Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion På djupet

Vetenskapsradion På djupet

Vi går på djupet i forskningen. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionpadjupet

Avsnitt

Det gröna slajmet kan ta över vid ett nytt massutdöende

Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas?

Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.Reporter: Sara Sällström [email protected]: Björn Gunér [email protected]
2022-11-27
Länk till avsnitt

Nobelpristagaren som bygger molekyler som lego

Klick! säger det, och så sitter molekylerna ihop, säger nobelpristagaren Morten Meldal. Idag används metoden på de flesta kemilaboratorier världen över, inte minst för läkemedel.

Danske nobelpristagaren Morten Meldal berättar om den metod som han sökte med ljus och lykta och sedan hittade tack vare ett misslyckat experiment. Metoden har ofta illustrerats som att bygga med Lego, och nu tar vi med oss en ask av de färgglada plastklossarna och ber honom förklara det hela. Vetenskapsradion På djupet besöker Meldal på hans laboratorium i Köpenhamn, samt ett läkemedelsbolag i närheten där metoden används dagligen.Medverkande: Morten Meldal, nobelpristagare i kemi, Köpenhamns Universitet; Christian Wenzel Tornöe, tidigare Meldals doktorand, nu principal scientist Novo Nordisk; Brian Vandahl, chef för globala forskningsteknologier Novo Nordisk.Reporter: Björn Gunér [email protected]: Peter Normark [email protected]
2022-11-22
Länk till avsnitt

Nu vill företagen vara med och rädda den biologiska mångfalden

Kan företag och banker vara med och rädda hotade arter? Det hoppas biologer och ekonomer som nu samarbetar i ett nytt stort svenskt forskningsprojekt.

Allting vi tillverkar och utvinner för att leva får vi på ett eller annat sätt från det som finns på vår planet. Samtidigt hotas massvis av arter av det sätt vi producerar mat, prylar, värme och energi på. Gör vi ingenting åt det snabbt blir konsekvenserna stora för livet på jorden. Men nu hoppas forskare vid såväl Lunds som Göteborgs universitet att företag och banker ska bli en drivande kraft bakom en samhällsomställning som kan vara med och rädda den biologiska mångfalden.Medverkande: Sara Kralmark, hållbarhetsstrateg på energibolaget Kraftringen; Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet; Susanne Arvidsson, docent i finansiering och redovisning vid Lunds universitet och programchef för Biopath; Viktor Elliot, forskare på företagsekonomiska institutionen och expert på banker och finans vid Göteborgs universitet.Reporter: Sara Sällström [email protected]: Björn Gunér [email protected]
2022-11-21
Länk till avsnitt

"Hiv fanns inte i min värld" - nu lever Gustav med viruset

"Det jag visste var att det var en sjukdom som spreds främst bland homosexuella i Sverige för 40 år sedan" säger 24-årige Gustav Dellhem. De effektiva läkemedlen hjälper smittade men har också gjort det tyst kring viruset.

Vi har levt med hiv-viruset i Sverige i fyrtio år nu. Men sedan de omvälvande hiv-läkemedlen kom för drygt 25 år sedan och infektionen gick från dödsdom till något man kan leva med, så blev det också väldigt tyst om hiv. Så tyst att en ung man som blev smittad nyligen trodde att hiv-viruset inte längre fanns i Sverige. Han gick så länge med viruset att hans nedbrutna immunförsvar gjorde honom sjuk och han hade kunnat utveckla aids. Idag lever drygt 8000 människor med hiv i Sverige. Och en av dem är alltså numera Gustav Dellhem, som vi möter i programmet. Vi hör också hiv-forskaren Carl Johan Treutiger och Steve Sjöqvist, som lever med hiv sedan 1987. Det här är det andra programet av två om hiv idag, där vi fokuserar på situationen i Sverige.Medverkande: Gustav Dellhem, 24 år och hiv-positiv; Carl Johan Treutiger, infektionsforskare och överläkare på Infektionskliniken Venhälsan på Södersjukhuset Stockholm; Steve Sjöqvist, svensk långtidsöverlevare med hiv.Reporter: Lena Nordlund [email protected]: Björn Gunér [email protected]
2022-11-14
Länk till avsnitt

Sergio överlevde när vännerna dog i aids - idag är han märkt av sorg och tuff medicinering

Han är en av få överlevande som smittades i den tidiga hiv-epidemin i Kalifornien på 80-talet, och liksom andra veteraner lider han både fysiskt och psykiskt idag. I San Francisco finns världens främsta center för att hjälpa överlevarna.

