Njure: 2 miljoner kr/kilo?

22% av svenskarna är villiga att sälja sin 150-grams njure för 300 000 kronor. Forskarna föreslår att anhöriga ska få begravningskostnaderna täckta för sin avlidne närstående. Inget av detta är tillåtet, samtidigt som köerna för transplantation blir allt längre. Är alla helt överens om att det är moraliskt och etiskt fel att ta betalt för sin kropp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans magasin handlar till stor del om de etiska och  juridiska dilemman som uppstår när vi sätter pris på kroppen. Vi hör röster som avfärdar alla sådana tankar, samtidigt som det visar sig att en femtedel av befolkningen, oavsett hur mycket pengar man har, kan tänka sig att sälja en njure.
Annika Östberg, redaktör i arbetsgruppen för Organshopping redogör för dagens reaktioner, och presenterar ett ljudklipp av socialminister Göran Hägglund från en debatt som sänds på söndag klockan 12.00

I veckan föreslog också en grupp linköpingsforskare på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling ett kompensationssystem för efterlevande. De föreslår ett engångsbelopp på 40- till 50 000 kronor för begravningskostnader mot att den avlidne donerar sina organ - ett förslag som väckt många reaktioner.

Dagens SIFO-undersökning synas även den i sömmarna av både medier och läsare/lyssnare. Gustav Tinghög, en av författarna till rapporten om begravningsersättning, är med i studion - han tycker det är fy skam att ett rikt västerland inte kan förse sina sjuka med organ legalt.

Många dialyspatienter hoppas ju på forskning som stamceller, där vi utrett att det kommer att ta årtionden innan det någonsin kan bli tal om att skapa organ. Men för att höra om det istället kan komma små apparater att operera in i kroppen för dialys, intervjuas forskningschefen på Gambro, Anders Wieslander av Johan Bergendorff

Vår hörsel har utvecklats under mycket lång tid, och är en anpassning till landlivet från de vattenlevande djuren.
Precis hur förändringen från de tidiga försöken till det moderna däggdjursörat gick till visste man inte förrän alldeles nyligen,då kinesiska forskare hittade ett ca. 20 cm stort däggdjur från dinosaurietid. Det är ett välbevarat fossil, där övergångsformen mellan det gamla mellanörat och det moderna syns tydligt.
Professor Per Alhberg vid Uppsala Universitet intervjuas av AnnLouise Martin

Hur föränderlig är vår hjärna egentligen - när vi ser bilder av arbetande hjärnor lyser de tydligt i sina verksamma områden, men samtidigt vet man att hjärnan inte är så utrymmesbegränsad.  Den tar det utrymme i anspråk som den kan, om reservkapacitet uppstår så utnyttjas det till fullo och förstärker känsligheten eller förmågan.
Ett tydligt exempel är att ett amputerat finger ger ytterligare hjärnutrymme för de omgivande fingrarna.

Men det syns inte på magnetkamerabilderna, det är ett alltför trubbigt instrument. Den visar i princip bara blodflödet som aktivitet; finliret och det expanderade hjärnutrymmet syns inte.
Handkirurgen professor Göran Lundborg intervjuas av Magnus Hagström

Redaktör AnnLouise Martin
[email protected]