Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion På djupet

Vetenskapsradion På djupet

Vi går på djupet i forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionpadjupet

Avsnitt

Coronaviruset - Blir vi immuna?

Testa, testa, testa, säger WHO, men Sverige har valt en annan väg för att komma tillrätta med Coronaviruset. Snart kan vi se vem som har haft sjukdomen och blivit frisk. Blir vi immuna? Ingen vet än.

Nya blodprov som ska visa om viruset funnits i kroppen. De kallas antikroppstester och efterfrågas just nu över hela världen och de första testerna har gett goda resultat i Göteborg. Men det är många som vill ha dem och det är en osäker väntan på att få leveranser. Samtidigt utvecklas nya varianter på testet på flera håll i Sverige. I programmet hörs Sara Schulz, omvårdnadschef akutmottagningen Karolinska sjukhuset Huddinge, Tomas Bergström, professor i virologi vid Göteborgs universitet, Åke Lundkvist, professor i medicinsk mikrobiologi vid Uppsala universitet, Sophia Hober, professor i molekylärbiologi vid KTH. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2020-03-30
Länk till avsnitt

Coronaviruset - Läkemedel klart innan årets slut

Ali Mirazimi utvecklar ett läkemedel för svårt sjuka Covid-19-patienter som förväntas vara klart och godkänt inom några månader. Parallellt jobbar han på ett vaccin och ett Corona-test.

Ett internationellt team med bland annat forskaren Ali Mirazimi arbetar just nu intensivt med att snabbt få ut ett effektivt läkemedel som kan hjälpa svårt sjuka Covid-19-patienter. Det handlar om att lura viruset att inte etablera sig på mänsklig cell, utan på en falsk receptor istället. Det gör man genom att kopiera proteinet på de celler i kroppen som viruset gillar att etablera sig på. I programmet medverkar Ali Mirazimi, adjungerad professor i laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark [email protected]
2020-03-28
Länk till avsnitt

Ny kärnkraft - Värm Helsingfors med små reaktorer

Kan Helsingfors värmas upp av kärnkraft? Staden har utlyst en tävling i hur den i framtiden ska värmas upp på ett hållbart sätt. Ett svenskt och ett finskt team förespråkar små kärnkraftverk.

Den 22 mars var det 40 år sen svenskarna folkomröstade om kärnkraften. Debatten har fått nytt liv i och med klimatfrågan och nu tittar kärnteknikbranschen på små reaktorer, så kallade SMR, Små Modulära Reaktorer, för att lösa energifrågan i framtiden. Ett finskt respektive svenskt team har gett sig in i tävlingen om hur Helsinfors ska fjärrvärmas. De har var sitt SMR-koncept. Frågan är vem som vinner? I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik KTH, Ville Tulkki, forskningsgruppledare Teknologiska forskningscentralen VTT, Jaakko Leppänen, professor och ansvarig för reaktorsäkerhet på Teknologiska forskningscentralen VTT. Programledare Gustaf Klarin Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]
2020-03-23
Länk till avsnitt

Coronaviruset - Isoleringen av äldre

Uppmaningen för äldre att begränsa sina sociala kontakter, hålla sig borta från folksamlingar, inte trängas på bussen och helst inte handla själv, innebär stora förändringar. Hur kan de bäst hanteras?

Gudrun Wieslander är 77 år och är en av alla äldre som ska undvika att träffa folk. Hon har slutat träna på gym och tänker att hon kan gå mer i skogen istället nu. Men vad är det som gör att äldre personer är mer känsliga för sjukdomen Covid-19? Och vilken effekt kan isolering få när det gäller att skydda äldre från att smittas? Vetenskapsradion På Djupet frågar sig också om det kan få negativa konsekvenser om man inte får komma ut och leva som vanligt. I programmet hörs: Gudrun Wieslander, pensionär, Erik Salaneck, infektionsläkare och docent i infektionsmedicin vid Akademiska sjukhuset Uppsala, Johan Giesecke, professor emeritus vid Karolinska Institutet, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, fd statsepidemiolog, Sigrid Nordberg, pensionär, Ann Bentzer och dotter, Ingvar Berild, pensionär. Programledare Cecilia Ohlén Producent Peter Normark [email protected]
2020-03-20
Länk till avsnitt

4/4. Avfallspyramiden - Plasten som ingen vill ha

Vad ska vi göra med plasten som ingen vill ha? För zero waste-aktivister hindrar plasten framväxten av en cirkulär ekonomi. För sopeldningsföretagen i Sverige ger plast allt dyrare koldioxidutsläpp.

I italienska Capannori är tvåbarnspappan Simone Tomei nere i några få kilo sopor om året. Han har en rulle med 20 soppåsar som kommer att räcka i tio år. Varje påse är försedd med ett unikt chip så att kommunen vet exakt hur mycket sopor varje hushåll genererar. Industrin satsar på nya innovativa metoder att ta tillvara på det mödosamt utsorterade avfallet. Så kallat rejekt från pappersmassaindustrin förvandlas till lastpallar och blomkrukor. Men marknaden för sådana produkter är begränsad. Samtidigt blir så kallad energiåtervinning ett allt sämre alternativ för just gammal plast. I Sverige brottas nu de kommunala sopförbränningsanläggningarna med växande kostnader för koldioxidutsläpp som uppstår när plast eldas upp. Priserna för så kallade utsläppsrätter har rakat i höjden och förra året kostade plastförbränningen de kommunala kraftbolagen 600 miljoner kronor, enligt branschorganisationen Avfall Sverige. Carbon Capture kan vara ett sätt att få ned utsläppen och därmed kostnaderna. I programmet hörs: Simone Tomei, medlem i projeketet zero waste-family i Capannori i Toscana, Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH i Stockholm, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Sune Scheibye, informationsansvarig Amager Resource Center i Köpenhamn, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark [email protected]
2020-03-16
Länk till avsnitt

3/4. Avfallspyramiden - Maskinen som återvinner blöjor

Varje år slängs nio miljoner ton blöjor, bindor och inkontinensskydd i soporna i Europa, som sedan eldas upp eller läggas på soptipp. Men nu finns maskinen som kan återvinna engångsblöjor.

