P1 Specialprogram

Om Grängesberg och järnmalmsgruvan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Rolf Eriksson flyttar till Grängesberg är det för att ta jobb i gruvan. Då är året 1968. Varje dag tar han hissen ner under jord, till en plats han börjar kalla för sin. Här tillbringar han en tredjedel av sitt liv.

Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Om ett samhälle i Bergslagen som växer fram genom arbetet, som en förlängning av det. Och om vad som händer efter 1989, när gruvan i Grängesberg tvingas stänga. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en ort?

Min del av världen är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.

Medverkande i programmet: Rolf Eriksson, Marita Eriksson, Ida Isaksson, Sofie Abrahamsson, Sayed Salami, Elvira, Linnea, Lukas, Hans, Kalle, Benny och Micke.

Reporter: Lisen Däldborg
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt
Research: Lisen Däldborg och Måns Håkansson

Programmet produceras av Umami produktion.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rättegången startar mot sonen startar. Han nekar till att han något att göra med mordet på sin mor och mordförsöket på sin far. Men polisen har hittat thallium i hans rum och i hans kläder och dessutom visar det sig att sonen levt med en livslögn - en lögn som, om den avslöjades, skulle gjort båda hans föräldrar mycket besvikna.

Produktion: Podlit.

Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.

AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kvinna ha avlidit och en man ligger svårt skadad på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. De har båda förgiftats av det förbjudna medlet thallium. Sonen har också blivit sjuk, men mycket lindrigt. Hur har de fått i sig det här giftet? Man hittar en burk med thallium i pappans kavajficka - men har han verkligen lagt den där själv? Och hur är det egentligen med sonens studieresultat?

Produktion: Podlit.

Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.

AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

En djupdykning i skojiga filmtitlar och ett språk i gungning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Det våras för Hitler?, ?Nu blåser vi snuten? och ?Hör upp blindstyre!?

Om vi backar några år brukade engelska filmtitlar ofta få (mer eller mindre) tveksamma översättningar. Men tittar vi i biografprogrammet så lyser de svenska titlarna nu med sin frånvaro.

Vad hände?

När Joakim Silverdal söker med ljus och lykta efter filmtitelöversättare snubblar han rakt in i en stor samhällsförändring.

Specialprogrammet ?Inte längre ett päron till farsa? handlar en hel del om skojiga filmtitlar, men också om ett språk som är i gungning.

Reporter: Joakim Silverdal

Medverkande: Hansi Mandoki, Peder Frohm, Susanne Haugen, Daniel Sandström och Mats Gyllengham.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kvinna kommer in akut på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, med symptom som förvirrar. Först tror man att det är en vanlig matförgiftning, men när kvinnan avlider förstår neurologien Oluf Andersen att det måste vara något annat. Att söka reda på vad det är för förgiftning och hur den ska hävas blir en kamp mot klockan. Ska man lyckas rädda resten av familjmedlemmarna?

Produktion: Podlit.

Reporter och ljuddesign Blenda Setterwall-Klingert.

AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige.

Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet.

Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: ?När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig.?

Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden.

Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor.

Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd.   

Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen.

Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan.  

Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen ? men hoppet måste leva.

I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp.

Blått och gult är också färgerna i vår flagga.  Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika.  Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans.

Vårt land vilar också på rättsstatens grund. ?Land skall med lag byggas?. Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: ?Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk?.

En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön.

Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet.

Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter ?Fritt land?. Den står sig väl än idag. Han skrev följande:

?Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst.?

Slut citat.

Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna.

Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen.

I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro.

Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner.  

Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans.

Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp. Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024!

Varför har helgonet Nikolaus en djävul i släptåg, undrar Thomas Nordegren?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jesusbarnet och tomten är två av huvudpersonerna för många på julafton, men det finns mer att grotta ner sig i när det handlar om folktron.

Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Han ger oss fördjupad kunskap om våra traditioner. Sankt Nikolaus har med sig en djävul som helgonet håller fast i en kedja.

? Helgonet Nikolaus skulle på det här sättet visa sin makt över det onda, berättar forskningsarkivarien.

Musik som spelas;
Chris Isaak - Hey Santa
Anita Lindblom ? Julbocken
Nat King Cole ? The Christmas Song
Tre Små Tomtar  - Sven Arefeldt & Sven-Olof Sandberg & Eskil Eckert-Lundin.

Julsånger och schlagers från 1900-talets början

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Thomas Nordegrens morfar, med artistnamnet Carl-Leonard Nilsson, lanserades som den sjungande spårvägsföraren eftersom han var driftsingenjör vid spårvägen i Helsingborg.

I Grammofonarkivet i Radiohusets källare har vår julvärd funnit ett hundratal gamla 78-varvsskivor.