"Det finns inget vi kan göra, sa läkarna, och skickade mig i princip hem för att dö", säger Sergio Flores, som var 29 år när han smittades av hiv 1986. Men till skillnad från många av hans vänner överlevde han, till stor del tack vare bromsmedicinerna som kom 10 år senare.Liksom andra långtidsöverlevare som vi möter i Vetenskapsradion På djupet bär han på svåra minnen och även skuldkänslor för att just han klarat sig. Många lider av depression och PTSD, och deras kroppar har åldrats i förtid så att de nu ses som patienter för geriatriken, alltså vård av äldre.Vi besöker avdelning 86 på San Francisco general hospital, som tidigt blev specialiserad på vård av hiv-patienter, och där nästan alla dog i början. Men efterhand lärde sig läkarna att det fanns saker att göra, och idag är det den främsta mottagningen i världen för vård och stöd till överlevarna.Medverkande: Sergio Flores, Michael Rouppet och Paul Aguilar, hiv-överlevare i San Francisco; Meredith Greene, biträdande professor i geriatrik vid universitetet UCSF och specialiserad på åldrande bland hiv-positiva; Paul Volberding, läkare på San Francisco General Hospital som arbetat på hiv-mottagningen sedan 80-talet och som var med och grundade världens första aidsklinik.Reporter: Lena Nordlund [email protected]: Björn Gunér bjorn[email protected]
2022-11-13
Länk till avsnitt

El från solen åkerns lönsammaste gröda

Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor?

Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med solbruk. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] 
2022-11-08
Länk till avsnitt

Solen är det stora svaret på energifrågan, säger forskare

Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.

Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sen vet vi inte idag.Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?    Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunér [email protected]örn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
2022-11-06
Länk till avsnitt

Här stod en urskog ? sedan kom vattenkraften till norra Sverige

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.

För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-11-01
Länk till avsnitt

Receptet för att få miljöskadade havsvikar att må bra igen

Berättelser om Östersjöns miljö brukar ofta vara dystra med beskrivningar av övergödning och kollapsande fiskbestånd. Men nu finns det hopp om att delar av havet kan få ett ljusare framtid, genom forskningsprojektet Levande vikar.

Gräsöbon Agneta Loge André berättar om hur vattnet i viken Östanfjärden förut var klart och fullt med löja. Nu är det grumligt och det är ont om fiskyngel. Men ekologerna Linda Kumblad och Sofia Wikström från Stockholms universitet arbetar med att försöka ta reda på hur man kan få vattenmiljön i den här viken i Roslagen, och många andra liknande vikar, att må bättre igen.Medverkande: Agneta Loge André, boende på ön Gräsö; systemekologen Linda Kumblad, Stockholms universitet; marinekologen Sofia Wikström, Stockholms universitet.Reporter: Sara SällströmProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-10-31
Länk till avsnitt

Här kunde Pääbos dna-teknik hitta spår av neandertalare, utan att ett enda ben analyserats (repris)

Svante Pääbo får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för sina dna-fynd på fossil från neandertalare och denisovamänniskor. Men tekniken har också visat sig kunna hitta spår av våra utdöda kusiner helt utan att några benbitar har behövt analyseras.

Det hände i grottorna i Atapuerca i Spanien, där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. Bland annat har forskare här hittat mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig den moderna gentekniken kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.  Och här kan forskare med hjälp av dna, utan att de analyserat ett enda ben, även slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna. Det visar sig också att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.Programmet är en repris från 20 juni 2022.Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Reporter: Björn Gunér [email protected]: Peter Normark [email protected]
2022-10-25
Länk till avsnitt

Här källsorteras avloppet för bättre återvinning

Ett unikt avloppssystem i Helsingborg, med tre rör ut, gör det möjligt att ta tillvara mer resurser ur avloppsvatten och matavfall. Vinsterna: mer biogas, fossilfria gödningspellets och mindre slöseri med rent vatten, enligt förespråkarna.

Systemet i stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg är unikt i Sverige. Många av oss är vana vid att källsortera våra sopor i plast, papper, glas osv. Men här sorteras även avloppsvattnet, genom att tre avloppsrör går ut från husens källare under marken, i stället för ett. De leder till en processanläggning intill det kommunala reningsverket. I de tre rören åker mosat matavfall, gråvatten från duschar och handfat och så kallat svartvatten från de vattensnåla vakuumtoaletterna.Resultatet blir biogas, renat vatten av dricksvattenkvalitet och fossilfri gödsel. I och med att det är koncentrerade strömmar in till Recolab får vi ut 60 till 70 procent mer biogas per person och år än inne på det stora reningsverket, säger Amanda Haux som är verksamhetsutvecklare hos Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.Ur rötresterna från biogasproduktionen och reningen av svartvattnet går det att tillverka gödselpellets. I ett pilotprojekt kopplat till studien har även några skånska lantbrukare och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp, varit med.Medverkande: Ulf Malmgren, boende Oceanhamnen Helsingborg; Amanda Haux, verksamhetsutvecklare Recolab, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA); Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör NSVA; Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt SLU Alnarp.Reporter: Marie GranmarProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-10-23
Länk till avsnitt

Vägkanten som blomsteräng och energikälla

När vägkanter klipps kan det göras på ett sätt som gynnar både klimat och natur. Den avgörande faktorn är att samla upp den växtlighet som slås, visar ett pilotprojekt i Skåne.