Ett italienskt företag har i tio års tid utvecklat en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor. Inom ramen för ett EU-forskningsprojekt ska nu tekniken utvecklas ytterligare så att även bajset och kisset ska kunna återanvändas. Idén att utveckla en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor fick uppfinnaren Marcello Somma när han själv hade småbarn. I programmet hörs Marcello Somma, chef för forskning och utveckling på Fater, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott och forskare vid Scuola Agraria del parco di Monza, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina, Luca Menesini, borgmästare i Zero Waste-kommunen Capannori i Toscana, Arvid Sundblad, VD på returpappersbolaget Fiskeby board i Norrköping. Programledare Marcus Hansson Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]
2020-03-15
Länk till avsnitt

2/4. Avfallspyramiden - Hur Italien gick om Sverige

Italien har gått från sopkaos till att vara bättre än Sverige på både källsortering och återvinning. Hur lyckades de med det?

I en lång rad italienska kommuner har man bekänt sig till Zero waste-konceptet, där ambitionen är att så lite sopor som möjligt ska eldas upp eller läggas på soptipp. På flera håll i Italien källsorteras närmare 90% av hushållsavfallet. Vad gäller återvinningsgraden har Italien gått om både Sverige och EU-genomsnittet. Italiens väg bort från sopkaos hade sin början på 1990-talet i staden Capannori i Toscana. När en förbränningsanläggning skulle byggas där startade skolläraren Rossano Ercolini en proteströrelse som nu spridit sig i Europa. Idag leder han ett forskningscentrum som arbetar på hållbara lösningar och på att utveckla bättre förpackningar av material som är lättare att återanvända. I programmet hörs: Rossano Ercolini, skollärare, gräsrotsaktivist och föreståndare för Zero Waste Research Center i Capannori, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina. Programledare Marcus Hansson Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]
2020-03-09
Länk till avsnitt

1/4. Avfallspyramiden - Elda sopor eller återvinna?

I Sverige eldar vi upp en stor del av hushållssoporna. Men motståndet mot sopförbränning växer. I det i sopsammanhang så utskrattade Italien slår allt fler kommuner rekord i källsortering.

En av världens modernaste sopförbränningsanläggningar Amager Resource Center i Köpenhamn, ser ut som ett hypermodernt kontorshus och har en skidbacke på taket. Inne i anläggningen eldas varje dag sopor från 300 lastbilar. Problemet med sopförbränningen är att värdefulla råvaror försvinner och gör det svårare att bygga upp ett kretsloppssamhälle. Dessutom släpps koldioxid ut när plasten eldas. Nu växer sig motståndet mot sopförbränning starkare på flera håll i Europa. I Milano har uppbyggandet av ett framgångsrikt källsorteringssystem lett till att byggandet av ännu en förbränningsanläggning stoppades. I programmet hörs Sune Scheibye, kommunikationsansvarig på Amager Resource Center, Jens Peter Mortensen, expert på cirkulär ekonomi och industri hos Danmarks Naturfredningsforening, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. Programledare Marcus Hansson Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]
2020-03-08
Länk till avsnitt

Svenska uppfinnare - Jungners elbil och klimatkrisen

Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil.

I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning. Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer. I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark [email protected] Ljudtekniker Olof Sjöström
2020-03-02
Länk till avsnitt

Coronaviruset - Är fladdermöss källan till smittan?

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem?

Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. Programledare Annika Östman [email protected] Producent Peter Normark [email protected] Ljudtekniker Olof Sjöström
2020-02-27
Länk till avsnitt

2/2. Svensk kärnkraft - Hur realistisk är den nya kärntekniken?

Vad ska vi göra när våra kärnkraftverk blir för gamla och stängs ner? Lita på sol, vind och vatten, eller bygga nya smarta reaktorer? Så här skulle i så fall framtidens kärnkraft kunna se ut.

En gång skulle den svenska kärnkraften stängas ner till 2010. Idag talar många för att den ska byggas ut med nya snabba reaktorer som ger energi i tusen år till. Andra hävdar att tekniken är dyr och farlig och har redan konkurrerats ut av de förnybara alternativen. Kommer vi att ha någon kärnkraft i framtiden och i så fall, i vilken form? I programmet hörs Erica Wallin, kommunikatör på SKB i Forsmark, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Markus Wråke, vd på forskningsföretaget Energiforsk, Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers, Göteborg och Janne Wallenius, professor i reaktorteknik på KTH i Stockholm. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark Ljudtekniker Olof Sjöström David Hellgren
2020-02-23
Länk till avsnitt

1/2. Svensk kärnkraft - Nödvändig i framtiden?

De svenska kärnkraftverken stängs ner om några decennier. Är det slut på atomåldern då, eller behöver vi bygga nya reaktorer?

