Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Kropp & Själ

Kropp & Själ

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/kroppsjal

Avsnitt

Att bryta med sina föräldrar

Relationen med våra föräldrar brukar beskrivas som den viktigaste i livet, men hur blir det om det som normalt betraktas om livslånga band bryts i förtid?

Att bryta med en förälder eller kanske hela sin släkt kan innebära både lättnad och saknad, ensamhet och frihet. Vad är det för komponenter som spelar in när ett uppbrott med det egna blodet tar form? Medverkande; Kadir Meral, författaren till "Pojken som följer sin skugga", Caroline Cederquist, aktuell med boken "Jag andas alltså finns jag" och Görel Fred, psykoterapeut, specialiserad på familjeterapi.
2019-09-17
Länk till avsnitt

Förändra tankar ? hur gör man?

Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat? Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar.

En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. Dom lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp & Själ har varit på plats på ångestenheten vid psykiatri nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-09-10
Länk till avsnitt

Det tomma boet - när barnen flyttar

Plötsligt en dag har hemmet blivit tyst. Där det tidigare alltid var fullt ös och stök är det nu tomt och stilla. När barnen flugit ut kan många föräldrar ställa sig frågan; Vad händer nu?

För de flesta som har barn kommer det en dag då barnen flyttar hemifrån. När de är redo att ta steget ut i vuxenlivet och klarar sig själva i vardagen så börjar en ny epok i livet för de föräldrar som blir kvar. Nu är det slut med skjutsande till fotbollsträningar och pusslande med tid, framtiden är fylld med massa egentid vilket kan vara både härligt och skrämmande. I ett direktsänt telefonväkteri ber vi lyssnarna höra av sig och berätta om fasen i livet då barnen lämnar boet. Slussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08-215 216
2019-09-03
Länk till avsnitt

Endometrios - en smärtsam historia

Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen endometrios. Det innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och det kan orsaka svåra smärtor.

För Ida, 32 år, sattes livet på paus. Smärtor och trötthet till följd av sjukdomen gjorde det svårt för henne att gå ut och handla, ännu mindre jobba och träffa vänner. Efter en tids behandling fick hon beskedet att det inte fanns mycket mer att göra. Länge har sjukdomen legat i skymundan men de senaste åren har allt fler uppmärksammat diagnosen och situationen för de många patienter som lever med den. Programmet gästas av Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi, Matts Olovsson, professor i obstetrik och gynekologi, Christina Liffner, ordförande i Endometriosföreningen och Sebastian Gidlöf, forskare vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-08-27
Länk till avsnitt

Barn som tystnar

Barn som pratar obehindrat hemma men som i andra sammanhang, till exempel på förskolan blir helt tysta. Selektiv mutism debuterar ofta i förskoleåldern och innebär att barnet inte förmår prata i vissa situationer.

Emma var fyra år när hon plötsligt tystnade. Hon som tidigare pratat mest av alla barn på förskolan kunde nu inte få fram ett ord. Men hemma pratade Emma på som vanligt och tillsammans med sin mamma Kitt Nehag berättar hon om sina erfarenheter. I studion möts Jan Ringler, psykolog, Zhiwar Naeimiakbar, logoped och Johanna Henriksson, psykolog och samtalar om varför vissa barn drabbas och vad man kan göra för att hjälpa.
2019-08-20
Länk till avsnitt

Det sexuella spelet

Konsten att förföra är lika gammal som människan själv, men hur visar man intresse för någon utan att gå över den andres gräns?

Diskussionen om samtycke vid sex och metoo-debatten, har den påverkat det sexuella spelet mellan människor?  Och har mobilapparna tagit död på krograggningen? Dejtingcoachen Linnea Molander menar att slitna raggningsrepliker är överskattade, det viktiga är att man utstrålar inre trygghet när man närmar sig en potentiell partner. Hon tipsar om att öva sig i sinnlighet och flirta mer i vardagen. Även i en fast relation är flirtande och lekfullhet ett sätt att behålla lusten. Sex borde vara kravlöst och inte handla om prestation, säger psykologen Johanna Ekdahl som gästar programmet, tillsammans med sexlogen Kalle Norwald och psykologen Ida Flink. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-08-13
Länk till avsnitt

Självbedrägeri ? konsten att lura sig själv

Tänk om du inte är så lyckligt gift som du inbillar dig? Och har du valt ditt yrke för att du verkligen vill ha det - eller för att leva upp till någon annans förväntningar på dig?

Självbedrägeri är någon som de flesta av oss ägnar oss åt i olika grad. Men hur tar man sig ur sitt självbedrägeri när sanningen är svår att bära? Och vad fyller självbedrägeriet för funktion, kan det vara bra att ibland fake it until you make it även inför sig själv?
2019-08-06
Länk till avsnitt

REPRIS Förlåta en otrohet

REPRIS Otrohet kan se ut på många olika sätt och sällan beror den på att man är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela sin tillvaro krossad när otroheten avslöjas.

Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast  - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt. Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan? Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt. I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema. Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från dec 2018
2019-07-30
Länk till avsnitt

REPRIS Stoppa en stalkare

REPRIS Samtal mitt i natten, blomsterbud till jobbet och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

- Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online. Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom. Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte har något bra svar på varför det blev som det blev. Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam. Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011. I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka. Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från april 2019
2019-07-23
Länk till avsnitt

REPRIS Förälder på nytt sätt

REPRIS från 2018 Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? Flerföräldraskap handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop och delar på ansvaret.

Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. Därför har de bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har  de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse? Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara. Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster. Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid? Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich Karlstedt, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från hösten 2018.
2019-07-16
Länk till avsnitt

Så skapas känslor

De är överallt: på reklampelarna, på löpsedlarna och i sociala medier. Vi lever i känslornas tid. Men vad är känslor? Hur går det till när de uppstår i oss? Och är känslor alltid sanna?