En ny typ av slåttermaskin har testats längs vägar i närheten av Trelleborg. Maskinen samlar upp det som klipps av så att växtdelarna kan användas för att göra biogas. Johan Rydlöv från Trafikverket berättar att idén är att kunna göra det lönsamt att samla upp klippet samtidigt som man får ett fossilfritt bränsle som hjälper till i klimatomställningen. Vinsten blir också att låta vägkanterna bli en miljö som gynnar de ängsväxter som alltmer har trängts undan i landskapet, eftersom de trivs bäst i näringsfattiga förhållanden som skapas av att klippet samlas upp.Medverkande: Johan Rydlöv, sakkunnig för landskapsfrågor på Trafikverket; Tobias Emilsson från Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid Sveriges lantbruksuniversitet; Regina Lindborg, landskapsekolog vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, Dennis Holmdal, maskinförare på Maryhills Lantbrukstjänst.Reporter: Sara Sällström [email protected]: Björn Gunér [email protected] 
2022-10-18
Länk till avsnitt

Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp (repris)

Svenske Svante Pääbo får 2022 års nobelpris i fysiologi eller medicin, och därför serverar Vetenskapsradion På djupet nu åter ett program med honom från i juni, där han själv berättar om sina upptäckter.

"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Programmet är en repris från 21 juni 2022.Reporter: Björn Gunér [email protected]: Peter Normark [email protected]
2022-10-15
Länk till avsnitt

Därför blev valet så jämnt

Mindre än en procent av rösterna avgjorde höstens riksdagsval. Politikerna själva skapar ofta med rationell matematik knappa majoriteter för sin politik men styrs också av känslor.

Samtidigt som många väljare söker trygghet och stabilitet genom att rösta på stora, etablerade partier, vill partierna själva skapa minsta möjliga koalitioner för att slippa kompromissa bort sin politik, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson. Priset är bräckliga majoriteter men precis som väljare påverkas av känslobudskap i valrörelser, måste även politiker hantera känslor som kan sätta käppar i hjulet för praktisk politik.Medverkande: Henrik Ekengren Oscarsson, professor statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet; Jens Ljunggren, professor historia Stockholms universitet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-10-11
Länk till avsnitt

Tidigare USA-bankchef Nobelprisas för bankernas roll i kriser

Nu är det klart att tidigare chefen för USA:s Federal Reserve Ben Bernanke får årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne, tillsammans med Douglas Diamond och Philip Dybvig.

Dom har forskat på och tagit fram teorier om hur banker kan användas och missbrukas i ekonomiska kristider. Vetenskapsradion sänder från Kungliga Vetenskapsakademien, tillsammans med Ekots ekonomikommentator Kristian Åström. I programmet hörs: Camilla Widebeck, Vetenskapsradion, Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, Per Strömberg, ledamot Ekonomipriset till minne av Alfred Nobel, Stefan Nordberg, reporter Vetenskapsradion. Programledare Camilla Widebeck Tekniker David Hellgren Producent Peter Normark [email protected]
2022-10-10
Länk till avsnitt

Nobelpriset i fysik ? banbrytande upptäckter bakom kvantdatorn

Nobelpriset i fysik går till Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger, som gjort banbrytande experiment inom kvantmekaniken. De har visat att två partiklar som är separerade ändå kan höra ihop och vara sammanflätade på ett "spöklikt" sätt.

Pristagarna som är från Frankrike, USA och Österrike har med sina upptäckter öppnat upp ett helt forskningsfält. Det handlar om kvantmekaniken, som är en grundläggande lära om hur universums minsta beståndsdelar är beskaffade.Och en del av deras bedrift är att bevisa att den sorts sammanflätning mellan två partiklar på stort avstånd från varandra, som Einstein tyckte var så spöklik att han inte trodde på det, faktiskt kan finnas.De belönade upptäckterna är inte bara teoretiskt viktiga, utan banar också väg för de kvantdatorer som många hoppas ska kunna bli mycket effektivare än dagens. I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Mats Larsson, ledamot av Nobelkommittén för fysik, professor i molekylfysik vid Stockholms universitet. Vi hör också två av de glada nyblivna pristagarna, John Clauser och Anton Zeiliger. Programledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-10-04
Länk till avsnitt

Nobelpris till svenske genteknikpionjären Svante Pääbo

"Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova." skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.

Hör Vetenskapsradions direktsändning från Karolinska Institutet om Svante Pääbo och hans forskning, där vi också får utdrag ur flera intervjuer som Vetenskapsradion gjort med Pääbo genom åren. Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid KI förklarar den teknik Pääbo utvecklat och vad det genetiska arvet från våra utdöda släktingar kan betyda för vår hälsa, och om varför just vi moderna människor blev så framgångsrika. Vetenskapsradions Lena Nordlund berättar om sina möten med Svante Pääbo och om hans bakgrund.Medverkande: Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet, Lena Nordlund, Vetenskapsradions reporter.Programledare: Annika Östman, Katarina SundbergLjudtekniker: Nils Lundin, Olof SjöströmProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-10-03
Länk till avsnitt

Därför brinner det mindre i Sverige, men värre i Sydeuropa och Kalifornien

Södra Europa drabbades av allvarliga skogsbränder i somras, som kan förklaras både av en svår värmebölja och förändrad markanvändning som gynnar elden. Men i Sverige och i världen har bränderna minskat.