Framtiden energi måste vara klimatvänlig och fossilfri, men räcker det med vind och vatten? När alla bilar går på batteri och landet fylls av serverhallar kanske det krävs mycket mer elektricitet, och därmed ny kärnkraft? Åsikterna går isär. Kärnkraftens vänner ser gärna nya reaktorer för att få maximal trygghet i energiförsörjningen och ekonomin, medan andra forskare kan visa att vi klarar framtidens elbehov utan risker för radioaktiva utsläpp. Men vilket blir bäst? I programmet medverkar Lars Björnkvist, projektledare vid Ringhals kärnkraftverk, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Lina Reichenberg, forskare i fysisk resursteori vid Chalmers i Göteborg, Markus Wråke, vd för Energiforsk och Lennart Söder, professor i elkraftteknik vid KTH i Stockholm. Rättelse: Vid 1.30 anges fem reaktorer i drift från och med 2021. Det ska vara sex reaktorer. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark Ljudtekniker Olof Sjöström David Hellgren
2020-02-23
Länk till avsnitt

2/2. Alltid ensam - Hur bryter man ensamheten?

Att ta sig ur ofrivillig ensamhet kan vara svårt eftersom ensamhet ofta föder mer ensamhet. Men med insatser från individen - och samhället, går det att hitta vägar ut.

Lisbeth Andersson lyckades vända ett alltför ensamt liv åt rätt håll, av egen kraft. Psykologen Anna Bennich menar att den som varit ofrivilligt ensam länge annars ofta behöver professionell hjälp för att komma vidare. I en internetbaserad behandling av ofrivillig ensamhet som testas vid Linköpings universitet får deltagarna kartlägga sin ensamhet och sina tankemönster, och de får konkreta uppdrag för att ta steg vidare. Majoriteten av deltagarna upplever att de blir hjälpta. Helen Andersson som arbetar med att föra samman ensamma människor menar att det behövs politiska insatser för att stävja problemet. Kanske en Ensamhetsminister, som de har i Storbritannien? I programmet hörs: Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare, Lisbeth Andersson, ofrivilligt ensam som lyckats skapa nya kontakter, Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi Linköping universitet, Helen Andersson, grundare Singel i Sverige, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]
2020-02-16
Länk till avsnitt

1/2. Alltid ensam - Så skadas du av ofrivillig ensamhet

Ungefär var tjugonde svensk känner sig ensam. De som lever med kronisk ofrivillig ensamhet löper ungefär samma hälsorisker som de som röker, är ohälsosamt överviktiga eller inte tränar. Varför då?

Vi människor lever med gamla gener i en ny värld. Ofrivillig ensamhet uppfattas av hjärnan som en hotfull situation som skapar ett stresspåslag som passade oss när vi befann oss bland rovdjuren ute i naturen men inte i den moderna vardagen. Ensamhet skapar ofta ännu mer ensamhet. Det vet Erika Karlsson som är mer ensam än hon vill och kan berätta om hur ensamheten påverkar hennes självförtroende och självkänsla. Samhället behöver ta frågan om ensamhet mer på allvar, säger läkaren och forskaren Peter Strang. Psykologen Anna Bennich menar att individen inte kan ta hela ansvaret för att ta sig ur ensamheten. I programmet hörs: Bengt Brülde, professor praktisk filosofi Göteborgs universitet, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam, Peter Strang, professor i palliativ medicin och cancerläkare vid KI och Stockholms sjukhem, Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]
2020-02-16
Länk till avsnitt

2/2. Jakten på tjuvjägarna - De bor inpå djurens marker

Kenya har fått bukt med tjuvjakten, men fler stora djur som noshörning och elefant innebär också konflikter med en växande befolkning i områdena där djuren är. Och nu ska djurens marker utvidgas.

Elefanter är inblandade i de flesta konflikterna mellan djur och människa i Kenya. Med ökande stammar av framför allt noshörning och elefant i Kenya, sker också fler möten med den växande befolkningen som bor inpå djurens marker. Vad tycker de om att naturskyddsområdena utökas för att göra plats för fler stora djur? I programmet medverkar: Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet, Allan Carlsson, expert på tjuvjakt och biologisk mångfald WWF Sverige, Yussuf Wato, chef artbevarande WWF Kenya, Lamanguju, byäldste Oloisukut conservancy, Colin Kibet, boende utanför Lewa wildlife conservancy. Programledare Katarina Sundberg Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]
2020-02-09
Länk till avsnitt

1/2. Jakten på tjuvjägarna - Vakter med rätt att döda

Vi förlorar allt fler av jordens djur då vi tar över deras livsmiljöer och överutnyttjar dem som resurs. I Afrika drabbas de stora däggdjuren hårt av tjuvjakt. Men i Kenya har man vänt trenden.

Tjuvjakten på elefant och noshörning i Kenya var som värst under 80-talet. Men så kom en ny våg på 2010-talet, pådrivet av en asiatisk efterfrågan på noshörningshorn. En noshörnings två horn kan säljas för uppemot 5 miljoner kronor på den svarta marknaden, något som ledde till att spetsnoshörningarna i Kenya gick från 20000 djur på 1960-talet, till att nästan utplånas helt. På mindre än 30 år minskade elefantstammen i Kenya från 160000 djur till 16000 djur. Men med hård lagstiftning, ny övervakningsteknik och långtgående mandat för parkvakterna och deras attackhundar, har man fått stammarna av elefant och noshörning att återigen växa. I programmet medverkar Yussuf Wato, chef artbevarande, WWF Kenya, David Aruasa, parkvakt Mara Conservancy, Masai Mara, Kenya, Martin Mulama, chef för WWF Kenyas noshörningsarbete, Joel, parkvakt och hundförare Lewa wildlife conservancy, Tuqa Jirmo, chef Lewa wildlife conservansy, Kenya. Programledare Katarina Sundberg Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]
2020-02-09
Länk till avsnitt

4/4. Klimatinsikten - Vad vill framtidens klimatforskare?

