Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetandets värld

Vetandets värld

Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetandetsvarld

Avsnitt

Svenska uppfinnare ? Ljusspridaren Gustaf Dalén

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan.

Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-04-19
Länk till avsnitt

Beror din trötthet på lågt testosteronvärde?

Testosteron beskrivs som en mirakelmedicin för medelålders män som tappat stinget. Men det stämmer oftast inte. Det finns inget manligt klimakterium, säger läkarna som vet.

Det manliga könshormonet är omgivet av myter. Till exempel att halterna i kroppen minskar med åldern och att äldre män ofta behöver lite extra tillskott för att fungera normalt. Symtom som trötthet och minskad sexuell lust beror oftast på helt andra saker. Verklig testosteronbrist är en relativt ovanlig sjukdom, men trots det så ökar antalet recept på testosteron snabbt. Det är en övermedicinering som kan jämföras med ett slags vardagsdoping, säger en av Sveriges ledande hormonläkare. I programmet hörs: Stefan Arver, androlog på Karolinska sjukhuset, Mikael Lehtihet, endokrinolog på Capio St Görans sjukhus, Anne Wang, doktorand vid Karolinska instutet och Annica Börjesson sjuksköterska vid dopingjouren Huddinge sjukhus.   Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-04-22
Länk till avsnitt

De vill förhindra att svinpest sprids i svenska skogar (R)

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi.

För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar. Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige. I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent. Programmet är en repris från den 21 februari 2019. Programledare: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-04-21
Länk till avsnitt

Nattfjärilen med ett sjätte sinne ? magnetsinnet (R)

Den lilla bogongfjärilen kan ge svaret på något som forskare velat veta i decennier hur de djur som orienterar med hjälp av jordens magnetfält egentligen gör. US Air Force är också intresserade.

Eric Warrant, professor vid Lunds universitet, leder forskningen och har fått mer pengar för det här än för något annat. Nyligen lyckades forskarna visa att bogongfjärilen, en liten nattfjäril, orienterar med hjälp av jordens magnetfält, och nu vill de förstå hur det går till. Magnetsinnet är det enda sinne vi nästan inte vet något om var det sitter och hur det fungerar. Även US Air Force är intresserade av den här forskningen. De hoppas hitta ett mindre sårbart alternativ till GPS, och jordens magnetfält kan ingen slå ut. Bogongfjärilarna är Australiens mest kända insekter, kända för sina enormt långa flygningar två gånger om året de flyger över 1000 kilometer per gång, två gånger under sitt korta liv. En gång på våren, för att ta sig till några svala grottor i de australiska alperna där de samlas i miljarder och går in i sommarvila. Och så en gång på hösten, tillbaka igen till platsen de föddes. Där parar de sig, lägger ägg och dör. Programmet är en repris från den 19 februari 2019. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
2019-04-18
Länk till avsnitt

Forskare: Tjädern klarar det moderna skogsbruket

Hotas tjädern av det moderna skogsbrukets kalhuggningar? Ja, enligt de ideella tjäderobservatörerna. Men det finns forskning som ger en annan bild.

Om kalhuggningen av våra skogar är ett hot mot tjäderns hade den redan slagits ut, säger hönsfågelforskaren Maria Hörnell-Willebrand. Att gamla spelplatserna i månghundraårig skog avverkas är inget problem för tjädern menar hon. De spelar lika bra i 40-årig tallskog. Tjäderkommitten, som är en ideell grupp med tjäderobservatörer, hävdar motsatsen. De säger att tjädern sedan årmiljoner är anpassad till ett helt annat landskap än vad skogsbruket kan erbjuda. På spelplatser i gammal skog har antalet tuppar stadigt minskat. Det är ett varningstecken, anser Tjäderkommitten. Programledare: Tomas Lindberg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-04-17
Länk till avsnitt

Svenska lösningar för hållbart vattenbruk

Vattenbruk kan vara så mycket mer än laxodling i havet. Det finns en stor potential i Sverige att odla fisk, skaldjur och alger på ett miljövänligt sätt. Och rysk kaviar går bra att odla på land.

Sverige är "tankeledare" när det gäller vattenbruk, enligt fiskodlingsprofessorn Barry Costa-Pierce. Men då handlar det inte om intensiv och miljöstörande odling, utan om lösningar som är bättre för miljön till exempel odling i tankar på land. Det kan bli dyrt, men det ger oss inflytande över miljökonsekvenserna, konstaterar vattenbruksforskaren Max Troell. I Vetandets värld besöker vi också Sveriges första odling av fisken stör där man får fram rysk kaviar. Programledare: Björn Gunér Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-04-16
Länk till avsnitt

Koncentrerad solkraft ? hur fungerar det?