Klimatförändringarna har gjort värmeböljorna kraftfullare i Sydeuropa, medan de i Sverige lett till varmare men också blötare förhållanden, säger Johan Sjöström, skogsbrandforskare på RISE, och därmed har risken för skogsbränder inte ökat här. Snarare är det sällsynt med stora skogsbränder i vårt land, men somrarna 2014 och 2018 utgör tydliga undantag. Vi besöker den skog i Småland som drabbades av den värsta branden i landet under förra året, men som få hört talas om eftersom elden kunde släckas i tid. Johan Sjöström visar oss tecken på branden, liksom sätt för det svenska skogsbruket att minska brandrisken.I södra Europa har betande djur tidigare haft en dämpande effekt på brandrisken, men utflyttning från landsbygden till städerna har gjort markerna mer eldfängda. Nu prövas att återinföra får och getter i sydeuropeiska länder just för att de ska beta bort lättantändliga buskar och gräs. Vi hör också om Kalifornien, som har världens största brandkårer, och världens största flotta av vattenbombande helikoptrar och flygplan, men ändå årligen drabbas av svåra bränder. Enligt brandhistoriken Stephen Pyne måste amerikanerna få bort stora delar av den eldfängda undervegationen i Kalifornien, och kanske ta lärdom av det förebyggande arbete som pågår i Europa för att förhindra okontrollerade skogsbränder. I Vetenskapsradion På djupet hör vi även att mark- och skogsbränderna i världen totalt sett minskar, och om vad det beror på. Medverkande: Johan Sjöström, skogsbrandforskare RISE; Stephen Pyne, brandhistoriker Arizona State University.Reporter: Gustaf Klarin [email protected]: Björn Gunér [email protected] 
2022-09-27
Länk till avsnitt

Nu testas asteroidkrocken som ska skydda oss mot katastrofen

Natten till tisdag 27 september ska en rymdfarkost för första gången någonsin pröva att knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att börja undersöka denna metod som kanske någon gång kommer att behöva användas i skarpt läge, mot en asteroid som kan komma att hota jorden.

Programmet är en uppdaterad repris från november 2021 då sonden lämnade jorden.Efter 10 månaders färd genom rymden når nu den drygt diskmaskinsstora farkosten DART fram, för att knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan ställa till med. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-09-26
Länk till avsnitt

Sporten för alla som kan gå - bättre motion än du tror

Gåfotboll är en av de snabbast växande sporterna i Sverige, och trots att spelarna inte får springa så kan den ge bra effekt, enligt en ny studie.

-Det är jättekul! Det passar alla, det finns många här som aldrig har rört en boll tidigare. Och man tror inte att det är jobbigt, men det är mer motion än man tror, det har ju den här studien visat, säger 69-åriga Inger Nilsson, en av spelarna i Enskede IK:s lag för gåfotboll. Hon är själv en av dem var pensionär första gången hon klev ut på en fotbollsplan, medan andra i laget har spelat fotboll på hög nivå tidigare i livet. Studien hon nämner har gjorts av bland andra Elin Ekblom Bak på GIH, och den visar att spelarna rör sig uppåt 2,5 km var på de 40 minuter en match i gåfotboll varar, och att den fysiska aktivitet spelarna kommer upp i, utan att springa, är på den medelintensiva nivå som kan rekommenderas för åldersgruppen. Även gåfotbollens sociala dimension är viktig och uppskattad, visar studien. Nu ska en nästa studie utforska hur gåfotboll påverkar den fysiska hälsan och konditionen över tid, för att ge underlag till att sporten kanske kan förskrivas som så kallad fysisk aktivitet på recept.Medverkande: Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH; Helena Nordlöf, sportchef barn, ungdom och gåfotboll, Enskede IK, samt Eva Lothigius, Inger Nilsson, Marion Olsson, Agneta Persson och Kicki Ström, alla gåfotbollsspelare i Enskede IK.Reporter: Björn Gunér [email protected]
2022-09-20
Länk till avsnitt

Svensk storsatsning på robot-ubåtar

Smarta undervattensrobotar kan bli de som hjälper oss att odla i haven, larma vid farliga utsläpp och patrullera våra kuster. Men havet är kanske en ännu tuffare miljö för robotar än rymden.

Vår värld består till 71% av hav, vars djup ännu till stora delar är outforskade. Kommunikation och navigering är stora utmaningar i en miljö med strömmar, mörker och salt, där radio- och mobilkommunikation inte fungerar. Men många har mycket att vinna på smarta autonoma undervattensrobotar, så nu pågår en storsatsning under åtta år på SMaRC, Swedish Martime Robotics Centre. Målet är smarta autonoma robotar för odling till havs, samhällsskydd och miljöövervakning.Medverkande: Fredrik Gröndahl, platschef Kristinebergs marina forskningsstation; Josefine Severholt, forskningsingenjör KTH; Andreas Lezdins, masterstudent KTH; Ivan Stenius, projektledare SMaRC KTH; Adela Dumitrascu, forskningsingenjör Ocean Infinity och Göteborgs universitet; Nils Bore, forskare på Ocean Infinity.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér [email protected] 
2022-09-17
Länk till avsnitt

Här kan vikingarnas skepp ha byggts

En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången.