Känslor är inte vår reaktion på omvärlden det är vår konstruktion av den. Amerikanska psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett har mottagits som närapå en rockstjärna i USA, i alla fall för att vara vetenskapsman. Hennes teori kullkastar tidigare uppfattningar om att känslor skulle vara universella och att känsloreaktioner är en sorts reflexer. Istället, menar hon, är det din hjärna som skapar känslorna. Synsättet har beskrivits som en intellektuell orgasm och ett paradigmskifte, men också galna idéer från någon som aldrig upplevt känslor. Vid en föreläsning erbjöd sig till och med en man i publiken att lappa till henne för att visa hur känslor verkligen fungerade. I Kropp & Själ berättar hon vad teorin innebär och vilka långtgående konsekvenser det kan få för hur vi ska se på oss själva och världen kring oss. I programmet medverkar även Hanna Sahlin, forskare i emotionsreglering, och skådespelaren Bahar Pars gästar studion för att visa hur hon skapar känslor i sitt arbete. Dessutom ett kritiskt inlägg från skribenten Niklas Wahllöf som menar att vi lever i en nyromantisk tid där vi hela tiden ska uppleva starkare och starkare känslor. Programledare: Gustav Asplund.
2019-07-09
Länk till avsnitt

Slappna av för fan!

Semester är tid för återhämtning. Men vad är bästa sättet hängmattan eller träningsresan? Hur växlar du över från stress till vila? Och hur kommer det sig att endast Sverige svensk semesterstress har?

I över 40 år har vi haft det i lagen fem veckors betald semester. Den lär inte bli längre än på ett tag. Så hur utnyttjar du den tiden för att bäst koppla av? Vi söker svaret i ett kolonilottområde i södra Stockholm där odlarna tar semester för att svettas med spaden i hand. Men när stress är ett allt ökande problem i samhället, är det alltid så lätt att bara slå på av-knappen när semestern träder in? Det handlar om att planera, säger stressforskaren Dan Hasson, men också att vara vänlig mot sig själv, så att inte återhämtning ska bli ytterligare ett krav. Att semester skapar så stor stress för svenskar idag bottnar i vår historia, menar historikern Jenny Björkman, eftersom den blivit en så stark del av vår identitet. Men kanske också för vad semesterlagstiftningen syftade till, annat än återhämtning. För ekonomihistorikern Aurora Lewén som studerat snacket inför vår första semesterlag 1938 är saken klar på semestern skulle vi uppleva något annat utöver det vanliga. Dessutom tar vi pulsen på den ständigt växande trenden träningsresor 50% av svenskarna vill träna på semestern och får ett möjligt svar på varför den är så populär hos framför allt kvinnor. "Vår tids husmorssemester," säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf som tillsammans med Annie Woube nyligen skrivit boken "I tjejers spår för framtids segrar".
2019-07-02
Länk till avsnitt

Rädd för rabies

Nyligen avled en ung norsk kvinna av rabies - efter att ha tagit hand om en övergiven hundvalp på semesterresan. Rabies är ett aggressivt virus som är svårt att stoppa när det väl fått fäste.

Smiddskyddsläkare menar att människor som reser måste lära sig mer om den här faran.  Den norska kvinnan  är inte den enda, hör om det senaste svenska fallet som fortfarande är färskt i minne hos intensivvårdsläkare och smittskyddspersonal. - Hon hade väldigt mycket saliv, det rann längs hennes haka och den saliven fick jag på mina händer, berättar läkare Eva Sjöblom Printz som vårdade patienten. - Hennes salivation och blodtrycket som åkte upp och ned fick oss alla som var på salen att tänka att det här är något som vi aldrig har sett förut, vi kände inte igen symptomen, berättar hon. Sjukdomen finns över hela världen, och i Sverige jobbar vi för att hålla den på avstånd. En enda smuggelhund som bär på smittan kan få förödande konsekvenser. Gäster i studion är Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker och expert på rabies, Folkhälsomyndigheten, samt Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. Programledare är Stina Näslund.
2019-06-25
Länk till avsnitt

Bortgjord

Att göra bort sig kan vara förenat med en stor skam. Hur gör man för att gå vidare efter sin blunder och inte fastna i ältandet av något som ändå inte går att göra om?

I ett direktsänt telefonväkteri frågar vi lyssnarna - har du gjort bort dig riktigt ordentligt någon gång? Eller har du varit i någon knepig social situation där du inte vetat hur du ska bete dig? Där det känns som att vad du än gör blir du bortgjord. I studion finns psykologen Maria Farm och Sofia Larsson - expert på vett och etikett Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-06-18
Länk till avsnitt

Sluta med antidepressiva?

Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier. Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man? 

- Jag vill leva ett liv utan mediciner, berättar Sheila som ätit SSRI sen hon var 16.  Efter ett uppbrott med sin pojkvän slutade hon gå till skolan och låg mest hemma. Hon sökte hjälp och fick rådet att börja med antidepressiva.  - När jag kom in till kliniken var jag upprörd, hade mycket känslor. Av medicinen blev jag lugnad, jag kände inte av de starka känslorna. Just då var det en bra grej men efter hand kan jag se det negativa. Medicinen mattar ut känslor åt båda håll, jag blir varken riktigt glad eller riktigt ledsen längre, berättar hon. Idag är Sheila 21 och vill sluta med medicinen.  - Jag vet inte hur mina känslor skulle te sig utan medicinering. Jag hade velat vara i kontakt med mina känslor till fullo, berättar hon. Sheila har försökt trappa ner men utsättningsymtomen  var så starka att hon avbröt nedtrappningen.  - Jag fick myrkrypningar, något som kändes som elstötar genom kroppen, illamående, yrsel och huvudvärk, berättar hon. Gäster i programmet: Göran Högberg, specialist i allmänpsykiatri, Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsbergs vårdcentral, Mats Adler, överläkare på Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-06-11
Länk till avsnitt

Höra röster

Att höra röster i sitt huvud är en erfarenhet som ofta hänger samman med psykisk sjukdom, men inte alltid. Hur kan man lära sig att leva med sina röster och var kommer de ifrån?

