Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Kropp & Själ

Kropp & Själ

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/kroppsjal

Avsnitt

Autism ? superkraft eller svaghet?

Finns det skäl att inte betrakta högfungerande autism som en begränsning? kan den också innebära några fördelar?

Är en diagnos per automatik en svaghet? Kan det också vara en styrka och en speciell tillgång för en person om bara de rätta förutsättningarna ges? I dagens Kropp & Själ pratar vi om högfungerande autism, det som också kallas för Aspergers syndrom. Vi hör från vuxna autister om deras upplevelser och tankar samtidigt vi sätter fingret på var forskningen inom området befinner sig just nu. I studion: Katarina A. Sörngård, specialist i neuropsykologi och författare till Autismhandboken som riktar sig till vuxna med högfungerande autism. Serena Hasselblad, redaktör för boken "Autism inifrån speglingar av ett autistiskt vi". Lena Nylander, överläkare vid Lunds Universitetssjukhus.
2020-02-18
Länk till avsnitt

Inlåst och fasthållen 

Vad gör det med en människa att vara inlåst och fasthållen mot sin vilja? Och vad händer när samma människa ska återvända till samhället efter flera års av isolering?

Vi möter Johan som var fångad i öknen i fem år, Kristin som vid 23 års ålder blev stockholmssyndromet med hela världen och Victor som var fysisk begränsad i 13 år. Vi hör med experter om vad begreppet klaustrofobi innehåller och hur det kan yttra sig hos personer. Samt om svårigheterna att återanpassa till samhället efter ha varit en del av en sekt i många år. I Studion: Per Carlbring, professor i psykologi och Helena Löfgren, psykoterapeut. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
2020-02-11
Länk till avsnitt

Har du dålig anknytning?

Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen?

Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma. - Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon. Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning. En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin. - En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon. Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2020-02-04
Länk till avsnitt

Skräcken för hjärtinfarkt

Hur ser livet ut efter en hjärtinfarkt och hur kan man lära sig leva med rädslan för att det när som helst kan hända igen?

Hjärtinfarkt drabbar ungefär 25 000 personer i det här landet varje år och det är fortfarande en av de absolut vanligaste dödsorsakerna. Men statistiken går åt rätt håll i alla mätningar, färre drabbas och fler överlever. Frank drabbades av en hjärtinfarkt för några år sedan. - Jag kände att det var väldigt orättvist. Jag är varken överviktig eller rökare. Men jag har det i generna, berättar han. Frank klarade sig bra. Men han berättar att han nu lever med rädslan för att få en till hjärtinfarkt. - Får jag värk i överkroppen på grund av att jag har sprungit eller målat så tänker jag direkt - är det på gång nu igen? Man lever med en tickande bomb, man vet inte vad som kommer hända, berättar han. Gäster i programmet: Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, Jan Nilsson professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, Martin Ratz, bokaktuell, Jakob Ratz Endler, läkare och bokaktuell. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2020-01-28
Länk till avsnitt

Kittlande ljud och sammankopplade sinnen - om ASMR och synestesi

Viskade röster, ploppande bubbelplast eller krafsande ljud. Vissa människor upplever att specifika ljud kan ge dem en kittlande känsla som samtidigt får dem att slappna av.

Fenomenet heter ASMR - Autonomous sensory meridian response - och har beskrivits som en orgasm för hjärnan. En del upplever effekten som ångestdämpande. Psykologen Jenny Jägerfeldt reagerade starkt positivt på vissa ljud redan som barn, men det var först i vuxen ålder hon fick kunskap om att andra kunde uppleva samma sak som hon. - Ljuden framkallar en "tinglande" känsla, som om det rann varmt vatten från hjässan och ner över ryggen. Jag blir lugn av dem, berättar hon. Luktar ditt kaffe blått? Eller har dina veckodagar och siffrorna i din portkod olika färg? Då är det troligt att du är synestet. Synestesi är en neurologisk funktionsvariation som innebär att hjärnan kopplar ihop olika sinnen. Extraordinära hjärnsensationer handlar nästa veckas Kropp & Själ om. Gäster i programmet: Jenny Jägerfeldt, psykolog, Josefin, pionjär inom ASMR, Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2020-01-21
Länk till avsnitt

Vård av jämlikar

En ny yrkesroll tar allt större plats i vården, så kallade peer supporters. Det kan handla om före detta patienter i psykvården med kunskap om vad stigma och utsatthet innebär i praktiken.

I Stockholm finns flera peer supportrar som jobbar i öppen verksamhet inom Socialpsykiatrin. Ingalill Massiani är peer supporter inom Socialförvaltningens projekt Bostad först. - Det som jag har mest gemensamt med de klienter jag träffar är att jag har en stor erfarenhet av att leva i utanförskap, ett liv som få kan relatera till. Det är där jag jag gör den största nytta, berättar hon. Daniel Ungman är före detta missbrukare och han har ingalill Massiani som sin peer supporter. - Jag är rätt så van vid att mina ord inte väger något, folk tycker att jag gjort fel. Men när jag är med Ingalill blir jag som vem som helst, berättar han. Hör även om doulor som arbetar sida vid sida med barnmorskan, som stöttar och ger den där lilla extra omsorgen som vårdpersonalen inte alltid hinner med. Och så har vi rest till Zambia där man sedan länge arbetar med själverfarnas kompetens i vården. Gäster i studion: Elizabeth Argentzell, doktor i vårdvetenskap Lunds universitet, Sonny Wåhlstedt, projektsamordnare peer support på NSPH, Hanna Nelson, doula. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2020-01-14
Länk till avsnitt

Förändra tankar - hur gör man?

