P4 Världen

Avsnittet den 30 mars är det sista avsnittet av P4 Världen, som läggs ner som en del av Sveriges Radios besparingar. Vi återvänder till några av korrespondenterna och berättelserna från förr och närtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Påskafton är speciell på många platser i världen, men kanske ingenstans riktigt så speciell som i Jerusalem, där Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén varit åtskilliga gånger. I år sker firandet parallellt med kriget mellan Israel och Hamas och det enorma humanitära lidandet i Gaza, men redan förra året så var det ett spänt läge i Jerusalem inför påsken.

Vid åtskilliga tillfällen har vi pratat om hur olika länder tacklar sina egna gängproblem, och det landet vi kanske blickat mest mot är Danmark, där Samuel Larsson är korrespondent. Vi undersöker hur det gått med några av förslagen som inspirerat inte minst svenska politiker, till exempel visitationszoner. Vi pratar också med Peder Gustafsson, som många år var korrespondent i Bangkok, om bland annat de asiatiska regnskogarna som kanske hamnat lite i skuggan av diskussionen om avverkningarna i Amazonas.

Till sist pratar vi med tidigare programledare och numera afrikakorrespondent Richard Myrenberg, som ledde programmet in i pandemin och därefter såg mycket av sin rapportering handla om just det. Då slog nedstängningarna hårt mot de fattigaste delarna av befolkningen i flera länder, samtidig som stora delar av kontinenten brottades med vaccinbrist när länder i hela världen försökte köpa in doser till sin egen befolkning.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Fabian Begnert

Den 24 februari är det två år sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som skakade Europa. Vi återvänder till fronten och blickar framåt i kriget som kan forma många fler än bara ukrainarnas framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sen den 24 februari 2022 har Lubna El-Shanti varit Sveriges Radios ständiga röst från kriget, både vid fronten bland soldaterna och i städerna där många ukrainare försöker leva livet som vanligt mellan flyglarm och strömavbrott till följd av den ständigt beskjutna infrastrukturen. Sen krigsutbrottet och en allt mer stillastående frontlinje, så har drönare fått en större roll i kriget. Precis innan årsdagen åkte hon till fronten vid Kharkiv, där hon tillbringade natten med en grupp drönarpiloter. Hör både henne och hennes minnen från kriget som nu pågått i två år, och reportaget från fronten i sin helhet.

En annan som minns den där dagen särskilt väl är Khrystyna Hevchuk, 23, som bodde i västra Ukraina med sin familj när kriget bröt ut. Efter en vecka beslutade sig hon, hennes mamma och systrar att lämna landet och ta sig till Sverige, medan hennes pappa blev kvar. Idag talar hon flytande svenska och jobbar heltid, men riktigt så lätt gick det varken för hennes familj eller många andra ukrainare i Sverige. Hon driver en ideell förening för att förbättra ukrainares situation och berättar om vad hon tror behövs för att livet ska bli lite lättare för de många ukrainare som lever i Sverige sen krigsutbrottet. Medverkar gör också Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, om läget i kriget just nu och hur krigets tredje år kan tänkas utspela sig.

I slutet av programmet ber vi också er lyssnare att gräva i minnesbanken inför P4 Världens sista avsnitt den 30 mars. Då planerar vi att återvända till några av berättelserna och platserna vi fått höra om genom åren, och om du har något särskilt just du vill höra om, tveka inte att mejla till [email protected].

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Brady Juvier

I år kan nästan hälften av alla människor i världen gå och rösta. Men de demokratiska länderna blir färre och flera av valen sker i auktoritära länder. Hur mycket behöver ledarna där ändå lyssna på sina befolkningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mars håller Ryssland presidentval och runt 110 miljoner personer kan gå och rösta. Men väldigt lite med valet är på något sätt demokratiskt, där oppositionspolitiker och Putin-kritiker som Alexej Navalnyj sitter i fängelse eller är döda. Samtidigt håller Putin och Kreml landets medier i ett järngrepp och det finns omfattande lagar mot att uttala sig mot den förda politiken, som i frågan om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och HBTQ-frågor. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén reder ut hur valet över huvud taget kan gå till, och hur mycket Putin ändå bryr sig om vad folket tycker, och protesterna som fortfarande hörs. Hör också Ekots Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur kommunistpartiet i Kina med Xi Jinping i spetsen hanterar folkviljan, där man inte har ett val att förhålla sig till på samma sätt som i Ryssland.

Ett av de instituten som mäter hur det går för demokratin i världen är V-Dem vid Göteborgs universitet, som professor Staffan I Lindberg är föreståndare för. För trots valen krävs mycket mer för att vara en fullvärdig demokrati, och flera länder som i all väsentlighet varit det börjar röra sig i auktoritära riktningar. Men det finns också ljusglimtar och exempel på när demokratiarbetet gett resultat runt om i världen, och politiska vändningar i val som ändå hölls som ledde till mer demokratisering än vissa vågat hoppas på.

Ett av exemplen är Zambia, en ung demokrati i södra Afrika som inför valet 2021 visade många varningsflaggor. Oppositionen kunde inte kampanja fritt med hänvisning till pandemirestriktioner, och det fanns en oro att om oppositionen med de förutsättningarna skulle vinna, så skulle inte maktskiftet ske fredligt. Men det blev precis tvärtom. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myhrenberg var där och bevakade, och berättar hur vändningen gick till ? och problemen som kvarstår.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Sophie Andersson

På lördagskvällen drar Melodifestivalen igång i Malmö, där dessutom finalen i Eurovision kommer hållas senare i vår. Samtidigt pågår en debatt om Israels medverkan med anledning av kriget mot Hamas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter Hamas brutala terrorattack på Israelisk mark den 7 oktober så har den efterföljande Israeliska markinvasionen av Gaza fått både stöd och kritik. En plats där debatten verkligen märkts av på flera sätt är i Malmö, där det är återkommande demonstrationer till stöd för Palestina samtidigt som det återkommande berättats om hur de med judisk bakgrund, oavsett koppling till Israel, känner sig allt mer otrygga. Ekots Revend Shexo bevakar Malmö och berättar hur det låter där när tävlingen drar igång. Vi kopplar också upp Sveriges Radios nya mellanösternkorrespondent Samar Hadrous, som precis varit i Israel och berättar hur debatten om landets medverkan i Eurovision skildras där.

Samtidigt är det inte första gången politik blandar sig i tävlingen, och EBU som ansvarar för tävlingen har särskilda regler för när ett land kan slängas ut. Programledaren för Svensktoppen och Sveriges Radios Eurovisionexpert Carolina Norén reder ut skillnaderna och likheterna när politiken blandat sig i tidigare år. Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren berättar också vilken effekt den sortens markeringar får på Ryssland, och hur man ser på Eurovision där idag.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Jakob Gustavsson

Det var en utdragen process, men efter många om och men så skrev Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under Sveriges Nato-ansökan och Sverige tog ett sjumilakliv mot att bli fullvärdig medlem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En plats som kan komma att spela en viktig roll i ett Nato-anslutet Sverige är sydöstra Sverige med Blekinge och Kalmars län, där det södra har stor militär närvaro och det andra inte alls. Men det är något som landshövdingen i Kalmar tror kan komma att ändras, inte minst med tanke på närheten till Baltikum. Ekots reporter Claes Aronsson berättar.

Några som redan nu ser vad som händer när landet ansluter till Nato är Finland, som trots gemensam ansökan till slut gick före Sverige in i Nato. Det påverkar inte minst presidentvalet i helgen, som Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg är på plats för att bevaka.

Samtidigt var Turkiet bara ett av de två länderna som ännu inte ratificerat Sveriges Nato-ansökan, och Ungern är det andra. Där kommer motstridiga besked från premiärministern och talmannen, men även om de ratificerar Sveriges Nato-ansökan är det en del formalia kvar innan Sverige är fullvärdiga medlemmar. Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar vad som är klart, och vad som faktiskt fortfarande återstår. Vi kopplar också upp Ekots Mellanösternreporter Johan Mathias Sommarström, om vad som till slut fick Erdogan och Turkiet att ge med sig i den utdragna processen.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Calle Hedlund

På måndag börjar nomineringsprocessen för Republikanernas presidentkandidat i USA. Donald Trump är favorit, men vilken chans har utmanarna? Och vad skulle ett maktskifte i höst betyda för oss andra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Innan USA röstar om vem som ska bli president så ska Republikanerna bestämma vem som blir deras kandidat. Det sker i primärval i delstat efter delstat, och först ut är Iowa måndagen den 15 januari. Inför nomineringsprocessen är den tidigare presidenten Donald Trump storfavorit, men han har utmanare, och två som särskilt sticker ut heter Nikki Haley och Ron DeSantis. Sveriges Radios USA-korrespondent Ginna Lindberg är på plats i Iowa och berättar om vad som händer, och kandidaterna som fortfarande hoppas på att sväras in som president om ett år.

Under året har stödet till Ukraina debatterats flitigt i USA och Joe Biden har emellanåt behövt kämpa för att få igenom stödpaketen genom kongressen. Samtidigt vill flera att USA ska behöva ta mindre ansvar i Nato, och att de Europeiska länderna ska betala mer. Så vad skulle ett eventuellt maktskifte betyda för Ukraina och Nato? Det frågar vi Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.

