Kropp & Själ

Kollektivboende förknippar många med 70-tal, storfamilj och stark ideologi, men på 2020-talet ser kollektivet annorlunda ut. Men hur är det med alla konflikter?

Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, håller detta på att förändras? Enligt psykologen Paula Richter, som dessutom själv bor i ett kollektiv, så är kollektivt boende hållbart för framtiden.

? Vi kan till exempel dela på verktyg. Det här är en del av en delningsekonomi som är nödvändig för den omställning som vi måste göra. Det är ju resursslöseri med egen slagborr eller en egen tvättmaskin. Det blir också enklare att laga och reparera eftersom vi delar på kostnaderna. 

Kan kollektivboendet också vara lösningen på ensamheten? 

? Det ger de boende en naturlig möjlighet att göra saker gemensamt. Det blir lättare när man bor så här. Vill någon spela spel så finns det alltid någon att ta tag i. Det är enkelt att göra saker tillsammans. Och när vi hamnar i kriser så ser vi efter varandras behov. Vi vet ju att vi behöver få tröst, stöd och styrka, tillsammans med varandra, berättar Paula Richter.

Men konflikterna då? De är oundvikliga, grundarna till ett av Sveriges äldsta kollektiv Skogsnäs i Ångermanland säger så här:

? Det är väldigt mycket praktiskt jobb för att få det här att gå ihop. Men faktum är att det praktiska jobbet är ingenting gentemot att lära sig att leva socialt ihop, säger Göran ?Lillis? Mårskog, som har bott på Skogsnäs i över 50 år. 

Gäster i programmet: Pernilla Hagbert, forskare vid Urbana och Regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Paula Richter, specialistpsykolog med inriktning mot barn och unga som själv bor i ett kollektivhus.
Katarina Billman, organisationspsykolog som medverkade i realityserien Robinson 2020. 

Reportage:  Vår reporter Sebastian Hedlund besöker det mytomspunna kollektivboendet i Skogsnäs som funnits i drygt 50 år. Hur mycket har det här klassiska kollektivet förändrats?
Simon Sarnecki hälsar på i Gamla Stan där främst unga människor bor i ett slags Co-living koncept. Ett av de nyare tillskotten till de kollektiva boendeformerna. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Att ett glas rött om dagen är bra för din hälsa, har du väl hört? Det ska visa sig vara helt fel det finns inget hälsosamt drickande av alkohol.

Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt. 

? Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös ? en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson. 

Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:

? Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer. 

Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol? 

Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen. 
Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.
Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?

Producent, Shang Imam.

Vi står inför ett medicinsk paradigmskifte, säger överviktsläkaren Ylva Trolle Lagerros om den nya aptitreglerande medicinen som fått stor uppmärksamhet.

Hungerkänslan, suget efter mat, påverkas av den verksamma substansen semaglutid som inom kort kommer att finnas i flera läkemedel mot fetma.

Men även om vi kanske för första gången har ett effektivt läkemedel för viktminskning så kvarstår de ofta starka känslor vi har inför vår kropp. Vi tuktar den, vi pressar den och arbetar hårt för att passa in i normen. Ändå räcker det inte alltid och kritiken växer nu mot hur överviktiga personer behandlas både i samhället i stort och inom sjukvården. En av dem är kroppsaktivisten och författaren Karin Kajjan Andersson.

? Det finns uppfattningar om att tjocka är en samhällsbörda, att man är en tickande bomb, en epidemi. Vi är en börda och ett hot för våra medmänniskor. Det här kraftfulla fördomspaketet får konsekvenser för en människa på en rad olika sätt.

Forskaren och författaren Erik Hemmingsson talar om en utbredd viktmobbning och en dietkultur som invaderat samhällskroppen.

Vad kan vi göra för att sluta kriga mot kroppen?

Gäster i studion: Erik Hemingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.
Karin Kajjan Andersson, kroppsaktivist och författare.
Ylva Trolle Lagerros, överläkare på överviktscentrum och docent vid Karolinska Institutet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Reportage: Simon Sarnecki tar ett grepp om vår bantningshistoria som sträcker hela vägen tillbaka till de gamla grekerna.

Och liksom många andra kommer vår andra reporter, Sebastian Hedlund, på att han vill komma i form inför Beach 2023, men alldeles för sent. Nu vill han undersöka om han kan träna sin hjärna istället för sin kropp, och på så vis lära sig att acceptera hur han ser ut. Kommer det att funka?

Producent: Shang Imam

TILLÄGG:

Det har efter vår direktsändning framkommit att  Daniel som i ett av våra inslag berättar om hur han tog medicinen Ozempic för att gå ned i vikt, inte bara är en patient. Han är också medarbetare i ett kommersiellt företag som arbetar för viktminskning. Det var ingen information vi hade när vi gjorde intervjun med honom.

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot?

Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.

? Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.

AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.

Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. 

? Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras ?verktygslåda?

Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. 

? Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. 

Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. 

Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.

? Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ?stetoskop?, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. 

Gäster i studion:

Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.
Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. 
Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.
Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.

Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. 

Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent, Shang Imam

Genom att busa kan du utveckla din kreativitet och och våga ta risker rädslan för att misslyckas blir mindre. Men vad händer när det lekfulla buset övergår i elakhet eller penalism?

? Bus är lite som vuxnas karneval under medeltiden. Det är lite upproriskt. När barn busar i sin lek så är det mer en lek som ifrågasätter normer och beteenden, säger Margareta Öhman, psykolog och lekforskare.

? Det är ett sätt att göra motstånd mot vuxnas norm. 

I sin avhandling skrev psykologen Samuel West om vilken roll leken har på arbetsplatsen. Men han stötte tidigt i sin forskning på en en paradox ? att leken till sin natur inte kan kan vara resultat- eller målfokuserad. Då upphör den nämligen att vara en lek.

? Man uppnår ju inget med lek. Det är trams och kul. Därför skulle man tro att de inte passar in på företag där hela strukturen för en organisation handlar om att uppnå mål. Å ena sidan är leken per definition inte produktiv, å andra sidan är den engagerande, kreativ och skapar psykologisk trygghet, en nödvändighet för att människor ska trivas på en arbetsplats. 

Men så fort det finns en målsättning med leken eller buset så upphör det automatiskt att vara lekfullt. Det är därför det är så svårt att hålla på med lek på jobbet trots att det skulle behövas, menar psykologen Samuel West. 

Men alla är inte heller särskilt roade av vare sig lek eller bus.  Är du en sån som skrattat åt ett practical joke eller känner du dig bara obekväm? Och vad beror det på? Det tar vi reda på i Kropp & Själ ? Därför ska du busa.

Gäster i programmet:
Margareta Öhman, psykolog och lekforskare
Lisa Langseth, regissör och dramatiker
Samuel West, psykolog och fil. doktor i Kreativitet och lekfullhet

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om.

Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.

? Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.

Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.

? Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.

För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.

? Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.

Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.

? Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. 

? Något fundamentalt börjar gå förlorat.

Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum ? en värld full av människor, hästar och relationer. 

Gäster i programmet:
Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitet
Per Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet 
Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Huvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

Många tycker ju att det är läskigt och känner ett motstånd. Andra tror att det ska vara enkelt så visar det sig vara svårt, berättar Emma Stenström om hon har följt när de bubbelhoppar.

Att byta bubbla kan handla om allt ifrån att möta en meningsmotståndare till att träffa en person som inte ingår i ditt naturliga sammanhang. Genom att söka sig bortom sin sfär och sina åsiktsbubblor så utsätter man även sin egen världsbild för en granskning och det kan leda till att man inte lika lätt avvisar någon som inte tänker likadant som en själv, säger Stenström. Syftet är humanistiskt, att försöka förstå den andra personens åsikter och varför den tycker som den tycker.

? Vi är snabba att döma när vi istället borde försöka se människan bakom åsikten.

