Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetandets värld

Vetandets värld

Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetandetsvarld

Avsnitt

Periodiska systemet ? kemisternas mentala karta (R)

För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen.

Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper. Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs saknade grundämnen fick det periodiska systemet stort genomslag och än i dag är systemet centralt i undervisning och forskning, framför allt i kemi. Idag finns 118 grundämnen, varav 92 är vad man kallar naturligt förekommande. Det senaste av dessa upptäcktes 1939. Det senaste grundämnet, Nummer 118, Oganesson, upptäcktes 2006 och är ett så kallat supertungt grundämne som endast existerat under några millisekunder i ett experiment. I programmet hörs Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Gunnar Svensson, professor i strukturkemi Stockholms universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala musikklasser. Programmet är en repris från februari 2019. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-07-21
Länk till avsnitt

Nödläge när ebola når storstad

Det dödliga viruset har nått staden Goma med två miljoner invånare i östra Kongo-Kinshasa. Vad innebär det att Världshälsoorganisationen nu har utlyst ett internationellt nödläge?

Smittspridningen riskerar att öka kraftigt  sedan en pastor tagit smittan till Goma. Viruset riskerar också att spridas till grannlandet Rwanda som ligger på gränsen till staden. De som har varit i kontakt med smittade personer kan erbjudas det experimentella vaccin som numera finns. Utbrottet i Kongo-Kinshasa är första gången det har kunnat användas. Men de beväpnade grupperna och det instabila politiska läget i landet försvårar arbetet. Helena Nordenstedt är läkare och forskare i global hälsa på Karolinska institutet och med erfarenheter både från Kongo-Kinshasa och tidigare ebolautbrott i Västafrika. Hon berättar vad nödläget innebär och vilken forskning som bedrivs kring ebola idag. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
2019-07-19
Länk till avsnitt

Månen ? vägen till Mars

Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka?

Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jorden? NASA:s chef Jim Bridenstine vill samarbeta med och leda flera av de aktörer som nu kapplöper mot månen. Länder som Indien och Kina, och privata aktörer som Elon Musks SpaceX-program, som för ett halvår sen gick ut med att de skulle skicka en betalande japansk miljardär till månen och tillbaka, år 2023. I programmet hörs Christopher Stock, Eagle-entusiast, och Tommaso Ghiddini, chef för strukturmekanik och materialavdelningen på ESA Europas rymdorganisation. Programmet är en repris från 20 juni 2019. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-07-17
Länk till avsnitt

Månen ? så ändrade månlandningen vetenskapen

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll.

På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.   I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programmet är en repris från 13 juni 2019. Programledare Olof Peterson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-07-16
Länk till avsnitt

Månen ? människorna som tog oss dit

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen.

Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter: Olof Peterson Producent och programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-07-15
Länk till avsnitt

Astronaut fann jordens äldsta sten ? på månen

Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på.

Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial. I programmet hörs: Jeremy Bellucci, planetforskare på Naturhistoriska riksmuseet, Martin Whitehouse, professor och föreståndare på jonmikrosond-laboratoriet Nordsim på Naturhistoriska riksmuseet, Kristine Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen. Programmet är en repris från 8 februari 2019. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-07-14
Länk till avsnitt

Fötterna är livet för Ulla

Om du bryr dig om dina fötter så lyssna på ortopedingenjör Ulla Hellstrand Tangs råd. Särskilt om du har diabetes eller känner någon som har det.

Hon har cyklat från Göteborg till Kiruna för att missionera om fötter. På fritiden dansar hon gärna lindy hop med specialskor. Skorna gör att det fungerar även för en person som har fyllt 60. Ulla Hellstrand Tang brinner också för att föra ut de nya internationella riktlinjerna kring diabetsfotvård. Dessutom har hon praktiska tips om vad du ska tänka på när du köper nya skor. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
2019-07-11
Länk till avsnitt

Kvantpricken ? ett fängelse i noll dimensioner (R)

Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill.

På toppen av en nanometerstor pyramid, som tillverkats på Linköpings universitet, sitter en kvantprick. Här används den för att fånga in elektroner och skapa ljus, med exakt de egenskaper som forskarna vill. I Lund, har använder forskarna kvantprickar på nanotrådar, för att skapa elektricitet direkt från värme. I dagens Vetandets värld kan du höra hur dessa extremt små konstruktioner fungerar och kan användas i allt från displayer till kvantdatorer och mikrometerstora kraftverk. Medverkande i programmet är Heiner Linke, professor i nanofysik, Martin Josefsson och Artis Svilans, doktorander vid Lunds universitet, Chih-Wei Hsu biträdande lektor vid Linköings universitet och Martin Eriksson, tidigare doktorand på Linköings universitet, nu på företaget Swegan. Programmet är en repris från 11 oktober 2018. Programledare Olof Peterson Producent Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-07-10
Länk till avsnitt

Massutdöendena ? Vad kan de lära oss? (R)

Vid flera tillfällen i jordens historia har klimatet och miljön förändrats så snabbt att nästan alla arter har försvunnit. Med hjälp av ny teknik, kan vi återskapa vad som hände.