REPRIS FRÅN HÖSTEN 2019. Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat?

Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar. En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. De lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp & Själ har varit på plats på ångestenheten vid Psykiatri Nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2020-01-07
Länk till avsnitt

Årskrönika 2019

Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. 2019 var ett år då mycket fokus inom hälsoområdet låg på förändring.

Vissa av oss har svårt med förändringar, de kan göra ont och krånglar till det.  Men även om vi på alla sätt och vis klamrar oss fast vid det vi känner till så går det ju inte att stoppa tiden, att undvika förändring. Och då är den andra taktiken att istället omfamna förändringen. Leta efter något nytt, fräscht och annorlunda i allt. Är förändring ett nödvändigt ont - eller det som gör oss till människor? Trendspanaren och framtidsforskaren Ida Hult avslöjar vilka trender vi kan vänta oss på hälsoområdet 2020. Gäst i programmet: Ida Hult, trendspanare och framtidsforskare. Programledare Är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-12-31
Länk till avsnitt

Lathetens revansch

I vår tid högaktar vi effektivitet, har höga ambitioner och strävar efter optimering. Men samtidigt blir allt fler sjuka av stress och utmattning. Kanske är det dags för lathetens revansch?

Bella vill göra så lite som möjligt för att spara så mycket energi som det går. - Jag är inte en aktiv människa. Det handlar om närvaro, jag är inte närvarande i stunden om jag hela tiden vet att jag sen ska göra något annat. Vårt samhälle är så organiserat, man förlorar spontaniteten, berättar hon. Bellas lathet har lett till att hon effektiviserat sin tillvaro. Hon brukar äta kall ravioli direkt ur burken, eller färdig soppa direkt ur förpackningen för att spara på disken. Hon har även effektiviserat sina morgnar. - Jag har pressat ner tiden det tar för mig att vakna och komma iväg från en halvtimme till 15 min. Det är skönt satt sova och jag äter inte frukost på morgonen. Kanske kan jag få ner tiden till 10 min, säger hon. Gäster i programmet: Kerstin Jeding, psykolog Stressmottagningen, John Axelsson, professor i psykobiologisk sömnforskning, Alexander Rozental, psykolog och forskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.
2019-12-24
Länk till avsnitt

Bejaka ålderskrisen

Plötsligt känner man inte igen personen som möter en i spegeln. Är det här jag? Blev det inte mer än så här? Ålderskris brukar vi kalla det - och ofta skämtar vi bort den.

Men kanske är det just de där kriserna som får oss att utvecklas som människor. Hur gör man för att släppa sitt gamla jag och gå vidare? Psykologen och forskaren Kristina Elfhag menar att vi måste prata mer om de utvecklingssprång som sker i vuxenlivet. - Det är inte bara barnet som går igenom faser, även i vuxenlivet passerar vi skeden och faser där vi upplever dissonans. Då behöver vi förstå vår tillvaro och oss själva på ett nytt sätt. Överskrida oss själva och gå mot ökad komplexitet, menar hon. Ett sätt att gå från en fas i livet till en annan kan vara att omskola sig till ett annat yrke. Michaela befann sig mitt i karriären som konstnär när något började skava. - Jag kände mig inte behövd som konstnär. Om jag inte gick till jobbet var det ingen som ringde och frågade vart jag var, berättar hon. Så en dag bestämde hon sig och sökte till sjuksköterskeprogrammet. - Behovet av kollegor och sammanhang var det som gjorde att jag tog steget.   Gäster i programmet:  Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm, Elisabeth Serrander, existentiell psykoterapeut, Johan Waara, psykolog KBT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.
2019-12-17
Länk till avsnitt

Innebandy - från hobby till export

Sporten innebandy föddes i Sverige för femtio år sen och har gått från skolgårdshobby till exportidrott. Hur har resan sett ut?

När innebandy-entusiasten Peter Eriksson flyttade till Filippinerna såg han att sporten fanns i landet, men att de spelade på väldigt låg nivå. Han fick idén att starta ett filippinskt landslag och började leta efter spelare i Sverige med koppling till Filippinerna. Alexander Wärendh, vars pappa är från Filippinerna, hade spelat fotboll, men aldrig tävlat i innebandy. En dag får han ett meddelande på sociala medier från Peter. En förfrågan om att börja i det filippinska landslaget. - Dagen efter beställde jag en innebandyklubba. Jag tänkte att antingen är det här något jag kommer prata om resten nav mitt liv eller så kommer jag aldrig nämna det för någon. Beroende på hur det går, berättar han.  I november kom laget fyra i SEA games. Gäster i programmet:  Gittan Ahonen Gunnarzon, innebandyexpert, Lucas Öijvall, lagkapten Filippinska landslaget, Marit Tholvsen, optiker som forskat om ögonskador relaterade till innebandy. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.
2019-12-10
Länk till avsnitt

Stå ut

Vilka strategier finns för att stå ut med obehag, ovisshet, smärta, kaos och leda? Hur kan man tänja sina gränser för vad psyket och kroppen klarar av?

Alex lever med kronisk smärta. För att stå ut har han utvecklat olika metoder. Att distrahera sig med musik och promenader är en. Men också att ge efter. - Man måste släppa på kontrollen, ibland kan det vara värt att vara lite vårdslös mot sig själv, berättar han. Stefan Thomsson tränar skidlandslaget, en stor del av träningen handlar om att lära sig stå ut. - Man är trött redan efter 1 km. Men har nio kvar. Då gäller det att stycka upp sträckan i olika fokusbiutar. Att leva här och nu när det är som mest jobbigt, det är nyckeln till att stå ut, berättar han. Gäster i programmet: Jenny Rickardsson, psykolog, Alva appelgren, forskare i kognitiv neurovetenskap, Stefan Thomsson, tränare skidlandslaget. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är ett direktsänt telefonväkteri. Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.
2019-12-03
Länk till avsnitt

Gravid och beroende

För en del kvinnor blir en graviditet vägen ut ur ett drogberoende och början på ett nytt liv. Men det finns många hinder på vägen för både mor och barn.