Ett annat land som håller presidentval i år är Ryssland, men där är det knappast någon som spekulerar i vem som kommer vinna när nuvarande presidenten Vladimir Putin håller landet och oppositionen i ett järngrepp. Samtidigt sneglar nog även han mot presidentvalet i USA, på samma sätt som 2016 när Ryssland pekades ut för att ha försökt påverka sociala medier inför valet som då stod mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren berättar mer.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Joachim Persson

2023 har varit ett år i krigets tecken, med kriget i Ukraina som fortgår och kriget mellan Israel och Hamas. Det har också varit ett tufft år ekonomiskt och klimatmässigt - men innehöll också vissa ljusglimtar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 7 oktober inträffade en av de värsta terrorattackerna i modern tid när Hamas anföll Israel och dödade och tillfångatog civila, flera som fortfarande hålls som gisslan. Israel svarade med att bomba och invadera Gaza-remsan med ett enormt humanitärt lidande som följd. Hör Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström, som nu lämnar sitt bevakningsområde som kanske aldrig blir sig likt igen.

Lite i medieskuggan av detta har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått med full kraft, och den omtalade Ukrainska våroffensiven gav inte riktigt de resultat som flera bedömare trodde. Så vad gick fel, och vad händer nu? Korrespondent Lubna El-Shanti berättar.

Samtidigt tyder allt på att 2023 blir det varmaste året som uppmätts enligt den Meteorologiska Världsorganisationen, och med det har flera extrema väderhändelser påverkat människor runt om i världen, men också fått upp frågan än mer på agendan, och kanske spelat en roll i en investering i Örnsköldsvik från Bill Gates som tror på tekniken de utvecklar där. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berättar mer. Medverkar gör också ekonomikommentator Kristian Åström om inflationens 2023 vi lämnar bakom oss, och berättar varför prognosmakarna tror på ett lite ljusare 2024.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Alma Segeholm

Det är dagen innan julafton och runt om i världen firas julen av kristen tro eller tradition. På vissa håll som en minoritet, på andra håll mitt i en pågående debatt om hur traditionsenligt julfirandet ska vara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Nederländerna och Belgien drar julen igång omkring den andra advent, den 5 eller 6 december, med att man firar helgonet Sinterklaas, den nederländska benämningen på Sankt Nikolaus. Men till traditionen hör också Zwarte Piet, helgonets sotige och svartmålade assistent, vilket fått allt mer kritik genom åren. Hör korrespondent Andreas Liljeheden om det ständigt omdebatterade julfirandet.

I Frankrike spelar maten en central roll, så också på julen, och en särskild tradition är att man äter ostron i stora mängder, vilket har anor långt bakåt i tiden. Sveriges Radios korrespondent Marie-Nilsson Boij rapporterar från Paris

Men julfriden är inte alla förunnat. I Ukraina rasar kriget för fullt och sedan Rysslands fullskaliga invasion har man förändrat sitt julfirande, som tidigare firades i början på januari linje med Ryssland, till att fira jul i december som vi gör här i Sverige. Förra året genomfördes dessutom en kortare vapenvila med anledning av den ryska julen, men det är ingenting som verkar aktuellt i år berättar Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.

Samtidigt pågår den blodiga konflikten mellan Israel och Hamas precis i närheten av de platser som julevangelierna handlar om. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén berättar om hur det brukar vara, och hur det blir i år.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Linus Sjöholm

Efter Brexit och Donald Trumps valseger 2016 gjorde många analysen att det var väljarna utanför städerna som sagt sitt. Sedan dess pågår en kapplöpning om landsbygdsbornas välvilja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige har flera partier som traditionellt varit stora på landsbygden, som Centerpartiet och Socialdemokraterna, tappat väljarstöd i takt med att Sverigedemokraterna seglat upp i opinionen till landets andra största parti. I efterdyningarna av det har flera partiledare riktat sina budskap mot just landsbygden som att hela Sverige ska leva, och Ebba Busch (KD) som myntade det uppmärksammade uttrycket ?hjärtlandet?. Pontus Mattsson är korrespondent i London och tidigare politikreporter på Ekot, och han förklarar utvecklingen och varför landsbygdsväljarna hamnat i fokus ? inte minst i Storbritannien efter Brexit.

Medverkar gör också Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator, eftersom kommunistpartiet också uppvaktar landsbygden, trots att de inte behöver vinna några väljare i ett land utan fria val.

Medan partierna i Sverige och Storbritannien försöker vinna stöd hos de som redan bor utanför städerna, försöker man i Norge få fler att flytta ut på landsbygden och framför allt till de nordligaste delarna av landet. Det är inte minst en fråga om säkerhet att befolka hela landet, berättar Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg.

Hör också Sveriges Radios korrespondent i Washington Ginna Lindberg om hur Demokraterna försöker undvika en valförlust som 2016, vad republikanska senatorn Ted Cruz kallade för landsbygdens hämnd ? och vad Republikanerna och Donald Trump försöker göra för att upprepa tricket och återigen ta plats i Vita Huset.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Sophie Andersson

Sedan Hamas attack mot Israel och israeliska civila den 7 oktober så har alla världens länder behövt förhålla sig till kriget. Så vem stödjer vilken sida, och hur låter debatten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under veckan har Israel inlett sin väntade markoffensiv, som svar på Hamas blodiga attack mot landet för snart en månad sedan. Samtidigt har den humanitära situationen inne i Gaza förvärrats och gränsövergången mot Egypten har öppnats för utländska medborgare, men långt ifrån alla Gazas civila har möjlighet att lämna eller ens ta sig till södra delarna av remsan. Sveriges Radios korrespondent Johan-Mathias Sommarström är på plats i Israel och berättar om offensiven, och den så tätt förknippade humanitära katastrofen som kommer med den. Vi pratar även om hur länderna i närområdet förhåller sig till konflikten, vilka som stödjer Hamas och vilka som försöker hålla sig utanför så gott det går.

Samtidigt rasar debatten i andra länder, och precis som i Sverige fick pro-palestinska demonstrationer mycket uppmärksamhet för att fira Hamas attack den 7 oktober. Svaret från officiellt håll i Tyskland har varit tydligt, och förbundskansler Olaf Scholz meddelade att alla aktiviteter som på något sätt stödjer Hamas skulle förbjudas. Sveriges Radios korrespondent i Berlin Daniel Alling rapporterar från Tyskland, om landets officiella hållning och debatten som emellanåt går stick i stäv med densamma.

Samtidigt varnar bland andra EU:s ledare för att kriget mellan Israel och Hamas kan bli något Ryssland och president Vladimir Putin drar fördel av när prioriteringarna skiftar och anfallskriget mot Ukraina inte ligger högst på dagordningen. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren berättar om vad Ryssland gör nu, i båda konflikterna.

Programledare: Per Bergfors Nyberg

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Josef Reinhold

P4 Världen sänder från Bryssel där EU:s regeringschefer försökt enas om en linje kring Israels svar på Hamas terrordåd, men också diskuterat Ukrainastöd och terrordådet mot svenskar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått en och en halv vecka sedan terrordådet i Bryssel där två svenska medborgare dödades till synes just för att de var svenskar, och visade det med sina Sverige-tröjor. Dagen efter dådet åkte Ulf Kristersson till Bryssel, och nu återvänder han igen med anledning av toppmötet. Hör honom om båda ämnena, och om EU:s expansionsplaner som nu kräver en tidsplan ? 2030, föreslår europeiska rådets ordförande Charles Michel.

I frågan om utvidgning har länderna på västra Balkan varit längst fram i processen, men så sent som i juni uppmanade EU-parlamentet att Ukraina ska få inleda sina förhandlingar redan i år. Men hur fort kan det gå, och vad gör Ukraina så angeläget för EU? Hör debatt mellan Jakop Dalunde (MP) och Charlie Weimers (SD) om EU:s utvidgning.

Medverkar gör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden och EU-kommentator Susanne Palme.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Linus Sjöholm

I Sverige rasar gängkriget efter splittringen inom Foxtrot-nätverket med flera dödsskjutningar, sprängningar och våldsdåd som följd. Andra länder har sett liknande utveckling, och söker svar på samma frågor som Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Ulf Kristersson höll sitt tal till nationen efter en särskild dödlig natt i september med tre dödsoffer på mindre än tolv timmar så hänvisade han till New York, där han träffat borgmästaren Eric Adams för att lära sig om hur staden arbetar mot gängkriminaliteten. Samtidigt så slutar Chicago jobba med det uppmärksammade strategin ?Sluta skjut?, samma strategi som just nu rullas ut i Sverige efter en nedgång av gängvåldet i Malmö där man implementerade just den strategin. Korrespondent Roger Wilson är var precis i Chicago och berättar och jämför de två städerna.

Just nu pågår en gängkonflikt i Marseille som mellan årsskiftet och mitten av september krävt 44 dödsoffer och över 100 skadade. Gängkonflikten har tagit plats på sociala medier där ett mord på öppen gata filmades och laddades upp, vilket fick allt fler att förfasas över brutaliteten. Samtidigt varnar polisen för att förövarna, och offren, blir allt yngre. Korrespondent Marie Nilsson Boij berättar om de två gängen som krigar om droghandeln i kuststaden.

