Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion På djupet

Vetenskapsradion På djupet

Vi går på djupet i forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionpadjupet

Avsnitt

Den fossila fällan ? Bränslet bygger imperiet

Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala.

Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England. Det var en revolution i sig när denna sammanpressade superved från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder. Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. Folk beskrev det som att kliva in i helvetet, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester. Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen". Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester. Reporter: Björn Gunér [email protected] Producent: Peter Normark [email protected]
2021-10-19
Länk till avsnitt

Den fossila fällan ? Romarna gräver fram kolet

Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris.

När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid. Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien. Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen". Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda. Reporter: Björn Gunér [email protected] Producent: Peter Normark [email protected]
2021-10-15
Länk till avsnitt

Golfströmmen ? så påverkas den av uppvärmningen (R)

Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat?

Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat. I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen. Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm. Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid? ­Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA. Programmet är en repris från den 23 augusti. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark [email protected]
2021-10-12
Länk till avsnitt

Distansarbetets slitage på våra hjärnor: ?Befarar epidemi av utmattning om några år?

Den 29 september 2021 tas Folkhälsomyndighetens rekommendation om att arbeta hemma på grund av pandemin bort men vad har den långa tiden med distansarbete gjort med oss?

Distansarbete hemifrån är tidseffektivt och klimatsmart men hur hållbart är det för oss människor i längden? Distansmöten är mer kognitivt krävande, och på distans arbetar vi mer och missar ofta att ta pauser vi behöver, konstaterar forskaren Linda Widar från Högskolan i Gävle. Stressforskaren Alexander Wilczek från Karolinska Institutet befarar en kommande våg av sjukskrivningar för utmattningssyndrom om inte yrkesgrupper som påfrestats extra i pandemin får möjlighet till återhämtning. I programmet medverkar också Lärarförbundets arbetsmiljöexpert Hans Flygare och psykoanalytikern Hanna Jacobsson som fick utmattningssyndrom när hon fortsatte som vanligt fast på distans. Medverkande: Alexander Wilczek, psykiatriker, psykoanalytiker, stressforskare anknuten till forskning KI Stockholm; Linda Widar, doktorand Högskolan i Gävle, boende i Malmö; Hans Flygare, arbetsmiljöexpert Lärarförbundet Stockholm; Hanna Jacobsson, psykoterapeut med utmattningssyndrom Stockholm. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Björn Gunér [email protected]
2021-09-28
Länk till avsnitt

De mystiska sjukdomarna postcovid och ME ? kan forskarna lära av varandra?

Efter en virusinfektion kommer symptom som utmattning, hjärndimma och smärta. Det här gäller både ME och postcovid så vad kan forskningen kring sjukdomarna lära av att jämföra dem?

Nu pågår jämförande vetenskapliga studier av postcovid- och ME-patienter. Här finns en unik möjlighet att följa en patientgrupp med en ny sjukdom som följer på en virusinfektion, menar professor Jonas Bergquist vid Biomedicinskt Centrum vid Uppsala Universitet. Kerstin Heiling, ordförande för Riksförbundet för ME-patienter menar att postcovidforskningen kan hämta mycket existerande kunskap från ME-forskningen, till gagn för båda patientgrupperna. I programmet medverkar också läkaren och ME-patienten Hanna Fries. Medverkande: Hanna Fries, ME-patient Knivsta; Jonas Bergquist, Professor analytisk kemi och neurokemi Biomedicinskt centrum Uppsala universitet; Kerstin Heiling, ordförande Riksförbundet för ME-patienter. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Björn Gunér [email protected]
2021-09-26
Länk till avsnitt

ESS ? Så ska neutronstrålar bidra till framtidens läkemedel och energiteknik

Det är den dyraste forskningsanläggningen någonsin på svensk mark, där strålar av neutroner ska skapas för att hjälpa forskare att se rakt in i alla tänkbara material, ibland ända ner på atomnivå.

I detta andra program om neutronkällan ESS i Lund hör vi om hur det går till, och får fascinerande exempel på vilka bilder partiklarna kan frammana. Vi hör också hur ansvariga här bemöter kritiken om bristande insyn i hur våra och andra länders skattepengar används i detta sameuropeiska mastodontbygge, som visar sig kosta mycket mer än vad som angavs när Sverige 2007 erbjöd sig att var värdland för anläggningen, och då den väntades stå färdig 2018. Nu ser vi på plats hur mycket som ännu återstår att bygga innan forskningen kan börja här, tidigast om ett par år. Medverkande: Sindra Petersson Årsköld, Vetenskaplig rådgivare ESS; Julia Öberg, presschef ESS; Monika Hartl, gruppledare för provhantering och användarlaboratoriet, ESS. Reporter Björn Gunér [email protected] Producent Peter Normark [email protected]
2021-09-21
Länk till avsnitt

Nu ska protoner provköras i Sveriges dyraste forskningsanläggning

Den mest påkostade forskningsanläggningen någonsin på svensk mark, ESS, blir ytterligare fördyrad och försenad på grund av pandemin. Men nu är det dags att börja provköra en första del.

Vi besöker det vetenskapliga jättebygget i utkanten av Lund där 13 länder samarbetar för att skapa världens kraftfullaste så kallade neutronkälla. Det har liknats vid ett supermikroskop, som ska ge forskare möjlighet att undersöka alla tänkbara material, från mänskliga celler på atomnivå, till motorer i rörelse. Förhoppningen är att det ska kunna leda till bättre läkemedel och behandlingar, effektivare batterier och energiteknik, och mycket annat. Men det är hundratusentals komponenter som ska sättas ihop bara i den 537 meter långa protonacceleratorn där partiklarna börjar sin bana, och de ska komma från medlemsländer som varit i lockdown på grund av pandemin. Nu i oktober är det ändå dags att börja provköra en första liten del av acceleratorn. Hör om utmaningarna och förhoppningarna i denna första del av två om ESS, European Spallation Source. Medverkande: Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen ESS; Julia Öberg, presschef ESS. Reporter: Björn Gunér [email protected] Producent: Peter Normark [email protected]
2021-09-20
Länk till avsnitt

Svamparnas okända nätverk under jorden hjälper träden och klimatet

Under träden i en skog finns ett nätverk som inte är synligt för det mänskliga ögat, men där svampar hjälper träden att kommunicera med varandra och att binda koldioxid i marken. Forskningen kring denna "wood wide web" har tagit stora steg de senaste åren.

