Sveriges 100 mest populära podcasts

Kropp & Själ

Kropp & Själ

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/kroppsjal

Avsnitt

Ta makt över nervositeten

Svettiga handflator, darrande knän och ytliga andetag. När nervositeten kommer krypande kan den vara svår att skaka av sig. Det kan kännas som om allt man gör för att bli kvitt den obehagliga känslan nästan gör den värre. Så hur ska man göra?

Alla drabbas vi då och då av den förlamande känslan som nervositeten kan utgöra. Det finns då dem som vänder sig till det medicinska och väljer att ta en så kallad betablockerare från början en hjärtmedicin, men som också verkar lugnande på skakiga nerver.Men om man inte vill vända sig till betablockerare finns det några andra knep. Jan Marcusson är professor och överläkare vid Linköpings universitet och utbildar blivande kirurger om prestationsångest och nervositet. Det finns tyvärr ingen quick fix för att bota nervositet. Men en viktig aspekt är att ha god självkännedom, att veta vem man är och vilka resurser och begränsningar man har, säger han.Han fortsätter. Sedan måste man också normalisera att bli nervös. Man måste förstå att det inte är något konstigt att bli nervös i en situation man aldrig varit med om tidigare.Gäster i programmet: Jan Marcusson, professor och överläkare vid Linköpings universitet, Kata Nylén, psykolog och Mikael Wallsbeck, idrottspsykologiskt rådgivare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2022-01-25
Länk till avsnitt

Den moderna modersrollen

Bilden av den typiska mamman som en bullbakande, trygg och omhändertagande figur har funnits under hundratals år. Förväntningarna på den perfekta mamman verkar inte ha förändrats trots att förutsättningarna gjort det. Hur kombinerar man moderskapet med ett yrkesliv i staden?

Gäster i programmet: Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, Tova Winbladh, leg. psykolog som jobbar med föräldraskap och Elisabeth Elgán, professor i historia vid Stockholms universitet.
2022-01-18
Länk till avsnitt

Kickstarta året

Nytt år, nya möjligheter. Ett årsskifte kan betyda stora planer på livsförändringar. Dricka mindre alkohol, banta eller klassikern börja träna. Det knepiga verkar vara att få nyårslöftet att hålla i längden, att inte ge upp efter första månaden. Så, hur gör man?

Linda Bakkman, Örjan Ekblom och Sissela Nutley har tillsammans skrivit boken Hälsosegrar den vetenskapliga vägen till ett friskare liv och de menar att man måste förändra vanor i små steg. Och är målet att få ett mer hälsosamt leverne finns det fler aspekter att ta in än bara kost och motion nämligen hur hjärnan mår.Sissela Nutley forskar inom kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet och hon radar upp sju olika behov i det som hon kallar den mentala tallriksmodellen som är viktiga att tillgodose om man vill hitta ork och energi. Sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid och såklart även motion, där en av de viktigaste aspekterna faktiskt är sömnen. Vi sover mindre övertid nu än för 20-30 år sedan. Det är lite lurigt, eftersom vi kanske inte märker av förlorad sömn direkt, men det kan få stora konsekvenser övertid, säger hon.Gäster i programmet: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi och Sissela Nutley, forskare på Karolinska Institutet som disputerat i kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.
2022-01-11
Länk till avsnitt

När polisen ringer rasar världen ? om sexuella övergrepp på nätet

De senaste åren har flera stora rättsfall uppmärksammats där barn utsatts för sexuella övergrepp på nätet. I fallen finns, tillskillnad från andra typer av brottsmål som rör sexualbrott, ofta stark bevisning i form av bilder och chattar. Bilder och chattar som offren i många fall skickat i största hemlighet för vuxenvärlden där polisförhör och rättegång känns som ytterligare ett övergrepp.

Meja är 16 år och går första året i gymnasiet. Hon är i skolan när samtalet från hennes mamma kommer. Mamman berättar att hon har pratat med polisen och fått reda på att de hittat nakenbilder på Meja hos en man. Meja kallas till förhör.  Jag skäms. Det är så pinsamt att jag skickat nakenbilder, att jag visat upp min kropp för att få pengar, säger hon. Det har gått över ett år sedan en man kontaktade henne på Snapchat och erbjöd henne pengar om hon skickar nakenbilder.  Precis när man hade glömt av det blev man påmind om det igen. Det blev samma visa en gång till, säger hon. Meja är ett av många barn i ett stort brottmål.  I de här fallen är det ofta så att barnen inte berättar för vuxna vad de varit med om. Många gånger uppdagas det först när en gärningsperson åker fast. När polisen går igenom datorer, telefoner och hårddiskar hittar de bilder och kontakter till massvis med barn som blivit utsatta. Barn som nu tvingas berätta om det här för sina föräldrar, för polisen och ibland också vittna i rättegång. För en del är den processen minst lika jobbig, som när övergreppet skedde. I det här programmet har Kropp & Själs Stina Näslund undersökt hur det blir för barnen när brotten de utsatts för kommer upp i domstol, inför många vuxna ögon som granskar det allra mest privata. Programledare: Stina Näslund Producent: Alice LööfSTÖD OCH HJÄLP:Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 07619 99 343 Larma om misstänkta övergrepp: Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: [email protected]Är du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88
2022-01-04
Länk till avsnitt

Årskrönika 2021

När vi summerar 2021 här i Kropp & Själ så märks det att många program kretsat kring sökandet efter en identitet, suget efter att hitta fram till en egen väg i tillvaron. Därför ska vi i årets sista program ska blicka tillbaka på några av de samtal vi haft kring identitet och att hitta sin plats i tillvaron.

Programledare och producent: Alice Lööf.
2021-12-28
Länk till avsnitt

Bokspecial

Är du också trött på det eviga scrollandet i mobiltelefonen och längtar efter inspiration för att plocka upp en gammal god bok? Följ med Kropp & Själ-redaktionen i vår hyllning till litteraturen när vi i veckans avsnitt ägnar oss åt att läsa just böcker på hälsotemat.

Ninos Chamoun Gud:Jakten av Joel HalldorfSebastian Hedlund Burn av Herman Pontzer och Kuddboken av Sei ShnagonMarcel Pacheco Bättre än perfekt av Alexander RozentalUlrika Hjalmarsson Neideman Incel av Stefan KrakowskiAlice Lööf Nyfiken Väck ditt inre geni av Ulrica Norberg
2021-12-21
Länk till avsnitt

Så skaffar du nya vänner

Vänskap ska vara något självklart, en av alla de saker i livet som bara ska flyta på och vara enkelt. Men hur gör man egentligen när man inte har några vänner? Hur skaffar man nya vänner som vuxen när många naturliga dörrar, så som fritidsaktiviteter och klasskamrater, har stängts?

Jag tycker det är viktigt att påminna sig om att det finns fler som vill ha vänner därute och att vi tenderar att underskatta hur bra andra människor tycker om oss, säger Frida Bern Andersson, psykolog och medförfattare till boken Länge leve vänner.Hon fortsätter. Ett annat bra tips är att erbjuda sin hjälp. Hjälpa till när någon kollega ska flytta, låna ut en bok eller hjälpa till att lösa problem, säger hon.För 15 år sedan flyttade Christian Altenius från Stockholm till Skåne, och han insåg att han inte hade någon vän att umgås med. Det resulterade i att han startade föreningen Citypolarna en aktivitetssajt där medlemmar kan boka in olika aktiviteter, som andra medlemmar kan haka på. Jag tror att ett bra tips är att utgå från miljöer där man känner sig trygg, då är det lättare att vara socialt modig. Det är inte alla som trivs på krogen till exempel, och då kanske inte det bästa sättet att börja hitta någon att hänga med är att föreslå en AW, utan kanske snarare en aktivitet i en miljö där man känner sig mer hemma, säger han.I det programmet bjuder vi in lyssnarna i samtalet, som ska få berätta hur de har gått tillväga för att stifta nya bekantskaper.Gäster i programmet är Frida Bern Andersson, leg. psykolog och medförfattare till boken Länge leve vänner, Christian Altenius, grundare av Citypolarna och Anna Bennich, leg. psykolog som bland annat skrivit boken Att vinna över ensamheten.
2021-12-14
Länk till avsnitt

KBT ? När terapi blev folkligt

Den kognitiva beteendeterapins fader är död. Hans namn var Aaron T. Beck och han avled i november 100 år gammal. Slutet på en era till viss del, men KBT lever i allra högsta grad vidare. Metoden, som skeptiker i början jämförde med hjärntvätt, har blivit folklig.