Sofie hade använt droger i 20 år när hon upptäckte att hon var gravid. Hon var för sjuk för att ta sig ur sitt beroende på egen hand och i takt med att magen växte blev hon allt tröttare och allt sämre. Hon sov i grovsoprum och trapphus och när väktare kom för att köra bort henne bad hon dem på sina bara knän att få stanna och vila lite till. Men en dag hände något som skulle förändra Sofies liv för alltid. Gäster i programmet: Sofie Hedenberg från KRIS, Anna-Karin Ekstrand, enhetschef Rosenlunds mödravårdsteam och Agnes Dahl, kurator Rosenlunds mödravårdsteam. Programledare är Stina Näslund. Producent Clara Lowden Tekniker Krister Orreteg Programmet är förinspelat. Är du gravid och har ett riskbruk, skadligt bruk eller ett beroende av alkohol eller droger? Rosenlunds Mödravårdsteam erbjuder stöd och hjälp. https://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/sarskilt-for-kvinnor/
2019-11-26
Länk till avsnitt

Arvet efter kriget

Många människor i Sverige lever idag med minnen av krigsupplevelser, eller har anhöriga som gör det. Kan man ärva ett krig, psykologisk och biologiskt? Och hur går man vidare efter traumat?

- Att springa mitt i natten till ett skyddsrum och vara omgiven av främmande människor. De vuxnas kroppshållning, ögonen som vittnade om skräck och oron i luften. Det är ett minne som kommer följa med mig så länge jag lever. Det berättar Ermin som flydde från kriget i Bosnien 1992. Upplevelser av krig kan föras vidare till kommande generationer, både biologisk och psykologisk, visar forskning. Jessicas föräldrar flydde till Sverige från Libanon i början på 90-talet Hennes mamma återhämtade sig aldrig från de traumatiska upplevelser hon fick utstå och föräldrarnas minnen av kriget har präglat Jessicas liv. - Det har varit svårt att veta vad man kan prata om. men det har också legat ett ansvar på mig och mina bröder att ta vara på den chansen våra föräldrar gav oss när de tog oss till Sverige. Att utbilda oss, ta körkort och lyckas i livet. Lite som att vi står i skuld till dem, berättar hon. Gäster i programmet: Ermin Skoric, krigserfaren Bosnien, Frida Johansson Metso, psykolog och författare, Jessica Artoun, barn till krigserfarna föräldrar Libanon, Torsten Santavirta, forskare i nationalekonomi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-11-19
Länk till avsnitt

Hudvård - ritual eller måste?

En egen stund i badrummet, morgon och kväll. Små burkar och flaskor med serum, oljor och väldoftande krämer för hundratals kronor. Plötsligt talar alla om sin hudvårdsrutin.

Hudvård har blivit en del av den identitetsbyggande konsumtionen. - Det är en form av meditation för mig att öppna badrumsskåpet, låsa dörren. Livet är stressigt och oförutsägbart på så många sätt och hudvården är en källa till stillhet för mig. Det är meditativt. Det berättar Carin Hellman, skönhetsredaktör på tidningen Elle. Men handlar smörjandet och sprayandet om något mer än önskan om en slät och rosig hy? Och klarar sig huden lika bra utan? Gäster i studion: Johanna Gillbro, forskare och författare, Petra Kjellman, hudläkare och specialist i dermatologi, Mona Ståhle, professor och överläkare Karolinska institutet. Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-11-12
Länk till avsnitt

Komma ut mitt i livet

Kan man byta sexualitet mitt i livet? Vad skulle din partner säga? Hur skulle dina barn reagera? Hör fyra unika berättelser om skam, förnekelse och uppenbarelse.

När Birgitta står i köket och steker pannkakor får hon frågan av sin dotter: Mamma, är du lesbisk? Birgitta svarar nej. Men Birgitta är inte helt ärlig. Hon är 40 år, har man och barn men hon vet att något saknas. Så hon bestämmer sig att utforska sin lesbiska sida. Det visar sig vara svårare än vad hon tror. Hur känns det att komma ut sent och vara sexuellt oerfaren vid 40? Hör personer som kommit ut i mogen ålder i Kropp & Själ. Om svårigheterna att gå från en heteronormativ värld till något helt annat. Gäster: Mia Kilström, psykolog, Anna Siverskog, forskare, Marika Carlsson, Komiker och författare och Birgitta Silfverskiöld, jurist. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-11-05
Länk till avsnitt

Bota ensamhet

Vågar du säga att du känner dig ensam? I dagens Kropp & Själ träffar vi personer som upplevt ensamhet och som nu väljer att prata om det. I Storbritannien finns det en ensamhetsminister. Nu höjs röster om att något liknande behövs i Sverige. För ensamheten kostar samhället pengar menar experterna. Men är ensamhet en sjukdom?

Det finns de som är beredda att stå ut med nästan vad som helst, för att tanken på att bli ensam är så skrämmande. Men vad skulle hända om man på allvar började betrakta ensamhet som en sjukdom? Något man lider av istället för något man är? Som depression, ätstörningar eller alkoholberoende. Skulle man kunna få umgänge på recept utskrivet på vårdcentralen? Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Lissa Nordin, socialantropolog, Peter Strang, läkare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-10-29
Länk till avsnitt

E-cigaretten ? Hälsosamt alternativ eller inkörsport?

