Vetenskapsradions veckomagasin

Det här var det sista veckomagasinet. Nästa vecka, 31 januari, sänds Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Tack för alla år som lyssnare. (Det är Lena Nordlund och Björn Gunér som gör Vetenskapspodden också.)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bomullsfrön kan komma att stå på middagsborden framöver. Nu har forskare lyckats göra de giftiga bomullsfröna ätliga. En halv miljard människor skulle kunna få sitt proteinbehov mättat av fröna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lundaforskare hoppas att immunterapi mot cancer ska kunna bli mer effektiv, genom att förstå hur olika celler i immunförsvaret agerar.

I veckomagasinet också om hur du i din hjärna har som ett eget apotek som gör att smärtstillande läkemedel kan bli dubbelt så effektiva om du tror att de ska fungera bra.

Vi berättar också om hur lax kan hållas färsk längre, vad som händer med det nya viruset i Kina som ger lungsjukdom, om hur millimeterstora robotar skapats av grodceller och om forskning kring hur dataspel kan få elever med problematisk skolgång att våga ta steg ut i livet.

Programledare: Gustaf Klarin

Följ med till Fiji där myggägg smittade med bakterien Wolbachia importeras för att bekämpa denguefeber. 25 000 personer tros ha dött av denguefeber i världen under 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denguefeber sprids med en viss myggart. Det är den myggans ägg som man nu infekterar med Wolbachiabakterier.

De smittade äggen utvecklas till honor som i sin tur smittar sina ägg med bakterien. Bakterien gör att denguevirusen i myggan inte förs över till människan som myggan sticker.

På Fiji har bakteriespridningen inte pågått så länge än, men man hoppas på god effekt.

Vi frågar oss också hur bränderna i Australien kan påverka naturen där i det långa loppet. Och så har den berömda runstenen Rökstenen i Östergötland fått en ny tolkning.

Programledare:
Annika Östman

Vad som gör dig arg i trafiken säger mycket om vem du är, menar trafikpsykologen som vi tar en tur med i rusningstrafiken. Ju mindre negativa tankar om andra, desto bättre säger hon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fossiliserade dinosaurieexkrementer är som små skattkistor, säger en annan av de forskare vi hör när vi summerar året i vårt populärvetenskapliga P4-program Kossornas planet, och som vi hör i denna förlängda specialpodd från Vetenskapsradion. Mer om innehållet avslöjar vi inte nu för hela programmet är lite av en gissningstävling för trogna lyssnare.

Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund.

Ett svart hål fångat på bild och fynd av vår utdöda släkting på en oväntad plats hamnar i topp när vi summerar vetenskapsåret. Forskning mot halka, trånga grottor med nattfjärilar och komplikationer i djurens sexliv får också plats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom hör vi om flera framsteg inom medicinen, om en nedslående resa till Söderhavet, om spännande skeppsvrak och om klimatåret 2019. Årets nobelpristagare bjuder på härliga skratt och så hör vi om vetenskapen bakom hiphopens scratching, eller "vinylskraparkonst" som forskare kallar det.

Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund.

Nu går vi vidare med Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Veckomagasinet slutar. Tack för alla år som lyssnare! (Januari 2020)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under måndagens våldsamma vulkanutbrott på en ö i Nya Zeeland dog flera turister som besökte platsen. Men varför förutsåg man inte utbrottet så att turerna till ön hade kunnat stoppas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vulkanen på ön White Island sprutade ut aska, sten, grus och het gas samtidigt som 50 turister befann sig i närheten. Flera har bekräftats döda, andra saknas fortfarande och många vårdas på sjukhus för brännskador.

Enligt seismologen Ari Tryggvason är det svårare att förutse den här typen av vulkanutbrott än den typ av utbrott som många kanske tänker på i första hand, där flytande lava väller fram ur en vulkan.

Här på andra sidan jorden, i Sverige, har det varit utdelning av Nobelpriserna, de första skadorna från e-cigaretter verkar ha dykt upp här, och FN:s klimatmöte i Madrid ska avslutas efter två veckors förhandlingar.

Så försöker vi också ta reda på hur det kan ha varit för dinosaurier att ha löss efter att paleontologer hittat fossil av just jättegamla löss på dinosauriefjädrar.

Programledare: Gustaf Klarin

Rymdsonden Parker Solar Probe har lyckats ta sig närmare solen än vad någon annan rymdsond har varit förut. Nu har de första upptäckterna från sondens vetenskapliga instrument presenterats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

S-formade krokar i magnetfältets fältlinjer och laddade partiklar som spottas ut i klumpar från solens yttre atmosfär. Det är ett par av upptäckterna som rymdsonden Parker Solar Probe har bidragit med från sina första rundturer runt solen.

Men den har det verkligen hett om öronen. Det är en tekniskt imponerande prestation att få alla instrument att överleva närkontakten med vår egen stjärna.

Här hemma på jorden har det kommit en ny avhandling om fibromyalgi och smärta. FN:s klimatmöte i Madrid har pågått i snart en vecka. Och så får vi veta vad som är Nobelpristagaren i fysik, James Peebles, favoritpryl.

Programledare: Annika Östman

En liten valp som hittats i Sibirien ser ut att ha dött alldeles nyligen men visar sig ha legat infrusen i permafrosten i 18 000 år. Men är det en varg eller kanske en av de första hundarna? Svenska forskare söker svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet hör vi också om det klimatnödläge som EU utlyst, och om det kommande klimatmötet i Madrid. Vi får veta mer om varför isen är så hal just nu, och om hur den kommande 5G-utbyggnaden riskerar att försvåra för meteorologernas prognoser. Det är full fart i forskningen kring genkniven CRISPR, men etikdiskussionen släpar efter, och så möter vi en av årets ekonomipristagare, en av mycket få kvinnor som fått priset. Vi lär oss mer om vikingasjukan och så gläntar vi på luckan till årets julkalender i radion, men kan man åka igenom ett svart hål som de gör där?