Med hjälp av ny teknik har forskare upptäckt vilken roll svamparna som finns nere i jorden har för växtligheten ovanför markytan. Blir ett träd angripet av en skadeinsekt så kan det via svampnätverket varna träden som står bredvid. Det har också visat sig att svamparna har en viktig del i att binda koldioxid, särskilt i nordliga skogsmarker. Forskare tror nu därför att svampar bör ses som en del av lösningen på hur vi kan bruka olika marker för olika behov i framtiden, och menar att det är viktigt att förstå hur vilka svampar som gör vad under jordytan. Vi går ut i en sörmländsk skog på en annorlunda svamptur. Medverkande: Patrick Björck, lärare i svampkunskap; Anders Dahlberg, professor i mykologi vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Reporter: Malin Marcko Producent: Björn Gunér [email protected]
2021-09-14
Länk till avsnitt

Korallernas egen Noas ark ska rädda dem från klimatkatastrofen - i Göteborg

De vackra och viktiga tropiska korallreven riskerar att utplånas nästan helt när klimatet värms upp. En av alla idéer som finns för att rädda korallerna finns hos marinbiologer i Göteborg.

Den globala uppvärmningen, orsakad av människan, hotar att slå ut det mesta av världens korallrev. Hotet förvärras av bland annat föroreningar, exploatering av kustområden och att haven blir surare av all koldioxid vi släpper ut och som tas upp i vattnet. Men på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg arbetar marinbiologerna Björn Källström och Jens Ulvås för att hjälpa korallerna att överleva, tills förhållandena i haven kanske blir bättre igen.  Medverkande: Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs universitet och på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg, och Jens Ulvås, marinbiolog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg Reporter: Sara Sällström [email protected] Producenter: Peter Normark, Björn Gunér [email protected]
2021-09-13
Länk till avsnitt

Pandemin blixtbelyser farorna med dålig grundhälsa - "Det här kan vi ju göra nåt åt"

Folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2 har förvärrat pandemins härjningar. Nu finns ett fönster att satsa på att stärka folkhälsan inför framtiden. Något som är fullt möjligt.

Många i världen drabbas av livsstilssjukdomar som beror på rökning, stillasittande och ohälsosam mat. Vår sårbarhet har blivit extra tydlig under pandemin då livsstilssjukdomar blivit riskfaktorer. Kan strategier framåt vända trenden för både hälsa och klimat? Hur hänger människors och planetens hälsa ihop? Hör professor Peter Swartling Peterson vid Karolinska Institutet, Lisa Brouwers från Folkhälsomyndigheten, Coop:s hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski, Terje Andreas Eikemo från Centre for Global Health Inequalities Research i Trondheim och Per Nilsson som leder den nationella kommittén för ökad fysisk aktivitet. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2021-09-07
Länk till avsnitt

Så lät sångerna som tog svenska kvinnor till sitt första riksdagsval - "De var jätteviktiga"

I dagarna är det hundra år sen som svenska kvinnor för första gången kunde gå och rösta i ett riksdagsval. Sång och musik visar sig ha varit viktiga inslag i rösträttskampen.

Kvinnorna samlade sig i föreningar över hela landet och höll föreningsmöten där de ofta sjöng kampsånger för att stärka sig i kampen för rösträtt. Vad de sjöng på mötena och hur sångerna lät har hittills varit ganska okänt. Det ville Marita Rehdin, lektor på Göteborgs universitet, ändra på och började gräva i arkiven för att hitta sångerna. Medverkande: Martia Rehdin, lektor vid Göteborgs universitet, Maria Carlgren, filosofie doktor i konst- och bildvetenskap samt enhetschef på Röhsska museet. Reporter Malin Marcko Producent Peter Normark [email protected]
2021-09-06
Länk till avsnitt

Ökande barnfetma ? så hjälper du ditt barn

Barnfetma har ökat kraftigt de senaste decennierna, med många sjukdomar som följd. Nu höjs forskarröster för att något drastiskt måste göras.

Man räknar med att mellan 5 och 10 procent av alla barn har sjuklig övervikt - fetma. De drabbas ofta av både fysisk och psykisk ohälsa, mobbning och problem i skolan. Trots att fetman blivit allt vanligare finns inga riktlinjer för hur de här barnen bör behandlas och bemötas inom sjukvården. Vad kan man göra för att hjälpa de barn som har svårt att hålla en normal vikt? I programmet medverkar Pernilla Danielsson Liljekvist, barnsjuksköterska och forskare vid Karolinska Institutet, Emilia Hagman, forskare inom barnfetma vid Karolinska Institutet, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på GIH och Louise Brunkwall, näringsfysiolog, Lunds Universitet. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-31
Länk till avsnitt

Fetmaepidemin och de kirurgiska ingreppen

Mer än hälften av alla svenskar är mer eller mindre överviktiga. Ett bevisat sätt att gå ner i vikt är genom ett kirurgiskt ingrepp i magen en fetmaoperation. Är det vägen ut ur fetmaepidemin?

En fetmaoperation förändrar kroppens sätt att hantera hunger och mättnad. Studier visar att det är ett hållbart sätt för personer med fetma att gå ner i vikt. Men det finns också nackdelar. Livet efteråt kräver planering och disciplin, och en operation kan ge följdbesvär. Läkare och forskare vill ge fler chansen att få en operation, samtidigt minskar antalet operationer i Sverige, och man vet inte riktigt varför. I programmet medverkar Susanne Laurin Kinnestam, fetmapatient, Torsten Olbers, överläkare vid Linköpings Universitetssjukhus, Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare St Görans Sjukhus Stockholm och Nils Wierup, diabetesforskare vid Lunds Universitet. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-27
Länk till avsnitt

Expeditionen på Sydatlanten fann bubblande metan

Den globala uppvärmningen frigör metan som hittills legat infruset i tundran och havsbottnarna. Metanutsläppen riskerar att både förstärka uppvärmningen och orsaka naturkatastrofer.