Människans inverkan på klimatet är tydlig. Så löd budskapet som FN:s medlemsländer enades om 2013. Slutsatsen är väl belagd, samtidigt återstår mycket att utforska om jordens klimatsystem.

Fjärde och sista delen av Klimatinsikten handlar om varför moln är så svåra att förstå sig på, och vad forskarna letar efter under isen i Antarktis. Oceanografen Anna Wåhlin reste till Västantarktis och lyckades ta sig fram med båt till den stora Thwaites-glaciären, som brukar kallas Domedagsglaciären eftersom det skulle få så stora konsekvenser för havsnivån om den smälte. Forskarna undersöker hur det går till när varma havsströmmar smälter glaciärisen, och den här gången hade de med sig en obemannad undervattensfarkost. I programmet hörs: Anna Wåhlin, som är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, och meteorologiprofessorn Deliang Chen vid Göteborgs universitet. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark [email protected] Ljudtekniker Olof Sjöström
2020-01-26
Länk till avsnitt

3/4. Klimatinsikten - Bert Bolin samlar världens forskare

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare.

I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. Programledare Malin Avenius Arkivresearch Stefan Lyssarides Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-26
Länk till avsnitt

2/4. Klimatinsikten - Önskedrömmen blir ett hot

Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären.

Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark [email protected] Ljudtekniker Olof Sjöström
2020-01-26
Länk till avsnitt

1/4. Klimatinsikten - Pionjären Svante Arrhenius

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell.

Första delen av Klimatinsikten tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten. Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen tvärt om välkomnade han den. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark [email protected] Ljudtekniker Olof Sjöström
2020-01-26
Länk till avsnitt

Vetandets värld: Coronaviruset i Kina ? hur allvarligt blir det?

Om det nyupptäckta coronaviruset i Kina. Efter detta datum ersätts Vetandets värld av Vetenskapsradion På djupet, Vetenskapsradion Forskarliv, Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion Nyheter.

Vetandets värld reder ut frågor kring den nyupptäckta virussjukdomen tillsammans med Karin Tegmark Wisell, mikrobiolog  vid Folkhälsomyndigheten, och Pasi Penttinen från Europeiska Smittskyddsinstitutet ECDC, expert på luftvägssjukdomar. Detta är det sista avsnitt som sänds under rubriken Vetandets värld.   Programledare: Annika Östman a[email protected] Producent: Camilla Widebeck [email protected]
2020-01-24
Länk till avsnitt

Del 3/3. Svalbard - Valarnas framtid i ett trafikerat Arktis

Smidigt rör sig tungviktarna i det arktiska havet. Sälar, valrossar och giganterna valarna, ser ut att ännu må bra i Arktis, men ett varmare och alltmer isfritt hav är ett hot mot flera av dem.

På Svalbard möter vi havets bjässar, både grönlandsval och blåval, men också den lilla arktiska vitvalen. Runt fartyget syntes valrossar och andra sälar. Men hur mår de egentligen i ett allt varmare hav där havsisen minskar? Och vad kommer ske med dem om Arktis trafikeras? Vi hör: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden samt polarguiderna vid PolarQuest Zet Freiburghaus och Manda Lundström. Programledare Thomas Öberg Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-19
Länk till avsnitt

Depression - Det går att ta makten över "den svarta hunden"

Depression beskrivs i en film från WHO som en svart hund som följer dig och gör livet svårt och tungt. Men du kan ta makten över den. Psykiatriprofessorn Yvonne Forssell tycker att filmen är träffande.

Svårt att få något gjort, svårt att känna, svårt att koncentrera sig. Depression kan yttra sig på många olika sätt. Det gör också att den ibland kan vara svår att känna igen, eftersom symtomen till stor del är sådana vi alla har i mindre eller större utsträckning. Om hur man känner igen depression och hur man rår på den samtalar vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman med Yvonne Forssell, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Här kan du se WHO:s kortfilm "I had a black dog, his name was depression" Programledare: Annika Östman [email protected] Producent: Camilla Widebeck [email protected]
2020-01-21
Länk till avsnitt

Del 2/3. Svalbard - Hur klarar isbjörnen ett varmare Arktis?

Isbjörn och svalbardren är Svalbards vandrande hårdingar. De är väl anpassade för is, snö och kyla. Men hur klarar de smältande is och regniga vintrar?

Två stora däggdjur vandrar på Svalbards tundra och stränder - den feta svalbardrenen och den väldiga isbjörnen. Isbjörnarna är havsisens jägare men tvingas alltmer upp på land när isarna smälter. Och svalbardrenen får allt svårare när vinterregn täcker markens mat med is. Hur ska de klara det allt varmare klimatet i Arktis? Forskare och guider berättar: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, renforskaren vid Polarinstitutet Åshild Ønvik Pedersen samt polarguiden vid PolarQuest, Zet Freiburghaus. Programledare Thomas Öberg Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-19
Länk till avsnitt

Del 1/3. Svalbard - Är polarturisten ambassadör eller marodör?

Polarturismen växer snabbt. Men är den bra eller dålig för klimatet, den känsliga arktiska miljön och den arktiska faunan och floran? Följ med till isbjörnar och grönlandsvalar på Svalbard.