Programledare: Lena Nordlund.

En låda att lägga undan mobilen i är årets julklapp enligt HUI. Och Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap, tycker att det här är en rätt bra idé, som kan hindra oss att ständigt plocka fram telefonen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Mobilen har under det senaste decenniet gett upphov till den kanske snabbaste beteendeförändringen i människans historia", skriver Handelns utredningsinstitut, HUI, och det håller Sissela Nutley med om. Valet av "årets julklapp" tyder på att vi börjar reflektera kring vårt eget mobilanvändande, säger hon, och menar att lådan kan höja trösklarna mot varenda liten instinkt vi har att plocka upp mobilen. Hon berättar om forskning som visar att vår koncentration kan öka alltmer ju längre ifrån oss vi lägger telefonen. Och vi behöver också pauser där vi inte gör någonting alls, vilket mobilen kommit att förhindra, säger Sissela Nutley.
I veckomagasinet möter vi också Anna-Maria som förlorade sitt barn i graviditetsvecka 42, när hon deltog i studien som visar just att risken kan minska om förlossningen sätts igång tidigare. Vi hör om den nya konstgjorda "huden" som kan ge förstärkande känselintryck till virtual reality, om studien som visar att musik är sig kanske överraskande lik över hela jorden, och om hur olika genetiska lösningar kan ge skilda fjärilsarter snarlika färgteckningar. Barn världen över rör sig för lite, och så tar vi en titt på den nya trenden bland elitidrottare att äta vegansk kost.

Programledare Lena Nordlund.

Att dansa kan hjälpa många människor till ett friskare liv. Vi besöker en workshop i Stockholm för personer som jobbar med dans och hälsa för att få reda på var forskningen står.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Veckomagasinet hör vi också om de första fallen där människor smittats av zikavirus i Europa, och om hur skolbarns brister i svenska språket skulle kunna minskas. En utdöd jättemänniskoapa visar sig genom ny proteinanalysteknik vara närmast släkt med orangutangen, isbjörnar stör polarforskare på en plats där de inte riktigt skulle förväntas, och i Norge öppnas ett nytt fältlaboratorium för forskning om hur klimatskadlig koldioxid bäst begravs och hålls kvar i underjorden. Och så var det det där med kannibalmyrorna i den övergivna atombunkern från kalla kriget...
Programledare Lena Nordlund.

Marinarkeologer har hittat två skeppsvrak utanför Vaxholm som de tror kan vara regalskeppet Vasas systerskepp. För ytterligare tre stora krigsfartyg byggdes vid samma tid och de seglade bättre än sin världsberömda föregångare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Äpplet, Kronan och Scepter hette de tre skeppen som deltog i strider på 1600-talet och som när de tjänat ut sänktes avsiktligt. Den ungefärliga platsen har varit känd men de har varit svåra att dyka efter. Nu har bärgningen påbörjats och både utforskandet och fynden ska visas på ett nytt museum i Stockholm.
I Veckomagasinet hör vi också om en soldat som fått ett nytt underliv transplanterat från en avliden donator, om en kvinna med medfött skydd mot Alzheimer som väcker hopp om nya behandlingsformer, och om försök att rädda en nästan utrotad noshörningsart genom provrörsbefruktning. I Indien bidrar bönder som bränner sina åkrar till smoggen, men kanske kan nya metoder minska luftföroreningarna, och i Älvkarleby vill forskare rädda ålar från att dödas i vattenkraftverk, med hjälp av ridåer av luftbubblor. Och så möter vi hjärnkirurgerna som ska ta med sina uttjänta skallborrar till kolleger i Ghana och Nigeria.

Programledare Annika Östman.

För barn som bor varannan vecka hos sina bägge föräldrar finns det vissa saker som är extra viktiga, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eget inflytande och goda relationer med bägge föräldrarna är viktiga faktorer för att växelvis boende ska fungera bra för barn, enligt avhandlingen.

Veckomagasinets reporter Agnes Faxén träffar Sigrid och Edith som bor varannan vecka hos sina bägge föräldrar. De säger att det fungerar bra fast det är på olika sätt hemma hos mamma och pappa.

Det har talats en hel del om skogsbränderna i Kalifornien den här veckan. Men visste du att du bör vårda din gräsmatta om du vill ha skydd mot skogsbränder?

Hör också om att träna gåfotboll som pensionär och om en rättegång mot oljebolaget som anklagas för att ha mörkat tidig kunskap om klimatförändringar.

Programledare: Annika Östman

En ganska okänd men glamourös del av den svenska klädhistorien vill hon lyfta fram ur svenska garderober, modevetaren Susanna Strömquist. Gömda och kanske glömda plagg från NK:s franska damskrädderi efterlyses. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det franska damskrädderiet fanns på varuhuset från 1900-talets början fram till 1966 och är i fokus när Susanna Strömquist nu ska skriva en bok om hur franskt haute couture-mode kom till Sverige. Under veckan har hon tillsammans med textilkunniga personer från Nordiska museet samlat in kläder och historier i Stockholm, och härnäst i Göteborg.

I veckomagasinet besöker vi också önationer i Stilla havet där fetmaepidemin ger följdsjukdomar som leder till att många tvingas amputeras, och så hör vi om den nya kvantdatorn som visar sig överlägsen traditionella superdatorer. Forskare vill förbättra den dåliga kunskapen om hur mycket det snöar på den tibetanska högplatån, något som är viktigt för att förstå hur klimatförändringar kan påverka vattentillförseln för miljarder asiater. Världens daggmaskar har kartlagts, men vår reporter hittar inga i marken i Umeå, och USA funderar på att importera en insekt för att stoppa en främmande insekt som redan etablerar sig.

Programledare: Lena Nordlund.

