Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetandets värld

Vetandets värld

Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetandetsvarld

Avsnitt

Spåren av jordens värsta massutdöenden - vad kan de lära oss?

Vid flera tillfällen i jordens historia har klimatet och miljön förändrats så snabbt att nästan alla arter försvunnit. Nu kan vi återskapa vad som hände. Men vad kan vi lära av katastroferna?

I Naturhistoriska riksmuseet finns fossil från hela världen, som berättar om vad som hände under tidigare massutdöenden. Med deras hjälp besöker Vetandets värld sumpträsk fyllda med iglar i Skåne, australiensiska skogar och spåren av asteroiden som dödade dinosaurierna. Medverkande är forskarna Vivi Vajda, Steve McLoughlin och Khaled Abo från Naturhistoriska Riksmuseet. Programledare: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-01-23
Länk till avsnitt

Hur kan vi fortsätta resa långt?

Flygresor har stor klimatpåverkan. Så hur ska vi kunna fortsätta resa långt i framtiden, utan att förstöra klimatet? Forskare i Stockholm har undersökt fem vägar framåt.

Mycket biobränsle i flygtanken, eller kanske flygplan som går på vätgas? Jonas Åkerman vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har i en ny studie undersökt fem olika scenarier för hur vårt resande ska kunna fortsätta på villkor som planeten klarar av. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-01-23
Länk till avsnitt

Klimatsmart mat åt ditt sällskapsdjur

Hundar och katter har en klimatpåverkan genom det köttbaserade foder de äter. Men nu kommer en rad alternativ. Eller vad sägs om insekter, svampar och labbodlade muskelproteiner i matskålen?

Hundmat baserat på insektsmjöl? För hundarna spelar det mindre roll att de äter insekter istället för ko eller gris. Och fördelarna för klimatet är stora, eftersom uppfödningen av insekter är resurssnål. Forskningen ser stor potential i insekter som proteinkälla för sällskapsdjur. Vad gäller strikt vegansk kost åt våra hundar och katter behövs ytterligare långsiktiga studier. Med: Veronique Glorieux, veterinär och grundare av hundmatsföretaget Eat Small, Gema Aparicio, grundare av hundmatsföretaget Eat Small, Martina, hundägare som sedan flera år ger sin hund enbart vegansk kost, Markus Langeland, forskare vid SLU på institutionen för husdjurens utveckling och vård, Sarah Dodd, veterinär och forskare vid University of Guelph i Kanada, Hanna Palmqvist, doktorand på SLU med specialisering på kolhydrater till hund. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2019-01-21
Länk till avsnitt

Förmänskligad djurmat ? bra för sällskapsdjuren?

Det pågår en stark trend mot förmänskligande av maten vi ger våra sällskapsdjur. Mattrender som stenåldersdiet, glutenfritt och vegant blir allt vanligare i djurmatshyllan. Men är det bra för djuren?

För 160 år sedan lanserades den allra första industriellt tillverkade hundmaten. Sedan dess har branschen växt explosionsartad och omsätter idag mångmiljardbelopp. Den starkaste trenden de senaste åren är mat med högre kötthalt och med högre kvalitet på köttet. Det har fått forskare att oroa sig över att djurmaten alltmer konkurrerar med det som vi människor äter. I slutändan betyder det att klimatavtrycket blir större. Samtidigt pekar forskningen på att en strikt köttdiet inte ger några fördelar för hundar. Med: Markus Langeland, forskare vid SLU på Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Kinga Rybinska, hundägare journalist och författare, Sarah Dodd, veterinär och forskare vid University of Guelph i Kanada, Hanna Palmqvist, doktorand på SLU med specialisering på kolhydrater till hund. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2019-01-20
Länk till avsnitt

Så ska insatserna mot psykisk ohälsa förbättras

Med skarp kritik av de senaste tio årens insatser mot psykisk ohälsa, vill utredaren Kerstin Evelius se en enhetlig satsning med tydliga mål: Få ner den självupplevda psykiska ohälsan och suicidtalen.

Varje regering har velat sätta sitt avtryck vad gäller insatserna mot psykisk ohälsa, vilket har skapat ett system med flera instanser där människor i behov av hjälp går vilse. Med lång erfarenhet och personlig övertygelse har Kerstin Evelius, den avgående samordnaren på området psykisk hälsa, granskat insatserna. Nästa regering bör göra en långsiktig satsning som sammanför alla instanser som jobbar med de här frågorna och få dem att ledas av samma vision, menar hon. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-01-17
Länk till avsnitt

Line Gordon: "Vi har stora möjligheter till mer hållbara livsmedel"

Vi måste ändra vad vi äter och hur vi odlar för att planeten ska kunna hysa allt fler människor. Det blir svårt, men med kreativitet går det, säger nya chefen för Stockholm Resilience Center Line Gordon.

