Typ 1-diabetes svårt att bota

Går det att bota typ 1-diabetes, som 700 barn och 400 unga vuxna i Sverige drabbas av varje år? Många internationella försök pågår och det finns många förhoppningar. Men diabetsforskaren, barnläkaren och professorn Giesela Dahlquist i Umeå menar att det inte finns en enda väg som kan lösa gåtan. Om detta får du höra i Veckomagasinet, där vi också tar upp psykisk sjukdom, antimateria och en nyupptäckt planet från en galax långt borta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barndiabetes är komplext, och här kan du höra en längre intervju än den du fick möjlighet att höra i radion med Gisela Dahlquist. Hon är professor, barnläkare och forskar kring barndiabetes.

Vad är psykisk sjukdom? I Vetenskapsradion den här veckan har vi granskat en ny handbok för psykiatriker. Den jobbas fram i USA och brukar få stor inverkan på psykiatriska behandlingar världen över. Handboken är den femte i ordningen sedan 1950-talet och kallas för DSM 5. DSM står för Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, alltså diagnos- och statistikhandbok för mentala sjukdomar och störningar.

Fortfarande är det ett par år kvar innan den ska vara färdig, men kritiken har redan varit kraftig. Kritikerna menar att den kan innebära att fler människor får psykiatriska diagnoser och att fler barn och unga kan få anti-psykotisk medicin.

Vår reporter Lars Broström träffar i Veckomagasinet William Narrow, en av de ansvariga för de föreslagna nya diagnoserna.

Varför finns det något överhuvudtaget? Kanske kan antimateria hjälpa oss att svara på den frågan. 

Vetenskapsradion har träffat atomfysikern Svante Jonsell, en av forskarna som lyckats gillra en fälla för antimateria, för att kanske få svar på några av de stora frågorna. Framförallt - hur det känns att fånga något som egentligen inte finns. Reporter Niklas Zackrisson.

Referens: Andresen G. B. et. al. Letter. Trapped antihydrogen. Nature 2010. DOI: 10.1038/nature09610

Vi beger oss också ut i rymden, där en planet som härrör från en annan galax för första gången har upptäckts. Lisen Forsberg talar med astronomen Eric Stempels, som berättar att den nyupptäckta planeten och dess stjärna kan ge ledtrådar om vad som kommer att hända med Jorden om sisådär fem miljarder år, när vår sol förvandlas till en röd jätte.

Och vad ska vi göra när solen blir stor och varm? Ja, kanske kan vi ta vår planet och flytta längre ut i solsystemet, resonerar Eric Stempels. Eller så koloniserar vi Mars - eller planeter i helt andra solsystem. Fantasifulla utflykter utlovas i denna veckas upplaga av Veckomagasinet.