Massage och beröring kan vara mer effektivt än läkemedel för att lugna en person som drabbats av demens, visar en omfattande översiktsstudie. Vi besöker ett demensboende som satsar mycket på mänsklig kontakt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Demensboendet i Kallebäck i Göteborg satsar mycket på att använda mänsklig kontakt för att minska oro och ångest och vi möter Bibbi-Lou som uppskattar när sjuksköterskan Anki Hansson ger henne handmassage.

I Veckomagasinet hör vi också om att barnadödligheten i världen minskat, och om årets ekonomipris till Nobels minne som belönar forskning mot fattigdom. Vi besöker en nobelpristagare i medicin som inte drar nytta av sina egna upptäckter när han springer maraton, och så hör vi hur det låter när artificiell intelligens komponerar keltisk folkmusik och om vad som händer i hjärnan när vi får gåshud av musik. Vi ställer frågan om hur viktigt det är att ordet "forskning" finns med i titeln på den ansvariga EU-kommissionären, och så minns vi mannen som gjorde den första rymdpromenaden.

Programledare: Lena Nordlund.

Årets Nobelpriser har tillkännagetts och bland de naturvetenskapliga priserna framkallade kemipriset extra glada reaktioner under Kungliga vetenskapsakademiens presskonferens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många har tippat i flera år att kemipriset skulle gå till utvecklingen av litiumjonbatterier. Och i år var det dags. De här uppladdningsbara batterierna finns överallt omkring oss. I mobiltelefonen du har i fickan, datorer, elcyklar med mera.

En svensk batteriforskare vi har träffat förklarar hur mycket bättre litiumjonbatterierna fortfarande kan bli.

Sedan undrar vi också när astronomerna kommer att hitta en tvilling till jorden ute i rymden. Eftersom fysikpriset i år delvis handlar om främmande planeter.

I programmet får du också reda på varför franska bönder tänder eldar för att visa sin ilska, hur en bakteries rörelseorgan är uppbyggt och vad som döljer sig under tinande glaciärer.

Programledare: Björn Gunér

Hur omvandlas rörelseenergin från en ansatsen till energi som får en stavhoppare att komma sådär högt upp i luften? Vi frågade stavhoppsstjärnan och fysikstudenten Angelica Bengtsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är nog många som har fascinerats av bedriften den svenska stavhopparen Angelica Bengtsson gjorde i friidrotts-vm i Qatar. Efter att först ha brutit av en stav satte hon sedan svenskt rekord i nästa hopp.

Men frågan är hur ofta åskådarna tänker på hur mycket fysikvetenskap som ligger bakom just den här grenen av friidrott. Enligt Angelica Bengtssons egna ord är det något som hon själv gillar att nörda ner sig i.

Den här veckan har Vetenskapsradion också uppmärksammat att det är tio år sedan svininfluensan drog över världen och det infördes massvaccinering i Sverige. Men hur ser det ut med beredskapen inför framtida globala sjukdomsutbrott?

Dessutom hör du om en ny sorts aluminiumbatterier, omfattningen av handel med ryggradsdjur och allvarliga effekter av e-cigaretter i USA.

Programledare: Lena Nordlund

Rörelsen med de globala skolstrejkerna med Greta Thunberg i spetsen uppmanar på fredagen även vuxna att demonstrera för klimatet. Flera forskare har hakat på uppmaningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår reporter Gustaf Klarin träffar ett gäng forskare från Sveriges lantbruksuniversitet för att höra vad som har fått dem att gå ut på klimatdemonstration. Betyder det något särskilt att just forskare höjer rösten på det här sättet?

Vi sammanfattar också kort den nya IPCC-rapporten om haven och all världens is och snö. Den som sedan vill ha ett vardagsnära exempel på hur komplexa klimatförändringarnas effekter kan vara, kan åka till Schweiz. Där vill man nu bygga en vattenkraftsdamm på den plats där en bortsmält glaciär fanns tidigare.

Och så visar det sig att småbarn fick dricka ur pipmuggar redan på järn- och bronsåldern. Arkeologer har hittat små lerkärl med mjölkrester i.

Programledare: Lena Nordlund

Bara några timmar innan isbrytaren Polarstern skulle åka iväg från nordnorska Tromsö med med en massa förväntansfulla forskare fick vår reporter Niklas Zachrisson följa med ombord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under expeditionen ska skeppet frysas fast i ett stort isflak och sedan driva med isen under ett år.

Marinekologen Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet är en av de forskare som finns med ombord. Hon ska undersöka om det finns fisk på djupt vatten kring Nordpolen.

En resa till Arktis är säkert en oförglömlig upplevelse. Men hur går det till när hjärnan ser till att glömma onödiga minnen? I programmet hör vi också om en ny studie som ger svar på det.

Vi hänger också med sjundeklassare på tekniska museet i Stockholm för att få reda på vad en ingenjör gör.

Och så har norska marinbiologer lyckats ta reda på vad det är för mystiska gelébollar som har flutit omkring i svenska och norska hav.

Programledare: Lena Nordlund

I veckan har det diskuterats om nya misstankar om forskningsfusk på KI, Karolinska institutet. Och så har forskare lekt kurragömma med råttor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Karolinska institutet har återigen utretts och ansetts ha agerat oredligt i forskning, alltså fuskat med forskning. Den här gången handlar det om bildmanipulationer vid grundforskning bland annat kring östrogen och bröstcancer.

Det här fick prorektorn Karin Dahlman-Wright att avgå under måndagen. Men olika instanser bedömer allvaret av det påstådda fusket på olika sätt.

Förutom att titta närmare på turerna kring det här uppmärksammar vi att labbråttor gillar att leka kurragömma. Ofta hör man ju om labbråttor som deltar i olika medicinska experiment. Men den här gången har forskare istället lekt kurragömma med råttor. för att studera beteendet lek.

Hör också om vilken forskning det har rapporterats mest om i svensk press och varför det finns ett stort problem inom kosmologin. Och så har årets IgNobel-priser presenterats för vetenskap som först får dig att skratta och sedan tänka efter.