Vår diet och sättet vi producerar vår mat på måste radikalt förändras för att förbättra hälsan och för att undvika potentiellt katastrofal skada på planeten, enligt en ny studie från Stockholm Resilience Center. Den handlar om hur alla ska kunna äta både bra och tillräckligt år 2050 när vi förväntas vara 10 miljarder människor på jorden. Ingen tror väl att det blir lätt. Samtidigt konstaterar Line Gordon, som nyligen efterträtt Johan Rockström som chef för centret, att det finns gott om outnyttjande möjligheter. Vi möter henne i en intervju om svåra utmaningar och stora möjligheter Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-01-17
Länk till avsnitt

Livskunskap på schemat? (R)

Sveriges skolor har åter ringt in till upprop. Det finns en stark efterfrågan hos frivilligorganisationer, debattörer och elever på att få in livskunskap i skolan igen.

Många anser att elever på skoltid behöver rustas för livet genom att prata om sådant som ångest, svårt att sova, mobbning, sexualitet och droger. Försök med ämnet livskunskap i skolan har gett en del mindre lyckade resultat. Behövs livskunskap? Och kan det göras bättre än förr? Medverkande: Johanna Wester, strategisk kommunikatör på MIND, Anette Wickström, docent TEMA barn Linköpings universitet, Sofia Kvist Lindholm, lektor i pedagogik TEMA barn Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 24 augusti 2018. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-01-15
Länk till avsnitt

Kalla krigets radioaktivitetsmätare ger ny DNA-forskning

Luftfilter som i 50 år använts för att mäta radioaktivitet, har också samlat på sig DNA från i stort sett alla organismer i svensk miljö. En guldgruva till databank som legat arkiverad. Till nu.

15 000 luftfilter vars syfte varit att fånga radioaktiva partiklar visar sig ha fångat bra mycket mer än så. I Umeå forskar Per Stenberg på de här filtren och hoppas att de ska kunna spåra skadliga organismer och se hur klimatförändringarna påverkar organismer och ekosystem. I programmet hörs: Per Stenberg, forskare Umeå universitet och FOI Umeå, Catharina Söderström, förste forskare FOI Kista. Simon Magnusson vet@sverigesradio.se
2019-01-14
Länk till avsnitt

När naturens krafter segrar

Människor är duktiga på att betvinga naturen, men det har inte alltid gått och kommer inte alltid gå att göra det. I Danmark har man lyckats tygla sandflykten, men stranderosion är ett större problem.

I Vetandets värld besöks fyren Rubjerg Knude på Jyllands västkust. År 1900 byggdes fyren och den släcktes 1968, eftersom en vandrande sanddyn lagt sig i vägen för fyrens ljus. Nu har sanden vandrat iväg och om fyren vore tänd skulle de sjöfarande kunna se ljuset igen. Men i stället finns ett annat problem, havet som när fyren byggdes låg 200 meter bort, har kommit närmare och fyrtornet står nu bara några få meter från en avgrund. Om inte fyren rivs eller flyttas kommer den inom ett par år att rasa ner, 30 meter på stranden. I programmet hörs: Jakob Kofoed, naturguide Vendsyssel Historiske Museum, Lars Clemmensen, professor Köpenhamns universitet, Villy Hansen, naturguide Skagen. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se
2019-01-13
Länk till avsnitt

Genförändrade barn kan ha fötts ? kritiserat försök med osäker teknik (R)

2018 föddes för första gången enligt uppgift genförändrade barn. Nu börjar bilden klarna om vad som gjorts. Vi återutsänder ett program från 2018 om etiska aspekter på att genförändra människor.

En kinesisk forskare har hävdat att han skapat världens första genförändrade bebisar. Kritiken har varit stark. Tekniken som använts, CRISPR/Cas 9, är inte alls mogen för steget, enligt forskare. Forskaren He Jiankui har varit tjänstledig från det universitet där han arbetar, och universitet genomför nu en utredning av vad som hänt eftersom genförändringar av den här typen är olagliga i Kina. Tanken med experimentet är att skapa individer som har motståndskraft mot HIV, genom att en mutation på genen CCR5 ger ett visst skydd mot viruset. I programmet hörs: Magnus Lundgren, cell- och molekylärbiolog med bakgrund i CRISPR-forskning vid Uppsala universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Camilla Widebeck, programledare camilla.widebeck@sverigesradio.se Peter Normark, producent peter.normark@sverigesradio.se
2019-01-10
Länk till avsnitt

Spaning mot vetenskapsåret 2019

Vad är att vänta inom vetenskapen 2019 och vad kommer vetenskapsradions specialreportrar särskilt att hålla ögonen på? I Vetandets värld spanar vi framåt, mot det nya året.

Hör vad medicinreporter Annika Östman ser komma när det gäller genkniven CRIPSR Cas-9 och vad globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff skönjer i utvecklingen av världens hälsoläge. Miljöprogrammet Klotets Susanna Baltscheffsky berättar om hur hon ser på klimatfrågans kommande år och vi får höra vad biologireportern Sara Sällström tror äntligen kan komma ordentligt på tapeten nu. Rymdintresserade producenten för Vetenskapsradions Veckomagasin Björn Gunér har koll på kosmiska planer för 2019. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-01-10
Länk till avsnitt

Dna-testet förändrade hennes liv

Maria skickade in ett dna-prov och både hennes och andras liv förändrades för alltid. Omkring 100 000 svenskar har redan dna-testat sig, men det gäller att vara lite modig om man ska släktforska.