Hos Naturhistoriska riksmuseet finns fossil från hela världen, som berättar om vad som hände under tidigare massutdöenden. Med deras hjälp besöker Vetandets värld sumpträsk fyllda med iglar i Skåne, australiensiska skogar och spåren av asteroiden som dödade dinosaurierna.   I programmet hörs: Vivi Vajda, Steve McLoughlin och Khaled Abo från Naturhistoriska Riksmuseet. Programmet är en repris från 24 januari 2019. Programledare Olof Peterson Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-07-09
Länk till avsnitt

Nobelupptäckterna ? Behandlingen ändrade Kents livssyn (R)

För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Men Kents cancer tog en märklig vändning, något som lett fram till Nobelpriset i medicin.

Sommaren 2013 erbjuds Kent att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med den nya metoden immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv för alltid.    I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare på onkologen vid Sahlgrenska sjukhuset, Annette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från 20 november 2018. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-07-08
Länk till avsnitt

Nobelupptäckterna ? Att möta sin livräddare (R)

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna.

Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte.   I programmet hörs: Sharon Belvin, cancerpatient, James Allison, 2018 års Nobelpristagare i medicin. Programmet är en repris från 19 november 2018. Programledare Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-07-07
Länk till avsnitt

Hon tar oss med till de kalla djupen, bland borstmaskar och korall

Sjögurkor, små slemmiga maskar och ögonkorall är Kerstin Johannessons närmsta arbetskollegor. Följ med när hon tar oss ut till Kosterhavets nationalpark, där djurlivet frodas.

I Kosterfjorden är havet djupt och kallt, och här finns arter som egentligen inte borde finnas så kustnära. Kerstin Johannesson flyttade hit som 15-åring, och visste redan då vad hon skulle bli - marinbiolog. Idag är hon professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium som ligger vid Sveriges enda marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Här visar hon oss fiskar och djur som vi inte visste fanns. Programledare Lena Nordlund och Björn Gunér lena.nordlund@sverigesradio.se, bjorn.guner@sverigesradio.se Producent  Katarina Sundberg  katarina.sundberg@sverigesradio.se
2019-07-04
Länk till avsnitt

Bebisarnas hemliga språk (R)

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa.

Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi. Programmet är en repris från den 29 oktober 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2019-07-03
Länk till avsnitt

Del 2: Framtidens sjöfart ? Segelteknikens förnyelse (R)

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se
2019-07-02
Länk till avsnitt

Del 1: Framtidens sjöfart ? Säkrare navigering (R)

Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas.

På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras. I programmet hörs: Patrik Lindén, bitr stationschef Kustbevakningen Malmö, Per Setterberg, projektledare Sjöfartsverket Norrköping, Magnus Sundström, forskningschef Sjöfartsverket Norrköping, Johan Winell, bygg och teknikchef Sjöfartsverket Norrköping, Henrik Grönvik, befälhavare MS Viking Grace. Programmet är en repris från den 7 november 2018. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se
2019-07-01
Länk till avsnitt

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? (R)

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori.

För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Programmet är en repris från 2018. Olof Peterson vet@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-06-30
Länk till avsnitt

Så förbereder vi oss för extrem värme

Värmeböljan i Europa kulminerar nu med påverkan på människors hälsa. Hur ska man agera i extrem hetta? Och vilka förberedelser behöver göras, från individen till samhället i stort?

När vi nordbor reser till varma platser svettas vi mer salter än vad den inhemska befolkningen gör. Därför är det viktigt att få i sig vätska och vatten och se till att hålla sig i skugga och svalka sig så gott man kan. Frankrike har lärt sig mycket sedan värmeböljan 2003, som dödade uppemot 20000 människor. Med varningssystem och nya sätt att bygga in grönska och vattensamlingar i stadsplaneringen, har man försökt förbereda samhället för kommande extremväder. Klimatforskare är eniga om att uppvärmningen av planeten leder till mer extremväder som värmeböljor. Frågan är hur pass väl rustade vi i Sverige är för det och vilka åtgärder vi behöver vidta? I programmet hörs Elisabet Lindgren, läkare och forskare inom hållbarhetsvetenskap, med inriktning på hälsa och förändringar i klimat. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-06-27
Länk till avsnitt

Framtidens båtar kör sig själva (R)

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig.

Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart. Men lagstiftningen måste anpassas. Idag bygger mycket av lagstiftningen till sjöss på att det finns en befälhavare ombord. Vi går till sjöss med Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH och Niklas Rollenberg, student på KTH. Vi hör också Robert Rylander som är forskare inom hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen. Programmet är en repris från 2018. Programledare: Peter Johansson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-06-26
Länk till avsnitt

"En underbar hund i rätta händer" (R)

En liten terrier dödas av grannens kamphund. Finns det hundraser som är farligare än andra eller är hundägaren problemet? Vissa länder förbjuder kamphundar, men i Sverige riktar vi in oss på ägarna.

Studier av rättsfall visar att kamphundsraser är överrepresenterade när det gäller att angripa andra hundar. I Danmark och Norge är hundraser som pitbullterrier och american staffordshireterrier förbjudna. I Sverige har aggressiva hundar mer setts som ett ägarproblem. Är kamphundar farligare än andra hundar? I Vetandets värld träffar vi Rebecca som köpte en american staffordshireterrier som blev galen av ilska när hon såg en annan hund. Ett förväntat beteende hos en hundras som avlats fram för hundslagsmål, menar forskare. Vi möter också Lars Jägemar som valt att ha en mer krävande hund, och som trivs med sin Ulla, som är en korsning mellan american staffordshireterrier och staffordshire bullterrier. Sirkku Sarenbo vid Linnéuniversitetet i Kalmar har forskat om hundangrepp och etologen Per Jensen vid Linköpings universitet beskriver hundarnas psyke. Patrik Cederlöf, hunduppfödare, medverkar också. Programmet är en repris från 2018. Cecilia Ohlén vet@sverigesradio.se
2019-06-25
Länk till avsnitt

Här är floden med egna rättigheter (R)

En nyzeeländsk flod, Whanganui, fick 2017 som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har alltså lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag.

I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. I programmet hörs Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui, Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ng Tngata Tiaki o Whanganui, Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui, Jacinta Ruru, professor i juridik på Univerity of Otago i Dunedin. Programmet är en repris från maj 2018. Jenny Berndtsson Djurvall vet@sverigesradio.se
2019-06-24
Länk till avsnitt

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor (R)

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor.

Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte DNA-molekylen. I Dublin firad man 2018 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science. Programmet är en repris från 2018. Reporter: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-06-23
Länk till avsnitt

Kärnkraft, vulkaner och skelett - semestertips för vetenskapligt nyfikna

Semestertiderna är här och för dig som vill ha en naturvetenskaplig touch på din sommar, har vi de bästa tipsen. Vi vet vilka skelett man inte ska missa, och var man kan se ett pågående vulkanutbrott.

Lena Nordlund tipsar om skelettmuséet du inte får missa. Åsa Malmberg vet vart man ska åka för att tillfredsställa sin vulkanologiska nyfikenhet - till Stromboli. Hon tipsar också om att man i Les Eyzies i Frankrike kan söka sig i spåren av förmänniskor och Cro Magnon-människor, och om grottorna Rouffignac och Pech Merle. Camilla Widebeck konstaterar att partikelfysiklaboratoriet Cern tar emot besökare, och Björn Gunér vet vad en turist kan uppleva i Tjernobyl. Men man behöver inte åka utomlands för att bli klokare under semestern. Här hemma kan du se insidan av ett kärnkraftverk och lära dig hur det fungerar eller stifta närmare bekantskap med havets arter i olika akvarier i öst och väst. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-06-20
Länk till avsnitt

Månen ? vägen till Mars

Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka?

Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jorden? NASA:s chef Jim Bridenstine vill samarbeta med och leda flera av de aktörer som nu kapplöper mot månen. Länder som Indien och Kina, och privata aktörer som Elon Musks SpaceX-program, som för ett halvår sen gick ut med att de skulle skicka en betalande japansk miljardär till månen och tillbaka, år 2023. I programmet hörs Christopher Stock, Eagle-entusiast, och Tommaso Ghiddini, chef för strukturmekanik och materialavdelningen på ESA Europas rymdorganisation. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-06-19
Länk till avsnitt

Rasism som får kroppen att åldras snabbare

Rasism och hälsa hänger ihop. Du både åldras snabbare och blir mer mottaglig för sjukdomar om du utsätts för rasism, visar forskning från USA.