 Varje dag har jag rösthallucinationer. Rösterna mobbar mig, de är elaka. De kan säga håll käften eller det var rätt åt dig. Det berättar Elinor som började höra röster som 16 åring i samband med att hon fick diagnosen schizofreni.  Det är störande och energikrävande, jag blir väldigt trött, berättar hon. Även personer utan psykiatrisk diagnos kan höra röster.  För Elin började det när hon brutit upp efter en lång relation och flyttade till en rum i en ny stad. Hon störde sig på grannarna - som visade sig inte vara hemma. På 80-talet började psykiatriforskarna Marius Romme och Sandra Escher intressera sig för patienter som hörde röster. Tänk om rösthörande kunde vara något positivt, att rösterna kunde hjälpa patienten att må bättre? Gäster i programmet: Lena Flyckt, specialist i allmän psykiatri och forskare vid Karolinska institutet,  Elin Engström, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Nika Söderlund, kurator i psykosvården och doktorand i socialt arbete Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-06-04
Länk till avsnitt

Styrd av tiden

Tiden är något man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Både det faktum att den går men också att vi alla måste samverka kring de tidsramar vi sätter upp.

- Tid är en valuta, en tillgång man har, man ska inte ge bort den för lättvindigt. Pengar kan man alltid få igen men tiden får man aldrig tillbaka. Det menar Victor som intervjuas i programmet. Det är för många en ständig balansgång mellan att fylla sin tid för mycket - och därigenom bli stressad - och att fylla sin tid med så pass mycket saker att livet ändå känns stimulerande i någon mån. Hör om tidscoachen som lär sina klienter att stryka i kalendern, hör om hur en utmätt tid kan höja ens känsla för livskvalitet. Och hur hanterar man en tidsoptimist på jobbet? Gäster i programmet: Bodil Jönsson, fysiker, författare och professor emerita vid Lunds universitet, Peter Strang, professor i Palliativ medicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Stockholms Sjukhem, Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-05-28
Länk till avsnitt

Fast i konspirationen

Att läkemedelsföretag vill sprida smittor genom vaccin eller att AIDS skapades i ett laboratorium. Konspirationsteorierna är många, men vad är det som gör att folk tror på på dem?

Tobbe kallar sig själv konspirationsteoretiker och hans teorier bottnar i en misstro på människor med makt. Att världens ledare skulle iscensätta en alienattack för att svetsa samman jordens befolkning och därigenom öka globaliseringen, är en av de konspirationsteorier som Tobbe tror på. - Stora filmbolag släpper katastroffilmer som ett sätt att förbereda folk. Jag skulle inte bli förvånad om vi blev attackerade av aliens, för det bästa sättet att ena folk är när det kommer ett hot utifrån. För mig är det ganska logiskt, berättar han. En konspirationsteori är en mängd antaganden som bygger på varandra och därigenom skapar en logik. Vår hjärna gillar inte att allt skulle vara en slump utan tycker om att hitta samband mellan a och b. Och hos en konspirationsteoretiker kan enskilda händelser få större logiskt värde än de egentligen har. Gäster i programmet: Pontus Wasling, Hjärnforskare och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Kent Werne, journalist och författare, Jakob Carlander, psykoterapeut och författare. Medverkar gör även Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet samt Jaron Harambam, socialantropolog vid Amsterdams universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-05-21
Länk till avsnitt

Det förbjudna frosseriet

En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd?

  En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé.  - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet. Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex. - För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet. Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-05-14
Länk till avsnitt

Är du ditt jobb?

Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen?

  Tobias Kollin är tredje generationens elektriker. - Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han. Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget. - Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han. Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan vad jobbar du med? kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös? Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-05-07
Länk till avsnitt

Poängen med ånger

Alla handlingar man gör i livet får konsekvenser och ibland kan frågan om man verkligen valde rätt ligga och gnaga. Ånger är en känsla som kan vara svår att skaka av sig, men den fyller en funktion.

  Åsa ångrar att hon stannade kvar på krogen den där kvällen. - Tänk om jag inte gjort det. Då hade fyra år av mitt liv sett annorlunda ut, berättar hon. Zacke ångrar att han inte hörde av sig till sin bror oftare. Nu är det försent. I ett telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna - Vad ångrar du mest? Är det att du aldrig vågade visa att du var kär i den där jobbarkompisen? Ångrar du att du lyssnade på fel person när du valde utbildning eller lät du en chans att bli rik rinna mellan fingrarna? Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Liria Ortiz, psykolog, Katarina Blom, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-30
Länk till avsnitt

Ett med naturen

Den moderna människan längtar efter att klättra i träd, somna under bar himmel och äta sig mätt på det naturen ger. Vad står denna längtan för? Och på vilket sätt kan naturen vara läkande?

