Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetandets värld

Vetandets värld

Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetandetsvarld

Avsnitt

Sommartorkan upphov till nya lösningar mot foderbrist

Torkan i somras ledde till att många bönder försökte ta fram alternativa foderväxter för kor och hästar. SLU-forskare arbetar nu med att ta reda på hur bra grödorna fungerar som mat till djuren.

Mellangrödor som till exempel åkerböna, oljerättika eller stubbrova sås efter att spannmålet skördats för att sedan brukas ner innan det är dags för nästa spannmål. De odlas främst för att förbättra markens bördighet. Men under den svåra sommartorkan skördade bönder sina mellangrödor för att använda dem som foder. I programmet hörs: Rolf Spörndly, foderforskare på SLU, Anna Aurell, växtodlingsrådgivare på Växa Sverige, Anders Carlsson, lantbrukare i halländska Getinge. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se
2018-11-12
Länk till avsnitt

Så tas invandrade akademikers kompetens till vara

Idag är över 50 000 högutbildade invandrare överkvalificerade för sina jobb. Andra går arbetslösa. Hur ska man göra så att de får ett arbete som motsvarar deras kompetens?

Ett nytt språk, en annorlunda kultur och brist på kontakter är tre stora hinder för en nykomling till Sverige som söker ett kvalificerat jobb. För många av dem tar det flera år att hitta ett jobb som passar den utbildning man har. Men det pågår ett antal projekt som ska underlätta för högutbildade invandrare att få det arbete de söker. I programmet hörs: Menashi Yoshi, socionom Korta vägen Stockholms Universitet, Jenna Svanberg, karriärvägledare Stockholms Universitet, Jawad Abudaia, läkare Snabbspåret Inclusive Internationalization Göteborgs Universitet, Ishana Modaffar, ingenjör Snabbspåret Inclusive Internationalization Göteborgs Universitet, Karolina Catoni, internationell handläggare Göteborgs Universitet, Daniel Lind, samhällspolitisk chef Jusek. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se
2018-11-11
Länk till avsnitt

Del 3: Framtidens sjöfart ? Självstyrande båtar (R)

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig.

Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart. I programmet hörs: Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH, Niklas Rollenberg, student på KTH, Robert Rylander, forskare hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall, stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen. Peter Johansson vet@sverigesradio.se
2018-11-08
Länk till avsnitt

Del 2: Framtidens sjöfart ? Segelteknikens förnyelse

För att få ner sjöfartens stora koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på CO2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2018-11-08
Länk till avsnitt

Del 1: Framtidens sjöfart ? Säkrare navigering

Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas.

På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras. I programmet hörs: Patrik Lindén, bitr stationschef Kustbevakningen Malmö, Per Setterberg, projektledare Sjöfartsverket Norrköping, Magnus Sundström, forskningschef Sjöfartsverket Norrköping, Johan Winell, bygg och teknikchef Sjöfartsverket Norrköping, Henrik Grönvik, befälhavare MS Viking Grace. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se
2018-11-06
Länk till avsnitt

En underbar hund i rätta händer

En liten terrier dödas av grannens kamphund. Finns det hundraser som är farligare än andra eller är hundägaren problemet? Vissa länder förbjuder kamphundar, men i Sverige riktar vi in oss på ägarna.

Studier av rättsfall visar att kamphundsraser är överrepresenterade när det gäller att angripa andra hundar. I Danmark och Norge är hundraser som pitbullterrier och american staffordshireterrier förbjudna. I Sverige har aggressiva hundar mer setts som ett ägarproblem. Är kamphundar farligare än andra hundar? I Vetandets värld träffar vi Rebecca som köpte en american staffordshireterrier som blev galen av ilska när hon såg en annan hund. Ett förväntat beteende hos en hundras som avlats fram för hundslagsmål, menar forskare. Vi möter också Lars Jägemar som valt att ha en mer krävande hund, och som trivs med sin Ulla, som är en korsning mellan american staffordshireterrier och staffordshire bullterrier. Sirkku Sarenbo vid Linnéuniversitetet i Kalmar har forskat om hundangrepp och etologen Per Jensen vid Linköpings universitet beskriver hundarnas psyke. Patrik Cederlöf, hunduppfödare, medverkar också. Cecilia Ohlén vet@sverigesradio.se
2018-11-05
Länk till avsnitt

Civil olydnad i kampen mot klimatförändringen

Massaktioner i civil olydnad blir allt vanligare i protester kopplade till klimatfrågan. Vad är det som får medborgare att gå så långt som att bryta mot lagen för att göra sina röster hörda?

I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig tusentals personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. I programmet hörs: Stellan Vinthagen, aktivist och professor i icke-vålds aktion vid University of Massachusetts Amherst, Dieter Rucht, professor i sociologi vid Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung WZB, Selma Richter, presstalesperson Ende Gelände, Martin, tvåbarnsfar och anti-kol-aktivist. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2018-11-04
Länk till avsnitt

Här är floden med egna rättigheter (R)

Förra året fick en nyzeeländsk flod, Whanganui, som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har alltså lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag.

