Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Kropp & Själ

Kropp & Själ

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/kroppsjal

Avsnitt

Träna upp skelettet

Hur tränar man för att få ett starkt skelett? Frågan är viktig eftersom benskörhet är en av våra stora folksjukdomar och innebär ett stort lidande genom brutna ben och sjukhusinläggningar.

Var tredje 70-årig kvinna är benskör, men nedbrytningen av skelettet börjar redan i 25-årsåldern. Att gå ut och promenera är inte tillräckligt för att stärka skelettet, menar Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Dalarna. Han förespråkar tyngre och mer explosiv träning. Han visar hur du enkelt kan få in träningen i vardagen. En ny träningsmetod, där förespråkarna påstår att man genom att lyfta flera gånger sin egen kroppsvikt på deras maskiner, kan förbättra sin bentäthet, har nyligen gjort intåg i Sverige. Men håller metoden verkligen vad den lovar?
2018-11-13
Länk till avsnitt

Prestationens pris

Han fick anbud från internationella klubbar och sågs som en av svensk handbolls stora stjärnor. Albin Tingsvall hade uppnått alla sina mål, men kände ingen tillfredsställelse. De höga kraven på prestation satte stopp för karriären.

Elitidrottaren ses som en stark person som klarar precis vad som helst, det gör att det finns en högre tröskel för att söka hjälp för psykiska problem, berättar Göran Kentää, idrottspsykolog och initiativtagare till en mottagning som tar emot elitidrottare med psykisk ohälsa. Om medaljens baksida och den tomhet som kan komma på toppen. I studion även: Anna Funke, beteendevetare med fokus på prestationsbaserad självkänsla och Sanna Kallur, före detta häcklöpare.
2018-11-06
Länk till avsnitt

Nudging ? en knuff i rätt rikning

För att få människor att sikta bättre i en holländsk pissoar, klistrades bilder av flugor upp på strategiskt utvalda platser i porslinsskålen. Det är bara ett exempel på hur man genom så kallad nudging kan påverka våra beteenden.

Att nudga någon, att knuffa den i rätt riktning, är ett hett spår inom psykologin just nu. Genom små medel försöker man påverka människors beteenden i positiv riktning. Men metoden ställer också frågor om vad som egentligen är "rätt" beteende och vad som skiljer nudging från manipulation. I ett experiment undersöker Kropp & Själs reporter Clara Lowden om hon kan påverka människors benägenhet att kasta skräp i en papperskorg, genom att tejpa upp fotsteg på marken. I studion: Niklas Laninge, psykolog, Ida Lemoine, beteendelabbet, Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet i Stockholm och Katharina Pauli, föreläsare och initativtagare till Nudging Sweden.
2018-10-30
Länk till avsnitt

Barn som trotsar

Många föräldrar upplever att deras barn ändrar personlighet över en natt och säger nej till allt. Det brukar heta att trotsåldern infaller vid två till tre års ålder. Men är det i själva verket föräldrarna som trotsar mot barnets utveckling?

Är det dags att omvärdera synen på trotsåldern och se den som en naturlig självständighetsfas? Oavsett vad man vill kalla det, kan det vara frustrerande när ett barn lägger sig på golvet i mataffären och skriker. Vill du har råd och tips om vad du ska göra i en sådan situation? Undrar du över vad det egentligen är som händer i hjärnan när barnens egen vilja formas? Eller har du en fråga om hur man sätter gränser? Mejla oss på kropp@sverigesradio.se så kan du få svar i tisdagens direktsändning av våra experter, barnpsykologen och forskaren Malin Bergström och Gustaf Gredbäck, professor i utvecklingspsykologi.
2018-10-23
Länk till avsnitt

Hopp för könsstympade

Khadra Seerar Westerberg såg fram emot sin könsstympning, men det blev inte alls som hon hade tänkt sig.

Hon minns inte smärtan, men skriken från de andra flickorna som könsstympades samma dag som hon, glömmer hon aldrig. Socialstyrelsen har uppskattat att det finns 38 000 könsstympade kvinnor i Sverige, men mörkertalet kan vara stort och ännu fler riskerar att bli utsättas.  I ett unikt projekt arbetar plastikkirurgen Hannes Sigurjohnsson, på Karolinska sjukhuset, med att återskapa klitoris hos kvinnor som har blivit könsstympade. Förhoppningen är att ingreppet ska ge minskad smärta och mer känsel. I studion: Bita Eshraghi gynekolog Amelmottagningen, Södersjukhuset, Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig inom könsstympning, Länsstyrelsen i Östergötland, Amina Ali Mohammad, skolsköterska Sandeklevsskolan och Elisabeth Ubbe, barnmorska och författare. I programmet sägs att Amelmottagningen på Södersjukhuset, som riktar sig till kvinnor med erfarenhet av könsstympning, är den enda i sitt slag, men det finns även en mottagning på Angereds närsjukhus i Göteborg.
2018-10-16
Länk till avsnitt

Bli en finsmakare

För en del är mat något man slänger i sig i farten, för andra är det ett stort intresse. Våra gener påverkar hur maten smakar, men det går att träna upp sitt smaksinne.

Det räcker med att bli magsjuk av en maträtt en enda gång för att aldrig mer vilja äta den igen. Vårt smaksinne ska skydda oss från att bli sjuka av mat, men det ska också hjälpa oss att äta det som är bra för oss. Reporter Stina Näslund vill kräkas så fort hon känner lukten av fiskbullar, kan hon övervinna sin fobi? I studion: Johan Lundström, Karolinska Institutet, Malin Sandström, medförfattare till boken Matmolekyler och Johan Swahn, forskare vid Örebro universitet.
2018-10-09
Länk till avsnitt

Optimeringsrevolten

Efter en tid då allt ska optimeras - oavsett om det handlar om träning, jobb eller relationer - börjar nu en motrörelse ta form.

  Vad händer när man inte längre kan se skillnad på vad man vill göra och vad man kan göra? Och hur ser livet ut bortom optimeringshetsen som får dig att träna för triathlon, gå i förebyggande parterapi och sova exakt så lite som krävs för att du ändå ska fungera? Programmet är inspelat på Bokmässan i Göteborg 2018.  Gäster är Jonna Bornemark, docent i filosofi, Bella Linde, författare och journalist, Kristoffer Pettersson, psykolog, Alfred Ruth, författare, Heidi Hakala, journalist och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.   Böcker som nämns i programmet är: Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde av Jonna Bornemark, Fermis Filter av Alfred Ruth, Odla ditt lagomliv av Bella Linde, Bara lite till av Heidi Hakula, I befintligt skick: Att ta sig själv på allvar av Katja Lindert Bergsten och Kristoffer Pettersson, Och bilen går bra? av Niklas Källner, Gå vidare är silver - älta är guld av Tina Mannegren och Amanda Kallin.
2018-10-02
Länk till avsnitt

En generation utan föräldrar

Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar? Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg.