Färska rapporter från USA visar att det kan finnas ett samband med hundratals sjukdomsfall och användning av e-cigaretter. Vad säger egentligen forskningen om hälsoeffekterna kring den populära prylen?

E-cigaretten lanserades som ett skonsamt alternativ till rökning, som en slags sluta-röka produkt. Men idag verkar det som om den också starkt bidragit till att fostra en helt ny generation nikotinister. Vad vet vi idag om farorna med vejping och vem är målgruppen för nikotin med tuggummismak? Gäster: Magnus Lundbäck, hjärtläkare och docent i kardiologi vid Karolinska institutet, Louise Adermark, docent i neurobiologi vid universitetet i Göteborg och Tove Sohlberg, tobaksforskare vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
2019-10-22
Länk till avsnitt

Att känna sig maktlös

I vilka situationer känner du dig maktlös? Vad gör det med en människa att uppleva att man inte kan göra något för att påverka sin situation? Finns det vägar ut ur maktlösheten?

Gäster i programmet: Jonas Mosskin, psykolog, Natalie Davet, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, Åsa Österlund, kbt-terapeut och sjukgymnast och Dona Hariri jurist och författare till boken Fatta lagen. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-10-15
Länk till avsnitt

ALS ? vad säger framtiden?

Det är sommar och varmt. Mia jobbar på en restaurang och är påväg mot uteserveringen med mat till några gäster. Det är fullt med folk. Men Mia hinner inte längre än till dörren mot uteserveringen. Plötsligt viker sig ena handleden. Och alla tallrikar faller i golvet. Några månader och läkarbesök senare vet Mia att hon kommer dö.

Idag kämpar Mia för personer med liknande sjukdomar. Mia är en av ca 800 personer som har sjukdomen ALS i Sverige. Samtidigt som Mias muskler försvagas har en forskargrupp Umeå gjort unika fynd genom att studera ett specifikt tyskt spädbarns celler. Var befinner sig forskningen idag kring den grupp neurodegenerativa sjukdomar som kallas ALS? Även om det inte finns något botemedel mot ALS, finns det mycket man kan göra för att ge patienterna en enklare och bättre tillvaro. Men så har det inte alltid varit. Du hör också om den tekniska revolutionen med hjälpmedel kring ALS. Gäster i programmet: Ulrika Nordström, forskningsingenjör, Karin Forsberg, neurolog och Caroline Ingre, ALS-forskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Reportrar: Sara Olsson, Alice Lööf.  Programmet sänds direkt.
2019-10-08
Länk till avsnitt

Inne i värmen eller ute kylan?

Är du med eller inte?

Vi som älskar Putin "Vi som inte vill ha varg"  "Vi som inte varit i rymden Idag finns grupper för allt från säregna hobbies till politisk aktivism. På sociala medier manifesterar sig vårt behov att tillhöra en gemenskap. Även om ingen ser oss vill vi vara med i ett större sammanhang. För ingen vill bli utstött och hamna i kylan. Eller? Kan det vara så att det något starkare kan uppstå i ensamheten och utanförskapet? Kan ett underläge stärka den egna identiteten? Kan det bli farligt?  I Kropp & Själ från bokmässan dyker vi ner i ett filosofiskt samtal kring känslan av utanförskapet. Vad gör det med oss? Gäster: Titti Persson, Fredrik Svenaeus, Linda Skugge, Mathias Ortlieb, Katia Wagner och Jacob Hirdwall.
2019-10-01
Länk till avsnitt

Chilipepparn ? en het paradox

Chilipepparn är mer än bara het. Den kan också lindra din fysiska smärta och fungera som bantningspiller. Hur kan något som irriterar också bidra till att lindra smärta?

Försäljningen av starka såser har skjutit i höjden dom senaste åren. En trend som vuxit fram är att utmana varandra i att äta extremt stark chili i så kallade chiliutmaningar. I programmet hör du Paul Rozin, professor i psykologi, som har dedikerat sitt yrkesliv för att försöka förstå människans attraktion till chilipepparn. Han menar att människan har en förkärlek till att plåga sig själv. Gäster i programmet: Peter Zygmunt, professor i farmakologi vid Lunds Universitet , Jonas Borssén, författare och gastronom och Stefan Branth, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-09-24
Länk till avsnitt

Att bryta med sina föräldrar

Relationen med våra föräldrar brukar beskrivas som den viktigaste i livet, men hur blir det om det som normalt betraktas om livslånga band bryts i förtid?

Att bryta med en förälder eller kanske hela sin släkt kan innebära både lättnad och saknad, ensamhet och frihet. Vad är det för komponenter som spelar in när ett uppbrott med det egna blodet tar form? Medverkande; Kadir Meral, författaren till "Pojken som följer sin skugga", Caroline Cederquist, aktuell med boken "Jag andas alltså finns jag" och Görel Fred, psykoterapeut, specialiserad på familjeterapi.
2019-09-17
Länk till avsnitt

Förändra tankar ? hur gör man?

Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat? Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar.

En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. De lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp & Själ har varit på plats på ångestenheten vid Psykiatri Nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-09-10
Länk till avsnitt

Det tomma boet ? när barnen flyttar

Plötsligt en dag har hemmet blivit tyst. Där det tidigare alltid var fullt ös och stök är det nu tomt och stilla. När barnen flugit ut kan många föräldrar ställa sig frågan: Vad händer nu?

