Kapitalet

1979 var aktiehandel närmast en marginalföreteelse, förbehållen de rika och särskilt insatta. 30 år senare var sparande en livsstil och en folksport, och en växande skara människor tillkännagav sig till FIRE-ideologins budord om finansiell frihet och tidiga pensioner. Något radikalt hade förändrats i svenskars relation till aktier. Men vad? Med Aktie-SM som lins, försöker David Larsson Heidenblad hitta svaret.

Jacob har grävt i budgetbevakningen. Gunnar har en kampanj för att ena hela Sverige. Här kan man signa upp så att man får höra hela avsnittet!

Sir Angus Deaton har varit professor i ekonomi i 48 år. Hans forskning var med och la grunden för den "mikroekonomiska revolutionen", han ses som en pionjär inom ekonometri, och han har fått ett Nobelpris för sin forskning om ojämlikhet. Nu talar han ut om allt han och hans ekonomkollegor haft fel om.

Kan ekonomernas kris bli en lösning på ett av Sveriges arbetsmarknadsproblem? Christine Lagarde tror det. 

Kan Sveriges riskkapitalister lösa Sveriges investeringsproblem? Skatteverket tror det.

I mitten av 00-talet går tre unga män upp på en scen på Handelshögskolan för att pitcha en idé: ett bolag som ger krediter, och löser allt krångel med e-handel. De blir sågade vid fotknölarna. Två decennier senare är Klarna en unicorn, kanske Europas största startup, men också symbolen för ett osunt shoppingbeteende som sätter unga i skuldfällor. Vad hände egentligen däremellan? Och hur mycket skapade Klarna den bubbla de  beskylls för att ha blåst upp, och hur mycket red de på en redan existerande våg? Jonas Malmborg, författare till boken Den store kreditfesten: Historien om Klarna, reder ut.

Två företag. Ett som kan gå i konkurs, och ett som vissa menar borde gå i konkurs. Dessutom: barns rationella beslut och lösningen på svensk inflation. 

Sponsrat avsnitt: Vi dyker ned en av världens äldsta och kanske bästa sparformer, men som nästan ingen känner till. Med SPP:s investeringschef Fredrik Ehn. 

Den andra maj ser tradern Ekka Lundin plötsligt hur siffrorna på hans skärmar färgas blodröda. Under fem minuter tappar Stockholmsbörsen sju procent, och ingen förstår vad som händer. Hur kan ett enda tjockt finger sätta hela systemet i gungning?

Medverkande: Erik "Ekka" Lundin, trader. Hannes Edvardson, Vermiculus Financial Technology.

En bank anordnar en filmvisning, en expresident blankas. En ekonomkår har slutat tänka stort, och Jacob har hittat det riktiga problemet med Alecta.

När IF Metall varslar om strejk mot Tesla, riktas hela världens blickar riktas mot Sverige. Men hur ska man förstå den här strejken? Som lilla Sveriges arbetarrörelse mot världens rikaste man? Som de mäktiga fackförbunden mot ett nytänkande bolag som vill göra saker annorlunda? Eller ska man se det som en del i en kedja av händelser som började redan vid industrialiseringen? Jesper Hamark placerar in Teslastrejken i ett historiskt perspektiv.

En ny grekisk tragedi på Stockholmsbörsen. En gammal riksbankschef intervjuas. 

Var kommer pengar ifrån?

[]

Sponsrat avsnitt: Kina är med marginal världens största utsläppare, men också det land som bygger mest sol- och vindkraft. Bakom utvecklingen ligger decennier av planering, och ett maktspel om framtidens kanske viktigaste resurser. Vi har träffat Philip Ripman på Storebrand Asset Management. 

Överallt finns det plötsligt saker som är moneyish. Presentkort, poäng, spelvalutor och krypto. Men vad kommer egentligen för politik med dessa penningar? Och vem styr över framtidens pengar? 

I Sverige betalar vi inte för bloddonationer. I alla fall inte i pengar. När vi får brist på donerat blod föreslås ofta att vi ska ändra på det, för att få in mer blod. Men skulle det verkligen hjälpa? Vi tittar på vad som händer när man sätter ett pris på en tjänst, och vad som kan gå fel.

Dessutom: Jacob har grävt i den konkursvåg som sveper genom Sveriges BRF:er och Gunnar har uppfunnit ett nytt ekonomiskt systen.

Länder lånar pengar hela tiden. Mer än en miljon miljarder kronor är just nu lånade av stater. Men det finns ett inneboende problem: när lånen behövs som mest, är de som dyrast. Men kanske finns det en lösning?

Behöver världen fler Elon Musks? Vi letar efter svar i historien. 