  15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar.  - Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat. Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma. Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv. - Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem.  När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige. - Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt. - Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han. Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism. Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-09-25
Länk till avsnitt

Inte bara en hjärnskakning

Medvetenheten om att en hjärnskakning kan få stora konsekvenser har ökat bland forskare och läkare.

  Det är inte alltid symptomen märks direkt och nu efterfrågas tydligare riktlinjer, både för hur man ställer diagnos och för hur man följer upp de här patienterna.  Hjärnskakning är en av de vanligaste orsakerna till att barn söker akutvård.  När Rocky var 9 år föll hon i en trappa och fick en hjärnskakning. I början var det svårt för omgivningen att förstå hur pass illa skadad hon blivit. Rockys arbetsminne var påverkat och det var svårt att koncentrera sig i ett stimmigt klassrum.  - Jag hade sommarlov så jag märkte inte av det först. Men när terminen började hamnade läxböckerna på hög.  Inom hockey är hjärnskakningar ett stort problem. Det är viktigt att en spelare inte återgår i spel innan hjärnskakningen läkt ut för skulle den drabbas igen kan det få stora konsekvenser. Hockeyspelaren Jakob Lilja har haft två hjärnskakningar inom loppet av fyra år.  - Man får lite tacklingar ibland som träffar huvudet, det är sånt som händer. När man spelar hinner man inte tänka på skaderisken. Forskare vid Sahlgrenska akademien undersöker om man genom ett blodprov skulle kunna se när en hjärnskakning läkt ut och en spelare är redo att återgå i spel.   Gäster i programmet: Catharina Nygren Deboussard, överläkare, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus, Yelverton Tegner, professor i idrottsmedicin, Catherine Aaro Jonsson, neuropsykolog.   Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2018-09-18
Länk till avsnitt

Att vara anhörig

När ens närmaste behöver en som mest, när sjukdom och olycka drabbar då ställer man ju upp. Men om hela livet ställs på spel, var går gränsen för vad en anhörig måste offra? 

Sin egen frihet, framtid, karriär? Kanske möjligheten att få barn?  Den anhörige tampas ofta men känslor av otillräcklighet och skuld säger Lars Björklund som arbetar som kaplan vid Sigtunastiftelsen och möter många anhöriga i sitt arbete. Man vill vara en god människa men är samtidigt väldigt trött på den som är sjuk, berättar han. Linas uppväxt präglades av storasysterns psykiska sjukdom.  - Jag försökte att inte ta någon plats i familjen, hålla mig hel och ren för att inte störa. Jag har också haft dåligt samvete, varför är hon sjuk och inte jag. Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, samt Lars Björklund, kaplan Sigtunastiftelsen och f.d sjukhuspräst. I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från dig som tvingats fatta svåra beslut som anhörig. Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Det går också bra att maila oss på kropp@sverigesradio.se  Hit kan du vända dig om du behöver stöd: Anhöriglinjen är en nationell stödtelefon. 0200-239 500 anhoriglinjen@anhorigasriksforbund.se   Anhörigstöd i din kommun: https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Funktionsnedsattningsll/Anhorigstod/Anhorigstod/ Nationellt kompetenscentrum anhöriga: http://www.anhoriga.se Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60.  Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06.
2018-09-11
Länk till avsnitt

Vägen till närhet

Att känna sig nära sin partner och sina vänner är något som de flesta vill. Men det kommer inte alltid automatiskt. Hur ser vägen till närhet ut?

  Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver det som en dans med små, små steg. Att ömsesidigt ge lite grann i taget, inte allt på en gång. Det gäller både i kärleks- och vänskaprelationer. Men ofta står rädslan för att visa sig sårbar i vägen. Och ibland behöver man slipa på kommunikationen. - I 30 år har jag försökt förklara vad jag behöver. Men Stefan har bara himlat med ögonen. Nu har jag lärt mig uttrycka mina känslor på ett sätt som gör att han inte uppfattar det som hotfullt. Det berättar Graciela, som tillsammans med sin man deltagit i en studie på nätet där par fått kartlägga sina svårigheter och bland annat öva på att kommunicera. Kanske har en viss nervbana ett finger med i spelet när det kommer till varför vi mår bra av att ha vänner, det menar den amerikanska psykiatrikern Amy Banks. Genom att träna upp den nervbanan kan vi bli bättre på att komma människor nära, säger hon. Gäster i programmet: Anna Bennich Karlstedt, psykolog, Billy Larsson, psykolog, Per Carlbring, professor i psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.   Böcker som nämndes i dagens program:  Närmare Varandra, 9 veckor till en starkare parrelation av M Burman, A-K Norlander, P Carlbring, G Andersson (Natur & Kultur förlag) Att älska en vuxen människa: Användbara tankar och färdigheter av Billy Larsson (Vulkan förlag) "Wired to Connect" av Amy Banks   Detta är de 36 frågorna som vi talade om i programmet: 1. Om du fick välja en person i världen att bjuda på middag, vem skulle du välja?  2. Skulle du vilja vara känd? På vilket sätt?  3. Repeterar du någonsin vad du ska säga innan ett telefonsamtal? Varför?  4.  Vad skulle vara en perfekt dag för dig?  5. När sjöng du senast för dig själv? Och för någon annan?  6. Om du skulle kunna leva till du var 90 år och antingen ha kvar en 30-årings kropp eller sinne de sista 60 åren av ditt liv, vilket skulle du välja? 7. Har du någon hemlig tanke om hur du kommer att dö?  8. Nämn tre saker som du och din partner verkar ha gemensamt.  9. Vad i livet är du mest tacksam för?  10. Om du kunde ändra någonting i hur du uppfostrades, vad skulle du ändra?  11. Ta fyra minuter till att så detaljrikt som möjligt berätta din livshistoria för din partner.  12. Om du kunde vakna imorgon med en ny kvalité eller förmåga, vilken skulle det vara?  13. Om en kristallkula kunde tala om sanningen om dig, ditt liv, framtiden eller något annat, vad skulle du då vilja veta?  14. Finns det något du länge drömt om att göra? Varför har du inte gjort det?  15. Vad är din största prestation i livet?  16. Vad värdesätter du mest i en vänskapsrelation? 17. Vad är ditt bästa minne?  18. Vad är ditt sämsta minne?  19. Om du visste att du skulle dö inom ett år, skulle du förändra något i hur du lever? Varför?  20. Vad betyder vänskap för dig?  21. Vilken roll spelar kärlek och närhet i ditt liv?  22.Turas om att dela med dig av några av din partners positiva karaktärsdrag. Dela totalt fem saker.  23. Hur nära och varm är din familj? Känner du att din barndom var lyckligare än de flestas?  24. Hur ser du på din relation till din mamma?  25. Säg tre sanna vi-uttalanden var. Till exempel Vi är båda i det här rummet och känner... 26. Avsluta denna mening: "Jag önskar att jag hade någon jag kunde dela... med. 27. Om du skulle bli nära vän med din partner, dela med dig av vad som skulle vara viktigt för honom eller henne att veta.  28. Säg till din partner vad du gillar med dem; var väldigt ärlig denna gång, säg saker du kanske inte skulle säga till någon du precis träffat.  29.Dela med dig av det mest pinsamma ögonblicket i ditt liv.  30. När grät du senast framför någon annan? Och själv?  31. Säg något som du redan gillar med din partner.  32. Vad, om något, är för allvarligt för att skämta om?  33. Om du skulle dö ikväll utan möjlighet att kommunicera med någon annan, vad skulle du mest ångra att du inte berättat? Varför har du inte sagt det än?  34. Ditt hus, som innehåller allt du äger, börjar brinna. Efter att du räddat din familj och dina husdjur har du möjlighet att springa in och ta en sista sak. Vad skulle du ta med dig? Och varför?  35. Av alla medlemmar i din familj, vems död skulle du sörja mest? Varför?  36. Dela ett personligt problem och be din partner om råd om hur han eller hon skulle hantera problemet? Be också din partner att reflektera kring hur du verkar känna dig när du berättar om det problem du valt.
2018-09-04
Länk till avsnitt

