ARKIV: Vetenskapsradions veckomagasin
Det står nu klart att det stora krigsfartyg som dykare hittade utanför Ölands norra udde i somras verkligen är det mystomspunna Mars som sjönk efter strid 1564. Under hela hösten har fartygets identitet varit oviss, men dykarna har nu hittat stämplade kanoner ombord på fartygsvraket, och det är historiken Ingvar Sjöblom som har hittat motsvarande stämplar i skriftligt material från 1560-talets början. Det handlar bland annat kanonfabrikens räkenskaper där kanonerna prydligt finns bokförda. Mars var 1564 Sveriges och hela Europas största krigsfartyg, berättar Ingvar Sjöblom (betydligt större än Wasaskeppet), och han menar att den spännande undersökning av vraket som kommer att fortsätta efter vintern kommer att sprida ljus över en lite bortglömd period av den svenska historien. Forskaren Birgitta Almgren, som skrivit en bok om de svenskar som arbetade för den östtyska säkerhetstjänsten Stasi, utreds nu av Justitiekanslern misstänkt för att ha brutit mot tystnadsplikten. Det är den svenska säkerhetspolisen Säpo som begärt en utredning om innehållet i hennes bok.JK:s beslut att inleda en förundersökning har väckt skarp kritik bland Birgitta Almgrens forskarkollegor. Vi hör Helmut Müller-Enbergs, stasiforskare och just nu gästprofessor vid Högskolan på Gotland och Lars-Åke Johansson, chefsjurist på Säpo. Efter kärnkraftskatastrofen i Japan beslutade ministerrådet i EU att alla kärnkraftverk inom unionen ska genomgå så kallade stresstester, det vill säga tester där man analyserar hur kärnkraftverken klarar av till exempel jordbävningar och översvämningar.De företag som äger de svenska kärnkraftsverken har nu skickat in den första redovisningen till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och Jan Hanberg som är enhetschef på SSM berättar att man har hittat flera svagheter som man måste åtgärda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Neandertalarna saknade högre kultur, enligt ny forskning som vill trycka tillbaka de europeiska neandertalarna in i urtidens mörker, som enkla varelser utan konst och kultur. Detta till skillnad från annan forskning som vi rapporterat om, där andra forskare hävdat att neandertalare visst visar prov på högre kultur genom bland annat smyckestillverkning.
Ny datering av bland annat över 40.000 år gamla tänder visar att den moderna människan, Homo sapiens sapiens, kom till Europa flera tusen år tidigare än man tidigare trott, och de smycken som tillskrivts neandertalare mycket väl kan ha varit tillverkade av våra förfäder.
Det här är en het vetenskaplig debatt på kontinenten, säger Jan Ekman som är professor i populationsbiologi vid Uppsala universitet. Han tycker tanddateringen stärker bilden av att neandertalarna inte var kapabla till högre kultur och abstrakt tänkande.