Om det något vi förknippar med vikingar så är det väl deras skepp, men var och hur de byggdes och reparerades har forskarna inte kunnat se spår av - fram tills nu. Men i färska utgrävningar har en varvsplats hittats på Björkö i Mälaren, i anslutning till kvarlämningarna av det vikingatida handelscentrumet Birka.Och det är inte bara anmärkningsvärt att det är den första varvsplatsen som hittats, menar forskningsteamet. Det är också var varvsplatsen hittats. Under de 100 år som det bedrivits forskning på Birka har det framför allt grävts innanför Birkas kringgärdande stadsvallar. Men varvsplatsen hittades i ett område som skulle kunna ses som Birkas baksida, eftersom det ligger utanför stadsvallen.I utgrävningarna har spår av en så kallad båtslip hittats, alltså en v-formad konstruktion som förmodligen använts för att dra upp båtar på land. Tillsammans med ett hundratal mindre fynd talar den för att detta var en anläggning för att reparera och bygga båtar. Den oväntade placeringen utmanar vedertagna teorier om Birkas sociala, juridiska och ekonomiska organisering. Kanske har forskare nu hittat handelscentrumets ruffiga hamnkvarter, eller till och med Birkas egentliga framsida.Medverkande: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet; Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig, Tyskland; Björn Bandlien, professor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge.Reporter: Emelie BredmarProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-09-13
Länk till avsnitt

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-09-10
Länk till avsnitt

När kärnkraften lät oss bada i billig el

Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med.

Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt, fortsätter han. Ja sist det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta andra avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.Reporter: Mats Carlsson LénartProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-09-06
Länk till avsnitt

Hur en politisk vilde kan få styra Sveriges politik

Hur rimligt är det att en politisk vilde kan ha makt att fälla en regering? Det demokratiska dilemmat politiska vildar är svårlöst men kanske är det system vi har det bästa möjliga?

Politiska vildar kan de facto rubba valresultat, och vildarna i kommunfullmäktige, regionstyrelser och riksdagen blir allt fler. Det beror bland annat på dålig personkännedom kring kandidaterna, både från partier och väljare, menar Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap. Men dilemmat är svårlöst, konstaterar David Karlsson, professor i offentlig förvaltning. Ledamöterna är ju valda både som personer och som representanter för sitt politiska parti. Och landets mest inflytelserika vilde hittills, Amineh Kakabaveh, försvarar att hon suttit kvar i riksdagen mandatperioden ut.Medverkande: Amineh Kakabaveh, politisk vilde i riksdagen, tidigare Vänsterpartiet; David Karlsson, professor offentlig förvaltning Förvaltningshögskolan Göteborg; Magnus Hagevi, professor statsvetenskap Linnéuniversitetet Växjö.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-09-05
Länk till avsnitt

När ?alla? var överens om att offra naturen för elektricitet i Sverige

"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna.

Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-08-30
Länk till avsnitt

Mot månen igen efter 50 år

Inom fyra år ska människan gå på månen igen, säger Nasa. Måndag 29 augusti står den första raketen i Artemisprojektet redo att lämna jorden för den längsta resa som gjorts av en rymdfarkost byggd för människor.

Ambitionerna är höga. I över 15 år har Nasa planerat projekt Artemis, som efter 50 år ska gå vidare där Apolloprojektet slutade 1972, och nu är målet att etablera en fast bas på månen med en permanent bemannad rymdstation i omloppsbana runt vår närmaste granne i rymden.Artemis 1 startar enligt plan nu i slutet av augusti för en första obemannad resa där alla komponenter testas inför fortsättningen. Dels den gigantiska SLS-raketen den största som någonsin byggts och dels farkosten Orion som ska kunna ta fyra astronauter till månen i framtiden, driven av den så kallade servicemodul som levererats av den europeiska rymdstyrelsen ESA.Den här första etappen ska 2024 följas av Artemis 2, som gör en liknande resa fast med besättning, och Artemis 3 ska tidigast 2025 landsätta de första människorna på månen på 50 år är det tänkt.Vi berättar om läget inför den första uppskjutningen Artemis 1.Medverkande: Olle Norberg, generaldirektör för Institutet för Rymdfysik, Kristine Dannenberg från Rymdstyrelsen och svensk delegat i ESA:s programråd, och Debbie Korth, programansvarig vid Nasa för farkosten Orion.  Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] 
2022-08-29
Länk till avsnitt

Klimatet i svensk politik del 2: så förklarar vänsterns ideologier vägvalen

Idag är Miljöpartiet ensamt om ekologismen som ideologisk grund. Vänsterpartiet har återgått till att kalla sig enbart socialistiskt, och Socialdemokraterna betonar istället pragmatismen. Varför, och vad innebär det för politiken?