Nya rön mot depression

Var femte person i Sverige får diagnosen depression. Men alla blir inte hjälpta av de behandlingar som finns. Kan nygamla metoder vara lösningen i jakten på ett botemedel mot depression?

  Forskare vid Norra Stockholms psykiatri studerar just nu narkosmedlet Ketamin närmare, förhoppningen är att på sikt utveckla nya sorters behandlingar som verkar snabbt. Att fysisk aktivitet hjälper mot depression, det visar flertalet studier. Men hur får man deprimerade patienter som knappt orkar upp ur sängen att ge sig ut och träna?  - Jag tyckte det lät lite konstigt, hur ska jag orka aktivera mig, jag som bara sover hela dagarna. Men jag gav det en chans, säger Ida Rappe som blev deprimerad efter att ha förlorat en närstående. Hennes KBT-terapeut rekommenderade pulsträning i form av löpning i intervaller och Ida Rappe märker hur det får henne att må bra. Gäster i programmet är Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet samt Johan Lundberg, läkare och docent vid Centrum för psykiatriforskning, Norra Stockholms psykiatri. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-08-28
Länk till avsnitt

I huvudet på en elvaåring

En magisk tid i övergången mellan barn och tonåring. Eller ett plågsamt inträde i puberteten? Om övergångsåldern mellan barn och tonåring, när en del upptäcker att kroppen förändras, medan andra fortfarande leker med bilar.

Elvaåringar sticker ut i Folkhälsomyndighetens nya rapport om barns psykiska hälsa. De som säger att de har haft besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och stress är fler än någonsin. Vad rör sig i huvudet på en elvaåring och hur ska man som förälder, eller närstående, vara ett bra stöd om det krisar?  I studion: Petra Löfstedt, utredare Folkhälsomyndigheten, Olle Söder, professor och barnendokrinolog och Lisa Thorell, docent i psykologi.
2018-08-21
Länk till avsnitt

Den livsviktiga andningen

Att bli medveten om sin andning är ett hett spår inom både stresshantering och träning. Vid långvarig stress kan andningen bli ytlig och snabb och ibland behövs hjälp för att hitta tillbaka till det djupa, lugna, andetaget.

Kristina Kumlin var framgångsrik fotomodell, men på insidan kände hon sig tom. Hon tog droger och mådde dåligt i många år. För henne var andningen en nyckel till att må bättre. I dag är hon yogalärare och ger oss sina bästa tips för en lugnare andning. Redan i livmodern tränar vi oss på att andas, det är en förutsättning för vårt liv. Eric Herlenius, professor i pediatrik vid Karolinska Instututet, försöker förstå vad det är som händer vid plötslig spädbarnsdöd, när ett litet barn slutar andas. I studion medverkar även Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap och stressforskare, vid Karolinska Institutet.
2018-08-14
Länk till avsnitt

Gyttjebada dig i form

Vi tvättar oss mer än någonsin och är livrädda för att lukta illa. Men på fritiden är vi beredda att betala för att få skita ner oss maximalt. Kropp & Själ undersöker gyttjetrenden, både förr och nu.

Hindertävlingar med mycket gyttja har blivit en jätteindustri de senaste åren. Det gäller inte längre att vara snabbast på milen utan att vara smutsigast i mål. Kropp & Själ forcerar en 700 meter långt träsk och hittar många tappade löparskor. Gyttja har länge ansett ha särskilda hälsobringande egenskaper. I estländska byn Värska kan man fortfarande bada i fyrtiogradig gyttja på ett medicinskt spa. Metoden sägs hjälpa mot hudbesvär och olika reumatiska sjukdomar. Även i Sverige har vi en lång gyttjehistoria. På kurorterna som blomstrade under 1800-talet var gyttjemassage en viktig terapi.   Programledare och reporter: Stina Näslund
2018-08-07
Länk till avsnitt

Jakten på Fantasin

Att kunna fantisera är en av människans viktiga överlevnadsfunktioner. Efter en hjärnoperation förlorade Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen.