För de flesta som har barn kommer det en dag då barnen flyttar hemifrån. När de är redo att ta steget ut i vuxenlivet och klarar sig själva i vardagen så börjar en ny epok i livet för de föräldrar som blir kvar. Nu är det slut med skjutsande till fotbollsträningar och pusslande med tid, framtiden är fylld med massa egentid vilket kan vara både härligt och skrämmande. I ett direktsänt telefonväkteri ber vi lyssnarna höra av sig och berätta om fasen i livet då barnen lämnar boet. Slussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08-215 216
2019-09-03
Länk till avsnitt

Endometrios ? en smärtsam historia

Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen endometrios. Det innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och det kan orsaka svåra smärtor.

För Ida, 32 år, sattes livet på paus. Smärtor och trötthet till följd av sjukdomen gjorde det svårt för henne att gå ut och handla, ännu mindre jobba och träffa vänner. Efter en tids behandling fick hon beskedet att det inte fanns mycket mer att göra. Länge har sjukdomen legat i skymundan men de senaste åren har allt fler uppmärksammat diagnosen och situationen för de många patienter som lever med den. Programmet gästas av Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi, Matts Olovsson, professor i obstetrik och gynekologi, Christina Liffner, ordförande i Endometriosföreningen och Sebastian Gidlöf, forskare vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-08-27
Länk till avsnitt

Barn som tystnar

Barn som pratar obehindrat hemma men som i andra sammanhang, till exempel på förskolan blir helt tysta. Selektiv mutism debuterar ofta i förskoleåldern och innebär att barnet inte förmår prata i vissa situationer.

Emma var fyra år när hon plötsligt tystnade. Hon som tidigare pratat mest av alla barn på förskolan kunde nu inte få fram ett ord. Men hemma pratade Emma på som vanligt och tillsammans med sin mamma Kitt Nehag berättar hon om sina erfarenheter. I studion möts Jan Ringler, psykolog, Zhiwar Naeimiakbar, logoped och Johanna Henriksson, psykolog och samtalar om varför vissa barn drabbas och vad man kan göra för att hjälpa. I programmet hörs också författaren Pauline Wågström som skrivit om sina erfarenheter kring selektiv mutism.
2019-08-20
Länk till avsnitt

Det sexuella spelet

Konsten att förföra är lika gammal som människan själv, men hur visar man intresse för någon utan att gå över den andres gräns?

Diskussionen om samtycke vid sex och metoo-debatten, har den påverkat det sexuella spelet mellan människor?  Och har mobilapparna tagit död på krograggningen? Dejtingcoachen Linnea Molander menar att slitna raggningsrepliker är överskattade, det viktiga är att man utstrålar inre trygghet när man närmar sig en potentiell partner. Hon tipsar om att öva sig i sinnlighet och flirta mer i vardagen. Även i en fast relation är flirtande och lekfullhet ett sätt att behålla lusten. Sex borde vara kravlöst och inte handla om prestation, säger psykologen Johanna Ekdahl som gästar programmet, tillsammans med sexlogen Kalle Norwald och psykologen Ida Flink. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-08-13
Länk till avsnitt

Självbedrägeri ? konsten att lura sig själv

Tänk om du inte är så lyckligt gift som du inbillar dig? Och har du valt ditt yrke för att du verkligen vill ha det - eller för att leva upp till någon annans förväntningar på dig?

Självbedrägeri är någon som de flesta av oss ägnar oss åt i olika grad. Men hur tar man sig ur sitt självbedrägeri när sanningen är svår att bära? Och vad fyller självbedrägeriet för funktion, kan det vara bra att ibland fake it until you make it även inför sig själv?
2019-08-06
Länk till avsnitt

REPRIS Förlåta en otrohet

REPRIS Otrohet kan se ut på många olika sätt och sällan beror den på att man är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela sin tillvaro krossad när otroheten avslöjas.

Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast  - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt. Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan? Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt. I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema. Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från dec 2018
2019-07-30
Länk till avsnitt

REPRIS Stoppa en stalkare

REPRIS Samtal mitt i natten, blomsterbud till jobbet och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

- Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online. Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom. Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte har något bra svar på varför det blev som det blev. Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam. Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011. I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka. Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från april 2019
2019-07-23
Länk till avsnitt

REPRIS Förälder på nytt sätt

REPRIS från 2018 Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? Flerföräldraskap handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop och delar på ansvaret.

Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. Därför har de bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har  de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse? Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara. Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster. Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid? Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich Karlstedt, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från hösten 2018.
2019-07-16
Länk till avsnitt

Så skapas känslor

De är överallt: på reklampelarna, på löpsedlarna och i sociala medier. Vi lever i känslornas tid. Men vad är känslor? Hur går det till när de uppstår i oss? Och är känslor alltid sanna?

Känslor är inte vår reaktion på omvärlden det är vår konstruktion av den. Amerikanska psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett har mottagits som närapå en rockstjärna i USA, i alla fall för att vara vetenskapsman. Hennes teori kullkastar tidigare uppfattningar om att känslor skulle vara universella och att känsloreaktioner är en sorts reflexer. Istället, menar hon, är det din hjärna som skapar känslorna. Synsättet har beskrivits som en intellektuell orgasm och ett paradigmskifte, men också galna idéer från någon som aldrig upplevt känslor. Vid en föreläsning erbjöd sig till och med en man i publiken att lappa till henne för att visa hur känslor verkligen fungerade. I Kropp & Själ berättar hon vad teorin innebär och vilka långtgående konsekvenser det kan få för hur vi ska se på oss själva och världen kring oss. I programmet medverkar även Hanna Sahlin, forskare i emotionsreglering, och skådespelaren Bahar Pars gästar studion för att visa hur hon skapar känslor i sitt arbete. Dessutom ett kritiskt inlägg från skribenten Niklas Wahllöf som menar att vi lever i en nyromantisk tid där vi hela tiden ska uppleva starkare och starkare känslor. Programledare: Gustav Asplund.
2019-07-09
Länk till avsnitt

Slappna av för fan!

