi också om den hittills största rapporten om hot mot världens djur och växter, som räknar till en miljon hotade arter, och om de kanske underskattade problemen som väntar den som ska sluta ta antidepressiv medicin. Vi besöker Kenya, landet som är både en fossilfri förebild och en blivande oljespruta, och om Sverige, som har dålig koll på hur mycket vatten som används till olika ändamål, vilket kan ställa till det i torkan. Och så undrar vi hur 70-talets vilda barhuvade hockey kunde ge färre hjärnskador än dagens hjälmskyddade sport?
2019-05-10
Länk till avsnitt

Här bodde vår och neandertalarnas okända släkting

En 160 000 år gammal käke från en släkting till oss moderna människor, en denisovamänniska, har hittats i en grotta i Tibet. Fyndet kan säga mer om hur de såg ut, och visar att de var tuffa nog att överleva i en väldigt karg och syrefattig miljö.

Det är första gången som spår av denisovamänniskor hittats utanför den grotta i södra Sibirien som gett dem deras namn, något som professor Svante Pääbo vid Max Planckinstitutet i Leipzig i Tyskland har väntat på. Han tror att de kan ha fört vidare förmågan att klara den syrefattiga luften på höga höjder, för liksom neandertalarna lever denisovanerna fortfarande vidare i vårt nutida DNA. I veckomagasinet hör vi också om utmaningar med de nya malariavaccin som nu testas i Afrika och om hur risodlare i Bangladesh har gått över till att odla krabbor när klimatförändringar försaltat risodlingarna. Vi hör hur ett nytt supermaterial kan skörda vatten ur ökenluft, om det stora mötet i Paris där hotade arter ska kartläggas globalt, och om hur vågor och vindar ökat i världens oceaner. Och så söker vi svar på vilken sorts paus som egentligen gör störst nytta. Programledare: Lena Nordlund.
2019-05-03
Länk till avsnitt

Arter hotas när kommunen inte kan betala för skyddsdata

Kommunekologen Anna Tauson i Lilla Edet har inte råd att köpa in underlag om var hotade arter kan finnas i kommunen. Nu är hon rädd att sällsynta djur och växter ska försvinna när deras livsmiljöer exploateras.

Landets kommuner måste nu betala en avgift för att få tillgång till skyddsklassad information om var det finns känsliga djur- och växtarter. Det har Artdatabanken beslutat efter minskade anslag. Men flera kommuner har inte råd att betala avgiften, vilket kan få tragiska konsekvenser för den biologiska mångfalden, menar kommunekolog Anna Tauson i Lilla Edet. I veckomagasinet hör vi också om att allt fler barn överlever cancer, men att många får dålig hjälp med de komplikationer som kan drabba dem senare i livet. Vi hör om hur det egentligen går till att göra en brandriskprognos, och om det näringsrika genmodifierade "gyllene riset" som snart kan börja odlas i Bangladesh och som ska förhindra att barn blir blinda. AGA-fyren, Hasselbladkameran och tunna mensskydd är exempel på svenska uppfinningar som lyfts fram i en ny programserie. Och så hör vi hur långt tekniken att skapa syntetiskt tal baserat på avläst hjärnaktivitet kommit på vägen mot att hjälpa människor som förlorat talet efter sjukdom. Programledare: Lena Nordlund.
2019-04-26
Länk till avsnitt

Fler över 50 kan slippa frakturer

Ylva Axelsson fick gipsa armen som 63-åring. I samband med det upptäcktes att hon var benskör. Varannan kvinna över 50 år kommer att drabbas av benskörhet. Men forskning visar att det går att minska.

Det handlar om att göra bentäthetsmätning på alla som kommer in till ortopeden och är över 50 år, berättar forskaren Kristian Axelsson, läkare i ortopedi, Skaraborgs sjukhus, Skövde. För män handlar det om att var fjärde man över 50 år drabbats av benskörhet, osteoporos. Det är inte givet att orsaken till själva frakturen är själv fallet, utan kan vara att personen är benskör. Läkemedelshandling som stärker skelettet kan göra att risken för frakturer minskar med upp till 50 procent. I Vetenskapsradions veckomagasin hör du också att mycket forskning som kommer att behövas för att kunna bygga upp den gotiska katedralen Notre Dame i Paris. I Sverige är det tredje året i rad som stora delar av landet drabbas av torka. Och du hör också om att ute i Östersjön finns tusentals alfåglar, som Sverige har ett särskilt ansvar för.  Funderar du på varför vi agerar som vi gör i vardagliga situationer så kan du höra om en ny bok i ämnet. Programledare Lena Nordlund. Producent Annika Östman.
2019-04-19
Länk till avsnitt

Vetenskapsradions veckomagasin 2019-04-12 kl. 14.04

I veckan kom nyheten om att skuggan av ett svart hål för första gången fångats på bild. Vi var med när bilden avtäcktes för forskare och intresserade. "Bland det viktigaste under mina 70 år som astronom" säger Bengt Gustafsson.

2019-04-12
Länk till avsnitt

Smart hinder ska hindra hästars hälta

Hältor och förslitningar i benen hör till de vanligaste skadorna hos tävlingshästar. Nu jobbar forskare vid Chalmers med att försöka minska skadorna, genom att studera hur hästar vid pågående Göteborg Horse Show rör sig över hindren.

- Nu när hästen närmar sig kan vi se på datorskärmen vilken hastighet hästen rör sig i mot, över och efter hindret, säger Magnus Karlsteen, forskare vid Chalmers tekniska högskola och projektledare på vid Riksidrottsuniversitetet i Göteborg. Med hjälp av ett specialutrustat hinder studerar han och kollegorna sedan flera år hästarnas språng i detalj, för att få en uppfattning om de krafter som verkar på hästens ben och kropp, när den tar sig an ett hinder på runt 160 cm. I veckomagasinet hör vi också om de svåra förhållandena för forskare i Venezuela, om nya fynd av metan på Mars som ger hopp om att hitta spår av liv, om varför vi bör minnas galna kosjukan och om grodan Romeo som nu mött sin Julia och därmed kanske kan föra deras hotade art vidare. Dessutom om nedskärningar inom Artdatabanken, om forskning på svenska skyddsrum och gasmasker, och om att pollenåret 2019 ser ut att bli ett av de svåraste på länge för landets allergiker. Programledare Lena Nordlund.
2019-04-05
Länk till avsnitt

Han vill rädda de leende björnarna

Världens minsta art av björnar, malajbjörnarna, härmar ansiktsuttryck på ett sätt som bara setts hos människor och gorillor. Men på forskningscentret där den nya studien är gjord kämpar biologen Wong Siew Te för björnarnas överlevnad.