De svenska riksdagspartierna lyfter alla, med undantag för SD, fram klimatet som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Men hur går det när åtgärderna ska vägas mot andra viktiga frågor? Hur motiverar politikerna sina ställningstaganden utifrån den ideologi de grundar sig i? Och rymmer ideologierna kanske möjligheter att ta hårdare tag för att möta klimatkrisen, i stället för att lita till att marknaden och tekniska framsteg ska lösa utmaningen? I ett andra program av två fokuserar vi på de röda och gröna partierna.Vi har låtit samtliga riksdagspartier beskriva sin klimatpolitik kopplat till deras ideologi, och sedan bett forskare förklara varför svaren ser ut som de gör, och vilka möjligheter som politikerna missar.Inför årets valrörelse har Vänsterpartiet bytt partiledare och klimatpolitisk talesperson, och partiet uppger sig numera vila enbart på den socialistiska ideologin, istället för att som tidigare vara ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Enligt David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet, är detta en renodling och ett sätt att återknyta till den socialistiska grunden. Och enligt filosofen Olle Torpman finns det en spänning inom socialismen när det gäller miljö- och klimatfrågor, där frågan är om människor som inte har andra grundläggande behov tillgodosedda kan förväntas göra uppoffringar för klimat och miljö. Forskarna menar att det kan gynna V och MP att tydliggöra partiets skillnader jämfört med tidigare. Socialdemokraternas Annika Strandhäll nämner pragmatismen som den viktiga vägen framåt, eftersom det avgörande är att få med sig befolkningen på den stora gröna omställningen, säger hon.Medverkande: David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet; Olle Torpman, filosof vid Institutet för framtidsstudier; Jens Holm, tidigare klimatpolitisk talesperson (V); Elin Segerlind, klimatpolitisk talesperson (V);  Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson (MP); Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister (S).Reportrar: Ulrika Björkstén och Ci Holmgren [email protected] [email protected]: Björn Gunér [email protected]
2022-08-23
Länk till avsnitt

Klimatet i svensk politik del 1: så förklarar högerns ideologier vägvalen

De svenska riksdagspartierna lyfter alla, med undantag för SD, fram klimatet som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Men hur går det när åtgärderna ska vägas mot andra viktiga frågor?

Hur motiverar politikerna sina ställningstaganden utifrån den ideologi de grundar sig i? Och rymmer ideologierna kanske möjligheter att ta hårdare tag för att lösa klimatkrisen, i stället för att låta marknaden och tekniska framsteg utgöra lösningen? I ett första program av två fokuserar vi på de liberala och konservativa partierna.Vi har låtit samtliga riksdagspartier beskriva sin klimatpolitik kopplat till deras ideologi, och sedan bett forskare förklara varför svaren ser ut som de gör, och vilka möjligheter som politikerna missar.En utmaning är att klimatkrisen ofta framställs som en ren kunskapsfråga, menar David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet, men att forskningen inte ger tydliga svar på hur kunskapen ska omsättas i politisk handling för att ta oss igenom krisen. Därför måste vi också kunna föra ett politiskt samtal om vilka intressekonflikter som finns, och påminna oss om vilka verktyg de olika politiska ideologierna erbjuder för att hantera klimatutmaningen, menar han.Medverkande: David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet; Olle Torpman, filosof vid Institutet för framtidsstudier; Rickard Nordin, klimatpolitisk talesperson (C); Helena Gellerman, klimatpolitisk talesperson (L);  Jessica Rosencrantz, klimatpolitisk talesperson (M); Kjell-Arne Ottosson, klimatpolitisk talesperson (KD); Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson (SD).Reportrar: Ulrika Björkstén och Ci Holmgren [email protected] [email protected]: Björn Gunér [email protected] 
2022-08-22
Länk till avsnitt

Klimatkorrespondentens år | Radiokorrespondenterna Live 2022

Den här veckan - och särskilt idag - så är det extra fokus på våra korrespondenter här i Sveriges Radio - och i Vetenskapsradions lunchsändning tisdag ska vi möta vår särskilda klimatkorrespondent och höra henne sammanfatta året som gått ur hennes och klimatets perspektiv.

Extremvärmen i Europa, krigets påverkan på energin och klimatet ska vi få höra om, och så om utmaningarna med att bryta de mineral som ska göra den stora gröna omställningen möjlig. Möt Marie-Louise Kristola i en direktsändning från Vetenskapsradion.MEDVERKANDE: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.PROGRAMLEDARE: Björn GunérPRODUCENT: Björn Gunér/Anders Wennersten
2022-08-09
Länk till avsnitt

Här har de äldsta spåren av människor i Europa hittats (repris)

I de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien har hittats unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden.

Programmet är en repris från 14 juni 2022."När de drog en tunnel genom berget så började det rasa ut ben", säger paleogenetikern Cristina Valdiosera. Den planerade järnvägen blev en lycklig slump för alla som är intresserade av mänsklighetens historia i Europa, för snart visade det sig att det inte bara var ben efter exotiska djur som lejon och elefanter, utan också flera olika typer av förmänniskor, det mesta inom ett stenkasts avstånd.Det äldsta fyndet är en bit underkäke som bedöms vara ca 1,3 miljoner år gammal och som hittades 2007. Lite längre bort i tunneln hittade forskarna dessförinnan mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism.Och en kort promenad därifrån finns en grotta som är öppen än idag, och där inne visade sig ett djupt hål innehålla skeletten av ett trettiotal individer av Homo Heidelbergiensis, en föregångare till neandertalarna. Att så många kompletta skelett hittats i samma håla får forskare att tro att det är det tidigaste exemplet på en begravningskultur bland människor som vi känner till.Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos.Reporter: Björn Gunér [email protected]: Peter Normark [email protected]
2022-08-15
Länk till avsnitt

Så kan vindsnurrorna påverka livet i havet (repris)

Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön?