Folk vill bo centralt, men centralt finns ingenstans att bo. Det naturliga vore såklart att förtäta staden, eller? 

Vi besöker en plats där förtätningen står för dörren. 

Daniel Kaplan, Karl-Johan Persson, Carl Johan Bonnier, Peter Settman, och i princip alla Sveriges banker har en sak gemensamt: de tyckte alla att Storskogen var en riktigt bra idé. Nu har det blivit symbolen för värderingsbubblan 2021, i alla fall om man frågar Jacob.

Avsnitt i samarbete med TCO: Vi får en MASSA frågor om strejken på Tesla och den svenska modellen. Varför ska de skriva på kollektivavtal om de inte vill? Och vad hände med avtalsfriheten? Här kommer svaren. För fler frågor och fler svar ? kolla in podden Like A Swede, från TCO.

Spotify
https://open.spotify.com/show/6N8F9glBV3RXy4aTEGDDUh?si=bb379fa0f9b64798

Apple
https://podcasts.apple.com/eg/podcast/like-a-swede/id1722099066

Ulrike Herrmann vill vara tydlig: Kapitalismen har varit toppen. Den har, som enda system, gett oss förutsägbart välstånd. Vi lever längre, vi har fått teknisk utveckling, och spädbarnsdödligheten har sjunkit. Det vore ju väldigt tråkigt om det kom ett "men" här. 

Bankerna delar ut 100 miljarder och opinionen börjar vända mot Sveriges finansiella instutioner. Men behöver de vara oroliga? "Nej", säger Gunnar. Dessutom pågår det ett lågmält krig i det svenska näringslivet om representation, och rätten att ryta ifrån. Jacob gör det sistnämnda.

Vill du höra hela avsnittet? Signa upp HÄR för bara 6 kronor.

90-talet, IT-bubblan, 08- och Covid. Kriser kommer och går. Eller går de verkligen? Vi gör ett studiebesök i ett land där kriser aldrig riktigt tar slut: Sverige. 

I 15 år har kryptoentusiaster letat efter Satoshi Nakamoto, personen som skapade Bitcoin. Kan sanningen komma fram i en rättssal i England?

Den här podden svämmar över av ekonomer, men vi har aldrig funderat på vem som egentligen är bäst? Tyler Cowen däremot, han har funderat.

Tyler Cowens bok hittar ni här.

Inflationen är på väg ner, räntan har stabiliserats men priset på kakao, socker och kaffe skjuter i höjden. Vad är det som pågår, och hur ser en framtid utan choklad ut?

"Tänk om jag vinner", är nog en tanke som flugit igenom de flestas huvuden när de köpt en lott. Men vad händer egentligen med människor som blir plötsligt rika? Blir de lyckligare? Hälsosammare? Investerar de sina pengar på ett klokt sätt? Erik Lindqvist vet.

Jacob modespanar på Stureplan och berättar historien om Sveriges snart mest framgångsrika företag. Gunnar har gått i arkiven och hittat svenskans värsta ord.Vill du höra hela avsnittet utan reklam? http://monopol.se/kapitalet

I vanliga butiker är vi vana vid att stora köp kostar mindre. Ett 24-pack toalettpapper kostar mindre än ett 4-pack, en lime kostar fyra kronor, fem lime kostar 15. Men på internet gäller andra regler. Hur ska man förstå prissättningen av världens mest använda tjänster? Och vad får de för implikationer på våra liv?

Plötsligt ploppar kinesiska elbilstillverkare upp som svampar, och EU misstänker prisdumping. Vad i hela friden har det med druvsprit att göra?

När Riksbanken pratar om vad som påverkar inflationen, pratar de ofta om kanaler: Räntekanalen, valutakanalen och kreditkanalen. Men kanske finns det en fjärde kanal, som påverkar minst lika mycket? 

Runt millenieskiftet ombildades ett stort antal lägenheter i Stockholm från hyresrätter till bostadsrätter. Där andra såg politik, såg Roine Vestman ett naturligt experiment. De som fick köpa, fick göra det till förmånliga priser, men de som inte fick köpa blev en perfekt kontrollgrupp. Vad händer med en människas ekonomiska beteende efter att den fått köpa en lägenhet? Och vad kan de resultaten lära oss om ombildningarnas påverkan på samhället?

Ray Dalio gick från att vara en av världens främste fondförvaltare till att ombranda sig till något slags livsstilsinfluencer. Varför då? Och vad är egentligen det budskap som Dalio spritt till miljontals människor genom Ted talks, intervjuer och böcker? Rob Copeland ger oss ett svar.