  Percys liv i stan höll på att ta knäcken på honom, han drev ett företag och jobbade jämt. - Jag var ständigt stressad, kunde aldrig sitta ner utan att somna, berättar han. En kväll i bilen bakom ratten händer något som får Percy att inse att det inte går längre. Han bryter med sin tidigare livsstil och flyttar ut på landet. Genom närheten till naturen har han återfått lugnet. - Att bara ligga och titta upp i trädkronorna, jag blir lugn i kroppen. Och att veta att jag bara kan gå ut och göra en eld om jag känner för det.   Gäster i programmet: Patrik Grahn, professor vid SLU i Alnarp som forskat om trädgårdsterapi, Eva Sahlin, fil. dr i miljöpsykologi anställd vid Institutet för stressmedicin, Torbjörn Selin, överlevnadsexpert, Ernils Larsson, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-23
Länk till avsnitt

Bära en hemlighet

Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med.

  Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till. - På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon. Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid.  Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner.  - Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden.  Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop.  - Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han. Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-16
Länk till avsnitt

Crowdfunding till cancersjuka barn - räddning eller återvändsgränd?

När den svenska sjukvården har dåliga besked till föräldrar finns det utländska vårdföretag som ger nytt hopp. Hur ska man som förälder till ett cancersjukt barn förhålla sig till dessa alternativ?

  När Kristoffer och Giedre Nordströms dotter Linnéa är 5 år drabbas hon av cancer. En hjärntumör som växer snabbt. Hon behandlas och opereras men det ser mörkt ut, läkarna ger henne 6-9 månader kvar att leva. I Sverige finns ingen mer behandling att ge, överlevnadschanserna är obefintliga. Men föräldrarna vill inte ge upp hoppet utan tar reda på vilka behandlingar som finns utomlands. - Vi satte gränsen att det skulle finnas någon slags evidensbaserad medicin i botten, att det måste vara en behandling byggd på forskning. Men vi har stött på många som försöker sälja på oss behandlingar med allt från magnetsängar till kristallterapi och eteriska oljor. Om du inte har satt någon gräns från början är det väldigt lätt att börja hoppas och tro på även sånt här, berättar Kristoffer Nordström. De hittar en behandling som ges på en klinik i London, problemet är bara att den kostar 70-80 tusen kronor och måste ges varannan vecka. De tar då ett beslut - att starta en crowdfunding kampanj för Linnéa. - Vi kände oss tvungna att starta en insamling, det var det enda alternativet vi hade, berättar Kristoffer Nordström. Hör Kropp & Själ om dilemmat som föräldrar till svårt sjuka barn ställs inför. Vad gör det med föräldrarnas sorg och privatliv att leva publikt under en så svår tid? Kan föräldrarna uppleva krav eller förväntningar från dem som donerat pengar? Och kan trenden med crowdfunding göra att föräldrar känner sig pressade att starta insamlingar för att omgivningen annars ska påpeka att det inte gjort allt? Gäster programmet: Anders Castor, barnonkolog Lunds universitetssjukhus, Ulrika Nylén, sjuksköterska, Eva Cirre, förälder. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-09
Länk till avsnitt

Stoppa en stalker

Samtal mitt i natten, blomsterbud till ditt jobb och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

- Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online.  Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom.  Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte hade något bra svar på varför det blev som det blev. Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam. Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011.  I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka. Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.  Programmet sänds direkt.
2019-04-02
Länk till avsnitt

Känslan av frihet

Att köra cab med vinden i håret, resa bort utan hembiljett. Eller att hoppa av ekorrhjulet, lämna måsten och krävande relationer. Vad är det vi vill åt när vi drömmer om frihet?

Kanske är den totala friheten allra härligast i fantasin, kanske är vi för mycket vanedjur för att kunna hantera en tillvaro helt fri från förpliktelser? Oskar och hans fru bestämde sig för att aldrig mer jobba för att de måste. Steg för steg lyckades de skala ner sin livsstil så att de resten av livet kan leva på besparingar och avkastning. Elisabet upplevde känslan av frihet för första gången som tonåring, när hon bröt sig ur sekten hon vuxit upp i. I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna: Vad innebär frihet för dig och när känner du dig fri? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare, Oskar Lindberg, ekonom och författare, Per Johnsson, lektor i psykologi, Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-26
Länk till avsnitt

Upp och hoppa eller vila dig sjuk

Rapport efter rapport larmar om att vi rör på oss för lite, stillasittandet har blivit en folksjukdom. Men hur vänder man utvecklingen och vem bär ansvaret?

  Kropp & Själ har undersökt vad som görs för att undvika att vi vilar oss sjuka. En invånare i staden Sheffield i England är aktiv 30 min i veckan. Myndigheterna såg hur allt fler drabbades av övervikt, depression och diabetes. För att vända trenden har de nu tillsammans med branschorganisationer startat Move more plan - en hälsosatsning med målet att Sheffield ska bli den mest aktiva staden i England 2020. Appar som mäter rörelse, utbyggda lekparker och event där barnen hoppar hage ska få invånarna att femdubbla sin aktiva tid till 150 min i veckan.  Mogaskolan i Svenljunga är en av de skolor som den senaste tiden lagt in pulsträning på schemat. Träningen sägs höja elevernas betyg i matte, men metoden har kritiserats från fler håll för att inte ha vetenskaplig grund.  Men vilken väg är rätt att gå och hur får man människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag? Gäster i programmet: Daniel Berglind, forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet, Örjan Ekblom, docent i fysiologi vid Gymnastik och idrottshögskolan, Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet, Anna Jansson, enhetschef Folkhälsomyndigheten.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-19
Länk till avsnitt

Sköldkörteln - misstro mot sjukvården och patienter som självmedicinerar

Pernilla har inte varit hos doktorn på fyra år. Hon äter starka mediciner som hon doserar och införskaffar på eget bevåg. Hon litar mer på självlärda profiler på nätet än på vården.