Anna Kåver har arbetat med KBT sedan 70-talet och hon beskriver attityderna då, jämfört med i dag, som natt och dag. När kom KBT in på marknaden uppfattades den av många som hård och mekanistisk. I början stod jag på barrikaderna och kämpade för den. Från det till i dag, när KBT finns på allas läppar, har steget varit jättelångt, berättar hon.KBT är under ständig utveckling. Det kommer hela tiden nya former så som ACT och Meta. Men Dan Katz, psykolog och psykoterapeut, tycker inte att man ska förhasta sig. Man får inte glömma bort vad forskningen har sagt, vilken metod som faktiskt har stöd. Det får inte bli en lekstuga utifrån vad behandlaren tycker är spännande. Det är lite av en psykologsjuka, säger han.En som har haft framgångar med alternativa behandlingssätt inom kognitiv beteendeterapi är Gerhard Andersson. Han har infört internetbaserad KBT. Det är 23 år sedan, vi började 1998. I början var reaktionerna positiva, men sedan blev man misstänksam mot om det verkligen kunde vara lika bra att gå ett självhjälpsprogram på nätet, som att träffa en terapeut. Men forskningsstödet är så starkt att det inte går att argumentera emot, säger han. Jag brukar säga att man ska tänka på internetbaserad behandling som ett komplement, att man kan blanda det med fysiska möten. I övriga samhället flyter det ju ihop, de digitala och de analoga tjänsterna.Gäster i programmet är Dan Katz, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare och Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.
2021-12-07
Länk till avsnitt

Sjukvården i pandemins spår

I pandemins början möttes sjukvårdspersonal av applåder, bakelser och lunchlådor. De var Sveriges hjältar. Men vad har hänt med den statusen nu? Barnmorskor säger upp sig från förlossningsavdelningar och inom vården gror ett missnöje.

Rebecca har jobbat som barnmorska på förlossningen sedan 2007. Hon blev utbränd redan innan pandemin, och kom tillbaka när läget var ännu mer kaotiskt. Nu har hon fått nog. Hon är en av dem som sagt upp sig och ska nu istället jobba på ungdomsmottagning. Jag började få hjärtklappning och tryck över bröstet, svårt att somna på kvällarna. Jag låg och funderade på jobbet, jag kunde inte släppa vissa patienter jag hade haft hand om. Det fanns vissa katastroftankar om det värsta tänkbara som skulle kunna hända på jobbet. Det slutade med att jag inte klarade av att gå till jobbet, utan jag blev sjukskriven, berättar hon.Barnmorskor och övrig vårdpersonal har larmat om överbelastningar i vården under många år, och i och med pandemin ändrades arbetssituationen drastiskt med hög arbetsbelastning och osäkerhet kring rutiner.Men pandemin har också fört med sig vissa positiva aspekter. I och med att man ville begränsa sjukhusbesöken för vissa patientgrupper har en del digitala innovationer fått sig en skjuts. Det är bra för att det avlastar sjukvården och för att patienter slipper ta ledigt från jobbet t.ex. Men just nu är det extremt många pilotprojekt igång och det är där utmaningen kommer in, när man ska försöka göra ett avgränsat pilotprojekt till en regional eller nationell lösning, säger Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Gäster i programmet är Magnus Åkerström, forskare på Institutet för stressmedicin, Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Annika Wåhlin, vårdstrateg på Vårdförbundet. 
2021-11-30
Länk till avsnitt

Behovet av att veta sitt ursprung

Viljan att veta var vi kommer ifrån är djupt rotad i oss. Vad betyder det att inte veta något om sina rötter, och hur är det att plötsligt få en helt ny biologisk familj?

Att veta var man kommer ifrån kan vara viktig för den egna identiteten, menar Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, som startat föreningen AEF, Adopterade etiopiers och eritreaners förening. Man kan känna sig rotlös, ha problem med anknytning i nära relationer, man kan känna att man inte passar in, att man inte är hemma någonstans, säger han.En annan grupp där man undersöker vilken påverkan oklarheter kring ursprung kan ha, är barn som blivit till genom spermadonation. Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi, forskar på området.Hur viktigt är det i identitetsskapandet att man vet vem som är ens donator? Det vet man inte riktigt än. Det finns dels personer som tycker det är jätteviktigt att veta, att okunskapen känns som ett hål inuti, medan andra inte bryr sig alls. Men den gruppen vet vi ganska lite om, eftersom de som inte valt att söka någon information om sin donator inte finns i några register, säger hon.Gäster i programmet är Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, Maria Molina och Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi vid Umeå universitet.
2021-11-23
Länk till avsnitt

Säga förlåt och be om ursäkt

Att be om ursäkt när man gjort något dumt är inte alltid så lätt. Det kan ta emot att erkänna att man gjort fel, det kan vara obehagligt och ibland kännas omotiverat. Men vad innebär det att be om ursäkt? Hur förlåter man andra och sig själv?

Förlåtelse är att man lyfter en börda från sina axlar. Det behöver inte involvera den man ber om ursäkt till, utan det är något man gör för sin egen skull, säger Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog och specialist på förlåtelsearbete.Henrik Ståhl blev mobbad under skoltiden, och vid ett tillfälle åkte Henrik med sina föräldrar hem till en av mobbarna för att försöka få slut på trakasserierna. Efter ett kort samtal säger mobbarens pappa åt honom att be Henrik om ursäkt. Henrik kallar det för ett förlåtelsespel. Ursäkten var ju avtvingad, och sedan pratade de vuxna lite lättat med varandra. Men det är ju väldigt svårt att avkräva barn sådant, speciellt barn som är mitt i det. Det var ju inte som att han ångrade sig på något fundamentalt plan , vilket sedan skulle bevisas eftersom att allt fortsatte dagen efter, berättar han.Gäster i programmet är Barbro Holm Ivarsson, leg.psykolog och specialist på förlåtelsearbete och Petra Krantz Lindgren, beteendevetare. 
2021-11-16
Länk till avsnitt

Organdonation och etiska dilemman

Svenskarna är väldigt positiva till att donera organ. Ändå genomförs väldigt få organdonationer. Men med ett nytt lagförslag på bordet är experterna positiva. Det kommer innebära mindre osäkerhet för vårdpersonalen, säger Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård.

I lagförslaget föreslås bland annat att medicinska insatser ska få sättas in före döden, men bara om den inte kan vänta tills patienten är död. Den får inte medföra mer än ringa smärta eller skada och får inte hindra insatser för donatorns egen skull.Gabriella är född med en ovanlig genetisk sjukdom. När hon senare under livet gör en utredning visar den att hon bara har 40 % njurfunktion, och efter hennes andra förlossning blir läget akut och det slutar med att hennes bror Viktor donerar en av sina njurar till henne.  Att Viktor donerade en njure till mig, det är den största gåvan man kan få i livet, säger hon. Gäster i programmet är Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård, Lunds universitet, Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv och Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef på Regionalt donationscentrum Stockholm Gotland.
2021-11-09
Länk till avsnitt

Magkänsla, erfarenhet eller fördom ? det är intuition

En odefinierbar känsla av att något inte stämmer. Kalla det magkänsla eller ett sjätte sinne. Forskarna avvisar tanken på en slags magisk förmåga att se in i framtiden, och menar att det istället handlar om våra minnen igenkänning. Det kallas intuition.

Den här igenkänningen kan också ske helt omedvetet, men den påverkar oss så starkt att vi blixtsnabbt kan dra slutsatser och ta beslut utifrån den, och om någon sedan frågar: Varför gjorde du så? kan svaret bli Jag bara kände. Då menar man egentligen kände igen, säger psykologen Sara Henrysson Eidvall, som utgår ifrån nobelpristagaren Daniel Khanemans teori.Men det är många saker som kan spela oss spratt när vi fattar beslut baserat på vår intuition till exempel fördomar. Vi tror att vi har erfarenhet av något och därmed vet hur det ligger till, men egentligen kan det vara att vi läst något i tidningen som får oss att fatta vårat beslut.I Khanemans teori delar han upp den beslutsfattande delen av hjärnan i två system. Där det ena är intuitionen, det dummare, lite mer impulsiva systemet och system 2 är det mer eftertänksamma där man måste tänka efter och värdera informationen från olika håll. Varför fattar vi då inte beslut enbart baserat på genomtänkta argument? Jo, för det tar väldigt mycket energi. Och ibland kan vi ju faktiskt lita på vår intuition, menar Paul Hemeren, som är kognitionsvetare. Frågan är bara när vi ska lita på den. Intuitionen spelar en stor roll i att människan har överlevt i tusentals år.Gäster i studion är Sara Henrysson Eidvall, Specialist i arbets- och organisationspsykologi, och leg.psykolog och Paul Hemerén, docent inom informationsteknologi med inriktning mot kognitionsvetenskap, Högskolan i Skövde. 
2021-11-02
Länk till avsnitt

Besatt av utseende

Låser upp mobilen, öppnar sociala medier och ser direkt flödet av perfekta ansikten och kroppar. Bilderna verkar aldrig ta slut. Öppnar kameran, ser det egna ansiktet på skärmen och börjar posera. Att bry sig om sitt utseende är ingen ny företeelse, men varför är vi så besatta? Finns det en djupare förklaring till vår längtan efter skönhet?