Sommaren för tre år sedan drabbades Kropp & Själs Stina Näslund av en hjärnskada. Efter en livräddande operation märkte hon att fantasin hade försvunnit. Hon kunde endast tänka på det som var där och då och inte tänka på något som inte faktiskt fanns i synfältet.   I det här programmet träffar hon personer som på olika sätt jobbar med fantasi för att förstå vad det är som har försvunnit och se om det går att öva upp igen. Skådespelaren Mattias Fransson berättar om sin metod att springa i skogen med bandspelare. Beteendevetaren Åsa Fe Kockum lär ut metoder för att börja dagdrömma. Hos forskaren och psykiatern Simon Kyaga förstår Stina att det är det divergenta tänkandet som saknas, att hon är kreativ på ett nytt sätt nu och kanske borde blir forskare istället. Deltar i programmet gör också neuropsykologen Åsa Alberius Munkhammar och kreativitetsforskaren Eva Hoff. Lyssna gärna på tidigare program om hjärntrötthet som du hittar här.
2018-07-31
Länk till avsnitt

Marie Sklodowska Curie ? Skandalomsusad stjärnforskare med radioaktiva drömmar

Hennes upptäckter om radioaktiva ämnen lade grunden för den strålbehandling som används inom cancervården idag. Marie Curie var en banbrytande forskare som sprängde gränserna för vad som förväntades av en kvinna.

Hon var den första kvinnan att ta emot nobelpriset och är en av få som har tagit emot priset två gånger. Intresset för kemi och fysik väcktes tidigt, ändå var det ingen självklarhet för Marie Curie att studera vid universitet. Det var nämligen inte tillåtet för kvinnor att studera vid universitetet i Warszawa, där hon bodde. Räddningen blev universitetet Sorbonne i Paris, där hon blir antagen och börjar studera 24 år gammal. Det blir början på en lång karriär. Vi följer flickan från Polen som blev superststjärna och världsberömd, men också utskälld och skandalomsusad. Och så berättar vi om hur hennes upptäckter tillämpas i dag för att till exempel diagnostisera demens och Alzeimers sjukdom på ett tidigt stadium.  I studion: Åsa Husberg, nobelmuseum, Natalie von der Lehr, journalist och Katrin Riklund, professor/överläkare i radiologi vid Umeå Universitetssjukhus.
2018-06-26
Länk till avsnitt

Om katastroftankarna kommer

Är du en av dem som köper hem blåbärssoppa för att vara beredd om kriget eller krisen kommer, eller får du en gnagande oro i bröstet av bara tanken? Det handlar om att hitta balansen mellan ett sunt säkerhetstänk och katastroftankar.

Har du någon gång sett framför dig att du kastar ditt lilla barn i vattnet? En fruktansvärd bild, men en ganska vanlig katastroftanke hos nyblivna föräldrar, berättar psykologen Erik Andersson, som forskar om oro. Att måla upp katastrofscenarior, ingår i att ha en hjärna och gör att vi undviker faror.  Forskaren Misse Wester, vid Lunds universitet, berättar om vad som avgör om du är en sån som agerar vid en omedelbar katastrof, medverkar gör även Marianne Törner, som forskar om säkerhetskultur vid Göteborgs universitet.
2018-06-19
Länk till avsnitt

Vaken i vargtimmen

Du somnar gott på kvällen, för att sedan vakna upp mitt i natten. Problem känns oöverstigliga och du har en lätt oro i bröstet. Ska du gå upp? Eller ligga kvar och vrida och vända på dig tills du kanske somnar om igen?

Vargtimmen har ett mystiskt skimmer över sig, kanske mest på grund av Ingmar Bergmans film "Vargtimmen" från 1968. I filmen beskrivs denna plågande timma: Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning då flest människor dör, då sömnen är djupast och mardrömmarna är verkligast. Det är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest då spöken och demoner är som mäktigast. Det är också den timme då flest barn föds. Psykologen och forskaren Ida Flink, författare till boken "Sömn, dröm, mardröm" och sömnforskaren Jonathan Cedernaes, finns på plats i studion.
2018-06-12
Länk till avsnitt

Kampen om din mattallrik

Den gör dig friskare, smartare, får dig att leva längre och kan påverka din psykiska hälsa. När man tittar igenom floden av hälsoböcker, är det lätt att tro att allt skulle förändras, om man bara åt på rätt sätt.

Intresset för mat och näringslära är enormt, det är inte rena kokböcker som säljer som smör, utan mer livsstilsbetonade böcker, om hur du ska äta dig frisk, stark, glad och snygg, gärna med vetenskapliga studier som bekräftar tesen. Dieterna lovar bot mot kroppsliga, mentala besvär och sjukdomar. Våra inbjudna experter lotsar oss genom fakta och påståenden i dietdjungeln. Kropp & Själ lånar retoriken från politikens värld och presenterar dietkampen. Företrädare för clean eating, LCHF och paleo, får en minut på sig att argumentera för sitt att äta, deras påståenden värderas sen av en expertpanel. Gäster: Richard Tellström, måltidshistoriker, Emma Frans, forskare vid Karolinska Institutet och författare, Mats-Eric Nilsson, journalist och författare, Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter, Christian Rück, psykiatriker och forskare, Karolinska Institutet, Sara Ask, dietist, Johan Bergendorff, Sveriges Radios hälsokorrespondent. Dietkampen: Annika Malm, clean eating, Björn Thulin, Paleo, Mia Ånemyr, LCHQ.
2018-06-05
Länk till avsnitt

Fentanyl ? Ruset som dödar

En drog som går att köpa på nätet och som är så stark att den kan vara dödlig, även i små doser. Polis och forskare oroar sig för fentanyldroger som kan vara hundratals gånger starkare än heroin och som skördar allt fler dödsoffer.

Robert började med heroin i tonåren. En dag fanns det inget att köpa i hans område, en kompis hade kommit över fentanylplåster som de rökte. Flera av hans vänner dog till följd av överdoser. Robert överdoserade också, men snart var han ute igen och fortsatte sin jakt på drogen. Vi berättar också om naloxon, en medicin som används för att stoppa överdoser och som kommer att bli mer spridd i Sverige.  Martin Kåberg, medicinskt ansvarig vid sprututbytet i Stockholm, vill att naloxon ska finnas tillgängligt på bred front i samhället. Under de tre månader som kliniken skrivit ut preparatet, har det använts för att stoppa flera överdoser. I studion:Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, Stewe Alm, analytiker vid Polisens nationella operativa avdelning, NOA, Eva Nyman, utredare, Socialstyrelsen. Vill du ha hjälp? https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-droger-riskbruk-och-skadligt-bruk/#section-1
2018-05-29
Länk till avsnitt

Sjuksköterskekrisen

Sjuksköterskekrisen har seglat upp som en het valfråga. Sjuksköterskor slutar och det leder till att sjukhusen får stänga vårdplatser. Men är det verkligen brist på sjuksköterskor som är problemet?