  Nästan en halv miljon människor har diagnostiserats med underfunktion i sköldkörteln och får någon typ av medicin för det. En farlig överdiagnostisering säger läkare. En stor okunskap inom vården säger patienterna.  Kropp & Själ granskar klyftan mellan den svenska sjukvården och patienter som känner sig utelämnade åt att självmedicinera.  Misstron mot läkare, endokrinologer och vårdcentraler är stor. På forum på nätet samlas patienterna och ger varandra råd om hur de ska tolka sina provsvar och självmedicinera. På löpsedlarna kallas det för en dold kvinnosjukdom, hypotyreos.  Underfunktion i sköldkörteln är vanlig hos medelålders kvinnor och symptom som trötthet, viktuppgång och koncentrationssvårigheter är vanliga.  Gäster i programmet: Jan Calissendorff, överläkare och endokrinolog Karolinska universitetssjukhuset, Kerstin Brismar, professor och endokrinolog Karolinska institutet  Elin Maria Bergsten, utredare på läkemedelsverket. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-12
Länk till avsnitt

Från perfekt till hållbar

Den riktigt ambitiöse nöjer sig inte förrän perfektionen är uppnådd, men vad händer när strävan efter det perfekta breder ut sig på allt fler områden i livet? När allt måste vara fläckfritt? 

  I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; när visar sig perfektionisten i dig? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Gäster i programmet: Irena Makower, psykolog och Alexander Rozental, psykolog och forskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-05
Länk till avsnitt

Sund med hund

Vad kan vi lära om oss själva genom att vara med hundar och är det sunt att umgås med någon som alltid ska göra som man säger?

  Människan och hunden har levt sida vid sida i tusentals år. Genom åren har hunden formats efter våra behov och önskemål. Den har skyddat oss, vallat vår boskap, hjälpt oss jaga och hållit oss sällskap. De senaste decennierna har det också blivit allt mer vanligt att hunden används inom vården. Assistanshundar utbildas för att hjälpa till med allt från att ge lugn och trygghet och skapa rutiner för personer med psykisk ohälsa, till att hjälpa personer med epilepsi, läsa av och varna dem så långt som 40 min innan de får ett anfall. I USA har är det vanligt att man förser psykiskt traumatiserade krigsveteraner med speciellt tränade hundar. Många veteraner med PTSD kan ha svårt att röra sig ute bland folk av rädsla för att drabbas av ångestattacker och då kan hunden finnas där som ett stöd. Den kan också väcka sin ägare ur hemska mardrömmar. Gäster i programmet: Åsa Nilsonne, psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-02-26
Länk till avsnitt

Förälder till missbrukare

Att ens barn börjar med droger är många föräldrars mardröm. De som hamnat där vittnar om en tillvaro fylld av oro, maktlöshet, skuld och skam.

  Kan man som förälder rädda sitt barn ur ett beroende och hur gör man för att orka? Sätta hårt mot hårt eller ge upp sitt eget liv och aldrig släppa barnet med blicken? Johans son började missbruka som 16-åring. - Han brukade ta med sig sin vattenflaska och sittdyna och försvinna ut i parken. Jag visste inte vad jag skulle göra, alla gav olika motstridiga råd. Skuldkänslorna gjorde att jag tyvärr bara vände bort blicken. Jag var otillräcklig och det är en sorg.  Föräldrar till missbrukare är en utsatt grupp som behöver stöd, menar forskare inom området. Oron för barnet påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och sjukskrivning är vanligt. Det riskerar även att utsättas för hot och brott. Gäster i programmet: Torkel Richert, drogforskare Malmö universitet, Margareta Nyström, Föräldraföreningen mot narkotika, Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-02-19
Länk till avsnitt

Klimatångest

En malande oro för isar som smälter, översvämningar och skogsbränder. Vad ska vi göra med klimatångesten och varför är klimathotet så lätt att förneka? 

  Dagligen kan vi se, höra och läsa om hur vi människor håller på att förstöra planeten. Hälften av befolkningen oroar sig för klimatet minst en gång i veckan. Samtidigt kan ett hot så stort som det mot klimatet vara svårt att ta in och det är lätt att man känner sig liten och maktlös.  Vilka psykologiska mekanismer påverkar hur vi förhåller oss till klimathotet? Hur gör man för att förvandla sin klimatångest till något konstruktivt, något som faktiskt hjälper jorden? Och hur lever man miljövänligt utan att det känns som man måste offra allt som är bekvämt och njutbart? Gäster i programmet: Kali Andersson, psykolog specialiserad på klimatångest, Misse Wester, doktor i psykologi och gästprofessor vid Lunds universitet, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-02-12
Länk till avsnitt

Sex som självskada

Jonathan är bara 13 år när han för första gången blir våldtagen och inleder ett flera år långt självskadebeteende. I likhet med att skära sig kan sex också användas för att skada sig själv.

  Jonathan berättar inte för någon om våldtäkten och det blir starten  på en lång nedåtgående spiral. För att dämpa sin ångest och straffa sig själv söker han upp andra män som vill utnyttja honom.  - Man blir som en docka som kastas runt. Min inställning till männen var Använd mig för att behaga dig så blir jag nöjd, berättar Jonathan. Övergreppen lindrar självhatet i stunden men för varje dag mår han allt sämre. Trots det är det svårt att sluta, männen ger honom bekräftelse. Ungdomar som skadar sig genom att sälja sex eller ha sex mot sin vilja är en grupp som uppmärksammas i en ny avhandling från Linköpings universitet.  Forskarna har sett att sex som självskada kan användas som ett sätt att reglera ångest. Funktionen var jämförbar med att skära eller bränna sig och ungefär en tjej i varje klass i tredje året på gymnasiet har använt sex för att avsiktligt skada sig själv, visar avhandlingen. Att se det som just ett självskadebeteende skulle kunna göra det lättare att ge den här gruppen adekvat vård menar forskarna. Men samtidigt måste man vara försiktig så att inte skulden för övergrepp läggs på den som utsatts för dem. Gäster i studion: Cecilia Fredlund, forskare Linköpings universitet, Gabriella Kärnekull Wolfe från uppropet #intedinhora, Malin Andersson, socialsekreterare/uppsökare Mikamottagningen samt Åsa Haggren, barnmorska Mikamottagningen. Programledare är Stina Näslund   Hit kan du vända dig om du behöver stöd: Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60.  Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06. Bris - barnens rätt i samhället 116 111
2019-02-05
Länk till avsnitt

