DNA ger fantombild, vingmärkning jobbig för pingvin, väntad översvämning och ozonhålshistoria

Istället för ögonvittnen som hjälper polisen att ta fram en fantombild av en okänd gärningsman så kommer i framtiden DNA-spår från brottsplatsen kunna göra samma jobb. I DNA:t finns information om allt från hårfärg till längd och ansiktets form. Redan idag finns teknik för att ur DNA avläsa en rad egenskaper som hår- och ögonfärg, ålder och etniskt utsprung. Vetenskapsradions reporter Marcus Hansson följer forskningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vingmärkta pingviner får färre ungar och är sämre på att överleva än de som inte blivit vingmärkta. Det visar ett fransk-norskt forskarlag som har undersökt långtidseffekterna av den traditionella och utbredda metoden att märka pingviner för forskningsändamål.
En mer skonsam märkning är att operera in ett litet rfi-chip i pingvinerna, men då krävs att man installerar mottagare på stränderna där de lever. Pingvinforskning är angelägen för att kunna studera hur en toppredator påveraks av miljöförändringar, bland annat temperaturförändringar.

Förra året drabbades Pakistan och nu i början på 2011 var det Australiens tur. Jättelika översvämningar som får globalt medialt genomslag. Överraskning och chock är några av reaktionerna. Men Anders Fridfeldt som är geograf på Stockholms universitet säger att det knappast finns skäl att vara överraskad. Satelitbilden över Brisbane säger allt man behöver veta.

Redan på 70-talet upptäckte forskare att ozonskiktet hade tunnats ut, men det var inte förrän 1984 som brittiska forskare kunde konstatera att det verkligen fanns ett ozonhål över antarktis. Utsläppen av klorfluorkarboner, såkallde freoner ansågs ligga bakom ozonuttunningen. Weine Josefsson berättar att långt innan ozonlagret började förstöras hade forskare studerat ozonskiktet i atmosfären. En av pionärerna var den engelska forskaren GMB Dobson som redan på 20-talet gjorde mätningar.