Redan som små barn lär vi oss att förknippa det vi tycker är fint med bra egenskaper, visar studier. Att en snygg person skulle vara lyckligare, mer socialt kompetent och snällare, säger Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Vi lever i en tid när vi kommunicerar med varandra genom bilder, där man kan bli rik på att lägga upp snygga foton på sig själv och få miljontals likes. Vi andra som ser de perfekta bilderna vill bli likadana.  Historiskt har det ansetts som en dödssynd att vara fåfäng. Det vackraste på en kvinna har varit att hon är omedveten om sin skönhet. Men nu har det helt vänts om. I dag ses det som empowering, och det är en superstor förändring med både positiva och negativa delar, säger Liv Strömquist, serietecknare och aktuell med boken "Inne i spegelsalen". Ibland går även jakten på skönhet för långt, som för dem som lider av dysmorfofobi (BDD). Det som skiljer en person som har dysmorfofobi från en person som bara tänker mycket på sitt utseende är att en person utan dysmorfofobi inte får ångest av det, man tackar inte nej till saker på grund av sitt utseende, man tillbringar inte tre timmar framför spegeln innan man ska gå ut. Det begränsar en inte i vardagen, säger Jesper Enander, psykolog som forskar på just dysmorfofobi. Gäster i programmet är Liv Strömquist, serietecknare, aktuell med boken Inne i spegelsalen, Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet och Jesper Enander, psykolog som forskar på dysmorfofobi (BDD).
2021-10-26
Länk till avsnitt

Tillbaka till kontoret

Tillbaka på kontoret igen efter drygt ett år av hemarbete. Se sina kollegor i 3D istället för 2D, gratis kaffe och spontana samtal. Underbart, tycker många. Men vad tycker våra hjärnor? Väl på kontoret kan vi känna oss tröttare, mer konfliktbenägna och lite socialt inkompetenta. Fanns det kanske något bra med det där året i hemmets trygga vrå?

Mest har jag saknat djupet i folks ansikten. Att gå från tvådimensionellt till tredimensionellt var jävligt chockerande första gångerna, säger Per som precis återvänt till arbetsplatsen. Men att vara tillbaka på kontoret igen kan också leda till bråk, menar Sara Bengtsson, docent i psykologi. Antingen är man en person som upplever sig ensam, och då vill man gärna träffa sina kollegor igen, men kan känna sig lite orolig. Eller så gillar man att vara ensam, och då kan man ha en självbild av att man är lite bättre än andra, säger Sara Bengtsson. Hon fortsätter: Båda typerna kan leda till sociala konflikter på arbetsplatsen, säger hon. Arbetsplatsen där Per jobbar är ett så kallat aktivitetsbaserat kontor, där olika rum är avsedda för olika aktiviteter. En metod som både risats och rosats. Aktivitetsbaserade kontor är det bästa om vi utgår från hur människor fungerar, men företag gör det ofta inte på rätt sätt. Intentionen är  god, men när man sedan ska koppla det till realiteten så blir det ofta fel, säger Isabelle Sjövall, neurodesigner. Gäster i programmet är Aram Seddigh, docent i arbetsorganistationspsykologi vid Stockholms universitet, Isabelle Sjövall, neurodesigner och Sara Bengtsson, docent i psykologi vid University of East Anglia.
2021-10-19
Länk till avsnitt

Drömmen om ett annat liv

Du står barfota och spanar ut över ditt eget tropiska paradis, du är iförd galaklänning inför en hänförd publik eller kanske drejar du för fullt i din egen verkstad. De flesta av oss dagdrömmer om miljöer och situationer långt ifrån vår egen verklighet. Om ett annat liv, ett annat jobb på en annan plats. Dagdrömmande erbjuder en paus i vardag men kan ibland också hindra oss från att leva livet fullt ut.

Jag brukar drömma om att sitta på kåken, säger Linn som kan bli väldigt trött på alla beslut som dagligen ska fattas. Drömmarna kan komma i situationer när hon önskar att hon kunde få bli lämnad ifred. Det finns många olika typer av dagdrömmar: Den perfektionistiska, den narcissistiska, den kompensatoriska och givetvis den eskapistiska. Dagdrömmande, som de flesta ägnar sig åt, kan både vara hämmande och sporrande i livet, menar psykologen Irena Makower. Regissören Manuel Concha är aktuell med filmen Suedi, som handlar om att skaffa sig en ny identitet och bli sedd som svensk. Han har hittat inspiration i sitt eget liv. När jag var yngre drömde jag om känslan att gå in i en affär, eller på en nattklubb och ha blont hår och blå ögon, säger han. Gäster i programmet är Irena Makower, specialist i personlighetspsykologi, Sofia Wrangsjö, filosofisk praktiker och Manuel Concha, regissör och aktuell med filmen Suedi.
2021-10-12
Länk till avsnitt

Parkinsons sjukdom: Ny behandling ger hopp

Det är ett genombrott, säger professor Malin Parmar om stamcellsforskningen som just nu bedrivs vid Lunds Universitet. I vår hoppas forskarna kunna börja testa metoden på patienter.

Stamcellsforskning har pågått sedan 80-talet, men genombrottet ligger i att forskarna nu kan använda stamceller från embryon och styra dem mot dopaminceller. Vi ersätter de celler som gått förlorade med nya friska celler. Det är varken bot eller broms utan det är en annan infallsvinkel. Själva sjukdomen fortsätter, men de nya cellerna gör att funktionsbortfallet blir mindre, säger Malin Parmar. Musikern och radiopersonligheten Uje Brandelius blev sjuk i Parkinson när han var 44 år gammal. Det värsta med sjukdomen är att den är progressiv. Om allting var som det är nu i resten av mitt liv så skulle jag vara supernöjd och inte vara rädd eller ledsen överhuvudtaget. Även om jag är hyfsat påverkad så skulle jag känna att den här nivån är bra, men man vet att det alltid kommer en nivå till, och en till. Och det är det som gör mig ledsnast tror jag, säger han. Medverkar i programmet gör även bitr. professorn och överläkaren Nil Dizdar Segrell, Sara af Bjerkén, forskare vid Umeå universitet och Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet.
2021-10-05
Länk till avsnitt

Kampen om städningen

Vad är en vanligare källa till konflikt i en relation än just städningen? I Kropp & Själ den här veckan låter vi er som lyssnar ringa in och berätta om städningens plats i era relationer; bråk, känslor och lösningar.

I studion för att diskutera detta är genusvetaren Fanny Ambjörnsson, som i boken Tid att städaundersökt hur det kommer sig att en syssla som uppstår så stor del av allas vardag är så laddad.   Det var spännande att se hur mycket man projiciera på städningen, både existentiella och kulturella frågor. Städningen är ett laddat stridsområde, som man ibland lyckats lösa genom att sätta upp olika scheman för vem som ska göra vad eller att man ger upp eller att man tillslut skiljer sig, säger hon. Gäster i programmet är även psykologerna Maria Farm och Björn Hedensjö. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.
2021-09-28
Länk till avsnitt

Så pratar du med barn om svåra frågor

Vad är rättvisa? Vad händer när man dör? Varför har jag inga kompisar? Det kan ta emot att prata med barn om saker som vi själva upplever är svåra. I Kropp & Själ undersöker vi hur man ska ta de knepiga samtalen på bästa sätt.