Det bästa rådet

Rätt råd vid rätt tillfälle kan vara livsavgörande. Men har man otur kan det landa väldigt fel. Det är en konst att ge råd. Hur ger man råd i rätt tid och på ett bra sätt?

  Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer frågan till lyssnarna: Vilket är det bästa råd du fått och vad ledde det till? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Idag vänder vi oss gärna till professionella för att få rådgivning. I informationsbruset kan det kännas tryggast att ringa en sjuksköterska och fråga hur du bäst får ut stickan ur barnets fot. Och har du fastnat i en livssituation som inte känns helt optimal kan det kännas lättare att ta hjälp av en utbildad psykolog än att prata med vännerna. Samtidigt växer en kultur fram på nätet där vi gärna tar råd från totala främlingar. I grupper på sociala medier kan du när som helst på dygnet dryfta din oro om allt från barnuppfostran och sjukdomar till relationer och kost. Och få råd från andra gruppmedlemmear om hur du ska tänka och agera. Vad ligger bakom vår önskan om att dela vår osäkerhet med främlingar? Är det en ny form av solidaritet som växer fram? Eller handlar det om att vi i en tid när det går att få svar på allt inte längre står ut med ovissheten? Har vi tappat tron på vår egen förmåga att göra det rätta?  Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och Sebastian Rehnman, filosofisk praktiker. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-01-29
Länk till avsnitt

Skapa ditt eftermäle

En plats i historieböckerna, ett nytt läkemedel eller en gata uppkallad efter dig? Eller räcker det kanske med att dina barn fortsätter laga din lasagne. Vilka spår vill du ha lämnat när du dör?

  Att ens liv här på jorden ska ha betytt något vill väl de flesta. Men hur ska man förhålla sig till den bild ens efterlevande kommer ha av en? Gunilla Sternelius har ett starkt behov av att berätta om sin uppväxt med en alkoholiserad bror. Som ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter till andra har hon börjat skriva på en bok. För Emmy Lundberg blev funderingarna över hennes eftermäle verklighet när hon fick veta att hon hade en hjärntumör och ett år kvar att leva. Hon skrev sitt begravningstal, sa adjö till sina vänner och planerade hur hon ville begravas intill ett äppelträd. Och så skrev hon en lista på saker hon ville ha gjort innan hon dog. När vi går bort vill vi att livet ska kännas fullbordat. Det menar Peter Strang  som är professor i palliativ vård och som träffat många människor på deras dödsbädd. Spåren av dem som lämnat och deras efterlevandes sorg har blivit allt synligare på internet. På sociala medier får vi då och då ta emot tragiska dödsbesked och det händer att vi får påminnelser om att gratta någon på födelsedagen - trots att det var flera år sen hen gick bort.  Vad fyller den publika sorgen för funktion och vad kan de få för konsekvenser att människor finns kvar i dessa forum efter sin bortgång?  Gäster i programmet: Peter Strang, författare, överläkare och professor, vid Karolinska Institutet, Palliativt kunskapscentrum och Stockholms sjukhem samt Amanda Lagerqvist, medieforskare vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-01-22
Länk till avsnitt

Magic Johnson ? basketlegenden som förändrade synen på HIV

Med sina 206 cm och sin kreativa spelstil tog han hela USA:s basketvärld med storm. Vem är han, basketlegenden Magic Johnson? Och hur gick det till när han värvades av en liten klubb i Borås?

På toppen av sin karriär går basketligan NBA´s sjtärnspelare Magic ut och berättar att han fått HIV. Under en känsloladdad presskonferens berättar han att han nu ska gå i förtidspension och bli en talesperson för säkert sex. Men bara ett år senare är han tillbaka på plan.  I USA är basket lika med underhållning och matcherna är en show. Det finns en kultur av att spelare är engagerade politiskt för sociala orättvisor, något som de ibland också fått kritik för.  En av Sveriges största baskettalanger heter Elijah Clarance, Kropp & Själ har pratat med 20-åringen från Nydala som siktar mot NBA. Gäster i programmet: Charles Barton, baskettränare, Malin Wahlberg, journalist Sportbladet, Dan Wiorek, utbildningsledare tränarprogrammet GIH. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-01-15
Länk till avsnitt

En generation utan föräldrar

REPRIS FRÅN HÖSTEN 2018 Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar?

  Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg. 15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar.  - Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat. Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma. Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv. - Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem.  När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige. - Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt. - Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han. Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism. Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-01-08
Länk till avsnitt

Årskrönika 2018

Under det gångna året har det blivit tydligt att hälsa är en samhällsfråga. Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt.