Programledare: Annika Östman

Upsalite är materialet som forskare i Uppsala lyckades framställa av en slump och nu börjar det användas i smink. Hör också om vilka insikter medicinsk forskning kan få från pytonormars anatomi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det svenska supermaterialet Upsalite som togs fram för att förbättra läkemedel blir nu också en viktig ingrediens i ett puder som börjar säljas av ett svenskt sminkmärke. De små kornen påminner om tvättsvampar. De är fulla med porer, som är bra på att suga upp fukt och fett i ansiktet.

Vi har också besökt en konferens om hur anpassningar i naturen kan förbättra medicinsk forskning och vård. Eller vad sägs om att kunna öka hjärtvolymen utan att behöva träna? Pytonormarna vet hur.

I programmet hör du också om fynden från det sjunkna 1400-talsskeppet Gribshunden, koraller som har fått problem med sitt sexliv och den senaste utvecklingen i Arktis i klimatförändringarnas spår.

Programledare: Björn Gunér

Den blåfenade tonfisken är tillbaka på västkusten. Vi följer med forskarna ut när de fångar och märker bjässarna för att förstå mer om dem. Och så hör vi att Östersjön äntligen är på väg att hämta sig från övergödningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den blåfenade tonfisken har sedan några år tillbaka återvänt till Skagerrack. Men fortfarande vet man inte varför den en gång försvann för runt 60 år sedan. För att få svar på det pågår det nu ett forskningsprojekt längs västkusten där ett 20-tal tonfiskar ska märkas med elektroniska sändare för att ge oss en bättre bild av hur de beter sig. Och samtidigt visar nya beräkningar från Stockholms universitet att övergödningen av Östersjön är på väg att minska. Och apropå viktiga näringsämnen så kommer nu ny teknik för att ta tillvara kväve vid våra reningsverk så att den kan användas i jordbruket. Djurturismens mörka baksidor, bränderna i Amazonas, svedjebruk i Sverige och genetiska skillnader mellan sill och strömming hör vi också om. Och så undrar vi varför forskarna vill studera hur våra gener skulle kunna tänkas påverka om vi vill ha sex med personer av vårt eget kön.

Programledare: Lena Nordlund.

Drönare blir allt viktigare som redskap för att studera havet och förändringar av dess växt- och djurliv. De skarpa flygbilderna kan visa hur ålgräset, fiskarnas barnkammare, minskat på västkusten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ett projekt har nu ett forskarteam kartlagt utbredningen av de ekologiskt så viktiga ålgräsängarna vid den bohuslänska kusten med hjälp av flygande drönare. I veckomagasinet hör vi också om hur framstegen i kampen mot malaria stannat av, hur genkniven CRISPR snart kan användas för att ställa sjukdomsdiagnoser ungefär som ett graviditetstest, och om debatten kring ett planerat center för försök på stora djur i Uppsala. Vi möter exalterade marinarkeologer ska dyka vid vraket Gribshunden utanför Blekinge, vi hör om hur ryska forskares kontakter med utländska kolleger begränsas, och så hälsar vi på där forskare bedriver plågsamma trädförsök för att se vilka träd som kan klara av framtidens klimat. Och så går vi på en märkvärdig konstutställning om människans roll på jorden.
Programledare Lena Nordlund.

Han är egentligen ornitolog, men i kampen mot bråkiga kråkor i Paris visar Frédéric Jiguet att några dygn i finkan kan göra fåglarna snälla, i stället för att skjuta dem. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker också Amsterdam, där Rembrandts "Nattvakten" nu ska restaureras i flera år, inför publik, och vi hör om de kemiska analyserna av mästarens arbete med färgerna. Hundar har genom årtusenden som människans bästa vän utvecklat muskler kring ögonen för att vi människor ska tycka de ser gulliga ut. Turkiet har tagit emot över tre miljoner turkiska flyktingar och många behöver läkarvård, något som har lösts genom att de av flyktingarna som är läkare fått en snabbkurs i turkisk sjukvård. Vi hör om hur en framtida månbas ska kunna byggas utan att byggmaterial fraktas dit, och vad den sommarpratande meteorologiprofessorn tycker om klimatforskningens situation i USA.

Programledare Lena Nordlund.

50 år efter den första månlandningen så förbereder sig den europeiska rymdmyndigheten ESA att hjälpa NASA med nästa besök. Vi är på plats och ser hur det ska gå till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet hör vi också om studien om ifall klipp vid förlossning kan minska risken för bristningar, och hur metoderna att locka deltagare ifrågasätts. Läkemedel mot Parkinson äts upp av tarmbakterier, och ny forskning visar hur det kanske kan förhindras. Vi besöker konferensen om hur mycket plast som finns i haven och hur det ska hanteras, och möter en av årets sommarpratare som fascineras av insekternas hemliga värld. Fartyg som transporterar kemikalier släpper ut en del av dem när de rensar tankarna, och i Danmark ska konserter på Tivoli förbli högljudda för besökarna, men inte för grannarna, med hjälp av ny teknik.

Programledare: Lena Nordlund.

Ett kassettband med 90-talspop som nyligen spolades upp på en strand går utmärkt att spela upp efter lite lagning. Ett tecken på hur all plast som hamnar i våra hav inte bryts ner, och som nu är del av en utställning i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet granskar vi också det vetenskapliga underlaget när barn, som fått narkolepsi för lång tid efter vaccinsprutan, nekas ersättning. Surfplattor och annan digital teknik blir nu obligatorisk för barnen i förskolan, och digital teknik installeras också i en åker utanför Uppsala. De tusentals skolbarnen som hjälpte forskare fotografera nyckelpigor var god hjälp för app-utvecklare, och nu kan vi alla hjälpa fågelforskare att spana på sillgrisslornas beteende.