Ett mer positivt exempel är Glasgow, för nu har det gått 18 år sedan Världshälsoorganisationen kallade staden till Europas mordhuvudstad, då unga män som mördade varandra i uppgörelser mellan olika kriminella gäng. Men efter det hände något, och under åren som följt har man fått ner brottsligheten nationellt med 40 procent. Ekots reporter Mona Ismail Jama var där och träffade både polisen och en ex-kriminell som vad som gick rätt.

Dessutom gör vi ett nedslag i Kanada, där man avkriminaliserat cannabis sedan fem år tillbaka. Syftet var bland annat att slå undan benen för de kriminella gängen, men mycket annat har påverkats vid sidan om.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Heinz Wennin och Brady Juvier

En vecka har gått sedan Hamas massiva anfall mot mot Israel. Vi hör röster därifrån, men också i Sverige, de som har släktingar som befinner sig mitt i mardrömmen som pågår i Gazaremsan just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan Hamas attack mot Israel, som beskrivits som landets egna 9/11, så har Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén befunnit sig på plats och bevakat händelseutvecklingen, som allt mer tyder på en stundande markinvasion av Gazaremsan sedan Israel uppmanat de civila i norra delarna av Gaza att evakuera. Hon har dessutom pratat med både israeler och palestinier om deras egna upplevelser och vittnesmål.

Samtidigt har uppmärksammade firanden skett i Sverige, och det har kritiserats från flera håll. Av en slump såg Ekots reporter Revend Shexo en av manifestationerna i Malmö samma dag som attacken ägde rum. Han har pratat med de som gick dit och varför, men också med judiska företrädare i Sverige, om hur de påverkas av händelseutvecklingen i Israel och reaktionerna i Sverige. Hör också statsvetaren och Israelkännaren Isabell Schierenbeck om vad som kan förändras av kriget, både för Israel, konflikten men kanske framför allt Gazaremsan, när Israel säger sig vara i det sista kriget med Hamas.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Linus Sjöholm, Susanne Martinsson, Matilda Eriksson

Det är nobelvecka och sist av priserna kom sedvanligt Fredspriset, som i år gavs till fängslade människorättsaktivisten Narges Mohammadi från Iran.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredspristagarna blir firade och upphöjda av den Norska nobelkommittén, men med prisets politiska natur följer ofta en hård debatt. Hör Ekots Beatrice Janzon om prisets betydelse för den enskilda mottagaren och deras gärningar, och om vilkas gloria hamnat på sned när andra pristagare ses som hjältar världen över.

För fyra år sedan fick Etiopiens premiärminister Abyi Ahmed fredspriset bland annat för sina insatser för att lösa gränskonflikten med Eritrea. Efteråt har däremot konflikten i regionen Tigray lett till hård kritik, till och med att fredspriset ska återkallas. Richard Myrenberg berättar om det och synen på Abyi Ahmed idag. Hör också Axel Kronholm, korrespondent i Sydostasien, om Aung San Suu Kyi, en annan omdebatterad fredspristagare.

När USA:s dåvarande president Barack Obama fick fredspriset 2009 så följde en debatt då han fick det för ?extraordinära insatser för att stärka internationell diplomati och samarbete mellan folk.? Samtidigt var landet han styrde fortfarande inblandat i konflikter i Irak och Afghanistan. Ginna Lindberg, ny korrespondent i Washington, var korrespondent när Obama fick fredspriset och berättar om debatten då, och talet han höll där han försvarade krig.

Förra året gick priset till Ales Bjaljatski och organisationerna Memorial och Center for Civil Liberties. Det var andra året i rad som priset delvis gick till någon verksam i Ryssland, då en av fredspristagarna året innan var Dmitrij Muratov. Ekots Fredrik Wadström har träffat personerna eller representanter från organisationerna, och berättar om hur priset påverkat dem.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Alma Segeholm

Efter en lång tids motoffensiv börjar Ukraina göra tydliga framsteg som syns om man tittar på en karta, som gör stor skillnad för människorna som bor där. En av dem berättar om tiden under ockupation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti har precis kommit hem från Ukraina och berättar om fronten, där framför allt stora minfält ställer till det för Ukrainas försök att trycka tillbaka de ryska styrkorna. Jonas Larsson är överstelöjtnant, ställföreträdande chef för Göta ingenjörregemente i Eksjö, och han har jobbat som fältarbeteschef i Bosnien bland annat, där minor användes och behövde röjas. Han berättar precis hur svåra skador minor kan åsamka, och hur lång tid det tar att få bukt med.

Samtidigt har Ukraina lyckats träffa strategiska mål på Krim nyligen, bland annat en flottbas. Framgångarna påverkar återigen landets spannmålstransport som länge varit i fokus som en världsomspännande konsekvens av kriget i Ukraina. Och att Ukraina just nu har momentumet verkar vara en analys som Rysslands president Vladimir Putin gör, för enligt källor till amerikanska tankesmedjan International studies of War så har han nu gett sin egen försvarsminister ett ultimatum: Ryssland måste ta tillbaka initiativet inom en månad. Hör Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Behzad Mehrnoosh

Den pågående våldsspiralen, med flera mord och mordförsök, kopplas till Rawa Majid, kallad Kurdiska räven, och det kriminella nätverket Foxtrot. Han befinner sig i Turkiet, där hans medborgarskap omöjliggör utlämning än så länge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var den sjätte september som två personer på moped sköt mot fem svenska medborgare i Turkiet. Dagen efter skjuts en kvinna i 60-årsåldern ihjäl i Uppsala, och hon är mamma till en högt uppsatt inom Foxtrotnätverket. Anledningen till våldsdåden tros vara en splittring inom nätverket, rapporterar flera medier, och sedan dess har en rad till våldsdåd följt. Mariela Quintana Melin, reporter på P3 Krim, berättar om hur det som sker i Turkiet hänger ihop med vad som händer här. Samtidigt får frågan allt större uppmärksamhet i Turkiet, efter att Rawa Majids medborgarskap tagits upp i turkiska parlamentet. Korrespondent Johan Mathias Sommarström är på plats i Istanbul.

Rawa Majid är turkisk medborgare vilket omöjliggör ett gripande av svensk polis. Turkiet har som har som nuvarande praxis att inte lämna ut turkiska medborgare, trots att han är internationellt efterlyst för mordplaner och grova narkotikabrott. Michael Sahlin är statsvetare och tidigare ambassadör i landet, och han berättar varför det är så komplicerat för Turkiet och president Erdo?an att göra ett undantag, även om de skulle vilja när relationen mellan Turkiet och Sverige återigen blir ansträngd.

Samtidigt lyfts frågan återkommande i Danmark, där Sverige blivit ett skräckexempel för politiken. Hör korrespondent Samuel Larsson om blicken utifrån på Sveriges gängvåld.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Heinz Wennin

Afrikansk svinpest har upptäckts för första gången i Sverige. Men andra länder har kämpat mot viruset längre än så. Hör om metoderna som fungerat och länderna som fortfarande kämpar mot smittan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns delar av östra Europa där svinpesten inte går att utrota helt, utan kommer i omgångar. Men i tyska delstaten Brandenburg, där svinpesten bröt ut för tre år sedan, så har en miljardsatsning gett vissa resultat. Hör korrespondent Daniel Alling berätta om Tysklands kamp mot viruset.

Samma utmaningar mötte Kina när svinpesten bröt ut där 2019, och en av åtgärderna var att uppemot hälften av landets alla grisar slaktades. Då bodde Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg där, och han berättar om Kinas kamp mot viruset.

Ett lyckat exempel är Belgien som Sverige kommer ta emot experthjälp från. Strax innan avresa pratade han med Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden. Och varför heter det just afrikansk svinpest? Afrikakorrespondent Richard Myrenberg berättar om ursprunget för viruset som funnits i över hundra år.

Medverkar gör också Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Hanna Melander

Snart firar Carl XVI Gustaf 50 år på tronen. Hans valspråk är För Sverige i tiden. Hör hur världens kungahus gör för att ligga i takt med sin framtid och lämna skandalerna bakom sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under den kommande veckan kommer vi bli ovanligt mycket påminda om att vi lever i en monarki. För när Kungen firar 50 år på tronen så firas det med pompa och ståt och flera olika evenemang. Vi pratar med Ebba Kleberg von Sydow om vem han och monarkin var då och vem han är och vad monarkin är idag.

Vi gör en utblick till några kungahus och kungar som behövt hantera sina fäder och förfäders beslut och arvet efter det. I Belgien berättar vår korrespondent Andreas Liljeheden om kung Philippe som blev den första på tronen att uttrycka ånger för koloniseringen och vanstyret av Kongo under hans farfars farfar, Leopold II.

I Spanien brottas kungahuset fortfarande med arvet från den tidigare kungen Juan Carlos som abdikerade efter en rad skandaler, och vår Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson-Boij berättar hur det påverkar hans son och nuvarande kungen, Felipe VI.

Vi gör också en utblick till Saudiarabien, där kronprinsen Mohammed bin Salman fått mer och mer reell makt under sin far kung Salman bin Abdul Aziz. Trots att bland andra Joe Biden fördömt hans gärningar verkar han vara tillbaka i den internationella politikens värme, och vår mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén förklarar varför.