I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. I programmet hörs Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui, Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ng Tngata Tiaki o Whanganui, Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui, Jacinta Ruru, professor i juridik på Univerity of Otago i Dunedin. Jenny Berndtsson Djurvall vet@sverigesradio.se
2018-11-01
Länk till avsnitt

Så kan brott mot naturen förhindras

Brasiliens nya president, Jair Bolsonaro, hotar med att dra landet ur Parisavtalet och öka exploateringen i Amazonas. Vad kan göras för att förhindra det?

Många av förslagen Bolsonaro kommit med under valrörelsen strider mot folkrättsliga och miljömässiga juridiska regler. Ska FN träda in, eller måste medborgarna själva ställa sina regeringar inför rätta för att klimatarbetet ska bli gjort?  Programmet direktsänds med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, och Mathias Fridahl, forskare på internationella klimatförhandlingar. Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se
2018-11-01
Länk till avsnitt

I rädslans laboratorium

Rädsla är en djupt rotad funktion som kan rädda våra liv, på ett ögonblick blir vi beredda att fly eller slåss. Vad säger vetenskapen om rädslornas natur?

Att förstå vad som händer i hjärnan när någon blir rädd kan inte bara hjälpa oss att förstå hur vår biologi fungerar, utan också hjälpa de människor vars liv påverkas av stark rädsla, som fobier, panikångest eller posttraumatisk stress. Medverkande i programmet är: Andreas Olsson, docent i psykologi, Tove Hensler, forskningsassistent på Karolinska institutet, Andreas Frick, docent i psykologi, Allison Ericson, forskningsassistent på Uppsala universitet, Fredrik Åhs, docent i psykologi vid Uppsala universitet, Elias Hansson, försöksperson. Olof Peterson vet@sverigesradio.se
2018-10-30
Länk till avsnitt

På historielektionen är alla elever samma "vi"

Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på.

Skolämnet historia innebär en möjlighet både att tona ner och att underbygga konflikter mellan och inom samhällen. Det menar nyblivna doktorn i didaktik vid Mälardalens högskola Karin Sandberg. Berättelser som berör behövs för att engagera eleverna, säger Anna-Karin Johansson, speciallärare på Käpplundaskolan i Skövde, och därför används också mycket populärkultur inom historieundervisningen, till exempel film. Det gillar femteklassarna Hampus Lööf, Engla Khalaf och Ibrahim Monari på Käpplundaskolan i Skövde. Samtidigt blir det en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att källkritiskt hålla isär fakta och fiktion. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
2018-10-29
Länk till avsnitt

Bebisarnas hemliga språk

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa.

Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål.  I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2018-10-28
Länk till avsnitt

Interplay: Vad gör oss unikt mänskliga?

Sjönymfen Rusalka i Dvoáks opera vill bli människa, men har inte förmågan att uttrycka mänskliga känslor. Vad är då unikt mänskligt? Och hur skiljer vi oss från de andra djuren?

Människan verkar ha en unik förmåga att ordna sina upplevelser, planera för framtiden, och skapa sig föreställningar om hur saker och ting ska bli. I programmet som spelas in på Berwaldhallen i Stockholm hörs Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, och Johan Lind, docent i etologi, läran om djurs beteende. Interplay är ett samarbete mellan Berwaldhallen och SR Vetenskap som förenar musik och forskning. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se
2018-10-25
Länk till avsnitt

Forskarpanel: Så kan vi styra mot en ljusare framtid

Världen har blivit mycket bättre de senaste seklen och människans möjligheter har aldrig varit större. Samtidigt riskerar vi att förlora hela vår existens. Det skriver forskarna som vill hjälpa världen på rätt väg.

International Panel on Social Progress, IPSP har jobbat i tre år för att enas om lösningar för en bättre värld. Det handlar om allt från demokrati och rättsstat till hur alla ska få en god hälsa och hur ekonomin kan stöpas om för att gynna en god utveckling. Panelen samlar 260 forskare som har arbetat i samma anda som den internationella klimatpanelen. Den utgörs av statsvetare, ekonomer och sociologer men också forskare från andra ämnesområden. De kommer från alla kontinenter. Kan det här hjälpa världen på rätt väg? Vetandets värld diskuterar det med två av forskarna bakom rapporten: Gustaf Arrhenius, filosof, vd för Institutet för framtidsstudier och Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet, och med Robert Watt vid Stockholm Environment Institute som inte varit delaktig i arbetet. Här hittar du panelens hela rapport och manifest. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2018-10-24
Länk till avsnitt

Guldschakalen sprids i Europa (R)

Schakalen sprids snabbt i Europa. I Danmark finns det revirhävdande schakaler och i Estland finns en etablerad population. I framtiden kan rovdjuret komma till Sverige.