Att det talas om en sjuksköterskekris är inget nytt, debatten blossar upp med några års mellanrum. Vi frågar de ansvariga om deras förslag på lösningar. Sjuksköterskan och journalisten Sara Heyman är aktuell med boken "Sjukt, syster". Hon berättar om hur synen på yrket har förändrats, från att ses som ett kall till att betraktas som ett yrke. Fortfarande behövs statusen höjas, menar hon. I studion: Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet, Åsa Sandgren Åkerman, bitr sektionschef på avdelningen för vård och omsorg, Statens kommuner och landsting, Kerstin Isaksson, professor i psykiatri, Mälardalens högskola.
2018-05-22
Länk till avsnitt

Den nyandliga vågen

Tarotläsning på företagsfesten, en kristall i fickan eller meditation på lunchen. Om den andliga vågen och de som söker en större mening med tillvaron.

- Jag är troende men inte religiös, säger en av besökarna på harmonimässan i Solna. Här pågår en healingsession och rader av änglar och spåkulor finns till försäljning. En annan besökare ser andlighet som en slags personlig utveckling, ett sätt att lära känna sig själv och våga mer i livet. Ebba Bjelkholm håller kurser i tarot och ger även sessioner, hon märker av ett ökat intresse för andlighet, hennes kurser är fulltecknade och hon upplever att hon kan vara mer öppen med sin spirituella sida nu än tidigare. I studion: David Thurfjell, religionsvetare, Sanna Samuelsson, journalist, Pehr Granqvist professor i religionspsykologi.
2018-05-15
Länk till avsnitt

Hur många barn ska jag få när jag blir stor?

Fem, inga eller två. De allra flesta ställs någon gång i livet inför frågan om att bli förälder. Det är inte alltid okomplicerat. Du kanske lever med någon som har en helt annan uppfattning om hur familjen ska se ut.

Malin Wollin visste tidigt att hon ville ha många barn, hon anser att kvinnan, i en heterosexuell relation, ska ha rätten att styra över familjeplaneringen, eftersom hon bara kan bli förälder under en begränsad tid. Gäster i studion är Malin Bergström, barnpsykolog och forskare och Lance Cederström, existentiell psykoterapeut.
2018-05-08
Länk till avsnitt

Klimakteriekraften

Vallningar, viktuppgång och nedstämdhet. Klimakteriet förknippas sällan med något positivt, trots att övergångsåldern också innebär att kvinnor slipper PMS och att vissa kan få ett bättre sexliv.

Författaren Maria Küchen reagerar mot den negativa bilden av klimakteriet. För henne har det inneburit att hon känner sig mer stabil i humöret, inte alls lika mycket upp- och ner som tidigare. Hon hade väntat sig mycket stress och ångest, i själva verket var det ganska lugnt och utan dramatik. Vad händer om vi betraktar klimakteriet som en kraft, och inte bara ett nödvändigt ont? I studion medverkar också: Monica Björn, personlig tränare som skriver en bok om träning och klimakteriet och Mats Hammar, professor i obstetrik och gynekologi vid Hälsouniversitetet i Linköping.
2018-05-01
Länk till avsnitt

Är du en känsloätare?

Den dumpade personen med ett glasspaket i soffan, är den typiska bilden av en tröstätare. Ätande kopplat till stress eller nedstämdhet är vanligt och inte bara en klyscha från filmens värld.

Om känslornas roll för vårt ätande och vår dragning till fett och sött. Det finns inget som triggar ätande så mycket som ångest, enligt psykologen och forskaren Lisbeth Stahre. Att ha hård kontroll och bli besviken på sig själv när man ätit något "onyttigt", kan trigga ätandet ännu mer.  Journalisten och författaren Hanna Hellquist gick upp trettio kilo efter att hennes pappa dog. Hon sade aldrig nej till mat och till slut kunde hon inte bära några av sina gamla kläder längre. Varje vecka var hon fast bestämd om att börja ett nyttigare liv med sallader och promenader. I studion medverkar också Helgi Schiöth, hjärnforskare vid Uppsala universitet.
2018-04-24
Länk till avsnitt

Jag vet mer än min doktor

Johans dotter har diabetes. För att göra vardagen uthärdlig har han kopplat hennes insulinpump till en dator som automatiskt ger insulin, utan att berätta för dotterns läkare.

Johan har byggt datorn genom att läsa manualer på internet, det finns ingen godkänd produkt på den svenska marknaden med samma funktion.  Ordet spetspatient kom in i svenska akademins ordlista 2017, det handlar om patienter och anhöriga som är mycket pålästa och tar vården i egna händer. Att patienter blir mer delaktiga, är en utveckling som är tydlig inom flera områden i vården. Just nu pågår ett projekt inom psykiatrin med så kallad självvald inläggning, patienten själv bestämmer när den vill läggas in och skrivas ut. Om utmaningar och fördelar med att patienter och anhöriga tar makten över vården. Gäster: Anna Olivencrona, läkare och ordförande i barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes, Karin Hampus, Läkemedelsverket, Heide Stensmyren, Läkarförbundets ordförande och Sara Riggare, forskare och spetspatient.
2018-04-17
Länk till avsnitt

Radera exet ur ditt liv

Relationen tar slut. Ändå fortsätter du att följa exets nya liv i sociala medier, du vet vad hens nya partner äter till frukost och vad dina barn gör när du inte är med.

Går det att radera exet ur sitt liv och hur gör man rent praktiskt när minnena finns över hela internet? Angelica Lagergren gifte sig med pompa och ståt, med internet som publik. Hon och hennes man drev en populär familjeblogg där de delade med sig av graviditeter och allt som hör småbarnslivet till. När relationen tog slut, var det inte bara de närmaste som skulle informeras, tusentals följare förväntade sig en förklaring. Gäster i studion är psykologen Mikael Cleryd och psykoterapeuten Elisabeth Serrander besvarar frågorna.
2018-04-10
Länk till avsnitt

Kropp & Själ Glöm lyckan! Sträva efter mening istället 2018-04-03 kl. 10.03

Sluta söka lycka och börja ägna dig åt meningsfulla saker, säger den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann. Han uppmanar människor att sluta titta inåt och ständigt känna efter hur det känns.