Mödradödligheten i USA är ett tydligt exempel där svarta kvinnor löper tre till fyra gånger större risk att dö än vita kvinnor, på grund av rasismen de utsatts för under livet.  Rasism kan leda till ett snabbare biologiskt åldrande av kroppen. När du utsätts för långvarig rasism, vardagsrasism eller strukturell rasism, så skapas en stressreaktion i kroppen som i sin tur påverkar din kropp fysiskt och gör dig mer mottaglig för sjukdomar. Fenomenet kallas "weathering" och beskriver hur hälsa och rasism hänger ihop i USA.    I programmet hörs: Charles Johnson, änkling till Kira Johnson, Arline Geronimus, professor Health Behavior and Health Education vid Michigan University, Carol Houge, professor i mödrar och barns hälsa och chef över kvinnor- och barncentret på Emory Universitetet i Atlanta. Programledare Isabell Höjman Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-06-18
Länk till avsnitt

Kan man betala bort sin flygskam?

Många reseföretag erbjuder klimatkompensation. Vad innebär det? Har det någon effekt eller är det bara ett sätt att rättfärdiga onödig och miljöskadlig konsumtion?

Kritiker säger att klimatkompensation aldrig kan ta bort skadliga koldioxidutsläpp som en gång är gjorda. Men projekt för att kompensera utsläppen kan trots det skapa nyttiga insatser för ett bättre klimat, säger andra. Så hur ska man göra? Bäst är kanske att inte flyga, men om man ska kompensera gäller det att veta vad pengarna går till, att de gör nytta och att projekten inte skadar lokala ekosystem. Maria Johansson är skogsekolog vid Stockholms Universitet och hon ifrågasätter meningen med att vi ska kompensera våra utsläpp i Afrika och inte här hemma. Julien Morel är klimatanalytiker på Naturvårdsverket och Paul Glantz miljösamordnare på Stockholms Universitet. De pekar på vikten av att ta reda på vad kompensationsprojekten verkligen innebär. Johanna Grant som är klimatanalytiker på företaget Zeromission anser att de som använder sig av klimatkompensation också är de som blir mest medvetna om klimatfrågan och är bäst på att göra något positivt för klimatet. Medverkar gör också Johanna Sandahl, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen. Programledare:Tomas Lindblad Producent:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-06-18
Länk till avsnitt

Hur miljövänligt är semestertåget ? egentligen?

Tåg är bra för miljön får vi ofta höra, men är det så överallt? I vissa länder är det diesel som gäller. På andra ställen är det koleldad el. Det gör att tåg inte alltid är bästa miljöalternativet.

Vi reder ut skillnaderna mellan olika färdsätt för den klimatsmarta semesterfiraren. Följ med från Stockholm till Paris, samtidigt som vi rådfrågar experterna om var det är bäst för klimatet och miljön att välja tåg, buss eller bil. Jörgen Larsson är konsumtionsforskare på Chalmers i Göteborg och han har skapat en kalkylator för klimatsmart semester. Oskar Fröidh forskar om järnvägstrafik på KTH i Stockholm precis som Jonas Åkerman. Medverkar gör också Susanne Elfors, tågentusiast och skapare av facebookgruppen Tågsemester, samt resenären och reportern Sara Sällström. Uppgifterna om koldioxidutsläpp kommer från klimatsmartsemester.se som är ett projekt från bland annat Chalmers och Göteborgs Universitet. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-06-17
Länk till avsnitt

Han är chef för barnhälsan i världen

Professor Stefan Swartling Peterson är medicinsk chef för Unicef. Förr räddade han småbarn från feber, nu vill han stoppa tonåringar från självmord, våld, olyckor och ofrivilliga graviditeter.

Sveriges radios globala hälskorrespondent Johan Bergendorff möter honom på konferensen EAT Stockholm Food forum. Stefan Swartling Peterson började toppjobbet på Unicef 2016 och är tjänstledig från jobbet som professor i global hälsa vid Uppsala universitet. Tidigare har han även forskat vid Karolinska institutet och Makerere University i Uganda samt varit med och startat svenska grenen av Läkare utan gränser. Han har Pippi som idol och i våras provade han att bära runt på en docka ett dygn på magen för att förstå bättre hur jobbigt det är med så kallad känguruvård för föräldrar till förtidigt födda barn. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se
2019-06-13
Länk till avsnitt

Månen ? så ändrade månlandningen vetenskapen

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll.

På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.   I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programledare: Olof Peterson Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-06-12
Länk till avsnitt

Svenska uppfinnare ? Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan.

Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programmet är en repris från den 26 april 2019. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-06-11
Länk till avsnitt

Polarpriset ? hiphopens teknikutvecklare och folkbildare

En av hiphopens pionjärer, Grandmaster Flash, belönas med årets Polarpris. Vi djupdyker i forskningen om scratching, hiphopens teknikutveckling och hur musikformen används som folkbildning.