Kraftverk som levererar solel dygnet runt kan bli nästa stora grej inom förnybar energi. Genom att låta solens strålar värma salt till flera hundra grader kan stora mängder solenergi sparas över tid.

Solenergi är en fantastisk energikälla så länge solen lyser, menar kritikerna. Men det finns metoder att lagra stora mängder termisk energi från solstrålning för användning under dygnets mörka timmar. Hittills har tekniken varit för dyr för att kunna konkurrera på allvar med fossila bränslen, men stora satsningar i Kina tros leda till att priset går ner de kommande åren. Vi besöker Marockos forskningsanläggning för termisk solenergi där El Ghali Bennouna visar runt. Johan Lilliestam, professor i energipolitik vid universitetet i Potsdam, förklarar varför de kinesiska satsningarna är så avgörande för den här tekniken och Jonas Eklind som är VD på företaget Azelio berättar om ett svenskutvecklat termiskt solkraftverk med en motor som drivs av värme. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-04-15
Länk till avsnitt

Så skapas det marockanska solenergi-undret

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning.

I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam.  Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-04-14
Länk till avsnitt

Hur bygger man trivsel och trygghet?

Uppsala kommun satsar i Gottsundaområdet för att öka tryggheten och förbättra villkoren. Hur går man tillväga för att satsningarna ska få den förväntade effekten?

Planen innehåller nya spårvägsstationer, vägar och bostadsbyggen, dessutom idéer för grönområdena och för Gottsunda centrum. Vad vill man ha kvar? Vad behöver göras nytt? Och vilka idéer ska få styra? Vi pratar om hur det som man kommer fram till på pappret påverkar verkligheten för de som bor i området. Programmet sänds direkt från Gottsunda med Huseyin Tas, restaurangägare i Gottsunda centrum, Lisa Hellberg, huvudprojektledare stadsutveckling Gottsunda, Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekthögskolan. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-04-12
Länk till avsnitt

Här fanns Homo luzonensis ? en nyfunnen människosläkting

På en ö i Filippinerna har forskare funnit vad de hävdar är lämningar av en tidigare okänd förmänniska - Homo luzonensis. Där ska den ha levat för drygt 60 000 år sedan.

På ön Luzon fann forskare tänder och ben efter den tidiga människan. Analyserna visar att den kombinerar olika drag på ett sätt som få andra människotyper gör. De drar slutsatsen att de funnit en ny sorts förmänniska, och kallar den Homo luzonensis efter ön den hittats på. De senaste årens forskning har visat att moderna människor levt sida vid sida med en rad andra människotyper, som neandertalare och denisovamänniskor. Det här kan alltså vara ännu en gren i släktträdet. Men hur passar den nyfunna människan in och var kommer den ifrån? Vi träffar paleontologen Lars Werdelin och genetikforskaren Mattias Jakobsson, som har lite olika syn på den saken. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-04-10
Länk till avsnitt

Litteratur genom örat ? allt fler lyssnar på ljudböcker

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen?

Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%. Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat. En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-04-09
Länk till avsnitt

Invasiva ostron ? kan problemet bli en resurs?

Den är hatad i havet, men älskad på tallriken. Nu försöker forskare ta fram en säker metod för att odla japanska jätteostron direkt i havet, utan att bidra till att vi får ännu fler i våra badvikar.

Det japanska jätteostronet har invaderat västkusten, samtidigt importerar vi hundratals ton från utländska odlingar för konsumtion. Den invasiva främmande arten är klassad som en högriskart av Artdatabanken, och betraktas framför allt som ett problem i våra ekosystem. Men Åsa Strand och Anna-Lisa Wrange på IVL Svenska miljöinstitutet vill försöka ta vara på de asiatiska ostronen, nu när de ändå är här för att stanna. I Vetandets väld får du följa med ut på Gullmarsfjorden där de testar en ny metod för att odla ostron utan att de förökar sig. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-04-08
Länk till avsnitt

Från lådkamera till selfie på 180 år

För 180 år sedan fick fotografin sitt genombrott. Idag tar alla bilder på allt och alla hela tiden. Fotohistorien utmärks av tekniksprång som efter hand gjort det allt enklare att fotografera.