Det vilda hunddjuret schakal håller på att sprida sig i Europa. I Estland finns det en etablerad schakalpopulation och i Danmark finns det schakaler som hävdar revir. Om några decennier kan djuret finnas i Sverige, tror Jens Frank på Grimsö viltskadecenter. Förr fanns schakalen naturligt i medelhavsområdet. Men vid mitten av 1900-talet var det bara ett litet antal djur kvar på Balkan. Från dessa sprids nu schakalen gynnad av klimatförändringen och att det finns få stora rovdjur i Europa. I programmet medverkar studenten Maria Spasic, vägvisaren Branko Durcic och forskaren Aleksandra Penezic, alla från Serbien. Medverkar från Sverige gör Jens Frank på Grimsö viltskadecenter. Henrik Dammberg vet@sr.se
2018-10-23
Länk till avsnitt

Kan en oansenlig oljeväxt stoppa den globala uppvärmningen?

Om vi vill sätta stopp för den globala uppvärmningen, då kanske räddningen finns hos oljerättikan, en vanlig mellangröda.

Jordbruket kan spela en stor roll för att binda koldioxiden i jorden. Så kallade mellangrödor, som oljerättikan, kan både binda koldioxid och skapa en näringskraftig odlingsjord. I programmet hörs: Jon Orvendal, lantbrukare Heby, Göran Bergkvist, docent i växtodlingslära, och Thomas Kätterer, professor i ekologi SLU. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se
2018-10-22
Länk till avsnitt

Moderna fossil förlöser gömda minnen på Kuba

Det var på ett hår att Kubakrisen 1962 hade övergått i ett kärnvapenkrig. De flesta i världen minns det med lättnad. Men på Kuba glömdes krisen bort. Tills svenska arkeologer kom dit och började gräva.

Fidel Castro kände sig överkörd när Sovjet gick med på USA:s krav att montera ner sina raketbaser på Kuba, utan att ens konsultera honom. Därför bestämde han att krisen inte skulle ingå i skolornas historieundervisning. Men när svenska samtidsarkeologer, tillsammans med kubanska kollegor, började gräva efter spår av sovjetsoldaterna på de platser där baserna funnits, öppnades också dörren till människors minnen. Och ur det mötet växer en ny historia; världskrisen sedd underifrån av dem som levde mitt i händelsernas centrum. I programmet medverkar Håkan Karlsson, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och Mats Burström, professor i arkeologi vid Stockolms universitet. Lars Palmgren vet@sverigesradio.se
2018-10-21
Länk till avsnitt

Den felaktiga forskningen om mässlingvaccinet (R)

I år har över 50 000 européer fått mässlingen och 70 dött. Många har avstått från vaccinering, på grund av rädsla att vaccinet kan ge svåra biverkningar. Men de uppgifterna bygger på felaktig forskning.

Eftersom mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar är spridning lätt om inte en väldigt hög andel av befolkningen är vaccinerad. Men trots det finns det rykten om att det kombinerade vaccinet som ges mot mässling, påssjuka och röda hund skulle vara farligt och kunna orsaka autism hos barn. Ett av de vanligaste ryktena kommer från ett allvarligt fall av felaktig forskning i slutet av 1990-talet. I London berättar journalisten Brian Deer om hur det gick till när han avslöjade alla felaktigheter kring den här forskningsstudien. I samma stad säger också barnsjuksköterskan Jo Townson att det fortfarande är vanligt med frågor om det här från oroliga föräldrar. I programmet medverkar Brian Deer, journalist i London, Jo Townson, förälder och barnsjuksköterska, Mike Catchpole, forskningschef på det europeiska smittskyddsinstitutet ECDC. Reportaget är en repris från 2015. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Läs mer om bakgrundsfakta till programmet
2018-10-18
Länk till avsnitt

Få överlevde dödslägret Treblinka

Redan innan Auschwitz blev det stora förintelselägret hade miljoner människor mördats i andra, mindre omtalade läger. Vetandets värld möter Leon Rytz, en av få som kom levande från Treblinka.

Treblinka, Sobibor och Belzec. Det var tre förintelseläger som ingick i den så kallade Operation Reinhard, som hade som mål att utrota den stora judiska befolkningen i det ockuperade östra Polen. När vi besöker Treblinka nu, finns bara minnesmärken att se, eftersom lägret jämnades med marken efter kriget. Hit söker sig inte heller sådana strömmar av besökare som till Auschwitz. Men för Leon Rytz, 91, finns minnena kvar. Han kom till Treblinka 1942 som 15-åring och skulle bli en av mycket få som kom därifrån levande. I Vetandets värld berättar han om minnena som fortfarande tynger honom. Vi hör också författaren Artur Szulc, som beskrivit Reinhardoperationen i boken I skuggan av Auschwitz och idéhistorikern och förintelsekännaren Stephane Bruchfeld. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se
2018-10-17
Länk till avsnitt

Kan trängsel på en flotte bidra till fred?

Filmen Flotten beskriver ett ovanligt experiment på 1970-talet, där försökspersonerna isolerades på en flotte i havet. Syftet var att undersöka varför konflikter uppstår. Var det bra vetenskap?