Metan är en kraftfull växthusgas, 25 gånger kraftigare än koldioxid, men den bryts ner mycket snabbare. Redan idag är metanutsläpp från mänsklig verksamhet ett stort problem och FN pekade tidigare i år på att om klimatmålen ska nås så måste de antropogena metanutsläppen, det vill säga de mänskliga metanutsläppen, nästan halveras på bara nio år. Men väldiga lager av metan finns också infrusna under tundrorna i norr och i sedimenten på världshavens bottnar metan som nu börjar frigöras i takt med att temperaturen på jorden stiger. Ny forskning visar bland annat att massiva mängder metan läcker ut i Sydatlanten. Ännu har inga större mängder kommit ut i atmosfären och förstärkt uppvärmningen, men det finns även andra risker med att metanlagren i havsbottnarna börjar läcka ut, bland annat stora skred som kan ge upphov till tsunamis. Medverkande: Marcelo Ketzer, professor miljövetenskap Linnéuniversitet Kalmar, Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi Stockholms universitet, Johan C I Kuylenstierna, miljöforskare Stockholm Environment Institute (SEI). Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-24
Länk till avsnitt

Golfströmmen ? så påverkas den av uppvärmningen

Tyska klimatforskare varnar för att Golfströmssystemet kan vara på väg att kollapsa. Men oceanografer som mäter strömmens styrka ser inga sådana tecken. Hur kan de nå så olika resultat?

Golfströmmen transporterar varmt vatten från Karibien till Nordatlanten där vindar fångar upp värmen och ger oss i Skandinavien vårt för breddgraderna milda klimat. I flera år har klimatforskare hävdat att Golfströmmen och hela den atlantiska cirkulationen, AMOC, som strömmen är en del av, har försvagats. Och klimatmodeller visar att det är en trend som kommer att fortsätta i takt med den globala uppvärmningen. Men de kontinuerliga mätningar av själva strömmen som görs sedan några år visar inte ännu på någon försvagning, inte heller den rekonstruktion av Golfströmmens utveckling sen år 1900 som gjorts av oceanografer i bland annat Stockholm. Hur ska man tolka forskarnas olika resultat när det gäller Golfströmmens framtid? ­Medverkande: Leon Chafik, oceanograf Bolincentret Stockholms universitet, Levke Caesar, klimatfysiker Maynooth University, Irland, Niklas Börs, klimatfysiker PIK-institutet Potsdam, Tyskland, Thomas Rossby, professor oceanografi, University of Rhode Island, USA. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-20
Länk till avsnitt

Därför höjer hon rösten mot kemikaliejätten (R)

Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig.

Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga. Inom forskarvärlden kallas det för "regrettable substitution" - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren. Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad. Medverkande: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino, boende i Wilmington, USA. Programmet är en repris från 14 juni 2021. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-17
Länk till avsnitt

Spermageddon ? så hotas vår förmåga att få barn (R)

Forskare larmar om allt färre spermier hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar de. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer?

Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod. Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak. Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar. Medverkande: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet. Programmet är en repris från 4 maj 2021. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-16
Länk till avsnitt

Genanalys kan revolutionera framtiden för barn med cancer (R)

Barncancerpatienter ska med från i år kunna få hela sin arvsmassa avläst. Det är början på en revolution för vården av barncancer, hoppas forskare och läkare.

Varje år får cirka 350 barn i Sverige någon form av cancer. Den traditionella behandlingen är cellgifter och strålning, jobbiga metoder som ger svåra biverkningar. Men med hjälp av genanalys av tumörerna kan man använda nya läkemedel med bättre precision. Nu ska den genetiska analysen utökas till att läsa av hela arvsmassan hos de drabbade barnen. Det kan ge bättre diagnoser och effektivare behandling, hoppas man. "Vi tror det här kan revolutionera framtiden för barncancerpatienter", säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden. Medverkande: Elias Melki, cancerpatient Stockholm, Torild Melki, anhörig till cancerpatient, David Gisselsson Nord, projektsamordnare och professor i molekylär patologi Lunds universitet, Johanna Sandgren, enhetschef Barntumörbanken Karolinska Institutet Solna. Programmet är en repris från 13 april 2021.  Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-10
Länk till avsnitt

Jennies sjukdom avslöjad med genteknik - "En världs skillnad" (R)

En halv miljon svenskar har en av tusentals sjukdomar som beror på något enstaka fel i generna. Med ny genteknik kan de få en diagnos, och kanske en effektiv behandling. För många förändrar det livet.

Jennie Axengren gick i över 40 år med sina skelettbesvär, med värk och rörelsehinder innan hon fick veta vad besvären verkligen beror på: en extremt sällsynt mutation i en enda gen. Hon är en av flera tusen personer som fått vara med om den revolution som de nya genetiska analysmetoderna innebär för människor med så kallade sällsynta diagnoser. Det kan handla om allt från missbildningar och muskelsvaghet till utvecklingsstörningar. Många av dem har tidigare klumpats ihop under breda etiketter, fast det rör sig om många olika sjukdomar. Med en exakt genetisk diagnos kan de idag få en förklaring till sin sjukdom och en bättre anpassad behandling. Medverkande: Ann Nordgren, adjungerad professor klinisk genetik Karolinska institutet Stockholm, Anna Lindstrand, adjungerad professor klinisk genetik Karolinska institutet Stockholm, Thomas Sejersen,  professor i barnneurologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, Jennie Axengren, patient vid skelettdysplasiforskningsteamet på Karolinska Institutet Stockholm. Programmet är en repris från 12 april 2021.  Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-09
Länk till avsnitt

Han upptäckte bronsåldersskatten utanför Alingsås (R)

Hör historien om hur en fantastisk slump, ett litet grävande djur och en kartritande orienterare leder till en 2500 år gammal skatt. Om vårens unikt välbevarade bronsåldersfynd utanför Alingsås.

Halsband, armringar och fotringar av brons finns bland det 50-tal föremål som hittades på marken mitt ute i ingenstans. Tomas Carlsson hittade av en slump skatten som något djur måste har grävt fram, och som visade sig vara unikt välbevarat. Men varför lämnades bronsålderns motsvarighet till Rolexklockor och diamanter mitt ute i skogen, långt från kända bo- och gravplatser? Medverkande: Tomas Carlsson, kartritare och orienterare Alingsås, Mats Hellgren, arkeolog Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Madelene Skogbert, konservator Studio Västsvensk Konservering vid Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Johan Ling, professor i arkeologi Göteborgs universitet, Pernilla Morner, antikvarie Länsstyrelsen Västra Götaland. Programmet är en repris från 7 juni 2021.  Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-03
Länk till avsnitt

Därför måste vi få veta virusets ursprung (R)

Den ledande teorin om coronavirusets ursprung är att det kommit från fladdermöss och förändrats i ett annat djur, så att det blivit smittsamt för människor. Men hur ser andra teorier ut?