I vardagslivet har vi i Sverige på många sätt lösgjort oss från familjen. Många ser sig som självständiga individer utan särskilt stark koppling till hushåll, familj eller by. Samtidigt är Sverige är ett av de länder i världen där släktforskning är som allra populärast. Nya släktband kan innebära både känslostormar och ny hälsoinformation. I programmet hörs: Maria Johansson, adopterad som hittat sin bror, Henrik Erngren Othén, adopterad som hittat sin syster, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Peter Sjölund, professionell släktforskare. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
2019-01-08
Länk till avsnitt

Isbrytaren Oden ? på väg att bli polarhistoria

Sveriges polarforskningsfartyg, statsisbrytaren Oden, fyller 30. Fartyget har tagit forskare till platser både i Arktis och Antarktis som knappast någon annan båt kan ta sig till.

Oden, byggd 1988 på Arendalsvarvet i Göteborg och tagen i drift 1989, används på vintrarna till isbrytning i Bottenviken och på sommaren till expeditioner i Arktis. Hela nio gånger har Oden varit vid Nordpolen. Forskare från en rad discipliner och en rad olika länder har under årens lopp deltagit i Odenexpeditioner, under vilka det gjorts många betydelsefulla upptäckter. I programmet hör vi både forskare och skeppare från dagens Oden samt Anders Backman som var projektledare när Oden byggdes och även isbrytarens förste befälhavare. Programledare: Mats Carlsson Lénart Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-01-07
Länk till avsnitt

Så räknar man ut mänsklighetens framtid

Kommer vår civilisation kollapsa eller kommer vi finnas kvar i miljarder år och expandera ut i världsrymden? Frågan är om vetenskapen kan räkna ut vad som ska ske.

I programmet hörs: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Anders Sandberg, filosof vid Future of humanity institute i Oxford, Simon Beard, Luke Kemp och Lauren Holt, center for study of existential risk Cambridge. Olof Peterson vet@sverigesradio.se
2019-01-06
Länk till avsnitt

Elflyget revolutionerar flygresan (R)

Flygresor är mångas dåliga miljösamvete. Men det pågår ett intensivt arbete för att utveckla el- och hybridflyg, med målet att omvandla flyget till ett enkelt, billigt och klimatsmart sätt att resa.

Senast 2030 bedöms allmänheten kunna ta ett el- eller hybridflyg för resor inom länder eller inom Europa. Ett scenario är att många små elplan tar med passagerare direkt från hemorten till resans slutmål, istället för som idag via stora flygplatser. Elflygets utveckling kan komma att innebära en renässans för många små flygplatser som är nedläggningshotade idag. I programmet hörs: Tine Tomazic, vd elflygplatstillverkaren Pipistrel, Olaf Otto, affärsutvecklingschef Siemens eAircraft, Sebastiano Fumero, chef för EU:s forskningsavdelning för flygutveckling, Kenneth Arlén, flygresenär, Eivor Örenmark, flygresenär, Anette Cederberg, flygresenär. Programmet är en repris från 29 augusti 2018. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
2019-01-03
Länk till avsnitt

Del 5: Nobelupptäckterna ? Donna Strickland från lego till laserkniv (R)

Donna Strickland får Nobelpris för extremt korta och intensiva laserpulser som nu används flitigt världen över. Hon trivs allra bäst i laserlabbet, där vi träffat henne bland speglar och linser.

Vi besöker också den universitetsstad i Sverige som har flest CPA-lasrar: Lund, där det finns ett tiotal sådana maskiner som används för flera olika typer av forskning. Anne L'Huillier använder CPA-laser för att med ytterligare teknik ta fram ännu kortare pulser, som hon studerar elektroners rörelse med. I programmet hörs: Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, Anne L'Huillier, professor i atomfysik Lunds universitet. Programmet är en repris från 28 november 2018. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-01-02
Länk till avsnitt

Tusenåriga boplatser inverkar på norrländsk rättstvist (R)

Ödemarken har befolkats i tusentals år. Nya forskningsfynd kan komma att spela stor roll för rättsprocesser som Girjasmålet, som ska prövas i Högsta Domstolen nästa höst.