Att sociala kontakter är bra vet vi redan men man har också sett att en mångfald bland ens social kontakter ökar välmåendet. Just mångfalden är också nödvändig om man vill bygga ett motståndskraftigt samhälle. Vi skulle t.ex. kunna undvika konflikter och om vi hade en större förståelse för varandra. Det låter lätt men kan vara väldigt svårt säger läkaren och författaren Stefan Einhorn som menar att våra åsikter är mycket resistenta mot förändringar.

? Våra åsikter skapas genom en växelverkan mellan vårt inre liv och vår omgivning och när vi väl har vårt ?åsiktspaket? så sitter det hårt fast i vårt medvetande. 

Men det innebär inte att det inte går att förändra. Vi behöver vara medvetna om att vi har dessa fixa idéer och om hur världen är uppbyggd, och inte ta dessa ?tankesystem? som något naturligt, säger Stefan Einhorn som tycker att det ska ses som en merit att kunna ändra åsikt.

? Vi sitter fast i ett åsiktssystem som vi inte får ta för givet. Människan måste ha åsikter, det är vår riktning i livet. Samtidigt leder åsikter till våld, ovänskap och krig. Vi måste därför ha en mer ödmjuk inställning till såväl våra som andras åsikter.  

Gäster i programmet:
Emma Stenström, docent i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Aktuell med boken ?Bubbelhoppa?.
Stefan Einhorn, läkare och författare. Aktuell med boken ?Tillåt mig tvivla?.
Bo Isenberg, docent i sociologi vid Lunds Universitet.

Reportage: 
Simon Sarnecki träffar Qaisar Mahmoud, författare och managementkonsult till vardags, som i sin bok ?En av dem? berättar  om hur han under tre månaders tid tog värvning som matbud på cykel, för att förstå en verklighet långt från hans egen. 
Stadsbarnet Ninos Chamoun skickas ut på landsbygden för att hänga med bönder på bönders vis. Han åker Björkvik i Södermanland, med 436 invånare för att se om det går att överbrygga klyftan mellan stad och land.  

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.

Det är en myt att gamla är mer ensamma i Sverige än i andra länder, säger seniorforskare och professor i psykiatri, Ingmar Skoog.

Studier visar att äldre kring medelhavet, som i Italien och i Spanien, inte bara upplever en större ofrivillig ensamhet, utan är deprimerade i större utsträckning än våra äldre i Sverige.

? Vi har flest ensamboende men minst upplevd ensamhet. Vi blandar ofta ihop social isolering och ensamboende.

Men det finns fortfarande äldre i landet som lider av ofrivillig ensamhet. Det handlar om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, menar äldreforskaren Lena Dahlberg.

? Bara för att vi inte har lika stor andel ofrivilligt ensamma som i Italien  innebär det inte att det finns äldre som lider av känslan av ensamhet. Det handlar om 10-15% av den äldre befolkningen som känner av denna ofrivilliga isolering. Det är en plågsam känsla och ett viktigt problem som har konsekvenser för såväl den egna hälsan som samhället, i form av kostnader.

För att kunna göra något åt den ofrivilliga ensamheten måste vi först förstå vad det är vi pratar om ? hur ser ensamheten ut och vad kan vi göra åt den?

Carin Lennartsson är sociolog och äldreforskare på Karolinska Institutet och leder nu en världsunik forskning på äldre personers levnadsförhållanden och hälsa.

? Vi ser att det handlar om en social ensamhet, en emotionell ensamhet och en existentiell ensamhet. Dessa tre typer av lidande kräver olika insatser och därför måste vi ha en bättre förståelse av vad det är vi pratar om när vi pratar om ensamhet.

Gäster i programmet:
Carin Lennartsson, sociolog och äldreforskare vid Karolinska Institutet.
Lena Dahlberg, docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.
Ingmar Skoog, seniorforskare och professor i psykiatri vid Göteborgs Universitet.

Reportage:

Ninos Chamoun träffar Carin Vestin som ska fylla 85 år. Hon är en av alla ensamboende äldre i landet. Men upplever hon en ofrivillig ensamhet?

Vi får även hänga med på seniordans med vår reporter Simon Sarnecki. Hit kommer äldre för att träffas och dansa till bland annat disco-takter. Vilken typ av ensamhet botas med den här träffen?

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Programmet är direktsänt.

Att sätta ord på känslor och tankar är en hörnsten inom det terapeutiska arbetet. Genom att formulera sig så kan få syn på sitt känslor. Men när det talade ordet står i vägen kan man istället skriva.

Det menar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som har ägnat sig åt terapeutisk skrivande med klienter.

? Det kan var kaotiskt och oförutsägbart. Men man vågar benämna det som är det allra svåraste. Man sätter ord på det. Ibland har jag gett klienter uppgiften att skriva 4 gånger, 20 minuter om dagen. Det handlar om att skriva oavbrutet utan att lyfta pennan från pappret. Man skriver också vad man känner i kroppen. 

Terapeutens roll är då att hjälpa till och sortera i alla känslor. För de som känner att det kan vara svårt att prata kan det vara förlösande att få skriva.

? Det ska komma från det innersta. Det behöver inte vara korrekt. Man ska bara skriva för sin egen del och försöka frigöra sig från en bedömningsinstans, säger Jenny Jägerfeld. 

På kvinnoanstalten Hinseberg har författaren och skrivpedagogen Magnus Utvik hållit i skrivcirklar för de intagna som resulterat i en nyutgiven antologi, Hälsningar från Hinseberg. Ju längre tiden gick så insåg Magnus Utvik att skrivandet hade ett terapeutiskt syfte och innebörd för deltagarna. 

? Grammatik och det som hör till andra skrivcirklar blev sekundärt på skrivarcirklarna på anstalten. Det viktiga för deltagarna var att upptäcka på vad man hade på insidan, och att bli sedd. När jag insåg detta slutade jag att försöka vara en duktig lärare och började istället fokusera på vad kvinnorna ville berätta.

Jenny Jägerfeld uttrycker att skrivandet kan ge klienten/patienten en ?berättelse? av sitt liv. Det kan hjälpa de personer som känner att de har en kaotisk idé om sitt liv.

? Man behöver ha en berättelse, något att utgå ifrån när man ska jobba med sig själv. I skrivandet kan man få ordning på alla dessa minnesfragmenten som upplevs som kaotiskt. Ibland spelar det inte roll att det är exakt sant. Men man får en utgångspunkt och då kan känslan av kaos upphöra. 

Dagboken är en form som använts inom terapeutiskt skrivande. Men det kan även visa sig ha terapeutiska funktioner att läsa någon annans dagbok. När skribenten Sara Abdollahi läste Lars Noréns dagböcker så kom hon till insikter om sig själv, trots att författaren och hon själv till synes inte hade mycket gemensamt.

? Jag såg Lars Noréns texter som otrevliga och märkte att jag gillade det. Han var både kritisk och bejakande. Det kändes så ärligt och i hans texter fick jag syn på mig själv.

Hon menar att det terapeutiska i skrivandet handlar om att få nedteckna det som inte sägs. 

? Tankarna får vandra och man får en paus från allt babbel och brus. Det är så mycket som står i vägen i samtalet för att nå något djupare. Dit når jag istället genom att skriva.

Gäster i programmet:
Jenny Jägerfeld, psykolog och författare.
Magnus Utvik, författare och skrivpedagog som leder skrivcirkel på Hinsebergs-anstalten.
Sara Abdollahi, kritiker och essäist. 

Reportage:
Vår reporter Simon Sarnecki går i skrivterapi för den danska terapeuten Anette Aggerbeck för att se hur han själv påverkas. 
Dessutom möter en av deltagarna i skrivcirkeln på Hinsebergsanstalten, Judith, vars texter finns med i antologin Hälsningar från Hinseberg. 

Programledare: Stina Näslund.
Producent: Shang Imam.

