Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion Forum

Vetenskapsradion Forum

Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionforum

Avsnitt

Så uttrycks känslor i tal och musik

Det handlar inte så mycket om vad vi säger utan hur vi säger det. När det kommer till att visa känslor så är både tal och musik universella språk, om än med vissa dialekter.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur vi uttrycker känslor genom tal och musik. Petri Laukka är docent i psykologi vid Stockholms universitet och forskar om icke-verbal kommunikation, alltså hur vi förmedlar känslor genom sådant som röstens tonfall eller musikens olika skiftningar. Han studerar bland annat i vilken utsträckning den här kommunikationen är universell eller om det finns kulturella skillnader mellan hur vi kommunicerar känslor i tal och musik.Programledare är Urban Björstadius.
2017-01-03
Länk till avsnitt

?Städning en ständig källa till konflikter?

Damma, putsa, skrubba och feja, städningen är ett evigt sisyfosarbete som fortfarande är laddat med många starka känslor.

Fanny Ambjörnsson är antropolog och genusforskare vid Stockholms universitet och hon forskar bland annat om vår relation till städning. Hon har genom intervjuer och enkäter frågat människor om när och hur de städar och vad de tänker kring detta eviga sisyfosarbete, och hon har bland annat sett att det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till just städningen. Att skillnaderna ändå minskar beror inte så mycket på att männen idag städar mer utan på att kvinnorna städar mindre än förr, och städningen leder ofta till konflikter i de svenska hemmen.Programledare är Urban Björstadius.
2016-12-20
Länk till avsnitt

Hårda klappar under granen

Det lackar mot jul och i veckans Vetenskapsradion Forum får vi tips om böcker att ge bort eller önska sig i julklapp.

I årets traditionsenliga julklappsprogram tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker att lägga under granen. Böckerna i den ordning de nämns i programmet är:Öar och öighet av Owe RonströmHavsboken, eller konsten att fånga en jättehaj från en gummibåt på ett stort hav genom fyra årstider av Morten A StrøksnesKarthistorier, eller atlas över expeditioner till världens vita fläckar av Francisca MattéoliVägen, fem kinesiska filosofer om konsten att leva av Michael Puett och Christine Gross-LohDe dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar av Nils BillingJulius Kronberg, måleriets triumfator av Tomas BjörkByta namn, 800 efternamnsförslag med kommentarer av Bengt af KlintbergOdjuret i labyrinten av Annika ThorNordiska gudar av Johan EgerkransDen poetiska Eddan i översättning av Lars LönnrothMat, dryck och magi av Ebbe SchönProgramledare är Urban Björstadius.
2016-12-13
Länk till avsnitt

Så smarta är politikerna

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur smarta och representativa våra politiker egentligen är, och om varför det alltid blir diskussioner om hur ett riktigt luciatåg bör se ut.

Allt oftare talas det ju om ett utbrett politikerförakt, där politikerna ses som en elitgrupp som lever sitt eget liv och värvar nya politiker bland sina egna bekanta, och som inte har en aning om hur så kallat vanligt folk har det. Men hur väl stämmer den här bilden av politiker med verkligheten? Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har tillsammans med ett antal svenska och amerikanska forskare studerat den svenska politikerkåren. Forskarna har samlat in data från svenska register och svenska valmyndigheten om alla svenska politiker som någon gång har stått på en vallista sedan 1982. De har sedan jämfört de här politikerna med dels befolkningen i övrigt, dels vissa avancerade yrken som läkare, direktörer och forskare. Resultaten visar att politikerna är både smartare och bättre ledare jämfört med befolkningen i övrigt, och politikerkårens sociala bakgrund är också representativ för befolkningen i stort.Dessutom handlar det om luciafirandet som nästan varje år väcker debatt kan Lucia vara mörkhyad, kan en pojke vara Lucia och kan Lucia åtföljas av andra sagofigurer än tärnor och stjärngossar? I den nya boken Lucia i nytt ljus beskriver Lena Kättström Höök, etnolog och intendent vid Nordiska museet, hur luciafirandet genom historien har pendlat mellan skämt och allvar och mellan fint och folkligt. Det går helt enkelt inte att prata om en historiskt korrekt Lucia, säger hon.Programledare är Urban Björstadius.
2016-12-06
Länk till avsnitt

Han granskar Uppdrag granskning

De som granskar makten utövar själva en avsevärd makt, och tv-programmet Uppdrag granskning har kommit att fungera som en slags rättsinstitution.

Magnus Danielson disputerade i dagarna vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet på en avhandling om tv-programmet Uppdrag granskning. Han har studerat alla de över tusen inslag som sänts mellan 2001 och 2014 och han har då sett hur programmen ofta kommit att fungera som en slags rättsinstitution. De är dessutom ofta uppbyggda som en rättsprocess där reportrarna följer upp ett tips om något missförhållande, intervjuar offer och vittnen och ställer makthavare till svars. Nils Hanson är projektledare och ansvarig utgivare på Uppdrag granskning, och han säger att de visserligen har stor makt men att allt de gör sker i offentligheten eventuella felaktigheter sprids idag snabbt i sociala medier.Programledare är Urban Björstadius.
2016-11-29
Länk till avsnitt

Storasyskon blir oftare chefer

Vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval, porträttmålningar kan ses som äldre tiders motsvarighet till selfies, och en dos negativt tänkande kan vara positivt.

Storasyskon uppvisar en bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon. Det säger Björn Öckert som är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och professor vid Uppsala universitet. Tillsammans med kollegorna Erik Grönqvist och Sandra E Black vid University of Texas har han nyligen publicerat en rapport om hur vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval.Idag möter vi ju ständigt bilder av kända människor och inte minst selfiebilderna har gett porträtten en slags digital renässans - vi verkar helt enkelt ha en tidlös fascination för att betrakta andra människors ansikten. Det säger konstvetaren Charlotta Krispinsson som nyligen disputerade vid Stockholms universitet på en avhandling om historiska porträtt från början av 1500-talet till mitten av 1800-talet. I början av 1900-talet återupptäckte man det här i princip bortglömda kulturarvet och för att kartlägga och dokumentera den stora mängden porträtt som fanns spridda över Sverige skapade man Svenska porträttarkivet, som till slut kom att omfatta runt 100 000 porträtt och som hade tydliga rasbiologiska syften.Dessutom handlar det om vikten av en dos pessimism i tillvaron. Vi hör Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, som håller kurser i negativt tänkande.Programledare är Urban Björstadius.
2016-11-22
Länk till avsnitt

Mat och magi

Förr strök man grisbajs på smörgåsen och idag följer vi olika trenddieter - det magiska tänkandet kring mat och dryck har följt oss genom historien.