I det antropologiska experiment som filmen Flotten beskriver reste sex kvinnor, fem män och forskaren Santiago Genovés på en flotte över Atlanten under 101 dagar.   Kan man med ett experiment hitta svaren till varför konflikter uppstår mellan människor? Finns det annat sätt att göra forskning som kan stoppa krig? Vi diskuterar det med en freds och konfliktforskare, en psykolog och en socialantropolog. Vi hör freds och konfliktforskaren Ronald Stade från Malmö universitet, socialantropologen Tova Höjdestrand från Lunds universitet och psykologen Jonas Mosskin. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
2018-10-16
Länk till avsnitt

Jakten på universums mörka materia

Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldrig upp?

Utan mörk materia skulle inte galaxerna röra sig som de gör. Så enligt fysikens teorier om universum bör det vara fullt av den här osynliga materien, och de flesta tror sedan flera år att det handlar om ett slags partiklar som kallas wimps weakly interacting massive particles. Jakten på dessa wimps har pågått i ett par decennier, men de är extremt svåra att fånga. Trots att man byggt stora detektorer enbart för att fånga in de wimps som man tror strömmar över jorden hela tiden så ha det inte lyckats. Kanske de trots allt inte existerar? Kanske den mörka materien ser helt annorlunda ut? Med Sara Strandberg och Jan Conrad vid Stockholms universitet, Riccardo Catena, Chalmers i Göteborg och Ulf Danielsson, Uppsala universitet, samtliga fysiker. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se
2018-10-15
Länk till avsnitt

Tidsmaskinen Abisko berättar om klimatförändringen

På två år har Abisko varit med om värmerekord och vädervariation som normalt ses över hundra års tid. Uppe på berget Nuolja är förändringen tydlig i landskapets växtlighet.

Med hjälp av en studie som påbörjades 1917 ser man nu hur den arktiska miljön har förändrats av klimatet över hundra år. I programmet hörs Keith Larson, evolutionär ekolog vid Umeå Universitet, och Hannah Rosenzweig, forskarstudent. Simon Magnusson vet@sverigesradio.se
2018-10-14
Länk till avsnitt

Kalle ger bort sin njure ? om levande organdonation i Sverige (R)

Varje år sker omkring 400 livsavgörande njurtransplantioner i Sverige. 150 av dem kommer från levande donatorer. En av dem 2016 var Kalle Ville Pellinen, som vi möter i ett reportage från 2017.

Kalle Ville Pellinen ska donera sin ena njure till barndomsvännen Henrik Posse, som drabbades av sepsis 2015 och fick svåra komplikationer.  Följ med under njurtransplantationen och hör mer om levande organdonation, och vad som kan göras för att fler ska vilja donera och fler ska få friska organ i Sverige. I programmet medverkar också Annika Tibell, kirurg och professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet med inriktning mot donation och transplantation, Birgitta Hjelte, chef på enheten för individuella vårdärenden vid Stockholms läns landsting. Programmet är en repris från den 20 mars 2017. P1 DOKUMENTÄR:   I vetenskapsdokumentären Hempas kamp - Den nya njuren följer Vetenskapsradions Niklas Zachrisson vännerna Kalle och Henrik och deras familjer före, under och efter operationen. Det är en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Organshopping- en serie om handel med kroppsdelar Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
2018-10-11
Länk till avsnitt

Kvantpricken - ett fängelse i noll dimensioner

Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill.

På toppen av en nanometerstor pyramid, som tillverkats på Linköpings universitet, sitter en kvantprick. Här används den för att fånga in elektroner och skapa ljus, med exakt de egenskaper som forskarna vill. I Lund använder forskarna kvantprickar på nanotrådar för att skapa elektricitet direkt från värme. I dagens Vetandets värld kan du höra hur dessa extremt små konstruktioner fungerar och kan användas i allt från displayer till kvantdatorer och mikrometerstora kraftverk. Medverkande i programmet är Heiner Linke, professor i nanofysik, Martin Josefsson och Artis Svilans, doktorander vid Lunds universitet, Chih-Wei Hsu biträdande lektor vid Linköings universitet och Martin Eriksson, tidigare doktorand på Linköings universitet, nu på företaget Swegan. Olof Peterson vet@sverigesradio.se
2018-10-10
Länk till avsnitt

Mätstationer ska kontrollera vad vi verkligen släpper ut

Nätverket ICOS, med över hundra master runt om i Europa, ska mäta växthusgaserna direkt i atmosfären. För att vi ska kontrollera hur mycket vi släpper ut och hur ekosystemen andas.