Forskning har pekat på stillasittandet som ett problem men är verkligen all fysisk aktivitet bra? Har kontorsråttor automatiskt sämre kondition än byggarbetare? Svaret är nej, men varför är det så?

? När vi tittat på de mer manuella yrkena, arbetarna, så såg vi att mer än hälften inte hade tillräckligt bra kondition för att klara sina yrken, säger Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Hon har tillsammans med sina kollegor gjort en studie som tar upp vad som kallas för den ?fysiska aktivitetsparadoxen?. Det innebär att fysisk aktivitet som görs på arbetet inte alltid har samma positiva konditions- och hälsoeffekter som fysisk aktivitet som utförs på fritiden.

Det finns arbetsplatser med fysiskt krävande yrken som har obligatorisk träning på arbetstid. Vatten- och avloppsteknikern Stefan jobbar på en sådan.

? Det är ju väldigt lyxigt att kunna få till två timmars träning på arbetstid, säger han. 

Men vad är egentligen kondition och hur gör man för att förbättra den? Och varför är den så olika hos olika personer? Det kommer vi att undersöka i veckans Kropp & Själ i P1.

Gäster i programmet: Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan och Conny Karlberg, chef för träning, tester och rådgivning på Bosön. 

Länk till konditionstest

Programledare: Stina Näslund.
Reporter Ninos Chamoun besöker en arbetsplats som infört obligatorisk träning på arbetstid.
Reporter Simon Sarnecki tar konditions-tempen på folk runt och omkring torget i Kärrtorp i södra Stockholm.
Reporter Linnea Vennström träffar Jonatan som springer flera mil utan att vila.
Producent: Shang Imam.

Lisas dotter sa upp kontakten med henne för några år sedan, Kjells fru begärde skilsmässa. Det de har gemensamt är att både Lisas och Kjells förlorade relationer återuppstod efter en tid isär. Vad är det som krävs och hur gör man för att återförenas?

? Det är ju fruktansvärt att jag som mamma gjort mitt barn så illa att hon inte längre vill ha kontakt med mig, säger Lisa. 

Lisa upplever dotterns beslut att bryta kontakten med sin mamma, som en blixt från klar himmel.  Men efter ungefär ett år, när chocken och den totala sorgen mojnat, reser sig Lisa och tittar sig i spegeln. 

Hela sitt liv har hon gömt undan sina känslor, men nu inser hon att det är dags att släppa fram dem och börja reflektera. Det leder henne ut på en själslig resa, tillbaka till sin egen barndom. Hon letar svar på vad som gått fel i hennes och dotterns relation genom att titta på sin relation till sin egen mamma. 

? Förståelsen för henne gav mig en ökad vilja att försonas, säger hon. Det är skitjobbigt, men vilken befrielse det är att komma ut på andra sidan. 

Men vad innebär det egentligen att återförenas? 

? Återförening är något annat än att gå tillbaka i tiden, säger prästen Emma Audas. Återförening kräver ett arbete, vi kan inte kalla det försoning om vi sopat något under mattan. 

Gäster i programmet: Emma Audas, teolog och präst i Svenska kyrkan, Liria Ortiz, psykolog och Lance Cederström, existentiell terapeut. 

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam och Alice Lööf. 

Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som folkskollärarinna, men något händer. Hon skriker högt mitt i natten och stör grannarna. Hon skickas till ett sjukhem. Efter år av plågsamma behandlingar blir hon lobotomerad.

På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.

Dagens Kropp & Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?

Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. 

Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.

Medverkande: 
Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.
Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.
Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. 

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam

Om du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:

MIND ? Självmordslinjen

1177 ? Sjukvårdsupplysningen

Anhöriga eller drabbad ? här finns mer information:
Hjärnkoll: hjarnkoll.se
RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.se
Nationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnp
Schizofreniförbundet:schizofreniforbundet.se
Sveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.se
Lecturing minds: https://lecturingminds.com/

För mer än trettio år sedan träffades sju män på en kurs. De skulle jobba med sin manlighet. De bildade en mansgrupp och satte upp tydliga regler för deras träffar. De kallade sig Gentlemannatjurarna.

Förra veckan firade gruppen 35-års jubileum, och Kropp & Själ fick vara med. Vad har hänt med gruppen under den här tiden och med medlemmarna? Hur har de kunnat hålla den vid liv så länge?

De senaste årtiondena har vi sett mansgrupper komma och gå. Från 70-talets velourmän till samtidens raw-man. Men vilken funktion fyller egentligen mansgruppen och varför väcker det så mycket känslor? De hyllas och de hånas, som nu senast i Svt-dokumentären Tre pappor. Historiken Helena Hill menar att detta inte är något nytt.

? De här männen i ?Befria mansrörelsen? på 70-talet ändrade ordentligt synen på män och maskulinitet genom att prata om att de ville visa sig sårbara och att de hade nära till känslor. De möttes i grupper och på läger där de skulle vara nära såväl fysiskt som relationsmässigt. Detta väckte debatt och männen blev förlöjligade i media. Man sa att de skulle tappa sin maskulinitet

Men vad är det med manlig gemenskap som verkar så svårt och samtidigt väcka så mycket känslor? Varför verkar behovet av mansgruppen fortfarande finnas? Är det svårare för män att hitta vänner? Att visa sig sårbara? Klara Godecke har forskat på just manlig vänskap och menar att det är ett underbeforskat område.

? Inom feministisk forskning så har man sett mäns vänskap som farlig, å ena sidan. Att män håller varandra om ryggen, att den är homofobisk och sexistisk. Å andra sidan ser man den som lovande ? män får bli nåt annat och utveckla nya sätt att vara nära. Men enligt författaren Patrik Lundberg så kostar det för män att visa sig just sårbara.

? Det är status bland kvinnor att vara en sårbar man. Men att bland män ser man på dessa som könsförrädare.

I Kropp & Själ får vi vara med när Gentlemannatjurarna firar sitt jubileum. Det handlar om manlig gemenskap, om manlighetskrisen som pågått ända sedan 1800-talet sida vid sida med kvinnorörelse jämlikhetsprojekt. Hur långt har vi kommit?

Gäster i studion,? Klara Godecke, genusvetare som forskat på manlig vänskap, vid Stockholms universitet genusvetenskap.?
Helena Hill, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola som forskat om mansrörelsen i Sverige på 1970 och 80-talet.?
Patrik Lundberg, journalist och författare.

Programledare: Stina Näslund?
Producent: Shang Imam
Reportrar: Mattias Lindgren och Ninos Chamoun träffar Gentlemannatjurarna

Bakom ett till synes oskyldigt recept på skurna pepparkakor kan rymmas en berättelse om trygghet men också om död. Det handlar om smaker, historia och känslor i Kropp & Själ i P1. Ring in 08-215 216!

I ett direktsänts telefonväkteri kommer vi att fråga lyssnaren om vilka recept som traderats i deras familj och vad kan dessa recept avslöja om familjens historia i sin tur. Det här kommer att bli ett program som både doftar och känns. 

Det kan handla om recept som traderats inom familjen, och om historier och personliga relationer kopplade till dem. Våra lyssnare får möjlighet att berätta om just sin familjs traderade recept och om hur minnen, relationer och traditioner väcks till liv av det.

I studion har vi en panel bestående av Suzanne Osten, dramatiker, Allan Linnér, psykolog (fd radiopsykolog) och Richard Tellström, mathistoriker, som kommer att svara och reagera på de berättelser och recept som kommer fram i programmet. Efter programmet kommer vi att ställa samman alla recept på våra sociala medier.

Ring in direkt till programmet och dela ditt recept och prata med vår panel: 08-215 216. Du kan även mejla oss på [email protected].

Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam

Gäster i programmet:
Suzanne Osten, dramatiker
Allan Linnér, psykolog
Richard Tellström, måltidsforskare

Reportage:
Ninos Chamoun gör en matresa som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden.

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata.

Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.

? När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. 

Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. 

? Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!

Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? 

Gäster i programmet:
Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.
Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.
Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.