Hiphop idag är en mångmiljardindustri spridd över hela världen. Ofta kallas den fortfarande för en ungdomskultur, men pionjärerna är i övre medelåldern eller äldre Grandmaster Flash är 61 och det var över 40 år sedan musikstilen och hela kulturen omkring föddes i Bronx, New York. Men i år var första gången Polarpriset gick till någon som ägnat sig åt hiphop. Hiphop är numera också ett akademiskt ämne särskilt i USA är det många universitet som har Hip hop studies på schemat. Under den rubriken finns det forskning om musik, konst, dans, sociologi, kulturhistoria med mera. Också i Sverige har det skrivits några avhandlingar om hiphop. Två av forskarna som skrivit sådana ska vi träffa i det här programmet: Kjetil Falkenberg Hansen, forskare i ljud- och musikbehandling på KTH, och Johan Söderman, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Dessutom träffar vi tävlings-dj och flerfaldige SM-mästaren i scratching: Alexander Danielsson, känd som 12-10 Jazz. Programledare Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-06-10
Länk till avsnitt

Månen ? människorna som tog oss dit

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  Vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen.

Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Reporter: Olof Peterson Producent och programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-06-09
Länk till avsnitt

Återplanterad regnskog öppnar för ny forskning

I Vetandets värld besöker vi regnskogen på Borneo, som för 20 år sedan var ett skövlat område men som återbeskogats genom ett forskningsprojekt. Möt forskare och studenter som tar kunskapen vidare.

På mark som för 20 år sedan var skövlad har forskarna i projektet Så ett frö fått inhemsk regnskog att växa upp. Nu börjar de utvärdera de försökt som gjorts under projektets gång. Ska plantor helst sås i ljusluckor, eller i långa rader? Vilka träd fungerar bäst när det gäller att lagra kol och när det gäller att kunna brukas så att de ger lokalbefolkningen en inkomst? Projektet har attraherat internationella forskare och används i undervisningen på det lokala universitetet i Kota Kinabalu, University Malaysia Sabah, och ger jobb åt människor i en by som en gång byggdes upp av skogsindustrin. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programledare: Ingrid Engstedt Edfast ingrid.engstedt-edfast@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-06-04
Länk till avsnitt

På historielektionen är alla elever samma "vi" (R)

Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på.

Skolämnet historia innebär en möjlighet både att tona ner och att underbygga konflikter mellan och inom samhällen. Det menar nyblivna doktorn i didaktik vid Mälardalens högskola Karin Sandberg. Berättelser som berör behövs för att engagera eleverna, säger Anna-Karin Johansson, speciallärare på Käpplundaskolan i Skövde, och därför används också mycket populärkultur inom historieundervisningen, till exempel film. Det gillar femteklassarna Hampus Lööf, Engla Khalaf och Ibrahim Monari på Käpplundaskolan i Skövde. Samtidigt blir det en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att källkritiskt hålla isär fakta och fiktion. Programmet är en repris från den 30 oktober 2018. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-06-05
Länk till avsnitt

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage

Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal.

I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programledare: Anna Torgnysdotter anna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-06-04
Länk till avsnitt

Pojke utan skadestånd efter att ha fått narkolepsi

Isak, som vi har valt att kalla honom, är idag tolv år och har sömnsjukdomen narkolepsi. Han fick pandemrixsprutan på sin 3-årsdag, men har inte fått skadestånd. Vetenskapsradion granskar varför.

Pandemrix var den spruta som alla svenskar uppmanades att ta under svininfluensa-pandemin 2009-2010. Narkolepsi har alltid drabbat ett fåtal, men efter svininfluensan ökade den markant hos de som hade vaccinerat sig. När Vetenskapsradion granskar den vetenskapliga rapport som ligger till grund för vilka som får skadestånd visar det sig att Läkemedelsförsäkringen tolkar den som att man måste ha fått symptom inom två år från att sprutan togs. Men det är ett resultat på gruppnivå, och behöver inte gälla för alla. Det blir tydligt när den på Läkemedelsverket som skrivit rapporten intervjuas i Vetandets Värld. I programmet hörs: Isak, 12-åring med narkolepsi, som säger att han slipper effekterna av sin åkomma när han simmar under vatten. Pernilla, Isaks mamma, Anders, Isaks pappa, Nils Feltelius, docent på Läkemedelsverket, och Anders Hultman, skadechef på Läkemedelsförsäkringen hörs också. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Peter Normark Producent peter.normark@sverigesradio.se
2019-06-03
Länk till avsnitt

Digitala verktyg blir obligatoriskt i förskolan

Från i sommar står det i förskolans läroplan att förskolor ska använda digitala verktyg, som surfplattor, med barnen. Förskoleforskarna är entusiastiska. Men det saknas forskning om små barn och digital teknik.