Vi hinner också med att prata om han som så länge var kronprins, Charles III i Storbritannien, som nu varit kung i ett år efter sin mycket populära mamma drottning Elizabeth II.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Fabian Begnert

För ett år sedan sommarpratade Kateryna Martyniuk. Studenten i Lviv som valde att stanna i Ukraina efter Rysslands invasion. Hör henne berätta om om framtidsplaner, kriget och nyfödda barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriget i Ukraina pågår och pågår. I P4 Världen återvänder vi till Kateryna Martyniuk som bor i Lviv i västra Ukraina. Hon berättar om hur inställningen till kriget har förändrats under våren och om planer efter examen. Kateryna tar nämligen examen och planerar inför framtiden samtidigt som kriget söndrar.

Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, beskriver väntan på den omtalade våroffensiven. Vi får även en uppdatering kring katastrofen med den brustna dammen.

Vi beger oss även till Iran i P4 Världen. Under hösten och vintern rapporterade medier över hela världen om protesterna där i samband med Mahsa Jina Aminis död. 22-åriga Mahsa dog i samband med att sedlighetspolisen grep henne i september. Orsaken till att hon greps var att hon inte burit sin slöja enligt regelverket. Händelsen skapade en enorm protestvåg mot den iranska ledningen.

Gilda Hamidi Nia, utrikesreporter på SVT berättar om vad protesterna har lett till och hur framtiden kan komma att se ut för kvinnor i Iran.

Atefeh Lind, kom till Sverige från Iran som 17-åring. Hör hur livet har förändrats för hennes familj och vänner som är kvar i Iran.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Christer Tjernell

I Storbritannien och USA leder skyhöga avgifter för att ha barn i förskolan till att mammor lämnar arbetslivet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att lämna sina barn till förskolan är en självklarhet för oss i Sverige. En klar majoritet av alla barn har förskoleplats från 1-2-års åldern och fram till skolstart. Men så där ser det inte ut på alla håll och skillnaderna är stora både inom Europa och jämfört med ett land som USA som vi annars har mycket gemensamt med.

Storbritannien är ett de länder i världen som har högst förskoleavgifter. För att ha ett barn i förskolan kan en familj i London betala runt 19 000 kronor. I Sverige är maxbeloppet för att ha ett barn i förskolan cirka 1 500 kr. Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om mammor som slutar jobba för att stannar hemma med sina barn istället på grund av de höga förskoleavgifterna. Men en förändring är på gång i landet med skyhöga avgifter för barnomsorgen.

Inom EU har man satt upp mål för att få medlemsländerna att erbjuda fler barn förskoleplats ? år 2030 ska minst 45% av alla barn under tre ha barnomsorg är det tänkt. Idag ser det väldigt ojämnt ut mellan länderna inom EU, i vissa länder är det svårt för familjer att ha råd med barnomsorg vilket leder till att mammor i stor utsträckning lämnar arbetslivet och har svårt att komma tillbaka när barnen blivit större. Hör vår Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden om hur barnomsorgen är en viktig fråga för jämställdheten i Europa.

I USA däremot är barnomsorg inte en brännande fråga. I många familjer är det naturliga att mammor blir hemmafruar när det första barnet kommer. För de som inte har möjlighet, eller ekonomi att sluta jobba, så innebär det istället att man lämnar sina spädbarn på förskolan. Hör Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berätta hur den korta föräldraledigheten leder till att nyfödda barn spenderar hela dagarna på förskolan.

Enligt nationalekonom Erica Lindahl på IFAU, Institutet för arbetsmaknads- och utbildningspolitisk utvärdering, så är det gynnsamt för länders ekonomi att mammor kommer tillbaka till arbetslivet efter att ha fött barn. Enligt hennes forskning är det ofta politisk ideologi som gör att höga avgifter för barnomsorg inte ses över. Sverige ses som ett föregångsland när det handlar om barnomsorg.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Joachim Persson

I Sverige finns gammelskogar som EU vill förmå oss att bevara, men svenska skogsägare vill bestämma själva. I Amazonas och i de asiatiska regnskogarna avverkas rekordmycket trots försöka att stoppa skövlingen. Vem ska se till att världens lungor fortsätter funka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den senaste tiden har det kommit en rad EUlagar och andra internationella regelverk som alla vill förmå Sverige att låta mer gammal skog stå kvar. Samtidigt vill Sverige låta skogsägarna fortsätta bestämma över sin egendom. Daniel Värjö från Vetenskapsradion Klotet reder ut begreppen.

De asiatiska urskogarna innebär viktiga inkomstkällor för både fattiga invånare och stora företag. Samtidigt är länderna väl medvetna om hur viktiga skogarna är för mängder av unika arter. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar om djungeln där gibbonaporna fortsätter ropa till varandra men där mängder av skog avverkas illegalt, något som möjliggörs genom omfattande korruption.

Amazonas är känt som världens lunga och forskare har oroat sig i åratal över att avverkningen fortsätter fast det är känt hur viktigt området är för hela jordens klimat. Området sträcker sig över nio länder men den största delen ligger i Brasilien. President Lula da Silva har lovat stoppa skövlingen men hittills har han inte lyckats. Latinamerikakorrespondent Ivan Garcia förklarar varför.

Programledare: Kajsa Boglind

Tekniker: Adam Alvin

I dagens P4 Världen lär vi känna Jill Biden, Olena Zelenska och Emine Erdogan och kvinnorna runt Putin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Presidentfruar kan vara många olika saker - älskade, avskydda, stilikoner eller kritiserade för att ta för mycket eller lite plats. I veckans P4 Världen lär vi känna några av världspolitikens just nu mest uppmärksammade första damer och några ur den växande skaran män som tar plats vid kvinnliga statschefers sida.

Författaren och journalisten Karin Henriksson berättar om sin bok USA:s alla första damer och om vilka som betytt mest i den amerikanska historien.

Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berättar om Olena Zelenska som trätt fram mer i offentligheten under det senaste året, och om kvinnorna runt Vladimir Putin.

Mellanösternkorrespondent Johan-Mattias Sommarström målar en bild av Emine Erdogan och av Selvi Kildicdaroglu som står vid oppositionsledaren Kemal Kildicdaroglus sida.

Sist i programmet berättar Nordenkorrespondent Carina Holmberg om de män som tar plats eller kan vara på väg att ta plats bredvid sina fruar - eller män - i politikens toppskikt.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Behzad Mehrnoosh

Sjuksköterskorna räcker inte till. Hör om krisen världen över och hur problemen kan hanteras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vårdpersonal inom många landsting vittnar om dålig arbetsmiljö, hög arbetsbelastning, låga löner och för få sjuksköterskor. Och situationen är mer eller mindre densamma i många av världens länder. Sjuksköterskekrisen är global.

Sara Heyman, korrspondent för global hälsa berättar varför den desperata sjuksköterskebristen blivit så omfattande. Krisen har pågått under lång tid och problemen växer. Yrket har länge setts som ett kall vilket påverkar arbetsvillkoren på ett negativt sätt.

NHS, National Health Service, Storbritanniens sjukvårdssystem har under lång tid varit landets stolthet men den brittiska sjukvårdsapparaten mår inte bra. Hör Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berätta om den brittiska sjukvårdskrisen och vilka politiska lösningar som finns.

Om de flesta av världens länder skriker efter vårdpersonal så är läget det omvända i Filippinerna. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar om Filippinerna som är det land som ''exporterar'' flest sjuksköterskor världen över.

Programledare: Catarina Spåre Gustafsson

Producent: Kajsa Boglind

Tekniker: Adam Alvin och Sofie Andersson

Kronan, den viktigaste symbolen för brittisk monarki har satts på på kung Charles III:s huvud. En ceremoni som skapar gemenskap och splittrar britterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt en miljard svenska kronor kostar det, om inte det dubbla enligt uppgift. Kröningen av Kung Charles III i London. Tiotusentals åskådare, och tusentals människor från hela världen har övernattat längs paradgatan The Mall för att försäkra sig om att få en skymt av den pampiga kortegen.

Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om folkfesten direkt från London. Människor med flaggor och glitter har samlats för att hylla sin kung. Hör James Savage från nättidningen The Local berätta hur Kung Charles och drottning Camilla lyckats ta sig in i britternas hjärtan.

Med det är inte bara hyllningar som ljuder, även demonstranter har samlats kring Westminster Abbey i London. Flera kritiker av monarkin har gripits av polis ? vilket möts av protester. Ina Jönsson, ordförande för Unga republikaner har rest till London för att protestera. Hon vittnar om hur flera protestanter gripits och varför hon anser att monarkin inte har en plats i dagens samhälle. Etnologen Mattias Frihammar förklarar hur vi tilltalas av monarki och kungligheter samtidigt som vi vill leva jämställt där alla är lika värda.

Programledare: Catarina Spåre Gustafsson

Producent: Kajsa Boglind

Tekniker: Matilda Eriksson

Omvärldens bild av kriget i Ukraina påverkas av satir och humor. Hör om hånfullhet som leder till sympati.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Något som man kanske inte egentligen förknippar med krig är humor. Men faktum är att humor är en ganska viktig ingrediens i detta informationskrig, framför allt på den ukrainska sidan.

Pelle Nilsson på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut har skrivit en rapport om vilken tyngd skämt och satir har i kommunikationen kring kriget i Ukraina. Han berättar hur humor används för att skapa stöd både i omvärlden och i Ukraina och om vilka andra känslor som spelar roll i kommunikationen mellan ukrainare och med omvärlden.