Reportage:

Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.
Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. 

Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.

Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:

Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1

Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:

Afasiförbundet

Hjärnfonden

1177 - Afasi

Dart - kommunikationsstöd

Skammen är det som får oss att visa hänsyn och vårda sociala relationer, men skammen är också det som gör att vi undviker och gömmer oss och inte söker hjälp. Hur gör vården för att nå dem?

När trollen kliver fram i ljuset så spricker dem. Den här frasen brukar användas som analogi för skammen ? lyft fram skammen och den kommer att upplösas. Men är det verkligen så enkelt? Lotta Strömsten är lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet och forskar på skam:

? Skammen är direkt kopplat till vår överlevnad och de första levnadsåren. Vi regleras av skam och drivs av att ha en plats i flocken, i gruppen. Vi skulle inte klara oss ensamma. Därför är skams-signalen så stark och gör att man omedelbart vill korrigerar sitt beteende. 

Vi vet vad skammen gör. Den får oss att vilja gömma oss och hindrar oss från att sträcka ut en hand och be om hjälp. För det mesta är det ju bara en själv som blir lidande. Du går tex runt för länge med svampen mellan tårna, eller hemorrojder i rumpan. Men i vissa fall så blir omgivningen drabbad när den som är sjuk inte söker vård. Så är fallet med missbruk men även när det kommer till våldsförbrytare och sexualförbrytare. Dessa personer har långt till att blotta sig och be om hjälp ? och kanske även i avsaknad av sjukdomsinsikt. Lotta Strömsten menar att det är viktigt att vårdpersonalen i dessa avseenden måste vara tränade och utbildade i hur skammen verkar. Men de behöver även har koll på sin egen skam:

? Man måste vara medveten om sina egna skamkänslor för att inte överföra skam. Det är inte meningen att man rädda personen och bekräfta och rättfärdiga det den känner. Patienten behöver få prata om sina skamliga upplevelser med någon som lyssnar och låter dem finnas och inte försöker rycka upp personen ur ?skamhålet?. Man behöver någon som klättrar ner med en i hålet och vågar vara där. 

Gäster i programmet:

Lotta Strömsten, lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet.
Christoffer Rahm, forskare vid Karolinska Institutet och chefsöverläkare i psykiatri.
Johanna Lätth, psykolog, specialist i klinisk forensisk psykologi och Kriminalvårdens expert i sexualbrottsfrågor.

Reportage:

Ninos Chamoun träffas Maria G Nilsson som vill vara ansiktet utåt för hemorrojder.
Mattias Lindgren besöker Robert Bohman som jobbar på en klinik som vill sänka skamtröskeln för människor med beroendeproblematik. 

Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.
Programmet är förbandat.

Vad är egentligen en vän och hur bygger man vänskapsrelationer? Och vilken betydelse har just vänskap för vår mentala och fysiska hälsa? Det tar vi reda på i Kropp & Själ i P1.

Vänskap är livsviktigt. Det finns forskning som visar att ensamhet förkortar en människas livslängd lika mycket som alkoholism eller rökning av 15 cigaretter om dagen. Men hur gör man? Vad är det där kittet som gör att man känner att det här är ju en riktig vän? Hur bygger man en genuin vänskapsrelation?

? Vänskap är intressant för att det är fundamentalt för vårt välmåendet och är central del för ett bra liv. Men samtidigt som vänskap känns angeläget är det lätt att försumma, säger Pär Flodin, psykiatrisk epidemiolog och medförfattare till boken Länge leve vänner:

? I den rikare delen av världen så är det just det som fattas oss mest, vänskap. Det steg vi behöver ta för att öka vår lycka handlar inte om pengar och arbete, utan potentialen till lycka ligger i att fördjupa sina nära relationer. 

En möjlig anledning till att vänskap försummas är att den hamnar längre ner i hiererkin av relationer, efter parrelationen och den biologiska familjerelationen. Men så borde det inte vara menar psykoanalytikern Maria Yassa. Enligt henne kan en vän vara lika mycket av en livskamrat som en partner:

? Alla relationer har inom sig det sprängstoffet som är förväntan. Oavsett vilken relation vi är i så finns det en förväntan att den andra ska ge oss allt. I vänskapen verkar det däremot finnas en social acceptans inbyggd att den andra inte kan ge oss allt. Därför kan den relationen te sig mognare. Vänskap är en jätteviktig relation, inte ?kärlek light? som vissa kallar den. 

Så vad är en vän och hur gör vi för att behålla och fördjupa vänskapsrelationen? Det tar vi reda på i Kropp & Själ I P1 ? Formeln för vänskap.

Gäster i programmet:
Maria Yassa, psykoanalytiker och psykolog.
Lina Liman, journalist och författare till boken Konsten att fejka arabiska.
Pär Flodin, forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, medförfattare till Länge leve vänner. 

Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt.

Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat?

Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt? 

Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:

? Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.

Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet. 

Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten ? delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:

? Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet ? detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid. 

Gäster i programmet:

Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Programledare är Ninos Chamoun.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt.

Gustav faller i sömn plötsligt och okontrollerat. Han försöker dölja det för kollegorna. Men de ser att han sover framför datorskärmen. I Kropp & Själ om trötthet som inte går att sova sig fri ifrån.

När Frida pluggade kunde hon inte äta lunch med sina klasskompisar. Hon letade upp en brits att vila på. Hon hade svårt att läsa. Texten hoppade. Men hon lyckas läsa om sina egna besvär. Hon förstår att hon är hjärntrött och att alla slag hon fått mot huvudet varit upprepade hjärnskakningar.

Ungefär 200 000 personer i Sverige lider av hjärntrötthet. Många gör det i det tysta och utan att få rätt hjälp.

Gäster i studion är Lars Rönnbäck, neurolog och Birgitta Johansson, neuropsykolog, båda experter på hjärntrötthet.

Programledare: Stina Näslund

När Cynthia målar försvinner tid och rum. Mats vet aldrig vad som ska komma ur hans penna, den är som en direktlänk till hans inre liv. För Nicki är kreativiteten livsviktig för att bearbeta sorg.

Ända sedan antiken har man pratat om det galna geniet. På senare tid har sambandet mellan kreativitet och psykiska diagnoser bekräftats av svenska forskare.

Men för att bli maximalt kreativ behöver man hitta en jämvikt mellan det sjuka och friska. Förutom att tänka fritt och oväntat, så behöver vi ett driv och en förmåga att planera, strukturera och genomföra.

I Kropp & Själ undersöker vi vad kreativitet är.

Gäster i studion är bland andra Simon Kyaga, psykiater och kreativitetsforskare och David Bäckström, neurolog som skrivit boken ?Fantasi och Donia Saleh, författare. 

Programledare är Stina Näslund.

Producent Shang Imam.

Programmet sänds direkt.

Lyssna gärna på vårt program "Jakten på fantasin". Efter en hjärnoperation förlorade vår programledare Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Klicka här för att lyssna!

10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då?

Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Alice Lööf

Detta är en repris från hösten 2022.

En vän dör plötsligt. En dotter rycks hastigt bort. Sorg är alltid svårt att gå igenom, men om den kommer oväntat kan den bli extra smärtsam. Hur gör man för att ta sig vidare?

Människor strömmar till minnesstunden för en ung man som hastigt gått bort. En av dem är Kropp & Själs reporter Alice Lööf. Hon är ovan vid döden, känner sig osäker och bortkommen. En kvinna tar hennes arm och visar henne en tradition av gemenskap kring sorg. Det blir startskottet för en undersökning av sorgens väsen.

I Eritrea syns det och hörs det på den som sörjer, berättar Elsa Zere. Hon har egen erfarenhet, för elva år sedan dog hennes då 18-åriga dotter. För Elsa har det varit viktigt att sörja ihop med andra som kan trösta och dela smärtan.

