Vi blickar in i det mörka innandömet i en ko. Där inne finns en bov i dagens klimatdrama som vetenskapen nu vill stoppa. Det handlar om främst nyzeeländsk forskning inne i kornas våmm. Mikroorganismer i våmmen, en av kons fyra magar, avger mängder metan under matsmältningen. Eftersom metangas är en kraftfull växthusgas försöker nu forskarna få våmmens invånare att sluta producera metangas och istället ge ifrån sig andra avgaser. Vetenskapsradions Per Helgesson om det här forskningsområdet där Nya Zeeland är ledande. Kosttillskott kan ha negativ hälsoeffekt. Forskning visar att E-vitamin eventuellt kan öka risken för cancer. En annan stor studie på äldre amerikanska kvinnor som tog kosttillskott med järn. De kvinnorna hade kortare livslängd än de som inte tog järntillskott. Vitaminer och mineraler är nödvändiga för kroppen, problemet är att överdosering kan vara skadlig. Vi hör Maria Lind Karlberg, Uppsala universitet och professor Jan Palmblad, KI. De flesta företag som gör affärer på telefon spelar in samtalen med kunderna. Men det finns företag, som sedan klipper i ljudfilerna för att kunna påstå att kunder ingått överenskommelser de inte har. I flera rättegångar har företagare hävdat att inspelningarna de fått höra är klippta i. Men det är svårt att bevisat det verkligen hänt.Men med en helt ny teknik, som Statens kriminaltekniska laboratorium precis har fått tillgång till, kan man med hjälp av det vanliga elnätet ta reda på exakt i vilken sekund som ljudupptagningen skett. På så sätt går det att avgöra om någon har klippt i materialet.--Det vi utnyttjar är att frekvensen i elnätet varierar, säger Peter Bergström på SKL, och med kännedom om den variationen kan man ur en ljudinspelning extrahera ut samma variation och tidsbestämma när det hänt. Det är barnen som är de som är mest sårbara när det blir brist på mat. Men det är inte stora hungerkatastrofer som är den stora dräparen i världen. Det är en mer osynlig vardaglig form så kallat måttlig undernäring som ger upphov till de riktigt många dödsfallen av barn. Det berättar Lars-Åke Persson som är professor i internationell barnhälsovård på institutionen för kvinnor och barns hälsa Uppsala universitet.