Lubna el Shanti, korrespondent i Ukraina ger sin bild av hur denna humor landar i de ukrainska hemmen och hur Ukrainas kommunikationsstrategi har formats.

Hör om den propaganda och desinformation som sprids i Ryssland och vilken information som egentligen förmedlas till president Putin. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent berättar om vilken bild Ryssland vill ge av kriget.

Vi beger oss även till ett land där många har en annan uppfattning om kriget i Ukraina jämfört med oss här i Sverige ? nämligen Tyskland. Hör vår korrespondent Daniel Alling om hur känslor och skam kring skeenden under andra världskriget påverkar bilden av kriget i Ukraina.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Joachim Persson

Skärmtid och sociala medier - ämnen som ofta leder till tjafs i många familjer. I allt fler länder utformas nu lagar för att skydda barn från skadligt innehåll på sociala medier och begränsa deras tid framför skärmen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns kanske ingenting idag som föräldrar bråkar med sina barn om så mycket som det här med skärmtid och social medier. Det ständiga plingandet stör. Det blir tjafs om när telefonen bör stängas av på kvällen och vad är det som händer egentligen på sociala medier. Är det bra miljöer att vistas i? Det där är vi många som undrar och oroar oss över. I P4 Världen hör vi om olika länder där staten går in för att styra bort barnen från det skadliga innehållet och straffa sociala medier-jättarna om det inte tar ansvar.

Under den senaste veckan så införde den amerikanska delstaten Arkansas ett förbud för sociala medier för barn under 18 år, om inte föräldrarna uttryckligen ger sitt medgivande. Ett liknande förbud har införts i Utah. Hör USA-korrespondent Roger Wilson om hur begränsningar av social medier ska påverka barns psykiska ohälsa.

I Storbritannien har det skapats uppmärksamhet kring en rad ungdomar och barn råkat illa ut, till och med dödats, på grund av vad som pågår på sociala medier. Debatten har lett till att regeringen vill göra Storbritannien till det tryggaste landet i världen för internetanvändare. Hör Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berätta om The Online Safety Bill som ska skydda barn från att påverkas negativt på nätet.

Tiktoks moder är Kina

I Kina, som kan ses som sociala mediers urmoder, går utvecklingen snabbt och många sociala medieföretag i väst sneglar åt kinesiskt håll för att hämta inspiration. Kinesiska Tiktok skapar debatt om hur den kinesiska staten kan samla information om appens användare och allt fler företag förbjuder anställda att ha Tiktok på sin jobbmobil. Frågan är vilket intresse Kina har för att lagra data om Tiktok-användarna? Hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om Tiktok-gate och begränsningar och censur på nätet. Bland annat finns ett maxtak för hur länge barn får spendera framför skärmen.

Så vad är då på gång för svenska barns del? Ekots techreporter Sven Carlsson beskriver det lagförslag som är på gång inom EU och som bland annat omfattar föräldrakontroll som kan ge föräldrar möjlighet att begränsa minderårigas tillgång till sånt som kan vara farligt.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Johanna Carell

Kristendomens största högtid innehåller både glädje och sorg. Hör om hur påsken kläs i en rad olika traditioner beroende på var i världen man befinner sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Piska kvinnor på benen eller skjuta harar, kasta krukor från balkonger eller barn med hucklen och röda kinder som tigger godis - alla är påsktraditioner från olika delar av världen. Frågan är var alla traditioner kommer ifrån? Hör folkbildaren Mattias Axelsson om påskens ursprung och den gemensamma nämnaren för firandet - våren.

Vi reser även till Jerusalem där allt började, staden står i centrum för det kristna påskfirandet eftersom Jesus korsfästes där under långfredagen enligt bibeln. Just nu pågår tre religiösa högtider i den heliga staden samtidigt. Den kristna påsken, Ramadan och den judiska högtiden Pesach. Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om våldsamheter och oro vid Tempelberget.

För andra året i rad firar människorna i Ukraina påsk under brinnande krig. Påsken är en viktig högtid för många ukrainare och vi har med oss vår korrespondent nu Lubna el-Shanti om berättar om konflikten inom den ukrainska kyrkan.

Vi landar även i Filippinerna genom vår asienkorrespondent Peder Gustafsson. Där det firas på ett brutalt sätt med frivillig korsfästning.

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Programledare: Kajsa Boglind

Tekniker: Karl Björnsson

Hur jobbar andra länder jobbar mot gängkriminalitet följ med till Italien som vunnit viktiga segrar mot maffian, och El Salvador som halverat antalet mord genom att ta till hårda tag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 Världens programserie fortsätter om hur andra länder tacklar gängkriminaliteten, som är ett växande problem i Sverige. I början av året inledde Stockholmspolisen en särskild händelse för att få stopp på en våldspiral som började runt jul. Våldsspiralen har fortsatt med med otäcka skjutningar och sprängningar mot lägenheter och radhusområden - i flera fall där det bor människor som inte har något med gängen att göra. Våldet är inte bara ett Stockholmsfenomen eller storstadsfenomen utan något som sprider skräck från Norrland till Skåne.

Gängkriminaliteten är utbredd över hela världen och polis och myndigheter hanterar våldet på olika sätt. Hör tidigare Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson om hur den moderna maffian motarbetas i Italien och hur ''babygängen'' breder ut sig.

Tyskland jämförs ofta med Sverige där rapporter visar att antalet skjutningar minskar i Tyskland samtidigt som de ökar i Sverige. Men samtidigt sker ett stort antal knivdåd i Tyskland. Tysklandskorresponent Daniel Alling berättar om den tyska våldsspiralen.

I El Salvador har det höga antalet mord halverats genom hårda metoder som också lett till att oskyldiga döms till långa fängelsestraff. Konflikts programledare Lotten Collin har besökt landet där 12-åringar kan dömas till 20-års fängelse.

I vårt grannland Norge finns en oro för att den svenska gängkriminaliteten tar sig över gränsen. Samtidigt har en svensk modell där utsatta områden pekas ut kopierats för att hantera de norska gängen. Hör vår utrikesreporter Trygve Ulriksén Skogseth om den norska rädslan för att gå i Sveriges fotspår när det gäller gängkriminalitetens utbredning.

Priset på mat har ökat rekordmycket i Sverige, hur gör andra länder för att hålla priserna nere? Följ med P4 världen till Norge, Frankrike och Zimbabwe där prisutvecklingen skiljer sig från den svenska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På bara ett år har matpriserna ökat med 20% i Sverige vilket är den största ökningen sedan 50-talet. Mycket beror på kriget i Ukraina och de höga elpriserna vilket gör att prisökningarna påverkar många länder. Men om vi jämför den svenska utvecklingen med våra grannländer så är det ändå skillnad. De svenska priserna har ökat mest i Norden. I P4 Världen ska vi ta en titt på vad ett par andra länder har gjort för att hålla priserna nere.

I Norge pågår ett priskrig mellan matbutikerna där handlarna pressas att hålla priserna nere för att locka kunder. Vår Norgekorrespondent Carina Holmberg berättar hur den norska Kiwi-effekten som ser ut att påverka den norska inflationen.

För att lindra prisökningarna för franska matkunder så har matkedjor ingått en överenskommelse med regeringen om att sänka priset till vad man kallar lägsta möjliga nivå på ett antal varor fram till i sommar. Hör frilansjournalist Johan Tollgerdt berätta om den franska frustrationen över höjda priser och att vakter allt oftare kollar kunders väskor så att matvaror inte stjäls.

I Zimbabwe slås det matprisrekord. Där har matpriserna stigit med 285% vilket gör det omöjligt för många att handla mat. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg förklarar varför maten har blivit så dyr och hur fattiga människor kämpar för att klara sig.

I takt med att maten blir dyrare, speciellt grönsaker och frukt, så finns det en risk att näringshalten på våra tallrikar minskar. Dietist Sofia Antonsson ger tips om hur vi kan äta billigt utan att tumma på näringen.

Ett år efter invasionen. Om hjältemod, krigströtthet vardag och framtid i krigets Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För ett år sedan förändrades livet totalt för miljontals människor i Ukraina. Från att känna sig trygg i sin egen säng om natten förändrades allt den där tidiga morgonen den 24 februari 2022. Lugna drömmar förvandlades till en levande mardröm berättar Kateryna Martinyuk som bor i Lviv i västra Ukraina. Hör hur kriget tvingar barnen att växa upp fort men även hur planer om framtiden skapar hopp.

Kateryna har valt att stanna i Ukraina samtidigt som flera miljoner har lämnat landet. Vår utsända Trygve Ulriksen Skogseth finns vid den polska gränsen dit många tog sig för ett år sedan. Hur ser livet ut på andra sidan gränsen och när ska man våga vända tillbaka till sitt hemland?

Vi möter Anja som känner sig som en brottsling för att hon är född i Ryssland. Den generella synen på ryssar har förändrats och det är något som Anja hanterar dagligen.

Vår korrespondent Caroline Kernen, med fokus på unga, rapporterar från Kiev om hur ungas liv påverkas av kriget. Hör om rädsla, osäkra framtidsplaner och synen på att man kan behöva offra allt för kriget.