Sorg kan också vara ett sätt att växa som människa, en chans vi behöver ta, det kan bli en gåva, säger en av Finlands sista gråterskor Pirkko Fihlman.

Hon gråter för både levande och döda med en klagosång som har gamla anor. I sitt hem har hon samlat fotografier, på människor efter att de dött, skrivit sorgkväden till dem och sjunger för dem.

I programmet möter vi också forskaren Ulrika Kreicberg som studerat hur länge en sorgeprocess pågår och hur den kan se ut. Och så visar designern Tora Kirchmeier hur tidigare generationer har signalerat och symboliserat döden med hjälp av färg och tyg.

Programledare och reporter är Alice Lööf.
Producent Stina Näslund.
Programmet är förinspelat.

Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra?

Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. 

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Detta är en repris från tidigare i år.

Kropp & Själ-redaktion har läst böcker i år igen! Vad har galenskap med kreativitet att göra? Skulle neandertalare dansa på Nobelbanketten? Och vad är egentligen ett hem?

Böckerna vi läst är:

Europas mödrar ? de senaste 43 000 åren av Karin Bojs
Lex THX av Maria Josephson
Ekvilibrium av Simon Kyaga och Jonas Mattson
Halima om de sina av Salad Hilowle

God jul och gott nytt år önskar vi er!

Krig, klimathot, vintermörker och pandemi. Det är svårt att inte påverkas av den oroliga omvärlden vi lever i. Men varför är så svårt att hålla kriserna på avstånd? Och hur ska man göra för att hantera känslorna?

Ett av 2021 års nyord var doomscrolling, eller domedagsskrollande, alltså att man inte kan låta bli att överkonsumera negativa nyheter. Under pandemins första och värsta period gick psykologer ut och rådde allmänheten till att kolla på nyheterna en gång om dagen, inte att sitta och ständigt uppdatera sig om antalet IVA-inläggningar och smittotal. 

? Vi människor är evolutionärt utrustade med ett negativt filter. Hot och faror har varit extra viktigt för oss att bry oss om för att säkra överlevnaden. Det är det som gör att vi bland annat är intresserade av true crime, säger psykologen Siri Helle. 

? Om det är ett problem för en att man gör på det här sättet är det viktigt att ersätta det med något annat, som ger glädje. Det ger automatiskt mindre tid till att leta efter hemska nyheter, säger hon. 

Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog, Kata Nylén, psykolog och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare. 

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Genom alla tider har människan varit gravid och fött barn men hur vi gör det, var vi gör det och med vilka förutsättningar har förändrats genom seklerna. Vad har gått förlorat i och med moderniseringen, och vad finns kvar?

Ofta, när det kommer till graviditeter, pratas det om de fysiska förändringarna som sker och att förbereda sig på en verklighet med en utökad familj. Sällan pratas det dock om de existentiella tankarna som en graviditet kan medföra. Det ville filosofen Jonna Bornemark ändra på, och skrev boken jag är himmel och hav. 

? Det enklaste exemplet är frågan: Är jag en eller två när jag är gravid? Inget av de alternativen kändes sant, det var att säga för mycket. Jag behöver inte köpa två biobiljetter när jag ska gå på bio, men samtidigt finns det två hjärtan. När börjar den där samhörigheten? Är jag någonsin ensam när jag är gravid? Det tänker jag är en existentiell erfarenhet som vi inte pratar om, säger hon. 

Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare till boken jag är himmel och hav och Anna-Karin Wikström, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.  

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

I dag möts man sällan av rubriker om överbelamrade IVA-avdelningar, presskonferenser om restriktioner eller prognoser för när pandemin kommer vara över. Annat var det för bara ett år sedan, nu är det som om pandemin är bortblåst för de allra flesta av oss. Men så finns det de som blev kvar, de som drabbades av postcovid och fortfarande lider i sviterna av covid-19-viruset. Hur är läget för patienterna, forskningen och viruset nu?

? Jag är fortfarande påverkad väldigt mycket, säger Veronika, som är en av de som fått diagnosen postcovid.

Hon berättar att hon fortfarande, två år efter insjuknandet, är hemmabunden. Hon inte kommer utanför dörren varje dag, och när hon väl gör det gäller det oftast vårdbesök. 

? Jag försöker ibland att ha ett normalt liv och typ bestämmer med någon kompis, amen jag behöver ändå handla, jag vill försöka strosa runt lite. Men det kostar, varje gång. 

Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet, Christer Lidman, överläkare och specialist på infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning i Huddinge, Jessica Alm, enhetschef på NPC-center vid Karolinska Institutet och David Krabbe, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.  

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Livet är fullt av uppoffringar att jobba för att försörja familjen istället för att vara med familjen, eller att ta hand om barnen och sedan stå där med noll kronor i pensionskassan. Vad det än är kokar det ner till ett val man gjort en gång i tiden. Vi frågar oss: Var det värt det?

Prästen Ted Harris menar att uppoffringar i vissa sammanhang är nödvändiga, men att det inte behöver betyda att man inte ångrar dem senare. 

? Jag växte upp i ett traditionellt, frikyrkligt, bokstavstroget, kristet hem. Jag upptäckte att den världen var inte en värld där jag ville vara kvar, det var för begränsande. Men för att komma vidare var jag tvungen att lämna det sammanhanget, komma bort från min familj, min mamma mina syskon och ge mig själv rymd att bli Ted. Det var en uppoffring, säger han. 

Martin Bengtsson är fotbollsproffset som la av. Att bli fotbollsspelare var något han valde redan som 8-åring. Men det var ett val som innebar att han även valde bort barndomen. 

Redan som 17-åring skrev Martin på kontrakt för den italienska proffsklubben Inter. Till en början var det väldigt roligt, men sedan börjar det gå utför. Tillslut blir det så illa att han kommer att ta ett drastiskt beslut. 

? Den här berättelsen har två nivåer för det ena handlar om hur miljön ser ut i den här klubben och hur spelare behandlas, men den andra delen handlar ju ganska mycket om att i samma veva hände något existentiellt i att befinna sig i den här drömmen och successivt inse att man var en tonåring som var sökande, berättar han. 

Gäster i programmet: Jonna Lappalainen, filosof vid Södertörns högskola, Irena Makower, psykolog och Ted Harris, präst. 

Programledare: Ninos Chamoun

Att sova borde vara världens enklaste syssla. Men faktum är att ganska många har så stora problem med sömnen att de tar hjälp av tabletter. Vad händer den dagen man inte kan sova utan?

? I början sa min läkare att jag skulle ta dem vid behov, och när jag förklarade för min läkare efter en tid att behovet är varje natt, då sa hon att då får du ta dem varje natt, säger Maria*, som varit beroende av sömnmedicin. 

Tillslut sov hon inte trots att hon tog maxdosen. Det blev bara värre och värre, berättar hon.

? Jag är nog inte den enda som, vid 4-5-tiden på morgonen, när man börjar bli desperat, tar en halv tablett till och överskrider sin dos, vilket jag gjorde, berättar hon.

Det verkar finnas ett glapp mellan forskarvärlden och den praktiska läkarprofessionen när det gäller förskrivning av sömnmedicin. På forskarnivå råder det konsensus kring att det som gäller vid sömnbesvär är KBT-behandling, men ändå är det många som, likt ?Maria?, får sömnmedicin på recept.

? Alla internationella riktlinjer har kommit fram till att det är KBT, och inte medicin, som ska användas i första hand mot sömnproblem. KBT kan ha lite biverkningar i början i form av att man blir trött, men det försvinner sedan. Tillskillnad från med sömnmedicin där det är precis tvärtom, säger Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet. 

Gäster i programmet: Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet, Niklas Preger, överläkare och sektionschef på Beroendecentrum Stockholm och Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet. 

*Maria heter egentligen något annat.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Den senaste tiden har bastuns vara debatterats flitigt med tanke på de stigande elpriserna och de ändliga resurserna. Men det finns andra aktualiteter på ämnet, till exempel vad bastandet kan ha för hälsofördelar. Vad kan man vinna på en varm kroppstemperatur?