Att vi undviker den här typen av samtal kan grunda sig i en instinkt att skydda barnen, att inte väcka den björn som sover genom att ta upp saker som de själva inte börjat fundera över än, menar Maria Dufva, kriminolog och författare till boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke. Men om vi vuxna pratar om svåra ämnen är det en signal till barnen att vi kan ta sådana här samtal. Barn pratar med oss om det vi pratar med dem om, säger hon. Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran menar att det är viktigt att man ser till att ha tid och att det inte känns stressigt. Sedan tänker jag att man får ha lite is i magen. Det kan vara så att barn orkar prata om det jobbiga en liten stund och sedan vill de leka, och då ska vi låta dem göra det. Vi vill ofta lösa problem, men barn behöver få gå lite ut och in i de här ämnena, säger hon. För lite mer än ett år sedan fick Hugo och Noas mamma Anna beskedet att hon hade en elakartad tumör bröstcancer. Anna valde att vara öppen mot barnen med sin sjukdom, men hon berättade inte allt. Det är onödigt att bygga upp skräckscenarier för barn, tycker jag, utan det är bättre att de får ta in det som är, säger Anna. Jag reagerade ledsamt, jag fattade först inte vad det var. Då tänkte jag liksom, kommer hon klara det här?, säger hennes son Noa, som idag är 8 år. Gäster i programmet är: Reyhaneh Ahangaran, barnpsykolog och författare till böckerna Känsloboken 1 & 2, Maria Dufva, kriminolog och författare, aktuell med boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke och Viktor Johansson, docent i pedagogik vid Södertörns högskola. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.
2021-09-21
Länk till avsnitt

Mikrovanor ? små steg mot hållbara förändringar

En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla.

Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor. Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: Kan mikrovanor hjälpa? Och svaret är: Ja!, säger han. Anders Rosengren, läkare och författare till boken Hela livet är inne på samma spår. Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss. Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.
2021-09-14
Länk till avsnitt

Pengaångest ? Är du en spara eller en slösa?

Pengar och privatekonomi är något som angår varenda en och något som vi alla måste förhålla oss till. Men alla klarar inte av det. Och även om många fixar att betala in hyran och räkningarna i tid, så skapar det ibland en hel del oro och ångest. Men varför är det så? Och kan man vara ekonomisk analfabet?

Ekonomisk analfabetism utgår i från att man upplever att man har svårt att betala sina räkningar varje månad, att man saknar grundläggande kunskaper, t.ex att man inte kan räkna, att man inte sparar och att man inte vet vad en fond är. Det säger Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, som just nu forskar om hur människor förhåller sig till pensionen och det orangea kuvertet.   Jag tror att det finns en allmän uppfattning att ekonomi är något rationellt, något som man använder huvudet till, att man tänker fram ekonomi. Men pratar man med människor så märker man att det rör upp känslor som ilska, frustration, ångest, likgiltighet, eller glädje och lugn. Tydligt är att ekonomi nästan alltid framkallar känslor. Det är inte bara rationellt och intellektuellt utan i allra högsta grad emotionellt. Gäster i programmet är: Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, Patrik Wincent, beroendeterapeut och programledare för Lyxfällan och David Waskuri,  psykolog, specialist inom psykologisk behandling och psykoterapi, psykoterapeut vid Sveapsykologerna. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.
2021-09-07
Länk till avsnitt

"Det är som att bli kär" ? om relationer med prylar

Saker, prylar, ting, objekt kärt barn har många namn. Men vad är det med saker som gör att vi kan utveckla så starka relationer till dem? Och hur kan sakerna hjälpa oss genom livet? Det frågar vi oss i veckans Kropp & Själ.

Saker är bärare av så mycket. Av klass, drömmar, längtan, tillhörighet, att särskilja sig och berätta saker om sig själv. Samtidigt så finns det i vår kultur i dag ett sånt prylförakt, säger Helena von Zweigbergk, som har skrivit boken Grejen med saker. Det är svårt att komma ifrån faktumet att våra saker betyder mycket för oss. Cecilia Fredriksson, som är professor i etnologi och konsumtionskultur menar att det som gör en pryl värdefull för oss inte sitter i själva saken utan inuti oss själva. Saker känns ofta väldigt direkta och vi har ett speciellt förhållande till vissa saker. Men de att representerar också vissa saker för oss. En pryl berör oss inte bara fysiskt utan känslomässigt, säger hon. Någon som verkligen vet vad prylar kan betyda är Mats Westerman. Han samlar på bilar, och inte vilken bil som helst, utan en Volvo P1800. Det är väl som när man blir kär i en tjej ungefär, det bara hugger till i hjärtat, det bara händer på en sekund, säger han. Men vad händer när det känslomässiga bandet till saker blir alldeles för starkt, och varje grej blir lika viktig? I programmet möter vi också Hanna Danmo, som lider av samlartvång och samlarsyndrom hon har svårt att slänga saker. Förutom tidningar och papper, så är det diverse prylar av olika slag, olika elektroniska saker, prydnadssaker. Det kan vara svårt att slänga mat och sådant också, även om den börjar bli gammal, säger hon. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.
2021-08-31
Länk till avsnitt

Taggad till tänderna ? munnens betydelse för hälsan

Tänderna är något som angår oss alla, men något som många kanske inte har så bra koll på är att munhälsan påverkar resten av kroppen och kan vara roten till en rad allvarliga sjukdomar, så som hjärtinfarkt och cancer.

Om du slutar borsta tänderna blir du inte akut sjuk, utan det kan ta månader eller år innan skadorna upptäcks. Då kan det ha pågått länge utan att man märkt något eftersom de biologiska reaktionerna börjar väldigt snabbt, men det tar tid innan vi märker dem själva, säger seniorprofessor Björn Klinge. Tove Höglund är en av dem som haft problem med tandlossning. Hon hade skjutit upp tandläkarbesöket länge, mest på grund av ekonomiska skäl. Det drabbade henne hårt. Det var fruktansvärt. Jag har alltid tyckt att jag är söt i ansiktet, och sedan så tittade jag mig i spegeln och så ser jag anskrämlig ut. Alltså sådär så att folk tittar två gånger, berättar hon. I det här programmet öppnar vi också upp för lyssnarna att ringa in eller maila in sina frågor om tänder och munhälsa. Frågor som besvaras av experterna Björn Klinge, Margaret Sällberg Chen och Matilda Forsberg. Karies har vi ganska bra koll på i Sverige i dag, men däremot tror jag att det finns en del okunskap vad gäller inflammationer i tandköttet, säger Matilda Forsberg, som är tandhygienist vid Eastmaninstitutet. Gäster i programmet: Björn Klinge, seniorprofessor, Matilda Forsberg, tandhygienist och Margaret Sällberg Chen, tandläkare och professor i oral immunologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
2021-08-24
Länk till avsnitt

Skvaller på gott och ont

Alla gör det, men få skulle erkänna det. Att skvallra om andra kan stärka gemenskapen, skapa intimitet och lära oss om gruppens informella regler. Men skvaller kan också såra när det används för att nedvärdera, frysa ut eller förminska.

I vardagligt tal används ofta ordet skvaller som något negativt, men inom forskningen definieras det som informationsutbyte om personer som inte är närvarande. Det behöver alltså inte vara något negativt som sägs, utan kan även vara både positivt och neutralt.   Enligt studier så är det skvaller vi ägnar oss mest åt är neutralt, en del är positivt och en mindre del är negativt. Men det är det negativa vi tänker på när vi hör ordet skvaller, för det är det vi är rädda att bli utsatta för, säger Måns Svensson, rättssociolog som intresserar sig för skvaller. Mia-Marie Hammarlin, som bland annat forskat om mediedrev, instämmer i vad Måns Svensson säger. Vi uppmärksammar det negativa skvallret för att vi är problematiserande som art, de lätt pessimistiska individerna har gynnats evolutionärt, alltså vi som är lagom missnöjda, säger hon. Det hon reagerade på när hon forskade om just mediedrev, och kända personer som varit med om skandaler, var att personerna led av skandalerna längre än man kan tro. Som nyhetskonsument ser man drev som något som drar förbi, vi intresserar oss för det en stund och sedan glömmer vi det. Men jag förvånades över hur långt lidandet varit för de som varit utsatta, ibland hade det pågått i flera år och i mångt och mycket varit livsomvälvande. De som utsatts hade känslor av ensamhet, utfrysning och beskrev det som att telefonen tystnar. Gäster i programmet: Mia-Marie Hammarlin, universitetslektor och forskare inom kommunikation och journalistik vid Lunds universitet, Måns Svensson, rättssociolog vid Högskolan i Halmstad, Jenny Jägerfeld, psykolog och Kimmo Eriksson, professor i matematik, som lett en internationell studie om reaktioner vid normbrytande beteende vid Stockholms universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf Programmet sänds direkt.
2021-08-17
Länk till avsnitt

En i laget

Föreningsidrottandet bland barn och unga minskar. Vad får det för konsekvenser? Hur är man en stöttande idrottsförälder? Och spelar det någon roll senare i livet att vi en gång varit med i ett lag? Det frågar vi oss i dagens Kropp & Själ.