Om man reser till Svalbard som polarturist, blir man en polarambassadör eller en polarmarodör? Flyg dit och kryssningsfartyg där - kan det försvara att turisten i Arktis kommer hem med engagemang för klimatet och kunskap om den arktiska miljön? Vi hör flera röster: Tom Arnbom, arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, samt polarguiderna vid PolarQuest - Zet Freiburghaus, Gunilla Lindh och Manda Lundström. Programledare Thomas Öberg Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-19
Länk till avsnitt

Sara söker svaren på universums mysterier

Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC.

Den stora partikelacceleratorn LHC på Cern i Schweiz accelererar protoner som krockar i Atlasdetektorn. Ur spåren i detektorn läser Sara Strandberg ut vilka partiklar som bildats och vilka egenskaper de har. Sitt arbete gör hon både på plats och hemma på Stockholms Universitet. Drömmen är att upptäcka så kallade supersymmetriska partiklar eller mörk materia. Men även på vägen mot en sådan stor upptäckt tycker Sara Strandberg att hon ständigt lär sig något nytt om universum. Programledare: Camilla Widebeck [email protected]
2020-01-16
Länk till avsnitt

Vetenskapsradion spanar mot 2020

Vi fick första bilden av ett svart hål, klimatfrågan gav upphov till jättedemonstrationer, och en global rapport om biologisk mångfald släpptes. Det hände vetenskapsåret 2019. Vad väntar 2020?

Några av Vetenskapsradions reportrar samlas i studion för att spana mot året som kommer. Sara Sällström har koll på vad som kan hända inom området biologisk mångfald och Annika Östman har förhoppningar inom sitt medicinområdet. Gustaf Klarin har ett särskilt öga på utvecklingen inom naturbruk och Björn Gunér spanar mot rymden. Vetandets värld byter namn om en vecka och Vetenskapsradions Veckomagasin ersätts av Vetenskapspodden. Här hittar du alla Vetenskapsradions program i P1 2020! Programledare: Camilla Widebeck [email protected]
2020-01-16
Länk till avsnitt

Fysikpristagaren Peebles tog fram universums recept (R)

James Peebles får årets Nobelpris i fysik. Hans teorier om ljuset från Big bang har gett oss förståelse för universums beståndsdelar. Men bara en bråkdel av ingredienserna känner vi igen.

Bara 5 procent av universum består av sådan materia som vi förstår oss på. 26 procent är okänd mörk materia och 69 procent okänd mörk energi. När James Peebles började sin forskarbana var det i en värld där Big bang-teorin fortfarande diskuterades. Och det var just mikrovågsstrålning från ursmällen som kom att bli viktig för hans möjligheter att lägga det kosmiska pusslet. I ett ständigt växelspel mellan teori och observationer har dagens bild av universums sammansättning vuxit fram. Nu har nya generationers forskare gett sig i kast med att ta reda på vad mörk materia och mörk energi egentligen är. I programmet hörs James Peebles, årets Nobelpristagare i fysik, Ariel Goobar, professor i observationell partikelfysik vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 5 december 2019.  Programledare Camilla Widebeck [email protected] Reporter Lena Nordlund [email protected] Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-15
Länk till avsnitt

Del 2/2. Hemmasittarna - Hur får man tillbaka eleverna till skolan?

Sverige har ingen nationell strategi för att få hemmasittare tillbaka till skolan. Så man hittar egna lösningar, som att ta med en assistanshund till skolan eller att ha lektioner på hästryggen.

15-åriga Matilda slutade gå till skolan i fyran. Långt senare fick hon diagnosen högfungerade autism, och hennes väg tillbaka till skolan går tillsammans med en assistanshund. I Skövde kommun får Albin i sexan och Maja i femman ett par lektionstimmar i veckan ihop med hästar, och det visar goda resultat, säger läraren Martina Landenmark och Anita Jakobsson från Skövde kommun. Men Malin Gren Landell, psykolog och forskare, efterlyser vetenskapligt förankrade verksamma metoder för att få elever tillbaka till skolan.   I programmet hörs: Matilda, 15-åring som slutade gå till skolan i fyran, Annika, mamma till Matilda, Albin, sjätteklassare i Skövde, Maja, femteklassare i Skövde, Martina Landenmark, klasslärare i Skövde, Anita Jakobbson, Sektor barn och utbildning Skövde kommun, Malin Gren Landell, forskare och psykolog och utredare kring problematisk elevfrånvaro. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-12
Länk till avsnitt

Del 1/2. Hemmasittarna - "Man gör allt ? men inte rätt"

Ingen vet hur många de så kallade "hemmasittarna" är. Och oavsett om orsaken är neuropsykiatrisk diagnos, mobbning eller trassligt hemma, så är deras frånvaro ett problem där alla förlorar.

"Hemmasittare" kallas de barn som under längre tid inte går till skolan. Skolinspektionens granskning 2016 visade att skolor ofta upplever att man "gör allt" för att få tillbaka elever men man gör inte rätt. Grundorsakerna förblir ofta en gåta, och elevernas egen röst hörs sällan i utredningarna. I programmet möter vi mamma Annika och hennes 15-åriga dotter Matilda som slutade gå till skolan i fyran. Vi hör också pedagogikforskaren Martin Hugo vid Jönköpings universitet, Christian Floer, utredare från Skolinspektionen och behandlingschefen Peter Sjöstedt och behandlaren Therese Markusson från Magelungen Utveckling AB. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-12
Länk till avsnitt

Forskaren som överraskades av flyktingars hälsa

Flyktingar i Sverige har lägre risk för självmord än personer födda här. Men så trodde forskaren Anna-Clara Hollander inte alls att det var. Nu är hon väldigt glad över att hennes hypotes inte stämde.