Även om vi idag inte längre tror på trolldom, häxkonst och magi så spelade den här typen av föreställningar förr en enormt stor roll i människors liv. Det säger folkloristen Ebbe Schön som är aktuell med den nya boken Mat, dryck och magi. Den handlar om hur det magiska tänkandet har påverkat vår syn på mat och dryck genom historien, men också om hur vi än idag knyter stora förhoppningar till olika dieter och livsmedel.Programledare är Urban Björstadius.
2016-11-15
Länk till avsnitt

Ny bild av kritiserad konst

Kanske är det dags att på nytt omvärdera den en gång så uppskattade men senare föraktade konstnären Julius Kronberg, och så handlar det om hur det nordiska ljuset har påverkat oss genom historien.

Konstnären Julius Kronberg väckte på sin tid både uppmärksamhet och beundran, men efter sin död omvärderades han snart och dömdes ut av kritikerna. Konstprofessorn Tomas Björk är aktuell med boken Julius Kronberg måleriets triumfator där han argumenterar för att det kanske är dags att på nytt omvärdera och uppvärdera Kronbergs verk.Dessutom handlar det om Nordiska museets nya utställning Nordiskt ljus. Vi går ju åter mot allt mörkare tider och här uppe i Norden blir vi ständigt påminda om årstidernas växlingar med korta mörka vinterdagar och långa ljusa sommarnätter. Maria Maxén är intendent och sakkunnig för utställning och hon berättar om hur de här ständiga årsvisa växlingarna genom historien har påverkat allt från barnafödandet till hur vi möblerat våra hem, och vi hör också Amanda Creutzer som är projektledare för utställningen.Programledare är Urban Björstadius.
2016-11-08
Länk till avsnitt

Brottslighet i gallerior

Landets köpcenter och gallerior är inte bara platser för shopping och restaurangbesök, i takt med att de blir allt fler har också brottsligheten ökat.

Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från en av Stockholms största gallerior. Här kan man inte bara shoppa och gå på restaurang utan också träna, gå på bio, besöka biblioteket och ta in på hotell. På tio år har antalet gallerior i Sverige fördubblats, från 150 till 300 stycken, och samtidigt har brottsligheten ökat med rån, misshandel och butiksstölder. Vania Ceccato är forskare på KTH och hon har tillsammans med sina kollegor samlat in brottsdata från väktarna i en av landets största gallerior och sedan visualiserat detta i en 3D-modell av gallerian. På så sätt kan de se inte bara var utan också när olika slags brott sker, och de har bland annat sett att olika platser i gallerian står för olika typer av brott. Vi hör också Sanda Tcacencu som är masterstudent på KTH, och hon har genom intervjuer med besökare och personal på gallerian undersökt var och när de känner sig otrygga.Programledare är Urban Björstadius.
2016-11-01
Länk till avsnitt

Kulning var äldre tiders långdistanssamtal

Långt innan telegrafer och telefoner uppfanns kunde människor kommunicera på flera kilometers avstånd genom att kula.

Förr tog kvinnorna kor och getter till fäbodarna under sommaren, och där stannade de sedan fram till hösten för att sköta djuren, mjölka och göra smör och ost. För att kalla på djuren och för att kunna hålla kontakt med varandra så kulade kvinnorna, en slags kommunikationsform och sångstil som hördes många kilometer. Det berättar Kajsa Dahlström som är folksångerska och deltar i ett nytt forskningsprojekt om kulning. Forskarna Anita McAllister på Karolinska institutet och Robert Eklund på Linköpings universitet berättar om vad det är som gör att kulningen låter så starkt och hörs så långt. Programledare är Urban Björstadius.
2016-10-25
Länk till avsnitt

Spökjakt på teatern

Det knakar i golvplankorna och gnisslar i dörrarna när Vetenskapsradion Forum går på spökjakt efter den mystiska grå mannen på Drottningholms slottsteater.

Vi går mot mörkare tider med vinande höststormar och regnet smattrande mot rutorna och snart firar många Halloween. Även om man skulle kunna tro att fascinationen för spöken skulle försvinna i vår upplysta tid så lever gastar och gengångare kvar på filmer och i böcker. I den fjärde delen i Vetenskapsradion Forums serie om folktro förr och nu får vi följa med på spökjakt på Drottningholms slottsteater där många lär ha sett en mystisk grå man svepa genom rummen. Åsa Tillman som är producent på teatern guidar runt i de 250 år gamla lokalerna och folkloristen Tora Wall berättar om varför så många fortfarande tror på spöken.Programledare är Urban Björstadius.
2016-10-18
Länk till avsnitt

Riterna som leder oss genom livet

Från födelse och dop till död och begravning, vår stund på jorden får både riktning och innehåll av olika traditioner och passageriter.

Veckans program är tredje delen i Vetenskapsradion Forums serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall,och ämnet för dagen är alla de traditioner och övergångsriter som följer oss genom livet, allt från dop och bröllop till födelsedagar och begravningar. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
2016-10-11
Länk till avsnitt

Surdeg och slagsmål på marknaden

Ett växande intresse för traditionella maträtter har gett nytt liv till de gamla höstmarknaderna.

Hösten betyder skördetid och i många svenska städer anordnas nu olika höstmarknader. I det gamla bondesamhället var detta en av de viktigaste tiderna på året. Mickelsmäss markerade skiftet mellan sommar och vinter och förutom marknader så sades kontrakt upp och nya skrevs på, tjänstefolk flyttade och man passade också på att göra upp om gammalt groll och gamla oförrätter.Idag har Mickelsmäss återfått sin betydelse som marknadsdag i takt med ett växande intresse för ekologiskt och hållbart odlande. I Vetenskapsradion Forums serie om folklivsforskning berättar folkloristen Tora Wall den här veckan om gamla och nya mattraditioner och om hur maträtter frånolika delar av landet idag används för att skapa lokala identiteter och som varumärken för att locka turister.Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
2016-10-04
Länk till avsnitt

Internetlore, memes och urban legends

Skräckfigurer och moderna myter blandas med humor och livsvisdomar när folkloren flyttar ut på Internet.