Morfar Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare som även fick skivkontrakt med Columbia Records.

Tidigare USA-korrespondenten Thomas Nordegren språkas med nuvarande korrespondent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kalifornienborna kämpar på när det gäller julstämningen.

? Det är inte som att de får någonting gratis när det gäller snö och den klassiska julkänslan, men stadshuset är belyst i rött och grönt och varuhusen glittrar traditionsenligt, säger Roger Wilson från San Francisco.

Det blir också en djupdykning inför presidentvalet och ett samtal om att vara korrespondent på den amerikanska västkusten.

En tämligen innerlig julstämning med de erkända julmarknaderna, som det brukar vara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Korrespondenten ger en bild av det aktuella läget i Tyskland och berättar bland annat om ett land som har det fortsatt knackigt ekonomiskt.

Ukrainakorrespondenten om behovet av hopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Blir det någon andhämtning från kriget under julhelgen?

Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti säger att människor inte konstant orka leva med rädsla för sina liv. I storstäderna kan man ibland glömma bort att det är krig.

Det stillsamma julfirande i Betlehem, Jerusalem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mellanösternkorrespondenten Cecilia Uddén berättar om ett julfirande på undantag där stora delar av Mellanöstern tar hänsyn till pågående kriget mellan Israel och Hamas. Istället samlas många till bön och stillsamma gudstjänster.

Samtalet tar oss också till att få inblick i de särskilda utmaningar som ställs på den som vill laga lutfisk till jul.

Kulturredaktionens Karsten Thurfjell tar med lyssnarna in på Svenska akademiens högtidssammankomst när de nya ledamöterna, språkforskaren David Håkansson och författaren Anna-Karin Palm, efterträder Sture Allén och Kjell Espmark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidigare utrikeskorrespondenten och uppskattade talkshowvärden Thomas Nordegren om sin morfar Carl Leonard som var driftsingenjör vid spårvägen men där den stora passionen var sången.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Musik och sång har länge haft en särskild plats i Thomas Nordegrens hjärta och kanske har hans morfar Carl Leonard Nilsson inspirerat honom till det stora intresset.

Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare, som bland annat spelade in julsånger och fick skivkontrakt med Columbia records.

Thomas komplicerade relation till julen är också ett ämne för samtalet och behovet att inte ta saker så allvarligt.

Producent: Magnus Viktorin

Carl XVI Gustaf har varit kung i Sverige sedan 15 september 1973. I ett tal till svenska folket tackar han för de 50 år som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Talet från Hans Majestät kommer från prins Bertils våning på Kungliga slottet i Gamla stan.

I filmen Jurassic Park säger en av karaktärerna att bara för att vi kan, betyder det inte att vi ska. I den sista delen ägnar vi oss åt den kritik som riktas mot återupplivnings-projekten. Vilka är riskerna med att använda genteknik för att få tillbaka förlorade arter? Och vilka är riskerna med att inte använda den?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Shakespeare network
Jurassic Park
Podcast: We are as gods
Open to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to Life
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias

Återupplivning av arter ses länge som en omöjlighet. I del 3 hör vi om tre vetenskapliga genombrott som gör det otänkbara tänkbart. I och med det tänds också hoppet för bucardon och den svart-fotade illern, som båda får hjälp på sätt som tidigare varit omöjliga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
The Retro Report: Biology: Dolly, the Cloned Sheep
Sveriges Radio
TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias
Stockholms universitet
Naturhistoriska riksmuseet
The Nobel Prize
NPR
McKinsey & Company
Radiolab
The Johns Hopkins Center for Health Security: The BWC Global Forum: Biotech, Biosecurity & Beyond
Revive & Restore: Reviving and restoring wooly mammoths
Podcast: We are as gods
TED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?
Deutsche Welle
Al Jazeera America: The Frozen Zoo
Revive & Restore: Elizabeth Ann?World's First Cloned US Endangered Species
CBC Radio
TEDx Talks: How to Bring Passenger Pigeons All the Way Back: Ben Novak
The Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead Species
RNZ Radio