Anna-Clara Hollander har följt flyktingar med uppehållstillstånd i Sverige under 30 års tid, fram till 2015. Hennes intresse för flyktingars hälsa började på hög höjd, i landet Tadjikistan. Har du eller en närstående självmordstankar, finns hjälp att få: Vid akut situation ring nödsamtal 112.  Ring 1177 Vårdguiden. Bris - Barnens rätt i samhället har telefon 116 111. Jourhavande medmänniska har telefon 08-702 16 80. Mind Självmordslinjen kan nås på chatt via mind.se eller på telefon 90101. Programledare: Annika Östman [email protected] Producent: Camilla Widebeck [email protected]
2020-01-09
Länk till avsnitt

Det svenska järnet ? från Röda Jorden till fossilfritt stål

De första lämningarna efter järnhantering i Sverige är 2700 år gamla. Spåren efter blästerugnar finns att se i Riddarhyttan. I Bergslagen utvecklades också de tidigaste masugnarna. Hur gick det till?

Ulla Fredriksson som bor i Riddarhyttan berättar om hur det gick till när hon fann resterna efter den äldsta blästerugnen på Röda Jorden i Riddarhyttan - en kamp framför allt mot knotten som ansatte henne. Bergslagen har en speciell roll i Sveriges järnhistoria dom allra första masugnarna byggdes i början av 1100-talet i Norbergstrakten. Metallurgen Lars Bentell säger att det framför allt berodde på en sak: malmens unika kvalitéer. Vetandets värld följer de historiska teknikskiftena, i ljuset av den svenska stålindustrins satsning på att lägga om dagens produktion till att bli fossilfri, och att upphöra med de enorma utsläppen av växthusgasen koldioxid. I programmet hörs: Ulla Fredriksson, boende i Riddarhyttan som hittade resterna efter den äldsta blästerugnen Röda Jorden i Riddarhyttan, Lars Bentell, metallurg och pensionerad forskningschef LKAB, Catarina Karlsson, arkeolog och agrarhistoriker på Jernkontoret. Programledare Per Helgesson Producent Peter Normark [email protected] ÖVR: Bildtext: Järnhistoria1. Här i skogen i Riddarhyttan var Ulla Fredriksson med om att hitta en av de allra tidigaste blästerugnarna. Bildtext: Järnhistoria2. De allra första masugnarna byggdes i Norbergstrakten på 1100-talet. Metallurgen Lars Bentell vet hur och varför. Foto: Per Helgesson
2020-01-08
Länk till avsnitt

Hon tar AI till hjälp för att analysera sociala medier

Hon växte upp bakom järnridån, i Ceauescus Rumänien. Anamaria Duteac Segesten blev statsvetare, och kärleken förde till Lund, där hon nu använder AI för att analysera samtal i sociala medier.

Twitter är väldigt öppet för forskning, medan Facebook är väldigt stängt. Att studera det politiska samtalet via offentliga inlägg på sociala medier ger känslan att det finns mycket mer som vi som forskare inte har tillgång till, säger Anamaria Dutceac Segesten. Efter att ha tagit sin doktorsexamen i USA forskar hon nu i Lund kring hur politiska inlägg postas, gillas och delas på sociala medier. Där finns mångas nyhetsflöde och sociala referensramar, och där kan politiska åsikter skapas, befästas och spridas. I ett pågående vetenskapligt arbete är Anamaria Dutceac Segesten en av forskarna som ska ta fram en app som avslöjar deep fakes ett verktyg som framför allt ska hjälpa journalister att försöka säkra upp och "vattenstämpla" sanningen i en värld där de tekniska möjligheterna att sprida fake news och deep fakes ständigt förfinas.  Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Camilla Widebeck [email protected]
2020-01-07
Länk till avsnitt

Det stora språnget mot fossilfritt stål

Svensk stålindustri vill bli först i världen med att producera stål fossilfritt. Ett enormt teknikskifte som bryter med tusenåriga anor. Målet är en rejäl minskning av Sveriges utsläpp av koldioxid.

Vi besöker SSAB:s masugn i Luleå, som tillsammans med anläggningen i Oxelösund svarar för 10 procent av de svenska utsläppen av koldioxid. Där byggs idag en pilotanläggning för att testa en ny metod att få fram järn ur järnmalm. Vätgas ska användas som reduktionsmedel i stället för kol. Biprodukten blir då: vanligt vatten. Förhoppningen är att kunna få fram ett helt fossilfritt stål på marknaden senast 2026. I programmet medverkar Mårten Brännström, driftledare masugnen i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på Hybrit, och Gunilla Hylander, tekniskt ansvarig på pilotanläggningen i Luleå. Programledare Per Helgesson Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-06
Länk till avsnitt

Del 1/2. Vegan och idrottare ? går det? (R)

Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer?