Tjuvjakt och skogsskövling är de stora hoten mot den lilla malajbjörnen, den som i en ny studie visar sig kunna härma andra björnars ansiktsuttryck, inklusive leenden. Björnungar fångas för att hållas som spektakeldjur i bur och vuxna djur skjuts för att ätas, samtidigt som timmeravverkning krymper björnarnas skogar. Vi besöker centret där Wong Siew Te tar emot fångade och utsatta malajbjörnar med målet att sätta ut dem i naturen igen. I veckomagasinet hör vi också om hur våra matval bidrar till klimatskadlig skogsavverkning i tropikerna, och om hur många arter vi kan låta gå förlorade innan vi själva riskerar att försvinna. Vi tittar på en ny studie som jämför cancerrisken med vin med den för cigaretter, och hör om den lovande behandlingen mot Alzheimer som fick läggas ner i brist på resultat. Dessutom om hopp om miljövänligare kylskåp och om vad 230 miljoner år gammal förstenad avföring kan säga om vad dinosaurierna åt.  Programledare Lena Nordlund.
2019-03-29
Länk till avsnitt

"Bandy är som surströmming"

Nu spelas SM-finalen i bandy åter utomhus efter försök att flytta in den inomhus. Traditionerna väger tungt i sporten som från början var mest för överklassen.

SM-finalen i bandy har spelats varje år sedan 1907 och är Sveriges äldsta årligt återkommande idrottsevenemang. Nu är finalen tillbaka på utomhusplanen Studenternas IP i Uppsala eftersom det visade sig att publiken svek när bandyn flyttade inomhus. Bandy är sporten som slits mellan dem som vill utveckla den i inomhushallar och nostalgikerna som vill se på bandy ute, gärna med bandyportfölj, som det alltid har varit. Det skriver idrottshistorikern Torbjörn Andersson i sin nya bok "Den döende bandyn?". Bandynostalgin är lite som att vi fortfarande vill äta surströmming en gång om året, även om vi annars föredrar pizza, säger han.  I veckomagasinet hör vi också om svenska MSBs arbete under flera år för att hjälpa till att förebygga skadeverkningar av väderkatastrofer i Mocambique, om en ny elektronisk t-tröja som kan varna för dåliga arbetsställningar och förebygga skador, om hur vi kan odla mer fisk utan att skada miljön, och om vad som krävs för att vi ska ställa bilen och ta bussen. Dessutom om varför universiteten flyger mest av alla myndigheter, och så är vi med när hundar med platt nos inventeras för att se hur raserna kan få mindre problem med andningen.  Programledare Lena Nordlund.
2019-03-22
Länk till avsnitt

Snart kan sladdarna slippas

Barn som föds för tidigt eller med sjukdomar behöver särskild övervakning av viktiga kroppsfunktioner. Idag kräver detta uppkoppling med sladdar mot apparaterna, men nu är trådlös teknik på gång.

Var tionde nyfödd i Sverige behöver vårdas på neonatalavdelning den första tiden, och de flesta av dem behöver övervakning av hjärta och andning. En av dem är lille Milton som vi besöker på sjukhuset i Uppsala. Han har flera sladdar till olika apparater kopplade till sig, något som gör det lite krångligt när föräldrar och personal ska flytta eller pyssla om honom. I tidskriften Science beskrivs nu trådlös teknik som kan göra sladdarna överflödiga, och som kan finnas på plats inom tre år. I veckomagasinet hör vi också från Stockholm där en av över 2 000 klimatdemonstrationer världen över hålls denna dag, och från Antarktis där svenska forskare undersöker den så kallade Domedagsglaciären. Vi får veta vilket svenskt träd som är viktigast för andra arter, och hör om hur narkolepsipatienter med särskild förmåga att drömma klardrömmar kan hjälpa forskare att förstå drömmar mer allmänt. Och så möter vi Svante Pääbo, genetikern som forskar om likheter och skillnader mellan oss och neandertalare, och är med när EU:s hälsokommissionär hör sig för om vad svenskar tycker är de viktigaste hälsofrågorna för EU. Programledare är Lena Nordlund.
2019-03-15
Länk till avsnitt

Bodde de första sydamerikanerna här under ytan?

De äldsta kända mänskliga bosättningarna på den amerikanska kontinenten finns i södra Chile, trots teorierna om en invandring via Alaska. Nu söker svenska forskare efter ännu äldre spår på havets botten, eftersom det var där kusten gick tidigare.

De har tidigare hittat spår efter människor ute i Hanöbukten på Skånes östkust, där det var för runt 10 000 år sedan var torra land då mycket vatten var bundet i ismassorna. Nu reser geologen Svante Björck och arkeologiforskaren Björn Nilsson till Eldslandet och tar med sig sin metodik med ekolod, undervattensdykningar och dna-teknik. I Veckomagasinet hör vi också om de enorma medicinska framstegen kring barn med medfödda hjärtfel, som leder till vissa utmaningar för hjärtsjukvården när barnen blivit vuxna. Vi hör om hur smärta kan mätas genom blodprov, om små morrhår av tenn som kan dyka upp på kretskort och kortsluta vital elektronik, om eventuella risker med ungas mobilanvändning och om det nya fallet där en hiv-smittad man blivit friskförklarad efter en benmärgstransplantation mot cancer. Och så hälsar vi på forskarna som vill göra förpackningar där mjölk och medicin håller sig fräsch längre, tack vare en smart ventil. Programledare Lena Nordlund.
2019-03-08
Länk till avsnitt

Omöjligt att helt undvika förkylningar

"Lev livet utan förkylning" - så marknadsförs en sprej som ska skydda. Men företagets vd medger nu att budskapet är tillspetsat och att man inte ska tro att sprejen kan ge ett liv helt utan förkylningar.