FN:s klimatpanel konstaterar att vi måste agera nu, om vi ska lyckas hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader. Men för att hitta rätt väg till utsläppsminskningar med vetenskaplig grund, behöver vi förstå hur ekosystem som skogar, mossar, fält och hav samverkar med atmosfären i uppvärmningens tid. I dagens Vetandets värld följer vi hur en ny europeisk infrastruktur byggs upp för att direkt mäta och förstå hur växthusgaserna rör sig i naturen och i slutändan kontrollera att vi verkligen går rätt väg. Medverkande i programme: Michal Heliasz, Tobias Biermann forskningsingenjörer på ICOS. Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen för Geovetenskaper och ekosystemanalys på Lunds universitet. Maj-Lena Lindersson, direktör på ICOS Sweden. Alex Vermeulen och Harry Lankreijer, från Kolportalen. Olof Peterson vet@sverigesradio.se
2018-10-09
Länk till avsnitt

Tusenåriga boplatser inverkar på norrländsk rättstvist

Ödemarken har befolkats i tusentals år. Nya forskningsfynd kan komma att spela stor roll för rättsprocesser som Girjasmålet, som ska prövas i Högsta Domstolen nästa höst.

Om samer kan bevisa urminnes hävd kan statens inflytande över marker i norr förändras. Forskning visar att människor levt och verkat i Norra Norrlands fjäll och fjällnära skogar sedan inlandsisen smälte bort. Den som har kunskap om jägare och samlares liv ser spår både i marker och träd. Detta kan få konsekvenser för frågor om vem som har makt över markerna i Norra Norrland. I programmet hörs: Ingela Bergman, forskare och docent i arkeologi, Malin Brännström, doktor i juridik och forskare INSARC, Greger Hörnberg, jägmästare och docent i ekologi, Anna Rimpi, arkeolog vid Laponiatjuottjudus Laponiaförvaltningen. Pia Sjögren vet@sverigesradio.se
2018-10-08
Länk till avsnitt

Ekonomipris för forskning om klimat och teknikutveckling

De har tagit in klimatet och teknikutvecklingen i den ekonomiska vetenskapen. Därför får de årets ekonomipris: William Nordhaus och Paul Romer.

Vetandets värld sände direkt när beskedet om Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne kom. Vi reder ut priset tillsammans med Ingrid Werner, forskare vid Ohio State University och ledamot i ekonomipriskommittén och ekonomihistorikern Gabriel Söderberg från Uppsala Universitet. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström kristian.astrom@sverigesradio.se
2018-10-08
Länk till avsnitt

Boken Factfulness ? ögonöppnare eller vilseledande?

Boken Factfulness av Hans & Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund visar på en positiv utveckling under decennier som många missat. Men boken möter nu forskarkritik för att vara ensidig.

Professor emeritus Christian Berggren vid Linköpings universitet är kritisk mot vissa av slutsatserna i Factfulness tio knep som hjälper dig att förstå världen. Han anser att de är ensidiga och bygger på felaktiga fakta. I ett samtal i Vetandets Värld möter han författaren Ola Rosling under ledning av Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff för att reda ut fakta och olika perspektiv på världens framtida utveckling. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se
2018-10-05
Länk till avsnitt

Kemister och neurovetare inspireras av Proust

Tid, spår och minne är exempel på centrala begrepp i Marcels Prousts verk På spaning efter den tid som flytt. Forskare från flera discipliner läser den och skapar nu en ordbok utifrån begreppen.

En geokemist, en språkvetare och en neurovetare finns bland forskarna som fokuserar på Proust. De vill få med sig Prousts intuitiva, analytiska och precisa sätt att skönlitterärt beskriva minnen, tankar och sinnesförnimmelser in i vetenskapligt tänkande och ska tillsammans bygga upp en Proust-ordbok. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
2018-10-03
Länk till avsnitt

Kemipris för bemästrandet av evolutionens kraft

Årets Nobelpristagare i kemi har använt genetiska förändringar och selektion för att utveckla proteiner som kan ge oss hållbara bränslen, miljövänliga kemikalier och nya läkemedel.

Frances Arnold genomförde den första riktade evolutionen av enzymer. Idag nyttjas de bland annat för en mer miljövänlig tillverkning av kemiska substanser och för att framställa förnybara bränslen. George Smith och Sir Gregory Winter utvecklade en metod som kallas för fagdisplay, där virus som infekterar bakterier kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner. I programmet hörs Gunnar von Heine, professor i biokemi. Lena Nordlund & Ulrika Björkstén vet@sverigesradio.se
2018-10-03
Länk till avsnitt

Fysikpris för verktyg gjorda av ljus

En optisk pincett och kniv av korta och intensiva laserpulser. Det är uppfinningar som belönas med årets Nobelpris i fysik.

Arthur Ashkin får halva priset för den optiska pincetten. Gerard Mourou och Donna Strickland får dela på den andra halvan för utvecklingen av de rekortkorta och intensiva laserpulserna. Vi reder ut uppfinningarnas betydelse med Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Donna Strickland är den tredje kvinna någonsin att få Nobelpris i fysik och den första sedan 1963. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se
2018-10-02
Länk till avsnitt

Medicinpris för ny cancerbehandling

Genom att släppa på det egna immunförsvarets bromsar har årets Nobelpristagare funnit ett revolutionerande sätt att behandla cancer.