I en ny omgång program om folkloristik och folklivsforskning svarar folkloristen Tora Wall på frågor om nya trender och gamla traditioner, och veckans program handlar om vad som händer när vår tids folklore flyttar ut på Internet. I programmet nämns till exempel olika skräckfigurer som The Slenderman och Robert the Doll, men också mer humoristiska exempel på internetmemes där man exempelvis sätter ihop bild och text och påskkärringarnas Facebooksida. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
2016-09-27
Länk till avsnitt

Svenska läktarvikingar och fornegyptiska dödsböcker

De svenska vikingarna har återvänt som läktarvikingar med lösbröst och plasthjälmar, och den fornegyptiska dödsboken förberedde människor för resan till de dödas rike.

Vid stora idrottsevenemang som OS eller landskamper i fotboll är det idag vanligt att se delar av publiken ansiktsmålade i den svenska flaggans färger och iklädda vikingahjälmar i plast eller plysch. Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och han intresserar sig i sin forskning för vilka bilder vi har av historien. En typisk bild av svenskar eller skandinaver är just vikingarna som på senare år har fått en slags comeback i populärkulturen.Dessutom handlar det om den fornegyptiska dödsboken, en textsamling som man i det gamla Egypten skickade med de döda i graven. Den har nu för första gången översatts i sin helhet till svenska av egyptologen och religionshistorikern Nils Billing vid Uppsala universitet, med titeln De dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar.Programledare är Urban Björstadius.
2016-09-06
Länk till avsnitt

Att odla sin trädgård

Att odla sin trädgård har blivit en populär kristen dygd inte minst i USA, och nattens magiska mörker är på väg att upplösas i dagens upplysta samhälle.

Hösten är ju skördetid för många och Vetenskapsradion Forum besöker ett prunkande koloniområde i Uppsala och träffar där religionshistorikern Lena Roos. Hon har i sin forskning intresserat sig för trädgårdsodlandets religiösa sidor, och då inte minst den växande kristna rörelse i USA som kallas för Christian Gardening.Under hösten blir ju dagarna allt kortare och nätterna allt längre, och få krafter har hållit oss människor i ett hårdare grepp än just natten. Ända sedan Gud i Bibelns skapelseberättelse sa "Varde ljus" så har natten stått som symbol för alla de mänskliga gärningar som inte tål att se dagens ljus. Nattetid har vi slagit oss fria - rökt, druckit, älskat och mördat. Det säger Gunnar Broberg, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds Universitet och aktuell med boken Nattens historia. Nordiskt mörker och ljus under tusen år.Programledare är Urban Björstadius.
2016-08-30
Länk till avsnitt

Hur katter och människor pratar

Om du och din katt har svårt att förstå varandra så kan hjälpen snart vara nära - ny forskning ska nämligen ta reda på hur katter och människor pratar med varandra.

Även om mjauandet kanske är det mest kända kattljudet så är det långt ifrån det enda ljudet som katter kommunicerar med, och dessutom skiljer sig sannolikt kattljuden åt mellan olika delar av landet katter pratar helt enkelt dialekt. Det säger Robert Eklund som är lingvist verksam vid Linköpings universitet och en av deltagarna i ett nytt forskningsprojekt som ska ta reda på hur katter och människor kommunicerar med varandra. Tillsammans med Susanne Schötz och Joost van de Weijer från Lunds universitet ska han bland annat undersöka hur katterna pratar med varandra och med oss människor, men också hur vi människor pratar med katterna och hur de uppfattar oss. Mer information om projektet finns här. Programledare är Urban Björstadius.
2016-08-23
Länk till avsnitt

Våldtagna män

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur sjukvården på många håll saknar rutiner för att ta hand om våldtagna män. Repris från 2 februari.

Fortfarande lever föreställningen kvar att män inte kan våldtas, men ungefär 15% av alla män har i vuxen ålder utsatts för sexuellt våld och 5% av männen har utsatts för sexuella övergrepp där fysiskt våld eller hot om fysiskt våld har använts. Gärningsmännen är både män och kvinnor och våldtäkterna kan gå till på många olika sätt. Etnologen Jens Lindberg vid Umeå universitet disputerade nyligen på en avhandling om synen på våldtagna män och hur våldtagna män tas emot i vården, och han säger att många sjukhus saknar rutiner för att ta emot de här patienterna. Ett undantag är Södersjukhuset i Stockholm som sedan i höstas även tar emot män på sin akutmottagning för våldtagna. Läkaren Anna Tiihonen Möller och socionomen och auktoriserade sexologen Karl Norwald berättar om vad som händer fysiskt och psykiskt med de män som blir utsatta.Programledare är Urban Björstadius.
2016-07-26
Länk till avsnitt

Små kommuner med stora problem

När befolkningen minskar i redan små kommuner får man i stora delar av Sverige allt svårare att upprätthålla kvaliteten inom till exempel vård och skola. Repris från 12 oktober.

Sedan många år tillbaka minskar befolkningen i landets små kommuner, samtidigt som de stora kommunerna växer sig allt större. Den här utvecklingen får olika konsekvenser för småkommunerna som till exempel kan behöva lägga ner vårdhem och skolor när skatteunderlaget försvinner. Småkommunernas problem har blivit en alltmer aktuell fråga i debatten och många vill idag slå samman de små kommunerna till färre men större kommuner. Ett problem är dock att många av de befolkningsmässigt minsta kommunerna är några av våra största kommuner till ytan, och att slå ihop de glesbefolkade kommunerna i till exempel Västerbotten och Norrbotten skulle inte lösa deras problem.I veckans program medverkar Gissur Erlingsson, statsvetare verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, och Peter Lindroth, kommunstyrelsens ordförande i Karlsborgs kommun och ordförande för Småkom, ett nationellt nätverk för landets småkommuner.Programledare är Urban Björstadius.
2016-07-19
Länk till avsnitt

När drevet går

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Repris från 5 oktober.

Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.
2016-07-12
Länk till avsnitt

Elitmotionerande chefer

När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. Repris från 14 september.

