Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Kropp & Själ

Kropp & Själ

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/kroppsjal

Avsnitt

Det förbjudna frosseriet

En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd?

  En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé.  - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet. Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex. - För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet. Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-05-14
Länk till avsnitt

Är du ditt jobb?

Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen?

  Tobias Kollin är tredje generationens elektriker. - Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han. Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget. - Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han. Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan vad jobbar du med? kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös? Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-05-07
Länk till avsnitt

Poängen med ånger

Alla handlingar man gör i livet får konsekvenser och ibland kan frågan om man verkligen valde rätt ligga och gnaga. Ånger är en känsla som kan vara svår att skaka av sig, men den fyller en funktion.

  Åsa ångrar att hon stannade kvar på krogen den där kvällen. - Tänk om jag inte gjort det. Då hade fyra år av mitt liv sett annorlunda ut, berättar hon. Zacke ångrar att han inte hörde av sig till sin bror oftare. Nu är det försent. I ett telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna - Vad ångrar du mest? Är det att du aldrig vågade visa att du var kär i den där jobbarkompisen? Ångrar du att du lyssnade på fel person när du valde utbildning eller lät du en chans att bli rik rinna mellan fingrarna? Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Liria Ortiz, psykolog, Katarina Blom, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-30
Länk till avsnitt

Ett med naturen

Den moderna människan längtar efter att klättra i träd, somna under bar himmel och äta sig mätt på det naturen ger. Vad står denna längtan för? Och på vilket sätt kan naturen vara läkande?

  Percys liv i stan höll på att ta knäcken på honom, han drev ett företag och jobbade jämt. - Jag var ständigt stressad, kunde aldrig sitta ner utan att somna, berättar han. En kväll i bilen bakom ratten händer något som får Percy att inse att det inte går längre. Han bryter med sin tidigare livsstil och flyttar ut på landet. Genom närheten till naturen har han återfått lugnet. - Att bara ligga och titta upp i trädkronorna, jag blir lugn i kroppen. Och att veta att jag bara kan gå ut och göra en eld om jag känner för det.   Gäster i programmet: Patrik Grahn, professor vid SLU i Alnarp som forskat om trädgårdsterapi, Eva Sahlin, fil. dr i miljöpsykologi anställd vid Institutet för stressmedicin, Torbjörn Selin, överlevnadsexpert, Ernils Larsson, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-23
Länk till avsnitt

Bära en hemlighet

Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med.

  Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till. - På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon. Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid.  Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner.  - Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden.  Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop.  - Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han. Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-16
Länk till avsnitt

Crowdfunding till cancersjuka barn - räddning eller återvändsgränd?

När den svenska sjukvården har dåliga besked till föräldrar finns det utländska vårdföretag som ger nytt hopp. Hur ska man som förälder till ett cancersjukt barn förhålla sig till dessa alternativ?

  När Kristoffer och Giedre Nordströms dotter Linnéa är 5 år drabbas hon av cancer. En hjärntumör som växer snabbt. Hon behandlas och opereras men det ser mörkt ut, läkarna ger henne 6-9 månader kvar att leva. I Sverige finns ingen mer behandling att ge, överlevnadschanserna är obefintliga. Men föräldrarna vill inte ge upp hoppet utan tar reda på vilka behandlingar som finns utomlands. - Vi satte gränsen att det skulle finnas någon slags evidensbaserad medicin i botten, att det måste vara en behandling byggd på forskning. Men vi har stött på många som försöker sälja på oss behandlingar med allt från magnetsängar till kristallterapi och eteriska oljor. Om du inte har satt någon gräns från början är det väldigt lätt att börja hoppas och tro på även sånt här, berättar Kristoffer Nordström. De hittar en behandling som ges på en klinik i London, problemet är bara att den kostar 70-80 tusen kronor och måste ges varannan vecka. De tar då ett beslut - att starta en crowdfunding kampanj för Linnéa. - Vi kände oss tvungna att starta en insamling, det var det enda alternativet vi hade, berättar Kristoffer Nordström. Hör Kropp & Själ om dilemmat som föräldrar till svårt sjuka barn ställs inför. Vad gör det med föräldrarnas sorg och privatliv att leva publikt under en så svår tid? Kan föräldrarna uppleva krav eller förväntningar från dem som donerat pengar? Och kan trenden med crowdfunding göra att föräldrar känner sig pressade att starta insamlingar för att omgivningen annars ska påpeka att det inte gjort allt? Gäster programmet: Anders Castor, barnonkolog Lunds universitetssjukhus, Ulrika Nylén, sjuksköterska, Eva Cirre, förälder. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-04-09
Länk till avsnitt

Stoppa en stalker

Samtal mitt i natten, blomsterbud till ditt jobb och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

- Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online.  Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom.  Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte hade något bra svar på varför det blev som det blev. Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam. Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011.  I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka. Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.  Programmet sänds direkt.
2019-04-02
Länk till avsnitt

Känslan av frihet

Att köra cab med vinden i håret, resa bort utan hembiljett. Eller att hoppa av ekorrhjulet, lämna måsten och krävande relationer. Vad är det vi vill åt när vi drömmer om frihet?

Kanske är den totala friheten allra härligast i fantasin, kanske är vi för mycket vanedjur för att kunna hantera en tillvaro helt fri från förpliktelser? Oskar och hans fru bestämde sig för att aldrig mer jobba för att de måste. Steg för steg lyckades de skala ner sin livsstil så att de resten av livet kan leva på besparingar och avkastning. Elisabet upplevde känslan av frihet för första gången som tonåring, när hon bröt sig ur sekten hon vuxit upp i. I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna: Vad innebär frihet för dig och när känner du dig fri? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare, Oskar Lindberg, ekonom och författare, Per Johnsson, lektor i psykologi, Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-26
Länk till avsnitt

Upp och hoppa eller vila dig sjuk

Rapport efter rapport larmar om att vi rör på oss för lite, stillasittandet har blivit en folksjukdom. Men hur vänder man utvecklingen och vem bär ansvaret?