James Allison och Tasuku Honjo får årets Nobelpris i medicin för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer. I programmet hörs Olle Kämpe, professor i klinisk endokrinologi. Annika Östman & Katarina Sundberg vet@sverigesradio.se
2018-10-01
Länk till avsnitt

Vetenskapsradion spanar på Nobelprisen 2018

Vilka upptäckter kan tänkas ta hem 2018 års Nobelpris? Vetenskapsradion djupdyker i solpaneler, kvantprickar och genknivar, men hur ska man gissa rätt när det finns så många spännande upptäckter?

Vetenskapsradion sänder idag direkt från Nobelmuséet i Stockholm för att spana på personliga forskningsfavoriter och segertippade upptäckter. I programmet hörs: Annika Östman, medicinreporter, Camilla Widebeck, producent Vetandets värld, och Katarina Sundberg, vetenskapsreporter. Programledare är Gustaf Klarin. Vetenskapsradion vet@sverigesradio.se
2018-09-28
Länk till avsnitt

Del 3: Kvinnorna som blåstes på Nobelpriset - Vad gör vi nu?

Hur kommer det sig att kvinnliga toppforskare fortfarande är underrepresenterade bland Nobelpristagarna? Och vad görs åt det?

Vetenskapsradion har tittat på samtliga Nobelpris i fysik, kemi, medicin och ekonomi som gått till forskning som genomförts efter 1980. Vi jämförde andelen kvinnliga pristagare med andelen kvinnor bland de mest citerade forskarna i varje fält och under samma tidsperiod. Kvinnorna i forskningens toppskikt var underrepresenterade i fysik, kemi och ekonomiprisen. Vilka konsekvenser får det? Och hur tänker man i Nobelpriskommittéerna? I programmet hörs: Marika Hedin, vetenskapshistoriker och chef för Museum Gustavianum i Uppsala, John Hassler, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ledamot i ekonomipriskommittén, Göran K Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin som delar ut både fysik-, kemi- och ekonomipriset. Camilla Widebeck vet@sverigesradio.se
2018-09-27
Länk till avsnitt

Vad händer i uttorkade bäckar när höstregnen kommer?

Efter sommartorkan: höstregnen trycker ut syror, humusämnen och metaller i bäckarna. Hur klarar laxfiskarna uppvärmda sommarvatten och hur går det för alla vattendjur när bäckarna sinar?

Vid Krycklans försöksstation i Västerbotten vill skogsforskarna veta hur sommartorkan och efterföljande höstregn påverkar bäckarna. I uttorkade bäckstränder oxideras svavel, metaller och humusämnen. Höstregnen trycker ut allt i bäckarna. Redan stressade vattenkryp och fiskar utsätts för syrachock, brunifiering och höga metallhalter. Thomas Öberg träffar en forskare som mäter det mesta i skogsbäckarna. I programmet hör vi professor Hjalmar Laudon vid SLU men också limnologen Andreas Broman vid Länsstyrelsen i Norrbotten, entomologen Per-Ola Hoffsten och älgjägaren Lars-Göran Karlsson. Thomas Öberg vet@sverigesradio.se
2018-09-25
Länk till avsnitt

Del 2: Kvinnorna som blåstes på Nobelpriset - Lise Meitner

Kärnfysikern Lise Meitner förklarade hur atomer klyvs när uran bestrålas med neutroner. Men när upptäckten Nobelprisbelönades på hösten 1945 blev Meitner utan pris. Hur kunde det bli så?

Lise Meitner startade i mitten på 1930-talet ett forskningsprojekt i Berlin som gick ut på att bestråla uran med neutroner. Ett par år senare tvingades Meitner i exil i Sverige, men i Berlin fortsatte hennes kollega, Otto Hahn, forskningen. Lise Meitner fick då ett brev från Otto Hahn där han berättade att barium, ett grundämne lättare än uran, oväntat skapats när han bestrålat uran med neutroner. Lise Meitner räknade ut att det handlade om att atomen klyvts, något som ingen forskare dittills trodde var möjligt. 1945 belönades upptäckten med Nobelpriset i kemi. Men priset gick till Otto Hahn ensam. I programmet hörs: Ruth Lewin Sime, professor och författare i Sacramento USA, Anders Barany, nobelprishistorisk expert, Kalle Grandin, föreståndare för Centrum för Vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademien. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se
2018-09-23
Länk till avsnitt

Del 1: Kvinnorna som blåstes på Nobelpriset - Marietta Blau

Marietta Blau var experimentalfysikern som 1937 gjorde en jätteupptäckt som öppnade helt nya möjligheter att studera kärnreaktioner. Men något Nobelpris blev det aldrig.