Inte heller chefen för apoteket i Uppsala som vi besöker tror att det går att leva helt utan förkylningar, men hon menar att det går att minska symptomen och försöka förebygga. Vår medicinreporter går på djupet med vad man kan vänta sig av munspray mot förkylningar, och vad som skiljer en medicinteknisk produkt, som denna spray, från läkemedel. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur malaria kan bekämpas genom att impregnera näten inte bara med insektsgift utan också med malariamedicin. Regeringens förslag på nytt system mot forskningsfusk, forskning kring hur svenska jordbrukare kan byta kött mot vegetariskt i produktionen, om hur vårt jordklot blir grönare, och om en hotande torskkollaps i Östersjön hör vi också om i veckomagasinet. Och så besöker vi gruvan i Stockholms skärgård som haft en viktig roll i det periodiska systemet som nu fyller 150 år, och som nu föreslås bli museum.
2019-03-01
Länk till avsnitt

Vintergatan leder fjärilarna rätt

Fjärilar som flyttar i miljontal, tvärs över den australiska kontinenten, tar hjälp av Vintergatan för att hitta rätt enligt ny forskning.

Bogongfjärilarna skulle i så fall vara det första kända djuret som använder Vintergatan som en riktig kompass, för att identifiera väderstreck, säger Eric Warrant, australienfödd biolog verksam i Lund, som Lena Nordlund följt med på forskningsresa till Australien. Och ljus är även effektivt för att fånga in fjärilarna, men det är inte lätt, för som många andra insekter verkar de minska i antal. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om den vetenskaplige rådgivare som Donald Trump till slut tillsatt, och om hur han ser på klimatförändringarna. Vi hör om en privatfinansierad israelisk rymdsond till månen, om hur kultur kan minska risken för demens, och om 1177-läckan. Dessutom: vad dödade dinosaurier först, meteoriten eller vulkanutbrotten? Programledare Lena Nordlund
2019-02-22
Länk till avsnitt

Vinylskraparkonsten bygger på matte

"Det är inte ljudet som är grunden utan matte och takter" säger en av hiphopens stora pionjärer Grandmaster Flash om scratching. Vi möter en svensk mästare och en doktor på ämnet för att förstå vad han menar.

Grandmaster Flash är en av årets polarpristagare och när han förklarar vad det var inom hiphopen som han var pionjär med för runt 40 år sedan så pratar han om matematik och teorier. Kjetil Falkenberg Hansen, forskare i ljud- och musikbehandling på KTH, som skrev sin avhandling om just scratching för några år sedan, hjälper oss förstå vad det innebär, och Alexander Danielsson, flerfaldig SM-mästare i scratching visar hur det går till. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur européernas ankomst till Amerika, genom att orsaka massdöd bland urbefolkningen, även påverkade klimatet globalt, om flyktingbarnen i Australien som påminner om de apatiska flyktingbarnen i Sverige, och om ifrågasatta experiment på labradorhundar i Göteborg.
2019-02-15
Länk till avsnitt

Kan smarta piller ersätta hans sprutor i framtiden?

En liten kapsel som reagerar i magen så att ett litet spjut med läkemedel avlossas in i magsäcksväggen. Det presenteras i veckan av bland andra svenska forskare som prövat det med insulin i djurförsök. Kan det smarta pillret göra livet lättare för diabetiker?

Theodor Jildecrona fyller snart 14 år och har haft diabetes sedan han var sju år. Han har alltid sin väska med sig, med två insulinsprutor i. Det nya pillret låter effektivt, och som en bra lösning i fall man inte vill hålla på och göra i ordning en spruta med nålar och hålla på, säger Theodor Jildecrona. Per-Ola Carlsson som är diabetesläkare och professor i medicinsk cellbiologi tycker att tekniken är väldigt spännande, men att det behövs mycket mer forskning, till exempel om hur snabbt insulinet tas upp och verkar när det ges direkt i magsäcken. Försöket i Finland där 2 000 arbetslösa fått pröva så kallad basinkomst hör vi också om i Vetenskapsradions Veckomagasin, och så om en ny avancerad handprotes med känseI. Dessutom om smältande glaciärer i Himalaya, hur rådgivning kan minska upprepade aborter och om utvecklingen av en helt ny oljegröda. Programledare Lena Nordlund
2019-02-08
Länk till avsnitt

Halkans fiende nr 1

Hon tröttnade på att skriva arga brev om hala trottoarer och började istället forska mot halkan. Nu har hon självkörande sopsaltarmaskiner och bättre saltblandningar på gång.

Viveca Wallqvist på forskningsintitutet RISE var ju själv ytkemist, så hon bestämde sig för att jobba med att bekämpa halkan som kostar samhället bortåt 25 miljarder om året. Nyligen presenterade hon en studie om vilka skosulor som ger bäst grepp på vintern. Vi hälsar på. I veckomagasinet hör vi också om genen som både får oss att sova mer när vi är sjuka och förstärker oss i kampen mot infektionen. Vi ser rymdeposet Aniara på bio tillsammans med forskaren som gett filmteamet råd om fysiken i historien, och så hör vi om vad fossil avföring kan visa om dinosauriers smak på benmärg. Dessutom om den nya utredningen kring lärosätenas pengatilldelning och styrning, och om hur danska sanddyner har flyttats av vinden genom årtusenden. Och om varför 400 präster har ett möte om artificiell intelligens.
2019-02-01
Länk till avsnitt

Skåda vad fåglar skådar

Fåglar ser inte som vi. De ser en extra färg, ultraviolett, vilket ger en helt annan bild av ett lövverk och en tredimensionell effekt som hindrar dem från att krocka med grenar och blad.

I veckomagasinet hör vi om forskarna som lyckats skapa en bild av hur fåglarnas bättre färgseende uppfattar nyanser som vi inte ser. Plötsligt framträder en skillnad mellan lövens under- och översida. I Veckomagasinet går vi också ut i snön och använder våra egna ögon för att leta efter fåglar, nu när den stora årliga fågelräkningen inleds. Uppmuntrande resultat inom malariabekämpningen får vi också höra om, liksom om nedstängningen av amerikanska myndigheter som påverkar klimatforskning även hos oss. Och så möter vi vår nya forskningsminister. Programledare är Lena Nordlund.
2019-01-25
Länk till avsnitt

Vita lögner för vita rockar

De allra flesta har någon gång ljugit eller undanhållit information för en läkare eller sköterska visar en stor amerikansk enkätundersökning. Det här ökar risken att folk felbehandlas och drabbas av farliga biverkningar.