  Kropp & Själ har undersökt vad som görs för att undvika att vi vilar oss sjuka. En invånare i staden Sheffield i England är aktiv 30 min i veckan. Myndigheterna såg hur allt fler drabbades av övervikt, depression och diabetes. För att vända trenden har de nu tillsammans med branschorganisationer startat Move more plan - en hälsosatsning med målet att Sheffield ska bli den mest aktiva staden i England 2020. Appar som mäter rörelse, utbyggda lekparker och event där barnen hoppar hage ska få invånarna att femdubbla sin aktiva tid till 150 min i veckan.  Mogaskolan i Svenljunga är en av de skolor som den senaste tiden lagt in pulsträning på schemat. Träningen sägs höja elevernas betyg i matte, men metoden har kritiserats från fler håll för att inte ha vetenskaplig grund.  Men vilken väg är rätt att gå och hur får man människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag? Gäster i programmet: Daniel Berglind, forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet, Örjan Ekblom, docent i fysiologi vid Gymnastik och idrottshögskolan, Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet, Anna Jansson, enhetschef Folkhälsomyndigheten.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-19
Länk till avsnitt

Sköldkörteln - misstro mot sjukvården och patienter som självmedicinerar

Pernilla har inte varit hos doktorn på fyra år. Hon äter starka mediciner som hon doserar och införskaffar på eget bevåg. Hon litar mer på självlärda profiler på nätet än på vården.

  Nästan en halv miljon människor har diagnostiserats med underfunktion i sköldkörteln och får någon typ av medicin för det. En farlig överdiagnostisering säger läkare. En stor okunskap inom vården säger patienterna.  Kropp & Själ granskar klyftan mellan den svenska sjukvården och patienter som känner sig utelämnade åt att självmedicinera.  Misstron mot läkare, endokrinologer och vårdcentraler är stor. På forum på nätet samlas patienterna och ger varandra råd om hur de ska tolka sina provsvar och självmedicinera. På löpsedlarna kallas det för en dold kvinnosjukdom, hypotyreos.  Underfunktion i sköldkörteln är vanlig hos medelålders kvinnor och symptom som trötthet, viktuppgång och koncentrationssvårigheter är vanliga.  Gäster i programmet: Jan Calissendorff, överläkare och endokrinolog Karolinska universitetssjukhuset, Kerstin Brismar, professor och endokrinolog Karolinska institutet  Elin Maria Bergsten, utredare på läkemedelsverket. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-12
Länk till avsnitt

Från perfekt till hållbar

Den riktigt ambitiöse nöjer sig inte förrän perfektionen är uppnådd, men vad händer när strävan efter det perfekta breder ut sig på allt fler områden i livet? När allt måste vara fläckfritt? 

  I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; när visar sig perfektionisten i dig? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Gäster i programmet: Irena Makower, psykolog och Alexander Rozental, psykolog och forskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-03-05
Länk till avsnitt

Sund med hund

Vad kan vi lära om oss själva genom att vara med hundar och är det sunt att umgås med någon som alltid ska göra som man säger?

  Människan och hunden har levt sida vid sida i tusentals år. Genom åren har hunden formats efter våra behov och önskemål. Den har skyddat oss, vallat vår boskap, hjälpt oss jaga och hållit oss sällskap. De senaste decennierna har det också blivit allt mer vanligt att hunden används inom vården. Assistanshundar utbildas för att hjälpa till med allt från att ge lugn och trygghet och skapa rutiner för personer med psykisk ohälsa, till att hjälpa personer med epilepsi, läsa av och varna dem så långt som 40 min innan de får ett anfall. I USA har är det vanligt att man förser psykiskt traumatiserade krigsveteraner med speciellt tränade hundar. Många veteraner med PTSD kan ha svårt att röra sig ute bland folk av rädsla för att drabbas av ångestattacker och då kan hunden finnas där som ett stöd. Den kan också väcka sin ägare ur hemska mardrömmar. Gäster i programmet: Åsa Nilsonne, psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-02-26
Länk till avsnitt

Förälder till missbrukare

Att ens barn börjar med droger är många föräldrars mardröm. De som hamnat där vittnar om en tillvaro fylld av oro, maktlöshet, skuld och skam.

  Kan man som förälder rädda sitt barn ur ett beroende och hur gör man för att orka? Sätta hårt mot hårt eller ge upp sitt eget liv och aldrig släppa barnet med blicken? Johans son började missbruka som 16-åring. - Han brukade ta med sig sin vattenflaska och sittdyna och försvinna ut i parken. Jag visste inte vad jag skulle göra, alla gav olika motstridiga råd. Skuldkänslorna gjorde att jag tyvärr bara vände bort blicken. Jag var otillräcklig och det är en sorg.  Föräldrar till missbrukare är en utsatt grupp som behöver stöd, menar forskare inom området. Oron för barnet påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och sjukskrivning är vanligt. Det riskerar även att utsättas för hot och brott. Gäster i programmet: Torkel Richert, drogforskare Malmö universitet, Margareta Nyström, Föräldraföreningen mot narkotika, Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-02-19
Länk till avsnitt

Klimatångest

En malande oro för isar som smälter, översvämningar och skogsbränder. Vad ska vi göra med klimatångesten och varför är klimathotet så lätt att förneka? 

  Dagligen kan vi se, höra och läsa om hur vi människor håller på att förstöra planeten. Hälften av befolkningen oroar sig för klimatet minst en gång i veckan. Samtidigt kan ett hot så stort som det mot klimatet vara svårt att ta in och det är lätt att man känner sig liten och maktlös.  Vilka psykologiska mekanismer påverkar hur vi förhåller oss till klimathotet? Hur gör man för att förvandla sin klimatångest till något konstruktivt, något som faktiskt hjälper jorden? Och hur lever man miljövänligt utan att det känns som man måste offra allt som är bekvämt och njutbart? Gäster i programmet: Kali Andersson, psykolog specialiserad på klimatångest, Misse Wester, doktor i psykologi och gästprofessor vid Lunds universitet, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-02-12
Länk till avsnitt

Sex som självskada

Jonathan är bara 13 år när han för första gången blir våldtagen och inleder ett flera år långt självskadebeteende. I likhet med att skära sig kan sex också användas för att skada sig själv.

  Jonathan berättar inte för någon om våldtäkten och det blir starten  på en lång nedåtgående spiral. För att dämpa sin ångest och straffa sig själv söker han upp andra män som vill utnyttja honom.  - Man blir som en docka som kastas runt. Min inställning till männen var Använd mig för att behaga dig så blir jag nöjd, berättar Jonathan. Övergreppen lindrar självhatet i stunden men för varje dag mår han allt sämre. Trots det är det svårt att sluta, männen ger honom bekräftelse. Ungdomar som skadar sig genom att sälja sex eller ha sex mot sin vilja är en grupp som uppmärksammas i en ny avhandling från Linköpings universitet.  Forskarna har sett att sex som självskada kan användas som ett sätt att reglera ångest. Funktionen var jämförbar med att skära eller bränna sig och ungefär en tjej i varje klass i tredje året på gymnasiet har använt sex för att avsiktligt skada sig själv, visar avhandlingen. Att se det som just ett självskadebeteende skulle kunna göra det lättare att ge den här gruppen adekvat vård menar forskarna. Men samtidigt måste man vara försiktig så att inte skulden för övergrepp läggs på den som utsatts för dem. Gäster i studion: Cecilia Fredlund, forskare Linköpings universitet, Gabriella Kärnekull Wolfe från uppropet #intedinhora, Malin Andersson, socialsekreterare/uppsökare Mikamottagningen samt Åsa Haggren, barnmorska Mikamottagningen. Programledare är Stina Näslund   Hit kan du vända dig om du behöver stöd: Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60.  Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06. Bris - barnens rätt i samhället 116 111
2019-02-05
Länk till avsnitt

Det bästa rådet

Rätt råd vid rätt tillfälle kan vara livsavgörande. Men har man otur kan det landa väldigt fel. Det är en konst att ge råd. Hur ger man råd i rätt tid och på ett bra sätt?

  Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer frågan till lyssnarna: Vilket är det bästa råd du fått och vad ledde det till? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Idag vänder vi oss gärna till professionella för att få rådgivning. I informationsbruset kan det kännas tryggast att ringa en sjuksköterska och fråga hur du bäst får ut stickan ur barnets fot. Och har du fastnat i en livssituation som inte känns helt optimal kan det kännas lättare att ta hjälp av en utbildad psykolog än att prata med vännerna. Samtidigt växer en kultur fram på nätet där vi gärna tar råd från totala främlingar. I grupper på sociala medier kan du när som helst på dygnet dryfta din oro om allt från barnuppfostran och sjukdomar till relationer och kost. Och få råd från andra gruppmedlemmear om hur du ska tänka och agera. Vad ligger bakom vår önskan om att dela vår osäkerhet med främlingar? Är det en ny form av solidaritet som växer fram? Eller handlar det om att vi i en tid när det går att få svar på allt inte längre står ut med ovissheten? Har vi tappat tron på vår egen förmåga att göra det rätta?  Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och Sebastian Rehnman, filosofisk praktiker. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-01-29
Länk till avsnitt

Skapa ditt eftermäle

En plats i historieböckerna, ett nytt läkemedel eller en gata uppkallad efter dig? Eller räcker det kanske med att dina barn fortsätter laga din lasagne. Vilka spår vill du ha lämnat när du dör?

  Att ens liv här på jorden ska ha betytt något vill väl de flesta. Men hur ska man förhålla sig till den bild ens efterlevande kommer ha av en? Gunilla Sternelius har ett starkt behov av att berätta om sin uppväxt med en alkoholiserad bror. Som ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter till andra har hon börjat skriva på en bok. För Emmy Lundberg blev funderingarna över hennes eftermäle verklighet när hon fick veta att hon hade en hjärntumör och ett år kvar att leva. Hon skrev sitt begravningstal, sa adjö till sina vänner och planerade hur hon ville begravas intill ett äppelträd. Och så skrev hon en lista på saker hon ville ha gjort innan hon dog. När vi går bort vill vi att livet ska kännas fullbordat. Det menar Peter Strang  som är professor i palliativ vård och som träffat många människor på deras dödsbädd. Spåren av dem som lämnat och deras efterlevandes sorg har blivit allt synligare på internet. På sociala medier får vi då och då ta emot tragiska dödsbesked och det händer att vi får påminnelser om att gratta någon på födelsedagen - trots att det var flera år sen hen gick bort.  Vad fyller den publika sorgen för funktion och vad kan de få för konsekvenser att människor finns kvar i dessa forum efter sin bortgång?  Gäster i programmet: Peter Strang, författare, överläkare och professor, vid Karolinska Institutet, Palliativt kunskapscentrum och Stockholms sjukhem samt Amanda Lagerqvist, medieforskare vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-01-22
Länk till avsnitt

Magic Johnson ? basketlegenden som förändrade synen på HIV

Med sina 206 cm och sin kreativa spelstil tog han hela USA:s basketvärld med storm. Vem är han, basketlegenden Magic Johnson? Och hur gick det till när han värvades av en liten klubb i Borås?

På toppen av sin karriär går basketligan NBA´s sjtärnspelare Magic ut och berättar att han fått HIV. Under en känsloladdad presskonferens berättar han att han nu ska gå i förtidspension och bli en talesperson för säkert sex. Men bara ett år senare är han tillbaka på plan.  I USA är basket lika med underhållning och matcherna är en show. Det finns en kultur av att spelare är engagerade politiskt för sociala orättvisor, något som de ibland också fått kritik för.  En av Sveriges största baskettalanger heter Elijah Clarance, Kropp & Själ har pratat med 20-åringen från Nydala som siktar mot NBA. Gäster i programmet: Charles Barton, baskettränare, Malin Wahlberg, journalist Sportbladet, Dan Wiorek, utbildningsledare tränarprogrammet GIH. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2019-01-15
Länk till avsnitt

En generation utan föräldrar

REPRIS FRÅN HÖSTEN 2018 Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar?

  Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg. 15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar.  - Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat. Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma. Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv. - Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem.  När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige. - Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt. - Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han. Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism. Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2019-01-08
Länk till avsnitt

Årskrönika 2018

Under det gångna året har det blivit tydligt att hälsa är en samhällsfråga. Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt.

Hur ska vården organiseras för att ge bästa resultat, hur stor del av budgeten kan läggas på behandlingar som bara berör få patienter och vem får vara sjukskriven? Hör om läkarna på Gröndals vårdcentral som fick nog. Försäkringskassan ifrågasatte deras bedömningar och de fick ägna sin arbetstid åt att pilla med formuleringar i sjukintyg istället för att stödja patienter i att bli friska. Spetspatienter  brukar de kallas, de patienter med kroniska sjukdomar som blir större experter på sin sjukdom än sin läkare. I april berättade vi om spetsanhöriga och intervjuade Johan som helt utan tillstånd från vården tog saken i egna händer när dottern drabbades av diabetes.  Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande på en stor mängd flickor i vissa delar av världen och man tror att det finns minst 38.0000 könsstympadekvinnor i Sverige. Många lever i tysthet med stora besvär och smärta till följd av ingreppet. Vilken hjälp finns att få och hur ska vården hitta dem som vill ha hjälp men inte vet hur? Vilka strömningar kommer vi sen inom hälsoområdet nästa år? Omvärldsbevakaren Ida Hult berättar om vilka trender vi kommer se inom träning, kost och hälsa. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Vi på redaktionen önskar alla våra lyssnare ett gott nytt år!
2018-12-27
Länk till avsnitt

Förlåta en otrohet

Otrohet kan se ut på många olika sätt och förvånansvärt sällan beror den på att man faktiskt är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela tillvaron krossad när otroheten avslöjas.

  Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast  - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt. Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan? Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt.  I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema.  Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-12-25
Länk till avsnitt

Får man bli förbannad?

Arga blir väl de flesta av oss lite då och då. En orättvis chef, en nonchalant servitör eller en vän som alltid ställer in i sista stund. Men när är det okej att agera på känslan och visa sin ilska?

  Vi fascineras av arga tv-kockar och älskar när folk bråkar och tappar kontrollen över sitt humör på film och tv. Men vad har ilskan för status i vår egen vardag?  Det anses bättre att kunna lösa en konflikt i lugn och sansad ton än att ställa sig upp och skrika. Vad händer med ilskan när den inte får komma ut? Och är det verkligen bara av ondo att visa sin ilska? Programmet är ett direktsänt telefonväkteri, slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Amira Hentati, psykolog, Kristin Öster, psykolog, Martin Lazar, polis. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-12-18
Länk till avsnitt

Livet efter cancern

Vad händer med en människa som överlevt cancer, när behandlingen är klar och det vanliga livet förväntas börja igen?

  Carina fick bröstcancer. Men när behandlingen var över uteblev känslan av tacksamhet över att ha överlevt. När du är frisk i alla andras ögon, det är då det verkliga jobbet börjar för dig själv. Det är först då du själv hamnar i det, innan har du skygglapparna på för att kunna ta dig igenom det hela, det berättar hon.  Att komma tillbaka efter en cancersjukdom kan ta tid. Förutom fysiska men efter sjukdomen och behandlingen kan man behöva bearbeta det man varit med om. Skam- och skuldkänslor över att ha överlevt kan komma och en del behöver omdefiniera sig själva och sitt liv. I och med att fler överlever cancer idag har den här gruppen av före detta patienter vuxit. Vilka behov av rehabilitering finns och vilket ansvar har sjukvården? Säkert har du hört om någon som vunnit kampen mot cancern. Eller som förlorade striden. Cancersjukdomen är omgärdad av krigsmetaforer. Vilken betydelse har språket kring cancer för hur man upplever sjukdomen? Gäster i programmet: Maria Hellbom, psykolog och verksamhetschef Centrum för cancerrehabilitering Stockholm, Yvonne Brandberg, psykolog och professor i vårdvetenskap Karolinska institutet, Maria Olsson, specialistsjuksköterska disputerad i pediatrik Sahlgrenska akademien. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2018-12-11
Länk till avsnitt

Förälder på nytt sätt del 2 ? föräldrarollen under lupp

Vad säger vår samtid om hur en förälder ska vara? I andra delen av vår serie om föräldraskapet tittar vi närmare på föräldrarollens utveckling och vilka ideal som råder.

  I dag lever vi med föreställningen att det är upp till varje förälder att forma det barn den vill ha. Barnet blir en produkt av förälderns känslomässiga och praktiska investeringar. Men hur är man förälder på rätt sätt, hur ser normen för den goda föräldern ut idag? Vår reporter Ninos Chamoun testar livet som pappa och förvånas över vilka föreställningar han har om föräldrarollen. Att föräldrarna ska ha en trygg och stabil kärleksrelation till varandra kan vara avgörande för om de blir godkända som adoptivföräldrar. Vi tittar närmare på de utredande samtal som socialtjänsten håller med dem som ansökt om att bli adoptivföräldrar. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola, Anna Bennich, psykolog, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2018-12-04
Länk till avsnitt

Förälder på nytt sätt del 1 ? Flerföräldraskap

Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? I första delen av vår serie om föräldraskap tittar Kropp & Själ närmare på Flerföräldraskapet.

  Det handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop, utanför en romantisk relation, och delar på föräldraansvaret.  Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. De har nu bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har  de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse? Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara. Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster.  Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid?  Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2018-11-27
Länk till avsnitt

Biologin bakom övervikt

Vissa tycks kunna äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt medan andra får kämpa för att mota tillbaka varje extra kilo. Varför är det så?

  Devisen kalorier in - kalorier ut stämmer inte. För att förstå varför vissa går lätt upp i vikt och andra inte behöver man blicka inåt. Forskning visar att det kan vara din kropps förmåga att omsätta och lagra fett som spelar roll för om du är överviktig eller inte. Vi föds med olika förutsättningar för att lagra fett efter efter 20-årsåldern kan man inte minska sitt antal fettceller. Stress och sömnbrist är också en faktor som påverkar hur lätt vi har för att gå upp i vikt.  Att späka sig är ingen bra idé, man måste jobba med sin kropp och inte mot den om. Det menar Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan. Gäster i programmet: Kerstin Brismar Professor i diabetesforskning Karolinska institutet, Erik Hemmingsson, docent Gymnastik- och idrottshögskolan, Jonathan Cedernäs, läkare och forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-11-20
Länk till avsnitt

Träna upp skelettet

Hur tränar man för att få ett starkt skelett? Frågan är viktig eftersom benskörhet är en av våra stora folksjukdomar och innebär ett stort lidande genom brutna ben och sjukhusinläggningar.

Var tredje 70-årig kvinna är benskör, men nedbrytningen av skelettet börjar redan i 25-årsåldern. Att gå ut och promenera är inte tillräckligt för att stärka skelettet, menar Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Dalarna. Han förespråkar tyngre och mer explosiv träning. Han visar hur du enkelt kan få in träningen i vardagen. En ny träningsmetod, där förespråkarna påstår att man genom att lyfta flera gånger sin egen kroppsvikt på deras maskiner, kan förbättra sin bentäthet, har nyligen gjort intåg i Sverige. Men håller metoden verkligen vad den lovar?
2018-11-13
Länk till avsnitt

Prestationens pris

Han fick anbud från internationella klubbar och sågs som en av svensk handbolls stora stjärnor. Albin Tingsvall hade uppnått alla sina mål, men kände ingen tillfredsställelse. De höga kraven på prestation satte stopp för karriären.

Elitidrottaren ses som en stark person som klarar precis vad som helst, det gör att det finns en högre tröskel för att söka hjälp för psykiska problem, berättar Göran Kentää, idrottspsykolog och initiativtagare till en mottagning som tar emot elitidrottare med psykisk ohälsa. Om medaljens baksida och den tomhet som kan komma på toppen. I studion även: Anna Funke, beteendevetare med fokus på prestationsbaserad självkänsla och Sanna Kallur, före detta häcklöpare.
2018-11-06
Länk till avsnitt

Nudging ? en knuff i rätt rikning

För att få människor att sikta bättre i en holländsk pissoar, klistrades bilder av flugor upp på strategiskt utvalda platser i porslinsskålen. Det är bara ett exempel på hur man genom så kallad nudging kan påverka våra beteenden.