  Ofta tänker jag, när man gör insatser för att främja föreningsidrottandet, att man når den gruppen som redan tycker om att idrotta. Man skulle behöva nå den gruppen av personer som till exempel inte är med på idrotten i skolan. Skulle man kunna få den gruppen att engagera sig skulle det bli en större samhällsvinst, menar Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på Centrum för idrottsforskning. De senaste åren har det skett en successiv minskning i deltagandet i föreningsidrotten bland både barn och tonåringar, men en ny trend visar att den största minskningen sker bland killar som är mellan 7 och 12 år gamla. Enligt Barbro Sundberg, som skrivit boken Föräldrar för framgång Sätt guldkant på ditt barns idrottsupplevelse, har föräldrarna en väldigt viktig roll i att få sina barn att stanna kvar inom idrotten: Grundläggande är - låt barnet ha kul! Som förälder bör du inte fokusera på om ditt barn till exempel gjorde mål eller liknande, utan snarare fråga om barnet är nöjd med sin insats. Gäster i programmet: Barbro Sundberg, författare, idrottslärare och mental coach, Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap på Malmö universitet och utredare på Centrum för idrottsforskning, Oskar Henriksson, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf. Programmet sänds direkt.
2021-08-10
Länk till avsnitt

Om wrestling ? ont och gott i en alternativ verklighet

Sedan 50-talet har forskare och tänkare försökt att förklara vad wrestling egentligen är och vad det säger om oss människor. I Kropp & Själ använder vi oss av denna konstform som förklaringsmodell för dom svåra frågorna i livet: Vad är verkligt och varför delar vi upp världen i onda och goda?

Professionell fribrottning mer känt som wrestling kan uppfattas som udda. Det är ett skådespel som går ut på att onda och goda karaktärer gör upp i en ringen. Till Sverige kom den här kulturen på 00-talet, då har den redan varit etablerad i stora delar av världen. Den franska författaren och litteraturforskaren, Roland Barthes, försökte tidigt förstå vad wrestling är. I sitt klassiska verk Mytologier" (Mythologies) från 1957 skriver han: wrestling should be looked at not as a scamming of the ignorant, but as spectacle; a mode of theatric performance for a willing, if bloodthirsty, audience. Vad säger denna konstform om oss människor?  Daniel Berg, forskare vid Stockholms universitet: "Wrestling finns för att visa oss att resten är på riktigt. Gäster i programmet: Eva-Lotta Hultén, journalist och författare till boken "Resan från mörkrets hjärta: om ondskan och godhetens mekanismer", Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia vid Stockholm Universitet och Chiraz "The Armenian Gold" Moberg, wrestlingkommentator. Programledare är Ninos Chamoun. Producent: Clara Lowden. Programmet bandat.
2021-08-03
Länk till avsnitt

Trimma sömnen

Är du dömd till att för evigt vara sömnstörd eller är det något du kan ändra på? Och på vilket sätt kan en tacksamhets-dagbok påverka din vila?

Kan du förbättra din sömn eller är du dömd till att sova för lite eller för mycket? Hur mycket sömn behöver en småbarnsförälder, vad händer med sömnen när du får en smäll mot skallen, och hur gör elitidrottarna för att sova optimalt? Det tar vi reda på i det här avsnittet av Kropp & Själ när programledaren Stina Näslund träffar forskare, elitidrottare och småbarnsföräldrar för att få ett svar på frågan. Men framför allt avslöjar Stina sitt egen tonårsliknande sömnbehov hon skulle kunna sova hur länge som helst. Medverkande: Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
2021-07-27
Länk till avsnitt

Jimmy och rekordfastan

Vi kan kalla honom för magsäcksartist Jimmy Hoffa. I nästan 20 års tid har han regelbundet svultit sig och bara levt på vatten i rekordlånga 40 dagar. Men hur hälsosamt är det och varför gör han det?

Vi kommer att undersöka vad denna extrema typ av fasta gör med kroppen i allmänhet men i synnerhet med Jimmys kropp. I över ett halvår har Kropp & Själs programledare Stina Näslund har följt honom för att nu äntligen kunna ge honom den fällande domen. Är det nyttigt eller är det direkt skadligt? Medverkande: Jimmy Hoffa. Kerstin Brismar, läkare och professor i diabetesforskning, Karolinska institutet. Peter Arner, läkare och professor vid institutionen för medicin i Huddinge, Karolinska institutet. Carl-Magnus Brodén, läkare och specialist i mag och tarmsjukdomar, läkare, verksamhetschef GB Obesitas Skåne. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam
2021-07-20
Länk till avsnitt

"Som en riktigt kraftkarl?

Vem är stark, vad är det som krävs för att kunna lyfta tunga föremål? Och hur stor roll spelar egentligen styrka i vår digitala era?

Det djupdyker vi i i det här avsnittet av Kropp & Själ. Dessutom blickar vi hundra år tillbaka i tiden och hittar kraftkarlar och jättekvinnor som brottades med björnar och lyfte elefanter. Medverkande: Paula Junhov Rindberg, flerfaldig svensk och nordisk mästarinna i tyngdlyftning. Emma Pihl Skoog disputerade på avhandlingen Kraftkarlar och knockouts: Kraftsporter, kropp och klass i Sverige ca 19201960 vid Historiska institutionen, Stockholms universitet 2017. PT: Michael Paulsen. Sara Martinsson, författare till boken Knäböj: om kvinnor och styrketräning. Starka Joel Ögren som tränar strongman hemma i ladan. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam
2021-07-13
Länk till avsnitt

Grannen - den osynlige observatören

Vi kan inte undgå att höra dem, vi kan inte undgå att se dem och känna doften av dem. Våra grannar är ofta dem som kommer oss närmast utan att de är våra närmaste. En ofrivillig form av intimitet.

När Kropp & Själs Clara Lowden flyttar till ett hyreshus börjar oväntade saker hända. Hyreskontraktet är fullt av regler gällande tapetsering, men det saknas information om hur relationen mellan oss grannar ska se ut. Vi bor här tillsammans och genom det är vi något för varandra - men vad? Vi grannar besitter kunskap om varandra, ljuden och lukterna som sipprar mellan väggarna bildar ett pussel. Bråken, skratten, gråten, den brända middagen. Vi ser varandra i alla stadier, i alla skepnader av oss själva. Nyklippta, nyskilda, uppklädda, ledsna och sjuka. Men exakt vad den andre vet om oss, exakt vad den andra hört, kan vi bara ana. I trappuppgången nickar vi och säger hej när vi går förbi. Som om vi hade tystnadsplikt. Vi är för nära varandra för att låtsas om varandra. För annars.. hur skulle det bli? En dag händer något i hyreshuset som tvingar grannarna att kliva över den osynliga gränsen. En särskild konstruktion av avstånd och närhet, av likgiltighet och engagemang. Så beskriver den tyske filosofen Georg Simmel vad grannskap är. - Det han sätter ord på är verkligen något som är kärnan i grannskapet, nämligen ambivalens. Vi kan inte undgå våra grannar men det är samtidigt väldigt svårt att möta dem. Det säger litteraturforskaren Irina Hron som forskar om grannens roll i litteraturen. - Grannen är en sorts projektionsyta, en person som har nästan samma adress, nästan samma väg hem, men inte helt. Vi är nästan lika varandra, men ändå inte. Och det kan vara irriterande. För det berör vårt behov av det privata, vårt behov av singularitet. Vi vill vara individer, vi vill vara individuella men så finns det plötsligt människor omkring oss som har nästan exakt samma lägenhet, som har nästan exakt samma väg hem, menar Irina Hron. Gäster: Irina Hron, docent i tysk litteratur som forskar om litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Martin Dribe, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Clara Lowden. Producent Stina Näslund. Programmet är förinspelat.
2021-07-06
Länk till avsnitt

Kropp & Själ sommarspecial: kärlek

I dagens special lyssnar vi på det bästa från dom kärleksprogram vi gjort. Kärlek är ett återkommande tema i Kropp & Själ och det som du, lyssnare, tagit till hjärtat.