En kvinna vill inte berätta om sitt bruk av droger och "personliga kvinnosaker". En annan skäms för att berätta att hon röker. En tredje person som vår hälsokorrespondent frågar skulle aldrig ljuga, ens om psykiska problem, för hur skulle man då få hjälp? Av de 4 500 personer som tillfrågats i enkäten så har de allra flesta någon gång ljugit för vårdpersonal, för att slippa känna sig dömd, uppläxad eller generad. I Veckomagasinet hör vi också om ny avancerad dna-analys som kanske kan leda till att en av två mordmisstänkta tvillingbröder kan fällas. Och tänder från neandertalbarn kan visa vilken årstid de är födda och hur länge de ammade, och så får vi veta att Saturnus ringar är betydligt yngre än själva planeten. Programledare: Lena Nordlund.
2019-01-18
Länk till avsnitt

Här doneras livmodern med robotkirurgi

Fem år efter att världens första barn från en transplanterad livmoder föddes vid Sahlgrenska i Göteborg, så är det nu dags igen, och nu med robotkirurgi som gör donationen lindrigare.

I veckan rapporterades det om världens första graviditet i en livmoder som opererats med robotassisterad kirurgi, vid samma sjukhus och av samma forskarlag. I veckomagasinet hör vi också om framtidens forskningsisbrytare, om en granskning som visar mängder av tveksamheter i skapandet av världens första genförändrade bebisar, och om vetenskapen i Tintin-böckerna, både viktig och i huvudsak riktig hör vi när seriefiguren fyller 90 år. Programledare är Lena Nordlund.
2019-01-11
Länk till avsnitt

Det bästa ur Kossornas planet 2018

Ett specialprogram med några nedslag i Vetenskapsradions P4-program: Kossornas planet. Vi tar tåget till Italien. Varför blir de så gamla i Cilento? Om vad vi kan lära av en värmekatastrof i Chicago, och en översvämningskatastrof i Skåne. Och lite litterär turism i Elena Ferrantes fotspår.

2019-01-04
Länk till avsnitt

Framåt Mars och resten av vetenskapsåret

En vansklig landning på den röda planeten var en av årets spännande vetenskapshändelser och vi hälsade på hos NASA inför det hela. Stora ismassor på Mars, pensioneringen av urkilogrammet och en virtuell krock med en självkörande buss hörs också i årskrönikan.

Vi hör dessutom om svenska forskare som gör kullerbyttor i tyngdlöshet, om hur växande vaccinationsmotstånd kan underlätta allvarliga epidemier, om två vetenskapliga tungviktare som lämnade oss under året, och om ett viktigt museum som brann ner men där mycket värdefullt kunnat återfinnas i askan. Och så följer vi med en andraklass ut och jagar nyckelpigor i forskningens tjänst.
2018-12-28
Länk till avsnitt

Han kan få himlafenomenet döpt efter sig

Magnus Edbäck i Borlänge var snabb att få fram kameran när en mäktig så kallad halo visade sig på himlen. Snart konstaterade experter att hans bild hade fångat något alldeles nytt, som nu kan få hans namn. Och i dag har NASA valt hans alster som "dagens bild".

I veckomagasinet summerar vi också årets viktigaste forskningsgenombrott, tillsammans med de tunga vetenskapstidskrifterna. Genetik dominerar och det handlar om allt från neandertalare som fått barn med denisovaner, via massmördare som fällts med hjälp av släktforskningsdatabaser, till de första genförändrade barnen som väckt massiv kritik i forskarvärlden. Dessutom hör vi om doktoranden från Lund som fastnade i IS krigszon men togs hem i en operation beställd av universitetet, och om hur gruvavfall kan bli till gödsel. Programledare är Lena Nordlund.
2018-12-21
Länk till avsnitt

Loppet inte kört för steriliserad

Att sterilisera sig blir vanligare bland svenska män. Men de avklippta sädesledarna går för det mesta att skarva ihop igen för den som ångrar ingreppet.

Antalet män som steriliserar sig har ökat med 70 % på fem år. Men det går att ångra sig. Vi möter kirurgen som kan skarva ihop förmågan i de flesta fall. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om att konventionell odling kan vara bättre för klimatet än ekologisk, särskilt om man odlar skog på den mark som kan bli över. Och så om smart teknik i och på våra kroppar, en lyckad testflygning till rymden och om djurvärldens snabbaste smocka.
2018-12-14
Länk till avsnitt

Nobelvinnaren som vill vara forskare och inte en symbol

Mycket av uppmärksamheten kring årets Nobelpris har handlat om att det bara är tredje gången ett Nobelpris i fysik går till en kvinna. Men Donna Strickland, som fått pris för sina korta laserpulser, vill helst inte vara en symbol för kvinnor inom forskningen, utan bara få vara en forskare.

Vetenskapsradions veckomagasin laddar också upp inför den stora Nobeldagen på måndag genom att prata om årets hårt kritiserade ekonomipristagare, som har fört in klimatet i modellerna för världsekonomin. Och så handlar det om forskningsfinansiärer som gjort mångmiljardplaceringar i skatteparadis och köpt aktier i olja för pengarna, och om äldre kvinnor som inte blir kallade till HPV-prov för att upptäcka cellförändringar. Programledare Lars Broström
2018-12-07
Länk till avsnitt

Genförändrade barn och spindelmjölk

Världen upprörs över de första genförändrade människorna som en kinesisk forskare uppger sig ha skapat, ett tvillingpar med gener som förändrats för att skydda dem mot hiv-infektion. Oetiskt och onödigt men kanske inte oväntat, enligt experter i vår studio. Och så hör vi om spindeln som visar sig föda upp sina barn med något som liknar mjölk.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur klimatförändringarna med kraftigare stormar i sina spår ställer nya krav på hur en hamn ska byggas, och om läget inför klimatmötet som inleds i Polen i helgen. Vi möter vinnaren i tävlingen om att presentera sin forskning bäst på bara fyra minuter, och hör om hur det gick till när vi började bada lite oftare än bara till jul. Programledare Lena Nordlund.
2018-11-30
Länk till avsnitt

Science fiction-planet flyger på riktigt

Helt utan jetmotor eller propeller håller det sig i luften, men det är inget glidflygplan utan drivs fram med ett elektriskt fält. Tekniken har funnits med länge i sci-fi-världen, men nu har forskare fått det att fungera på riktigt, om än i liten skala.