2018-04-03
Länk till avsnitt

Knäck karismakoden

En del personer har förmågan att förändra hela stämningen i ett rum med sin närvaro. Inom politiken talas det allt mer om karisma som en nödvändig egenskap för att vinna förtroende.

Budskapet räcker inte för dagens politiker, det krävs karisma för att gå igenom rutan och skapa intresse för sin person och politik. Vi analyserar psykologin bakom charmen. Även om vissa personer verkar födas med karisma, så går det att öva sig på att bli mer karismatisk, till exempel genom att bli medveten om sitt kroppsspråk. Gäster: Jenny Madestam, statsvetare, Fredric Bohm, psykolog och Eva Kihlström, författare. Bilder: Gouvernement français [CC BY-SA 3.0 fr (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/fr/deed.en)], via Wikimedia Common By The Obama-Biden Transition Project [CC BY 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/deed.en)], via Wikimedia Commons By Frankie Fouganthin (Own work) [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons
2018-03-27
Länk till avsnitt

Framtidens hälsoråd finns i dina gener

Dyra gentester, som påstår sig kunna ge skräddarsydda kost- och motionsråd, finns på marknaden. Vi har frågat experterna om det går att lita på resultaten.

Att ge råd om motion och mediciner, baserat på varje människas gener, är en dröm för många forskare. Det skulle kunna handla om att en patient ordineras konditionsträning, istället för annan träning, just för att personens gener visar att den svarar bra på det. Kanske kommer kunskapen om våra gener att leda till att några av våra folksjukdomar, i framtiden klassas som flera olika sjukdomar. Häromveckan kom nyheten om att forskare i Lund upptäckt att det finns fem olika diabetestyper, i stället för dagens två. Professor Leif Groop vid Lunds Universitet, berättar om studien. Gäster: Marju Orho-Melander, professor vid Lunds Universitet, Jennie Ahlgren, fil dr vid Jönköpings Universitet och Mikael Mattsson, medicine doktor i fysiologi.
2018-03-20
Länk till avsnitt

Kropp & Själ Surrogatbarn föds utanför den svenska sjukvården 2018-03-13 kl. 10.03

Man vill veta att surrogatmammorna gör det av fri vilja och inte för pengarna, säger en man som besöker en informationsträff på Sveriges första förmedling av surrogatarrangemang i utlandet. Ett svenskt barn i veckan föds av en surrogatmamma.

2018-03-13
Länk till avsnitt

Den läkande glömskan

Förmågan att glömma är en förutsättning för att minnas det som är viktigt. En del saker skulle vi helst glömma bort om det gick. Går det att aktivt glömma bort en jobbig händelse?

Joseph E. LeDoux är en av förgrundsgestalterna inom en del av psykologin, där man med hjälp av läkemedel, försöker ladda om traumatiska minnen för att göra dem neutrala. Tanken är att människor med posttraumatiskt stresssyndrom ska kunna bli hjälpta av behandlingen i framtiden. Att inte kunna glömma någonting alls är en förbannelse, det tycker i allafall Jill Price, som lider av en sällsynt diagnos som gör att hon minns varje dag av sitt liv sedan hon var fjorton år gammal. I studion: Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet, Oskar Henrikson, psykolog och Mikael Johansson, professor i psykologi Lunds universitet.
2018-03-06
Länk till avsnitt

Träning för gymhatare

Malin har haft gymkort på alla gym i sin stad, hon vet att träning är bra och önskar att hon vore motiverad, ändå slutar det alltid på samma sätt, gymkortet ligger orört och blir en bitter påminnelse varje månad när medlemsavgiften dras.

Träning är bra för hälsan, det vet alla. För vissa är det ändå inte ett alternativ, det är för tråkigt, tidskrävande och jobbigt. Vi går på jakt efter den bortglömda vardagsmotionen och pratar om träning utan mål och vilja till utveckling. Hur lite kan man röra på sig och ändå få hälsofördelar? Peter Schantz, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, Ing-Mari Dohrn, Karolinska Institutet och Elin Bjärkstedt, personlig tränare.
2018-02-27
Länk till avsnitt

Så behåller vi sexlusten

En lång, trygg parrelation är fortfarande ett ideal för många. Men hur behåller man lusten och pirret till den andre år ut och år in?

Vad kan man göra för att fortsätta ha ett aktivt och passionerat sexliv tillsammans? Har jag inte sex med min partner med jämna mellanrum så dör sexlusten, berättar Tanja som varit i en relation i 13 år. Hon har börjat ta initiativ till sex fast hon egentligen inte har lust, hon menar att sex föder sex. under samlaget så kommer lusten och då tänker jag alltid - varför gör vi inte det här oftare?. I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna: Hur får man sexlusten att överleva i en lång relation?  Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.  Gäster: Birgitta Hulter, sexolog samt Mikael Cleryd, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-02-20
Länk till avsnitt

Kropp & Själ Fyrarätters skollunch i Frankrike - att fostras in i matkultur 2018-02-13 kl. 10.03

I franska skolor ingår förrätt, huvudrätt, ost och efterrätt i lunchen. Lunchrasten är ett medel för att fostra barnen in i matvanor och kultur.

2018-02-13
Länk till avsnitt

Kropp & Själ Kriget om din uppmärksamhet 2018-02-06 kl. 10.03

Larmet från Silicon Valley. En grupp högt uppsatta tech-skapare har hoppat av och varnar nu för tjänsterna som de själva har skapat.

2018-02-06
Länk till avsnitt

Osäkerhet kring behandling av utmattningssyndrom

Sjukskrivning på grund av stress har ökat kraftigt de senaste åren. Men utmattningssyndrom är en ganska ny diagnos och det finns osäkerhet om hur tillståndet ska behandlas.