Semester är tid för återhämtning. Men vad är bästa sättet hängmattan eller träningsresan? Hur växlar du över från stress till vila? Och hur kommer det sig att endast Sverige svensk semesterstress har?

I över 40 år har vi haft det i lagen fem veckors betald semester. Den lär inte bli längre än på ett tag. Så hur utnyttjar du den tiden för att bäst koppla av? Vi söker svaret i ett kolonilottområde i södra Stockholm där odlarna tar semester för att svettas med spaden i hand. Men när stress är ett allt ökande problem i samhället, är det alltid så lätt att bara slå på av-knappen när semestern träder in? Det handlar om att planera, säger stressforskaren Dan Hasson, men också att vara vänlig mot sig själv, så att inte återhämtning ska bli ytterligare ett krav. Att semester skapar så stor stress för svenskar idag bottnar i vår historia, menar historikern Jenny Björkman, eftersom den blivit en så stark del av vår identitet. Men kanske också för vad semesterlagstiftningen syftade till, annat än återhämtning. För ekonomihistorikern Aurora Lewén som studerat snacket inför vår första semesterlag 1938 är saken klar på semestern skulle vi uppleva något annat utöver det vanliga. Dessutom tar vi pulsen på den ständigt växande trenden träningsresor 50% av svenskarna vill träna på semestern och får ett möjligt svar på varför den är så populär hos framför allt kvinnor. "Vår tids husmorssemester," säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf som tillsammans med Annie Woube nyligen skrivit boken "I tjejers spår för framtids segrar".
2019-07-02
Länk till avsnitt

Rädd för rabies

Nyligen avled en ung norsk kvinna av rabies - efter att ha tagit hand om en övergiven hundvalp på semesterresan. Rabies är ett aggressivt virus som är svårt att stoppa när det väl fått fäste.

Smiddskyddsläkare menar att människor som reser måste lära sig mer om den här faran.  Den norska kvinnan  är inte den enda, hör om det senaste svenska fallet som fortfarande är färskt i minne hos intensivvårdsläkare och smittskyddspersonal. - Hon hade väldigt mycket saliv, det rann längs hennes haka och den saliven fick jag på mina händer, berättar läkare Eva Sjöblom Printz som vårdade patienten. - Hennes salivation och blodtrycket som åkte upp och ned fick oss alla som var på salen att tänka att det här är något som vi aldrig har sett förut, vi kände inte igen symptomen, berättar hon. Sjukdomen finns över hela världen, och i Sverige jobbar vi för att hålla den på avstånd. En enda smuggelhund som bär på smittan kan få förödande konsekvenser. Gäster i studion är Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker och expert på rabies, Folkhälsomyndigheten, samt Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. Programledare är Stina Näslund.
2019-06-25
Länk till avsnitt

Bortgjord

Att göra bort sig kan vara förenat med en stor skam. Hur gör man för att gå vidare efter sin blunder och inte fastna i ältandet av något som ändå inte går att göra om?

I ett direktsänt telefonväkteri frågar vi lyssnarna - har du gjort bort dig riktigt ordentligt någon gång? Eller har du varit i någon knepig social situation där du inte vetat hur du ska bete dig? Där det känns som att vad du än gör blir du bortgjord. I studion finns psykologen Maria Farm och Sofia Larsson - expert på vett och etikett Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-06-18
Länk till avsnitt

Sluta med antidepressiva?

Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier. Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man? 

- Jag vill leva ett liv utan mediciner, berättar Sheila som ätit SSRI sen hon var 16.  Efter ett uppbrott med sin pojkvän slutade hon gå till skolan och låg mest hemma. Hon sökte hjälp och fick rådet att börja med antidepressiva.  - När jag kom in till kliniken var jag upprörd, hade mycket känslor. Av medicinen blev jag lugnad, jag kände inte av de starka känslorna. Just då var det en bra grej men efter hand kan jag se det negativa. Medicinen mattar ut känslor åt båda håll, jag blir varken riktigt glad eller riktigt ledsen längre, berättar hon. Idag är Sheila 21 och vill sluta med medicinen.  - Jag vet inte hur mina känslor skulle te sig utan medicinering. Jag hade velat vara i kontakt med mina känslor till fullo, berättar hon. Sheila har försökt trappa ner men utsättningsymtomen  var så starka att hon avbröt nedtrappningen.  - Jag fick myrkrypningar, något som kändes som elstötar genom kroppen, illamående, yrsel och huvudvärk, berättar hon. Gäster i programmet: Göran Högberg, specialist i allmänpsykiatri, Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsbergs vårdcentral, Mats Adler, överläkare på Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-06-11
Länk till avsnitt

Höra röster

Att höra röster i sitt huvud är en erfarenhet som ofta hänger samman med psykisk sjukdom, men inte alltid. Hur kan man lära sig att leva med sina röster och var kommer de ifrån?

