Ris tycks kunna påverka människors gener

Kan det vara så att en potatis kan påverka hur en människas gener fungerar. Ja, kanske kan den det, i alla fall om man får tro ny spännande forskning från en grupp kinesiska forskare. Fast då handlar det om ris, och om hur kopior av arvsmassa från ris kan leta sig in i människans celler. För forskarna har hittat kopior av arvsmassa, så kallat mikro-rna, från ris inuti både möss och människors celler och det verkar som risets mikro-rna här kan påverka generna i kroppen.- Om det här nu håller är det jätteintressant, säger Fredrik Söderbom som är mikro-rna-forskare på SLU, vi har växt mikro-rna som faktiskt kan ta sig in genom maten, in i våra kroppar och faktiskt reglera gener.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradions Ulrika Björkstén kommenterar den kinesiska mikro-rna-forskningen:
"Det här är ytterligare ett exempel på det fina samspel som finns mellan generna som vi ärvt och omgivande miljö. Länge lärde man inom molekylärbiologin ut den gyllene regeln att dna styr alla processer. Man fick lära sig rita pilar som visade att all information gick ut från dna som omvandlades till rna som vidarebefordrade budskapet ut i cellerna, och kroppen. Men nu är vi mitt inne i en utveckling där det här ställs på huvudet. I själva verket är våra arvsanlag, som alltså byggs upp av dna-molekylen helt beroende av input utifrån för att gener ska slås på och av vid rätt tillfällen, och där har rna visat spela omvänd roll som informationsbärare, och tala om för genen att den ska slås på, inte bara transportera ut informationen från arvsanlagen."

Vi får också en kommentar om den omskakande nyheten att CERN-forskare har gjort experiment som visar att neutriner kan färdas snabbare än ljus. Om det stämmer skulle Einsteins relativitetsteori omkullkastas.
– Nu väntas inom kort andra forskargrupper försöka upprepa CERN-forskarnas försök, för att se om det stämmer, säger Ulrika Björkstén.

Den största utredning om forskningsfusk i Sverige har Vetenskapsradion rapporterat om i veckan. Det gäller en professor i Göteborg, som anklagats för forskningsfusk på sin tidigare arbetsplats, Karolinska institutet.
Vetenskapsrådets expertgrupp utredde frågan och konstaterade att professorn gjort sig skyldig till flera fall av grov vetenskaplig oredlighet. Forskarens anslag drogs in, och Göteborgs Universitet begärde att få avskeda personen - men på grund av pappersslarv på Vetenskapsrådet så har ärendet nu tagit en ny vändning. Theres Bergstedt intervjuar Mille Milnert, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Brittiska vulkanforskare undersöker möjligheterna att släppa ut svavel från gigantiska ballonger högt upp i himlen. Nästa månad, i oktober, skickar de upp en testballong, förankrad till marken med en 1000 meter lång slang. De ska försöka trycka upp vatten genom slangen och spruta ut vattnet från ballongen. Om det fungerar vill de skicka upp ballongen på ännu högre höjd och undersöka om det går att sprida ut svavel från ballongen, syftet med det här är att svavlet ska reflektera solljus och på så vis sänka temperaturen på jorden.
– Den här idén att sprida svavel på hög höjd är det närmsta man hittills har kommit i ambition att genom jättelik ingenjörskonst mildra växthuseffekten, säger Anna Rutgersson, som är professor i meteorologi på Uppsala universitet. Det är väl belagt att vulknautbrott kan sänka jordens medeltemperatur genom sina utsläpp som reflekterar solljuset. Men det finns potentiellt stora risker med att försöka manipulera klimatet på det sättet, enligt Anna Rutgersson.

Arkeologer har hittat märkliga rester av människor som dog utanför Motala för 8000 år sedan. Fyndet består av elva stycken människoskallar. Åtminstone två av dem spetsades på trästavar innan de sänktes ner i en sjö.
--Det här handlar om en unik stenåldersritual, enligt Fredrik Hallgren, som är projektledare för den arkeologiska undersökningen. Man har aldrig tidigare hittat den här typen av ritualfynd från just stenåldern.