Trots att vissa byggnader var helt nybyggda så stod de inte emot de kraftiga jordbävningarna som har skakat Turkiet och Syrien. Men i vilken utsträckning kan man faktiskt jordbävningssäkra en stad?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur är det att leva på en plats där marken när som helst kan börja skaka? Och vad kan göras för att förhindra att ett skalv blir förödande?

Jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien har påmint oss om den enorma risk som människor på flera håll i världen lever med. Följ med till Eldringen runt Stilla havet och San Andreasförkastningen i Kalifornien och hör vår utsända rapportera om det senaste från katastrofen i Turkiet och Syrien.

I amerikanska Kalifornien är oron för ett skalv ständigt närvarande. Hör vår korrespondent Roger Wilson om hur myndigheterna uppmanar befolkningen att förbereda sig inför att marken börjar skaka. Ett annat jordbävningsdrabbat land är Indonesien där myndigheterna har byggt upp en stor beredskap för katastrofhjälp just vid jordbävningar. Asien-korrepondent Peder Gustafsson berättar hur drabbade områden som Filippinerna och Thailand ser på det förebyggande jordbävningsarbetet på helt olika sätt.

Enligt nyhetsbyrån AP så har Turkiet i åratal ignorerat byggregler. Det hävdar experter efter de katastrofala jordskalven som förstörde minst 12 000 byggnader och dödade över 20 000 människor. En anledning är byggboomen i landet som skulle genomföras snabbt och billigt, enligt kritikerna.

Italien är världsledande när det gäller forskning kring att jordbävningssäkra hus och byggnader. Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén ger oss en bild av hur byggnadskonstruktion och materialval kan få hus att överleva jordbävningens kraft.

Barn behöver röra på sig mer. Barns inaktivitet är ett problem över hela världen - och vi svenskar är inte så duktiga som vi tror.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De unga kallas av vissa för den mest stillasittande generationen när barn o unga väljer spelkonsoler och sociala medier på mobilen framför rörelse, lek och aktivitet. Frågan är hur detta kommer att påverka de ungas framtida liv, och hur kan vi aktivera dem som sitter stilla.

Skolbarn i Sverige rör inte på sig tillräckligt mycket, långt ifrån faktiskt. Sverige hamnar nämligen i botten när Världshälsoorganisationen jämför hur pass fysiska barn är i 45 olika länder.

Följ med vår hälsokorrespondent Sara Heyman till Fiji som brottas med ett stort antal barn med fetma. Vi hör även hur Nya Zeeland jobbar med att få in rörelse i läroplanen. I USA finns stora problem med övervikt bland barn och unga. Vår korrespondent Cecilia Khavar berättar om det amerikanska läkarförbundets nya rekommendationer som föreslår att små barn med fetma ska medicineras, och att barn ska erbjudas fetmaoperationer. Rekommendationer som lett till en het debatt.

I Danmark uppmanas barn till ''risky play''. Där ska barn utmanas och fatta egna beslut under leken. Det kan handla om att klättra högt i träd eller leka med yxor. Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson förklarar vad syftet är med denna riskabla lek.

Hälso och idrottsforskare Ann-Christine Sollerhed ger sin bild av varför barn blir allt mer stillasittande och berättar vad som krävs för att få dem i rörelse igen. Och så får vi svar på frågan hur barn kan komma att påverkas i ett vuxet liv av att röra sig för lite som barn.

Vapen dödar allt fler i USA. Hör om metoderna som används för att krossa våldet i utsatta områden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Året har börjat med en hemsk våg av skjutningar i Sverige och här i P4 Världen fortsätter vi att fråga oss vad som finns att lära av andra länders arbete med att få stopp på gängkriminalitet.

Skjutvåldet under förra året slog rekord i Sverige men det går inte att jämföra med problemen i USA på långa vägar där skjutningarna är åtta gånger så vanliga som i Sverige. Även om det är spektakulära händelser som skolskjutningar som får mest uppmärksamhet i amerikanska medier så sker också många av skjutningarna i USA i ungefär samma miljöer som i Sverige. De sker ofta i utsatta områden, och ofta mellan gäng som vill kontrollera narkotikamarknaden.

Hör vår korrespondent Roger Wilson i San Francisco berätta om gängkonflikter och hur medlare genom samtal arbetar för att stävja våldet. I Washington finns korrespondent Cecilia Khavar som förklarar varför masskjutningarna i USA blir allt fler och hur skolskjutningar påverkar debatten om vapenlagarna.

Varför är Sverige värst i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen och vilka länder kan vi låna metoder från?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige ligger i topp i Europa när det gäller dödligt vapenvåld och frågan är nu om andra länder gör nåt som vi skulle kunna ta efter för att få så vis få stopp på dödandet.

Kriminolog Manne Gerell förklarar på vilket sätt Sverige sticker ut jämfört med andra länder i Europa och varför skjutvapenvåldet ökar här samtidigt som andra länder lyckas få ner antalet dödsskjutningar.

Den senaste tiden har ju skjutningar och sprängningar tagit liv i både stora och små svenska städer. Den nya nya justitieministern Gunnar Strömmer har utlovat en ny strategi för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten som många av skjutningarna är kopplade till. Vi vet sedan tidigare att den nya regeringen vill börja använda sig mer av danska metoden. Vi här Danmarkskorrespondent Samuel Larsson om hur Danmark arbetar mot våldet och varför Danmark har blivit en sådan viktig förebild för svenskt rättsväsende.

Vi beger oss även till England och vår korrespondent Stephanie Zakrisson. I England har man en liknande våldsspiral som vi har i Sverige. Skillnaden är att knivvåldet dominerar gängkriget i London samtidigt som de svenska gängen skjuter.

Hör kriminolog Manne Gerell om vilka andra länders metoder som skulle kunna importeras till Sverige för att bryta den pågående våldsspiralen.

Följ med till Nederländerna där jurister och klimataktivister har tvingat fram skärpt miljöpolitik och hör om Eus klimatpolitik som går längre än svenska politiker hade tänkt sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medan klimatfrågan hamnat i skuggan av andra politiska frågor i Sverige har EU ökat tempot för unionens klimatomställning. När Sverige nu tar över ordförandeskapsposten kommer flera av de viktiga sista pusselbitarna hamna på plats i det övergripande klimatpaketet Fit for 55. Ekots EUkommentator Susanne Palme berättar om vad som har gjorts hittills och om hur klimatomställningen hänger ihop med Ukrainakriget.

Ett land som redan tvingats gå längre än landets politiker hade tänkt sig är Nederländerna. Där tvingade jurister och klimataktivister för ett par år sen sin regering att lägga om klimatpolitiken så att den når upp till målen som landet och EU satt upp. Ekots klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besökte nyligen Nederländerna för att se hur det gått.

Programledare: Kajsa Boglind
Tekniker: Johanna Carell

I årets sista P4 Världen lyfter vi fram några av årets största händelser. Vad kan Putin tänkas skåla för när vi träder in i ett nytt år? När blir smöret överkomligt i pris igen och kan protesterna i Iran leda till en förändring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nytt år, nya möjligheter. Ett avslut på något och en början på något nytt. Vad kan vi förvänta sig av 2023 när det gäller några av 2022 års största händelser som mer eller mindre påverkat oss alla.

I historieböckerna så kommer 2022 att vara året då Ryssland invaderade Ukraina. Den 24 februari förändrades livet för Kateryna Martyniuk, som bor och pluggar bland annat svenska i Lviv i Ukraina. Hör hur hon ser på framtiden.

Vad skulle möjliggöra att kriget i Ukraina tar slut? Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland berättar vad president Putin kan tänkas planera inför 2023.

Ekonomin, hur stor kan inflationen bli och när vänder det. Ekonominkommentator Kristian Åström ger besked.

Kvinnornas kamp i Iran har spridit sig välden över ? blir 2023 året då det sker en förändring? Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, berättar om folket som vägrar ge upp trots regimens våldsamma motstånd.

Frågorna hänger i luften, bara 2023 kommer att kunna ge oss svaren men vi ska försöka så gott det går att resonera kring framtiden.

Programledare Catarina Spåre Gustafsson

Producent Kajsa Boglind

Tekniker Christer Tjernell

Julaftonsspecial om jultraditioner från väldens alla hörn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alla har vi våra egna uppfattningar om vad som hör julen till. Samtidigt har våra egna julfiranden rötter i olika traditioner som skiljer sig åt en del runt om i världen men som också har väldigt mycket gemensamt.

Julaftonens P4 Världen innehåller en samling julkort från När och Fjärran. Vi ska få höra om jultraditionerna i USA och Ryssland, Ukraina, Bangladesh och Danmark.

Programledare Kajsa Boglind

Tekniker Stina Fagerberg

Över en natt så skrotade den nya svenska regeringen bonusen för de som köper en klimatsmart bil. Samtidigt har EU bestämt att alla bilar som säljs från 2035 ska vara elbilar. Hur ska det här gå till, och när kan fler få råd med en elbil?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P4 Världen om hur man runtom i världen jobbar för att hjälpa bilägare att fatta miljövänliga beslut. För elbilar ska bli det nya normala, det kom man fram till under FN:s klimattoppmöte COP27. Kinakommentator Hanna Sahlberg berättar om hur Kina spottar ur sig elbilar och hur man begränsar antalet bilar på vägarna genom att lotta ut registreringsskyltar. I södra Europa går det däremot trögare, både Italien och Spanien ligger efter när det gäller att ställa om till elbilar. Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij förklarar hur viktig bilen är för fransmännen och vad som krävs för att fler elbilar ska komma ut på vägarna.