Vi möter fotohistorikern Björn Axel Johansson som skrivit flera böcker i fotohistoriska ämnen. Han är som rådgivare knuten till Tekniska museet i Stockholm som även är ett slags nationalmuseum för fotografi, då där finns samlingar av såväl kameror, annan fototeknisk utrustning och även bilder från en rad olika epoker. I programmet, inspelat i museets fotografica-magasin, berättar Johansson bland annat om märkesåret 1839, när fransmannen Louis Daguerre lanserade det första praktiskt användbara systemet för att ta fotografiska bilder. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-04-07
Länk till avsnitt

Hästen som kan tala med människan (R)

Många hästägare upplever nog att hästar kan tala med oss, och vi med dem. Nu kommer allt mer forskning som vetenskapligt belägger hur det går till, och vilka kognitiva förmågor hästen har.

En ny studie visar att hästar kan be människan om hjälp om de ställs inför en svår uppgift - men också att vi påverkar hästens hjärtrytm och stressnivå enbart genom våra förväntningar. Men kan hästen även känna igen och tolka människans ansiktsuttryck? Vetandets värld tar dig med till ett livligt stall fullt av hästar. Med oss har vi Linda Keeling, etolog och professor i djurskydd vid SLU, hästägaren Anna Sellberg och hästägaren Vendela Pettersson. Programmet är en repris från februari 2017. Katarina Sundberg Katarina.sundberg@sverigesradio.se
2019-04-04
Länk till avsnitt

Sena aborter ? ett etiskt dilemma?

Vården kan ibland rädda extremt för tidigt födda barn, efter 22 veckor. Tidpunkten sammanfaller med den yttersta gränsen för sena aborter. Det har inträffat att ett aborterat foster visat livstecken.

Frågan kan uppstå om fostret som visat livstecken också rent av är livsdugligt. Är detta då ett aborterat foster, eller en född individ med mänskliga rättigheter?   Statens medicinsk-etiska råd föreslog i sin rapport Livstecken vid sen abort att livsduglighetsbegreppet i abortlagen utreds, liksom möjligheten att använda feticid, en dödlig injektion till fostret, vid sena aborter. Programmet ger olika perspektiv på rapportens förslag via Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt vid Stockholms universitet, Gerald Wallstersson, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi och Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-04-03
Länk till avsnitt

Den analytiska intelligensen ? fördel och risk med att se mönster i allt

Människan är expert på att uppfatta mönster och använder sig av det för att skapa förklaringar och modeller. Samtidigt förenklar mönstren verkligheten. Kanske hindrar de oss från verklig förståelse?

Vad betyder mönster-seendet om vi talar om Artificiell Intelligens? Kommer AI att utveckla en verklighetsuppfattning som är sannare än människans? Eller kommer AI att bli lika fördomsfull som vi? Vetandets värld sänder direkt från Vetenskapsfestivalen i Göteborg, tillsammans med Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet, och Rebecka Jörnsten, professor i biostatistik och tillämpad statistik vid Chalmers och Göteborgs universitet. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se
2019-04-03
Länk till avsnitt

Skonsam huggning kan rädda regnskogen

Regnskogen klarar skonsamt skogsbruk. Det säger svenska forskare som i 30 år studerat skonsamma sätt att bruka regnskogen.

Att hugga ned jätteträd i regnskogen kan vara ett bra sätt att rädda den undan skövling, enligt svenska forskare. Människor får inkomster, och svensk forskning att djungeln återhämtar sig efter ett antal år. Vetandets värd har rest till Kamerun i Afrika för att studera uthålligt skogsbruk i praktiken.  Vi får höra dr Olle Forshed från WWF och docent Jan Falck från SLU. Dessutom medverkar Belmont Tchoumba och Julia Young från WWF, Kameruns skogsminister Jules Doret Ndongo samt Dindo Daniel och Isobel Etomella från bakabyn Assoumindele. Programledare: Torbjörn Esping Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-04-01
Länk till avsnitt

Så lagrar du din solenergi i vätgas

Helt självförsörjande på el och värme, utan pellets eller ved? Framtidens off-grid-hus lagrar solenergi i vätgas. Nu byggs flera sådana hus i Västsverige.

Risken för strömavbrott gör att många vill minska sitt beroende av elnätet, och även bli självförsörjande på värme. Solceller är populärt, men ger inte tillräckligt mycket el året runt i svenska bostäder. Det krävs lagring av solenergin, och batterier kan bara lagra elen ett dygn i taget. På senare tid har därför fler börjat lagra solel i vätgas. Enskilda initiativ har gett ringar på vattnet och nu görs installationer i sex miljonprogramshus i Vårgårda. I Mariestad tankar kommunen sina bränslecellsbilar i en soldriven tankstation, och i satsningen Electrivillage ska en förskola få el och värme från sol och vätgas. I programmet medverkar Hans-Olof Nilsson, elingenjör och boende i off-grid-hus i Göteborg, Jan Thorsson, vd Vårgårdabostäder, Anna Alexandersson, verksamhetsledare vätgasteknologi forskningsinstitutet Rise i Borås, Jonas Johansson, utvecklingschef Mariestads kommun och Johan Abrahamsson, kommunstyrelsens ordförande Mariestad. Programledare Marie Granmar Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-03-31
Länk till avsnitt

Interplay på Berwaldhallen ? Att sjunga sig ny

Få instrument är så flexibla som sångrösten. Hur har sången utvecklats? Varför är sången ett sådant oöverträffat instrument?