Konstverk som tar en stund att tolka aktiverar fler delar av hjärnan, visar den forskning som nobelpristagaren Eric Kandel ägnar sig åt nu vid snart 90 års ålder. Vi var med när han framträdde tillsammans med konstnären Jeff Koons.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur ryktesspridning försvårar insatserna mot ebola i Demokratiska republiken Kongo och vad som får oss att tro på rykten hör vi också om i Veckomagasinet. Nya framsteg inom artificiell intelligens nås när en dator vinner över människor i ett så kallat förstapersonskjutarspel. Vi besöker den oansenliga men viktiga stugan i värmlandsskogen där kärnvapenprov i fjärran länder nu spårats i femtio år, och vi uppmärksammar också jubileet för när Einsteins relativitetsteori kunde bevisas. Dessutom tar vi en tur till sjöss med den unika vätgaskatamaranen som besöker Stockholm.
Programledare Lena Nordlund.

Ny forskning tyder på att havens klimatzoner håller på att förskjutas när vattnet blir varmare. Och på ett besök i Kosterhavets nationalpark får vi se och höra hur våra svenska vatten påverkas genom att nya arter etablerar sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Tjärnö marina forskningsstation intill Kosterhavet studeras också i laboratorium hur växter och djurs samspel påverkas av klimatförändringarna. I programmet hör vi även om oro för den akademiska friheten i Ungern, och inför EU-valet frågar vi svenska parlamentariker hur de vill påverka unionens forskningspolitik om de blir valda, och om hur de ser på EU:s regler som jämställer den nya genredigeringstekniken CRISPR med GMO. Vi besöker klimatdemonstrationen i Stockholm där forskare finns på plats för att svara på frågor, och så hör vi om hur urfolkens kunskaper om naturen kan bidra i arbetet mot artutrotning.
Programledare: Lena Nordlund.

Varför stiger havsnivån när isen i Antarktis smälter men inte när den i Arktis gör det? Är det varma eller kalla hav som tar upp mest koldioxid? Och översvämningsskydd för sjukhuset eller solceller på fabriken - vad är bäst klimatanpassning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi får svaren på Klimatfestivalen på Stockholms Universitet. I veckomagasinet hör vi också om himlakroppen som liknar både en snögubbe och en pannkaka, och om vad den säger om hur planeter bildas. Pojkbandskändisar ska förmå unga kvinnor i Kina att inte röka, trots att det statliga tobaksbolaget som är världens största producent riktar in sig på just dem. Vi hör om nya fynd av små dinosaurier som fyller viktiga kunskapsluckor och åker till Norge och det första labbet kring vätgasdrift för fartyg. Vi är också i Bangladesh och får veta mer om det genförändrade gyllene riset och så funderar vi på varför vi tar av kläderna i en viss ordning i omklädningsrummet.

Programledare: Lena Nordlund

Forskare som arbetar med att förbättra eller ersätta djurförsök har svårt att få statliga bidrag till sin forskning. Och i de etiska nämnder, som ska godkänna alla djurförsök i Sverige, verkar det inte alltid bli så mycket etiska diskussioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet hör vi också om den hittills största rapporten om hot mot världens djur och växter, som räknar till en miljon hotade arter, och om de kanske underskattade problemen som väntar den som ska sluta ta antidepressiv medicin. Vi besöker Kenya, landet som är både en fossilfri förebild och en blivande oljespruta, och om Sverige, som har dålig koll på hur mycket vatten som används till olika ändamål, vilket kan ställa till det i torkan. Och så undrar vi hur 70-talets vilda barhuvade hockey kunde ge färre hjärnskador än dagens hjälmskyddade sport?

En 160 000 år gammal käke från en släkting till oss moderna människor, en denisovamänniska, har hittats i en grotta i Tibet. Fyndet kan säga mer om hur de såg ut, och visar att de var tuffa nog att överleva i en väldigt karg och syrefattig miljö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är första gången som spår av denisovamänniskor hittats utanför den grotta i södra Sibirien som gett dem deras namn, något som professor Svante Pääbo vid Max Planckinstitutet i Leipzig i Tyskland har väntat på. Han tror att de kan ha fört vidare förmågan att klara den syrefattiga luften på höga höjder, för liksom neandertalarna lever denisovanerna fortfarande vidare i vårt nutida DNA.
I veckomagasinet hör vi också om utmaningar med de nya malariavaccin som nu testas i Afrika och om hur risodlare i Bangladesh har gått över till att odla krabbor när klimatförändringar försaltat risodlingarna. Vi hör hur ett nytt supermaterial kan skörda vatten ur ökenluft, om det stora mötet i Paris där hotade arter ska kartläggas globalt, och om hur vågor och vindar ökat i världens oceaner. Och så söker vi svar på vilken sorts paus som egentligen gör störst nytta.
Programledare: Lena Nordlund.

Kommunekologen Anna Tauson i Lilla Edet har inte råd att köpa in underlag om var hotade arter kan finnas i kommunen. Nu är hon rädd att sällsynta djur och växter ska försvinna när deras livsmiljöer exploateras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Landets kommuner måste nu betala en avgift för att få tillgång till skyddsklassad information om var det finns känsliga djur- och växtarter. Det har Artdatabanken beslutat efter minskade anslag. Men flera kommuner har inte råd att betala avgiften, vilket kan få tragiska konsekvenser för den biologiska mångfalden, menar kommunekolog Anna Tauson i Lilla Edet.

I veckomagasinet hör vi också om att allt fler barn överlever cancer, men att många får dålig hjälp med de komplikationer som kan drabba dem senare i livet. Vi hör om hur det egentligen går till att göra en brandriskprognos, och om det näringsrika genmodifierade "gyllene riset" som snart kan börja odlas i Bangladesh och som ska förhindra att barn blir blinda.

AGA-fyren, Hasselbladkameran och tunna mensskydd är exempel på svenska uppfinningar som lyfts fram i en ny programserie. Och så hör vi hur långt tekniken att skapa syntetiskt tal baserat på avläst hjärnaktivitet kommit på vägen mot att hjälpa människor som förlorat talet efter sjukdom.

Programledare: Lena Nordlund.