? När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor. 

Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt. 

? Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund. 

En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17.

? Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han. 

Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH.  

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Ömmande bröst, mens och kroppsbehåring. Alla har upplevt puberteten och haft varierande upplevelser av den kroppsliga förändringen. Men hur är det när man gör en ovanligt tidig eller ovanligt sen debut?

? På gruppnivå har man kunnat se att tjejer som kommer i puberteten tidigt har en ökad risk för depression, att blir utsatta för sexuella trakasserier och även att de får barn tidigare, säger Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet. 

De senaste åren har det rapporterats om att puberteten kommer allt tidigare, framförallt bland flickor i västvärlden. Om det verkligen stämmer är dock omtvistat. 

? Det är inte helt lätt att forska på det här eftersom det kräver att friska personer utan anledning ska ställa upp på ganska intima undersökningar, säger Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska institutet. 

Han fortsätter:

? Det har framkommit den typen av resultat i olika studier, att puberteten kryper ner i åldrarna, men de studierna har inte gått att upprepa. Därför är det svårt att slå fast, säger han. 

Gäster i programmet: Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska Institutet och Anton Holmgren, barnläkare och forskare. 

Programledare: Ninos Chamoun

Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra?

? Om man är en känslostark person kan det lätt bli väldigt intensivt när något är viktigt för en, säger psykologen och parterapeuten Cecilia Fyring. 

? Jag har träffat par som inte alls känner igen sig i den person man blir i relationen. 

En dans i otakt ? så skulle den här typen av relationer kunna beskrivas. Att man får väldigt starka känslor, men är dålig på att uttrycka det man egentligen vill säga, menar Cecilia Fyring.

? Det blir mycket mer sekundära känslor än primära. Låt säga att man inte känner sig uppskattad, det är den primära känslan, men det kommer ut som kritik och ilska istället, dvs de sekundära känslorna, säger hon. 

Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. 

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Synen brukar kallas för det viktigaste sinnet, eftersom närmare 70 % av kroppens sinnesceller finns i näthinnan. Så hur ska man göra för att ta hand om sina ögon på bäst sätt?

? Om ögonen ska må bra måste man undersöka dem med jämna mellanrum, det är det nog många som missar, säger Tony Pansell, optiker på S:t Eriks ögonsjukhus. 

Glaukom, gråstarr och sjukdomar i gula fläcken. Det finns många saker som kan drabba ögonen. 

En mindre allvarlig synnedsättning är dock myopi ? närsynthet. Det finns inte så mycket man kan göra åt det när det väl utvecklat sig, förutom att använda glasögon eller linser, men en studie har visat att utomhusvistelse som barn kan göra att man har lägre risk att bli närsynt. 

? Man tror att det är det naturliga ljuset utomhus som skyddar ögat, säger Pelsin Demir, som är en av de forskare som står bakom studien. 

Gäster i programmet: Tony Pansell, optiker som forskar på Karolinska institutet, Anders Kvanta, ögonkirurg på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor på Karolinska institutet, Pelsin Demir, optiker och doktor inom biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitet och Branka Samolov, ögonkirurg och forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus. 

Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf

Då och då bevittnar vi saker som får det att knyta sig i magen, när man märker att något inte står rätt till men inte kan vara hundra procent säker. Hur ska man göra för våga dryfta sin oro när insatsen kanske är så hög som en vänskap, sitt arbete eller bara förnedring till allmän beskådan?

Det kan vara oförklarliga blåmärken, personlighetsförändring och isolering. Vissa av de situationer som kan vara svåra att agera i handlar om när man misstänker att någon utsätts för våld i nära relation. 

? Ett klassiskt råd till någon som ska ta upp en sådan här oro med någon närstående är att utgå från sig själv, säger psykologen Anna Bennich. 

? Säga att ?jag är lite orolig för dig, jag känner inte igen dig längre? istället för att gå på och säga att ?du borde lämna din partner!?, det kan snarare få personen att bli mer isolerad. 

Anna Bennich menar också att en viktig sak att förmedla till en närstående som man misstänker far illa är att visa att man står kvar, oavsett. 

? Man tar sig inte ur en våldsam relation på egen hand, och då är det jätteviktigt att man känner att man har någon att ringa som bryr sig. Även om det kan ta väldigt lång tid från det att man säger ifrån till att personen faktiskt lämnar, säger hon. 

Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet, Per Bauhn, filosof och Andreas Wedeen, psykolog som skrivit böcker om rättshaveristiskt beteende.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Alice Lööf

10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då?

I flera studier har man kunnat visa att det finns samband mellan hur snabbt någon går och hur länge den personen kommer leva. En av de studierna står Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik bakom. 

? Vi har tittat på människor som är över 80 år gamla. Genom studien har vi kunnat se att det innebär en mycket förhöjd risk om man inte kan gå överhuvudtaget och det andra vi kunnat se är att man har en mycket högre risk för dödlighet de kommande åren om man går långsammare än 0,5 km/h, säger han. 

Han fortsätter.

? Det var väldigt överraskande att gränsen visade sig vara så tydlig. 

Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. 

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Alice Lööf

Vardagen rullar på med liknande rutiner för de flesta av oss. Men utan att man hade kunnat förutse det, händer det något som vänder upp och ner på allt. Plötsligt blir man bonuspappa eller får reda på att ens bakgrund är en annan än den man trodde.

Kropp & Själ är på Bokmässan och träffar författare som alla har saker att säga om att möta livsförändringar. Nicolas Lunabba har skrivit boken Blir du ledsen om jag dör? som handlar om hur han lät en ung kille flytta in hos honom för att bo på hans soffa. 

? Rent krasst handlade det om att jag inte ville att han skulle dö, det var instinkten. För han var inte bara vild, han var odräglig, säger han. 

Medverkar i programmet gör: Nicolas Lunabba, författare till boken Blir du ledsen om jag dör?, Patrik Lundberg, författare till Adoptionerna, Frida Boisen, författare till Våga våga, Jenny Jägerfeld som skrivit Min storslagna kärlek, Torbjörn Flygt, författare till Slugger, Peter Alestig, som skrivit Världen som väntar och Kayo Mpoyi, författare till boken En övning i revolution.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Alice Lööf

Programmet är förinspelat. 

Ilska beskrivs ofta som att det svartnar för ögonen, susar i öronen och att ansiktet byter färg. Det är en del av livet, ett sätt att markera sina gränser, speciellt när vi är små. Men när är raseriet ett tecken på något annat än den naturliga utvecklingen? Hur ska vuxenvärlden agera?

? Jag vill jämföra det med en panikattack, du blir lätt illamående, skakig. Det är en känsla som är otroligt jobbig att ha, säger Molly*, 14 år, som tidigare har haft problem med raseriutbrott. 

Man brukar prata om trotsåldern ? det vill säga den ålder när barn både testar och sätter gränser, ibland genom att bli arga. Då är barnet ungefär mellan 2 och 4 år, och även om utbrotten kan vara jobbiga, brukar det beteendet betraktas som sunt och övergående. 

Men för vissa barn går inte ilskan över. 

Forskare har undersökt sambandet mellan aggressivitet i unga år och kriminalitet i vuxen ålder, och sett kopplingar mellan den lilla procent barn som har ett allvarligt utåtagerande beteende och problem med uppförande, psykisk ohälsa och så småningom kriminalitet när de blir äldre. 

En av forskarna som undersökt detta är Björn Hofvander, psykolog och docent i rättspsykiatri. ? Vi vet genom forskningen att vi måste ingripa och ge stöd. Sedan vet vi också att stödet måste riktas till de barn som har störst problem, för där är effekten störst, säger han. 

Han fortsätter. 