Samtidigt som allt fler arter utrotas, föds en idé: Tänk om de kan återskapas? I del 2 dyker vi ner i 1960-talets counter culture för att bekanta oss med en man som blir drivande i projekten att återuppliva utdöda arter. Vi lär också känna två djur som fortfarande finns, men som är precis på gränsen till utplåning: bucardon och den svart-fotade illern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Hitlers sista radiosända tal
British Movietone
Dokumentär: Hitlers Jurassic Monsters
Steve Jobs' 2005 Stanford Commencement Address
Hippies Change a Generation, Decades TV Network
Dokumentär: We Are As Gods ? a film about Stewart Brand
UNEP:s dokumentär om Stockholmskonferensen 1972
The Long Now Foundation: : Floating Upstream: The Many Lives of Stewart Brand
Sveriges Radio
Open to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to Life
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
Wyoming Game and Fish Department: A History of Black-Footed Ferrets
U.S. Fish & Wildlife Service: Dodging Extinction: The Black-footed Ferret Recovery Program
Wyoming Game and Fish Department: Black-Footed Ferrets: The Rediscovery
Real Wild: Bucardo: The First And Only Animal To Survive De-Extinction
TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias

En utrotning är inte en vanlig död det är en större död. Arter som funnits på vår planet i miljoner år finns plötsligt inte alls. I del 1 följer vi mammutens, uroxens och vandringsduvans öde. Vi följer också med författaren Torill Kornfeldt till Sibirien, och funderar på varför det tar så lång tid att förstå att vi människor kan utplåna hela arter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Jurassic Park
Dokumentär: The Real Jurassic Park
SVT Rapport
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
Natural History Museum, London
Världens historia på tre minuter, SVT
The Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead Species
TED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I fjärde delen tittar vi närmare på nationalkänslan innehåll och de idéer som kom att påverka svensk politik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konst och poesi har fått vara högtravande och svärmisk, medan patrioter och nationalister har varit något man skrattat åt i Sverige. Den svenska politiken under 1900-talet betonade inte det nationalistiska även om folkhemsbygget kan ses som ett nationalistiskt projekt. Idag ser svenska flaggor pryda kavajslag hos politiker och över partigränserna klär man sig i folkdräkt vid högtidsstunder.
Hur ska man förstå nationalismens roll i Sverige och vad är det som gör att vi återigen blickar tillbaka i vår historia när vi försöker komma åt det svenska?

På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med etnologen Owe Ronström, idéhistorikern Sverker Sörlin och statsvetaren Katarina Barrling om nationalismens roll i svensk politik.
Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I tredje delen får vi inblick i folkkulturens roll i skapande av den svenska nationalismen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åren kring förra sekelskiftet innebar hektiska tider för de folklivsforskare, skaffare och upptecknare som reste runt i landet på jakt efter föremål, hus, sägner och folklåtar. Vad som ansågs värt att bevara präglades givetvis av den tidens specifika syn på historien, och synen på vad Sverige var för ett slags land. Folkmusiken hade sin egen Artur Hazelius i juristen och folkmusikinsamlaren Nils Andersson, grundare av folkmusikkommissionen som målmedvetet samlade in svensk spelmansmusik från 1908 och fram till 1976. Ett viktigt projekt, men också en produkt av sin tid och styrd av föreställningar om svenskhetens innehåll.

Po Tidholm möter etnologen Owe Ronström, folkmusikerns Sara Parkman och konstnären
Peter Johansson i samtal om en traditionstyngd kultur och hur den kan användas i konsten idag.

Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent är Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I andra delen tittar vi närmare på de idéer och händelser som formade den svenska berättelsen om en enad, homogen nation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det verkliga nationella uppvaknandet i Sverige kom med förlusten av Finland 1809. Esaias Tegnér fattade pennan och skrev dikten Svea. Stormaktstiden var över, men somliga hade svårt att svälja de förlorade ambitionerna. Dikten belönades av Svenska Akademien 1811, samma år som Geijer bildade Götiska förbundet. Svensk dikt dignade av referenser till asatrons gudar, till vikingarna och den av köld och umbäranden hårt tuktade svensken. Karl XII lyftes fram som en hjältekonung, den sista av sitt slag. Vid förra sekelskiftet kulminerade detta projekt. Skansen och Nordiska museet kom till, Richard Berg målade fram det nordiska ljuset, Hugo Alfvén omtolkade folkvisor till symfonier. Det förflutna var det som framtiden skulle byggas på. Men hur såg detta förflutna ut?

På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur bilden om ett homogent Sverige skapades och hur man definierade det äkta svenska.

Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I första delen befinner vi oss på Skansen. Är det en representativ bild av Sverige, eller kanske snarare en konstruktion, ett fruset ögonblick, ett monument över en historiesyn i ett visst givet ögonblick?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Artur Hazelius, Skansens grundare, ville skapa ett Sverige i miniatyr, bevara det som ansågs vara det specifikt svenska och som han ville rädda innan det försvann. Det är kanske just den historiesynen, exakt den berättelsen om Sverige, som kom att bli vårt nationalistiska narrativ, ett arv som många i vår tid tycks längta tillbaka till och vars traditioner och ideal ska läras ut och kanske, till och med, fungera som ett villkor för svenskt medborgarskap.
På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm möter Christina Matsson, folklivsforskare och tidigare chef för Nordiska museet, historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur vilken typ av nationalism som Skansen kom att ge upphov till.

Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Följ med på en rundvandring i Stockholms stadshus vars grund är byggd på samma sätt som New Yorks skyskrapor, som har Skandinaviens största orgel och vars klockklang hörs varje dag i tolvslaget i P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Några meter från Riddarfjärdens vatten reser sig en av Stockholms mest kända siluetter. Den som rullar in i Stockholm med tåg söderifrån ser det tegelröda tornet resa sig mot himlen, med en klockstapel i grön koppar och den förgyllda spiran med tre kronor allra högst upp.

Stockholms stadshus invigdes på midsommarafton 1923, och nu firas 100-årsjubileet med bland annat träbåtsregatta, kunglig middag och massbröllop. För Stadshuset är ju inte bara ett hus för Stockholms kommunfullmäktige ? här viger sig stockholmarna, här firas Nobelfesten varje år och här samlas man för minnesstunder när Sverige drabbas av ministermord eller terrorattentat.

Medverkande är historikern Mats Hayen, aktuell med boken Vi som byggde Stadshuset, Katja Morander, biträdande chef för Stadshuset guider, och Svante Hådell, projektchef för Stockholms stadshus 100-årsjubileum. Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

I 20 år har Kiruna saknat ett BB. Marie är en av de som inte hinner fram till Gällivare i tid. Det är nyårsafton, bäcksvart och snöstorm."Jag ju har inte fått lära mig hur man återupplivar sitt barn".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 6 juni 2023 kan Sverige sägas fylla 500 år som modern självständig nation. Men vad är det för ett land, frågar vi lyssnarna och inbjudna gäster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är Sverige för dig ? ett minne, en maträtt, en skogsväg eller en sång? När är Sverige som mest svenskt för dig och har det nån betydelse i ditt liv?

Direktsändning med gäster som historikern och författaren Henrik Berggren, och konstnären Saadia Hussein, samt lyssnares tankar om vad Sverige är.

Programledare: Åsa Furuhagen och Tobias Svanelid
Producent: Björn Gunér och Sara Sällström

På nationaldagsmorgon öppnar vi öronen för hur Sverige låter. Programledare Britta Svanholm Maniette lotsar från musiken på Gustav Vasas tid till utrotningshotade ljud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Norge har Edvard Grieg, Finland har Jean Sibelius och Danmark har Carl Nielsen ? men varför har inte Sverige en nationaltonsättare? Vår ciceron, musikprofessor Mattias Lundberg, berättar om hur musiken har låtit i Sverige under 500 år och vi får ett smakprov från musiken på Gustav Vasas tid med Romeo & Juliakören på Gripsholms slott, en av Vasaborgarna.

Med dialektforskaren Jenny Nilsson djupdyker vi i svenska språkets klanger.

Jojken har funnits längre än Sverige har varit en stat och lever och utvecklas än. Artisten Elin Teilus berättar om att verka i en samisk tradition hundratals mil från Sápmi och jojkar Sverige.

Hundratals ljud har skickats in till Arbetets museums utställning för att sparas till eftervärlden och arbetslivsintendent Helena Törnqvist ger oss smakprov ur samlingen.

Programledare: Britta Svanholm Maniette
Producent: Viveca Bladh

Nöjesparken Medeltidens värld skulle göra Götene rikt och berömt. Men allt gick fel. Hur ska kommunen ska våga satsa igen efter fiaskot med äventyrsparken?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmatiseringen av Jan Guillous böcker om Arn spelas in i Skaraborg och Götene kommun köper kulisserna för att bygga en medeltidsby. Nu ska kommunen dra nytta av alla turister som vallfärdar till området efter filmerna. 

Ambitionerna är höga - och parken blir en flopp. Vad var det egentligen som hände när Götenenborna fick betala 100 miljoner för en äventyrspark som gick upp i rök? 

Det här är en berättelse om en liten kommun på Västgötaslätten som kämpar för att ?sättas på kartan?, om framtidsvisioner som gick i kras och kärlek till hembygden.

Ett program av Linnea Svensson.

Producent: Jenny Bergman 

Slutmix: Viktor Bergdahl 

Det här är en produktion av Munck Studios, för Sveriges Radio.