Frågan är om det finns något ljud som har en sådan genväg till vårt känsloliv som sången har. Vetandets värld sänder från Berwaldhallen i Stockholm inför kvällens konsert med sopranen Malin Byström som sjunger Richard Strauss Fyra sista sånger. Samtalet kretsar kring sångens kraft att påverka oss och förnya oss, både som åhörare och när vi själva sjunger. I programmet hörs: Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, Anna Einarsson, sångerska kompositör och forskare. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-03-28
Länk till avsnitt

Syrehalter minskar i världens hav

Syrefria bottnar har vi länge hört talas om som ett problem i Östersjön. Liknande problem finns i andra kustnära områden världen över. Nu rapporteras om sjunkande syrehalter även ute i oceanernas fria havsmassor.

När syret försvinner från bottenvattnet kan de flesta arter inte leva där. Som orsak till syrebristen brukar näringstillförsel från land nämnas den leder till stor tillväxt av organismer i havet, och när de sedan faller till botten och bryts ner gör den processen slut på syret. Men i den syreminskning vi ser nu spelar också det allt varmare klimatet en roll. Forskarna kallar det champagne-effekten havets syre bubblar upp till ytan som bubblorna i ett champagneglas. Vart kommer det all leda för havets ekosystem? Susanna Baltscheffsky susanna.baltscheffsky@sverigesradio.se Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-28
Länk till avsnitt

Nya hybrider tar över när de gamla almarna dör

Almsjukan sveper bort almbestånd i både Sverige, Europa och Nordamerika. När almen försvinner tar den med sig ett hundratal arter som är beroende av den. Men i de gamla trädens ställe kommer hybridalmar.

Almsjukan fortsätter att sprida sig. Det är en svamp som sprids med skalbaggar, och som dödar träden. Då slår den också ut det hundratal arter som är beroende av almen. Men nu sprids nya hybridalmar, korsningar mellan olika sorters almar, som tar över när de gamla inhemska träden faller. Kan de ge en fristad åt de hotade arterna? Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-26
Länk till avsnitt

När kollapsar ett ekosystem?

Växter och djur som bygger upp jordens ekosystem minskar i antal. Hur ska vi förstå i tid när ekosystemen vi alla är beroende av är på väg att kollapsa?

När vissa rovfiskar fiskades ut vid Karibiens korallrev på 1980-talet ledde det till en invasion av sjöborrar. Sjöborrarna är i vanliga fall bra för korallreven, men när de plötsligt blev väldigt många på en liten yta förändrades deras beteende. Biologer har börjat studera ekosystem på ett nytt sätt efter den här händelsen, för att förstå när de är på väg att gå mot en kollaps. Sådana här kollapser kallas för regimskiften. Man hoppas i studier att kunna hitta tidiga signaler på ett regimskifte, utan att i detalj behöva förstå biologin hos varje art som ingår i ekosystemet. I programmet hörs: Magnus Nyström, korallrevsforskare och docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Örjan Bodin, forskare inom hållbar utveckling med fokus på naturresurser på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Lars Gamfeldt, marinbiolog vid Göteborgs universitet. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-03-25
Länk till avsnitt

Var går gränsen för arternas försvinnande?

Många växter och djur hotas idag av utrotning och deras livsmiljöer förstörs. Men hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss?

Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går?   I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-03-24
Länk till avsnitt

Hur ska IS brott mot mänskligheten hanteras?

IS i Syrien och Irak har begått folkmord, det har FN slagit fast. Finns det domstolar som kan döma dem? Eller ska de misstänkta dömas i sina olika hemländer av vanliga domstolar?