? Det är en liten del i samhället som står för en väldigt stor del av konflikter, våld och bråk. Det som har störst inverkan är om man fokuserar på att förändra beteendet. Inriktar man sig bara på självkänsla eller stöd i familjen, men glömmer beteendet, får man inte lika bra effekt. 

Gäster i programmet: Björn Hofvander, psykolog och docent i rättspsykologi,   Stina Hindström, psykolog och Clara Linnros, psykolog, psykoterapeut och författare till boken De kallar det trots. 

*Molly heter egentligen något annat. 

Programledare och producent: Alice Lööf

Trettio sekunders ögonkontakt leder antingen till våld eller sex, lyder ett känt citat från den amerikanska utvecklingspsykologen Daniel Stern. Vissa experter menar dock att det inte ens behövs så lång tid för att det ska bli obekvämt utan att det kan räcka med så lite som tre sekunder.

? Oftast är det tre sekunders ögonkontakt, sedan tittar vi bort, tre sekunders ögonkontakt sedan tittar vi bort, i ett vanligt samtal, säger Bo Hejlskov Elvén, psykolog. 

Men till personer vi har ett närmre förhållande till kan ögonkontakten givetvis vara längre än så, fortsätter han. Då gäller det ofta kärlekssituationer. När man raggar på krogen till exempel. 

? Jag kan nog uppfattas som flirtig mot personer som jag inte menar att vara flirtig mot, just för att jag tittar på folk så mycket generellt, jag kanske råkar titta lite för länge på någon till exempel, säger Malin*, som använder just blicken mycket när hon raggar. 

Hur gör du när du ser någon som du gillar?

? Då tittar jag lite mer intensivt på den personen, det blir som ett tyst hej kan man väl säga. Det är inte som att jag vänder bort blicken utan jag håller nog kvar blicken ganska länge, säger hon. 

Gäster i programmet: Jens Edlund, samtalsforskare vid KTH, som leder projektet ?Ögonkontakt i samtal?, Kim Astor, doktorand i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och Bo Hejlskov Elvén, psykolog. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf

*Malin heter egentligen något annat.

Det kan ta emot att lära sig något helt nytt, att släppa det bekväma lunket och kasta sig ut i det okända. Att vara nybörjare kan komma med en rädsla för att göra bort sig. Men vad kan man vinna om man skulle ha modet att testa?

? En nybörjare har massa alternativ, medan en expert bara har två eller tre, säger Per Holmlöv, 81 år gammal och ständig nybörjare ? nu senast inom måleri. 

? Jag är i slutfasen av mitt liv. Jag kan inte springa längre, jag kan inte klättra längre, jag kan inte vandra i fjällen längre, jag kan inte segla längre. Men då kan jag istället måla hästar, hundar, fjäll och hav och på så sätt återuppleva det, förklarar han. 

Ofta jämförs inlärning med stigar som blir till motorvägar i hjärnan, ju mer vi gör någonting. 

? Lär du dig nya saker under en längre tid modellerar du om hjärnan på sikt, säger Johan Mårtensson, neuropsykolog och hjärnforskare. 

Gäster i programmet: Johan Mårtensson, neuropsykolog och hjärnforskare, Ulrica Norberg, journalist och författare som skrivit boken Nyfiken ? Väck ditt inre geni och Tom Vanderbilt, som skrivit boken Nybörjare: kraften & glädjen i att lära sig nya saker.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf

Fram till ganska nyligen rådde det fettskräck i väst man skulle äta så lite fett som möjligt. Men så vände vindarna och fettet kom in i värmen. Vad är egentligen fördelarna med fett? Och vad händer när man enligt rådande ideal deffar eller bantar bort alla fettreserver?

? En vanlig kropp ser inte ut på det sättet.

För Mikael Rydén är svaret tydligt. Han är professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning.

? Vi är utvecklade för att klara svält, vi måste ha ett lager av fettväv. Sedan är det olika var den sätter sig, till exempel kan kvinnor ha mycket fettväv på stuss och lår, men då är den mindre aktiv och mer godartad, den har inte samma negativa effekt på kroppens insulinkänslighet, säger han. 

Gäster i programmet: Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning på Karolinska institutet, Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska institutet, Sarah Sjöström, simmare och Kristina Andersson, näringsfysiolog.  

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf.

Ibland säger munnen ja även fast hjärnan säger nej, när rädslan för att verka otrevlig och tråkig tar över. Det kan vara svårt att veta var den egna gränsen går på jobbet, i relationer till anhöriga och till och med till försäljare.

? Att jag blir lurad att köpa något som ville ha eller som jag tänkt att köpa. Vi 75-plussare har mycket prylar vi inte behöver, säger Bengt som sitter i solen på Liljeholmstorget i Stockholm. 

Tonen i rösten är glad, men det han pratar om är egentligen något allvarligt. Det handlar om att kunna säga nej, både för sin egen skull och vissa gånger även för andras.

? Jag tror man ska ha i åtanke att de allra flesta blir tacksamma om någon börjar säga i från i en obehaglig situation. Till exempel under ett möte på jobbet där alla tänker samma sak, då kan man bli tacksam om någon stiger fram och säger ifrån, säger Åsa Kruse, psykolog och författare till boken ?Att sätta gränser för sig själv och andra?. 

Hon fortsätter:

? Men det är klart att det är en balansgång, man kan ju inte alltid sätta gränser i alla sammanhang. I bästa fall kan man göra det i samförstånd med andra.

Gäster i programmet: Åsa Kruse, psykolog, David Waskuri, psykolog och Ida Flink, psykolog som forskar om sexuell smärta och har skrivit boken Du, jag och sex. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf

Programmet sänds direkt.

En tvångsmässig blinkning med ögat, ofrivilliga harklingar, skratt, skrik och svordomar. Ibland gör kroppen rörelser eller ljud utan att man själv riktigt valt det. Sker ticsen däremot ofta och under långa perioder kan det handla om Tourettes syndrom.

Under de senaste årens pandemi har läkare runt om i världen märkt en ökning av unga som söker hjälp för sina tics. Konstigt nog är majoriteten av patienterna tonårstjejer och de flesta har en sak gemensamt: sociala medier-plattformen TikTok.

Filmer med hashtaggen "tourettes" har över fem miljoner visningar. I filmerna berättar kända influencers om sina tics, och visar även hur de både verbala och fysiska ticsen yttrar sig. Studier visar nu att personer utvecklat ett liknande beteende som det som syns på TikTok. Frågan är då: Kan man bli smittad av tics?

Nja, det vore att förenkla. Nanette Mol Debes är överläkare och klinisk lektor på Tourettesmottagningen vid Köpenhamns universitetssjukhus.

? Det är viktigt att skilja på Tourettes syndrom och det här funktionella ticsliknande beteendet, som vi har bestämt att vi ska kalla det internationellt, därför att både orsaken till symtomen och behandlingen är olika, säger hon.

Nidbilden av en person med Tourettes syndrom är en person som okontrollerat svär och säger fula ord vid opassande tillfällen, men Pelle Sandstrak, som själv har Tourettes vill nyansera den bilden.

? Det är en sådan klyscha. Tourettes behöver inte vara att man säger något eller låter överhuvudtaget, det kan också vara ryck eller tvångsmässiga rörelser, säger han.

Gäster i programmet: Pelle Sandstrak, föreläsare och författare, Helene Ringberg, psykolog och Niklas Dahl, överläkare och professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producenter: Olivia Sandell & Alice Lööf

Kan man förutse framtiden genom noggrann planering? Vad kan effekterna bli av att överplanera? Hur spelar vår upplevelse av tid in i vår planering?

Daniel Berg kämpade i många år för att få pengar till sin forskning. När han väl fick det var lyckan total. Han planerade i detalj när och hur han skulle arbeta, men verkligheten blev en annan. Nu sitter han hjälplös med tio färgkodade kalendrar och sliter sitt hår ? han måste kämpa för att förmå sig att sätta sig vid datorn och faktiskt jobba. 