Programmet är en repris från 9 maj 2022.Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-08-09
Länk till avsnitt

Framtidens elproduktion som alla vill ha - någon annanstans (repris)

Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man?

Programmet är en repris från 2 maj 2022.Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] 
2022-08-08
Länk till avsnitt

Stor som en tumme och äter upp gäddorna i Östersjön (repris)

Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna.

Programmet är en repris från 13 juni 2022.Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] 
2022-08-02
Länk till avsnitt

Räknefel ledde till överfiske av sill ? nu vässas metoderna (repris)

Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna.

Programmet är en repris från 19 april 2022. Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet; Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet; Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet. Reporter Sara Sällström Producent Peter Normark [email protected]
2022-08-01
Länk till avsnitt

Hur Israel gick från vattenkris till överskott (repris)

Om några år ska allt dricksvatten i Israel vara avsaltat vatten från havet. Det säger chefen på landets största anläggning där vatten från Medelhavet görs drickbart med hjälp av så kallad omvänd osmos.

Programmet är en repris från 7 juni 2022.Israel har som många andra länder i Mellanöstern och i världen fått allt svårare med naturligt färskvatten, något som utöver lokala utmaningar också riskerar att skapa konflikter mellan länder. Men efter ett helhetsgrepp på vattenfrågan där storskalig avsaltning kombinerats med insatser för att ändra attityder kring vattenförbrukning och återanvändning förbereder sig nu Israel för att börja exportera färskvatten till Jordanien. Och grannlandet kan i sin tur förse Israel med en del av den stora mängd elenergi som avsaltningen kräver, genom nya solenergianläggningar.Men storskalig avsaltning för med sig stora utmaningar och möjliga negativa följder för miljön. Är detta rätt väg att gå även för andra länder i världen?   Medverkande: Semion Brover, chef för avsaltningsanläggningen i Sorek, Israel; Gideon Bromberg, miljöjurist och grundare av organisationen Ecopeace; Jack Gilron, professor emeritus Ben Gurion-universitetet Israel; Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska högskola.Reporter: Sharon JåmaProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-07-26
Länk till avsnitt

Så säkrar du vatten för kris eller krig (repris)

I kris eller krig - eller om det blir en läcka i kommunens system kan vattnet sluta rinna i våra kranar. Det kan vara en fördel att ha vatten i flaskor i beredskap. Men lagrar du det på fel sätt eller för länge, kan det göra dig sjuk.

Programmet är en repris från 6 juni 2022.Vi provsmakar lagrat vatten, och prövar möjligheten att använda Östersjövatten eller hämta vatten från en källa i det vilda.Medverkande: Pär Aleljung, mikrobiolog och krisberedskapssamordnare Livsmedelsverket, Calle Hjerne; hydrogeolog Sveriges Geologiska Undersökning SGU. Programledare: Camilla Widebeck [email protected] Producent: Björn Gunér [email protected]
2022-07-25
Länk till avsnitt

"Vår sista tid i livet kan inte bara handla om döden" (repris)

I vårt moderna samhälle har döden alltmer flyttat in på sjukhuset, bort från de anhöriga. Döden har blivit "övermedikaliserad" menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?

Programmet är en repris från 31 maj 2022.Något har gått fel med hur vi dör och hur vi hanterar andras död i vårt moderna samhälle, enligt ledande forskare i en rapport från en kommission kopplad till tidskriften the Lancet. Och de som arbetar med vår sista tid i livet menar själva att yrkesmänniskorna har fått en alltför stor roll. Vi anhöriga och vår kärlek till den döende kan sägas ha fastnat i väntrummet, samtidigt som stora resurser går åt till avancerad vård som inte kan rädda patienten. Hur kan då den sista tiden i livet bli bättre för den som ska dö, för de anhöriga, och för samhället? - Det är viktigt att den sista delen av livet är just en del av livet! Många i samhället förknippar palliativ vård med döden, och tänker att inget finns att göra. Det är tvärtemot hur vi i den palliativa vården tänker och gör, där vi vill möjliggöra ett liv så länge som möjligt, säger Joakim Öhlén, expert på palliativ vård, alltså vård i livets slutskede.- Vi i Sverige har en attityd av OM vi dör som skapar en distans till döden, och ger en illusion av att det är vi som har kontroll över liv och död, säger Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.Medverkande: Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin, sjuksköterska på palliativt centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset och föreståndare för centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet; Libby Sallnow, forskare University college London Hospitals och Vrije Universiteit i Belgien, och medförfattare till Lancetkommissionens rapport On the value of death: bringing death back into life; Heather Richardson, St Christophers Hospice, London; Sara Möller, verksamhetschef på Bräcke hospice i Göteborg.Reporter: Sara Heyman, korrespondent för global hälsa [email protected]: Björn Gunér [email protected]
2022-07-19
Länk till avsnitt

Flyktingforskaren: ?Tänj på reglerna när många flyr till Sverige (repris)

Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015?

Programmet är en repris från 23 maj 2022.Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik. De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2022-07-18
Länk till avsnitt

Han flydde kriget: "Minnena är som en skräckfilm" (repris)

Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa.

Programmet är en repris från 17 maj 2022.Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog. Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2022-07-11
Länk till avsnitt

Ukrainare på flykt ? så viktig är hjälpen från frivilliga svenskar (repris)

Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon, det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar.