Från och med första juli är det obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan. När digital teknik är vardag för barnen måste förskolan hjälpa dem att använda den på ett vettigt sätt, menar en del forskare. Men andra menar att reformen strider mot principen att skolan ska vila på vetenskaplig grund. För det finns inte forskning som visar hur små barn påverkas av och handskas med digital teknik. I programmet medverkar: Malin Nilsen, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, Susanne Kjällander, doktor i didaktik, Stockholm universitet, Catarina Player-Koro, docent i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet, Nina Mononen, förskollärare, Kantarellens förskola Åkersberga. Här hittar du forskningen inom Kids online och Malin Nilsens avhandling. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-06-02
Länk till avsnitt

Antropologerna som stoppar ebola

I Kongo-Kinshasa pågår ett ebolautbrott som dödat 1300 personer hittills. Nu sätts hoppet till att antropologer kan vinna folkets förtroende och stoppa attackerna mot läkare och sköterskor.

Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt östra Demokratiska republiken Kongo där världens näst största ebolaepidemi just nu härjar och som vissa ansvarig säger är utom kontroll på grund av befolkningens misstänksamhet mot insatsen och ständiga gerillaanfall. Vi bekämpar ett av världens farligaste virus på en av världens farligaste platser, konstaterade Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus häromveckan i Geneve. Souleymane Diallo som koordinerar UNICEFs ebolainsats i Kongo anser att det finns ett budskap bakom de här angreppen. FN-organisationer och hälsoministeriet har anställt 31 lokala och internationella antropologer och sociologer för att få veta hur man ska anpassa insatsen och vinna mot viruset. Julienne Anoko är socialantropolog på WHOs afrikanska regionkontor och leder forskarteamet. Det finns fortfarande folk i min hemby som inte tror på ebola, säger 25-åriga Esperance Mesina i Beni som tillfrisknat från sin ebola. Mina grannar började kasta sten på begravningsteamet när de ville desinficera den döda kvinnans hem, bränna hennes kläder och ta prover på kroppen för att fastställa att det var ebola, berättar högskoleläraren Eric Mbalu Musokia i Beni. Epidemiologen Aruna Abedi anser att det finns tydliga tecken på att det är politiska krafter som strider om makten i östra Kongo som ligger bakom attackerna. Forskaren Johan von Schreeb som leder kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska institutet anser att ebolainsatsen i Kongo borde inriktas mycket mer på att behandla alla andra sjukdomar som folk dör av, malaria och lunginflammation och diarré till exempel. Socialantropologen Syna Ouattara vid institutionen för Globala studier på Göteborgs universitet har också jobbat i Kongo nu för att förhindra fler attacker. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se
2019-05-30
Länk till avsnitt

Alexandre Antonelli ? ny chef där Darwin forskade (R)

Biologen Alexandre Antonelli brinner för att sprida kunskap om biologisk mångfald. I år blev han forskningschef för anrika Kew Gardens i London, de botaniska trädgårdarna med världskänd forskning.

Alexandre Antonelli drömmer om att utforska de digitala möjligheterna på sitt nya jobb för att minska det botaniska kunskapsgapet mellan forskarna och allmänheten. Och han tycker att det är viktigt att kunna se skönheten i de minsta varelserna på jorden. Vi träffar honom i de tropiska växthusen i botaniska trädgården i Göteborg, där väl gömda, skygga pilgiftsgrodor sjunger bland bladen. Programmet är en repris från den 29 januari 2019. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-05-29
Länk till avsnitt

Stjärnskådning vid solförmörkelse gav Einstein rätt

Den 29 maj 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna.

Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg. Det här blev det första riktiga belägget för Einsteins teori om gravitationen, den allmänna relativitetsteorin. Den passade bra in i en tid då allt ställdes på ända också inom konst och politik konstaterar Kalle Grandin, professor i vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademin. 1919 års belägg för den allmänna relativitetsteorin är en av de viktigaste händelserna i fysikens och hela naturvetenskapens historia, enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-05-28
Länk till avsnitt

Kameran vet vem du är ? och hur du känner dig

Kameror som känner igen ansikten blir allt vanligare. De används redan av polisen och kommer snart till butikerna för att känna igen kunder. Vill vi ha dem där?

I Kina används ansiktsigenkänning för att övervaka medborgarna i realtid. Det får man inte i Sverige. Men polisen utvecklar system för att identifiera misstänkta brottslingar enbart med hjälp av en bild och en smart kamera. Och i ett av Stockholms modernaste köpcentrum kommer snart kameror som analyserar kunderna. Var går gränsen för när det blir för många kameror som vet för mycket om oss? En av dem som varnar för tekniken är Fredrik Blix, expert på cybersäkerhet. Vi möter också Elisabet Leitet som leder utvecklingen av polisens ansiktsigenkänningsprogram och Linus Kaasik på företaget Nordic Tech House är med och drar igång de första butikskamerorna i Sverige. Medverkar gör också Atsuto Maki från KTH i Stockholm, en man som arbetat med den här tekniken länge. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-05-27
Länk till avsnitt

Kroppen överlistar bantaren

Sluta banta, det är ingen idé! Det är budskapet från överviktsforskaren Erik Hemmingsson. Hemmingsson menar att större delen av de faktorer som påverkar vår vikt är bortom vår kontroll.