Ylva Axelsson fick gipsa armen som 63-åring. I samband med det upptäcktes att hon var benskör. Varannan kvinna över 50 år kommer att drabbas av benskörhet. Men forskning visar att det går att minska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Det handlar om att göra bentäthetsmätning på alla som kommer in till ortopeden och är över 50 år, berättar forskaren Kristian Axelsson, läkare i ortopedi, Skaraborgs sjukhus, Skövde.

För män handlar det om att var fjärde man över 50 år drabbats av benskörhet, osteoporos.

Det är inte givet att orsaken till själva frakturen är själv fallet, utan kan vara att personen är benskör. Läkemedelshandling som stärker skelettet kan göra att risken för frakturer minskar med upp till 50 procent.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör du också att mycket forskning som kommer att behövas för att kunna bygga upp den gotiska katedralen Notre Dame i Paris. I Sverige är det tredje året i rad som stora delar av landet drabbas av torka. Och du hör också om att ute i Östersjön finns tusentals alfåglar, som Sverige har ett särskilt ansvar för. 

Funderar du på varför vi agerar som vi gör i vardagliga situationer så kan du höra om en ny bok i ämnet.

Programledare Lena Nordlund. Producent Annika Östman.

I veckan kom nyheten om att skuggan av ett svart hål för första gången fångats på bild. Vi var med när bilden avtäcktes för forskare och intresserade. "Bland det viktigaste under mina 70 år som astronom" säger Bengt Gustafsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hältor och förslitningar i benen hör till de vanligaste skadorna hos tävlingshästar. Nu jobbar forskare vid Chalmers med att försöka minska skadorna, genom att studera hur hästar vid pågående Göteborg Horse Show rör sig över hindren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Nu när hästen närmar sig kan vi se på datorskärmen vilken hastighet hästen rör sig i mot, över och efter hindret, säger Magnus Karlsteen, forskare vid Chalmers tekniska högskola och projektledare på vid Riksidrottsuniversitetet i Göteborg. Med hjälp av ett specialutrustat hinder studerar han och kollegorna sedan flera år hästarnas språng i detalj, för att få en uppfattning om de krafter som verkar på hästens ben och kropp, när den tar sig an ett hinder på runt 160 cm.
I veckomagasinet hör vi också om de svåra förhållandena för forskare i Venezuela, om nya fynd av metan på Mars som ger hopp om att hitta spår av liv, om varför vi bör minnas galna kosjukan och om grodan Romeo som nu mött sin Julia och därmed kanske kan föra deras hotade art vidare. Dessutom om nedskärningar inom Artdatabanken, om forskning på svenska skyddsrum och gasmasker, och om att pollenåret 2019 ser ut att bli ett av de svåraste på länge för landets allergiker.
Programledare Lena Nordlund.

Världens minsta art av björnar, malajbjörnarna, härmar ansiktsuttryck på ett sätt som bara setts hos människor och gorillor. Men på forskningscentret där den nya studien är gjord kämpar biologen Wong Siew Te för björnarnas överlevnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tjuvjakt och skogsskövling är de stora hoten mot den lilla malajbjörnen, den som i en ny studie visar sig kunna härma andra björnars ansiktsuttryck, inklusive leenden.

Björnungar fångas för att hållas som spektakeldjur i bur och vuxna djur skjuts för att ätas, samtidigt som timmeravverkning krymper björnarnas skogar. Vi besöker centret där Wong Siew Te tar emot fångade och utsatta malajbjörnar med målet att sätta ut dem i naturen igen.

I veckomagasinet hör vi också om hur våra matval bidrar till klimatskadlig skogsavverkning i tropikerna, och om hur många arter vi kan låta gå förlorade innan vi själva riskerar att försvinna.

Vi tittar på en ny studie som jämför cancerrisken med vin med den för cigaretter, och hör om den lovande behandlingen mot Alzheimer som fick läggas ner i brist på resultat. Dessutom om hopp om miljövänligare kylskåp och om vad 230 miljoner år gammal förstenad avföring kan säga om vad dinosaurierna åt. 

Programledare Lena Nordlund.

Nu spelas SM-finalen i bandy åter utomhus efter försök att flytta in den inomhus. Traditionerna väger tungt i sporten som från början var mest för överklassen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SM-finalen i bandy har spelats varje år sedan 1907 och är Sveriges äldsta årligt återkommande idrottsevenemang.

Nu är finalen tillbaka på utomhusplanen Studenternas IP i Uppsala eftersom det visade sig att publiken svek när bandyn flyttade inomhus. Bandy är sporten som slits mellan dem som vill utveckla den i inomhushallar och nostalgikerna som vill se på bandy ute, gärna med bandyportfölj, som det alltid har varit.

Det skriver idrottshistorikern Torbjörn Andersson i sin nya bok "Den döende bandyn?". Bandynostalgin är lite som att vi fortfarande vill äta surströmming en gång om året, även om vi annars föredrar pizza, säger han. 

I veckomagasinet hör vi också om svenska MSBs arbete under flera år för att hjälpa till att förebygga skadeverkningar av väderkatastrofer i Mocambique, om en ny elektronisk t-tröja som kan varna för dåliga arbetsställningar och förebygga skador, om hur vi kan odla mer fisk utan att skada miljön, och om vad som krävs för att vi ska ställa bilen och ta bussen.

Dessutom om varför universiteten flyger mest av alla myndigheter, och så är vi med när hundar med platt nos inventeras för att se hur raserna kan få mindre problem med andningen. 

Programledare Lena Nordlund.

Barn som föds för tidigt eller med sjukdomar behöver särskild övervakning av viktiga kroppsfunktioner. Idag kräver detta uppkoppling med sladdar mot apparaterna, men nu är trådlös teknik på gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde nyfödd i Sverige behöver vårdas på neonatalavdelning den första tiden, och de flesta av dem behöver övervakning av hjärta och andning.