I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius.
2016-07-06
Länk till avsnitt

Drunkning sker i det tysta

Med värme och sol ökar nu risken för drunkningsolyckor, ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Repris från 7 juni.

I Sverige går vi ju nu mot sommar och sol då många söker sig till stränder och båtar, vilket tyvärr kommer att leda till olika drunkningsolyckor. Men även om varje drunkningsolycka i Sverige naturligtvis är en för mycket och en stor tragedi för alla inblandade, så är drunkningsolyckorna ett än större folkhälsoproblem i många andra delar av världen. WHO:s statistik visar att 400 000 människor omkommer varje år till följd av drunkning, men det finns ett stort mörkertal eftersom det saknas statistik från stora delar av världen.När någon drunknar kämpar den drabbade för att försöka hålla sig över ytan, men när det inte längre går så andas den drunknande in vätska i lungorna under en till två minuter. Personen blir medvetslös och hjärtat slår långsammare och långsammare för att till slut stå helt still. Det här sker inte som på film under stor dramatik, utan det sker ofta tyst och stilla utan att omgivningen märker något.Genom historien har man provat många olika sätt att få liv i drunkningsoffer. På 1600-talet lade man glödande kol i armhålorna på dem, och på 1700-talet föreslog man att man skulle blåsa upp tobaksrök i ändtarmen på drunkningsoffret. På 1950-talet gjordes djurförsök där hundar först sövdes och sedan dränktes vilket gav nya kunskaper om vad som händer vid en drunkning, och i Sverige injicerades frivilliga brandmän med curare vilket gjorde att de var fullt medvetna men att andningen upphörde. På så sätt kunde man öva mun-mot-mun-metoden på dem tills giftet hade slutat verka.I Sverige har ambulanserna idag fått allt längre framkörningstider, vi har begränsade helikopterresurser och det är få räddningstjänster som har vattendykare. Det är därför viktigt att omgivningen snabbt kan hjälpa till vid ett drunkningstillbud. Att ge fem inblåsningar genom mun-till-mun-metoden redan ute i vattnet kan förhindra att hjärtat på drunkningsoffret slutar slå. När man väl fått upp den drunknade på land är det viktigt att omedelbart starta hjärt-lungräddning.I dagens program medverkar Andreas Claesson som är ambulanssjuksköterska och medicine doktor och som forskar om drunkning och hjärtstopp.Programledare är Urban Björstadius.
2016-06-28
Länk till avsnitt

Sommarläsning för hängmattan och stranden

I vårens sista Vetenskapsradion Forum tipsas det traditionsenligt om böcker att ta med till hängmattan och stranden.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius bläddrar i vårens bokskörd och hittar bland annat böcker om biskop Brasks måltider, om Bob Dylans musikskatt, om August Strindbergs ockultism och om simkunnighetens historia. Böckerna i den ordning de nämns i programmet: Biskor Brasks måltider red Magnus GröntoftAncient foodways av Ulrika SöderlindHövdingens totempåle av Anders BjörklundVarifrån kommer musiken? av Gunnar ValkareStickspår, åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av Ola HolmgrenFåglar i svensk folklig tradition av Ingvar SvanbergMorgonrodnad, socialismens stil och mytologi 1871-1914 av Stefan ArvidssonDet oändliga sammanhanget, August Strindbergs ockulta vetenskap av Henrik JohnssonDen koloniala simskolan av Axel Andersson Programledare är Urban Björstadius.
2016-06-21
Länk till avsnitt

Drömmen om att jobba mindre

Debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats, och skämtteckningar i humortidningar kan säga mycket om den som skrattar åt bilderna.

Just nu är det en hektisk period för många som behöver bli klara med olika jobbprojekt innan den efterlängtade semestern, och fritid och sommarsemester är för många själva sinnebilden av ett välfärdssamhälle. Samtidigt kräver välfärdssamhället att vi alla jobbar och bidrar för att få ihop pengar till samhället, och argumenten för och emot arbetstidsförkortningar har skiftat genom historien. Det berättar Linn Spross som nyligen disputerade i ekonomisk historia vid Uppsala universitet på en avhandling om hur arbetstidsförkortningar har diskuterats under 1900-talet. Hon säger att debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats.Kring förra sekelskiftet var humortidningar som Söndags-Nisse och Kasper mycket populära bland borgerskapets män. De kom ut i stora upplagor och lästes både i hemmen, på kaféer och i rakstugor, men trots att den borgerliga mannen ofta var huvudperson i skämtbilderna så skämtades det mest om andra militärer, bönder, barn och kvinnor. De här tidningarna har nu blivit föremål för en avhandling i konstvetenskap av Elisa Rossholm vid Stockholms universitet, och hon säger att vad och vilka man skrattar åt kan säga mycket om den som skrattar.Programledare är Urban Björstadius.
2016-06-14
Länk till avsnitt

Drunkning sker i det tysta

Med värme och sol ökar nu risken för drunkningsolyckor, ett av de största folkhälsoproblemen i världen.

I Sverige går vi ju nu mot sommar och sol då många söker sig till stränder och båtar, vilket tyvärr kommer att leda till olika drunkningsolyckor. Men även om varje drunkningsolycka i Sverige naturligtvis är en för mycket och en stor tragedi för alla inblandade, så är drunkningsolyckorna ett än större folkhälsoproblem i många andra delar av världen. WHO:s statistik visar att 400 000 människor omkommer varje år till följd av drunkning, men det finns ett stort mörkertal eftersom det saknas statistik från stora delar av världen.När någon drunknar kämpar den drabbade för att försöka hålla sig över ytan, men när det inte längre går så andas den drunknande in vätska i lungorna under en till två minuter. Personen blir medvetslös och hjärtat slår långsammare och långsammare för att till slut stå helt still. Det här sker inte som på film under stor dramatik, utan det sker ofta tyst och stilla utan att omgivningen märker något.Genom historien har man provat många olika sätt att få liv i drunkningsoffer. På 1600-talet lade man glödande kol i armhålorna på dem, och på 1700-talet föreslog man att man skulle blåsa upp tobaksrök i ändtarmen på drunkningsoffret. På 1950-talet gjordes djurförsök där hundar först sövdes och sedan dränktes vilket gav nya kunskaper om vad som händer vid en drunkning, och i Sverige injicerades frivilliga brandmän med curare vilket gjorde att de var fullt medvetna men att andningen upphörde. På så sätt kunde man öva mun-mot-mun-metoden på dem tills giftet hade slutat verka.I Sverige har ambulanserna idag fått allt längre framkörningstider, vi har begränsade helikopterresurser och det är få räddningstjänster som har vattendykare. Det är därför viktigt att omgivningen snabbt kan hjälpa till vid ett drunkningstillbud. Att ge fem inblåsningar genom mun-till-mun-metoden redan ute i vattnet kan förhindra att hjärtat på drunkningsoffret slutar slå. När man väl fått upp den drunknade på land är det viktigt att omedelbart starta hjärt-lungräddning.I dagens program medverkar Andreas Claesson som är ambulanssjuksköterska och medicine doktor och som forskar om drunkning och hjärtstopp.Programledare är Urban Björstadius.
2016-06-07
Länk till avsnitt