Marietta Blau utvecklade en metod som med hjälp av särskilda fotoplåtar fångade spåren efter kärnreaktioner. Metoden som fortfarande används idag har varit mycket viktig i arbetet med att kartlägga atomkärnans uppbyggnad. Tre gånger nominerades Marietta Blau till Nobelpriset i fysik, men 1950 fick istället en brittisk manlig fysiker priset för att ha vidareutvecklat metoden som hon skapade.   I programmet hörs: Eberhard Widmann, direktör för Stefan-Meyer-institutet i Wien, Johann Marton, pensionerad fysiker vid Stefan-Meyer-institutet, Herbert Pietschmann, prof. emeritus Uni Wien, Ilse Korotin, Dokumentationsstelle Frauenforschung am Institut für Wissenschaft und Kunst i Wien, Brigitte Strohmeier, professor emerita vid institutet för isotopforskning och fysik vid Wiens universitet, Brigitte Bischof, har skrivit magisterarbete om kvinnorna vid Radiuminstitutet. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2018-09-23
Länk till avsnitt

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor.

  Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte dna-molekylen. Nyligen firades i Dublin 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Klarar de utmaningen? Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science. Olof Peterson vet@sverigesradio.se
2018-09-20
Länk till avsnitt

Framtidens båtar kör sig själva

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig.

Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart. Men lagstiftningen måste anpassas. Idag bygger mycket av lagstiftningen till sjöss på att det finns en befälhavare ombord. Vi går till sjöss med Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH och Niklas Rollenberg, student på KTH. Vi hör också Robert Rylander som är forskare inom hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen. Peter Johansson vet@sr.se
2018-09-19
Länk till avsnitt

Del 3/3: Vägen till ett betygssystem ingen gillar

Orättvist, stressande och obegripligt kritiken mot det betygssystem vi har nu har varit förödande. Men så var det aldrig tänkt att bli.

Varken forskare, de som utredde 2011 års betygssystem eller ansvariga på Skolverket hade räknat med att systemet skulle ge de negativa effekter som det nu anklagas för. Men det fanns de som höjde varnande röster redan från början. I programmet möter vi Leif Davidsson, statlig utredare, Ulrika Lundkvist på Skolverket, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Anders Jönsson, professor i naturvetenskapens didaktik vid Högskolan Kristianstad, Kristian Ramstedt, statlig utredare och Kajsa Borg, f.d docent i pedagogiskt arbete. Hör också del 1 och del 2. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se
2018-09-13
Länk till avsnitt

Byggbranschen kliver in i den virtuella världen

Teknikutvecklingen inom VR och AR, alltså virtual reality och augmented reality, har exploderat. Hjärnan luras att tro att den befinner sig i en mer eller mindre digital värld.

Astronomer, arkeologer, läkare och inte minst ingenjörer använder redan idag virtual reality och augmented reality. Inom byggbranschen är intresset stort för de nya teknikerna, eftersom de ger byggföretag och fastighetsbolag bättre koll på hur kommande byggnader ska se ut och hur de bäst ska byggas.   I programmet hörs Gustav Olsson, vdc-utvecklare på NCC, Per Öberg, nordenchef för digitalisering på NCC Infrastructure. Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se
2018-09-17
Länk till avsnitt

Del 2/3: Vägen till ett betygssystem ingen gillar

Vi söker bakgrunden till dagens kritiserade betygssystem. På 1990-talet gör skolans kommunalisering och det fria skolvalet att det gamla relativa betygssystemet med skalan 1-5 behöver göras om.

Ett målrelaterat betygssystem får vi 1994. Då omfattar skalan betygen godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd och på gymnasiet också även icke godkänd. Samtidigt införs det fria skolvalet och skolan öppnas för fler aktörer.  I programmet hör vi Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik, Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet, Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Helena Holmlund, docent i nationalekonomi IFAU, Ulf P Lundgren, senior professor pedagogik Uppsala universitet och Per Måhl, betygsexpert. Hör också del 1 och 3. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se
2018-09-13
Länk till avsnitt

Del 1/3: Vägen till ett betygssystem ingen gillar

Kritiken är hård mot dagens betygssystem. Varken elever, lärare, föräldrar eller forskare beskriver skalan A-F med sina betygskriterier som välfungerande. Men hur hamnade vi i det?

I tre program undersöker Vetandets värld bakgrunden till dagens betygssystem. I den första delen rör vi oss från 70-talets betygsprotester till 90-talets kommunalisering av skolan. Vi möter Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Pär Widén, universitetslektor i pedagogik vid Malmö Högskola och Per Måhl, betygsexpert. Hör också del 2 och del 3. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se
2018-09-13
Länk till avsnitt

Konstbevattning tacklar den torra sommaren

Den heta sommaren slog hårt mot lantbrukare som inte har konstbevattning. Bönder med konstbevattning har fått mer än dubbelt så höga spannmålsskördar som grannar som inte vattnat.

Istället för att leda bort överskottsvatten från ett fält i öppna diken kan man gräva ner rör som leder bort vattnet. Det blir lättare att köra traktorn och skördetröskan när man slipper att vända vid vartenda dike. Större odlingsyta, mindre krångel. De här rören är perforerade så att vatten kan sippra in. Men de används inte bara för att föra bort vatten utan också för att föra in vatten till fälten från en damm. Programmet spelas in på en gård strax söder om Kalmar. Vi hör Bertil Aspernäs, lantbrukare och Ingrid Wesström, forskare SLU. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se
2018-09-13
Länk till avsnitt

I vargens spår - rovdjurens återkomst

I vintras märktes den första vuxna vargen i vargforskningsprojektet Grensevilt, som ska pågå i tre år. Vetenskapsradion var med när vargen sövdes och försågs med GPS-sändare.