Dessutom om en ny sorts cancerbehandling som räddar livet på många och får nobelpriset i år. Men vilka cancersorter biter den på? Det handlar också om nyfunna tidiga jättedjur som varken var däggdjur eller dinosaurier, om den svåra landningen på Mars som en obemannad farkost ska göra på måndag, med uppdrag att utforska den röda planetens inre. Dessutom träffar vi forskaren som just nu är och undersöker gamla gravar i Egypten och ser helt nya saker med avancerad bärbar teknik, och så besöker vi äldreboendet som blivit först med att skaffa en jättesurfplatta. Programledare är Lena Nordlund.
2018-11-23
Länk till avsnitt

Neandertalares våldsamma liv ifrågasätts

Neandertalarnas liv var förmodligen inte mer våldsamma än tidiga moderna människors. Det visar en stor studie som kartlagt skallskador på tillgängliga skelett, hittade i Europa. I studien visar sig skallskador vara lika vanliga i båda grupperna, och vi hälsar på i ett paleopatologiskt laboratorium för att få veta mer.

I Vetenskapsradions Veckomagasin får vi också en direktrapport från Versailles utanför Paris där det just har beslutats om pension för det arkivkilogram som sedan 1889 definierat hur tungt ett kilogram ska vara. I stället ska nu en så kallad fysikalisk konstant användas för att hålla ordning på världens vågar. Vi hör också om en stor forskningssammanställning kring vad vi bör äta för att må bra. Programledare är Björn Gunér.
2018-11-16
Länk till avsnitt

Borde alla barn influensavaccineras?

Årets influensavaccinering lockar köer av äldre till vårdcentralerna, men borde även alla barn vaccineras? I Finland och Storbritannien pågår sådana försök och på en vårdcentral i Solna går åsikterna isär.

Världens äldsta föreställande konst hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, och om kritik mot det nobelprisbelönade LIGO vars upptäckt av gravitationsvågor är svår att bekräfta för utomstående forskare. Dessutom om att tarmflora kan överföra egenskaper som vi trodde mest kom med ägg och spermier, och om en lite bortglömd svensk upptäcktsresande som nu uppmärksammas i Göteborg. Lena Nordlund är programledare.
2018-11-09
Länk till avsnitt

Blindtarmsoperation minskar risken för Parkinson

Att operera bort blindtarmen minskar risken att drabbas av Parkinsons sjukdom, visar ny forskning. Kopplingen är ett protein som kan bilda onormala klumpar i hjärnan. Vi hälsar på i laboratoriet där proteinet undersöks i hopp om att förstå och bekämpa sjukdomen bättre.

Solcellsforskare som gör kullerbyttor i tyngdlöshet mellan experimenten hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, som även handlar mycket om hotade djurarter. Det gäller rapporten som visar att ryggradsdjuren har minskat med 60 procent i världen på 40 år, men också hur svenska kraftledningsgator kan göras till bättre livsmiljöer för hotade djur och växter. Och så om hur en svart fluffboll till fågel utan flygförmåga kunnat ta över en av världens mest avlägsna öar. Lena Nordlund är programledare.
2018-11-02
Länk till avsnitt

Skolmord kan hindras genom kartlagda nätkontakter

En ung person som planerar en skolattack går ofta att stoppa om signaler på nätet fångas upp i tid. Och att analysera nätkontakter efter en genomförd attack kan hjälpa till att förhindra attacker i framtiden, visar forskning. Men det missade polisen i fallet i Trollhättan.

Gärningsmannen skrev om det dåd han tänkte utföra till en ung man som han såg som sin bäste vän, och som han bara träffat på nätet. Ekots reporter har träffat nätvännen och hört hans historia, något som den svenska polisen missade att göra i sin utredning. Tomi Kiilakoski, forskare vid Finnish Youth Research Network, är kritisk till polisens miss, och han berättar om den ofta ganska långa processen när unga människor förbereder sig för att begå en skolattack, och om de tecken och ledtrådar som de nästan alltid ger ifrån sig. I Veckomagasinet hör vi också om vem en självkörande bil ska välja att döda, om hur älgkalvarna egentligen mår i skogen, och om ifall hjärnavlyssning verkligen duger som lögndetektor. Lena Nordlund är programledare.
2018-10-26
Länk till avsnitt

Professor: Nästa pandemi blir viral med hjälp av myter på nätet

För 100 år sedan dödade spanska sjukan miljontals människor i Europa. Den gången fanns inga motmedel. I dag finns vaccin men också många myter om dem som kan hjälpa en liknande pandemi att få fäste även i våra tider. Det varnar en ledande forskare.

Den största risken vid nästa utbrott av en allvarlig global influensaepidemi som spanska sjukan för 100 år sedan, är all falsk information som sprids av vaccinskeptiker i sociala medier. Det varnar professor Heidi Larson, världsledande forskare på området i en artikel i tidskriften Nature och manar till motåtgärder innan det är för sent. Vi hör också om forskning kring försvarsadvokaters återhållna känslouttryck i svenska rättssalar, om hur nyinvigda Nationalmuseum kan skydda sina tavlor från solen, och om fåglars roll i dikternas värld. Lena Nordlund är programledare.
2018-10-19
Länk till avsnitt

Hundarna måste opereras för att kunna andas

Hundratals hundar i Sverige, som avlats fram för att få platta ansikten har så stora problem med andningen att de måste opereras för att klara sig, visar en kartläggning.