Om samer kan bevisa urminnes hävd kan statens inflytande över marker i norr förändras. Forskning visar att människor levt och verkat i Norra Norrlands fjäll och fjällnära skogar sedan inlandsisen smälte bort. Den som har kunskap om jägare och samlares liv ser spår både i marker och träd. Detta kan få konsekvenser för frågor om vem som har makt över markerna i Norra Norrland. I programmet hörs: Ingela Bergman, forskare och docent i arkeologi, Malin Brännström, doktor i juridik och forskare INSARC, Greger Hörnberg, jägmästare och docent i ekologi, Anna Rimpi, arkeolog vid Laponiatjuottjudus Laponiaförvaltningen. Programmet är en repris från 9 oktober 2018. Pia Sjögren vet@sverigesradio.se
2019-01-01
Länk till avsnitt

Del 2: Framtidens sjöfart ? Segelteknikens förnyelse (R)

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november i år. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2018-12-31
Länk till avsnitt

Del 4: Nobelupptäckterna ? Hon lockar fram evolutionens dolda potential (R)

Botemedel mot cancer, lösningen på världens energikris och mat åt alla hungriga. Allt det här går att hitta i naturens enorma variation av proteiner menar Frances Arnold, Nobelpristagare i kemi.

Frances Arnold har fått en del av 2018 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metoden riktad evolution av enzymer. Den använder hon för att få proteiner som hör till gruppen enzymer att utföra nya kemiska reaktioner. Det kan i sin tur ge oss bättre sätt att framställa till exempel biobränslen och läkemedel. Och det bästa sättet att utveckla den enorma outnyttjade potentialen för problemlösning som finns i naturen är att ta vara på många olika människors kreativitet och idéer, menar hon. I programmet hörs: Frances Arnold, professor vid California Institute of Technology och Nobelpristagare i kemi 2018, Nat Goldberg, doktorand i Frances Arnolds forskargrupp. Programmet är en repris från 26 november 2018. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
2018-12-30
Länk till avsnitt

Del 3: Nobelupptäckterna ? Äldsta Nobelpristagaren vill lösa framtidens problem (R)

Arthur Ashkin som får Nobelpris i fysik för den optiska pincetten har forskat om laser sedan lasern uppfanns. Nu är han 96 år med ett projekt i källaren som han hoppas ska lösa världens energiproblem.

Den optiska pincetten är ett verktyg av ljus. Med den kan man flytta på och hålla fast mycket små partiklar, även levande celler. Vi besöker Caroline Adiels vid Göteborgs Universiteten som har glädje av verktyget i sitt arbete som handlar om att studera kommunikation inom och mellan enskilda celler. Vi träffar också Arthur Ashkin själv, hemma i villan utanför New York, som berättar om hur han tänkte i de olika stegen när pincetten utvecklades. Men projektet i källaren vill han inte att vi fotograferar. I programmet hörs: Arthur Ashkin, 2018 års Nobelpristagare i fysik, och Caroline Adiels, fysiker vid Göteborgs Universitet. Programmet är en repris från 22 november i år. Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se
2018-12-27
Länk till avsnitt

Bebisarnas hemliga språk (R)

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa.

Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor på universitetssjukhuset i Würzburg vid avdelningen för odontologi, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Millie, bebis, Soly Erlandsson, professor vid högskolan väst. Programmet är en repris från 29 oktober i år. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2018-12-26
Länk till avsnitt

I vargens spår ? rovdjurens återkomst (R)

I vintras märktes den första vuxna vargen i vargforskningsprojektet Grensevilt, som ska pågå i tre år. Vetenskapsradion var med när vargen sövdes och försågs med GPS-sändare.

Vi följer vargforskare Håkan Sand, fältteknikern David Ahlqvist och deras kolleger i projektet Grensevilt i deras arbete med att spåra, söva och märka vargen. Vi är också med vid den första fältstudien av vargens bytesdjur. Studien avslöjar att vargens matmeny är bredare än vad forskarna tidigare trott. Programmet är en repris från den 12 september 2018. Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sr.se
2018-12-25
Länk till avsnitt

Del 2: Nobelupptäckterna ? Behandlingen ändrade Kents livssyn (R)

Cancersjuke Kent Persson erbjuds att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv.

För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Det var då som Kents fru upptäckte en knöl på hans rygg. Det här är historien om den märkliga vändningen med Kents cancer, något som lett fram till årets Nobelpris i medicin. I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare vid onkologen på Sahlgrenska sjukhuset, Anette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från november 2018. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2018-12-24
Länk till avsnitt

Del 1: Nobelupptäckterna ? Hon mötte sin livräddare (R)

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna.

Behandlingen som Sharon Belvin får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. Programmet är en repris från 19 november i år. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se
2018-12-23
Länk till avsnitt

Vetandets världs julmix ? godbitar från 2018

Vargmärkning, jakten på mörk materia och framgångsrik cancerbehandling. Det är något av det Vetandets värld berättat om under året. Idag bjuder redaktionen på lite av det vi gärna minns från programmen 2018.

Peter Normark och Camilla Widebeck blandar och ger ur några av årets ungefär 200 Vetandets värld-program och undrar samtidigt: Vad vill du som lyssnar höra nästa år? Skriv till oss på vet@sverigesradio.se och berätta! Skriv gärna i rubriken på mailet att det ska till Vetandets värld. Peter Normark & Camilla Widebeck vet@sverigesradio.se
2018-12-20
Länk till avsnitt

Nätläkare - snabb vård eller snabba pengar? (R)

Vårdappar och nätläkare har på kort tid etablerat sig som ett alternativ till vanlig primärvård. Går det att ställa diagnos utan ett fysiskt möte? Kan nätläkartjänsterna utarma den offentliga vården?