Stor uppmärksamhet har frågan fått i och med den omtalade dokumentärfilmen The Game Changers. Där vittnar en rad ledande idrottare om positiva effekter efter att ha gått över till vegansk kost. En av filmens huvudpersoner är kraftkarlen Patrik Baboumian som är Tysklands starkaste man och sedan flera år vegan. För Vetenskapsradion visar han sina enorma muskler och berättar vad den gröna kosten betytt för honom. Även på Sveriges Olympiska kommitté ser man positivt på en grön kostomställning. Det går att vara vegan och elitidrottare, enligt SOK:s Linda Bakkman som initierat projektet Vego i världsklass. Där slår de hål på myter om att hårt tränande personer som struntar i kött inte skulle få i sig tillräckligt med protein eller inte bli mätta. Samtidigt är det mycket viktigt att veta vad man gör. Det finns många näringsmässiga fallgropar. Dessutom saknas vetenskapligt belägg för att vegansk kost skulle göra ens prestationsförmåga bättre än om ens kost innehåller kött. Idrottsnutritionisten och forskaren Petra Lundström reder ut begreppen. I programmet hörs: Patrik Baboumian, Tysklands starkaste man och världens starkaste vegan, Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare vid Sveriges Olympiska kommitté, Petra Lundström, idrottsnutritionist och forskare, Farhiya Abdi, landslagsspelare i basket. Förtydligande: Patrik Baboumian vann 2011 de tyska Strongman-mästerskapen och erhöll då titeln "Tysklands starkaste man". Han var vid den tidpunkten vegetarian. Programmet är en repris från 18 november i år. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-05
Länk till avsnitt

"Drottning Kristina hade en hemlig kärlek i Rom" (R)

Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev.

Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid. I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad. Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle". Programmet är en repris från den 1 november 2019. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeck [email protected]
2020-01-02
Länk till avsnitt

Hon odlar hjärnor i miniformat (R)

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka?

Framodlade små organ organoider har blivit ett vanligt verktyg för forskningen. De kan användas till att se hur olika delar av kroppen reagerar på sjukdomar eller för att komma åt hjärnans hemligheter. Man kan skapa modeller av tumörer eller giftkörtlar hos ormar. Man kan till och med operera in en hjärnorganoid från en människa i huvudet på en mus. Men vad händer då? I programmet medverkar docent Anna Falk, Karolinska Institutet, Professor Hans Clevers, Utrechts universitet, professor Rudolf Jaenisch, MIT Boston, professor Fred Gage, Salk Institute San Diego. Programmet är en repris från 28 oktober i år. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2020-01-01
Länk till avsnitt

Rädda vår älskade banan ? eller bygg en ny? (R)

Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort.

Svampsjukdomen dödar bananplantorna hos den gula exportbananen som säljs över hela världen, bland annat i Sverige. Under 2019 har sjukdomen hittats i Latinamerika för första gången och den anses vara ett hot mot matsäkerheten i världen. I Australien försöker professor James Dale och hans kollegor vid Queenslands tekniska universitet nu att ändra i DNA:t på bananerna med den så kallade CRISPR-gentekniken. På så sätt hoppas de att den ska bli resistent mot sjukdomen. Men sådana bananer skulle inte vara tillåtna i EU idag. På forskaren Jean-Pierre Horrys labb i Frankrike arbetar man därför med mer traditionell växtförädling, även om bananen är svår att jobba med eftersom den i så hög grad är steril.   I programmet hörs Jonathan Yuen, professor emeritus i växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, James Dale, professor vid Queenslands tekniska universitet, Jean-Pierre Horry, forskare vid CIRAD, ett centrum för lantbruksforskning i Frankrike, Louis Bäckström, Frukt- och gröntansvarig på en mataffär i Uppsala. Programmet är en repris från 4 november i år. Programledare Sara Sällström Producent Peter Normark [email protected]
2019-12-31
Länk till avsnitt

Alternativa fakta ? känslan vinner över sanningen (R)

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll.

I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programmet är en repris från 15 nov i år. Programledare Stefan Norberg Producent Peter Normark [email protected]
2019-12-30
Länk till avsnitt

Stjärnskådning vid solförmörkelse gav Einstein rätt (R)

Den 29 maj 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna.

Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg. Det här blev det första riktiga belägget för Einsteins teori om gravitationen, den allmänna relativitetsteorin. Den passade bra in i en tid då allt ställdes på ända också inom konst och politik konstaterar Kalle Grandin, professor i vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademin. 1919 års belägg för den allmänna relativitetsteorin är en av de viktigaste händelserna i fysikens och hela naturvetenskapens historia, enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programmet är en repris från den 29 maj 2019. Programledare: Camilla Widebeck [email protected]
2019-12-29
Länk till avsnitt

Så liknar katternas läten det mänskliga talet (R)

Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som människor.

Katter vill göra sig förstådda. En grupp språkvetare vid Lunds universitet har kartlagt katters läten. Nu visar deras forskning att det finns skillnader i katters melodier och signaler. Det har visat sig att katterna har precis samma biologiska koder som vi människor använder när vi kommunicerar. Susanne Schötz leder projektet Melody in Human Cat Communication. Programmet är en repris från den 18 oktober 2019. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeck [email protected] Länkar till kattstudier: https://www.researchgate.net/publication/335482937_Melody_matters_An_acoustic_study_of_domestic_cat_meows_in_six_contexts_and_four_mental_states https://www.researchgate.net/publication/334120477_Phonetic_Methods_in_Cat_Vocalisation_Studies_A_report_from_the_Meowsic_project https://www.researchgate.net/publication/335189116_Paralinguistic_Information_and_Biological_Codes_in_Intra-and_Interspecific_Vocal_Communication_A_pilot_study_of_Humans_and_Domestic_Cats https://www.researchgate.net/publication/263194103_A_Study_of_Human_Perception_of_Intonation_in_Domestic_Cat_Meows
2019-12-26
Länk till avsnitt

Åskådareffekten ? att se men inget göra (R)

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör?

Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg.   I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Erika Lunding, "Sebastian", ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. Programmet är en repris från 20 september i år. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2019-12-25
Länk till avsnitt

Månen ? så ändrade månlandningen vetenskapen (R)

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll.

På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.   I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programmet är en repris från 13 juni 2019. Programledare Olof Peterson Producent Peter Normark [email protected]
2019-12-24
Länk till avsnitt

Månen ? människorna som tog oss dit (R)

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen.

Wernher von Braun, Katherine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazityskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Katherine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter: Olof Peterson Producent och programledare: Peter Normark [email protected]
2019-12-23
Länk till avsnitt

Så trodde man 2019 skulle bli ? för 50 år sen

1969 skriver Ingenjörs-vetenskapsakademiens direktör Sven Brohult en framtidsprognos om hur den tekniska och vetenskapliga världen kommer att se ut om 50 år. Nu är 2019 snart slut, och vi har facit.

År 1969 var framtiden inne, säger idéhistorikern Sverker Sörlin. Den var svindlande och lockande. Vi känner igen oss, vi förstå vad de trodde på. Ändå är det inte vi. Inte nu. Sverker Sörlin har skrivit ett svar till Sven Brohults framtidsprognos från sextiotalet. Han har frågat sig: Hur väl kan man lyckas med en prognos 50 år framåt i tiden? Vad säger den om den tid den skrevs i? Och vad kan vi lära oss av den? Programledare Frida Long Producent Peter Normark [email protected]
2019-12-22
Länk till avsnitt

Hemligheten bakom den svenska körklangen

Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling.

David Lundblad har forskat om den svenska körklangen vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Han har sökt dess ursprung och försökt förstå hur den egentligen kommer till. En undersökning som lett honom genom svensk körrepertoar vidare till vårt språks vokaler, och var och hur de produceras i munnen. Men också till vår vilja att göra något organiserat tillsammans utan att sticka ut. Programledare Camilla Widebeck [email protected]
2019-12-19
Länk till avsnitt

Allt fler drabbas av långvarig hemlöshet

Susan är hemlös i Austin, Texas. Den växande hemlösheten väcker heta känslor i USA Men även i Sverige lever allt fler utan ett eget hem, här har bostadslösheten fördubblats de senaste 15 åren.

Både i USA och Sverige ökar andelen personer som varit hemlösa under en längre tid, vilket i sig ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Forskningen visar även att långvarig hemlöshet även gör det än svårare att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Hur skiljer sig den amerikanska hemlösheten från den svenska, och vad kan göras för att vända utvecklingen? I programmet hörs: Susan,hemlös i Austin Texas, Greg Liotta, jobbar på härbärget Front Steps, Mark Janchar, gör djupintervjuer med hemlösa på uppdrag av Austins sociala myndigheter, Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, Heikki, hemlös i Göteborg. Programledare Agnes Faxén Producent Peter Normark [email protected]
2019-12-18
Länk till avsnitt

Del 2/2. Fjällgravarna ? samer kräver kvarlevorna åter

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning.

En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. Programledare Jörgen Heikki [email protected] Producent Camilla Widebeck [email protected]
2019-12-16
Länk till avsnitt

Uppskjutningen: Cheops-satelliten ska spana på fjärran planeter

Satelliten Cheops skulle tisdag förmiddag skjutas upp i rymden för att spana på planeter utanför vårt solsystem. Men under morgonen kom beskedet att uppskjutningen avbrutits på grund av ett fel i raketen.

På Chalmers hade forskare samlats för att tillsammans följa uppskjutningen. Nu fick de beskedet att raketen åtminstone denna dag blir kvar på marken i Franska Guyana, på grund av ett fel i datorn i Sojuz-raketen som skulle ta den med upp i rymden. Satelliten kan komma att skjutas upp under onsdagen istället eller när som helst fram till och med den 22 december. Exoplanetforskaren Carina Persson och professorn och ESA-veteranen Malkolm Fridlund, som vi hör i programmet, ser fram emot att satelliten ska komma upp och lämna data om exoplaneters storlek och i viss mån atmosfärer. Under mötet i Göteborg blev det offentligt vad den stjärna och exoplanet ska heta som svenska folket fått ge namn åt: Stjärnan, i stjärnbilden Stora Björn, heter nu Aniara. Planeten runt den, en het gasjätte, heter Isagel. Isagel är piloten på rymdskeppet Aniara i Harry Martinsons rymdepos med samma namn. Namnförslagen kom från Lars Gottberg och röstades igenom i en omröstning öppen för alla i Sverige.  Programledare Camilla Widebeck [email protected]
2019-12-17
Länk till avsnitt

Del 1/2. Fjällgravarna ? 1600-talskyrkogård spolas ner i älven

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner.

På en stenig strand vid Sädvvájávrre i Arjeplogs kommun, kraftigt påverkad den reglerade Skellefteälvens skiftande vattenstånd, bedriver fem arkeologer en kamp mot naturens krafter. Här växte ett helt brukssamhälle fram på 1600-talet i samband med silvergruvan i Nasafjäll. Platsen är därför högintressant för forskningen om norra Sveriges historia. Men den gamla kyrkogården är kraftigt påverkad av det skiftande vattenståndet, och i sommar har Norrbottens museum gjort den kanske sista ansträngningen från att rädda gravarna i Silbojokks ödekyrkogård från att spolas ner i älven. Kyrkoruinerna och den gamla kyrkogården hamnar på grund av regleringen under vatten i långa perioder. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. Programledare Jörgen Heikki [email protected] Producent Camilla Widebeck [email protected]
2019-12-15
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.