 Varje dag har jag rösthallucinationer. Rösterna mobbar mig, de är elaka. De kan säga håll käften eller det var rätt åt dig. Det berättar Elinor som började höra röster som 16 åring i samband med att hon fick diagnosen schizofreni.  Det är störande och energikrävande, jag blir väldigt trött, berättar hon. Även personer utan psykiatrisk diagnos kan höra röster.  För Elin började det när hon brutit upp efter en lång relation och flyttade till en rum i en ny stad. Hon störde sig på grannarna - som visade sig inte vara hemma. På 80-talet började psykiatriforskarna Marius Romme och Sandra Escher intressera sig för patienter som hörde röster. Tänk om rösthörande kunde vara något positivt, att rösterna kunde hjälpa patienten att må bättre? Gäster i programmet: Lena Flyckt, specialist i allmän psykiatri och forskare vid Karolinska institutet,  Elin Engström, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Nika Söderlund, kurator i psykosvården och doktorand i socialt arbete Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-06-04
Länk till avsnitt

Styrd av tiden

Tiden är något man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Både det faktum att den går men också att vi alla måste samverka kring de tidsramar vi sätter upp.

- Tid är en valuta, en tillgång man har, man ska inte ge bort den för lättvindigt. Pengar kan man alltid få igen men tiden får man aldrig tillbaka. Det menar Victor som intervjuas i programmet. Det är för många en ständig balansgång mellan att fylla sin tid för mycket - och därigenom bli stressad - och att fylla sin tid med så pass mycket saker att livet ändå känns stimulerande i någon mån. Hör om tidscoachen som lär sina klienter att stryka i kalendern, hör om hur en utmätt tid kan höja ens känsla för livskvalitet. Och hur hanterar man en tidsoptimist på jobbet? Gäster i programmet: Bodil Jönsson, fysiker, författare och professor emerita vid Lunds universitet, Peter Strang, professor i Palliativ medicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Stockholms Sjukhem, Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-05-28
Länk till avsnitt

Fast i konspirationen

Att läkemedelsföretag vill sprida smittor genom vaccin eller att AIDS skapades i ett laboratorium. Konspirationsteorierna är många, men vad är det som gör att folk tror på på dem?

Tobbe kallar sig själv konspirationsteoretiker och hans teorier bottnar i en misstro på människor med makt. Att världens ledare skulle iscensätta en alienattack för att svetsa samman jordens befolkning och därigenom öka globaliseringen, är en av de konspirationsteorier som Tobbe tror på. - Stora filmbolag släpper katastroffilmer som ett sätt att förbereda folk. Jag skulle inte bli förvånad om vi blev attackerade av aliens, för det bästa sättet att ena folk är när det kommer ett hot utifrån. För mig är det ganska logiskt, berättar han. En konspirationsteori är en mängd antaganden som bygger på varandra och därigenom skapar en logik. Vår hjärna gillar inte att allt skulle vara en slump utan tycker om att hitta samband mellan a och b. Och hos en konspirationsteoretiker kan enskilda händelser få större logiskt värde än de egentligen har. Gäster i programmet: Pontus Wasling, Hjärnforskare och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Kent Werne, journalist och författare, Jakob Carlander, psykoterapeut och författare. Medverkar gör även Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet samt Jaron Harambam, socialantropolog vid Amsterdams universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-05-21
Länk till avsnitt

Det förbjudna frosseriet

En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd?

  En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé.  - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet. Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex. - För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet. Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-05-14
Länk till avsnitt

Är du ditt jobb?

Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen?

  Tobias Kollin är tredje generationens elektriker. - Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han. Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget. - Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han. Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan vad jobbar du med? kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös? Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-05-07
Länk till avsnitt

Poängen med ånger

Alla handlingar man gör i livet får konsekvenser och ibland kan frågan om man verkligen valde rätt ligga och gnaga. Ånger är en känsla som kan vara svår att skaka av sig, men den fyller en funktion.

  Åsa ångrar att hon stannade kvar på krogen den där kvällen. - Tänk om jag inte gjort det. Då hade fyra år av mitt liv sett annorlunda ut, berättar hon. Zacke ångrar att han inte hörde av sig till sin bror oftare. Nu är det försent. I ett telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna - Vad ångrar du mest? Är det att du aldrig vågade visa att du var kär i den där jobbarkompisen? Ångrar du att du lyssnade på fel person när du valde utbildning eller lät du en chans att bli rik rinna mellan fingrarna? Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Liria Ortiz, psykolog, Katarina Blom, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-30
Länk till avsnitt

Percy bytte liv efter bilkraschen

Den moderna människan längtar efter att klättra i träd, somna under bar himmel och äta sig mätt på det naturen ger. Vad står denna längtan för? Och på vilket sätt kan naturen vara läkande?

  Percys liv i stan höll på att ta knäcken på honom, han drev ett företag och jobbade jämt. - Jag var ständigt stressad, kunde aldrig sitta ner utan att somna, berättar han. En kväll i bilen bakom ratten händer något som får Percy att inse att det inte går längre. Han bryter med sin tidigare livsstil och flyttar ut på landet. Genom närheten till naturen har han återfått lugnet. - Att bara ligga och titta upp i trädkronorna, jag blir lugn i kroppen. Och att veta att jag bara kan gå ut och göra en eld om jag känner för det.   Gäster i programmet: Patrik Grahn, professor vid SLU i Alnarp som forskat om trädgårdsterapi, Eva Sahlin, fil. dr i miljöpsykologi anställd vid Institutet för stressmedicin, Torbjörn Selin, överlevnadsexpert, Ernils Larsson, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-23
Länk till avsnitt

Bära en hemlighet

Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med.

  Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till. - På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon. Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid.  Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner.  - Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden.  Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop.  - Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han. Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-16
Länk till avsnitt

Crowdfunding till cancersjuka barn - räddning eller återvändsgränd?

När den svenska sjukvården har dåliga besked till föräldrar finns det utländska vårdföretag som ger nytt hopp. Hur ska man som förälder till ett cancersjukt barn förhålla sig till dessa alternativ?