Den internationella enigheten som ledde till krigsförbrytarrättegångarna i Nürnberg och senare efter Jugoslavienkriget och folkmordet i Rwanda, den finns inte längre. Frågan är om det är bäst att inrätta en tillfällig domstol i Syrien eller Irak, eller att låta alla länder ta hand om sina egna IS-krigare. Samtidigt som diskussionen pågår fylls lägren i det kurdiska territoriet av före detta IS-medlemmar. Fråga diskuteras av terrorismforskaren Magnus Ranstorp från försvarshögskolan, folkrättsexperten Ove Bring och folkrättsjuristen Jessica Appelgren på FOI. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-03-21
Länk till avsnitt

Stamcellsforskaren som spårar psykiatrisk sjukdom

Kan utvecklingsstörningar, schizofreni och autism förklaras genom att följa hjärncellers utveckling? En vision är att ta fram behandlingar med transplantation av en viss sorts hjärnceller.

I Anna Falks labb på Karolinska Institutet används den nobelprisbelönade tekniken att backa hudceller till inducerade pluripotenta stamceller - så kallade IPS-celler. Dessa kan sedan utvecklas till alla sorters celler. Genom att jämföra utvecklingsvägen av IPS-celler från friska donatorer och från till exempel schizofrenipatienter hittar forskarna intressanta skillnader.  I programmet hörs: Anna Falk, docent och forskningsledare Falk Lab KI, Malin Parmar, professor cellulär neurovetenskap Lunds universitet. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-03-20
Länk till avsnitt

Framtidens batterier lite svagare ? men kanske ätbara

Vårt moderna batteridrivna liv måste bli mer miljövänligt. De nya batterierna blir inte nödvändigtvis lika kraftfulla som dagens bästa, utan ger istället mer el för pengarna och sparar på resurserna.

Det forskas intensivt på att skapa bättre, effektivare och miljövänliga batterier, inte minst till bilindustrin. Fortfarande dominerar litium-jonbatterierna, men nya typer är på gång. Till exempel billiga natriumbatterier. Andra idéer som kan dyka upp i framtiden är de strukturella batterierna, där en bildörr eller skalet till en dator kan vara själva batteriet. Professorerna Kristina Edström och Daniel Brandell forskar på nya batterier vid Ångströmlaboratoriet på Uppsala universitet där Ronnie Mogensen är doktorand. Professor Dan Zenkert och doktoranden Kevin Peuvot tar fram strukturella batterier vid KTH i Stockholm. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-19
Länk till avsnitt

Hur mycket batterier tål planeten?

Framtiden är batteridriven, men har vi metaller så det räcker? När alla bilar ska bli elektriska växer efterfrågan på råvaror snabbt. Kommer de att räcka?

Det är en självklarhet att vi måste återvinna och skapa kretslopp. Det säger Emma Nehrenheim, miljöchef på batteriföretaget Northvolt. Men även med en bra återvinning kan det bli svårt att få resurserna att räcka till. Vi vet inte hur stor efterfrågan ska bli. På Chalmers arbetar professor Christian Ekberg med att skapa återvinningsteknik för metaller som litium, kobolt och nickel. Han tror att vi behöver vi hitta nya typer av batterier med andra metaller, för att kunna skapa en helt fossilfri biltrafik. I programmet hörs även batteriforskaren professor Kristina Edström, Uppsala universitet, Mikael Höök som forskar om globala energisystem vid Uppsala universitet och Martina Petranikova, assisterande professor vid Chalmers i Göteborg. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-18
Länk till avsnitt

Kan hundar känna lukten av smärta?

Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt.

I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar,  om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i. Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programledare: Ulla de Verdier ulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-17
Länk till avsnitt

Civil olydnad i kampen mot klimatförändringen (R)

Idag skolstrejkar ungdomar i Sverige och runt om i världen för klimatet. Vad är det som får medborgare att gå så långt som att bryta mot lagen för att göra sina röster hörda?

I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig tusentals personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. Programmet är en repris från 5:e november förra året. Programledare Marcus Hansson vet@sverigesradio.se  Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-03-14
Länk till avsnitt

Klardrömma ? en förmåga hos många med narkolepsi

Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra.

När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-13
Länk till avsnitt

Att berätta om forskning i en tid av falska nyheter

Misstron mot vetenskap tycks öka, samtidigt som antalet vetenskapsjournalister minskar. Hur ska gedigen forskning nå ut till allmänheten?

Sveriges Radio arrangerade den 7 mars ett seminarium om forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik, som vi sänder i kortad version i Vetandets värld.  Här kan du höra hela seminariet. Medverkande: Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet. Anders Mildner, föreläsare och debattör med bakgrund som journalist. Robert Östling, docent i nationalekonomi, forskare vid Handelshögskolan. Susanna Baltscheffsky, producent och reporter på Vetenskapsradion Klotet. Moderator är journalisten Erik Blix. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-12
Länk till avsnitt

Narkolepsidiagnoser ställs ännu efter svininfluensasprutan

Narkolepsi efter svininfluensasprutan upptäcks fortfarande men snart går preskriptionstiden ut. Efter pandemrixsprutan hösten 2009 jobbar forskare hårt för att kunna behandla sjukdomen bättre.