Besök direkt i mobilen är ett lockande alternativ till att köa till en vårdcentral. Och nu förs diskussionen om nätläkare är svaret på hur samhället kan kapa primärvårdsköer, eller en utarmning av den offentliga vården för privata vinstintressen. Den vanliga primärvården fungerar inte så bra längre, säger nätläkaren Eva Thorell, och menar att det är viktigt att via nya arbetsmetoder göra vården mer tillgänglig. Men hemsjukvårdsläkaren Eric Bertholds menar att nätläkare sätter principen om att störst behov i vården ska gå först ur spel. Vi möter också nationalekonomen Mårten Blix och docenten och överläkaren Louise Olsson, som vid utvärderingsenheten CAMTÖ i Örebro kartlagt vetenskaplig litteratur i jakt på studier som kan berätta om diagnosticering via nätet fungerar. Sedan programmet sändes första gången den 25 april 2018 har socialstyrelsen tagit fram fyra principer för digitala vårdtjänster.  Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2018-12-19
Länk till avsnitt

Släktforskningen som löser mord

Under 2018 har sjutton grova våldsbrott i USA kunnat lösas tack vare att analyserat brottsplats-DNA laddats upp till en släktforskningssajt. Är dessa sajter framtiden för brottsutredningar i Sverige?

Just nu pågår en utredning inom polisen om huruvida svenskt rättsväsende ska kunna använda släktforskningssajter för att komma vidare i utredningar som annars kommit till vägs ände samtidigt som högarna av kalla fall växer runtom i Sverige. En del av dem skulle sannolikt kunna lösas med hjälp av DNA-spåren från brottsplatsen om man hittade en matchning. I programmet hörs: Bo Lundqvist, kriminalkommissarie och chef Kalla fall Polisen Region Syd, Curtis Rogers, en av skaparna av GEDmatch.com, Anna Granlund, gruppchef Nationellt forensiskt center Linköping. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
2018-12-18
Länk till avsnitt

Konsten att göra en koldioxidavgift populär

De kraftiga protesterna i Frankrike de senaste veckorna utlöstes av regeringens planer på höjda bensin- och dieselskatter. Varför mötte det så starkt motstånd? Hade den franska regeringen kunnat införa skatten på annat sätt?

Vi hör om en ny modell för koldioxidavgift som införs i Kanada vid årsskiftet: avgift och utdelning, där alla de pengar som kommer in genom systemet delas ut till medborgarna igen. Vi träffar medborgarrörelsen Citizens' Climate Lobby som länge kämpat för att få just ett sådant här system på plats, för att hejda koldioxidutsläppen och samtidigt omfördela välstånd. Hade systemet med avgift och utdelning varit något för Frankrike? Skulle ett sådant system fungera i Sverige? I programmet hör vi bland andra Sverker Jagers, statsvetare vid Göteborgs universitet som forskat om den kanadensiska avgiften. Vi möter också Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet och rådgivare åt den franska regeringen. Programledare: Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2018-12-18
Länk till avsnitt

När demokratin skapades i Sverige

Idag den 17 december inleder Riksdagen firandet av demokratins genombrott i Sverige. Varför just idag? Och vilka var kvinnorna bakom demokratins genombrott i vårt land?

För precis hundra år sen fattade en extrainkallad riksdag ett principbeslut om att införa lika och allmän rösträtt - även för kvinnor - i svenska kommunalval. Men för de som ledde kampen för den kvinnliga rösträtten är det nog snarare den 24 maj 1919 som är den stora demokratidagen. I programmet hörs: Josefin Rönnbäck, historiker vid Luleås Tekniska universitet. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2018-12-16
Länk till avsnitt

I Voyagersondernas spår på väg ut ur solsystemet

Rymdsonden Voyager 2 har nu nått solsystemets gräns och trätt ut i den interstellära rymden. Med sig har den liksom Voyager 1 meddelanden till eventuella utomjordingar.

Systersonden Voyager 1 nådde den interstellära rymden redan 2013. Vi följer i sondernas spår genom radions rapportering sedan 1980. Programledare:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2018-12-13
Länk till avsnitt

Är majoritetsval lösningen för att få en regering?

Tre månader och ingen regering. Borde vi införa majoritetsval för att inte hamna i dessa svårigheter igen? Finns andra lösningar? Vi luftar statsvetenskapens svar på Sveriges regeringsbekymmer.

Vi diskuterar med Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och Carsten Anckar, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi. I programmet hörs också Leif Lewin, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2018-12-13
Länk till avsnitt

Så påverkas ditt hjärta av träning

Varje år avlider flera personer av hjärtstopp när de tränar eller springer motionslopp. Betyder det att det är farligt för hjärtat med intensiv träning?