Många länder har infört bonussystem för att fler ska ha råd att köpa en elbil. Sveriges regering tog nyligen bort detta bonussystem. Victor Jensen, bilreporter på Ekot förklarar vilken effekt det här kommer att få, och hur Norges förmånssystem har lett till att runt 80% av de nyproducerade bilarna är just elbilar.

Även om elbilar ses som klimatsmarta så påverkar produktionen bakom varje ny elbil klimatet. Hör Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers tekniska högskola om hur miljövänlig elbilen egentligen är och om när elbilen blir det nya normala.

Programledare Catarina Spåre Gustafsson

Producent Kajsa Boglind

Tekniker Tim Kellerman, Brady Juvier och Alma Segeholm

Amerikanska vapen har varit avgörande för den framgångsrika ukrainska motoffensiven, nu senast i Cherson. Men vad händer med militärbiståndet om republikanerna vinner kongressvalet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ukrainas flagga vajar på flera ukrainska myndighetsbyggnader i staden Cherson och på gatorna hörs jubel och tårar. Hör vår Ukrainakorresponent Lubna El-Shanti om hur Ukraina lyckats befria den enda regionhuvudstaden som Ryssland tagit sen krigets början.

Samtidigt pågår rösträkningen i det amerikanska kongressvalet där republikanerna ser ut att få makten i en eller båda kamrarna. Vad betyder det för det fortsatta stödet till Ukraina?

USA:korrespondent Cecilia Khavar ger oss det senaste om rösträkningen i det amerikanska mellanårsvalet och hör Sveriges Radios USA:kommentator Ginna Lindberg om hur resultatet där kan påverka Ukrainakriget.

Vi får även en bild inifrån Ryssland där vår korrespondent Maria Persson Löfgren befinner sig. Ett Ryssland med färre män på gatorna eftersom många skickats till kriget i Ukraina.

Programledare Kajsa Boglind

Producenter Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker Hanna Melander

P4 Världen sänder från Battery Park på Manhattan och försöker få svar på frågan: Hur mår svenskarnas amerikanska favoritstad?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

New York är staden som kanske flest svenskar genom tiderna har drömt om. Men det är också en stad som gång på gång drabbats hårt av tragedier. Den senaste, covidutbrottet i början av pandemin, skördade tiotusentals New York-bor på bara några månader 2020. Och den här gången har staden haft svårare att resa sig än väntat.

New York bor beskriver det som att man befinner sig i någon typ av posttraumatisk stress efter pandemin där kriminaliteten och fattigdomen ökar. Samtidigt vidhåller många att New York alltid kommer att förbli möjligheternas stad.

P4 Världen som spelas in i Battery Park på södra Manhattan gästas av bartenderdrottningen Elsa Rapp som beskriver hur utelivet har påverkats, fotografen Pontus Höök som bott på Manhattan i över 25 år och idag saknar den forna energin. Vi möter chefen för svensk-amerikanska handelskammaren Anna Throne Holst som följer svenska företags kamp för att komma in på marknaden i New York - och som också sett amerikansk politik från insidan. Dessutom berättar USA-kommentator Ginna Lindberg och New Yorks betydelse för hela USA.

Och så får vi höra om både gästernas och vanliga New York-bors favoritplatser i drömmarnas stad.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Joar Jonsson

Storbritannien har fått sin tredje premiärminister på kort tid. Den yngsta på flera hundra år och den första med föräldrar från en tidigare koloni. Det talas om ett brittiskt ''Obamaögonblick'', men stämmer det verkligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är inte mycket som är sig likt i Storbritannien nu för tiden. Det bor en kung i Buckingham Palace och på 10 Downing street finns nu landets yngste premiärminister på över två hundra år. Han är landets första indiskättade premiärminister, och den första premiärministern som är hindu. Rishi Sunak, är namnet på mannen som ska ska styra upp den politiska röran i Storbritannien.

För ett par år sedan betraktades han som ett politiskt stjärnskott. Idag är han premiärminister. Sveriges Radios Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om Rishi Sunaks framfart efter det konservativa partiets före detta partiledare Boris Johnsons, och Liz Truss fall. De senaste månaderna beskrivs som politiskt kaos samtidigt som pundet sjunker och elpriserna stiger. Frågan är hur Rishi Sunak kommer att hantera svårigheterna.

Av de som stödjer Rishi Sunak så beskrivs valet av honom som Storbritanniens Obama-ögonblick. Han är den första indiskättade premiärministern, och även den första premiärministern som praktiserar hinduism. Hans bakgrund ses som en milstolpe och gör att vissa drar paralleller mellan honom och USA:s före detta president Barack Obama, som var den första svarta presidenten. Naila Saleem, Sveriges Radios Asienkorrespondent ger oss en bild av hur man i Indien ser på att Rishi Sunak flyttat in i 10 Downing Street, och om det ligger något i att detta är Storbritanniens Obama-ögonblick.

När Storbritanniens nye premiärminister Rishi Sunak tillträdde hamnade en stor politisk knut i hans knä, frågan om Brexit och det så kallade Nordirlandsprotokollet. Ett handelsavtal som slöts i samband med Brexit som som nu är ifrågasatt återigen. Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent reder ut det senaste i Brexitfrågan.

Hör även svensken Jonas Aurell, som under många år har bott i London. Han driver ett företag som säljer svenska matvaror i Storbritannien. Han beskriver den senaste tiden som ett totalt kaos som hanterats illa av inkompetenta politiker. Frågan är om han har större förtroende för den nytillträdde Rishi Sunak.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Josef Reynold

Hör Carola Häggkvist, hårfrisörskan i iranska Kurdistan och demonstranter i Kalmar och Berlin om varför dödsmisshandeln av 22-åringen, som burit sin slöja fel, berör så många i Iran och utomlands.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Över hela världen hålls protester för att stötta demonstrationerna i Iran. Protester där kvinnor tar av sig sin hijab för att trotsa regimen och skapa förändring. De skanderar: Kvinna. Liv. Frihet.

Startskottet för de omfattande protesterna var 22-åriga Masha Aminis död. Hon greps av den iranska moralpolisen för att hennes huvudsjal inte skulle ha täckt håret tillräckligt. Några dagar senare dog hon på sjukhus - och enligt Aminis familj ska hon ha utsatts för kraftigt våld mot huvudet.

De senaste veckorna har vi sett skolflickor trotsa regimen genom att slita av sig sin slöjan - och regimen har svarat med våld. Det har rapporterats om hur den iranska säkerhetspolisen har misshandlat och dödat barn, kvinnor och män som protesterar mot regimen.

I P4 Världen hör vi om det stöd som visas för kvinnornas kamp i Iran. Bland annat hålls demonstrationer i Kalmar och i Berlin denna helg.

Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén berättar vad det är med det här fallet som väcker så starka känslor. Hon förklarar även varför det är så viktigt för den iranska regimen att kvinnor följer de stränga klädreglerna.

Hur kommer det sig att unga kvinnor och män vågar protestera i Iran när den iranska polisen möter dem med brutalt våld? Svaret får vi av Nishtman Irandoust, reporter på Radio Swedens kurdiska redaktion som har följt en hårfrisörska i en av Irans städer vars barn protesterar på gatorna mot regimen.

Artisten Carola är en av alla som har engagerat sig i de iranska kvinnornas protester. Hon berättar om varför hon valt att översätta och framföra en av de mest spridda iranska protestlåtarna just nu. Baraye, heter låten, vilket betyder ?För? på svenska, av artisten Shervin Hajipour.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Vad rör sig egentligen i Putins huvud. Vad hoppas han på med kriget och hur vill han uppfattas av andra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I P4 Världen gör vi ett nytt försök att förstå oss på den ryske ledaren. Hur tänker han? Vad har han för plan? Var bor han och har han en dubbelgångare? Frågorna är många och ibland svåra att svara på, men vi gör ett försök genom att prata med en rad gäster som alla har olika kunskaper om Putin.

Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren har bevakat Ryssland och Putin under många år. Hon kommer att ge oss en bild av den hämndlystne Putins liv och svara på frågan om hur han firade sin 70-års dag häromdagen, mitt under ett brinnande krig. Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, ger oss sin bild av Putins krigföring. Enligt honom börjar man se tecken på att både Ryssland och Ukraina är militärt utmattade. Hör om stridsdelfiner och mobiliseringen av nya soldater. Vi pratar även med Rysslandskännaren Malcolm Dixelius, för att ta reda på mer om Vladimir Putins historiska förebilder och om hur har hans ledarstil förändrats under krigets gång.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Alma Segeholm

Vem ska få bestämma om en kvinna ska föda ett barn eller inte? P4 Världen tittar närmare på abortfrågan som är en av vårt tids mest infekterade frågor på många håll i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att bli gravid kan ju vara helt fantastiskt. Men det kan också vara ett skräckscenario, beroende på var man befinner sig i livet. Och för den som råkar ut för en oönskad graviditet spelar det stor roll var man befinner sig i världen - eftersom rätten till abort ser så olika ut.