Hur ska vården organiseras för att ge bästa resultat, hur stor del av budgeten kan läggas på behandlingar som bara berör få patienter och vem får vara sjukskriven? Hör om läkarna på Gröndals vårdcentral som fick nog. Försäkringskassan ifrågasatte deras bedömningar och de fick ägna sin arbetstid åt att pilla med formuleringar i sjukintyg istället för att stödja patienter i att bli friska. Spetspatienter  brukar de kallas, de patienter med kroniska sjukdomar som blir större experter på sin sjukdom än sin läkare. I april berättade vi om spetsanhöriga och intervjuade Johan som helt utan tillstånd från vården tog saken i egna händer när dottern drabbades av diabetes.  Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande på en stor mängd flickor i vissa delar av världen och man tror att det finns minst 38.0000 könsstympadekvinnor i Sverige. Många lever i tysthet med stora besvär och smärta till följd av ingreppet. Vilken hjälp finns att få och hur ska vården hitta dem som vill ha hjälp men inte vet hur? Vilka strömningar kommer vi sen inom hälsoområdet nästa år? Omvärldsbevakaren Ida Hult berättar om vilka trender vi kommer se inom träning, kost och hälsa. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Vi på redaktionen önskar alla våra lyssnare ett gott nytt år!
2018-12-27
Länk till avsnitt

Förlåta en otrohet

Otrohet kan se ut på många olika sätt och förvånansvärt sällan beror den på att man faktiskt är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela tillvaron krossad när otroheten avslöjas.

  Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast  - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt. Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan? Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt.  I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema.  Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-12-25
Länk till avsnitt

Får man bli förbannad?

Arga blir väl de flesta av oss lite då och då. En orättvis chef, en nonchalant servitör eller en vän som alltid ställer in i sista stund. Men när är det okej att agera på känslan och visa sin ilska?

  Vi fascineras av arga tv-kockar och älskar när folk bråkar och tappar kontrollen över sitt humör på film och tv. Men vad har ilskan för status i vår egen vardag?  Det anses bättre att kunna lösa en konflikt i lugn och sansad ton än att ställa sig upp och skrika. Vad händer med ilskan när den inte får komma ut? Och är det verkligen bara av ondo att visa sin ilska? Programmet är ett direktsänt telefonväkteri, slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Amira Hentati, psykolog, Kristin Öster, psykolog, Martin Lazar, polis. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-12-18
Länk till avsnitt

Livet efter cancern

Vad händer med en människa som överlevt cancer, när behandlingen är klar och det vanliga livet förväntas börja igen?

  Carina fick bröstcancer. Men när behandlingen var över uteblev känslan av tacksamhet över att ha överlevt. När du är frisk i alla andras ögon, det är då det verkliga jobbet börjar för dig själv. Det är först då du själv hamnar i det, innan har du skygglapparna på för att kunna ta dig igenom det hela, det berättar hon.  Att komma tillbaka efter en cancersjukdom kan ta tid. Förutom fysiska men efter sjukdomen och behandlingen kan man behöva bearbeta det man varit med om. Skam- och skuldkänslor över att ha överlevt kan komma och en del behöver omdefiniera sig själva och sitt liv. I och med att fler överlever cancer idag har den här gruppen av före detta patienter vuxit. Vilka behov av rehabilitering finns och vilket ansvar har sjukvården? Säkert har du hört om någon som vunnit kampen mot cancern. Eller som förlorade striden. Cancersjukdomen är omgärdad av krigsmetaforer. Vilken betydelse har språket kring cancer för hur man upplever sjukdomen? Gäster i programmet: Maria Hellbom, psykolog och verksamhetschef Centrum för cancerrehabilitering Stockholm, Yvonne Brandberg, psykolog och professor i vårdvetenskap Karolinska institutet, Maria Olsson, specialistsjuksköterska disputerad i pediatrik Sahlgrenska akademien. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2018-12-11
Länk till avsnitt

Förälder på nytt sätt del 2 ? föräldrarollen under lupp

Vad säger vår samtid om hur en förälder ska vara? I andra delen av vår serie om föräldraskapet tittar vi närmare på föräldrarollens utveckling och vilka ideal som råder.

  I dag lever vi med föreställningen att det är upp till varje förälder att forma det barn den vill ha. Barnet blir en produkt av förälderns känslomässiga och praktiska investeringar. Men hur är man förälder på rätt sätt, hur ser normen för den goda föräldern ut idag? Vår reporter Ninos Chamoun testar livet som pappa och förvånas över vilka föreställningar han har om föräldrarollen. Att föräldrarna ska ha en trygg och stabil kärleksrelation till varandra kan vara avgörande för om de blir godkända som adoptivföräldrar. Vi tittar närmare på de utredande samtal som socialtjänsten håller med dem som ansökt om att bli adoptivföräldrar. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola, Anna Bennich, psykolog, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2018-12-04
Länk till avsnitt

Förälder på nytt sätt del 1 ? Flerföräldraskap

Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? I första delen av vår serie om föräldraskap tittar Kropp & Själ närmare på Flerföräldraskapet.

  Det handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop, utanför en romantisk relation, och delar på föräldraansvaret.  Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. De har nu bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har  de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse? Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara. Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster.  Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid?  Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2018-11-27
Länk till avsnitt

Biologin bakom övervikt

Vissa tycks kunna äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt medan andra får kämpa för att mota tillbaka varje extra kilo. Varför är det så?

  Devisen kalorier in - kalorier ut stämmer inte. För att förstå varför vissa går lätt upp i vikt och andra inte behöver man blicka inåt. Forskning visar att det kan vara din kropps förmåga att omsätta och lagra fett som spelar roll för om du är överviktig eller inte. Vi föds med olika förutsättningar för att lagra fett efter efter 20-årsåldern kan man inte minska sitt antal fettceller. Stress och sömnbrist är också en faktor som påverkar hur lätt vi har för att gå upp i vikt.  Att späka sig är ingen bra idé, man måste jobba med sin kropp och inte mot den om. Det menar Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan. Gäster i programmet: Kerstin Brismar Professor i diabetesforskning Karolinska institutet, Erik Hemmingsson, docent Gymnastik- och idrottshögskolan, Jonathan Cedernäs, läkare och forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-11-20
Länk till avsnitt

Träna upp skelettet

Hur tränar man för att få ett starkt skelett? Frågan är viktig eftersom benskörhet är en av våra stora folksjukdomar och innebär ett stort lidande genom brutna ben och sjukhusinläggningar.