Kvinnliga imamer startar egen moské

Kvinnliga imamer startar en egen moské i Danmark, och sadomasochism har gått från psykiatrisk diagnos till att bli näst intill mainstream.

Synen på kvinnors rättigheter inom islam har diskuterats allt mer under de senaste åren. I Kanada och USA har det öppnat moskéer med kvinnliga imamer men i Norden har det länge varit män som står i moskéernas talarstolar. Nu har dock en grupp kvinnliga imamer startat en egen moské i Köpenhamn, och vår reporter Emilia Söelund har besökt den nyöppnade moskén. Vi hör den kvinnliga imamen Sherin Khankan och Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds Universitet.Dessutom handlar det om hur synen på BDSM har förändrats. Sadomasochism var en psykiatrisk diagnos i Sverige fram till 2009, men inte minst efter filmen Fifty Shades of Grey har BDSM blivit alltmer accepterat. Det säger Charlotta Carlström som nyligen disputerade i socialt arbete vid Malmö högskola på en avhandling om BDSM.Programledare är Urban Björstadius.
2016-05-31
Länk till avsnitt

På spaning efter fågelskådare

Med en smartphone i näven syns de irra omkring i storstadens parker Vetenskapsradion Forum går på spaning efter den nya tidens fågelskådare.

Peder Edvinsson är journalist, författare och fågelskådare, och den här morgonen har det kommit ett larm i hans mobil någon har sett en mindre flugsnappare i Tantolunden i Stockholm, och allt eftersom ansluter sig allt fler fågelskådare till parken. Den här typen av fågelskådning i stadsmiljö kallas för betongskådning och har under senare år blivit allt mer populär. Susanne Nylund Skog är etnolog och forskare på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, och hon säger att från att förr ha hånats så har fågelskådandet idag i vissa kretsar nästan blivit trendigt. Elin Lundquist är doktorand i etnologi vid Stockholms universitet och forskar om fågelskådare, och hon säger att den nya tekniken och då inte minst internet har lockat nya grupper till fågelskådandet, bland annat eftersom människor med smala och specialiserade intressen lättare kan få kontakt med varandra.Programledare är Urban Björstadius.
2016-05-24
Länk till avsnitt

Vår tids slaveri

Från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande veckans Vetenskapsradion Forum handlar om våra dagars människohandel.

När världen förändras påverkar det oss här hemma och idag finns det därför många olika former av människohandel i Sverige. Det handlar om allt från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande, och en grundläggande orsak är att det helt enkelt finns en efterfrågan på till exempel billig arbetskraft. Det säger Patrik Cederlöf som är nationell samordnare mot prostitution och människohandel. Men samtidigt finns det stora problem inom rättsväsendet att hantera fall av människohandel, vilket ofta beror på att vare sig offer eller förövare motsvarar bilden av det ideala offret eller den ideala förövaren. Offret kanske inte alls vill berätta om vad som hänt, och förövaren kan vara en annan prostituerad eller en annan tiggare eller bärplockare. Det säger Dominika Borg Jansson som är forskare i straffrätt vid Uppsala universitet och aktuell med boken Vår tids slaveri. Om offer, förövare och samhällets roll.Programledare är Urban Björstadius.
2016-05-17
Länk till avsnitt

Konst på tv

Att visa konst på tv visade sig vara en ren konst, och på torsdag kan landets dagboksskrivare gå till historien.

I televisionens barndom fanns det stora förhoppningar om att det nya mediet skulle förmedla konst till det svenska folket. På samma sätt som radion som ljudmedium förmedlade musik tänkte man sig att bildmediet television skulle förmedla konst, och det sändes därför en stor mängd konstprogram på tv. Det visade sig dock vara svårare än man hade trott, berättar konstvetaren David Rynell Åhlén som i dagarna disputerar på en avhandling om de tidiga konstprogrammen på tv.Dessutom handlar det om att landets alla dagboksskrivare nu på torsdag 12 maj har möjlighet att gå till historien i forskningens tjänst. Då infaller nämligen Dagbokens dag, och Folklivsarkivet vid Lunds universitet ska samla in dagböcker från just den här dagen. De här insamlingarna startade i England redan 1930-talet, berättar Gabi Louisedotter Limbach som är arkivarie på Folklivsarkivet, och vill du bidra med egna dagboksanteckningar kan du göra det här.Programledare är Urban Björstadius.
2016-05-10
Länk till avsnitt

Historien om en totempåle

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur en totempåle som fraktades till Sverige i början av 1900-talet kom att sluta sina dagar på en indiansk begravningsplats i Kanada.

På 1870-talet lät en indianhövding på Kanadas nordvästkust resa en totempåle till minne av en ande som räddat hans folk. 1928 höggs totempålen ner och fraktades till Sverige där den länge förvarades i ett anonymt magasin. Först på 1980-talet restes den i en specialbyggd sal på Etnografiska museet i Stockholm, men när Haislaindianerna fick höra att totempålen stod fjättrad inomhus i ett främmande land krävde de att få den åter. Efter många och långa diskussioner kunde den 2006  påbörja sin resa åt andra hållet, tillbaka över Atlanten till Kanada, där den till en början togs emot med pompa och ståt. Det dröjde dock inte länge förrän hövdingens ättlingar beslutade att totempålen skulle återgå till Moder Jord, och den lämnades därför att förmultna i skogen vid en indiansk begravningsplats. Den här historien finns nu utförligt beskriven i den nya boken Hövdingens totempåle av Anders Björklund som är före detta chef för Etnografiska museet. Det är också historien om hur totempålarna gav Thor Heyerdal idén till Kon-Tikiexpeditionen, om vad ett kulturarv är och vem som har rätt till det.Programledare är Urban Björstadius.
2016-05-10
Länk till avsnitt

Engelska vår tids latin

Engelskan har fått en allt starkare ställning som forskningsspråk på de svenska universiteten, och möten på jobbet kan säga mycket om dolda maktstrukturer och outtalade konflikter.