Att nudga någon, att knuffa den i rätt riktning, är ett hett spår inom psykologin just nu. Genom små medel försöker man påverka människors beteenden i positiv riktning. Men metoden ställer också frågor om vad som egentligen är "rätt" beteende och vad som skiljer nudging från manipulation. I ett experiment undersöker Kropp & Själs reporter Clara Lowden om hon kan påverka människors benägenhet att kasta skräp i en papperskorg, genom att tejpa upp fotsteg på marken. I studion: Niklas Laninge, psykolog, Ida Lemoine, beteendelabbet, Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet i Stockholm och Katharina Pauli, föreläsare och initativtagare till Nudging Sweden.
2018-10-30
Länk till avsnitt

Barn som trotsar

Många föräldrar upplever att deras barn ändrar personlighet över en natt och säger nej till allt. Det brukar heta att trotsåldern infaller vid två till tre års ålder. Men är det i själva verket föräldrarna som trotsar mot barnets utveckling?

Är det dags att omvärdera synen på trotsåldern och se den som en naturlig självständighetsfas? Oavsett vad man vill kalla det, kan det vara frustrerande när ett barn lägger sig på golvet i mataffären och skriker. Vill du har råd och tips om vad du ska göra i en sådan situation? Undrar du över vad det egentligen är som händer i hjärnan när barnens egen vilja formas? Eller har du en fråga om hur man sätter gränser? Mejla oss på kropp@sverigesradio.se så kan du få svar i tisdagens direktsändning av våra experter, barnpsykologen och forskaren Malin Bergström och Gustaf Gredbäck, professor i utvecklingspsykologi.
2018-10-23
Länk till avsnitt

Hopp för könsstympade

Khadra Seerar Westerberg såg fram emot sin könsstympning, men det blev inte alls som hon hade tänkt sig.

Hon minns inte smärtan, men skriken från de andra flickorna som könsstympades samma dag som hon, glömmer hon aldrig. Socialstyrelsen har uppskattat att det finns 38 000 könsstympade kvinnor i Sverige, men mörkertalet kan vara stort och ännu fler riskerar att bli utsättas.  I ett unikt projekt arbetar plastikkirurgen Hannes Sigurjohnsson, på Karolinska sjukhuset, med att återskapa klitoris hos kvinnor som har blivit könsstympade. Förhoppningen är att ingreppet ska ge minskad smärta och mer känsel. I studion: Bita Eshraghi gynekolog Amelmottagningen, Södersjukhuset, Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig inom könsstympning, Länsstyrelsen i Östergötland, Amina Ali Mohammad, skolsköterska Sandeklevsskolan och Elisabeth Ubbe, barnmorska och författare. I programmet sägs att Amelmottagningen på Södersjukhuset, som riktar sig till kvinnor med erfarenhet av könsstympning, är den enda i sitt slag, men det finns även en mottagning på Angereds närsjukhus i Göteborg.
2018-10-16
Länk till avsnitt

Bli en finsmakare

För en del är mat något man slänger i sig i farten, för andra är det ett stort intresse. Våra gener påverkar hur maten smakar, men det går att träna upp sitt smaksinne.

Det räcker med att bli magsjuk av en maträtt en enda gång för att aldrig mer vilja äta den igen. Vårt smaksinne ska skydda oss från att bli sjuka av mat, men det ska också hjälpa oss att äta det som är bra för oss. Reporter Stina Näslund vill kräkas så fort hon känner lukten av fiskbullar, kan hon övervinna sin fobi? I studion: Johan Lundström, Karolinska Institutet, Malin Sandström, medförfattare till boken Matmolekyler och Johan Swahn, forskare vid Örebro universitet.
2018-10-09
Länk till avsnitt

Optimeringsrevolten

Efter en tid då allt ska optimeras - oavsett om det handlar om träning, jobb eller relationer - börjar nu en motrörelse ta form.

  Vad händer när man inte längre kan se skillnad på vad man vill göra och vad man kan göra? Och hur ser livet ut bortom optimeringshetsen som får dig att träna för triathlon, gå i förebyggande parterapi och sova exakt så lite som krävs för att du ändå ska fungera? Programmet är inspelat på Bokmässan i Göteborg 2018.  Gäster är Jonna Bornemark, docent i filosofi, Bella Linde, författare och journalist, Kristoffer Pettersson, psykolog, Alfred Ruth, författare, Heidi Hakala, journalist och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.   Böcker som nämns i programmet är: Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde av Jonna Bornemark, Fermis Filter av Alfred Ruth, Odla ditt lagomliv av Bella Linde, Bara lite till av Heidi Hakula, I befintligt skick: Att ta sig själv på allvar av Katja Lindert Bergsten och Kristoffer Pettersson, Och bilen går bra? av Niklas Källner, Gå vidare är silver - älta är guld av Tina Mannegren och Amanda Kallin.
2018-10-02
Länk till avsnitt

En generation utan föräldrar

Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar? Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg.

  15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar.  - Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat. Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma. Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv. - Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem.  När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige. - Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt. - Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han. Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism. Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-09-25
Länk till avsnitt

Inte bara en hjärnskakning

Medvetenheten om att en hjärnskakning kan få stora konsekvenser har ökat bland forskare och läkare.

  Det är inte alltid symptomen märks direkt och nu efterfrågas tydligare riktlinjer, både för hur man ställer diagnos och för hur man följer upp de här patienterna.  Hjärnskakning är en av de vanligaste orsakerna till att barn söker akutvård.  När Rocky var 9 år föll hon i en trappa och fick en hjärnskakning. I början var det svårt för omgivningen att förstå hur pass illa skadad hon blivit. Rockys arbetsminne var påverkat och det var svårt att koncentrera sig i ett stimmigt klassrum.  - Jag hade sommarlov så jag märkte inte av det först. Men när terminen började hamnade läxböckerna på hög.  Inom hockey är hjärnskakningar ett stort problem. Det är viktigt att en spelare inte återgår i spel innan hjärnskakningen läkt ut för skulle den drabbas igen kan det få stora konsekvenser. Hockeyspelaren Jakob Lilja har haft två hjärnskakningar inom loppet av fyra år.  - Man får lite tacklingar ibland som träffar huvudet, det är sånt som händer. När man spelar hinner man inte tänka på skaderisken. Forskare vid Sahlgrenska akademien undersöker om man genom ett blodprov skulle kunna se när en hjärnskakning läkt ut och en spelare är redo att återgå i spel.   Gäster i programmet: Catharina Nygren Deboussard, överläkare, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus, Yelverton Tegner, professor i idrottsmedicin, Catherine Aaro Jonsson, neuropsykolog.   Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
2018-09-18
Länk till avsnitt

Att vara anhörig

När ens närmaste behöver en som mest, när sjukdom och olycka drabbar då ställer man ju upp. Men om hela livet ställs på spel, var går gränsen för vad en anhörig måste offra? 