Hjärtat är konstruerat för hårt arbete, men ibland tar det stopp. Idrottsläkaren Mats Börjesson berättar varför Göteborgsvarvet orsakar ett dödsfall varje år. Vi låter hjärtat jobba hårt i ett så kallat maxtest hos fysiologen Katarina Steding Ehrenborg vid Lunds universitet, och läkaren Sofia Sunnerud vid Linköpings universitet förklarar hur man letar efter medfödda hjärtfel hos unga idrottare.   Medverkande: Katarina Steding Ehrenborg, docent klinisk fysiologi Lund, Lena Frendler, deltagare Hässelbyloppet Stockholm, Mats Börjesson, professor idrottsfysiologi Göteborg, Sofia Sunnerud, doktorand läkare Linköping. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se
2018-12-11
Länk till avsnitt

Så ska vikingaskeppets hemligheter avslöjas

För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last?

Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna. Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden? I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge. Agnes Faxén vet@sverigesradio.se
2018-12-10
Länk till avsnitt

Fredspriset ? Är krigets sexuella våld strategiskt?

Brutala och förnedrande våldtäkter på civila är en av de värsta sidorna med krig. Svenska forskare arbetar med att förstå våldets orsaker, i förhoppningen om att kunna minska problemets omfattning.

I Kongo Kinshasa har stora delar av landet varit i inbördeskrig i decennier, en konflikt där sexuellt våld förekommit i stor utsträckning. Genom att intervjua soldater, alltså de som våldtar, ville två svenska forskare förstå rötterna till våldet. Deras resultat rimmar ofta inte med den bild som de flesta internationella aktörer brukar föra fram, att sexuellt våld är ett medvetet strategiskt vapen i krig, att fienden ska krossas genom förnedrande och brutalt våld mot civila. Sanningen är mer komplicerad än så, menar de svenska forskarna. I programmet hörs: Maria Eriksson-Baaz, professor statsvetenskap UU, och Maria Stern, professor freds- och utvecklingsforskning GU. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se
2018-12-09
Länk till avsnitt

Del 3: Det kritiserade ekonomipriset ? Tekniken är hoppet

Årets ekonomipristagare Paul Romer belönas för hur han sett att kunskap och teknisk utveckling driver den ekonomiska tillväxten. Men är teknikoptimismen naiv när det kommer till att lösa klimatfrågan?

För närvarande ökar världens klimatutsläpp. Ska vi klara Parisavtalets målsättning på en uppvärmning av planeten med 1.5 grader måste utsläppskurvorna vända neråt de närmaste åren. Utsläppen behöver sedan i stort sett halveras varje årtionde, för att slutligen vara nere på noll 2050. Går det att åstadkomma med teknikens hjälp? I programmet hörs: Paul Romer, 2018 års ekonomipristagare i Alfred Nobels minne, Max Jerneck, sociolog vid Mistra Center for Sustainable Markets, Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling på KTH, Darja Isaksson, generaldirektör på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, entreprenör inom hållbarhetsbranschen. Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se
2018-12-06
Länk till avsnitt

Stulna celler gjorde Henrietta Lacks odödlig (R)

När amerikanska Henrietta Lacks dog i livmoderhalscancer 1951, visste hon inte vilken enorm betydelse hennes tumörceller skulle få för den medicinska forskningen. Hör hennes historia.

Amerikanskan Henrietta Lacks dog i livmoderhalscancer 1951, endast 31 år gammal. Innan hon dog sparade läkarna, utan att tala om det, en liten vävnadsbit från hennes cancertumör. Provet märktes HeLa för Henrietta Lacks och från vävnadsbiten kunde man för första gången få mänskliga celler att överleva i labb. Cellerna kom att rädda många människors liv, ge nya förutsättningar för den medicinska forskningen och resultera i ett Nobelpris för upptäckten av humant papillomvirus, HPV. Men var det rätt att ta cellerna utan att be Henrietta om lov? Reportaget sändes första gången 2013. Reporter: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Källor: Skloot, Rebecka. Den odödliga Henrietta Lacks (The immortal life of Henrietta Lacks).Leopard förlag. ISBN10 9173433667 Kommentarer från familjen och forskaren George Gey är hämtade från BBC´s dokumentär "The way of all flesh"
2018-12-05
Länk till avsnitt

Del 2: Det kritiserade ekonomipriset ? "En skamfläck för Nobel"

Ena hälften av Ekonomipriset 2018 i Nobels minne går till William Nordhaus som tagit in klimatförändringarna i sina ekonomiska modeller. Samtidigt höjs kritiska röster om Nordhaus forskning.