Allt mer forskning och undervisning på svenska universitet sker numera på engelska och idag skrivs till exempel nio av tio avhandlingar på engelska. Fördelarna är bland annat att forskningen får internationell spridning och att svenska forskare lättare kan samarbeta med forskare från andra delar av världen, men utvecklingen är inte oproblematisk. Till exempel gynnas forskare ekonomiskt om de blir publicerade i engelskspråkiga tidskrifter, medan forskare som publicerar sig på svenska riskerar att få mindre resurser. Det säger Linus Salö som i dagarna disputerar på en avhandling om vad det innebär att engelskan allt mer ersätter svenskan som forskningsspråk.Dessutom handlar det om något som många av oss lägger mycket tid på men som ofta uppfattas som långtråkigt och tidsödande möten. I en kommande antologi om mötesetnologi beskriver forskarna vad möten kan säga om ett företag eller en organisation, och möten kan till exempel avslöja dolda maktstrukturer och outtalade konflikter. Det berättar socialantropologen och mötesforskaren Renita Thedvall.Programledare är Urban Björstadius.
2016-04-26
Länk till avsnitt

Så växer Sveriges befolkning

Veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammar att Sveriges befolkning växer och att vi snart har passerat tio miljoner invånare, och så frågar vi oss om Bob Dylan borde få Nobelpriset i litteratur.

Sveriges befolkning växer i en utsträckning som vi inte har upplevt sedan några enstaka år på 1800-talet. De närmaste åren förväntas folkmängden i Sverige öka med omkring 1,5 procent per år och nästa år väntas vi passera tiomiljonersstrecket. Det här beror till stor del på den ökade invandringen till Sverige. 857 000 personer antas komma under de närmaste fem åren, allt enligt SCB:s senaste siffror. Det berättar demografen Lena Lundkvist på SCB som är ansvarig för en ny demografisk rapport om in- och utvandringen till och från Sverige.Dessutom handlar det om att Bob Dylan kanske borde få Nobelpriset i litteratur. Under sin långa skivkarriär har han gjort många låtar som han medvetet har sett till att de inte kommit med på de officiella albumen. Åtta av de här låtarna har nu blivit utförligt beskrivna i den nya boken Stickspår åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av litteraturprofessorn Ola Holmgren.Programledare är Urban Björstadius.
2016-04-19
Länk till avsnitt

Magiska träd och heliga källor

Från vårdträd och heliga källor till domedagen och Ragnarök veckans Vetenskapsradion Forum utforskar folktron om naturen.

I sista delen i serien om folkloristik och folklivsforskning handlar det den här veckan om vår relation till naturen. Folkloristen Tora Wall berättar om hur vissa träd i alla tider har ansetts besitta särskilda krafter och om hur människor har druckit ur heliga källor vid midsommartid, men också om hur man föreställt sig jordens undergång. Tora Wall återkommer senare i år i en ny omgång program om folktro och folklivsforskning, så skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
2016-04-12
Länk till avsnitt

Peppar, peppar, ta i trä

Att odla slutspelsskägg eller att ta i trä är lika självklart för vissa, som det är omöjligt för andra att gå under en stege eller lägga nycklarna på bordet många påverkas än idag av skrock.

I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall handlar det den här veckan om skrock. Många förknippar skrock med äldre tider, men än idag händer det att ishockeyspelare odlar slutspelsskägg för att få tur i matcherna, vissa undviker siffran 13 och andra kanske muttrar ett peppar, peppar i vissa situationer. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
2016-04-05
Länk till avsnitt

April, april din dumma sill

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om den månghundraåriga traditionen med aprilskämt, och om fantasylitteraturens rötter i folksagorna.

I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall har turen kommit till aprilskämten, en tradition med anor från 1600-talet. Dessutom handlar det om hur Astrid Lindgrens och Tolkiens berättelser kan spåras tillbaka till de gamla folksagorna. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.
2016-03-29
Länk till avsnitt

Från häxprocesser till påskkärringar

Snart är det åter dags för landets gulliga små påskkärringar att gå runt och be om godis, en tradition som har ett våldsamt och skrämmande ursprung.

Programmet sändes första gången 2016. Program sänds från Katarina kyrka i Stockholm där häxprocesserna kulminerade under 1600-talet. Det handlar bland annat om hur häxorna förvandlades till våra dagars påskkäringar och om den eviga frågan om vad som kom först ? påskäggen eller påskhönorna. Programledare är Urban Björstadius.
2016-04-14
Länk till avsnitt

USA - landet vi älskar att älska och hata

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur svenskarna genom århundraden har närt en ambivalent hatkärlek till det stora landet i väster.

Ibland hävdas det att Sverige är det mest amerikaniserade landet i världen, men paradoxalt nog påstås också antiamerikanismen vara särskilt vanlig i Sverige. Å ena sidan besöker vi gärna New York, vi ser på amerikanska filmer och klär oss i jeans. Å andra sidan pratar svenskarna ibland föraktfullt om den ytliga amerikanska kulturen och många svenskar skakar oförstående på huvudet åt både amerikanska vapenlagar och presidentkandidater. Erik Åsard är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och redaktör för den nya boken Det blågula stjärnbaneret, USA:s närvaro och inflytande i Sverige, som handlar om landet vi älskar att älska och hata. Den här hatkärleken kan spåras hundratals år tillbaka och en av de andra författarna i boken, Dag Blanck som är föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att svenskarnas relation till USA kan beskrivas som en ambivalent hatkärlek.Programledare är Urban Björstadius.
2016-03-15
Länk till avsnitt

Att döda i Guds namn

Veckans program handlar om vad som får människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter. Programmet är en repris från 4 januari.

IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar.Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till fredliga lösningar av jihadistkonflikter. Det berättar Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.Programmet är en repris från 4 januari, programledare är Urban Björstadius.
2016-03-16
Länk till avsnitt

De nya utvandrarna

Den svenska emigrationen är inte bara ett historiskt fenomen idag emigrerar allt fler svenskar och antalet utvandrare motsvarar nu en medelstor svensk kommun per år.

När man pratar om den svenska emigrationen tänker nog de flesta på alla de som sökte lyckan i Amerika runt förra sekelskiftet, men allt fler svenskar flyttar idag utomlands och emigrationen når nya rekord. Antalet personer som utvandrar motsvarar en medelstor svensk kommun per år. Vetenskapsradion Forum besöker den lilla staden Nerja på spanska solkusten och träffar Dan Bergström som driver en butik med svenska matvaror för alla de svenskar som bor i Spanien, och Eleonor Ruthström som valde att emigrera när hon mötte kärleken. I den nya boken Svenska utlandsröster skriver en mängd olika forskare om vilka utlandssvenskarna är och varför de har emigrerat. Bokens redaktör är Maria Solevid, statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och hon berättar om vad det innebär att Sverige idag är både ett invandrings- och utvandringsland.Programledare är Urban Björstadius.
2016-03-01
Länk till avsnitt

Hoten från kommande katastrofer

Klimathot, krig och flyktingströmmar - vi lever allt mer under hoten av kommande katastrofer. Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på scen.

Klimathotet, ekonomiska kriser, flyktingströmmar och orkaner idag nås vi blixtsnabbt av katastrofnyheter från världens alla hörn. Anders Ekström är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och forskar om hur bilder och berättelser om katastrofer har sett ut och förmedlats genom historien, och han säger att det idag finns en slags stämning i samhället att vi lever vi i en katastrofernas tidsålder.Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på en scen. Teateruppsättningarna med Pippi är hittills ganska outforskade trots att de påverkade Astrid Lindgrens senare böcker om Pippi Långstrump. Det säger Martin Hellström, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö och aktuell med boken Pippi på scen.Programledare är Urban Björstadius.
2016-02-23
Länk till avsnitt

Billiga bostäder och ohälsosam arkitektur

Behovet av billiga bostäder är akut och kanske är lösningen att bygga bostäder som är oattraktiva för höginkomsttagare, och så handlar det om hur miljonprogrammens arkitektur får oss att må dåligt.

Vi har en svår bostadsbrist i Sverige och under de senaste 20 åren har framför allt hushåll med låga inkomster fått allt svårare att hitta bostad. Till det kommer också den senaste tidens stora flyktingströmmar till Sverige med än fler människor som behöver i första hand billiga bostäder. Hans Lind är professor i fastighetsekonomi vid KTH och i den nya boken Åtkomliga bostäder föreslår han att nya bostäder byggs på ett sådant sätt att de inte blir lockande för höginkomsttagare. Det kan handla om att bygga mindre lägenheter, att bygga i mer oattraktiva områden och att bygga med lägre standard. Andra förslag handlar om att sluta med dyra och i många fall onödiga renoveringar och att slopa kraven på minimiinkomster för att hyra ut lägenheter.Dessutom handlar det om hur de gamla miljonprogramsområdena påverkar oss fysiskt och psykiskt. I den nya boken Ohälsosam arkitektur skriver läkaren och stressforskaren Gösta Alfvén om hur själva arkitekturen i miljonprogrammen får oss att må dåligt.Programledare är Urban Björstadius.
2016-02-16
Länk till avsnitt

Flickor, tjejer, tanter och kärringar

Nu för tiden går kvinnliga pensionärer på tjejmiddagar medan unga kvinnor bejakar sina inre tanter. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur kvinnorollerna har förändrats.

Den nya forskarantologin Att konstruera en kvinna. Berättelser om normer, flickor och tanter handlar om hur flickor och tanter beskrivs i allt från tidningar till tecknade barnfilmer, och om hur de kvinnliga identiteterna har förändrats under de senaste åren. Tjugoåriga kvinnor kan idag identifiera sig som tanter medan kvinnliga pensionärer springer tjejlopp och går på tjejmiddagar. Det säger Karin Lövgren som är etnolog och forskare vid Umeå universitet och redaktör för den nya boken. Hon berättar också om hur de nya smink- och modebloggarna som görs av och för unga tjejer har blivit omåttligt populära. Men också flickan har fått en delvis ny identitet under de senaste åren. Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap och genusvetenskap vid Umeå universitet, säger att det nya intresset för flickan bland annat handlar om en reaktion mot sjuttiotalets kvinnorörelse. I kriminalromaner har flickan traditionellt varit det perfekta offret, men en ny tendens i deckarna är att flickorna vägrar vara offer utan i stället hämnas från andra sidan graven.Programledare är Urban Björstadius.
2016-02-09
Länk till avsnitt

Våldtagna män

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur sjukvården på många håll saknar rutiner för att ta hand om våldtagna män.

Fortfarande lever föreställningen kvar att män inte kan våldtas, men 1 av 100 män uppger att de i vuxen ålder genom våld eller hot om våld tvingats till samlag eller liknande, och 15% av alla män uppger att de har utsatts för sexuellt våld. Gärningsmännen är både män och kvinnor och våldtäkterna kan gå till på många olika sätt. Etnologen Jens Lindberg vid Umeå universitet disputerade nyligen på en avhandling om synen på våldtagna män och hur våldtagna män tas emot i vården, och han säger att många sjukhus saknar rutiner för att ta emot de här patienterna. Ett undantag är Södersjukhuset i Stockholm som sedan i höstas även tar emot män på sin akutmottagning för våldtagna. Läkaren Anna Tiihonen Möller och socionomen och auktoriserade sexologen Karl Norwald berättar om vad som händer fysiskt och psykiskt med de män som blir utsatta.Programledare är Urban Björstadius.
2016-02-02
Länk till avsnitt

Sociala medier speglar inte opinionen

Sociala medier och traditionella nyhetsmedier lever i en tät symbios med varandra, och dagens attityder till kvinnliga musiker och sångerskor kan spåras tillbaka till antikens Rom.