Programmet är en repris från 16 maj 2022.Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj. Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här. Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete. I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2022-07-11
Länk till avsnitt

Supersinnet som kan göra myror till cancerjägare (repris)

Myror kan tränas till att upptäcka lukten av cancerceller. Det här är bara en av de saker som forskare har upptäckt under de senaste åren, när det gäller myrornas fantastiska luktsinne.

Programmet är en repris från 24 maj 2022. Det är kommunikationen med dofter som till stor del gör att myrornas komplexa samhällen kan fungera. Och nu har franska forskare lärt myror att känna igen doften av cancerceller. Så hur kan man träna myror att göra det vi vill? Finns det fler saker som de sniffande insekterna kan hjälpa till med?Myrexperten Anders Hagman tar med oss in i myrornas annorlunda tillvaro och visar att det finns myror nästan överallt.Medverkande: Anders Hagman, expert på myror; Patrizia d´Ettorre, djurbeteendeforskare vid Sorbonne Paris Nord-universitetet; Heikki Helanterä, myrforskare vid universitetet i Oulu.Reporter: Sara SällströmProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-07-05
Länk till avsnitt

Håller mänskligheten på att tappa fokus? (Repris)

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar?

Programmet är en repris från 11 april 2022.Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-07-04
Länk till avsnitt

"Ändlöst scrollande" påverkar ungas sömn och välmående (repris)

Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende.

Programmet är en repris från 4 april 2022. Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell.Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annatSiri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen.Orealistiska skönhetsideal och minskad sömnSissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever.Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmetReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér [email protected] 
2022-06-28
Länk till avsnitt

Leka med en kompis roligare än Youtube (repris)

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?

Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.Programmet är en repris från 28 mars 2022. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér [email protected] 
2022-06-27
Länk till avsnitt

Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp

"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."

Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor. Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret. Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de. Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Reporter: Björn Gunér [email protected]: Peter Normark [email protected]
2022-06-21
Länk till avsnitt

Här i grottan började människans moderna liv

I en grotta i norra Spanien finns spår av hur människor först tog det avgörande klivet från miljoner år av nomadliv till att bli bofasta jordbrukare.

Vi är tillbaka vid de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. Bland annat har de funnit mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig modern genteknik kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.  Vi hör också om hur forskare genom dna kan slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna, utan att de analyserat ett enda ben. Och så visar det sig att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.Reporter: Björn Gunér [email protected]: Peter Normark [email protected]
2022-06-20
Länk till avsnitt

Här har de äldsta spåren av människor i Europa hittats

I de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien har hittats unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden.

"När de drog en tunnel genom berget så började det rasa ut ben", säger paleogenetikern Cristina Valdiosera. Den planerade järnvägen blev en lycklig slump för alla som är intresserade av mänsklighetens historia i Europa, för snart visade det sig att det inte bara var ben efter exotiska djur som lejon och elefanter, utan också flera olika typer av förmänniskor, det mesta inom ett stenkasts avstånd. Det äldsta fyndet är en bit underkäke som bedöms vara ca 1,3 miljoner år gammal och som hittades 2007. Lite längre bort i tunneln hittade forskarna dessförinnan mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Och en kort promenad därifrån finns en grotta som är öppen än idag, och där inne visade sig ett djupt hål innehålla skeletten av ett trettiotal individer av Homo Heidelbergiensis, en föregångare till neandertalarna. Att så många kompletta skelett hittats i samma håla får forskare att tro att det är det tidigaste exemplet på en begravningskultur bland människor som vi känner till. Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos. Reporter: Björn Gunér [email protected]: Peter Normark [email protected]
2022-06-14
Länk till avsnitt

Stor som en tumme och äter upp gäddorna i Östersjön

Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna.

Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] 
2022-06-12
Länk till avsnitt

Hur Israel gick från vattenkris till överskott

Om några år ska allt dricksvatten i Israel vara avsaltat vatten från havet. Det säger chefen på landets största anläggning där vatten från Medelhavet görs drickbart med hjälp av så kallad omvänd osmos.

Israel har som många andra länder i Mellanöstern och i världen fått allt svårare med naturligt färskvatten, något som utöver lokala utmaningar också riskerar att skapa konflikter mellan länder. Men efter ett helhetsgrepp på vattenfrågan där storskalig avsaltning kombinerats med insatser för att ändra attityder kring vattenförbrukning och återanvändning förbereder sig nu Israel för att börja exportera färskvatten till Jordanien. Och grannlandet kan i sin tur förse Israel med en del av den stora mängd elenergi som avsaltningen kräver, genom nya solenergianläggningar.Men storskalig avsaltning för med sig stora utmaningar och möjliga negativa följder för miljön. Är detta rätt väg att gå även för andra länder i världen?   Medverkande: Semion Brover, chef för avsaltningsanläggningen i Sorek, Israel; Gideon Bromberg, miljöjurist och grundare av organisationen Ecopeace; Jack Gilron, professor emeritus Ben Gurion universitetet Israel; Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska högskola.Reporter: Sharon JåmaProducent: Björn Gunér [email protected]
2022-06-07
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.