"Katastrof för klimatet", säger en forskare. "Ekonomipriset är en skamfläck för Nobel", säger en annan. Kritikerna menar att Nordhaus i själva verket försenat hela klimatarbetet på ett farligt sätt och att han därför är fel person att lyfta fram. I programmet hörs: William Nordhaus, ekonomipristagare 2018 i Nobels minne, Max Jerneck, sociolog vid Mistra Center for Sustainable Markets, Klas Eklund, ekonom hos Mannheimer Swartling, Jonathan Metzger, doktor i ekonomisk historia och docent på institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH, Anders Wijkman, ordförande för Climate Kick.
2018-12-03
Länk till avsnitt

Del 1: Det kritiserade ekonomipriset ? Nordhaus byggde ihop ekonomi och klimat

William Nordhaus är ekonomen som byggde in klimatfrågorna i sin ekonomiska modell. Det får han ekonomipriset för. Men en del av de slutsatser han drar ur sin modell är kontroversiella.

Inte bara ekonomi utan även sådant som klimatgaser och befolkningsutveckling stoppar William Nordhaus in i sin ekonomiska modell. Ur den kan han sedan dra slutsatser om vilken temperaturökning vi bör sikta på att begränsa klimatuppvärmningen till, och vilken nivå en klimatskatt bör ligga på. Men en del av slutsatserna är svåra att få ihop med vad FN:s klimatpanel kommer fram till. Vi besöker William Nordhaus på Yale-universitetet i New Haven för att höra hur han byggt upp sin modell och vad han drar för slutsatser av den. Kritikerna mot honom möter vi i Vetandets värld imorgon. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2018-12-04
Länk till avsnitt

Rockström ? ?Rekord i extrema väderhändelser?

Johan Rockström har flyttat till Tyskland för att leda ett av världens mest kända klimatforskningsinstitut. Målet är att skapa en enhetlig supermodell för alla system som styr livet på jorden.

Att börja på nya jobbet på Potsdam Institute for Climate Impact research är som att växla upp till att spela i Champions League. Så beskriver klimatforskaren Johan Rockström utmaningen att ta över rodret för det 300 man starka arbetsplatsen. Han pratar om utmaningarna inför klimatmötet i Katowice i Polen, bland annat om årets rekord av extrema väderhändelser. Han ger också sin syn på svensk köttkonsumtion. Med: Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2018-12-02
Länk till avsnitt

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor (R)

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor.

Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte dna-molekylen. Nyligen firades i Dublin 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Klarar de utmaningen? Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science. Reporter: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2018-11-29
Länk till avsnitt

Genförändrade barn kan ha fötts ? kritiserat försök med osäker teknik

En kinesisk forskare har hävdat att han skapat världens första genförändrade bebisar. Kritiken har varit stark. Tekniken som använts, CRISPR/Cas 9, är inte alls mogen för steget, enligt forskare.

De första genförändrade människorna, ett par tvillingflickor, har troligen skapats i Kina med hjälp av genkniven CRISPR/Cas 9. Detta enligt ännu obekräftade uppgifter. Forskaren He Jiankui har varit tjänstledig från det universitet där han arbetar, och universitet genomför nu en utredning av vad som hänt eftersom genförändringar av den här typen är olagliga i Kina. Tanken med experimentet är att skapa individer som har motståndskraft mot HIV, genom att en mutation på genen CCR5 ger ett visst skydd mot viruset. I programmet hörs: Magnus Lundgren, cell- och molekylärbiolog med bakgrund i CRISPR-forskning vid Uppsala universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Camilla Widebeck, programledare camilla.widebeck@sverigesradio.se Peter Normark, producent peter.normark@sverigesradio.se
2018-11-29
Länk till avsnitt

Del 5: Nobelupptäckterna ? Donna Strickland gick från lego till laserkniv

Donna Strickland får Nobelpris för extremt korta och intensiva laserpulser som nu används flitigt världen över. Hon trivs allra bäst i laserlabbet, där vi träffat henne bland speglar och linser.

Vi besöker också den universitetsstad i Sverige som har flest CPA-lasrar: Lund, där det finns ett tiotal sådana maskiner som används för flera olika typer av forskning. Anne L'Huillier använder CPA-laser för att med ytterligare teknik ta fram ännu kortare pulser, som hon studerar elektroners rörelse med. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2018-11-27
Länk till avsnitt

Så får man män att sluta slå sina fruar ? i Rwanda

I Rwanda testas att låta män som slår sina fruar eller använder sexuellt och psykiskt våld mot dem, att gå på kurs för att sluta. En forskningsstudie visar lyckade resultat. Något för Sverige?

Kursen heter Mencare+ och riktar sig till män i Rwanda som ska bli fäder. På ett år har fysiskt och sexuellt våld mot männens fruar minskat till nära hälften, från 60% till 35%. Nivåerna för våld mot kvinnor och barn i Rwanda är trots det fortsatt höga, men de positiva resultaten av insatserna ses som en god början. I programmet hörs: Rachael Nyiramutima, fru till Theoneste Nibatuze i Rwanda som gått Mencare+, David Museruka, Rwamrec manscentrum, Abigail Booth, Rwandachef för hjälporganisationen Kvinna till Kvinna, Ninette Umurerwa, chef Haguruka Rwanda, Domitila Kanzayire, misshandlad kvinna i Rwanda som fått hjälp av Haguruka, Kazungu Nyibanyendera, misshandlande make som gått kurs hos Haguruka, Diane Gashumba, hälsominister Rwanda, Niklas Långström, forskare Rättsmedicinalverket. Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent Sveriges Radio johan.bergendorff@sverigesradio,se
2018-11-26
Länk till avsnitt

Del 4: Nobelupptäckterna ? Hon lockar fram evolutionens dolda potential

Botemedel mot cancer, lösningen på världens energikris och mat åt alla hungriga. Allt det här går att hitta i naturens enorma variation av proteiner menar Frances Arnold, Nobelpristagare i kemi.