I studion: Ulrika Neideman Hjalmarson och Ninos Chamoun.  Programmet är bandat.  Producent: Ninos Chamoun.
2021-06-29
Länk till avsnitt

Hur blir jag nöjd?

Att vara nöjd kan uppfattas som ambitionslöst och provocerande av omgivningen. Men är inte det vad varenda person i världen strävar efter? att vara nöjd och tillfreds med sig sig själv och sitt liv. I Kropp & Själ undersöker vi begreppet nöjd och den svåra vägen dit.

Åsa Kruse, psykolog och författare till boken "Verklighetsglappet: att hantera sina krav och förväntningar", upplever att många personer brottas med att hantera kraven som ställs, från ens omgivning och sig själv. För ibland stämmer kraven och förväntningarna inte överens med den egna verkligheten.  Att känna sig otillräcklig är krävande. Samtidigt är det fult att vara nöjd och det handlar om idealen som finns i samhället. Vi ska inte vara nöjda för det signalerar att vi raderar ut vår utvecklingsvilja och att vi inte längre har några mål. Men det finns sätt att tänka och handla för att finna tillfredsställelse, säger hon.  I studion finns också psykologen Dan Katz med råd till dig som inte känner dig nöjd med livet. Det viktigaste är att inte vänta på att något ska kännas "rätt. Känslan är ofta en dålig kompass. Men det är svårt för vi lever i någon sorts teater som ska förställa det lyckade livet, säger han. Gäster: Åsa Kruse, psykolog och psykoterapeut och författare till boken "Verklighetsglappet", Bengt Brülde, professor, forskare och filosof, Göteborgs Universitet och Dan Katz, psykolog och författare. Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson. Producent: Ninos Chamoun och Alice Lööf. Programmet är direktsänt.
2021-06-22
Länk till avsnitt

Att inte känna lukt och smak

Många anser att lukter är kopplat till själ och minnen. Men vad händer när man inte kan känna lukt och smak? Lukten är ett sinne som sällan hamnar i centrum. Men i och med covid-19 har vikten av ett fungerande luktsinne blivit allt mer uppmärksammat.

Gäster: Johan Lundström doftforskare och docent i psykologi vid Karolinska institutet, Jonas Olofsson docent i psykologi som forskar på luktsinnet, Mustafa Can, författare.
2021-06-15
Länk till avsnitt

Född lat

Människan är energisparande till naturen. Det är naturligt för oss att i första hand använda huvudet istället för benen. Det ligger också i vår natur att försöka överleva så länge som möjligt. Hur gör man då för att få träning till att bli en naturlig del av livet?

Medverkande: Michail Tonkonogi, professor idrottsfysiologi Högskolan Dalarna, Mikael Nilsson, idrottspsykolog, Elin Bjärkstedt, fysioterapeut och personlig tränare, Karin Weman, universitetslektor Högskolan Halmstad. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman  Producent: Ninos Chamoun.  Programmet är direktsänt.
2021-06-08
Länk till avsnitt

Alzheimers sjukdom ? slut på felaktiga diagnoser?

Henrik Frenkel är en av många personer fått beskedet om att han har Alzheimers sjukdom. Och precis som många andra blev han feldiagnosierad. Men i och med ny svensk forskning kan det nu vara slut på felaktiga diagnoser. Men många frågor återstår kring gåtan Alzheimers.

I banbrytande studie, ledd av professor och forskningsledare Oskar Hansson vid Lunds universitet, har forskare tagit fram en ny diagnosmodell som kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 90 procents noggrannhet. Detta betyder att man sätta mycket säkrare diagnoser än tidigare. Men hur ska man integrera den nya kunskapen och tekniken inom vården? För Henrik Frenkel som fick en felaktig diagnos är det viktigt att inte släppa taget om patienten när diagnosen väl sätts och att fokusera på livsstilsfaktorer. Nu driver han en uppmärksammad blogg där han sprider kunskap kring sjukdomen och diagnosen. En av faktorerna är sömnen. Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala Universitet gästar Kropp & Själ. I sin forskning har han sett en koppling med sömn och Alzheimers sjukdom. Gäster: Henrik Frenkel, journalist och poddare, Oskar Hansson professor och forskningsledare på minnesforskning vid Lunds universitet, Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala universitet och Henrik Jörntell,professor och forskare vid Lunds universitet. Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson. Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.
2021-06-01
Länk till avsnitt

Den splittrade manligheten

Det finns dom som påstår att manligheten befinner sig i kris idag. Detta påstående hördes även på 1800-talet då mannen ansågs vara för vek och känslosam. Då dammande en grupp män av vikingafiguren som inspiration. I Kropp & Själ frågar vi oss vad som inspirerar dagens män.

Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskat om män och manlighet, Jens Liljestrand, författare och kulturskribent i tidningen Expressen, Ted Hesselbom och Anna Lihammer, författare och historiker.
2021-05-25
Länk till avsnitt

Den nördiga identiteten ? från töntig till trendig

Vad händer när den grupp du definierar dig själv med går från att vara utskrattad till hyllad? Vill du försvara den från nya praktikanter eller är alla välkomna? Från den ena nörden till den andra, det är komplicerat.

Nörden har gått från töntig till cool. Från skamlig till trendig. Idag är specialintressen och "att nörda ner sig" i något ett allmänt känt begrepp. Från kaffe-nördar till sticknings-nördar. Nördens tid är kommen. Men har denna revolution varit friktionsfri? Knappast. Vi hör nördar, forskare och psykologer om nördens identitet och om fördelarna och nackdelarna om att nörden nu är mainstream. Hör Eva Silvfers, forskare och professor vid Umeå universitet, forskningsprojekt "Nörden som grindvakt" om hur den "traditonella" nörden riskerar att exkluderas inom vissa områden nu när nörden är något folk strävar efter att vara.  Sofia Ulver, konsumentforskare vid Lunds universitet, säger att nörden idag är allt mer kommersiellt gångbar än för 10 år sedan och att alla idag kan vara nördar. Begreppet nörd är urvattnat, men vad innebär det för nördens identitet? I studion: Teresa Axner, nördfeminist och medgrundare till gruppen "geek woman united!" och Karl Bergström, doktor i spel och psykolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.  Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.
2021-05-18
Länk till avsnitt

Tyck om mig!

Idag finns en större medvetenhet om risken att hamna utanför och att känna sig som en "bluff". Vad krävs för att vi ska bli omtyckta av andra och inbjudna in i värmen?

Enligt professorn, Lars-Johan Åge, finns två typer av popularitet. Den ena är sund och den kallar han för omtyckthet och det handlar om nära relationer. Människor som vill träffa oss igen.  Den ytliga popularitet som är mindre sund handlar om anseende och makt över andra, säger han Enligt honom är att vara "äkta" ett sätt att bli omtyckt. Men vad innebär det att vara äkta? Enligt psykologen och forskaren Irena Makower är det bland annat att drivas av sina inre värderingar.  Den förlösande processen är väldigt lång idag. Jag känner 40-åringar som fortfarande söker, dom vill byta jobb eller ha kanske ha familj och det är många beslut. Det är lätt det blir ett perfektionistiska tänkande, man villl välja bästa livet. Men vad är det bästa livet? Idag känner människor allt mer krav och måsten från sin omgivning och samhället. Man måste säkerställa att man lever upp till kraven. Det kan vara att det måste se ut på ett visst sätt hemma, eller att man måste vara på ett viss sätt. Det kan också vara att få andras godkännande för att fatta vissa beslut. Säkerställa att något är korrekt eller stilla inom sig själv, säger Alexander Rosental, psykolog och specialist på perfektionism. Gäster: Lars-Johan Åge, professor vid Gävle högskola som forskat inom förhandling, aktuell med boken Omtyckt, Alexander Rozental, psykolog och författare och Irena Makower, psykolog och författare.
2021-05-11
Länk till avsnitt

Den utvecklande resan

Efter reseförbud och restriktoner på hemmaplan är det många som längtar efter att resa. Vad betyder resandet, för livet, den personliga utvecklingen och synen på världen? Är det extraordinära platser och vyer eller mänskliga möten som gett minnena?