Sin egen frihet, framtid, karriär? Kanske möjligheten att få barn?  Den anhörige tampas ofta men känslor av otillräcklighet och skuld säger Lars Björklund som arbetar som kaplan vid Sigtunastiftelsen och möter många anhöriga i sitt arbete. Man vill vara en god människa men är samtidigt väldigt trött på den som är sjuk, berättar han. Linas uppväxt präglades av storasysterns psykiska sjukdom.  - Jag försökte att inte ta någon plats i familjen, hålla mig hel och ren för att inte störa. Jag har också haft dåligt samvete, varför är hon sjuk och inte jag. Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, samt Lars Björklund, kaplan Sigtunastiftelsen och f.d sjukhuspräst. I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från dig som tvingats fatta svåra beslut som anhörig. Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Det går också bra att maila oss på kropp@sverigesradio.se  Hit kan du vända dig om du behöver stöd: Anhöriglinjen är en nationell stödtelefon. 0200-239 500 anhoriglinjen@anhorigasriksforbund.se   Anhörigstöd i din kommun: https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Funktionsnedsattningsll/Anhorigstod/Anhorigstod/ Nationellt kompetenscentrum anhöriga: http://www.anhoriga.se Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60.  Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06.
2018-09-11
Länk till avsnitt

Vägen till närhet

Att känna sig nära sin partner och sina vänner är något som de flesta vill. Men det kommer inte alltid automatiskt. Hur ser vägen till närhet ut?

  Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver det som en dans med små, små steg. Att ömsesidigt ge lite grann i taget, inte allt på en gång. Det gäller både i kärleks- och vänskaprelationer. Men ofta står rädslan för att visa sig sårbar i vägen. Och ibland behöver man slipa på kommunikationen. - I 30 år har jag försökt förklara vad jag behöver. Men Stefan har bara himlat med ögonen. Nu har jag lärt mig uttrycka mina känslor på ett sätt som gör att han inte uppfattar det som hotfullt. Det berättar Graciela, som tillsammans med sin man deltagit i en studie på nätet där par fått kartlägga sina svårigheter och bland annat öva på att kommunicera. Kanske har en viss nervbana ett finger med i spelet när det kommer till varför vi mår bra av att ha vänner, det menar den amerikanska psykiatrikern Amy Banks. Genom att träna upp den nervbanan kan vi bli bättre på att komma människor nära, säger hon. Gäster i programmet: Anna Bennich Karlstedt, psykolog, Billy Larsson, psykolog, Per Carlbring, professor i psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.   Böcker som nämndes i dagens program:  Närmare Varandra, 9 veckor till en starkare parrelation av M Burman, A-K Norlander, P Carlbring, G Andersson (Natur & Kultur förlag) Att älska en vuxen människa: Användbara tankar och färdigheter av Billy Larsson (Vulkan förlag) "Wired to Connect" av Amy Banks   Detta är de 36 frågorna som vi talade om i programmet: 1. Om du fick välja en person i världen att bjuda på middag, vem skulle du välja?  2. Skulle du vilja vara känd? På vilket sätt?  3. Repeterar du någonsin vad du ska säga innan ett telefonsamtal? Varför?  4.  Vad skulle vara en perfekt dag för dig?  5. När sjöng du senast för dig själv? Och för någon annan?  6. Om du skulle kunna leva till du var 90 år och antingen ha kvar en 30-årings kropp eller sinne de sista 60 åren av ditt liv, vilket skulle du välja? 7. Har du någon hemlig tanke om hur du kommer att dö?  8. Nämn tre saker som du och din partner verkar ha gemensamt.  9. Vad i livet är du mest tacksam för?  10. Om du kunde ändra någonting i hur du uppfostrades, vad skulle du ändra?  11. Ta fyra minuter till att så detaljrikt som möjligt berätta din livshistoria för din partner.  12. Om du kunde vakna imorgon med en ny kvalité eller förmåga, vilken skulle det vara?  13. Om en kristallkula kunde tala om sanningen om dig, ditt liv, framtiden eller något annat, vad skulle du då vilja veta?  14. Finns det något du länge drömt om att göra? Varför har du inte gjort det?  15. Vad är din största prestation i livet?  16. Vad värdesätter du mest i en vänskapsrelation? 17. Vad är ditt bästa minne?  18. Vad är ditt sämsta minne?  19. Om du visste att du skulle dö inom ett år, skulle du förändra något i hur du lever? Varför?  20. Vad betyder vänskap för dig?  21. Vilken roll spelar kärlek och närhet i ditt liv?  22.Turas om att dela med dig av några av din partners positiva karaktärsdrag. Dela totalt fem saker.  23. Hur nära och varm är din familj? Känner du att din barndom var lyckligare än de flestas?  24. Hur ser du på din relation till din mamma?  25. Säg tre sanna vi-uttalanden var. Till exempel Vi är båda i det här rummet och känner... 26. Avsluta denna mening: "Jag önskar att jag hade någon jag kunde dela... med. 27. Om du skulle bli nära vän med din partner, dela med dig av vad som skulle vara viktigt för honom eller henne att veta.  28. Säg till din partner vad du gillar med dem; var väldigt ärlig denna gång, säg saker du kanske inte skulle säga till någon du precis träffat.  29.Dela med dig av det mest pinsamma ögonblicket i ditt liv.  30. När grät du senast framför någon annan? Och själv?  31. Säg något som du redan gillar med din partner.  32. Vad, om något, är för allvarligt för att skämta om?  33. Om du skulle dö ikväll utan möjlighet att kommunicera med någon annan, vad skulle du mest ångra att du inte berättat? Varför har du inte sagt det än?  34. Ditt hus, som innehåller allt du äger, börjar brinna. Efter att du räddat din familj och dina husdjur har du möjlighet att springa in och ta en sista sak. Vad skulle du ta med dig? Och varför?  35. Av alla medlemmar i din familj, vems död skulle du sörja mest? Varför?  36. Dela ett personligt problem och be din partner om råd om hur han eller hon skulle hantera problemet? Be också din partner att reflektera kring hur du verkar känna dig när du berättar om det problem du valt.
2018-09-04
Länk till avsnitt

Nya rön mot depression

Var femte person i Sverige får diagnosen depression. Men alla blir inte hjälpta av de behandlingar som finns. Kan nygamla metoder vara lösningen i jakten på ett botemedel mot depression?