Fortfarande vet ingen exakt varifrån corona-sars2 kommer. Någonstans i södra Kinas skogar har man hittat nästan samma virus, men bara nästan. Någon mellanvärd har man ännu inte hittat, och hur viruset tagit sig från fladdermössens grottor till Wuhan, där pandemin tog sin början, är oklart. Det är viktigt att ta reda på virusets väg till oss, anser många forskare, eftersom det kan hjälpa oss att hålla kontroll på farliga virus om och när de utvecklas på ett liknande sätt i framtiden. Det finns också kritiska röster som inte utesluter att viruset av misstag har läckt ut från ett laboratorium. Hur vanligt är det? Det har hänt ett antal gånger, visar det sig. Med: Richard Ebright, professor molekylärbiologi Rutgers University NJ USA, Gigi Gronvall, senior forskare Johns Hopkins University MD USA, Farshid Jalalvand, forskare infektionsmedicin Lunds universitet, Ali Mirazimi, professor virologi Karolinska Institutet Stockholm. Programmet är en repris från 10 maj 2021. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-08-02
Länk till avsnitt

Globalt miljölarm kan visa sig vara falsklarm (R)

Abborrar blir beteendeförändrade när de simmar i vatten med rester av ångestdämpande läkemedel. Det visade försök i akvarium som gjordes på Umeå universitet 2013. Men en ny studie har ändrat på läget.

Det här blev en världsnyhet, ett globalt miljölarm. För vad händer egentligen med ekosystemen i sjöar och vattendrag om alla orädda abborrar blir uppätna av gäddor? Efter det har forskningen gått vidare med grundliga försök ute i riktiga sjöar. Och nu åtta år efter det stora miljölarmet visar resultaten att abborrarna inte påverkas av ångestdämpande läkemedel. Hur förklarar forskarna själva det? Nu verkar det svårare att larma av, än vad det var att larma. Med: Jonatan Klaminder, professor vid institutionen för ekologi miljö och geovetenskap på Umeå universitet, Tomas Brodin, professor i akvatisk ekolog på SLU, Jerker Fick, professor i miljökemi på Umeå universitet. Programmet är en repris från 8 mars 2021. Programledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark [email protected]
2021-07-27
Länk till avsnitt

"Sudda ut trauma" ? därför håller inte viss forskning (R)

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt.

En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om replikeras med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen. Vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Programmet är en repris från 18 jan 2021. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-07-26
Länk till avsnitt

Så satsar Japan på vätgas inför OS (R)

Japan går i bräschen för utvecklingen av vätgassamhället med världens största produktionsanläggning för grön vätgas. Något som ska visas upp under de olympiska spelen i sommar. Men varför just Japan?

I den nybyggda OS-byn i Tokyo ska ett helt litet samhälle visas upp, där vätgas driver allt från hus till bussar och bilar. Japan har sen länge en så kallad vätgasstrategi, med mål för hur vätgas ska kunna användas mer som energibärare i allt från industrier till byggnader och fordon. Satsningarna ökade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011, när många kärnkraftverk stängdes ner och landet blev beroende av importerad fossilenergi. Visionen om att bygga ett helt vätgasbaserat samhälle testas nu i OS-byn, kallad Harumi Flag, där atleter och tränare bor under spelen. Nästan 6000 lägenheter får el, värme och varmvatten från vätgas, som ska föras till OS-byn via nedgrävda pipelines. Det mesta av husens el och värme produceras sen på plats i stora bränslecellsgeneratorer. Och elen skickas ut i det som blir Japans första storskaliga nät med el från vätgas. Gasen tillverkas i världens största produktionsanläggning för grön vätgas, där elen kommer huvudsakligen från en solcellspark. Bränslecellsfordon blir också ett viktigt inslag i OS-byn, där 500 vätgasdrivna bilar, 100 vätgasbussar och ett antal självkörande elminibussar ska stå för transporterna. Stadsdelen får även en egen tankstation för vätgas. Med: Anna Alexandersson, enhetschef för energiomvandling på forskningsinstitutet Rise, Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH, Erik Gustafsson, informationschef hos Toyota Sweden. Programmet är en repris från 22 juni 2021. Programledare Marie Granmar Producent Peter Normark [email protected]
2021-07-20
Länk till avsnitt

Vätgas ? framtidens smarta energibärare (R)

I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu?

Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten. Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri. I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar. Medverkande: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology, Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers. Programmet är en repris från 8 sep 2020.  Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark [email protected]
2021-07-19
Länk till avsnitt

Bråket om kraftledningarna (R)

En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter.

I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år. De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas. I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar. Medverkande: Alette Sederholm och Gustaf Hermelin, föreningen HedOx föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norstedt, utredare Energimarknadsinspektionen, Mats Engstedt, vd på Vattenfall eldistribution, Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, Anders Ygeman, energiminister. Programmet är en repris från 25 jan 2021. Programledare Malin Marcko Producent Peter Normark [email protected]
2021-07-13
Länk till avsnitt

Vindkraften ? konflikterna som måste lösas (R)

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna?

Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkande: Kerstin Torgersson, vindkraftsmotståndare i Borgvattnet, Jakob Ebner, projektledare Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels, kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman, arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år, Tore Söderlund, gårdsägare bland kraftverken på Näsudden. Programmet är en repris från 26 okt 2020. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark [email protected]
2021-07-12
Länk till avsnitt

Därför fungerar ofta placebo-terapier (R)

Placebo-terapier som ges till kontrollgruppen i forskningsstudier, är inte tänkta att göra patienterna friskare. Men ofta fungerar dessa låtsasterapier i alla fall.

Forskningen inom psykoterapi har länge haft läkemedelsforskningen som förebild, och där används placebogrupper som standard. Men en pratkur är inte detsamma som ett läkemedel. Till exempel vet man fortfarande väldigt lite om vad i psykoterapi som faktiskt gör patienten frisk. Men en stor ingrediens när det handlar om att bota sin depression, handlar om självläkning. Och där har tilltro, hopp och upplevelse av kontroll en viktig del att spela - själva stoffet i det man kallar placebo-effekten. Medverkande: Gerhard Andersson, professor i psykologi, Linköpings universitet, Stefan Hoffman, professor i psykologi och brainscience, Boston University. Programmet är en repris från 25 aug 2020. Programledare Thomas Heldmark Producent Peter Normark [email protected]
2021-07-06
Länk till avsnitt

Köksbordsterapin räddade Emil (R)

Interpersonell psykoterapi, IPT, påminner om ett samtal vid köksbordet. I början sågs det som en placebo-behandling, utan större effekt. Men den har i många studier visat sig effektiv mot depression.