Han tror det är fel på hans hjärna och att han behöver medicinering. Men enligt experterna är svaret på hans prokrastinerande mycket enklare än så. 

Veckans Kropp & Själ handlar om att planera, förutse hur sitt framtida jag kommer att känna och den komplexa upplevelsen av tid.

Gäster: Karl Bergström, psykolog, Helena Granström, författare, Alexander Rozental, forskare och psykolog. 

Programledare: Ninos Chamoun.
Producent: Alice Lööf.

Programmet är förbandat.

En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla.

Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor.

? Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: ?Kan mikrovanor hjälpa?? Och svaret är: ?Ja!?, säger han.

Anders Rosengren, läkare och författare till boken ?Hela livet? är inne på samma spår.

? Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss.

? Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf.

Programmet är en repris från den 14 september 2021.

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag?

En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk.

? Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.

Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.

Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas.

? Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.

Och fortsätter:

? Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.

Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Programmet är en repris från 12 april 2022.

Att-göra-listan, inköpslistan, topplistan, listan kan göras lång över listor vi skriver. De kan underlätta vardagen, få stora mål att kännas överkomliga men också skapa ångest, onödig stress eller väcka ilska.

Kropp & Själ denna vecka handlar om listorna som vi omger oss med, och vilken funktion de fyller i livet. Oskar har slutat skriva listor på fritiden för att särskilja ledig tid från arbetstid då allt noga spaltas upp. Åsa tycker vi kan slänga borde-listorna och fokusera på det som är viktigast och roligast. 

Fredrik och Kristofer älskar listor och lever på att skriva dem. För Sebastian blev listorna vägen ut ur missbruk och kriminalitet. Han kunde se sitt eget beteende och ta ansvar för det när han spaltade upp det som han tidigare varit irriterad på och rädd för. 

Medverkande: Oskar Henrikson, organisationspsykolog, Psykologifabriken, Åsa Alberius Munkhammar, neuropsykolog, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Fredrik Strage, musikjournalist, Kristofer Andersson, kulturjournalist och Sebastian, som driver stödboende samt är behandlingsansvarig på behandlingshem.

Programledare är Stina Näslund

Producent Ulrika Hjalmarson Neideman

Elitidrottare och världsmästare i tennis när man passerat 80 år - hur går det ihop? Witold Bajera och hans jämnåriga medspelare Roffe, Göran och Börje spelar WM för superseniorer på Mallorca.

Livet efter 80 kan vara fyllt av ålderskrämpor, vänners begravningar och tankar om att livet börjar lida mot sitt slut.

Men skulle det kunna vara precis tvärt om? Skulle man kunna rita om ålderstrappan och istället för att ta steg för steg nedåt fortsätta uppåt och på 90-årssteget byta ut käppen mot en guldmedalj?

Stina Näslund följer den 84 år gamla tennistränaren och elitidrottaren Witold Bajera under ett års tid för att ta reda på hemligheten bakom hans framgångar.

- Nej, inte tänker jag på döden och på begravningar. Det slutar när det slutar. Ibland tittar jag mig i spegeln och säger fy vad gammal du är. Men jag bara skrattar, jag har inga andra tankar, berättar han.

Programledare är Stina Näslund.

Producent är Clara Lowden.

Programmet är förinspelat.

Vissa samtal är en balansgång över en tunn lina spänd över manegen. En enda nyck, ett fel valt ord kan göra att allt stjälper. Det krävs mod och fullständig närvaro.

Men det finns dem som vågar, som vigt sina liv åt att försöka nå andra människor genom samtal. Hur får man en människa att välja livet framför döden eller att upphöra med ett våldsamt beteende? Vad säger man till någon om orden kommer bli de sista i personens liv? Och hur är det att vänta på ett samtal som aldrig blir av?

Psykologen Anna Kåver har under många år bedrivit samtal med med suicidala patienter.

- Min uppgift blir då att på olika sätt försöka få patienten in i en ambivalens kring sitt rigida beslut. ?Jag vill dö, men kanske vill jag också leva, lite?. Det fröet vill jag fånga och försöka få att blomma upp, säger hon.

Christer Tessman har lång erfarenhet som förhandlare hos polisen, han har pratat gärningsmän ur situationer där de hållit gisslan eller barrikaderat sig.

- Man går in i någon slags bubbla med den här personen. De vill ju ha makten, de vill ju ha kontrollen. Det är ju de som vill ställa kraven hela tiden. Men deras krav har ingen annan kanal ut än till mig, berättar han.

Jeanette Reiskog jobbar på SOS alarm. Ibland händer det att personen hon pratar med avlider på andra sidan linjen.

- Jag kan ju bara hoppas att de kände nån viss tröst i samtalet med mig. Man har till och med fått ett gott skratt ibland ska du veta, berättar hon.

Polisen Per, som egentligen heter något annat, stämmer träff med hotaktörer, män som förföljer eller trakasserar kvinnor. Genom samtal får han dem att hitta en egen vinning i att sluta.

- Jag måste visa med kroppsspråket att jag inte är något hot. Röst och tonläge måste bjuda in till ett samtal. Vissa individer har ju löst alla sina konflikter med våld, eller verbala hot och kan gå nära en eller ta i en. Då får man inte gå, man måste sitta kvar, berättar Per.

Lenas dotter växer upp i ett fosterhem. Kontakten har varit sporadisk genom åren. Men Lena vill inte vänta längre, hon vill berätta för dottern om varför det blev som det blev.

- När man inte visste hur man skulle vara som mamma så var det ju inte lätt att vara det. Men jag var det ändå. Jag gjorde så gott jag kunde, säger Lena, som egentligen heter något annat.

Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, Christer Tessman, förhandlare hos polisen, Jeanette Reiskog, SOS Alarm, ?Per?, polis, ?Lena?, privatperson.

Programledare är Clara Lowden.
Producent Alice Lööf.
Programmet är förinspelat.

Hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt:

· Jourhavande medmänniska 08 702 16 80

· Bris ? Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatta på bris.se

· Självmordslinjen tillgänglig via chatt och telefon 90 101

· Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60

· Riksförbundet SPES - SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, 020-18 18 00 kl 19-22 kvällstid

· Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård

Här hittar du en lista på flera stödlinjer:

https://mind.se/hitta-ratt-kontakt/jourer-och-linjer-om-du-behover-prata/

Livet på 2020-talet är sprängfyllt av val, bara att köpa bröd i matbutiken erbjuder en uppsjö av alternativ. Men det finns en sak vi inte kan välja, och det är vår kropp. Kropp & Själ den veckan är en tillbakablick över några reportage vi sänt under det gångna året som handlar just om vår relation till den egna kroppen.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och Alice Lööf

Producent är Alice Lööf.

Programmet är förinspelat.

För 20 år sedan skrattades det åt folk som pratade om ett evigt liv i dag börjar det mer och mer ses som en möjlighet. Om man optimerar, mäter och anpassar så verkar man kunna pusha fram dödsdagen med flera år. Men hur gammal vill du egentligen bli?

Peter Ottsjö har ett svar på den frågan ? 123 år. Men egentligen skulle han vilja bli så gammal som möjligt, anledningen till att han svarar 123 år är att det dokumenterat äldsta människan som levt blev 122 år. 

? Det skulle vara roligt att slå det rekordet, säger han. 

Och fortsätter:

? Det andra skälet är att det skulle bli jämnt och fint, för jag fyller 123, år 2100, så det känns rätt passande. 

Äldreforskaren Ingmar Skoog vill även han bli så gammal som det går. Han säger att vi är dåliga på att föreställa oss hur vi kommer känna och må när vi når en viss ålder. 

? Om jag föreställde mig att jag skulle ha den konditionen jag har nu när jag är 68 år gammal när jag var 20, så skulle jag nog tänkt att jag inte skulle vilja leva nu, säger han. 

Gäster i programmet: Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. 

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent är Alice Lööf.