Vi följer vargforskare Håkan Sand, fältteknikern David Ahlqvist och deras kolleger i projektet Grensevilt i deras arbete med att spåra, söva och märka vargen. Vi är också med vid den första fältstudien av vargens bytesdjur. Studien avslöjar att vargens matmeny är bredare än vad forskarna tidigare trott. Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sr.se
2018-09-11
Länk till avsnitt

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden?

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori.

För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se
2018-09-10
Länk till avsnitt

Bland botar och troll i valets eftersvall

Inför valet 2018 fanns farhågor om digitala påverkansoperationer. Aktiviteten hos politiska botar på Twitter visade sig också fördubblas veckorna innan själva valdagen. Hur avslöjar man botarna?

Veckorna före valdagen blev det fart på de politiska botarna på Twitter, alltså konton som automatiserat spottar ut sig politiskt innehåll. I Sverige har vi också delat så kallade skräpnyheter i mycket större utsträckning än andra västeuropeiska demokratier, enligt forskning från Oxforduniversitetet. Hur påverkad har valprocessen blivit? Och vilka risker finns för den politiska utvecklingen efter valresultatet? Vi summerar påverkansoperationer och andra digitala angrepp med tre gäster: Lisa Kaati, forskare vid FOI, Svante Werger, kommunikationsdirektör vid MSB och Patrik Oksanen, politisk redaktör vid centerpartistiska Hudiksvalls tidning med inriktning på säkerhetspolitiska frågor. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se
2018-09-10
Länk till avsnitt

Vår demokrati står stark - trots allt

Sveriges demokrati räknas bland världens stabilaste. Ändå finns skäl till vaksamhet. Demokrati kan aldrig tas för given. Idag är demokratin på tillbakagång i stora och mäktiga länder som USA och Indien.

Valdeltagandet ökar, förtroendet för politikerna ökar och tre av fyra svenskar uppger sig vara ganska eller mycket nöjda med hur demokratin fungerar. Vi ska vara jättestolta över det, menar statsvetaren Maria Solevid vid Göteborgs universitet, som samtidigt konstaterar att valdeltagande är väldigt olika stort i olika grupper i samhället. Jan Teorell, statsvetare vid Lunds universitet, menar att det idag inte finns något som tyder på att svenska politiker eller svenska politiska partier håller på att vända sig bort från demokratin, samtidigt som hans kollega Staffan Lindberg från Göteborgs universitet oroas över influenser från omvärlden där demokratin nu retirerar på bred front. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
2018-09-07
Länk till avsnitt

Ebola hotar i krigshärjat land

Just nu pågår ett utbrott av den smittsamma och dödliga sjukdomen ebola i Kongo Kinshasa. Läkemedel och vaccin är under utveckling, men är de bra nog och hinner hjälpen fram?

  I dagarna kommer det att stå klart om utbrottet kan begränsas, enligt Peter Salaama, som är akutchef på WHO och ansvarig för ebolainsatsen i Kongo Kinshasa. I närheten av det område där smittan nu härjar är många rebellgrupper verksamma. Om ebola tar sig in i de krigshärjade delarna av landet kommer vårdpersonal och hjälparbetare att ha små möjligheter att följa efter. Vi hör sjuksköterskan Anneli Eriksson som är på plats i Kongo Kinshasa. Vi hör också om den forskning som kom igång redan vid utbrottet 2014, hur långt den har nått idag och vilka utsikterna är att begränsa det pågående utbrottet. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
2018-09-06
Länk till avsnitt

De vill få oss att strunta i klimathotet

Det finns en liten men aktiv grupp debattörer som talar emot forskningen om klimatet. Vilka är de och varför vill de inte tro på det som en närmast enig forskarkår säger?

Idag råder stor enighet bland världens klimatforskare om att världen blir varmare och att det kan orsaka stora globala problem inom en ganska snar framtid. Men trots det kan man på många bloggar och webbsidor läsa att det här inte stämmer. Även i Sverige finns en aktiv grupp så kallade "klimatskeptiker", ofta naturvetenskapligt bildade äldre män, som talar emot den etablerade forskningen. Varför gör de det? Peter Stilbs är pensionerad professor i fysikalisk kemi är en av "skeptikerna". Han anser att fakta om klimathotet ständigt överdrivs i media och att det finns de som tjänar på det. Samtidigt har miljöforskaren Martin Hultman sett att det finns en koppling mellan högernationalism och klimatförnekelse och psykologen Kirsti Jylhä ser ett samband mellan förnekandet och en viss personlighetstyp som ofta har konservativa attityder. Pär Holmgren, som är meteorolog, naturskadeexpert och föreläsare i klimatfrågor, säger att idag är "skeptikernas" argument sedan länge tillbakavisade av den seriösa forskningen. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se
2018-09-04
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.