Emil Johansson led av svår depression och jagades av ständiga självmordstankar under uppväxten. Han tog tung medicinering och fick elbehandling mot sin depression. Men det var först när han mötte IPT-terapeuten Malin Bäck som hans liv vände. Medverkande: Emil Johansson, programmerare, Malin Bäck, IPT-terapeut och doktorand vid Linköpings universitet, Rolf Holmqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från 24 aug 2020. Programledare Thomas Heldmark Producent Peter Normark [email protected]
2021-07-05
Länk till avsnitt

Tvillingar ger nya insikter om ADHD (R)

Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder.

Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom. Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder. Medverkande. Henrik Larsson, professor epidemiologi Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke. Programmet är en repris från 15 sep 2020.  Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-06-29
Länk till avsnitt

Tvillingar ? nyckeln till gåtan om arvet och miljön (R)

Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker.

Enäggstvillingar är ett naturens eget experiment. De har exakt samma gener, därför är de intressanta för forskningen. I Sverige har vi världens största register över tvillingpar, och jämförelser mellan tvillingar kan visa hur stort inflytande generna har över oss. Till exempel hur stor ärftligheten är för vissa sjukdomar. Men också vilka miljöfaktorer som dominerar över generna. I programmet medverkar: Patrik Magnusson, genetiker Karolinska Institutet och Svenska Tvillingregistret, Nancy Pedersen, professor medicinsk epidemiologi Karolinska Institutet, Anders Stenberg, docent nationalekonomi Stockholms Universitet, Erika Bergqvist, projektledare SciLife lab Uppsala, Ulrika Bergqvist, säljchef Riksbyggen Uppsala. Programmet är en repris från 14 sep 2020. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-06-28
Länk till avsnitt

Så satsar Japan på vätgas inför olympiska spelen

Japan går i bräschen för utvecklingen av vätgassamhället med världens största produktionsanläggning för grön vätgas. Något som ska visas upp under de olympiska spelen i sommar. Men varför just Japan?

I den nybyggda OS-byn i Tokyo ska ett helt litet samhälle visas upp, där vätgas driver allt från hus till bussar och bilar. Japan har sen länge en så kallad vätgasstrategi, med mål för hur vätgas ska kunna användas mer som energibärare i allt från industrier till byggnader och fordon. Satsningarna ökade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011, när många kärnkraftverk stängdes ner och landet blev beroende av importerad fossilenergi. Visionen om att bygga ett helt vätgasbaserat samhälle testas nu i OS-byn, kallad Harumi Flag, där atleter och tränare bor under spelen. Nästan 6000 lägenheter får el, värme och varmvatten från vätgas, som ska föras till OS-byn via nedgrävda pipelines. Det mesta av husens el och värme produceras sen på plats i stora bränslecellsgeneratorer. Och elen skickas ut i det som blir Japans första storskaliga nät med el från vätgas. Gasen tillverkas i världens största produktionsanläggning för grön vätgas, där elen kommer huvudsakligen från en solcellspark. Bränslecellsfordon blir också ett viktigt inslag i OS-byn, där 500 vätgasdrivna bilar, 100 vätgasbussar och ett antal självkörande elminibussar ska stå för transporterna. Stadsdelen får även en egen tankstation för vätgas. I programmet hörs: Anna Alexandersson, enhetschef för energiomvandling på forskningsinstitutet Rise, Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH och Erik Gustafsson, informationschef hos Toyota Sweden. Reporter Marie Granmar Producent Peter Normark [email protected]
2021-06-22
Länk till avsnitt

Piratdrottningen ? hon vill öppna tillgången till vetenskap

I Indien pågår en rättegång mot Sci-Hub, en databas som erbjuder fri åtkomst till tiotals miljoner vetenskapliga tidskrifter. I USA är FBI ute efter databasens skapare, Alexandra Elbakyan.

Samtidigt pågår i Sverige och i hela forskarvärlden en diskussion om Open Access, och om hur vi kommer att läsa vetenskapliga artiklar i framtiden. Att få en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift med hög status, som Nature eller Science, kan lägga grunden för en hel forskarkarriär. Men samma system av vetenskapliga tidskrifter kostar samtidigt tiotals miljarder varje år och anses av många inte tillföra speciellt mycket till vetenskapen - förutom just status och attraktiva bylines. En som tog saken i egna händer är Alexandra Elbakyan, forskare och programmerare från Kazakstan. Hon skapade Sci-Hub, en databas som olagligt erbjuder fri nerladdning av över 80 miljoner vetenskapliga artiklar. Själv säger hon att hon är en del av en vetenskaplig revolution som handlar om att göra vetenskapliga resultat tillgängliga för alla, inte bara de som kan betala dyra prenumerationer. Nu utreds hon av amerikanska FBI och är samtidigt mitt uppe i en rättegång i indisk domstol. Även i Sverige är fri tillgång till vetenskaplig litteratur aktuell. En grupp från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, håller på att ta fram en strategi för publiceringar där både sänkta kostnader och Open Access är viktiga bitar. Förra gången när det var förhandlingar med det största förlaget, Elsefir, slutade det med att prenumerationerna för Sveriges universitet och högskolor sades upp och samma sak kan hända igen. Medverkande: Alexandra Elbakyan, grundare av Sci-Hub, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms Universitetsbibliotek, Gustaf Nelhans, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, Björn Brembs, professor i neurogenetik vid universitetet i Regensburg i Tyskland. Reporter Lasse Edfast [email protected] Producent Peter Normark [email protected]
2021-06-18
Länk till avsnitt

Så sprids antisemitismen i pandemin

Redan den 8 maj 2020 gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och sa att pandemin har utlöst en tsunami av hat, xenofobi och syndabockstänkande.