  Forskare vid Norra Stockholms psykiatri studerar just nu narkosmedlet Ketamin närmare, förhoppningen är att på sikt utveckla nya sorters behandlingar som verkar snabbt. Att fysisk aktivitet hjälper mot depression, det visar flertalet studier. Men hur får man deprimerade patienter som knappt orkar upp ur sängen att ge sig ut och träna?  - Jag tyckte det lät lite konstigt, hur ska jag orka aktivera mig, jag som bara sover hela dagarna. Men jag gav det en chans, säger Ida Rappe som blev deprimerad efter att ha förlorat en närstående. Hennes KBT-terapeut rekommenderade pulsträning i form av löpning i intervaller och Ida Rappe märker hur det får henne att må bra. Gäster i programmet är Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet samt Johan Lundberg, läkare och docent vid Centrum för psykiatriforskning, Norra Stockholms psykiatri. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2018-08-28
Länk till avsnitt

I huvudet på en elvaåring

En magisk tid i övergången mellan barn och tonåring. Eller ett plågsamt inträde i puberteten? Om övergångsåldern mellan barn och tonåring, när en del upptäcker att kroppen förändras, medan andra fortfarande leker med bilar.

Elvaåringar sticker ut i Folkhälsomyndighetens nya rapport om barns psykiska hälsa. De som säger att de har haft besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och stress är fler än någonsin. Vad rör sig i huvudet på en elvaåring och hur ska man som förälder, eller närstående, vara ett bra stöd om det krisar?  I studion: Petra Löfstedt, utredare Folkhälsomyndigheten, Olle Söder, professor och barnendokrinolog och Lisa Thorell, docent i psykologi.
2018-08-21
Länk till avsnitt

Den livsviktiga andningen

Att bli medveten om sin andning är ett hett spår inom både stresshantering och träning. Vid långvarig stress kan andningen bli ytlig och snabb och ibland behövs hjälp för att hitta tillbaka till det djupa, lugna, andetaget.

Kristina Kumlin var framgångsrik fotomodell, men på insidan kände hon sig tom. Hon tog droger och mådde dåligt i många år. För henne var andningen en nyckel till att må bättre. I dag är hon yogalärare och ger oss sina bästa tips för en lugnare andning. Redan i livmodern tränar vi oss på att andas, det är en förutsättning för vårt liv. Eric Herlenius, professor i pediatrik vid Karolinska Instututet, försöker förstå vad det är som händer vid plötslig spädbarnsdöd, när ett litet barn slutar andas. I studion medverkar även Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap och stressforskare, vid Karolinska Institutet.
2018-08-14
Länk till avsnitt

Gyttjebada dig i form

Vi tvättar oss mer än någonsin och är livrädda för att lukta illa. Men på fritiden är vi beredda att betala för att få skita ner oss maximalt. Kropp & Själ undersöker gyttjetrenden, både förr och nu.

Hindertävlingar med mycket gyttja har blivit en jätteindustri de senaste åren. Det gäller inte längre att vara snabbast på milen utan att vara smutsigast i mål. Kropp & Själ forcerar en 700 meter långt träsk och hittar många tappade löparskor. Gyttja har länge ansett ha särskilda hälsobringande egenskaper. I estländska byn Värska kan man fortfarande bada i fyrtiogradig gyttja på ett medicinskt spa. Metoden sägs hjälpa mot hudbesvär och olika reumatiska sjukdomar. Även i Sverige har vi en lång gyttjehistoria. På kurorterna som blomstrade under 1800-talet var gyttjemassage en viktig terapi.   Programledare och reporter: Stina Näslund
2018-08-07
Länk till avsnitt

Jakten på Fantasin

Att kunna fantisera är en av människans viktiga överlevnadsfunktioner. Efter en hjärnoperation förlorade Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen.

Sommaren för tre år sedan drabbades Kropp & Själs Stina Näslund av en hjärnskada. Efter en livräddande operation märkte hon att fantasin hade försvunnit. Hon kunde endast tänka på det som var där och då och inte tänka på något som inte faktiskt fanns i synfältet.   I det här programmet träffar hon personer som på olika sätt jobbar med fantasi för att förstå vad det är som har försvunnit och se om det går att öva upp igen. Skådespelaren Mattias Fransson berättar om sin metod att springa i skogen med bandspelare. Beteendevetaren Åsa Fe Kockum lär ut metoder för att börja dagdrömma. Hos forskaren och psykiatern Simon Kyaga förstår Stina att det är det divergenta tänkandet som saknas, att hon är kreativ på ett nytt sätt nu och kanske borde blir forskare istället. Deltar i programmet gör också neuropsykologen Åsa Alberius Munkhammar och kreativitetsforskaren Eva Hoff. Lyssna gärna på tidigare program om hjärntrötthet som du hittar här.
2018-07-31
Länk till avsnitt

Marie Sklodowska Curie ? Skandalomsusad stjärnforskare med radioaktiva drömmar

Hennes upptäckter om radioaktiva ämnen lade grunden för den strålbehandling som används inom cancervården idag. Marie Curie var en banbrytande forskare som sprängde gränserna för vad som förväntades av en kvinna.

Hon var den första kvinnan att ta emot nobelpriset och är en av få som har tagit emot priset två gånger. Intresset för kemi och fysik väcktes tidigt, ändå var det ingen självklarhet för Marie Curie att studera vid universitet. Det var nämligen inte tillåtet för kvinnor att studera vid universitetet i Warszawa, där hon bodde. Räddningen blev universitetet Sorbonne i Paris, där hon blir antagen och börjar studera 24 år gammal. Det blir början på en lång karriär. Vi följer flickan från Polen som blev superststjärna och världsberömd, men också utskälld och skandalomsusad. Och så berättar vi om hur hennes upptäckter tillämpas i dag för att till exempel diagnostisera demens och Alzeimers sjukdom på ett tidigt stadium.  I studion: Åsa Husberg, nobelmuseum, Natalie von der Lehr, journalist och Katrin Riklund, professor/överläkare i radiologi vid Umeå Universitetssjukhus.
2018-06-26
Länk till avsnitt

Om katastroftankarna kommer

Är du en av dem som köper hem blåbärssoppa för att vara beredd om kriget eller krisen kommer, eller får du en gnagande oro i bröstet av bara tanken? Det handlar om att hitta balansen mellan ett sunt säkerhetstänk och katastroftankar.