Den kallas Dödens väg, E10 mellan Kiruna och Gällivare. Tung trafik. Inget mitträcke. Arktiskt klimat. 2001 stängdes BB i Kiruna, sedan dess föds flera barn i vägrenen på "Dödens väg" varje år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om Malmö och Kockumsvarvet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Jörgen Sjöbeck börjar arbeta på Kockumsvarvet är han 21 år gammal. Då är året 1974. Varje dag tar han cykeln över bron som binder ihop varvsområdet med resten av Malmö. Bron finns fortfarande kvar, men staden har blivit en annan. På platsen där världens största varv en gång låg ligger i dag bostadsområdet Västra hamnen. Och de som cyklar över bron är inte längre varvsarbetare, utan cykelbud. En av dem är Muhammed Ali, som är lika gammal nu som Jörgen var då. 

Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en stad? Det här är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.

Medverkande i programmet: Jörgen Sjöbeck, Leif Holmgren, Sofia, Ilmar Reepalu, Muhammed Ali och Anita.

Reporter: Lisen Däldborg
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt
Research: Lisen Däldborg och Måns Håkansson

Programmet producerades av Umami produktion. Delar av materialet är framtaget i samarbete med Malmö Stadsteater.

I förstamajmorgon i P1 var våren temat och det blir tydligt att vi bor i ett avlångt land. Medan man går och väntar på att isen ska släppa taget om Torneälven så gör man sig redo att ta upp den första potatisen i Skåne. Och för Moa Hamré, stugvärd i Unna Allakas, ligger snön fortfarande djup även om vårsolen har börjat göra sitt. Programledare: Tova Nilsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I delar av Europa hölls romer som slavar ända fram till mitten av 1800-talet. Det påverkar i hög grad romernas situation i Rumänien än idag. Agnes Lakatos utforskar en okänd del av Europas historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att svarta levde som slavar i Amerika ända fram till 1860-talet är välkänt. Slavhandeln i Nordamerika och konsekvenserna av slaveriet är ett stort forskningsfält och kunskap om slaveriet förmedlas sedan decennier under historielektioner världen över.

Men kunskapen om och uppmärksamheten kring att romer levde i slaveri i Europa under 500 år är betydligt mindre. De förslavade romerna ägdes antingen av staten, av den ortodoxa kyrkan eller av adelsmän, bojarer. I områdena Valakiet och Moldavien i Rumänien var det romska slaveriet särskilt utbrett. Där förbjöds slaveriet som samhällssystem inte förrän 1856.

Ändå är forskningen minimal om detta slaveri, som forskare idag, 170 år efter avskaffandet, anser är en viktig anledning till att utfattiga romer i dagens Europa tvingas till tiggeri för att överleva.

I programmet får vi följa Agnes Lakatos från SR:s Radio Romano i en personlig undersökning av spåren från det romska slaveriet, från trottoarer i Malmö och Stockholm, via en internationell forskningskonferens om antiziganism på Södertörns högskola, till centrala Bukarest och bojarslottet Mogosoaia.

Medverkande är bland andra forskarna Jan Selling, Solvor Lauritzen, Margareta Matache, Marius Turda och Maria Dumitru, artisten Hans Caldaras, NGO-chefen i Bukarest, Cezara David och Irina, EU-migrant från Rumänien, som ber om pengar på Stockholms gator för att kunna försörja sina söner hemma i Bukarest.

Programledare: Agnes Lakatos
Producent: Lotta Malmstedt
Ansvarig utgivare: Anne Sseruwagi
Ett program från 2023.

Är manligheten i kris? Komikern och författaren Kalle Lind utforskar ämnet med hjälp av en rad gäster. Om svenska mäns dejtingförmågor, mansideal bland unga killar, vänskap och föräldraskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Får män som grupp för mycket skit i dagspressen? Finns det rivaliserande mansnormer som krockar med varandra? Och hur ska man vara egentligen? Kalle Lind tar utgångspunkt i sin egen medelålderskris för att utforska manligheten, och tar hjälp av sin egen far och son, författaren Maria Maunsbach, sexualupplysaren Marco Vega, mikrobiologen och författaren Farshid Jalalvand, med flera.

Programledare: Kalle Lind

Gäster: Maria Maunsbach, författare. Marco Vega, sexualupplysare. Farshid Jalalvand, mikrobiolog och författare.

Producent: Jesper Cederstrand

Ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Då har Sverige tagit ställning i konflikter, och balanserat på en slak lina mellan stormakterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige har vi haft fred i över 200 år. Under världskrigen på 1900-talet var det skakigt, men Sverige förklarade sig neutralt och slapp dras med. När Sverige ansökte om medlemskap i Nato förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik.

Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under 1800- och 1900-talen. I den andra delen av ?Den svenska fredens historia? hör vi om några tillfällen då vårt land har tagit ställning i konflikter och balanserat på en slak lina mellan stormakterna.