Många svenskar tog pandemrixsprutan för snart tio år sen. Drygt 400 av dem som biverkan den neurologiska sjukdomen narkolepsi. Den skapar plötsliga sömnattacker och muskelsvaghet som gör att kroppen faller ihop. Hur prognosen ser ut för dem och vad forskarna hoppas inför framtiden kan du höra i dagens Vetandets Värld. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-11
Länk till avsnitt

Bombsäkra personer är sämre granskare

Det kan vara svårt att orientera sig i mediaflödet. Inte minst på nätet. Men att vara ödmjuk och nyfiken lönar sig.

En studie bland gymnasieelever i Sverige visar att många inte ser skillnad på hårt vinklade texter och nyhetsartiklar. Men du behöver inte ha A i matte för att vara en vass nyhetsgranskare. Det handlar mer om inställning. Nyfikna personer som är ödmjuka inför hur lite eller mycket de vet, lyckas bäst med att hitta avsändare och budskap i artiklar. Vi hör forskarna Thomas Nygren och Mona Guath vid Uppsala universitet. Mona är psykolog och Thomas är gymnasielärare och docent i historia. Vi träffar också Amaryllis Kargioti, Mikaela Garroz och Magnus Björck som går naturprogrammet på Lundellska skolan i Uppsala. Samt Moa Bergman och Nathalie Fleur som går samhällsprogrammet på Fyrisskolan i Uppsala och som har varit med i projektet Nyhetsvärderaren. Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sverigesradio.se
2019-03-10
Länk till avsnitt

Kvinnodagen ? Hon landade oss på månen (R)

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats. Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker. Men kvinnor har alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna, eftersom de länge var stängda för kvinnor. Många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 15 november 2017. Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se
2019-03-07
Länk till avsnitt

Nu kommer elbåtarna

Fler vill köra fossilfritt och nu kommer de eldrivna båtarna. Men hur fort går det och hur långt kommer man på en laddning? Vi har letat elbåtar på mässan Allt för sjön.

Vetandets värld tar tempen på elbåtstrenden och har kryssat mellan roddbåtar, snabba båtar och stora husbåtar som alla kan drivas med el. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-07
Länk till avsnitt

Den självständiga uppfinnarens kamp

Sten Engwall har en rad uppfinningar bakom sig. Han är 95 år och fortfarande aktiv som uppfinnare. Vad krävs för att bli en framgångsrik uppfinnare idag?

Idag är det oftast de stora teknikföretagen som söker patent i jämförelse med den självständiga uppfinnarna. Sten Engwall är ett lysande undantag med 25 patent bakom sig och fortfarande i arbetsför ålder trots sina 95 år. Vad krävs av uppfinnaren idag för att lyckas? Kan samhället göra det enklare för den ensamma uppfinnaren att nå sina mål? Hör en uppfinnareförening i Göteborg och Patent- och registreringsverket som har några tankar om problemet. Programledare: Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-03-05
Länk till avsnitt

Ger mobilerna oss "popcornhjärna"?

Vissa forskare varnar för att de smarta mobilerna triggar samma belöningssystem som narkotika och talar om risken att de skapar en förlorad generation. Men larmet ifrågasätts från flera håll.

Barns och ungas mobilsurfande gör dem håglösa, deprimerade och kan vara lika beroendeframkallande som narkotika, menar den amerikanska forskaren Jean Twenge.  Samtidigt säger svenska forskare att de smarta telefoner tvärtom kan förhöja livskvaliteten hos såväl unga och gamla.   Är det dags att sätta en gräns för timmar per dag när det gäller mobilsurfande? Och var i så fall ska gränsen dras?  I programmet hörs: Hassan Jaghoory, psykiater Huddinge Barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, Torkel Klingberg, professor kognitiv neurovetenskap Karolinska Institutet, Sven Bremberg, docent socialmedicin. Jon Thunqvist vet@sverigesradio.se
2019-03-04
Länk till avsnitt

De satsar på kärnkraft för klimatets skull

Svensk kärnkraft är under avveckling och att utbilda sig till kärnkraftsingenjör står inte högt i kurs. Vi träffar studenterna som trots allt satsar på att bli framtidens kärnkraftsingenjörer.  