Vad vet man om vilken behandling som fungerar och vad finns det för orsaker till stressepidemin?  En del utmattade patienter får så kallad multimodal rehabilitering, det betyder att flera olika yrkesgrupper, som sjukgymnaster och psykologer, samarbetar i ett rehabiliteringsprogram, det kan handla om andningsövningar och gruppterapi. Enskilda patienter upplever att de mår bättre, men det finns ingen stark vetenskaplig evidens för att patienternas sjukdom påverkas eller att behandlingen har betydelse för att patienten ska komma tillbaka till jobbet. I Studion: Sigrid Salomonsson forskare vid Karolinska Institutet och enhetschef vid psykosociala teamet, Gustavsbergs vårdcentral, Mats Lekander, enhetschef vid Stressforskningsinstitutet, Gunnar Aronsson, Professor i arbets- och organisationspsykologi och Tina Bengtsson, HR-strateg Torsby kommun.
2018-01-30
Länk till avsnitt

Läkare om Försäkringskassan: "situationen är ohanterbar"

Läkare vid Gröndals vårdcentral kallar Försäkringskassans krav på kompletteringar av sjukintyg för ett arbetsmiljöproblem som stjäl tid från patienterna. De ägnar flera timmar i veckan åt att skriva om intyg.

 Det är helt hur som happ och man kan inte förutse när det kommer en komplettering, säger Mårten Lundén, läkare vid Gröndals vårdcentral. Det handlar om hur samhället ska hantera att allt fler människor sjukskrivs, särskilt för psykisk ohälsa. Och om vem som är bäst lämpad att avgöra om patienten ska vara sjukskriven, läkaren eller Försäkringskassan? Hanna blev sjukskriven för utmattningssyndrom, men sjukskrivningen nekades och hon föll längre ner i sin depression. Hon överklagade och fick rätt i förvaltningsrätten. I studion: Ellinor Lindeborg, läkare, Kristina Alexanderson, professor vid sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet och Pathric Hägglund, Riksrevisionen, Annika Strandhäll, socialminister.
2018-01-23
Länk till avsnitt

"Jag misslyckades som chef"

Hon hatade att löneförhandla, var ointresserad av ekonomi och ville vara kompis med sina anställda. Författaren Emma Hamberg var chefredaktör för Veckorevyn, vilket inte passade henne alls.

När tidningens läsarsiffror nådde katastrofnivåer lämnade hon tidningen 2001. Hon vill aldrig mer vara chef. Att ledaren påverkar sina medarbetare är självklart. Att ha en chef som manipulerar eller är passiv och undvikande kan leda till stress och sömnsvårigheter hos anställda, berättar forskaren Maria Fors Brandebo. Medarbetare som inte mår bra kommer inte att prestera bra heller, säger hon. Vad är egentligen dåligt ledarskap och vad definierar en riktigt bra ledare? I studion även; Cissi Elwin, chefredaktör på tidningen Chef och Marika Ronthy, psykolog och ledarskapsutvecklare.
2018-01-16
Länk till avsnitt

Barnbarn ? gåva eller börda?

Livets efterrätt, eller ett störningsmoment i det fridfulla pensionärslivet? Att få barnbarn kan vara svindlande stort eller uttröttande kravfyllt.

  Att ha mor- och farföräldrar geografisk nära minskar risken för sjukskrivning hos småbarnsföräldrar. Men relationen är inte alltid okomplicerad. Vilken rätt har man till sina barnbarn och hur mycket får man lägga sig i? Och omvänt, hur mycket hjälp kan vuxna barn kräva av sina föräldrar när det kommer till barnpassning och engagemang? Programmet är ett telefonväkteri, lyssnarna kan ringa in på 08-215 216 och berätta om sina erfarenheter av barnbarn och relationen mellan mor- och farföräldrar och föräldrar.
2018-01-09
Länk till avsnitt

Ada Nilsson och makten över den kvinnliga kroppen

I början av 1900-talet var okunskapen och tystnaden stor. Kropp & Själ går i läkaren och kvinnokämpen Ada Nilssons spår för att se hur långt vi kommit i hennes upplysningsarbete.

En födande kvinna tror att barnet ska komma ut genom naveln och en ung flicka dör efter ett misslyckat abortförsök. Det är den verklighet Ada Nilsson möter när hon är färdig läkare och gynekolog. Hon ägnade hela sitt liv åt sexualupplysning och att kämpa för kvinnors rättigheter. Hennes lägenhet i Gamla stan var samlingspunkt för den tidens radikala och för kvinno- och rösträttsrörelsen i början av 1900-talet.  Ada reagerade över den tidens stora orättvisor, till exempel att prostituerade var tvungna att gå till besiktningsbyrån en gång i veckan, något man trodde skulle hindra spridningen av syfilis. Detta medan männen kunde sprida smittan vidare helt okontrollerat. Med utgångspunkt från vad Ada åstadkom under sin livstid ställer programmet frågan om vilken makt kvinnor har över sin kropp idag 100 år efter Ada Nilsson. Medverkande i programmet: Kristina Lundgren, pressforskare och kvinnohistoriker som skrivit Barrikaden valde mig Ada Nilsson läkare i kvinnokampen. Siv Lindh som 17 år gammal skidade till Ada Nilssons mottagning vintern 1942. Karin Ehrnberger, doktor i produkt- och tjänstedesign med inriktning mot normkritisk design och en av skaparna av Androstolen, en undersökningsstol för män. Carl Olof Berg, koreograf som använder Androstolen i sin föreställning om manliga rum. Maria Gyhagen, överläkare på Kvinnokliniken på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och forskare vid Sahlgrenska Akademin. Programledare: Stina Näslund Producent: Samanda Ekman
2018-01-02
Länk till avsnitt

Årskrönika 2017

Hälsoåret 2017 tog oss ända in i tarmen. Vi gör nedslag i några av de trender som tog det individuella projektet hälsa till nya höjder.

Det räcker inte med att äta näringsriktig mat, nu ska vi även hålla koll på tarmfloran, var budskapet i en bästsäljande kokbok. Vi berättade också om ett nytt personlighetsdrag, grit, som kan översättas till uthållighet, lanserades som absolut nödvändigt för att nå framgång. Ett annat begrepp som varit på tapeten är FOMO. Det står för Fear of missing out och sammanfattar den ångest som ambitiösa personer känner när de tvingas välja bort spännande o intressanta möten och möjligheter. Vi önskar alla våra lyssnare ett gott nytt år!
2017-12-26
Länk till avsnitt

Freud - Samtalet som kur

Psykoanalysens fader Sigmund Freud har haft stor betydelse för psykologin. Men långt ifrån alla har delat hans syn på människan. Vilka av hans idéer är relevanta 2017?