Att hundar med hoptryckt nos kan ha svårt med andningen har uppmärksammats de senaste åren. Nu visar en genomgång från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att många franska bulldoggar och mopsar i Sverige har opererats för andningsbesvär. Det finns ett antal dödsfall som beror på att de gjort en ansträngning som en normal hund inte skulle haft problem med, säger en veterinär vi talat med. Anna Löfvings franska bulldogg Lova, andades ansträngt och hon trodde länge att det kanske skulle vara så. Men efter en operationen andas Lova mycket bättre. I Veckomagasinet hör vi också om hur släktforskares dna-baser kan hjälpa polisen att spåra brottslingar, att många fler överlever hjärtstopp i Nederländerna där hjärtstartarna är ordentligt registrerade och om att det kan vara olönsamt att vara självisk. Lena Nordlund är programledare.
2018-10-12
Länk till avsnitt

Nobelprisforskningen räddade hans liv

Kent Persson i Göteborg var en av de första som fick prova cancerbehandlingen som får årets nobelpris i medicin. Men immunterapins snabba resultat förvånade till och med vårdpersonalen.

Kent Perssons hudcancer hade spritt sig till lungorna och han tvivlade på att han kunde överleva. Nu känner han sig delaktig i årets Nobelpris i medicin. Vi besöker också ögonkirurgen som använder den fysikprisbelönade lasertekniken och återupplever ett besök i kemipristagarens eget laboratorium i Kalifornien. Men i ett annat labb dansar en manlig fysikpristagare fullt påklädd bland lättklädda unga kvinnor i en video. Vi frågar honom varför. Lena Nordlund är programledare. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
2018-10-05
Länk till avsnitt

Allt han gör i sitt studentrum fångas av sensorer

Kungliga tekniska högskolan har invigt sitt Live-In-Lab i Stockholm ett sorts forskningslabb där byggbranschen ihop med akademiska forskare ska undersöka framtidens energi- och tekniklösningar i verkliga livet. Axel Solhall är en av studenterna som har valt att flytta in och därmed bli övervakad av sensorer dygnet runt.

Fyra studenter har flyttat in i en sorts experimentlägenheter. Nu ska de och deras boende ska bli forskningsobjekt. Studenten Axel Solhall är en av dem. Lägenheten är cirka 22 kvadratmeter och sensorer har bland annat koll på när och var han är i lägenheten. Studenterna har tillgång till sin egen data och kan se hur mycket vatten och el som förbrukas och när de vaknar på morgnarna. Men Axel Solhall känner sig trots det inte övervakad. Det är mycket mätutrustning. Men det är inget som påverkar mig negativt just nu, säger han. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om de nya unika bilderna från en asteroid, som tagits när små farkoster utsända från jorden för första gången lyckats landa kontrollerat på en sådan himlakropp. Se bilder från asteroiden på Vetenskapsradions Instagramkonto! Vi hör också om skolelever som hjälper forskare genom att fotografera nyckelpigor och så hör vi om att att det förbjudna miljögiftet PCB ännu skadar späckhuggare i haven och om en enkel metod som verkar kunna förhindra att vi blir utbrända. Lena Nordlund är programledare.
2018-09-28
Länk till avsnitt

Sociala medier viktigare än TV-reklam i årets val

Sociala medier var viktigare än någonsin i årets valrörelse och partierna själva såg Facebook som mer betydelsefull än tevereklam. Det visar en snabbforskningsrapport som är den första i sitt slag för Sverige.

  Ett hundratal statsvetare och medieforskare har tillsammans gjort snabbforskningen för att undersöka årets valrörelse. En av dem är Kajsa Falasca, medie- och kommunikationsvetare på Mittuniversitetet. Vi ser en fragmentisering av partisystemet och fler partier som har jämnare stöd. Vi ser också en fragmentisering av medielandskapet med allt fler plattformar och kanaler. Det påverkar valrörelsen och hur partierna fungerar, säger hon. Vilka exempel finns det på att det har påverkat? Partierna lägger större fokus på digitala och sociala medier och för första gången rankar partierna Facebook som en viktigare kanal än till exempel tv-reklam. Det är helt nytt för valet 2018. Vilken inverkan får det på det demokratiska systemet? Innan valet fanns det en hel del oro för att digitala och sociala medierna skulle missbrukas med till exempel fake news och propaganda. Men det vi ser i de traditionella partiernas kanaler är att det pågår många samtal och att partierna är närvarande. Det har öppnat upp för ett väldigt stort politiskt samtal. Vi hör också om att världens första större självgående fraktfartyg byggs i Norge och om hur obemannad skeppsfart kan ge minskade utsläpp. Dessutom försöker vi reda ut hur mycket ansvar som är rimligt för en enskild människa att bära i klimatfrågan. Lyssna gärna på Klotets program "Vad kan jag göra för klimatet?" som nämns i avsnittet. Lena Nordlund är programledare. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
2018-09-21
Länk till avsnitt

Blodprovet visar om du är morgon - eller kvällsmänniska

Hur mycket är egentligen din inre klocka? Det kan du kanske snart ta reda på med hjälp av ett enkelt blodprov, enligt ny forskning. Blodprovet kan nämligen belysa sambandet mellan störd dygnsrytm och många sjukdomar.

  Inre klockor styr nästintill alla processer i kroppen för att vi ska fungera så optimalt som möjligt över dygnets alla timmar. Men om våra inre klockor är ur fas kan det öka risken för flera olika sjukdomar. Nu har amerikanska forskare tagit fram ett slags gentest, där man med hjälp av aktiviteten hos ett antal gener kan beräkna vilken tid patientens inre klocka är inställd på, med en felmarginal på under två timmar. Genom att noggrant mäta hur våra inre klockor står hoppas forskarna kunna förstå mer om sjukdomars förhållande till dygnsrytmen och om hur medicin vid rätt klockslag kan ge mycket bättre effekt. I veckans avsnitt går vi går också på Dramaten och ser en föreläsning om rädsla, hör om flygroboten som härmar bananflugors flygstil och om världens oväntade rikedom på svamp. Programledare är Lena Nordlund. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
2018-09-14
Länk till avsnitt

Han sprang rakt in i lågorna ? för att rädda unika blötdjur

När museet i Rio de Janeiro brann ner i veckan gick stora delar av samlingarna förlorade och zoologen Paolo Buckup berättar att han sett de mest hårdhudade kolleger gråta. Själv sprang han ut och in ett 20-tal gånger i det brinnande museet för att rädda unika föremål.