En av dem är lille Milton som vi besöker på sjukhuset i Uppsala. Han har flera sladdar till olika apparater kopplade till sig, något som gör det lite krångligt när föräldrar och personal ska flytta eller pyssla om honom.

I tidskriften Science beskrivs nu trådlös teknik som kan göra sladdarna överflödiga, och som kan finnas på plats inom tre år.

I veckomagasinet hör vi också från Stockholm där en av över 2 000 klimatdemonstrationer världen över hålls denna dag, och från Antarktis där svenska forskare undersöker den så kallade Domedagsglaciären.

Vi får veta vilket svenskt träd som är viktigast för andra arter, och hör om hur narkolepsipatienter med särskild förmåga att drömma klardrömmar kan hjälpa forskare att förstå drömmar mer allmänt.

Och så möter vi Svante Pääbo, genetikern som forskar om likheter och skillnader mellan oss och neandertalare, och är med när EU:s hälsokommissionär hör sig för om vad svenskar tycker är de viktigaste hälsofrågorna för EU.

Programledare är Lena Nordlund.

De äldsta kända mänskliga bosättningarna på den amerikanska kontinenten finns i södra Chile, trots teorierna om en invandring via Alaska. Nu söker svenska forskare efter ännu äldre spår på havets botten, eftersom det var där kusten gick tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De har tidigare hittat spår efter människor ute i Hanöbukten på Skånes östkust, där det var för runt 10 000 år sedan var torra land då mycket vatten var bundet i ismassorna. Nu reser geologen Svante Björck och arkeologiforskaren Björn Nilsson till Eldslandet och tar med sig sin metodik med ekolod, undervattensdykningar och dna-teknik.
I Veckomagasinet hör vi också om de enorma medicinska framstegen kring barn med medfödda hjärtfel, som leder till vissa utmaningar för hjärtsjukvården när barnen blivit vuxna. Vi hör om hur smärta kan mätas genom blodprov, om små morrhår av tenn som kan dyka upp på kretskort och kortsluta vital elektronik, om eventuella risker med ungas mobilanvändning och om det nya fallet där en hiv-smittad man blivit friskförklarad efter en benmärgstransplantation mot cancer. Och så hälsar vi på forskarna som vill göra förpackningar där mjölk och medicin håller sig fräsch längre, tack vare en smart ventil.

Programledare Lena Nordlund.

"Lev livet utan förkylning" - så marknadsförs en sprej som ska skydda. Men företagets vd medger nu att budskapet är tillspetsat och att man inte ska tro att sprejen kan ge ett liv helt utan förkylningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inte heller chefen för apoteket i Uppsala som vi besöker tror att det går att leva helt utan förkylningar, men hon menar att det går att minska symptomen och försöka förebygga. Vår medicinreporter går på djupet med vad man kan vänta sig av munspray mot förkylningar, och vad som skiljer en medicinteknisk produkt, som denna spray, från läkemedel.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur malaria kan bekämpas genom att impregnera näten inte bara med insektsgift utan också med malariamedicin. Regeringens förslag på nytt system mot forskningsfusk, forskning kring hur svenska jordbrukare kan byta kött mot vegetariskt i produktionen, om hur vårt jordklot blir grönare, och om en hotande torskkollaps i Östersjön hör vi också om i veckomagasinet. Och så besöker vi gruvan i Stockholms skärgård som haft en viktig roll i det periodiska systemet som nu fyller 150 år, och som nu föreslås bli museum.

Fjärilar som flyttar i miljontal, tvärs över den australiska kontinenten, tar hjälp av Vintergatan för att hitta rätt enligt ny forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bogongfjärilarna skulle i så fall vara det första kända djuret som använder Vintergatan som en riktig kompass, för att identifiera väderstreck, säger Eric Warrant, australienfödd biolog verksam i Lund, som Lena Nordlund följt med på forskningsresa till Australien.

Och ljus är även effektivt för att fånga in fjärilarna, men det är inte lätt, för som många andra insekter verkar de minska i antal.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om den vetenskaplige rådgivare som Donald Trump till slut tillsatt, och om hur han ser på klimatförändringarna.

Vi hör om en privatfinansierad israelisk rymdsond till månen, om hur kultur kan minska risken för demens, och om 1177-läckan. Dessutom: vad dödade dinosaurier först, meteoriten eller vulkanutbrotten?

Programledare Lena Nordlund

"Det är inte ljudet som är grunden utan matte och takter" säger en av hiphopens stora pionjärer Grandmaster Flash om scratching. Vi möter en svensk mästare och en doktor på ämnet för att förstå vad han menar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Grandmaster Flash är en av årets polarpristagare och när han förklarar vad det var inom hiphopen som han var pionjär med för runt 40 år sedan så pratar han om matematik och teorier. Kjetil Falkenberg Hansen, forskare i ljud- och musikbehandling på KTH, som skrev sin avhandling om just scratching för några år sedan, hjälper oss förstå vad det innebär, och Alexander Danielsson, flerfaldig SM-mästare i scratching visar hur det går till. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur européernas ankomst till Amerika, genom att orsaka massdöd bland urbefolkningen, även påverkade klimatet globalt, om flyktingbarnen i Australien som påminner om de apatiska flyktingbarnen i Sverige, och om ifrågasatta experiment på labradorhundar i Göteborg.

En liten kapsel som reagerar i magen så att ett litet spjut med läkemedel avlossas in i magsäcksväggen. Det presenteras i veckan av bland andra svenska forskare som prövat det med insulin i djurförsök. Kan det smarta pillret göra livet lättare för diabetiker?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Theodor Jildecrona fyller snart 14 år och har haft diabetes sedan han var sju år. Han har alltid sin väska med sig, med två insulinsprutor i. Det nya pillret låter effektivt, och som en bra lösning i fall man inte vill hålla på och göra i ordning en spruta med nålar och hålla på, säger Theodor Jildecrona. Per-Ola Carlsson som är diabetesläkare och professor i medicinsk cellbiologi tycker att tekniken är väldigt spännande, men att det behövs mycket mer forskning, till exempel om hur snabbt insulinet tas upp och verkar när det ges direkt i magsäcken.