Vi träffar äventyraren Philip som har rest runt i Asien och gör det årligen för att komma bort från sitt jobb och sig själv. Hör också om psykologen Oskar Henrikson experiment på sin resa till Japan med sina vänner för att undvika konflikter. Gäster: Per J Andersson, författare och grundare till resemagasinet Vagabond, Lars Olson, minnesforskare på Karolinska Institutet och Oskar Henrikson, psykolog. Vi sänder direkt och programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun
2021-05-04
Länk till avsnitt

Hemmasittare ? att inte kunna gå till skolan

Hemmastittare är elever som mår dåligt av att gå till skolan. I brist på andra ord kallas dom hemmasittare. Vilka är dom och hur kan man vända utvecklingen kring frånvaro från skolan?

Lova var Hemmasittare. Hon ville inte gå till skolan. Hon mådde fysiskt dåligt bara på tanken att gå dit. I boken hon kallades hemmasittare skriver Nadja Yllner om sin och sin dotters den tuffa resa. Hör deras historia om at ta sig ur en ond spiral. Vi möter också mamma Klara som har tre barn som alla haft svårt att vara i skolan i perioder. Alla tre har ADHD och två av dem har autism, vilket gör att de behöver anpassningar i skolan. Även hemma krävs strategier för att få vardagen att fungera. Allt från att äta frukost och klä på sig till att lämnas i skolan är utmaningar och för mamma Klara har barnens välmående blivit en heltidssysselsättning. Hur får Klara vardagen att gå ihop? Något har fallerat. Det är ett samhällsproblem. Det säger Malin Gren Landell, om frånvaroproblematiken. Hon leder en internationell forskargrupp som söker svaren på dom svåra frågorna kring varför inte barn kan eller vill gå till skolan. Gäster i programmet: Malin Gren Langell, forskare, psykolog, Nadja Yllner, författare och Diana Gustafsson, verksamhetschef för Hikikomori, som ger stöd till hemmasittande unga vuxna att bryta sin isolering. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun. Programmet sänds direkt.
2021-04-27
Länk till avsnitt

Stadsliv? Nej tack!

För första gången på länge ser vi ett trendbrott när det gäller inflyttningen till städerna. Färre flyttar in än ut. Och det är oftare yngre som väljer bort storstaden. Hur hittar man sig själv i en ny miljö och varför lockas unga av landsbygdslivet?

Katrin flyttade tillbaka till barndomsbygden i Värmland efter många års stadsliv. Hon vill att hennes barn ska växa upp på mammas gata men hoppas att dom kommer lämna för något annat när dom blir äldre. Det är ett inre uppror. Så beskriver Maxim Vlasov, universitetslektor i företagsekonomi vid Umeå universitetet , den nya gröna vågen, som består av personer som lämnar staden för att starta småskaliga jordbruk. Detta inre uppror bottnar i att man vill förändra sig själv och sin omgivning. Klimatångest och en trötthet på tillväxthetsen är två faktorer som spelar in i beslutet att lämna staden för landsbygden. Varför inte dra i handbronsen för storstadstillväxten? Det är en fråga som kulturgeografen Josefina Syssner ställer. Hör hennes svar i Kropp & Själ om att välja bort staden. Gäster: Maxim Vlasov, Josefina Syssner, Karin Smirnoff, författare.  Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson Producent: Ninos Chamoun  Programmet är direktsänt.
2021-04-20
Länk till avsnitt

Padel ? den allvarsamma leken?

I Kropp & Själ tar vi avstamp i den expansiva sporten padel. Många utövare beskriver padel som den perfekta leken. Det är inte svårt att lära sig och det är en social och fysisk aktivitet. Men vad händer när lek blir allvar?

Lekens betydelse är viktig för människor men var går gränsen? När upphör leken och allvaret kommer in? Ska man tro den nederländska kulturhistoriken Johan Huizinga är det när leken fyller ett syfte som på står utanför själva leken. När leken får en betydelse utanför leken blir den allvar. För då fyller den ett annat syfte. Leken är en lek så länge den står i centrum. Leken fyller den här funktionen som en slags tillflyktsort. Det är en aktivitet som pågår bortom det vardagliga, bortom det egentliga livet. Det är en tillflyktsort med sina egna regler, med sina egna meningsfulla aktiviteter.", säger Isak Lidström, idrottshistoriker och gäst i Kropp & Själ. I studion hör vi också Mikeal Lindfelt, professor i systematisk telogi. Han ser likheter i människans sätt att relatera till idrottens betydelse med religon. Det har att göra med vilken roll känslor har fått i vår moderna tid. Idrotten har samma roll som religionen, den formar människans tid, har makten över människans tid. När det är påsk är alla lediga. På samma sätt planerar jag mitt liv efter sporten, ingen får störa när jag ska se en match, säger han. Gäster i studion: Isak Lidström, idrottshistoriker, Malmö universitet, Mikeal Lindfelt,  professor i systematisk telogi, Åbo akademi och Calle Åkesson | Verksamhetschef | Svenska Padelförbundet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun.
2021-04-13
Länk till avsnitt

Särbehandling i vården ? om rasism och minoritetsstress

REPRIS FRÅN 2020 Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra.

Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats. Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress. Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet: Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet. Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar. Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam
2021-04-06
Länk till avsnitt

Skiljas efter 60

Skilsmässorna har ökat hos dem som är över 60. Vilka möjligheter och svårigheter kan en skilsmässa senare i livet innebära? Och hur gör man för att träffa någon ny?

Efter 45 år tillsammans skiljde sig Hedwig från sin man. - Jag härdade ut i många år, dels var jag feg och dels ville jag vänta tills barnen flyttat hemifrån. Jag kunde lika gärna ha det jobbigt lite till för deras skull, resonerade jag. Man kasar runt i den bekväma bubblan och glömmer lätt bort sig själv, berättar hon. Efter skilsmässan köpte hon en motorcykel, något hon drömt om i många år. - Jag ville till sist sätta stopp och faktiskt leva de åren jag har kvar, berättar hon. När man levt länge med en och samma person kan steget att träffa någon ny vara svårt att ta. Åsa har tagit det steget. När hennes livs kärlek gick bort för tio år sedan fick hon tipset att skaffa dejtingappar och det har lett till många nya möten. Men den relation hon söker idag skiljer sig från vad hon tidigare velat ha. - När man är 75+ som jag är, då vet man vem man är och vad man vill, jag vill inte flytta ihop och börja om familjelivet. Jag känner inte en enda kvinna som dejtar som tänker flytta ihop med någon, det gör vi bara inte längre. Vi vill inte anpassa oss en gång till. Jag är inte så intresserad av någon ny mans barn eller familj, det får han ta hand om, jag har mina. Det grundar sig inte i att man hade ett dåligt äktenskap, men nu vill vi inte det, nu vill vi inte börja om, berättar Åsa. Gäster i programmet: Allan Linnér, psykolog, Kristina Elfhag, psykolog och forskare vi Karolinska institutet, Peter Öberg, professor i socialt arbetet vid Högskolan i Gävle. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2021-03-30
Länk till avsnitt

En undersökning av makt

Varför är makt så njutbart för vissa, hur känns makt i kroppen och vilken sorts makt är viktigast att ha för att må bra?

- Om jag ska gå in i ett rum och utstråla makt, då måste jag fixera min blick och min kropp mot den jag pratar med. Jag kan inte börja kolla runt och tänka oj där är det kakel och där är det tapet. I sitt yrke som skådespelare har Alexander Salsberger behövt fundera på hur man gestaltar makt. - Det finns en del standardiserade tekniker att ta till, som att inte ha ett yvigt kroppsspråk. Jag fick lära mig på scenskolan att ska du ha status får du inte röra din kropp, du måste hitta din egen botten, ta långa pauser innan du pratar, var hellre fåordig än mångordig. Men det bygger också på en ganska schablonartad bild av makt, berättar han. Inom den sexuella praktiken BDSM* är makten central och något man förhandlar och kommunicerar om. Kennet utövar BDSM och han ser det som lek kring makt som sker i djupaste samförstånd. - Jag känner en tillfredsställelse av att ha kontroll. Den ordlösa kontakten mellan mig och den jag binder. Känslan av att kunna påverka, att det jag gör får någon slags effekt. Jag gör och hon reagerar på det jag gör, berättar han. - Jag har varit fascinerad av maktlekar och rep sen barnsben, tyckte att det var oerhört spännande att bli bunden och att binda redan då. BDSM är för mig ett lekland när det är som bäst, berättar Kennet. Alexi arbetar som domina, hennes kunder kontaktar henne för att de på olika sätt vill att hon ska dominera dem och förnedra dem. Vissa vill att hon ska förnedra dem offentligt, genom att spotta på dem eller tvinga dem att knyta hennes skor på öppen gata. - De vill känna sig som de gjorde när de var små och blev satta på plats, menar hon. Gäster i programmet: Henrik Fexeus, mentalist och författare, Charlotta Carlström, lektor i socialt arbete som forskat om BDSM, Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt. * BDSM är ett samlingsnamn för sexuella praktiker som kan inbegripa bondage, disciplin, dominans, underkastelse, sadism och masochism; ursprungligen en sammandragen initialförkortning av de engelska ordparen "bondage and discipline, dominance and submission, sadism and masochism.
2021-03-23
Länk till avsnitt

Konsten att tillreda mat

Intresset för vad vi stoppar i oss har sällan varit större och de olika dieterna avlöser varandra i rampljuset. Men hur mycket kan man påverka näringsinnehållet i maten genom tillredning?