Hör om det nya beslutet som garanterar att Indiens över 600 miljoner kvinnor nu garanteras samma rätt till abort oavsett om de är gifta eller ogifta. SVT:s Indienkorrespondent Malin Mendel berättar att synen på flickor håller på att förändras i Indien. Indiska familjer har ju föredragit söner framför döttrar, vilket bidragit till att kvinnor gjort abort i en högre utsträckning när de varit gravida med flickor. Flickors status har förbättrats bland annat eftersom de är duktiga i skolan och kan bidra till familjers försörjning i en större utsträckning än tidigare, berättar Malin Mendel.

Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Polen berättar om ett Polen som går i motsatt riktning där i stort sätt ingen får göra abort. Kvinnor i Polen som vill göra abort kan åka utomlands, resor som kommer att försvåras på grund av en ny lag som försvårar abortresor genom att alla graviditeter registreras. Detta skulle kunna innebär att myndigheter kan rikta olika insatser mot kvinnor som gjort abort utomlands, säger Samuel Larsson.

I USA revs ju aborträtten upp i somras. De som är emot abort är ofta religiöst övertygade amerikaner som anser att ett liv börjar vid befruktningen, säger Cecilia Khavar, korrespondent i Washington. Andra anser att demokratin förloras i USA i och med att abort förbjuds. Abortfrågan har blivit en av de viktigaste frågorna inför mellanårsvalet. Demokraterna satsar mycket på att kampanja för rätten för abort.

I Latinamerika går utvecklingen kring abort åt olika håll, säger Sara Heyman, Sveriges Radios korrespondent för global hälsa. I Argentina legaliserades abort för två år sedan och Colombia är ett av de länder som följt efter. Utvecklingen i Argentina har påverkat kvinnorättsrörelsen i hela Latinamerika men samtidigt har länder i Centralamerika väldigt stränga abortlagar. Abortmotståndet som vi ser i USA och vissa länder i Europa beror bland annat på de konservativa strömningarna som blir allt starkare på flera håll säger Sara Heyman.

En annan viktig kvinnorättsfråga som just nu uppmärksammas världen över är protesterna i Iran. Protesterna har pågått i tre veckor efter att ung kvinna, Mahsa Amini, dog i samband med att hon greps av landets sedlighetspolis. Det påstådda brottet var att hon hade haft sin huvudsjal på fel sätt. Den senaste dagarna har skolflickor börjat protestera i stor utsträckning vilket visar att de identifierar sig med de unga kvinnor som dödats, säger Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.

- De är oändligt trötta på att de måste bästa sjal varje dag, berättar Cecilia Uddén. Hon säger även att många män tittar på de protesterande kvinnorna med beundran.

Matpriserna har ökat dramatiskt, fisk och mjölkprodukter framför allt. Orsakerna är flera, både kriget i Ukraina och klimatförändringar spelar in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad leder de ökade priserna till, och hur hanteras de i olika länder? Finns det till och med saker som har blivit bättre, för att människor fått upp ögonen för att maten är värdeful?

Det pratar vi om i P4 Världen med Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, som berättar om försörjningsläget i Afrika, där svält hotar på grund av kriget i Ukraina, och om varningsmärkning mot sjukdomar i spåren av dåliga matvanor i Latinamerika.

Vi hör också Peder Gustavsson i Bangkok om att K-pop nu följs av K-food, och Carina Holmberg om sockerskatten i Norge. Daniela Marquardt, utsänd i Tyskland, berättar om hur omdaningen av livsmedelsproduktionen i mer klimatvänlig riktning försvåras av Ukrainakriget.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Luise Steinberger

Tekniker: Behzad Mehrnoosh

Ukrainas framgångar i kriget mot Ryssland har skakat om den ryska ledningen. Nu skickar Putin ytterligare 300 000 soldater till kriget i Ukraina samtidigt som missnöjet med honom växer på hemmaplan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I P4 Världen pratar vi om hur Putin hanterar krigets nya fas och vilka konsekvenser mobiliseringen kommer att få.

Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berättar om de protester som brutit ut sedan Putin beordrat att kalla in 300 000 män. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi förklarar vilken effekt Putins kraftansträngning kommer att få. Putin kommer att fiska efter värnpliktiga brett utanför Moskva, män som helt enkelt kommer att bli kanonmat, säger Joakim Paasikivi.

Det utdragna kriget gör även att Kina som tidigare ställt sig passiv till Putins invasion börjar tappa tålamodet med Rysslands ledare. Vi hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur Kina nu distanserar sig från kriget.

Efter Putins besked om mobilisering så försöker tusentals ryssar att lämna landet. Carina Holmberg som bevakar Finland berättar om det tryck som nu ställs på den finsk-ryska gränsen när ryssar vill ta sig till Finland. Därefter beger vi oss till Italien och vår Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij. Hittills så har ju länderna i Europa haft en hyfsat enad front mot Ryssland men höga gaspriser, och också kanske nya regeringar, skulle kunna orsaka sprickor i den där enigheten. Ett land där det finns en del sympatier med Ryssland är Italien där det också hålls val i morgon.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Brady Juvier

Ukrainsk militär har överraskat både Ryssland och omvärlden med en förbluffande stark motoffensiv. Utan den skulle vi inte känna till de grymheter som skett under ockupationen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De senaste veckorna har ukrainsk militär ryckt fram i nordöstra Ukraina och tagit tillbaka stora områden. I veckans program får vi höra om vad som gjorde motoffensiven möjlig. Vi får också veta mer om de hemska förhållanden som ukrainare levt under sen ockupationen inleddes.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Per-Olof Perre Karlsson, svensk Kharkivbo, Oscar Jonsson docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan och Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Elvira Björnfot

Om drottningarnas drottning och monarkiernas monarki. Vad händer med stödet för det brittiska kungahuset nu när själva kittet, drottning Elizabeth inte längre finns.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Storbritanniens drottning Elizabeth II är död. Runtom i världen uppmärksammas världens längst sittande monark i modern tid. Världens ledare har skickat kondoleanser och landssorg kommer att råda fram till sju dagar efter drottningens begravning.

Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om ett land i chock och vad som väntar kung Charles III som nu tar över tronen.

Drottning Elisabeth slog i somras thailändske Kung Bumibols rekord som längst sittande regent. Båda regerade i över 70 år. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar hur landssorg påverkar en hel nation.  

Hör korrespondent Johan-Mathias Sommarström om den ohotade monarkin i Saudiarabien och om monarkins framtid världen över.

Statsvetare Anders Sundell förklarar vad som sker när ett land förlorar sin stabila monark.

Programledare: Helene Benno

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Josef Reinhold

Företag går på knäna och hushåll får inte pengarna att räcka till elräkningen. Hör om elpriser och elbrist och om vad andra länder i Europa gör för att få sina medborgare att minska elkonsumtionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kampanjen Snäppet svalare uppmuntrar alla finländare att spara energi. Korrespondent Carina Holmberg berättar hur man i Finland reagerar på uppmaningen att sänka temperaturen i bastun. I Marie Nilsson Boijs Spanien vill premiärministern Pedro Sanchez att man kastar slipsen och höjer temperaturen i luftkonditioneringen. Vi hör även Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent, om hur Serbien varit nära att gå i konkurs på grund av de höga elpriserna.

Runtom i Europa görs olika initiativ för att minska elförbrukningen. I P4 Världen går vi igenom vad andra länder gör för att minska den elbrist som drivit upp priserna. Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet anser att Sveriges ledare måste göra en kraftsamling, som under pandemin. -Vi måste släcka lamporna, frosta av frysen, torka kläderna ute, tvätta i lägre temperatur, sluta torktumla, dra ur laddaren. En kampanj behövs för att hjälpa oss att göra rätt, säger Lousie Ödlund.

Vi hör även Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berätta hur ett minskat elanvändande kan påverka klimatet.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Tekniker: Tim Kellerman

För första gången sen krigets början får barnen i den ukrainska huvudstaden återvända till klassrummen. Hör också om skolstart i Filippinerna, Kina, Norge och USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu i veckan välkomnas Kievs skolbarn tillbaka till sina klassrum. Vår korrespondent Lubna El-Shanti berättar om oro och förväntan, och om hur ukrainska barn leker för att bearbeta det de varit med om under kriget.

Ett annat land där skolorna nu har startat för första gången på länge är Filippinerna. Där har barnen haft hemundervisning sen pandemins början för över två år sen. Vår Asienkorresponden Peder Gustafsson berättar och ger också en bild från skolstarten i Myanmar och Thailand.

I Kina innebär hela skoltiden en enorm press på barn och föräldrar. Vår Kinakommentator Hanna Sahlberg som själv haft barn i kinesisk skola berättar om skolstartsförberedelser och kinesisk föräldrars stress och förväntningar och om hur staten nu försöker minska pressen.

I Norge blev det en snopen skolstart för tusentals barn eftersom lärarförbundet tagit ut hundratals lärare i strejk. Anledningen är krav på högre lön. Norgekorrespondent Carina Holmberg ger oss en rapport.

Ett land där skolan hamnat i den politiska hetluften är USA. Inför höstens mellanårsval slåss republikaner och demokrater om skolan ska undervisa om bland annat amerikansk historia och om sex och samlevnad. Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berättar om kulturkriget kring skolan och bjuder också på en bild av hur det är att skola in ett barn amerikansk skola för första gången.

Programledare: Kajsa Boglind

Tekniker: Stina Fagerberg