Frances Arnold har fått en del av 2018 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metoden riktad evolution av enzymer. Den använder hon för att få proteiner som hör till gruppen enzymer att utföra nya kemiska reaktioner. Det kan i sin tur ge oss bättre sätt att framställa till exempel biobränslen och läkemedel. Och det bästa sättet att utveckla den enorma outnyttjade potentialen för problemlösning som finns i naturen är att ta vara på många olika människors kreativitet och idéer, menar hon. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2018-11-25
Länk till avsnitt

"Hej allihop, jag är transsexuell!"(R)

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Det kallas könsdysfori. Man brukar beskriva det som att vantrivas i sin kropp, att födas som flicka men att identifiera sig som pojke, eller tvärtom. För vissa börjar det i unga år, andra tar steget som vuxna - steget att ansöka om att få medicinsk behandling för att gå över könsgränsen och bli transsexuell. Men vad handlar det om, och varför blir det allt vanligare? I programmet medverkar bland andra Cecilia Dhejne som tar emot vuxna personer med könsdysfori på Karolinska sjukhuset och Noel Savelius från Göteborg, en ung transexuell man. Medverkar gör också Louise Frisén, överläkare Bup Karolinska sjukhuset, Attila Fazekas, överläkare Skånes universitetssjukhus samt Vierge Hård, sakkunnig på RFSL Ungdom.  Programmet sändes första gången den 16 januari 2018. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se
2018-11-22
Länk till avsnitt

Del 3: Nobelupptäckterna ? Äldste Nobelpristagaren någonsin vill lösa framtidens problem

Arthur Ashkin som får Nobelpris i fysik för den optiska pincetten har forskat om laser sedan lasern uppfanns. Nu är han 96 år och i källaren har han ett projekt han hoppas ska lösa världens energiproblem.

Den optiska pincetten är ett verktyg av ljus. Med den kan man flytta på och hålla fast mycket små partiklar, även levande celler. Vi besöker Caroline Adiels vid Göteborgs Universiteten som har glädje av verktyget i sitt arbete som handlar om att studera kommunikation inom och mellan enskilda celler. Vi träffar också Arthur Ashkin själv, hemma i villan utanför New York. Den äldste Nobelpristagaren någonsin berättar om hur han tänkte i de olika stegen när pincetten utvecklades. Men projektet i källaren vill han inte att vi fotograferar. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se ÖVR: Bildtext 1006:
2018-11-21
Länk till avsnitt

Bada i radon ? för hälsans skull?

I Sverige anstränger vi oss för att få ner radonhalten i bostäder, eftersom det orsakar lungcancer. I Tyskland och Österrike åker folk på hälsoresor för att andas in radongas.

I Sverige betyder radon förhöjd risk att få lungcancer. I en rad spa-anläggningar i Tyskland och Österrike talar man istället om den eviga ungdomens källa och organiserar tågresor in i berget där strålningen är som högst. Nu har ett stort tyskt forskningsprojekt dragits igång för att en gång för alla reda ut om radon i små doser har dom positiva effekterna som spa-anläggningarna påstår. I programmet hörs: Claudia Fournier, radonforskare vid GSI Helmholtzzentrum für Schwerionenforschung, Martin Offenbächer, chefsläkare vid Gasteiner Heilstollen i Österrike, Lars Barregård, seniorprofessor och miljömedicinexpert på Göteborgs universitet, Christof Erharter, hotellier Hotel Excelsior i Bad Gastein, Gerhard Röck, äger och driver Radon-Thermal-Dunstbad i Bad Gastein. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2018-11-20
Länk till avsnitt

Del 2: Nobelupptäckterna ? Behandlingen ändrade Kents livssyn

Cancersjuke Kent Persson erbjuds att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv.

För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Det var då som Kents fru upptäckte en knöl på hans rygg. Det här är historien om den märkliga vändningen med Kents cancer, något som lett fram till årets Nobelpris i medicin. I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare vid onkologen på Sahlgrenska sjukhuset, Anette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2018-11-19
Länk till avsnitt

Del 1: Nobelupptäckterna ? Att möta sin livräddare

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna.

Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. I programmet hörs: Sharon Belvin och 2018 års Nobelpristagare i medicin James Allison. Programledare: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2018-11-18
Länk till avsnitt

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? (R)

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori.

För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se
2018-11-15
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.