  Därinne fanns 20 miljoner ovärderliga objekt som utgjort en viktig pusselbit för Latinamerikas historia, bland annat redskap från utdöda urfolksgrupper, uppstoppade djur från utrotade djurarter, kraniet från Sydamerikas äldsta kvinna och konst, möbler och keramik. I Veckomagasinet hör vi zoologen Paolo Buckup som flera gånger sprang in och ut ur det brinnande museet för att rädda föremålen. Vi hälsar också på systermuseet i Stockholm och hör om hur mycket forskning som bygger på de samlingar som besökarna aldrig får se och om hur museerna hjälper varandra. I Veckomagasinet hör vi också om varför geologer vill få marken att skaka vid kärnkraftverket i Forsmark, om hur tillståndskrångel för utländska forskare stör både deras karriärer, om Sveriges rykte som vetenskapsland och om det är möjligt att ge ambassadpersonal hörselskador med mikrovågsvapen. Dessutom frågar vi en man av rätta virket om vad vi ska tänka om hålet i den internationella rymdstationen. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
2018-09-07
Länk till avsnitt

Vad vill politikerna med forskningen?

Veckomagasinet står för den enda nationella forskningspolitiska utfrågningen som sänds i massmedia inför valet. Samtliga riksdagspartiers forskningspolitiska talespersoner deltar.

Är satsningar på jättelika projekt för forskningsinfrastruktur, som ESS och SciLife Lab, rätt väg att gå för Sverige eller riskerar det att låsa resurserna för mycket och leda till att svenska forskare missar viktiga möjligheter? Ska politikerna ägna sig åt tydlig styrning av forskningen eller ge forskarna och lärosätena fria tyglar att själva hitta vägen till genombrotten? Och hur ska forskningen möta akuta samhällsutmaningar som klimatförändringarna? I vår valspecial svarar ansvariga politiker i en direktsänd utfrågning. Medverkande politiker är: Fredrik Christensson (C) Helene Hellmark Knutsson (S), forskningsminister Betty Malmberg (M) Niclas Malmberg (MP) Aron Modig (KD) Christer Nylander (L) Linda Snecker (V) Robert Stenkvist (SD) Programledaren är Lena Nordlund och producent Björn Gunér. Lyssna gärna på veckans två program om forskningspolitik från Vetandets värld som bakgrund för debatten: Pengarna till forskningen, del 1/2: Hur ska satsningarna se ut?https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140709?programid=412 Pengarna till forskningen, del 2/2: Hur vet vi att satsningarna fungerar? https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140893?programid=412 Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
2018-08-31
Länk till avsnitt

Professorn om fossilfyndet: "Så överraskande att jag trodde det var fel?

En liten flicka för 90 000 år sedan hade en neandertalare till mor och en denisovamänniska till far.

Det visar ett fossil av flickan som levde i den kända Denisovagrottan i Ryssland.   Det var så överraskande att jag trodde att de hade gjort något fel i labbet, säger professor Svante Pääbo vid Max Plankinstitutet, som ledde studien.  Vi hör om vad fyndet innebär och om arbetet med att kartlägga hur våra utdöda släktingar beblandade sig med varandra och våra egna förfäder. Lena Nordlund är programledare.
2018-08-24
Länk till avsnitt

Kromosomer och körsång från urtida djur

Utdöda apor, mammutar och dinosaurier dyker upp i oväntade sammanhang: apan i en kinesisk kejsargrav, mammuten i Stockholm och dinosaurien i alligatorer som sjunger i kör.

Vi besöker forskaren som studerar sjungande alligatorer för att förstå hur smarta dinosaurierna egentligen. Vi hör också om vad mammutars gener och ett nyupptäckt, men utrotat, apsläkte kan säga om varför djur dör ut. Borde vi alla kunna begäras ha kunskap att rycka in vid allvarliga olyckor? Såhär i sommartider funderar vi också på om det kan finnas miljöargument FÖR att lägga en fet biff på grillen i sommar? Och så lite fotbolls-VM på det ? stämmer det att jublande fotbollsfans fick jorden att skaka i Mexiko?
2018-06-22
Länk till avsnitt

VM i klimatsmart snabbmat

Vi äter allt mer snabbmat, och som tur är blir den allt klimatsmartare. Nu får falafeln sitt eget mästerskap i Malmö. I veckomagasinet blir också vår reporter påkörd av en virtuell självkörande buss och så bärgas spökgarn från havets botten.

Stjärnkocken Titti Qvarnström i Malmö vurmar för falafeln, som hon menar är klart mer rätt 2018 än varmkorven. Och forskaren med hållbar mat som specialitet ger henne rätt. Vi utforskar också hur självkörande fordon kan undvika att krocka med andra i trafiken och så hör vi om hur sjunkna fiskeredskap på havets botten kan fås att sluta fiska.
2018-06-15
Länk till avsnitt

Hälsosam hetta

Att bada bastu är bra för hälsan på många sätt, enligt studier från... Finland såklart. Nu hålls världsbastukongressen i Haparanda. Fynd på Mars kan vara tecken på enkelt liv. Och elflygplan testas i Sverige.

Vi provar finsk sauna tillsammans med medicinske rådgivaren till Svenska bastuakademin och hör honom lovprisa hur bastun främjar hälsan. Nya fynd av organiskt material och metan på Mars väcker hopp om att hitta enkelt liv där eller på andra himlakroppar. Och så är vi med när ett litet eldrivet flygplan för första gången provflyger i Sverige, men är batteridrift verkligen något att hoppas på för att lösa flygets klimatpåverkan?
2018-06-08
Länk till avsnitt

Så hanterar vi hettan

Maj månad har varit den hetaste på mycket länge. Vad beror det på och hur ska allmänhet och idrottare hantera hettan? Forskare i Australien borde veta.

Maraton i svensk rekordvärme och cricket i över femtio grader ? värmen ställer särskilda krav på idrottare och en del av tipsen kan vi alla ta till oss. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det sjätte sinnet som hjälper hajar att jaga och rockor att kommunicera och om orsakerna till det som kallas den nya italienska utvandringsvågen.
2018-06-01
Länk till avsnitt

Han vill ta 200 Malmöbor hit till Italien

Vi besöker Cilento i södra Italien där många blir ovanligt gamla och håller sig friska länge. Kan skåningar också må bättre där? Och om fuskpubliceringar kring vaccin och cancer och om djur som kan lukta sig till sjukdomar.