Ofta citeras olika inlägg på Twitter i traditionella massmedier och så kallade Twitterstormar har blivit något av ett begrepp i dagspressen. Men sociala medier kan inte tolkas som representativa för den allmänna opinionen. Det säger Jonas Andersson Schwarz som är forskare i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns Högskola och projektledare för ett forskningsprojekt om politisk kommunikation på sociala medier och om samspelet mellan sociala medier och massmedier, ett projekt som nyligen kom med sin slutrapport. En annan slutsats i rapporten är att pratet om gammelmedias död är betydligt överdriven, eftersom en stor del av innehållet på sociala medier kommer från just traditionella massmedier. (Rapporten finns att ladda ner här.)I somras drabbades sångerskan Zara Larsson av ett omfattande näthat efter att hon kritiserat en musikfestivals fokus på manliga artister, kvinnliga musiker är ofta sångerskor men sällan trummisar, och världsledande kvinnliga sångerskor som Madonna och Mariah Carey hånas med jämna mellanrum för sin höga ålder. De här attityderna till kvinnliga musiker kan spåras tillbaka till antiken - redan de gamla romarna ansåg att det fanns vissa instrument som inte var passande för kvinnor att spela och musicerande kvinnor hånades om de ansågs för gamla. Det visar en ny avhandling av antikhistorikern Erika Lindgren Liljenstolpe vid Uppsala universitet.Programledare är Urban Björstadius.
2016-01-26
Länk till avsnitt

Svenskarna allt mer polariserade i synen på invandring

De positiva har blivit ännu positivare och de negativa allt mer negativa i synen på invandring och mångfald i Sverige.

Svenskarnas attityder till invandrare och mångfald har blivit allt mer polariserad. Det visar den så kallade Mångfaldsbarometern som i dagarna presenterade resultaten av tio års attitydundersökningar. Mellan 2005 och 2014 har ett slumpmässigt urval svenskar fått svara på enkätfrågor om sina erfarenheter av invandrare och sin inställning till sådant som muslimska kvinnors slöjor och invandrares brottslighet. Svenskarna har successivt blivit allt mer positiva till invandring och en majoritet av befolkningen uppger att de är positiva till mångfald i samhället, men samtidigt har andelen personer med extremt negativa attityder ökat. Det berättar Fereshte Ahmadi som är professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och sedan några år ansvarig för studien.Programledare är Urban Björstadius.
2016-01-19
Länk till avsnitt

Vägen till eliten

För att bli en framgångsrik elitidrottare behövs inte bara talang utan också rätt föräldrar, och så handlar det om hur du lyckas i förhandlingar både hemma vid köksbordet och i gisslansituationer.

Zlatan, Charlotte Kalla, Carolina Klüft för att bli en framgångsrik elitidrottare är det ofta bra att inte specialisera sig på en viss idrott för tidigt och ha rätt föräldrar. Det säger PG Fahlström  som är en av författarna till en ny studie om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering.Metoderna för att lyckas i förhandlingar är ofta desamma oavsett vilken typ av förhandling det handlar om. Det berättar Lars-Johan Åge som forskar om just förhandlingar, och han tipsar om vad du bör tänka på när du förhandlar med tonåringen hemma eller om du råkar ut för en gisslansituation.Programledare är Urban Björstadius.
2016-01-11
Länk till avsnitt

Att döda i Guds namn

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter.

IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar.Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till fredliga lösningar av jihadistkonflikter. Det berättar Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.Programledare är Urban Björstadius.
2016-01-04
Länk till avsnitt

Elitmotionerande chefer

När allt fler höga chefer motionerar på elitnivå får deras syn på fysisk disciplin också effekter på ledarskapet. Programmet är en repris från 14 september.

I veckans Vetenskapsradion Forum möter vi Peter Rejler som är vd och koncernchef för ett företag med flera tusen anställda. Han tränar minst två timmar varje dag och försöker också få de anställda att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Janet Johansson på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har på nära håll följt ett antal elitmotionerande chefer och hon säger att den hårda träningen påverkar deras syn på ledarskap, vilket kan få konsekvenser för de medarbetare som är sjuka, överviktiga eller helt enkelt inte vill träna.Programledare är Urban Björstadius, och programmet är en repris från 14 september.
2015-12-29
Länk till avsnitt

Hårda klappar under granen

I veckans program får vi tips på skivor och böcker att önska sig eller ge bort i julklapp.

Det har blivit dags för Vetenskapsradion Forums traditionsenliga julklappsprogram och i år tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker om allt från låtsasspråken i science fictionromaner och om grisens kulturhistoria, till böcker om kyrkornas mysterier och om Duke Ellingtons betydelse för svensk jazz. Dessutom får vi höra smakprov på hur julmusiken lät innan våra dagars tomtegubbar och bjällerklang.Programledare är Urban Björstadius.Skivorna och böckerna i den ordning de nämns i programmet:Gustaviansk juletid (CD) av Bernt Malmros Anna Nyhlin - Chor Ann Hallenberg Grisens historia av Martin Ragnar Kyrkornas mysterium av Peter Bexell Liftarens parlör till galaxen av Yens Wahlgren Höstens böcker, litterära värdeförhandlingar 2013 av Torbjörn Forslid, Jon Helgason, Lisbeth Larsson, Christian Lenemark, Anders Ohlsson och Ann Steiner Vid avantgardets korsvägar: om Ivan Aksionov och ryska modernismen av Lars Kleberg Duke Ellington och jazz i Sverige av Olle Edström Keramik & porslin i Sverige genom 7000 år av Bengt Nyström IKEA, en kulturhistoria av Sara Kristoffersson Boken om LKAB av Roine Viklund, Lasse Brunnström, Jennie Sjöholm, Karin Jansson Myhr 
2015-12-21
Länk till avsnitt

Från midvinterblot till Disneyjul

Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla stan i Stockholm och handlar om hur julfirandet har förändrats genom historien.

Julen har genom historien haft många olika skepnader, allt från ett mytomspunnet midvinterblot via högborgerliga Fanny och Alexanderjular till modernare Disneyjular, men även om traditionerna ständigt förändras så är julen fortfarande vår allra populäraste högtid. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla Stan i Stockholm och folkloristen Tora Wall svarar den här veckan på lyssnarfrågor om julfirande förr och nu.Programledare är Urban Björstadius.
2015-12-14
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.