Sverige är ett av de länder i världen som haft längst period av fred. Men när har vi faktiskt varit nära att dras in i en väpnad konflikt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik. En alliansfrihet som många kanske har förknippat med att Sverige under långa tider har lyckats hålla sig undan krig. Få minns nog att det sista kriget faktiskt var mot Norge. Det utkämpades 1814 och Sverige tvingade in Norge i en union.

Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under de drygt 200 åren av fred sedan dess. Och vi hör om några tillfällen då den svenska freden har varit hotad.

Ett år efter påskupploppen besöker vi Navestad i Norrköping för att ta reda på vad som hände och hur tiden efteråt har varit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under påsken 2022 söker den kontroversiella politikern Rasmus Paludan tillstånd om att bränna Koranen på flera platser i Sverige. Det blir början på en ilska hos många, framförallt muslimer, en ilska som för vissa går över i våld mot polis och brandmän.

I programmet Påskupploppen och tiden efter tecknar reportern Lisen Elowson Tosting en bild av vad som hände i stadsdelen Navestad i Norrköping under påskhelgen 2022. De som var på plats berättar om händelserna men också om hur de mår idag och vad som har hänt med området ett år senare.

- Den här krigskänslan. När det brinner bilar. Man ser rökpelare och det kommer folk springande mot en, svartklädda, det är en väldigt märklig känsla, säger Andreas Fogelberg som är en av brandmännen som attackerades under händelserna.

Under upploppen skadades flera hundra poliser och ett antal andra personer, bland annat annat annan blåljuspersonal, på flera platser i landet. Än idag pågår det rättsliga efterspelet av den våldsamma påsken 2022.

Reporter Lisen Elowson Tosting reporter P4 Östergötland/Ekot

Tekniker Andreas Tosting

Producent Malin Marcko, Iris Media

Ansvarig utgivare Sofie Lycksell

Midsommarstången, påskkäringarna och julbordet. Alla är de traditioner som vi förknippar med det svenska, och som bygger vår gemenskap. Men desto mer utestängd blir den som inte är med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi diskuterar hur traditioner ständigt förändras, deras roll i vår gemenskap och hur de också kan skapa utanförskap. Gäster i studion på långfredagens morgon är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker, och etnologerna Susanne Nylund Skog vid Institutet för språk och folkminnen och Jonas Engman från Nordiska Muséet.

Vi hör röster från olika delar av landet med hjälp av Sameradion, P4 Kalmar, P4 Värmland och P4 Jämtland.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Jonna Westin
[email protected]

Hönor är smarta fåglar, har över 30 olika läten och kan känna empati. Fler och fler väljer att skaffa höns och som hobbyhönsägare finns mycket att lära genom att umgås med dem, observera deras relation till varandra och inte minst glädjas åt färska ägg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns mellan åtta och nio miljoner värphöns i Sverige och till påsk äter vi i Sverige cirka 70 miljoner ägg.

I det här programmet får vi följa med hem till två hönsägare och höra om deras relation till hönsen, hur de kan skilja dem åt ? inte bara genom utseendet ? utan även genom hönsens olika personligheter.

Vi pratar med Per Jensen, professor i etologi om vad som rör sig i huvudet på en höna. Att hon har rikt socialt liv och en känsla för rättvisa. Och att hönor, även nykläckta kycklingar, kan räkna.

Vi pratar också om forskning som visar hur man kan hjälpa kycklingar att utveckla egenskaper som gör att de klarar sig bättre i ett liv som värphöna i livsmedelsproduktionen.

Medverkande: Maria Estling Vannestål, Nina Götestam Runeson, Per Jensen, Lena Skånberg.

Programledare och producent: Lena Pettersson

Reporter: Karin Ernstsson

Ansvarig utgivare: Marcus Sjöholm

Med anledning av SR:s nya poddrama Vikingar har P3 Historia gjort ett specialavsnitt. Hur många hornhjälmar får den nya serien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingen? Det är väl en hårig, okuvlig karl som älskar machoguden Oden? Och förutom att han har en blank hjälm med horn på, går han klädd i lump och badar så sällan han bara kan? Nja, kanske inte riktigt. Den stereotypa bilden av vikingen ? och överhuvudtaget vikingatiden som en specifik del av vår forntid ? skapas i själva verket på 1800-talet. Men varför då? Och om vikingen och vikingatiden är ett slags efterhandskonstruktion; vad kan vi då faktiskt veta om de människor som levde under den här tiden?

I det här specialavsnittet av P3 Historia dyker programledare Cecilia Düringer ner i denna populära och mytomspunna period av vår historia och nagelfar samtidigt det nysläppta poddramat Vikingar från Sveriges Radio. Vi gästas av Lollo Collmar, seriens manusförfattare, och Anna Lihammer och Ted Hesselbom, författarna bakom boken Vikingen ? En historia om 1800-talets manlighet.