Var tredje 70-årig kvinna är benskör, men nedbrytningen av skelettet börjar redan i 25-årsåldern. Att gå ut och promenera är inte tillräckligt för att stärka skelettet, menar Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Dalarna. Han förespråkar tyngre och mer explosiv träning. Han visar hur du enkelt kan få in träningen i vardagen. En ny träningsmetod, där förespråkarna påstår att man genom att lyfta flera gånger sin egen kroppsvikt på deras maskiner, kan förbättra sin bentäthet, har nyligen gjort intåg i Sverige. Men håller metoden verkligen vad den lovar?
2018-11-13
Länk till avsnitt

Prestationens pris

Han fick anbud från internationella klubbar och sågs som en av svensk handbolls stora stjärnor. Albin Tingsvall hade uppnått alla sina mål, men kände ingen tillfredsställelse. De höga kraven på prestation satte stopp för karriären.

Elitidrottaren ses som en stark person som klarar precis vad som helst, det gör att det finns en högre tröskel för att söka hjälp för psykiska problem, berättar Göran Kentää, idrottspsykolog och initiativtagare till en mottagning som tar emot elitidrottare med psykisk ohälsa. Om medaljens baksida och den tomhet som kan komma på toppen. I studion även: Anna Funke, beteendevetare med fokus på prestationsbaserad självkänsla och Sanna Kallur, före detta häcklöpare.
2018-11-06
Länk till avsnitt

Nudging ? en knuff i rätt rikning

För att få människor att sikta bättre i en holländsk pissoar, klistrades bilder av flugor upp på strategiskt utvalda platser i porslinsskålen. Det är bara ett exempel på hur man genom så kallad nudging kan påverka våra beteenden.

Att nudga någon, att knuffa den i rätt riktning, är ett hett spår inom psykologin just nu. Genom små medel försöker man påverka människors beteenden i positiv riktning. Men metoden ställer också frågor om vad som egentligen är "rätt" beteende och vad som skiljer nudging från manipulation. I ett experiment undersöker Kropp & Själs reporter Clara Lowden om hon kan påverka människors benägenhet att kasta skräp i en papperskorg, genom att tejpa upp fotsteg på marken. I studion: Niklas Laninge, psykolog, Ida Lemoine, beteendelabbet, Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet i Stockholm och Katharina Pauli, föreläsare och initativtagare till Nudging Sweden.
2018-10-30
Länk till avsnitt

Barn som trotsar

Många föräldrar upplever att deras barn ändrar personlighet över en natt och säger nej till allt. Det brukar heta att trotsåldern infaller vid två till tre års ålder. Men är det i själva verket föräldrarna som trotsar mot barnets utveckling?

Är det dags att omvärdera synen på trotsåldern och se den som en naturlig självständighetsfas? Oavsett vad man vill kalla det, kan det vara frustrerande när ett barn lägger sig på golvet i mataffären och skriker. Vill du har råd och tips om vad du ska göra i en sådan situation? Undrar du över vad det egentligen är som händer i hjärnan när barnens egen vilja formas? Eller har du en fråga om hur man sätter gränser? Mejla oss på kropp@sverigesradio.se så kan du få svar i tisdagens direktsändning av våra experter, barnpsykologen och forskaren Malin Bergström och Gustaf Gredbäck, professor i utvecklingspsykologi.
2018-10-23
Länk till avsnitt

Hopp för könsstympade

Khadra Seerar Westerberg såg fram emot sin könsstympning, men det blev inte alls som hon hade tänkt sig.

Hon minns inte smärtan, men skriken från de andra flickorna som könsstympades samma dag som hon, glömmer hon aldrig. Socialstyrelsen har uppskattat att det finns 38 000 könsstympade kvinnor i Sverige, men mörkertalet kan vara stort och ännu fler riskerar att bli utsättas.  I ett unikt projekt arbetar plastikkirurgen Hannes Sigurjohnsson, på Karolinska sjukhuset, med att återskapa klitoris hos kvinnor som har blivit könsstympade. Förhoppningen är att ingreppet ska ge minskad smärta och mer känsel. I studion: Bita Eshraghi gynekolog Amelmottagningen, Södersjukhuset, Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig inom könsstympning, Länsstyrelsen i Östergötland, Amina Ali Mohammad, skolsköterska Sandeklevsskolan och Elisabeth Ubbe, barnmorska och författare. I programmet sägs att Amelmottagningen på Södersjukhuset, som riktar sig till kvinnor med erfarenhet av könsstympning, är den enda i sitt slag, men det finns även en mottagning på Angereds närsjukhus i Göteborg.
2018-10-16
Länk till avsnitt

Bli en finsmakare

För en del är mat något man slänger i sig i farten, för andra är det ett stort intresse. Våra gener påverkar hur maten smakar, men det går att träna upp sitt smaksinne.

Det räcker med att bli magsjuk av en maträtt en enda gång för att aldrig mer vilja äta den igen. Vårt smaksinne ska skydda oss från att bli sjuka av mat, men det ska också hjälpa oss att äta det som är bra för oss. Reporter Stina Näslund vill kräkas så fort hon känner lukten av fiskbullar, kan hon övervinna sin fobi? I studion: Johan Lundström, Karolinska Institutet, Malin Sandström, medförfattare till boken Matmolekyler och Johan Swahn, forskare vid Örebro universitet.
2018-10-09
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.