Försöket i Finland där 2 000 arbetslösa fått pröva så kallad basinkomst hör vi också om i Vetenskapsradions Veckomagasin, och så om en ny avancerad handprotes med känseI. Dessutom om smältande glaciärer i Himalaya, hur rådgivning kan minska upprepade aborter och om utvecklingen av en helt ny oljegröda.

Programledare Lena Nordlund

Hon tröttnade på att skriva arga brev om hala trottoarer och började istället forska mot halkan. Nu har hon självkörande sopsaltarmaskiner och bättre saltblandningar på gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Viveca Wallqvist på forskningsintitutet RISE var ju själv ytkemist, så hon bestämde sig för att jobba med att bekämpa halkan som kostar samhället bortåt 25 miljarder om året. Nyligen presenterade hon en studie om vilka skosulor som ger bäst grepp på vintern. Vi hälsar på. I veckomagasinet hör vi också om genen som både får oss att sova mer när vi är sjuka och förstärker oss i kampen mot infektionen. Vi ser rymdeposet Aniara på bio tillsammans med forskaren som gett filmteamet råd om fysiken i historien, och så hör vi om vad fossil avföring kan visa om dinosauriers smak på benmärg. Dessutom om den nya utredningen kring lärosätenas pengatilldelning och styrning, och om hur danska sanddyner har flyttats av vinden genom årtusenden. Och om varför 400 präster har ett möte om artificiell intelligens.

Fåglar ser inte som vi. De ser en extra färg, ultraviolett, vilket ger en helt annan bild av ett lövverk och en tredimensionell effekt som hindrar dem från att krocka med grenar och blad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet hör vi om forskarna som lyckats skapa en bild av hur fåglarnas bättre färgseende uppfattar nyanser som vi inte ser. Plötsligt framträder en skillnad mellan lövens under- och översida.

I Veckomagasinet går vi också ut i snön och använder våra egna ögon för att leta efter fåglar, nu när den stora årliga fågelräkningen inleds.

Uppmuntrande resultat inom malariabekämpningen får vi också höra om, liksom om nedstängningen av amerikanska myndigheter som påverkar klimatforskning även hos oss. Och så möter vi vår nya forskningsminister.

Programledare är Lena Nordlund.

De allra flesta har någon gång ljugit eller undanhållit information för en läkare eller sköterska visar en stor amerikansk enkätundersökning. Det här ökar risken att folk felbehandlas och drabbas av farliga biverkningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kvinna vill inte berätta om sitt bruk av droger och "personliga kvinnosaker". En annan skäms för att berätta att hon röker. En tredje person som vår hälsokorrespondent frågar skulle aldrig ljuga, ens om psykiska problem, för hur skulle man då få hjälp?

Av de 4 500 personer som tillfrågats i enkäten så har de allra flesta någon gång ljugit för vårdpersonal, för att slippa känna sig dömd, uppläxad eller generad.

I Veckomagasinet hör vi också om ny avancerad dna-analys som kanske kan leda till att en av två mordmisstänkta tvillingbröder kan fällas. Och tänder från neandertalbarn kan visa vilken årstid de är födda och hur länge de ammade, och så får vi veta att Saturnus ringar är betydligt yngre än själva planeten.

Programledare: Lena Nordlund.

Fem år efter att världens första barn från en transplanterad livmoder föddes vid Sahlgrenska i Göteborg, så är det nu dags igen, och nu med robotkirurgi som gör donationen lindrigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan rapporterades det om världens första graviditet i en livmoder som opererats med robotassisterad kirurgi, vid samma sjukhus och av samma forskarlag.

I veckomagasinet hör vi också om framtidens forskningsisbrytare, om en granskning som visar mängder av tveksamheter i skapandet av världens första genförändrade bebisar, och om vetenskapen i Tintin-böckerna, både viktig och i huvudsak riktig hör vi när seriefiguren fyller 90 år.

Programledare är Lena Nordlund.

Ett specialprogram med några nedslag i Vetenskapsradions P4-program: Kossornas planet. Vi tar tåget till Italien. Varför blir de så gamla i Cilento? Om vad vi kan lära av en värmekatastrof i Chicago, och en översvämningskatastrof i Skåne. Och lite litterär turism i Elena Ferrantes fotspår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En vansklig landning på den röda planeten var en av årets spännande vetenskapshändelser och vi hälsade på hos NASA inför det hela. Stora ismassor på Mars, pensioneringen av urkilogrammet och en virtuell krock med en självkörande buss hörs också i årskrönikan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi hör dessutom om svenska forskare som gör kullerbyttor i tyngdlöshet, om hur växande vaccinationsmotstånd kan underlätta allvarliga epidemier, om två vetenskapliga tungviktare som lämnade oss under året, och om ett viktigt museum som brann ner men där mycket värdefullt kunnat återfinnas i askan. Och så följer vi med en andraklass ut och jagar nyckelpigor i forskningens tjänst.

Magnus Edbäck i Borlänge var snabb att få fram kameran när en mäktig så kallad halo visade sig på himlen. Snart konstaterade experter att hans bild hade fångat något alldeles nytt, som nu kan få hans namn. Och i dag har NASA valt hans alster som "dagens bild".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet summerar vi också årets viktigaste forskningsgenombrott, tillsammans med de tunga vetenskapstidskrifterna.

Genetik dominerar och det handlar om allt från neandertalare som fått barn med denisovaner, via massmördare som fällts med hjälp av släktforskningsdatabaser, till de första genförändrade barnen som väckt massiv kritik i forskarvärlden.

Dessutom hör vi om doktoranden från Lund som fastnade i IS krigszon men togs hem i en operation beställd av universitetet, och om hur gruvavfall kan bli till gödsel.

Programledare är Lena Nordlund.