I många länder, inklusive Sverige, har människor med asiatisk bakgrund utsatts för rasistiska angrepp och en annan grupp som pekats ut är judar. Judar anklagas för att genom viruset vilja ta kontroll över världen och dess ekonomi. Vetenskapsradion På Djupet söker de historiska rötterna till varför judar kopplas samman med sjukdomar och berättar vad som är nytt i antisemitismen under Covid 19 pandemin. Medverkande: "Benno", utsatt för antisemitism under pandemin, Deborah Lipstadt, professor i historia vid Emory University, Mathias Berek, disputerad i filosofi och kulturhistoria och för närvarande forskare vid Centrum för forskning om antisemitism vid Tekniska universitetet i Berlin, Cordelia Hess, professor i nordisk historia vid Universitetet i Greifswald, Aryeh Tuchman, på organisationen ADL, Anti-Defamation League i New York. Reporter Simon Moser Producent Peter Normark [email protected]
2021-06-15
Länk till avsnitt

Därför höjer hon rösten mot kemikaliejätten

Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig.

Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga. Inom forskarvärlden kallas det för regrettable substitution - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren. Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad. I programmet hörs: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino/boende i Wilmington, USA. Reporter Marcus Hansson Producent Peter Normark [email protected]
2021-06-11
Länk till avsnitt

Postcovid ? Sofia känner inte lukten av sin bebis

Covid-19-viruset är mycket aggressivt mot vårt luktsinne. 50 000 svenskar, lågt räknat, tros för närvarande lida av långvarig luktnedsättning till följd av pandemin. Det som gäller är luktträning.

En av de drabbade är Sofia Sjölin, som inte känner när det bränner vid på spisen - och inte känner doften av sin nyfödda bebis. Att få felaktiga, förvrängda, dofter är också vanligt efter att Covid-19 har attackerat luktsinnet. I värsta fall får människor svårt att få i sig mat eftersom maten kan lukta mycket obehagligt - som bensin, till exempel. Tonåringar och unga vuxna är hårt drabbade våren 2021. Hör i Vetenskapsradion På Djupet om varför Covid-19 slår så hårt mot luktsinnet och om vad man kan göra för att träna ett skadat luktsinne. Medverkande: Sofia Sjölin, Charlotte Cervin Hoberg, biomedicinsk analytiker vid Skånes universitetssjukhus i Lund, Johan Lundström, docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Jonas Olofsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Federica Genovese, doktor i neurovetenskap vid Monell Center i USA samt Thomas Hummel, läkare och professor vid Technische Universität Dresden, Tyskland. Reporter Lisen Forsberg Producent Peter Normark [email protected]
2021-06-08
Länk till avsnitt

Han fann bronsåldersskatten utanför Alingsås

Hör historien om hur en fantastisk slump, ett litet grävande djur och en kartritande orienterare leder till en 2500 år gammal skatt. Om vårens unikt välbevarade bronsåldersfynd utanför Alingsås.

Halsband, armringar och fotringar av brons finns bland det 50-tal föremål som hittades på marken mitt ute i ingenstans. Tomas Carlsson hittade av en slump skatten som något djur måste har grävt fram, och som visade sig vara unikt välbevarat. Men varför lämnades bronsålderns motsvarighet till Rolexklockor och diamanter mitt ute i skogen, långt från kända bo- och gravplatser? I programmet medverkar Tomas Carlsson, kartritare och orienterare Alingsås, Mats Hellgren, arkeolog Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Madelene Skogbert, konservator Studio Västsvensk Konservering vid Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen, Johan Ling, professor i arkeologi Göteborgs universitet, Pernilla Morner, antikvarie Länsstyrelsen Västra Götaland. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2021-06-04
Länk till avsnitt

Män som slår ? och omgivningen som vet

Män står för det mesta av våldet i nära relationer, det är alla överens om. Men vilka är de våldsamma männen, varför tar det till våld, och hur ser de själva på våldet de utövar?

Lucas Gottzén, professor vid institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet, har studerat våldsamma män som sökt hjälp för sitt beteende. Själv uppväxt pacifist, har professor Gottzén tvingats granska sig själv och sitt eget beteende. Och behövt ifrågasätta sin självbild som schysst kille. Han beskriver hur våld och hot om våld ingår i bilden av att vara man, liksom att kontroll över kvinnan kan ingå i samma bild. Det finns också etablerade teorier om att män stöttar andra män i deras våld Male Peer Support Theory men det är en teori som nu ifrågasätts och som man försöker att nyansera. En annan förklaring är att socioekonomiska faktorer som missbruk, arbetslöshet och brottslighet, spelar en stor roll. I en studie vid Göteborgs Universitet kommer forskarna fram till att personer som blivit dömda för att ha brukat våld i sin relation liknar personer som blivit dömda för annan typ av våld - betydligt mer än vad de liknar befolkningen i övrigt. Medverkande: Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet, Thomas Nilsson, universitetslektor knuten till centrum för etik, juridik och mental hälsa vid Göteborgs Universitet, Susanne Boethius, sociolog och forskare vid Lunds Universitet. Reporter Lasse Edfast [email protected] Producent Peter Normark [email protected]
2021-06-01
Länk till avsnitt

Våld i ungas relationer ? samhällets blinda fläck

När fem kvinnor mördades i april tog debatten om mäns våld mot kvinnor fart igen. Flera av kvinnorna var unga, men trots att våldet tycks peaka i sena tonåren, tas det inte på tillräckligt allvar.

I en nyligen publicerad avhandling från Stockholms Universitet konstateras av sex av tio unga upplevt någon form av våld i sin relation vid minst ett tillfälle.  Vanligast är det med psykiskt våld, som hot eller trakasserier. Men även sexuellt våld är något nästan en tredjedel av alla tillfrågade upplevt. Och en av sex har upplevt fysiskt våld i sin relation. Lika många har varit offer för grovt sexuellt våld. Kunskapen om unga som använder våld i sina relationer är än så länge låg, och när svenska forskare vill undersöka ämnet visar det sig svårt att ens hitta personer att intervjua, då få samhällsinstitutioner verkar fånga upp dessa ungdomar. I programmet hörs: "Anna", med erfarenhet av våld i relation, Sibel Korkmaz, socionom och doktor i socialt arbete vid Stockholms Universitet, Zandra Kanakaris, generalsekreterare på Tusen Möjligheter, Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms Universitet. Reporter Lasse Edfast [email protected] Producent Peter Normark [email protected]
2021-05-28
Länk till avsnitt

Därför gick Irland och Polen skilda vägar i abortfrågan

2018 fick Irland laglig abort efter 150 år av förbud. Samtidigt har Polen gått från decennier av fri abort till att ha en av de hårdaste abortlagstiftningarna i Europa. Varför gick de åt olika håll?