Trots avveckling i Sverige och till exempel Tyskland byggs kärnkraften ut på andra håll i världen. Och även här på hemmaplan kommer kompetens att behövas i många år än.  Emma Ekberg Berry, Joakim Nyman och Egil Schultz har valt att inrikta sin ingenjörsutbildning mot kärnkraft. Hör hur de resonerar om kärnkraftens faror och avfall, om behovet av klimatneutral energi och om den nya kärnkraftsteknik de kan komma att arbeta med i framtiden. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se
2019-03-03
Länk till avsnitt

Mjölksyran sållar elitskidåkarna från motionärerna (R)

Vad händer när mjölksyran slår till, och vad skiljer en elitskidåkare från en vanlig motionär på cellnivå? De frågorna ställer vi till idrottsforskarna som har sitt laboratorium precis intill Lugnets skidstadion i Falun.

Jens Westergren, verksamhetsledare vid idrottslaboratoriet, låter Vetandets världs reporter kämpa sig själv igenom det mjölksyratest som här brukar göras på elitskidåkare. Medan Magnus Knutsson, testledare och högskolelärare, visar hur laboratoriets röntgenutrustning kan ge en exakt bild av fördelningen mellan fett och muskler i olika delar av kroppen. Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med idrottsfysiologi som specialitet, reder ut det mesta kring mjölksyra, slaggprodukter och syreförsörjning - för elitskidåkare såväl som för motionärer. Reportaget är en repris från 2015, då skid-VM hölls i Falun. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-02-28
Länk till avsnitt

Periodiska systemet ? Grundämnena som nyckel till makt

De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen?

Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar? Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se
2019-02-27
Länk till avsnitt

Periodiska systemet ? De svenska grundämnesjägarna

Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela?

Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper. Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se
2019-02-26
Länk till avsnitt

Periodiska systemet ? kemisternas mentala karta

För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen.

Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper. Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs saknade grundämnen fick det periodiska systemet stort genomslag och än i dag är systemet centralt i undervisning och forskning, framför allt i kemi. Idag finns 118 grundämnen, varav 92 är vad man kallar naturligt förekommande. Det senaste av dessa upptäcktes 1939. Det senaste grundämnet, Nummer 118, Oganesson, upptäcktes 2006 och är ett så kallat supertungt grundämne som endast existerat under några millisekunder i ett experiment. I programmet hörs Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Gunnar Svensson, professor i strukturkemi Stockholms universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala musikklasser. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-02-25
Länk till avsnitt

Cigarettstopp för en tobaksfri generation

Cigaretter dödar 7 miljoner personer per år. Nu testas att unga födda efter ett visst år aldrig ska få köpa cigaretter när de blivit vuxna. De ska bli den första tobaksfria generationen.

Idén kommer från professor Jon Berrick i Singapore, men har testats för 100 år sedan när det gäller opium. Staden Balanga på Filippinerna var först ut 2016 att förbjuda alla unga födda år 2000 eller senare att köpa cigaretter. I Tasmaniens överhus höll lagen också på att röstas igenom, men sedan blev det val och majoriteten föll. Tobaksaktivisten dr. Kathryn Barnsley i Hobart hoppas att den ska få en ny chans snart. Men folkhälsoprofessor Simon Chapman i Sydney är skeptisk till idén. Han anser att fortsatt höjd skatt, informationskampanjer och vidriga skraplukter på paketen vore effektivare. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se
2019-02-24
Länk till avsnitt

Så påverkas ditt hjärta av träning (R)

Varje år avlider flera personer av hjärtstopp när de tränar eller springer motionslopp. Betyder det att det är farligt för hjärtat med intensiv träning?

Hjärtat är konstruerat för hårt arbete, men ibland tar det stopp. Idrottsläkaren Mats Börjesson berättar varför Göteborgsvarvet orsakar ett dödsfall varje år. Vi låter hjärtat jobba hårt i ett så kallat maxtest hos fysiologen Katarina Steding Ehrenborg vid Lunds universitet, och läkaren Sofia Sunnerud vid Linköpings universitet förklarar hur man letar efter medfödda hjärtfel hos unga idrottare. Medverkande: Katarina Steding Ehrenborg, docent klinisk fysiologi Lund, Lena Frendler, deltagare Hässelbyloppet Stockholm, Mats Börjesson, professor idrottsfysiologi Göteborg, Sofia Sunnerud, doktorand läkare Linköping. Programmet är en repris från 12 december 2018. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se
2019-02-21
Länk till avsnitt

De vill förhindra att svinpest sprids i svenska skogar

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi.

För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar. Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige. I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent. Olof Peterson vet@sverigesradio.se
2019-02-20
Länk till avsnitt

Tekniken som ger röst åt dina tankar

Kan en dator se dina tankar och läsa upp dem via en robotröst? Inte riktigt, men nästan. En amerikansk forskargrupp har i alla fall kommit ett steg på vägen mot att lyckas.