Har du någon gång sett framför dig att du kastar ditt lilla barn i vattnet? En fruktansvärd bild, men en ganska vanlig katastroftanke hos nyblivna föräldrar, berättar psykologen Erik Andersson, som forskar om oro. Att måla upp katastrofscenarior, ingår i att ha en hjärna och gör att vi undviker faror.  Forskaren Misse Wester, vid Lunds universitet, berättar om vad som avgör om du är en sån som agerar vid en omedelbar katastrof, medverkar gör även Marianne Törner, som forskar om säkerhetskultur vid Göteborgs universitet.
2018-06-19
Länk till avsnitt

Vaken i vargtimmen

Du somnar gott på kvällen, för att sedan vakna upp mitt i natten. Problem känns oöverstigliga och du har en lätt oro i bröstet. Ska du gå upp? Eller ligga kvar och vrida och vända på dig tills du kanske somnar om igen?

Vargtimmen har ett mystiskt skimmer över sig, kanske mest på grund av Ingmar Bergmans film "Vargtimmen" från 1968. I filmen beskrivs denna plågande timma: Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning då flest människor dör, då sömnen är djupast och mardrömmarna är verkligast. Det är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest då spöken och demoner är som mäktigast. Det är också den timme då flest barn föds. Psykologen och forskaren Ida Flink, författare till boken "Sömn, dröm, mardröm" och sömnforskaren Jonathan Cedernaes, finns på plats i studion.
2018-06-12
Länk till avsnitt

Kampen om din mattallrik

Den gör dig friskare, smartare, får dig att leva längre och kan påverka din psykiska hälsa. När man tittar igenom floden av hälsoböcker, är det lätt att tro att allt skulle förändras, om man bara åt på rätt sätt.

Intresset för mat och näringslära är enormt, det är inte rena kokböcker som säljer som smör, utan mer livsstilsbetonade böcker, om hur du ska äta dig frisk, stark, glad och snygg, gärna med vetenskapliga studier som bekräftar tesen. Dieterna lovar bot mot kroppsliga, mentala besvär och sjukdomar. Våra inbjudna experter lotsar oss genom fakta och påståenden i dietdjungeln. Kropp & Själ lånar retoriken från politikens värld och presenterar dietkampen. Företrädare för clean eating, LCHF och paleo, får en minut på sig att argumentera för sitt att äta, deras påståenden värderas sen av en expertpanel. Gäster: Richard Tellström, måltidshistoriker, Emma Frans, forskare vid Karolinska Institutet och författare, Mats-Eric Nilsson, journalist och författare, Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter, Christian Rück, psykiatriker och forskare, Karolinska Institutet, Sara Ask, dietist, Johan Bergendorff, Sveriges Radios hälsokorrespondent. Dietkampen: Annika Malm, clean eating, Björn Thulin, Paleo, Mia Ånemyr, LCHQ.
2018-06-05
Länk till avsnitt

Fentanyl ? Ruset som dödar

En drog som går att köpa på nätet och som är så stark att den kan vara dödlig, även i små doser. Polis och forskare oroar sig för fentanyldroger som kan vara hundratals gånger starkare än heroin och som skördar allt fler dödsoffer.

Robert började med heroin i tonåren. En dag fanns det inget att köpa i hans område, en kompis hade kommit över fentanylplåster som de rökte. Flera av hans vänner dog till följd av överdoser. Robert överdoserade också, men snart var han ute igen och fortsatte sin jakt på drogen. Vi berättar också om naloxon, en medicin som används för att stoppa överdoser och som kommer att bli mer spridd i Sverige.  Martin Kåberg, medicinskt ansvarig vid sprututbytet i Stockholm, vill att naloxon ska finnas tillgängligt på bred front i samhället. Under de tre månader som kliniken skrivit ut preparatet, har det använts för att stoppa flera överdoser. I studion:Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, Stewe Alm, analytiker vid Polisens nationella operativa avdelning, NOA, Eva Nyman, utredare, Socialstyrelsen. Vill du ha hjälp? https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-droger-riskbruk-och-skadligt-bruk/#section-1
2018-05-29
Länk till avsnitt

Sjuksköterskekrisen

Sjuksköterskekrisen har seglat upp som en het valfråga. Sjuksköterskor slutar och det leder till att sjukhusen får stänga vårdplatser. Men är det verkligen brist på sjuksköterskor som är problemet?

Att det talas om en sjuksköterskekris är inget nytt, debatten blossar upp med några års mellanrum. Vi frågar de ansvariga om deras förslag på lösningar. Sjuksköterskan och journalisten Sara Heyman är aktuell med boken "Sjukt, syster". Hon berättar om hur synen på yrket har förändrats, från att ses som ett kall till att betraktas som ett yrke. Fortfarande behövs statusen höjas, menar hon. I studion: Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet, Åsa Sandgren Åkerman, bitr sektionschef på avdelningen för vård och omsorg, Statens kommuner och landsting, Kerstin Isaksson, professor i psykiatri, Mälardalens högskola.
2018-05-22
Länk till avsnitt

Den nyandliga vågen

Tarotläsning på företagsfesten, en kristall i fickan eller meditation på lunchen. Om den andliga vågen och de som söker en större mening med tillvaron.

- Jag är troende men inte religiös, säger en av besökarna på harmonimässan i Solna. Här pågår en healingsession och rader av änglar och spåkulor finns till försäljning. En annan besökare ser andlighet som en slags personlig utveckling, ett sätt att lära känna sig själv och våga mer i livet. Ebba Bjelkholm håller kurser i tarot och ger även sessioner, hon märker av ett ökat intresse för andlighet, hennes kurser är fulltecknade och hon upplever att hon kan vara mer öppen med sin spirituella sida nu än tidigare. I studion: David Thurfjell, religionsvetare, Sanna Samuelsson, journalist, Pehr Granqvist professor i religionspsykologi.
2018-05-15
Länk till avsnitt

Hur många barn ska jag få när jag blir stor?

Fem, inga eller två. De allra flesta ställs någon gång i livet inför frågan om att bli förälder. Det är inte alltid okomplicerat. Du kanske lever med någon som har en helt annan uppfattning om hur familjen ska se ut.

Malin Wollin visste tidigt att hon ville ha många barn, hon anser att kvinnan, i en heterosexuell relation, ska ha rätten att styra över familjeplaneringen, eftersom hon bara kan bli förälder under en begränsad tid. Gäster i studion är Malin Bergström, barnpsykolog och forskare och Lance Cederström, existentiell psykoterapeut.
2018-05-08
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.