Producent: David Rune
Slutmix: Viktor Bergdahl

Vi har framtiden i sikte - så här några dagar in på det nya året. Det är en tid som i tusentals år både fascinerat och skrämt oss. Mycket ser nu dystert ut i världen - men det finns ljus och hopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frågor om framtiden har intresserat oss sedan antiken. I den här specialsändningen tar vi experter inom olika områden till hjälp för att försöka ta reda på vad som väntar oss och varför.

Vi pratar förväntningar, oro, utopier och dystopier. Vi frågar oss vad som är det bästa som kan hända för klimatet, hur långt AI-tekniken kan gå och om det behövs en framtidsombudsman.

Vi pratar med Susanne Eriksson som för 25 år sen skrev brev till sitt framtida jag - blev livet som hon trodde? Vi hör om Karl-Ove Knausgårds bidrag till framtidsbiblioteket - böckerna som ingen får läsa förrän om hundra år. Och vi frågar elvaåringar om vad de tror om den framtid de kommer att leva i.

Medverkande: Gunnar Arrhenius, Anna Carlstedt, Susanne Eriksson, Mathias Fridahl, Annelie Horáková Eriksson, Anne Beate Hovind, Hana Jamali, Amy Loutfi, Mats Strandberg, Roger Wilson.

Programledare: Mina Benaissa

Producent: Nina Sjöman

Om man varit en av de största, hur blir livet sedan när man sammanfattar vad som hänt och vad som händer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hans dröm var att bli skådespelare, stå på de stora teaterscenerna, så blev också. Ingmar Bergman och Bo Widerberg och många andra slogs om honom. För sina efterlängtade barn berättade han hitta på sagor och i trädgården plockar han rosor, vad ska han göra härnäst bestämma sig på riktigt för att sluta jobba eller bli operasångare?

Susanna Einerstam producent
[email protected]e

Om folktro förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det tredje och sista avsnittet berättar folkloristen Tora Wall om de medeltida mysteriespelen, om rädslan för att mylingen skulle dyka upp och suga livet ur kvinnor och om hur man plågade de barn som man trodde var trollens bortbytingar.

Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Finlands folksjäls vagga så kallas ibland det Karelen som gick förlorat i krigen mot Sovjetunionen. Över 400 000 människor tvingades fly från områdena kring Ladoga-sjön, Viborg och Karelska näset för snart 80 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finlands nationalepos Kalevala bygger på visor från Karelen och kulturpersoner såsom Edith Södergran och Akseli Gallen-Kallela vallfärdade till Karelska näset för att uppleva den mångkulturella miljön och de natursköna stränderna.

Stora delar av Karelen tillhör numera Ryssland, men ett nytt kapitel håller på att skrivas med tanke på Finlands stundande NATO-medlemskap. Det tidigare goda gränssamarbetet har somnat in, samtidigt som invasionen av Ukraina har väckt gamla minnen till liv hos de vars familjer en gång flydde Karelen.

Ett program av Julia Wiræus

Producent: Tiina Laitila Kälvemark
[email protected]

Slutmix: Emilia Martin

Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.

Medverkande:

Johanna Holmström, författare

Rainer Knapas, kulturhistoriker

Jyrki Ijäs, föreningsaktivist, ordförande för sockenföreningen Hiitola i Karelska Förbundet

Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg

Lars-Einar Floman, chefredaktör för Wiborgs Nyheter, född i Viborg 

Pentti Palomäki, antikvarie i Villmanstrand, specialiserad på karelsk litteratur 

Om folktro förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det andra avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om nyårsnattens magi, om hur varulvarna strök omkring där ute i mörkret och om skräcken för att bli riden av Maran under natten.

Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Den kosmopolitiska metropolen Viborg var fram till krigsslutet Finlands näst största stad och känd för sin flerspråkighet. För nästan 80 år sedan förlorade Finland staden i krigen mot Sovjet, och alla Viborgs över 80 000 invånare fick börja om på nytt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Viborg talades finska, svenska, tyska och ryska i en salig blandning. Där fanns också en synagoga med tillhörande församling, och muslimska tatarer och en romsk minoritet bodde i staden. 

Svenskan hade en särskilt stark ställning med dagstidningar, församling och lyceum. Marika Tandelfelts stora svenskspråkiga släkt hade levt i samma hus i Viborg i många generationer när vinterkriget bröt ut 1939. Finland förlorade till slut en tiondel av sina landområden och Viborgborna sina hem, men minnet av den speciella staden lever vidare.  