  När Kristoffer och Giedre Nordströms dotter Linnéa är 5 år drabbas hon av cancer. En hjärntumör som växer snabbt. Hon behandlas och opereras men det ser mörkt ut, läkarna ger henne 6-9 månader kvar att leva. I Sverige finns ingen mer behandling att ge, överlevnadschanserna är obefintliga. Men föräldrarna vill inte ge upp hoppet utan tar reda på vilka behandlingar som finns utomlands. - Vi satte gränsen att det skulle finnas någon slags evidensbaserad medicin i botten, att det måste vara en behandling byggd på forskning. Men vi har stött på många som försöker sälja på oss behandlingar med allt från magnetsängar till kristallterapi och eteriska oljor. Om du inte har satt någon gräns från början är det väldigt lätt att börja hoppas och tro på även sånt här, berättar Kristoffer Nordström. De hittar en behandling som ges på en klinik i London, problemet är bara att den kostar 70-80 tusen kronor och måste ges varannan vecka. De tar då ett beslut - att starta en crowdfunding kampanj för Linnéa. - Vi kände oss tvungna att starta en insamling, det var det enda alternativet vi hade, berättar Kristoffer Nordström. Hör Kropp & Själ om dilemmat som föräldrar till svårt sjuka barn ställs inför. Vad gör det med föräldrarnas sorg och privatliv att leva publikt under en så svår tid? Kan föräldrarna uppleva krav eller förväntningar från dem som donerat pengar? Och kan trenden med crowdfunding göra att föräldrar känner sig pressade att starta insamlingar för att omgivningen annars ska påpeka att det inte gjort allt? Gäster programmet: Anders Castor, barnonkolog Lunds universitetssjukhus, Ulrika Nylén, sjuksköterska, Eva Cirre, förälder. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-09
Länk till avsnitt

Stoppa en stalker

Samtal mitt i natten, blomsterbud till ditt jobb och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

- Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online.  Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom.  Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte hade något bra svar på varför det blev som det blev. Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam. Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011.  I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka. Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.  Programmet sänds direkt.
2019-04-02
Länk till avsnitt

Känslan av frihet

Att köra cab med vinden i håret, resa bort utan hembiljett. Eller att hoppa av ekorrhjulet, lämna måsten och krävande relationer. Vad är det vi vill åt när vi drömmer om frihet?

Kanske är den totala friheten allra härligast i fantasin, kanske är vi för mycket vanedjur för att kunna hantera en tillvaro helt fri från förpliktelser? Oskar och hans fru bestämde sig för att aldrig mer jobba för att de måste. Steg för steg lyckades de skala ner sin livsstil så att de resten av livet kan leva på besparingar och avkastning. Elisabet upplevde känslan av frihet för första gången som tonåring, när hon bröt sig ur sekten hon vuxit upp i. I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna: Vad innebär frihet för dig och när känner du dig fri? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare, Oskar Lindberg, ekonom och författare, Per Johnsson, lektor i psykologi, Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-26
Länk till avsnitt

Upp och hoppa eller vila dig sjuk

Rapport efter rapport larmar om att vi rör på oss för lite, stillasittandet har blivit en folksjukdom. Men hur vänder man utvecklingen och vem bär ansvaret?

  Kropp & Själ har undersökt vad som görs för att undvika att vi vilar oss sjuka. En invånare i staden Sheffield i England är aktiv 30 min i veckan. Myndigheterna såg hur allt fler drabbades av övervikt, depression och diabetes. För att vända trenden har de nu tillsammans med branschorganisationer startat Move more plan - en hälsosatsning med målet att Sheffield ska bli den mest aktiva staden i England 2020. Appar som mäter rörelse, utbyggda lekparker och event där barnen hoppar hage ska få invånarna att femdubbla sin aktiva tid till 150 min i veckan.  Mogaskolan i Svenljunga är en av de skolor som den senaste tiden lagt in pulsträning på schemat. Träningen sägs höja elevernas betyg i matte, men metoden har kritiserats från fler håll för att inte ha vetenskaplig grund.  Men vilken väg är rätt att gå och hur får man människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag? Gäster i programmet: Daniel Berglind, forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet, Örjan Ekblom, docent i fysiologi vid Gymnastik och idrottshögskolan, Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet, Anna Jansson, enhetschef Folkhälsomyndigheten.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-19
Länk till avsnitt

Sköldkörteln - misstro mot sjukvården och patienter som självmedicinerar

Pernilla har inte varit hos doktorn på fyra år. Hon äter starka mediciner som hon doserar och införskaffar på eget bevåg. Hon litar mer på självlärda profiler på nätet än på vården.

  Nästan en halv miljon människor har diagnostiserats med underfunktion i sköldkörteln och får någon typ av medicin för det. En farlig överdiagnostisering säger läkare. En stor okunskap inom vården säger patienterna.  Kropp & Själ granskar klyftan mellan den svenska sjukvården och patienter som känner sig utelämnade åt att självmedicinera.  Misstron mot läkare, endokrinologer och vårdcentraler är stor. På forum på nätet samlas patienterna och ger varandra råd om hur de ska tolka sina provsvar och självmedicinera. På löpsedlarna kallas det för en dold kvinnosjukdom, hypotyreos.  Underfunktion i sköldkörteln är vanlig hos medelålders kvinnor och symptom som trötthet, viktuppgång och koncentrationssvårigheter är vanliga.  Gäster i programmet: Jan Calissendorff, överläkare och endokrinolog Karolinska universitetssjukhuset, Kerstin Brismar, professor och endokrinolog Karolinska institutet  Elin Maria Bergsten, utredare på läkemedelsverket. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-12
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.