Den katolska kyrkans makt i samhället är något som förenar EU-länderna Irland och Polen. Men på Irland förlorar kyrkan delar av sin starka ställning efter en rad skandaler som bytte av varandra på 90- och 00-talet. I Polen är den katolska kyrkan starkt integrerad i det politiska livet. Kyrkan var en viktig del i demokratisering av Polen och har ett nära samarbete med de politiska partierna. När en kvinna dör för att hon nekas abort på Irland så fylls gatorna av protester och aborträttsrörelsen tar fart. Några år senare har de hävt ett 150-årigt abortförbud och fått laglig abort fram till vecka 12. Men i Polen har den katolska kyrkan och den nationalistiska och ultrakonservativa rörelsen dragit abortförbudet så pass långt att en massrörelse väckts mot deras lagförslag. I programmet hörs: Ailbhe Smyth, aborträttsaktivist, ledare för kampanjen "Together for yes" och grundare av Women's Education, Resource and Research Centre vid University College Dublin, och Elbieta Korolczuk, docent i sociologi vid Warszawas universitet och Södertörns Högskola. Programledare Isabell Höjman Producent Peter Normark [email protected]
2021-05-25
Länk till avsnitt

Överläkare: "Ta bort livsduglighet från aborträtten"

Vad händer när vi kan rädda foster allt tidigare, samtidigt som abortlagen förbjuder aborter för livsdugliga foster? Abortlagen bör omformuleras för att skydda kvinnors rätt till abort, menar läkare.

Forskningen och de medicinska framstegen för att rädda för tidigt födda barn har satt fokus på livsduglighetsbegreppet i svensk abortlagstiftning. Efter vecka 18 får foster enbart aborteras om de inte anses livsdugliga. Den formuleringen öppnar för framtida sänkningar av abortgränsen så länge forskningen går framåt. För att inte riskera inskränkningar i aborträtten måste livsduglighetsbegreppet bort från lagen, menar Sveriges förening för obstetrik och gynekologi. Även SMER, Statens medicinsk-etiska råd, vill ha en översyn av begreppet. Båda vill även ha en utredning för en abortlag med en övre fast vecka, något som skulle innebära ett överlapp i veckor där det är tillåtet att göra en abort, men också möjligt att rädda en önskad graviditet. I programmet hörs: Emilie Roslund och Joanna Backman, båda med erfarenhet av abort, Helena Kopp Kallner, överläkare i obstetrik och gynekologi och docent vid Karolinska Institutet, Michael Lövtrup, utredningssekreterare på SMER. Programledare Isabell Höjman Producent Peter Normark [email protected]
2021-05-24
Länk till avsnitt

Patienter med postcovid börjar hitta hem

Än finns ingen bot mot postcovid, men specialistmottagningarna har blivit välkomnande platser för patienter med långtidscovid, som ofta längs vägen har upplevt oförståelse från vården.

Oberoende av om man haft en kraftig eller mild covidinfektion, finns de som får svåra och långdragna postcovid-symptom. Symptomen varierar. Hjärtproblem, extrem trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter och kraftig värk, har rapporterats. Än finns ingen bot, men på den handfull postcovidmottagningar som öppnat i landet försöker olika specialister hjälpa patienter så gott det går. En majoritet av postcovid-patienterna är kvinnor. Två av dem berättar om hur de fått kämpa för att få hjälp. I programmet hörs: Maria Åhman, sjukskriven med postcovid-symptom Bromma, Per Åkesson, infektionsläkare postcovidmottagningen Skånes universitetssjukhus, Caroline, postcovid-patient med lånad röst, Ann Björkdahl, docent och arbetsterapeut Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg, Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare Försäkringskassan. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2021-05-18
Länk till avsnitt

Postcovid ? därför bör det inte kallas kultursjukdom

Efter covid-19-infektion drabbas vissa av många olika symptom som kommer och går, lätta eller allvarliga. Är postcovid en sjukdom, eller ett fenomen i tiden?

Under våren har tillståndet postcovid debatterats och begreppet kultursjukdom har förts in i diskussionen. Men vad betyder begreppet kultursjukdom egentligen, och har det använts rätt i debatten? Vårdrepresentanter och medicinhistoriker ser ett begrepp som använts på ett missvisande sätt. Och att fokus istället borde ligga på att samla mer kunskap om postcovid för att kunna ställa rätt diagnoser och erbjuda en fungerande vård. I programmet hörs: Yvonne Nyman, postcovidpatient i Vargön, Maria Josephson, medicinhistoriker Karolinska institutet och Södertörns högskola, David Gyll, ST-läkare i allmänmedicin, Lisa Norén, läkare, specialist i allmänmedicin och postcovidpatient. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected]
2021-05-17
Länk till avsnitt

Riskfylld forskning ? farliga virus och labbläckor

Manipulation av virus kan ge oss kunskap om hur de smittar. Men gör man ett virus farligare i ett labb, finns risken för läckor. Ska sån forskning vara tillåten?

Det finns en mängd olika virus ute i naturen som smittar mellan djur till exempel fåglar eller fladdermöss. Forskare försöker medvetet förändra de här virusen i laboratoriet för att se vad som krävs för att de ska börja smitta mellan människor. På så sätt kan man hålla koll på dem och se om och när de börjar bli farliga. Men den här forskningen betraktas som oansvarig av kritiker. Ett förändrat virus skulle kunna läcka ut och skapa en pandemi, betydligt värre än något vi sett hittills, menar de. Vad är rätt? Att skapa farliga virus under kontrollerade former för att öka vår säkerhet, eller förbjuda en verksamhet som riskerar att leda till sjukdomsutbrott? Meningarna går isär. I programmet medverkar Richard Ebright, professor i molekylärbiologi vid Rutgers University, USA, Gigi Gronvall, assisterande professor och seniorforskare vid Johns Hopkins University, USA, och Ali Mirazimi, professor i virologi vid Karolinska Institutet med uppdrag vid Folkhälsomyndigheten. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-05-11
Länk till avsnitt

Därför måste vi få veta virusets ursprung

Den ledande teorin om coronavirusets ursprung är att det kommit från fladdermöss och förändrats i ett annat djur, så att det blivit smittsamt för människor. Men hur ser andra teorier ut?