Erik Hemmingsson kom i slutet av 2018 med boken Slutbantat. Där delar han efter tjugo års forskning med sig av insikter och åsikter om övervikt och fetma. Ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning är överviktig idag. Överviktiga lever under stor press, både av samhällets dömande attityder och av sina egna känslor av skuld och skam, menar Erik Hemmingsson. Men dina gener, din födelsevikt och tillväxtkurvan under den första delen av livet, tillsammans med villkoren under uppväxten, spelar stor roll för din vikt som vuxen. Var och en har förstås sitt individuella ansvar för livsstil och matval, konstaterar Erik Hemmingsson men samtidigt anser han att både politiker och skräpmatsproducenter måste ta mycket större ansvar för att stoppa de stigande viktkurvorna.  Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-05-26
Länk till avsnitt

Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Den långa vägen dit

Fredag den 24 maj är det 100 år sedan Sveriges riksdag beslutade om rösträtt även för kvinnor. Två år senare gick svenska kvinnor för första gången till val. Men vägen till rösträtten var lång.

Historikern Josefin Rönnbäck berättar om Signe Bergman och andra viktiga kvinnor som förde rösträttskampen i Sverige. Hur bedrev de sitt arbete? Och hur såg motståndet ut i det samhälle som de ville förändra? Intervjun sändes första gången i Vetandets värld den 18 december 2018. Programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-05-20
Länk till avsnitt

Oro för forskningens frihet i Ungern

Staten vill ha större kontroll över utbildning och forskning i Ungern. Universitet tvingas stänga och Vetenskapsakademin är på väg att fråntas sitt inflytande. Vad är det som händer under Orbáns regering?

Utvecklingen i Ungern oroar den svenska Vetenskapsakademin. Regeringen i Budapest vill motarbeta genusforskning och liberal kritisk teori på universiteten. Vetenskapsakademin ska inte längre styra över forskningsanslag och kritiska akademiker hängs ut i tidningar som "agenter" för filantropen George Soros, enligt forskare vi talat med. Även i Polen vill det styrande partiet påverka lärosätena och deras inriktning, framför allt mot en mer positiv bild av Polens historia. Vi hör Peter Pagin från den svenska Vetenskapsakademin, Greg Bognar, lektor i filosofi i Stockholm, Peter Johnsson, författare Warszawa, Elzbieta Korolczuk, sociolog Södertörns Högskola, Zsolt Enyedi, prorektor Centraleuropeiska Universitetet i Budapest CEU, Ester Farkas, doktorand CEU och Josef Palinkas, f d rektor Ungerska Vetenskapsakademin. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-05-22
Länk till avsnitt

Urfolken ? en stark röst för att skydda naturen

Den kunskap som världens urfolk har om naturen kan hjälpa till i arbetet med att rädda den hotade biologiska mångfalden. Det är också viktigt för urfolken att var en del av det arbetet.

Prasert Trakansuphakon från Karenfolket i Thailand och Edna Kaptoyo från Pokotfolket i Kenya jobbar båda med frågor som rör urfolkens traditionella kunskap och det omgivande samhället. Bland annat var de i Paris när IPBES, den mellanstatliga panelen för biologisk mångfald, presenterade sin första globala rapport. Rapporten målar upp en minst sagt mörk bild av framtiden. Så för att hejda förlusten av växter och djur försöker forskare nu att ta vara även på urfolkens kunskaper om naturen. Samtidigt uppstår komplicerade kulturkrockar mellan vetenskapen och den traditionella kunskapen. Det har Erik Löfmark vid Örebro universitet sett i sin forskning. Programledare: Sara Sällström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-05-21
Länk till avsnitt

Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Långt kvar till halva makten för världens kvinnor

I maj 2019 firar vi hundra år av kvinnlig rösträtt i Sverige. Men det finns fortfarande länder som inte ger kvinnor samma rösträtt som män, och i världens parlament är bara knappt en fjärdedel kvinnor.

Omkring hälften av världens befolkning bor i verkliga demokratier som respekterar mänskliga rättigheter som åsiktsfrihet och pressfrihet. Och rätten att rösta är en fundamental mänsklig rättighet, även om vissa regimer manipulerar valresultaten, säger forskaren Anna Lührmann på V-Dem Institute i Göteborg. Men för rösträttskämpar idag är världen farligare än när kvinnor kämpade för rösträtt i Sverige för hundra år sedan, säger Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Och inget land i världen har ännu uppnått total jämställdhet där kvinnor och män deltar i politiska beslut på lika villkor, konstaterar Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-05-19
Länk till avsnitt

Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Mytomspunnet tal från 1913 återfunnet

I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet.

Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-05-19
Länk till avsnitt

På upptäcksfärd med Planeterna

Med musik från "Planeterna" av Gustav Holst tar vi en resa ut i vårt solsystem. Vad händer på Mars? Hur ser det ut allra närmast solen? Och var kan liv tänkas finnas bortom vår egen stjärna?

Gustav Holst (1874-1934) inspirerades av astrologin och de antika gudarna när han skrev sitt verk "Planeterna". Musiken har kommit att inspirera otaliga musikskapare, inte minst John Williams och hans filmmusik till Star Wars. Vetandets värld spelas in inför publik på Berwaldhallen, med utgångspunkt från verket "Planeterna" av Gustaf Holst, som ska framföras under kvällen. Vetenskapsradions Camilla Widebeck berättar tillsammans med Ella Carlsson Sjöberg, biträdande föreståndare för Institutet för rymdfysik och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om de senaste rönen från Mars, om Merkurius koppling till Einsteins relativitetsteori, och om sökandet efter liv bortom vårt eget solsystem. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-05-16
Länk till avsnitt

Det gyllene riset ska rädda barn från blindhet

Med hjälp av ett genmodifierat gyllenfärgat ris vill Bangladesh regering ge landets fattiga en mer näringsrik kost. Barn som idag blir blinda på grund av A-vitaminbrist ska räddas till ett seende liv.

20% av befolkningen i Bangladesh lider av vitamin-A-brist. Det rör sig främst om fattiga människor på landsbygden som drabbas eftersom de äter en ensidig vitaminfattig diet av vitt ris. Bangladesh regering anser att detta skulle kunna lösas om främst fattiga människor får tillgång till det Gyllene Riset, som växtförädlare på Bangladesh risforskningsinstitut BRRI nu har tagit fram. Inom kort väntas besked om det ska bli tillåtet att odla det gyllene riset i Bangladesh. I programmet hörs Abdul Kader, forskningsledare på Bangladesh risforskningsinstitut, Russell Reinke, på Internationella risforskningsinstitutet i Filipinerna, Donald McKenzie, på USA-baserade Danforth plant science center, Mostafiizur Rahman, jordbrukare, Anisur Rahman, jordbrukare, Abul Kalam, jordbrukare, Ansar Ali, chef för Bangladesh risforskningsinstitut. Programledare Gustaf Klarin Gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-05-15
Länk till avsnitt

Språkapp i vården ? Ett ja kan bli livsavgörande

Svenska läkarstudenter har skapat en språkapp för vården som nu lanseras internationellt. Korrekta frågor ställs till patienter som får svara ja eller nej på sitt hemspråk i akuta vårdsituationer.

Eftersom det råder brist på sjukvårdstolkar upplevde läkarstudenterna behovet av stöd. De skapade därför en översättarapp med 500 fraser på hittills 20 språk. I Vetandets Värld testas appen av en distriktsläkare och en hälsoreporter. Än så länge har den sina begränsningar eftersom patienterna inte kan ställa frågor tillbaka till läkaren via appen. I programmet hörs: Linus Kullänger, VD Care to translate och läkarstudent, Martin Schalling, professor i medicins genetik KI, Annie Backman, COO chef för produktsäkring på Care to translate, Agnes Ambrosiani, projektledare för översättningar i Care to translate, Krystyna Kochanowicz, distriktsläkare, och Netsanet Semachew, hälsoreporter. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
2019-05-14
Länk till avsnitt

Kan Japan lära oss få tågen att hålla tiden?

Svenska tågresenärer är luttrade efter många timmars väntande på perronger eller ombord på försenade tåg. Kan vi lära av Japans välfungerande tågtrafik för att få våra tåg att rulla enligt tidtabell?

Enligt Trafikverkets bedömning är de svenska tågen hyfsat punktliga. Men resenärer är missnöjda, och när forskare ser siffrorna i jämförelse med till exempel Japans blir utfallet inte gott. Vetandets Värld går till botten med tågförseningarna och ser vad som finns att göra. Vi möter doktoranden som Trafikverket skickade till Japan för lära av ett av världens punktligaste tågländer. I programmet hörs: Louise Bergqvist, lokförare MTR, Hans Dahlberg, nationell utredningsledare vid Trafikverket, Carl-William Palmqvist, doktorand Lunds Tekniska Högskola, Oskar Fröidh, järnvägsforskare vid KTH. Programledare: Thomas Heldmark Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
2019-05-13
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.