Fredag och sista arbetsdagen innan semestern för många av oss därute!
Vi firar genom att jobba övertid på kontoret och träffar Johans chef Linus Malmberg som var med ända från början av Johans resa i november 2015.
Vi pratar om att inte vara anonyma med att vi tillfrisknar med hjälp av 12-stegsprogrammet, om beroenden i dess olika former som kontrast till total frihet, om oarbetsplatsliga beteenden, om paneldebatter i Almedalen, om jovialiskt supande, om att skylla alla sina problem på alla andra och göra sin chef förbannad som en konsekvens därav, om att skriva om sitt eget grundmanus för livet, om effekter som multipliceras, om varningssignaler och plattformar, om att byta fot i det kollektiva kring synen på oss själva, om att få se människor växa och må bättre och utvecklas i sina ledarroller, om att försöka undvika att bli jävligt bra på att må bra, om nyktra organisationer och KPI:er för såna verksamheter, om karuseller som snurrar tills det går åt helvete, om att skifta fokus innan man når den totala implosionen i en organisation, om plattityder som inte betyder någonting, om att studiecirkla sig till ett bättre liv, om att inte kunna stoppa en alkoholist som har bestämt sig för att börja dricka igen, om att inte vara redo förrän man är redo, om respekt för skyddsvärda objekt, om att en policy för julfesten inte stoppar en alkis och om att inte hela jag är sjuk bara för att jag har en sjukdom.
Vi avrundar med att konstatera att det finns fantastiska möjligheter att använda jobbet som utvecklingsarena och att vi på riktigt kan förbättra folks liv genom att som chefer och ledare ha mänskliga samtal med våra medarbetare. För det krävs mod och kärlek.
Stort TACK Linus för att du ville gästa vårt samtal. Tack för ditt kärleksfulla ledarskap och för att du räddade livet på Johan för snart fyra år sedan. Utan dig hade Alkispodden inte funnits.
Trevlig helg vänner! Kram från Linus, Johan och Roger.