Fortfarande vet ingen exakt varifrån corona-sars2 kommer. Någonstans i södra Kinas skogar har man hittat nästan samma virus, men bara nästan. Någon mellanvärd har man ännu inte hittat, och hur viruset tagit sig från fladdermössens grottor till Wuhan, där pandemin tog sin början, är oklart. Det är viktigt att ta reda på virusets väg till oss, anser många forskare, eftersom det kan hjälpa oss att hålla kontroll på farliga virus om och när de utvecklas på ett liknande sätt i framtiden. Det finns också kritiska röster som inte utesluter att viruset av misstag har läckt ut från ett laboratorium. Hur vanligt är det? Det har hänt ett antal gånger, visar det sig. I programmet hörs: Richard Ebright, professor molekylärbiologi Rutgers University NJ USA, Gigi Gronvall, senior forskare Johns Hopkins University MD USA, Farshid Jalalvand, forskare infektionsmedicin Lunds universitet, Ali Mirazimi, professor virologi Karolinska Institutet Stockholm med uppdrag vid Folkhälsomyndigheten. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark [email protected]
2021-05-07
Länk till avsnitt

Spermageddon ? så hotas vår förmåga att få barn

Allt färre spermier uppmäts hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar forskare. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer?

Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod. Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak. Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar.   I programmet hörs: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark [email protected]
2021-05-04
Länk till avsnitt

Här utvecklas läkemedel mot framtidens farliga virus

Virologer och WHO menar att fler verktyg än vaccin behövs mot farliga virus. Nu hoppas en grupp Umeå-forskare kunna utveckla en medicin mot det nuvarande coronaviruset och mot framtida coronavirus.

Virologerna på Umeå universitet har länge ägnat sig åt att försöka förstå hur virus gör för att ta sig in i våra celler. Syftet är att hitta sätt att hindra dem från att göra just det. Något som inte är lätt då dessa parasitpartiklar är hundra gånger mindre än en bakterie. Umeå-forskarna testar nu en kolhydrat-baserad princip för ett antiviralt läkemedel. Förhoppningen är en inhalator eller en nässpray som skulle kunna sättas in mot ett nytt virus - innan ett vaccin hunnit utvecklas. Då skulle man ha möjlighet att bryta smittkedjor och även skydda utsatta grupper, exempelvis på äldreboenden. I programmet hörs: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi Karolinska institutet. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Peter Normark [email protected]
2021-04-30
Länk till avsnitt

En myt att ätstörningar inte går att bota

Ätstörningar kan drabba alla, men de drabbar oftast unga kvinnor. Nu kan forskningen säga allt mer om orsakerna till att ätstörningar utvecklas. Genetiken spelar en stor roll.

Stort fokus har legat på sociala orsaker som kan påverka att ätstörningar utvecklas, och det med rätta. Men med hjälp av bland annat tvillingstudier har forskningen även funnit viktiga genetiska samband. Men ännu saknas en samlad kunskap inom vården för hur man behandlar ätstörningar och hur man möter patienter med en ätstörning. I Socialstyrelsens rapport från 2019 konstaterar man till exempel att vissa regioner inte erbjuder evidensbaserade behandlingar på grund av ekonomiska skäl eller kompetensbrist. Och än så länge finns det inte evidensbaserade metoder för alla ätstörningsdiagnoser. Exempelvis vet vi inte riktigt hur man botar bulemi hos barn eller anorexia hos vuxna. Däremot vet vi mer och mer om varför vissa personer får en ätstörning. Och att ätstörningar inte skulle gå att bota, är helt fel. Många blir friskförklarade från sin ätstörning. Lyssna också på P1 Dokumentär om ätstörningar och sociala medier, serien Ätstört Internet. Medverkande: Anne-Line Solberg, enhetschef på Ätstörningsmottagning barn och unga vuxna, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Elisabet Wentz, professor och specialistläkare vid sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Gisela van der Ster, dietist och doktor i medicinsk vetenskap, Ebba Lilia och "Sanna", med erfarenheter av vård för sina ätstörningar. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning: https://www.friskfri.se/ https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ Reporter Lasse Edfast [email protected] Producent Peter Normark [email protected]
2021-04-27
Länk till avsnitt

Ätstörningar ? "Min sjuka sida vill inte bli frisk"

Anorexia nervosa har den högsta dödligheten av alla psykiska sjukdomar. I Sverige drabbas hundratusentals personer av en ätstörning någon gång i livet. Patienter och utredare vittnar om bristande vård.

En vanlig missuppfattning är hur en person med ätstörning bör se ut. Den gör inte bara att vården ibland missar att agera, utan också att personen själv inte tar sin sjukdom på allvar. De tycker att de inte är tillräckligt sjuka för att få hjälp. Så var det för Ebba Lilia som kände att hon behövde gå ner ytterligare i vikt när hon inte fick vård. Socialstyrelsen publicerade i slutet av 2019 en rapport om kunskapsläget inom ätstörningsvården. Den visar att forskningen främst är inriktad mot diagnosen anorexia och att sjukvårdens kunskaper om de andra ätstörningsdiagnoserna är begränsade, både vad gäller vård och bemötande. Ett problem är att personer som inte är underviktiga ofta missas. I programmet hörs: "Sanna", Ebba Lilia och "Linda", med erfarenheter av ätstörningsvården, samt Karin Dahlgren, utredare på Socialstyrelsen. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning: https://www.friskfri.se/ https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ Reporter Lasse Edfast [email protected] Producent Peter Normark [email protected]
2021-04-23
Länk till avsnitt

Så påverkas vägar och byggnader i en varmare nord

Tjälen gör vintervägarna starkare, men tjällyftning och tjällossning ställer till med problem. Vad händer med detta fenomen i ett varmare klimat?

När markvattnet fryser och sväller spricker vägarna sönder och byggnationer och stolpar lyfter och kan tippa. Vad vi har att vänta i norra Sverige är ett minskat tjäldjup, men kanske ändå större risk för tjälproblem när vintrarna blir ostadigare med snabba kast mellan värme och kyla. I programmet hörs: Bjarne Hermansson, kyrkogårdsvaktmästare Nederluleå kyrkogård, Sven Knutsson, professor emeritus i geoteknik vid Luleå tekniska universitet, Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till IPCC:s rapport 2019 om klimatförändringar i bergsregioner, Johan Ullberg, vägingenjör Trafikverket. Reporter Thomas Öberg Producent Peter Normark [email protected]
2021-04-20
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.