Vi följer med svenske läkaren Olle Melander till ett forskarmöte i en liten bykyrka söder om Neapel. Till det här området vill han flytta 200 malmöiter för att se om livsstilen kan få skåningarna att må lika bra som de gamla italienarna på plats. I Veckomagasinet hör vi också mer om forskaren som inte finns men som publicerar tvivelaktiga vetenskapliga artiklar i Karolinska Institutets namn. Vi får veta hur mycket pengar världen kan tjäna på att ta tag i klimatproblemet och möter forskaren som övertygade påven att agitera för klimatet. Dessutom om osådda rutor i åkern för fåglarnas skull och om hur jätteråttor kan ställa TBC-diagnos.
2018-05-25
Länk till avsnitt

Det goda åldrandet: Politikens lösningar för en allt äldre befolkning

Sveriges befolkning blir allt äldre. Hur ska färre i yrkesarbetande ålder kunna försörja fler äldre framöver? Det diskuterar Jakob Forssmed (KD) och Mattias Karlsson (SD) i denna specialversion av Veckomagasinet.

I tre program har Vetandets värld i serien Det goda åldrandet tagit upp utmaningar den åldrande befolkningen medför och hur de skulle kunna lösas. Nu är det dags att ta frågorna till politikerna. De två partier som får representeras i denna av våra fyra valsatsningar är Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Med i studion finns också folkhälsoprofessorn Karin Modig. Lyssna gärna också på våra tidigare diskussioner: Den mellan S och L som gällde skolan och den mellan M och V som handlade om stressen i arbetslivet. Senare i vår kommer en fjärde valsatsning från Vetenskapsradion. Då handlar det om hur vi ska bli ett fossilfritt samhälle och diskussionen hör du i vårt miljöprogram Klotet. vet@sverigesradio.se
2018-05-18
Länk till avsnitt

Vasa åtta ton lättare efter rostbehandling

Över 4 000 rostiga bultar har bytts ut så att regalskeppet Vasa nu är lättare och mindre utsatt för nedbrytande kemikalier. Fejkforskares sprider tvivelaktiga uppgifter om vaccin och cancer och fler sköldpaddshonor i varmare klimat.

I veckan byttes den sista av de över 4 000 rostiga bultarna ut i Vasas skrov. De sattes i inför bärgningen 1961 men visade sig ha rostat rejält och bidra till att träet i skeppet bryts ner. De nya specialgjorda rostfria bultarna är ihåliga och därmed mycket lättare, vilket sänker skeppets vikt med åtta ton. I Veckomagasinet granskar vi också historien med forskaren som uppgav sig höra till Karolinska Institutet och fick en artikel publicerad och spridd med tvivelaktiga uppgifter om att HPV-vaccin kan ligga bakom ökningen av livmoderhalscancer. Och så hör vi om nya pusselbitar i förståelsen på gennivå av hur högre temperaturer ger fler sköldpaddshonor.
2018-05-11
Länk till avsnitt

Smutsar litteraturpriskaoset ner hela Nobelpriset?

Hur påverkar det indragna litteraturpriset anseendet för de övriga nobelpriserna? Ansvariga för kemi, fysik och medicin svarar. Vi hör om odling av embryon och av hjortron och hur Turing bidrar till sötvatten.

Beskedet att inte dela ut något litteraturpris i år var rätt, men hela historien påverkar ändå nobelprisets anseende totalt sett, säger företrädare för de naturvetenskapliga priserna. I Veckomagasinet hör vi också om framsteg i att odla både mänskliga embryon och hjortron, och om hur kodknäckargeniet Alan Turing nu visar sig vara framsynt kemist gällande avsaltning av havsvatten.
2018-05-04
Länk till avsnitt

Vems röst är det du hör?

Fusk med stillbilder är gammalt. Nu kan kända ansikten stoppas in i porrfilmer, och snart kan en dator härma någons röst men med valfritt budskap. Och så om farliga tatueringar och konsten att hålla andan.

Stillbilder har retuscherats länge inom reklam och propaganda, men rörliga bilder och talande röster har fått vara i fred. Nu ger snabba tekniska framsteg inom artificiell intelligens och datorsimuleringar helt nya möjligheter att lura oss även med video och ljud. I veckomagasinet hör vi också om att många tatueringsfärger fortfarande innehåller farliga ämnen, om hur pollenkorn räknas för hand för att göra en prognos, och så berättar redaktionens egen mästare om hur vi kan hålla andan länge.
2018-04-27
Länk till avsnitt

Kampen mot den skadliga stressen: Politikens lösningar

Hur undviker vi fler sjukskrivningar för utmattning? Som avslutning på Vetandets världs programserie "Kampen mot den skadliga stressen" möts politiker i Vetenskapsradions Veckomagasin i ett politiskt samtal om detta.

Borde fler enkla jobb komma till som avlastar stressade arbetsgrupper som läkare och lärare? Ska vi ställa lagkrav på arbetsgivare och anställda för att få folk tillbaka i arbete? I den avslutande diskussionen hör vi Elisabet Svantesson (M) och Ulla Andersson (V) om lösningar på den tilltagande stressen, utifrån vad som kommit fram i tre program i Vetandets värld tidigare i veckan. Med i studion finns också Magnus Sverke, stressforskare och professor i psykologi vid Stockholms universitet. Programledare är Camilla Widebeck.
2018-04-20
Länk till avsnitt

Vägen som laddar bilen

Utanför Arlanda öppnas världens första elväg där en bil kan ladda batteriet under körning. Och så om Svenska Akademiens behov av modernisering och om feministisk språkaktivism.

En elektrisk skena i vägbanan som liknar ett spårvagnsspår är det världsunika med den 2 kilometer långa sträckan på allmän väg utanför Arlanda som nu ska börja testköras av en lastbil. Vad kan den här tekniken göra för nytta på vägen mot fossilfria transporter? Veckomagasinet synar också skillnaden mellan Svenska Akademien och Kungliga Vetenskapsakademien, som genomgick en modernisering för ett halvsekel sedan. Vi hör om hur ord som "mansplaining" och "manspreading" används för att förändra patriarkala strukturer, och om svenska fjällrävar som blir mindre inavlade när de får blå färg från Norge.
2018-04-13
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.