Ett program av Julia Wiræus

Producent: Tiina Laitila Kälvemark
[email protected]

Slutmix: Emilia Martin

Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.

Medverkande:

Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg

Lars-Einar Floman, född i Viborg och chefredaktör för Wiborgs Nyheter

Rainer Knapas, kulturhistoriker

Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Titta, det snöar!

Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran.

Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor?

På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner?

Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö.

Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren.

Programledare: Eskil Krogh Larsson

Producent: Karin Arbsjö

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige.

Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen.

Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande.

Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd.

Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder.

Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet.

Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner.

I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess.

Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle.

Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby:

Mina och min familjs tankar är hos er ? och hos alla era landsmän. 

Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt.

Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som
medmänniskor.

Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.  

Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid!

Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet.

Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden.

Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten.

Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många
människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé.

Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023.

Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet.

Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra hus av. Träden vi får våra juläpplen från. I generationer har människor planterat och sått, tagit hand om skog och mark ? och lämnat det vidare till oss att förvalta.

På samma sätt kan man se på konsten, språket, arkitekturen. Den tekniska och medicinska utvecklingen. Allt det som vi i dag kan åstadkomma ? kanske till och med tar för givet ? bygger på en grund som andra har lagt.

I dag, på juldagens morgon, firades julotta i hundratals svenska kyrkor. De psalmer som sjöngs där har sjungits av många före oss. De är en del av vår historia och vårt kulturarv. Av det som binder oss samman och som tillhör alla i Sverige.

Jag väljer därför att avsluta denna julhälsning med några rader ur ?Härlig är jorden? ? en psalm som sjöngs vid vårt besök i Gammalsvenskby, och som jag själv tycker mycket om. Den sjungs gärna vid begravningar, men också i juletid, och den har ett tryggt och trösterikt budskap.

?Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.?

Oavsett hur du firar din jul så hoppas jag att den kan ge dig en stund av lugn och ro och eftertanke. Och att du kan ta fasta på det som ger dig glädje och hopp.

Låt oss alla skänka en tanke till dem som behöver det bäst, och ta hand om varandra ? nu i jul och under året som kommer.

Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2023!

Han ringer upp sin gymnasielärare Christer Elfversson och ca 22.44 har han bjudit in Ulf Elfving till julstudion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hans Rova begravdes i snömassorna under en lavin. Nannie Fredriksson sögs upp i luften av en tromb i den svenska fjällvärlden. Ulf Rydberg var på fisketur utanför Vinga då blixten slog ner i honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om naturkrafter som skrämmer, fascinerar och inspirerar. Många är metaforerna; dikterna och musiken som handlar om starka vindar, laviner och blixtnedslag. Nu får vi höra

berättelser inifrån; om hur det bokstavligt talat är att hamna i närgångna och livsfarliga möten med naturfenomen.

Vi möter:

Hans Rova, officer på helikopterskvadronen på F21 i Luleå. På fritiden har han ett brinnande intresse för toppturer på skidor. Den tur han gjorde i italienska alperna hade kunnat bli hans sista. Han hamnade i en lavin och under en halvtimme låg Hans begravd i snömassorna. ?Det blev plötsligt knäpptyst och det var som om någon placerat mig i betong.?

Jenny Råghall, lavinexpert, fjällräddare och ansvarig lavinprognoser i Kebenekaisefjällen. Jenny var 23 år och skidpatrullör när hon tillsammans med sin kollega hamnade i en lavin under ett rutinupprag. Jenny klarade sig, men hon förlorade sin kollega och sen dess har hon vigt sitt liv åt fjällsäkerhet.

Ulf Rydberg som under en fisketur hamnade mitt i ett åskväder utanför Vinga fyr i Göteborg. ?Jag hann notera ett par blixtar på avstånd, sen minns jag ingenting?. Läkare uppskattar att Ulf fick 1000 ampere genom överkroppen. Han räddades av sonen Victor, som utförde hjärt- och lungräddning i väntan på sjöräddningen.

Nannie Fredriksson fjällguiden som under en tur i Saltoluokkta befann sig i ögat av en tromb. Hon befann sig vid ett tält där en av turdeltagarna låg och sov. ?Instinktivt höll jag fast i tältet och hängde under den som en fallskärm?, berättar Nannie.

I programmet möter vi även Andreas Livbom, meteorolog vid försvarsmaktens vädertjänstcentrum i Enköping som förklarar hur väderfenomenen uppstår.

Ett program av Lena Callne

Ljuddesign: Maths Källqvist

Specialmusik: Album: Gongbad för djup avslappning. Kompositör: Frida Helsing Ohlsson/GongbadOnline. Bolag: YogaKloster AB