Vad gör det för skillnad om jag äter min kokta potatis kall jämfört med om jag friterar den, hur får jag ut det mesta av min broccoli och vilket fett ska jag ha i stekpannan? Frågor som dessa får du svar på i programmet. Inom hemkunskapen har tillredningen av råvaror varit central. Från början handlade det om att kvinnorna skulle lära sig laga billig mat men också att de skulle kunna ta jobb och bidra till försörjningen. Men 1962 kom ämnet in i skolan och även pojkar fick lära sig laga mat. Fokus låg ofta på att tillreda för hållbarhet, det var vanligt med inläggningar och fermentering. Metoder som idag har fått ett uppsving igen. Gäster i programmet: Veronica Öhrvik, nutritionist och livsmedelsagronom, Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribent, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2021-03-16
Länk till avsnitt

Psykedelisk psykiatri

Allt fler försök görs nu att behandla psykiatriska tillstånd med hjälp av psykedelia. Preparat som dragits med ett dåligt rykte sedan de upptäcktes i mitten av 1900-talet har börjat omvärderas.

På 50- och 60-talet experimenterades det fritt med psykedelia i USA. I spåren av detta kom mycket kritik och forskningen på området ströps i början på 70-talet. Men de senaste tio åren börjar allt fler intressera sig för dessa substanser och deras verkan igen. Runt om i världen pågår studier kring hur psykedelisk behandling skulle kunna hjälpa patienter inom områden som beroende, trauma och depression. På Karolinska institutet i Stockholm pågår just nu en studie där man undersöker om det psykedeliska ämnet Psilocybin kan hjälpa patienter som lider av depression. - Depression drabbar många och det är inte alla som blir hjälpta av de behandlingar och mediciner som används idag, berättar Maria Beckman, en av de ansvariga för studien. I Holland drivs retreat där ämnet Psilocybin används som en del i en psykedelisk terapi. Tobias reste till ett sådant och tog ämnet tillsammans med en grupp. - Jag ville bryta mina destruktiva mönster. Jag har varit sträng mot mig själv och andra, ställt höga krav, så jag ville få hjälp att bli en schysstare person. Det hände saker med mig som skulle ta flera veckor att processa, berättar han. Gäster i programmet: Maria Beckman, psykolog och forskare vid Karolinska institutet, Predrag Petrovic, psykiatriker och forskare vid Karolinska institutet, Filip Bromberg, psykolog och ordförande i Nätverket för psykedelisk vetenskap. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2021-03-09
Länk till avsnitt

Acceptera och gå vidare

Acceptans presenteras ofta som en lösning på både fysisk och fysisk smärta. Vad vinner man på att lägga ner kampen och acceptera?

Jennie Wadmans liv ställdes på ända när hon var 25. Hon fick ett slag i huvudet och kort därpå föll hon i en trappa och slog i huvudet igen. - Sedan den dagen har inget varit sig likt, livet sattes på paus, berättar hon. Hon fick svårt att koncentrera sig, kunde somna mitt under en middag. Så fort hon höjde pulsen fick hon feber. - Under lång tid var jag väldigt ledsen, jag ville bli den jag var innan skadan. Men någonstans insåg jag att jag inte kan tänka så. Jag fick bestämma mig för att lägga fokus på alla små framsteg och jämföra mig med när jag mådde som sämst istället för hur jag mådde innan skadan, berättar hon. För Linda Malm har tanken på acceptans varit skrämmande. Efter många års kamp för att bli förälder fick hon till sist ge upp den drömmen. - Det har varit en lång process att hitta acceptans, det handlar mycket om att släppa taget om hoppet, berättar hon. Anna Lundin fick även hon släppa drömmen om ett barn efter att ha försökt i åtta år. - Jag har lagt mycket kraft och tid på att försöka förstå vad acceptans är. Jag har insett att det är ett görande, vad jag gör i varje situation då jag blir triggad. När någon tar med sig sitt barn till jobbet eller när jag ser en barnvagn eller gravidmage, då kan jag känna mig ledsen och utanför. Jag har slutat kräva av mig själv att jag inte ska känna på det sätt jag faktiskt känner, berättar hon. Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och författare, Richars Wicksell , psykolog och forskare i klinisk neurovetenskap Karolinska institutet, Annika Mörner, psykolog bl.a specialiserad på ofrivillig barnlöshet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2021-03-02
Länk till avsnitt

Från specialist till generalist - det nya idealet

Mångsyssleriet har fått ett uppsving det senaste året, många har skaffat sig nya intressen eller blivit hemmafixare. Är det en renässans för den breda kompetensen vi ser?

Efter en tid då specialisten ofta hyllats våras det nu för generalisten. Den nytänkande människan med gott självförtroende som kan lite om det mesta. I takt med digitaliseringen och teknikens framfart på många områden har det skapats en längtan efter värden som inte går att digitalisera. Mänskliga värden som kreativitet, flexibilitet och social färdighet. Och även pandemin har påverkat detta. - Generalistens tid är nu. När allt är osäkert och ingen vet vilken fot den ska stå på, då behövs generalisten. Det menar Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare. Lena Edlund har varit vaktmästare, teaterlärare, jobbat i butik, varit journalist, sångerska, jobbat med reklam, utvecklat en app, jobbat med turism, varit översättare, servitris och trumpetare på militärbegravningar i London. Nu lär hon sig bygga båtar. - Jag vill lära mig nya saker hela tiden. Jag är lättmotiverad, om någon föreslår något säger jag ja. Jag har alltid haft en grundmurad kärlek till mig själv och tycker att jag är bra på saker, berättar hon. För några år sedan köpte Finn Lindberg en stor tomt med en lite stuga. Han satte genast spaden i jorden och idag är platsen fylld av pågående projekt. En jordkällare, ett vindkraftverk, växthus, solpaneler och hönsgård. Till våren ska ha leda om bäcken för att skapa en damm för kräftor. - Jag är inte expert på någonting och det är det jag är expert på, att kunna lite om allt. Gäster i programmet: David Epstein, journalist och författare, Kata Nylén, psykolog, Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare, Johan Reunanen, managementkonsult. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2021-02-23
Länk till avsnitt

Förhållanden mellan fler än två

Flersamma relationer kan se ut på olika vis och bygger på en överenskommelse om att man vill ha kärlek eller sex med fler än en. Men vilka krav ställer det på relationerna?

- Man måste våga vara helt naken med sina känslor på ett sätt som kan vara jobbigt och skrämmande. Det berättar Richard som lever flersamt. - Jag vill älska dem jag älskar på det sätt jag vill, berättar Cleo, som är förlovad med Richard och gift med en annan man, som i sin tur har två flickvänner. - Det blir en del familjemiddagar och ibland åker vi iväg och gör saker tex jag och min man och en av hans flickvänner. Högtider firar vi också tillsammans, berättar Cleo. Det är vanligt att personer som lever flersamt får frågan om de aldrig blir svartsjuka. - Om man tänker på svartsjuka som en stämning som ska undvikas till varje pris, då är det ett säkert sätt att utveckla en fobi för den. Men svartsjuka ingår i livet och om vi har ett utforskande förhållningssätt till den kan den vara utvecklande, berättar Martina Hallin som arbetar som existentiell coach och själv har erfarenhet av relationer som strider mot tvåsamhetsnormen. Gäster i programmet: Tanja Suhinia, psykolog, Martina Hallin, existentiell coach, samt Magnus Hübner som lever flersamt. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.
2021-02-16
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.