Årets sista avsnitt innehåller ett par profetior inför nästa. 

Om alla amerikanska miljonärsfamiljer skulle investerat sina pengar i ett brett börsindex år 1900, skulle det funnits 120 000 legacy-miljardärer i USA idag. Istället finns det noll. Vad har hänt? Victor Haghani har undersökt, och fått syn på sin egen, minst sagt händelserika karriär på köpet. 

Hela avsnittet kan man få genom att signa upp på monopol.se

Gunnar har hittat svenskarnas 19 värsta månader. Jacob har hittat 80 miljarder.

Dessutom: Jan Guillous pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

När EU ville sluta importera hormonbehandlat kött från USA utlöstes ett handelskrig. Hade EU ädla motiv, eller handlade det om förklädd protektionism? I slutändan hamnar såklart allting i Schweiz.

Medverkande: Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, verksam vid IFN. Dessutom före detta WTO-anställd.

Inflation, recession, höga räntor, och cheferna för världens två största kryptobörser sätts i fängelse. Ändå börjar Bitcoin närma sig rekordnivåer. Varför?

"Åtstramning" har blivit vänsterns boogie man ? begreppet som ska förklara allt dåligt som händer med den ekonomiska politiken. Clara Mattei har inte bara spårat var den kommer ifrån ? hon vill också ge en förklaring till vad denna åtstramning egentligen åstadkommer.

Oskar Broberg levererar Veckans Intressanta Graf?. Den beskriver ett historiskt samband och Göta älv. Men framförallt är den ett mikrokosmos över hur statistik blir politik. 

Favorit i repris! I höst stod det klart att Riksbanken hade förlorat över 80 miljarder kronor på sina obligationsköp. Bland de köpta obligationerna fanns bostadsobligationer. Vi ger oss tillbaka till tiden på banken faktiskt köpte dessa.

Medverkande: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet och Martin Flodén, vice riksbankschef. 

Du ska åka till en ny stad, får ett tips om ett bra område, och plötsligt står du omringad av irländska barer, bedragare och karikatyrporträttmålare. Du har kommit till en turistfälla. Tänk om det hade funnits ett sätt att räkna ut att det kunde bli såhär? Det finns det. Och det kan också spara dig riktiga pengar.

Efter första världskriget tryckte Tyskland pengar, fick hyperinflation, och sen blev det nazism. Det är ungefär den historia som brukar berättas när Hitlers resa till makten ska beskrivas. Men däremellan skedde också en stor finanskris, som inte bara påverkade Tyskland, utan också var på väg att dra med sig hela världen i sitt fall. Vi blickar tillbaka till 1931, ett av det senaste seklets mest betydelsefulla år. 

Sponsrat avsnitt: Den svenska fastighetsbranschen går åt skogen, men ute i världen finns möjligheterna kvar! Jacob har träffat fondförvaltaren Michael Gobitschek som hittat två spännande hörn i branschen: självförvaring och datacenter. 

Avsnittet görs i samarbete med Skagen Fonder, och deras globala fastighetsfond Skagen M2. 

Argentina har stora problem. Inflationen på över 100 procent, växande skuldberg, och ni vill en presidentkandidat byta valuta till dollar. Frågan man allt oftare ställer sig på argentinska centralbanken: Vad tycker Kina om det här?

Efter att Talibanerna återtog makten i Afghanistan frös amerikanska centralbanken ungefär 7 miljarder dollar. Hälften skickades till en stiftelse i Schweiz. Målet? Låta stiftelsen fungera som en afghansk centralbank utanför Afghanistan. 

För att få ett extraavsnitt i månaden, plus resten av Kapitalet utan reklam: https://monopol.se

Kapitalets betalande lyssnare får varje månad ett extra avsnitt där Gunnar och Jacob bland annat svarar på lyssnarfrågor. Det här första avsnittet går dock ut till alla lyssnare!

https://monopolmedia.se/svara 

När räntan på amerikanska statsobligationer med en tioårig löptid nådde fem procent gick amerikanska ekonomipundits i taket. Det pratades om finanskris och räntechock, och började genast spekuleras i om hela världsekonomin nu hade förändrats. Men varför? Vi djupdyker i en av världens viktigaste siffror tillsammans med Jens Josephsson, lektor på SU och Swedbanks Pär Magnusson.

https://monopolmedia.se/svara

Ett decennium av historiens lägsta räntor gjorde svenska fastighetsbranschen stormrik. Ett år av räntehöjningar har satt den i gungning. Har vi plötsligt en fastighetskris på halsen? Och kan den, som fastighetskriser tenderar att göra, sprida sig till resten av ekonomin? Johan Bahlenberg reder ut.