Människors psykiska problem grundar sig i sådant de upplevt i barndomen men sedan trängt bort, ansåg Freud. Att återvända till sin barndom är något som många författare och filmskapare ägnat sig åt.  - Min barndom hindrade mig från att vara i nuet. Jag tycker att man ska ta ett ordentligt spadtag en gång för alla och verkligen betrakta barndomen och sig själv, berättar författaren Felicia Feldt som skildrat sin uppväxt i boken Felicia försvann. Vilken ställning har psykoanalysen idag, i en tid då vi allt oftare talar om psykisk ohälsa i termer av seretonin, dopamin och kemisk obalans i hjärnan? Gäster i programmet är Susanne Osten, dramatiker och regissör, Per Magnus Johansson, idéhistoriker och psykoanalytiker samt Dan Katz, psykolog med inriktning KBT.
2017-12-19
Länk till avsnitt

Djuret människan

Det finns en dubbelhet i relationen mellan människa och djur. Vi tycker oss stå över dem men är samtidigt beroende av dem. Förtjänar vi vår särställning i naturen eller är vi ett djur bland andra?

Relationen mellan människa och djur har alltid varit stark, redan för 15.000 år sedan tämjde vi varghundar och levde tätt tillsammans med dem. Och utan vår förmåga att tämja djur hade vi kanske inte haft någon jordbruksrevolution. - Jag valde djuren framför att skaffa familj, berättar Lili Päivärinta som vid sidan om sin musikkarriär med Lili & Sussie ägnar all tid åt att hjälpa och rädda djur. Men att människan skiljer sig från och står över djuret är en sanning vi är måna om att upprätthålla. För den ger oss rätten att använda djuren till våra behov.  Samtidigt är vi beroende av att djuren är lika oss. Vi vill ha husdjur som smidigt kan anpassa sig efter hur vi lever, och att djuren liknar oss rent genetiskt är också något man tar fasta på i forskningen. Varje år görs försök på över 350 000 djur och ett så litet djur som musen kan visa hur sjukdomar drabbar människor och hur vi reagerar på olika behandlingar eller faktorer. Förtjänar vi vår särställning i naturen eller borde man betrakta människan som ett djur bland andra? Gäster i programmet är Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, Per Jensen, professor i etologi samt Jonna Bornemark, filosof. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2017-12-12
Länk till avsnitt

Trångbodd 2017

Familjen Maagbi bor fyra personer på 14 kvadrat. I ett rum lagar de mat, sover och leker. De har inget kök utan får diska på golvet i badrummet.

  Det känns inte som att vi bor här, vi bara existerar, berättar föräldrarna. Dottern Samantha, 4 år, drömmer om att bo i ett hus med 28 rum.  Trångboddhet beskrivs, precis som tidigare i historien, som ett stort problem i storstäderna. Hur påverkas hälsan av att bo många på liten yta? Och vad kan man göra för att det ska bli så bra som möjligt om man är tvungen att bo trångt? I förorterna betraktas trångboddheten ett problem, men att stuva ihop en familj på liten yta i innerstaden, så kallad compact living, förknippas med att vara klimatsmart och minimalistisk. I Studion: Yvonne Hirdman, historiker, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, Malin Bergström, psykolog och forskare och Micael Nilsson, expert på Boverket.
2017-12-05
Länk till avsnitt

Alzheimers ? kampen för att hitta ett botemedel

Sofia Pettersson, 41, har Alzheimers sjukdom. Hon beskriver det som en baksmälla som aldrig går över. Om några år kommer hon att förlora sitt närminne och ha svårt att känna igen sina närstående.

Många forskare drömmer om att bli den som löser gåtan och hittar en medicin som kan stoppa sjukdomen. Miljarder har satsas på forskning, men hittills har fältet kantats av bakslag. Men forskarna ger inte upp. Vi berättar om nya spår i kampen för att bota en av våra mest allvarliga folkhälsoproblem. Lars Lannfelt, professor i geriatrik, Uppsala Universitet, Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och Carina Wattmo,  doktor i medicinsk vetenskap.
2017-11-28
Länk till avsnitt

Rusning till transvården

Antalet personer som söker sig till vården för att de inte känner igen sig i det kön de föddes med, könsdysfori, har ökat stort. Lång väntan på diagnos och behandling leder till stort lidande.

Jag väntar på att bli sedd som den jag är, säger 26-årige Leo, som sökte sig till vården för två år sedan, men ännu inte fått någon diagnos. Den långa väntan har lett till att han bokat en privat operation, som han själv bekostar, för att ta bort brösten. I Studion: Louise Frisén, BUP Stockholm, Cecilia Dhejne, Karolinska Institutet, Alfie Martins, Transföreningen och Ulrika Westerlund, utredare.
2017-11-21
Länk till avsnitt

Bota din talrädsla

En presentation på jobbet. Ett tal på ett bröllop. Många får hjärtklappning av bara tanken på att tala inför grupp. Men det finns hjälp att få för att minska ångesten.

Läraren Daniel Sandin såg att många elever, när de kom i tonåren, blev rädda för att hålla presentationer. De började undvika alla situationer där de kunde behöva tala och försökte få redovisa på annat sätt. Han har utvecklat ett program för att bearbeta talängslan i skolan.  Kan VR-teknik, där de talrädda exponeras för en grupp virtuella människor, minska obehaget? Per Calbring, vid Stockholms Universitet, försöker ta reda på det. Vill du ha hjälp med din talrädsla? Mejla oss: kropp@sverigesradio.se
2017-11-14
Länk till avsnitt

ADHD ? funktionshinder eller superkraft?

En diagnos som bara för med sig problem, eller en superkraft som ökar kreativitet och initiativförmåga? Den senaste tiden har debatten om ADHD svängt.

Kändisar som Viktor Frisk och Isabella Löwengrip lyfter fram sin ADHD som en superkraft, som hjälpt dem att nå framgång. I boken "fördel ADHD" beskriver Anders Hansen, överläkare i psykiatri, positiva egenskaper som att vara driven och flexibel, som typiska för personer med ADHD. Det är dags att omvärdera bilden av diagnosen som något enbart negativt, enligt vissa. Andra menar att det finns risk för att diskussionen blir förenklad och sätter mer press på de drabbade. I Studion: Georgios Karpathakis, Underbara ADHD, Charlotte Skoglund överläkare och specialist psykiatri och Bo Hejlskov Elvén, psykolog.
2017-11-07
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.