Forskarna har fått fram något som liknar tal ganska bra. En robotröst läser upp en sifferserie efter att ett datorprogram hade mätt hjärnaktiviteten hos försökspersoner som fått lyssna på en uppläsning av siffrorna. Det här kan vara ett steg på vägen mot att utveckla ett nytt talhjälpmedel för de som förlorat talförmågan på grund av skada eller sjukdom. I programmet hörs: Olov Engwall, professor i talkommunikation vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Per Alm, universitetslektor på Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se
2019-02-19
Länk till avsnitt

Nattfjärilen med ett sjätte sinne ? magnetsinnet

Den lilla bogongfjärilen kan ge svaret på något som forskare velat veta i decennier hur de djur som orienterar med hjälp av jordens magnetfält egentligen gör. US Air Force är också intresserade.

Eric Warrant, professor vid Lunds universitet, leder forskningen och har fått mer pengar för det här än för något annat. Nyligen lyckades forskarna visa att bogongfjärilen, en liten nattfjäril, orienterar med hjälp av jordens magnetfält, och nu vill de förstå hur det går till. Magnetsinnet är det enda sinne vi nästan inte vet något om var det sitter och hur det fungerar. Även US Air Force är intresserade av den här forskningen. De hoppas hitta ett mindre sårbart alternativ till GPS, och jordens magnetfält kan ingen slå ut. Bogongfjärilarna är Australiens mest kända insekter, kända för sina enormt långa flygningar två gånger om året de flyger över 1000 kilometer per gång, två gånger under sitt korta liv. En gång på våren, för att ta sig till några svala grottor i de australiska alperna där de samlas i miljarder och går in i sommarvila. Och så en gång på hösten, tillbaka igen till platsen de föddes. Där parar de sig, lägger ägg och dör. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
2019-02-18
Länk till avsnitt

Så ska den tysta cancern besegras

Äggstockscancer är den allvarligaste gynekologiska cancerformen. Nya behandlingar utvecklas men hur är det för den som är sjuk nu och som behöver hjälp som går utöver de traditionella metoderna? 

För att bättra på chansen med lyckad behandling ska cancer upptäckas tidigt. Men äggstockscancer har diffusa symtom som gör att patienter ofta kommer till vården sent. Annette Heijne har gått igenom flera cellgiftsbehandlingar och blivit resistent. Nu ser hon sig om efter experimentella behandlingar. Immunterapi har visat sig fungera bara på vissa cancertyper hittills, men försök görs nu för att ta fram en fungerande immunterapi mot äggstockscancer. I programmet hörs: Annette Heijne, som har äggstockscancer, Jenny Jönsson, forskare och specialistläkare i onkologi, Jonas Mattsson, överläkare och professor i cellterapi.  Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-02-17
Länk till avsnitt

Nya grepp mot halkan

Det har varit glashalt de senaste veckorna på många håll i Sverige. Halkan innebär en samhällskostnad på uppåt ofattbara 25 miljarder kronor per år. Något forskningen nu vill råda bot på.

På forskningsinstitutet RISE undersöker man vintergreppet hos olika skosulor och provar fram den bästa saltblandningen för att smälta is på våra vägar. Dessutom utvecklar man självkörande fordon som kan hålla vägbanor halkfria. I programmet hörs Viveca Wallqvist, Annika Dahlman och Elizabeth Collier, samtliga forskare på RISE i Stockholm. Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
2019-02-14
Länk till avsnitt

Medborgarlön ? vägen fram när jobben sinar?

Är basinkomst, eller medborgarlön, modellen när allt fler jobb försvinner i automatiseringens spår? Försöket med basinkomst i Finland har precis avslutats.

Finland, Canada, Italien och Kenya är några av de länder i världen som planerar eller har genomfört försök med medborgarlön. Idén föddes redan på 1700-talet men ännu återstår att designa en optimal och ekonomiskt hållbar reform av de sociala trygghetssystemen, där arbetslöshet inte betyder ekonomisk och social otrygghet. I programmet hörs Juha Järvinen, deltagare basinkomstförsöket i Finland, Sini Marttinen, deltagare basinkomstförsöket i Finland, Anna Savonius, reporter YLE, Nils-Erik Sahlin, professor medicinsk etik Lunds universitet, Christiane Woopen, professor i etik Kölns universitet och ordförande i EU:s etiska grupp, Ray Kurzweil, Googles utvecklingschef. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
2019-02-13
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.