Bakom bokhyllan

Forskning blir inte alltid rätt. Även om all seriös forskning granskas innan publicering så släpps ändå artiklar med misstag, felaktigheter och ibland direkt fusk. Det som händer i de fallen, handlar tjugoandra avsnittet av Bakom bokhyllan om. Det finns en mängd typ av fel som är svåra att upptäcka även i en seriös granskning. Det kan vara fel i data, räknefel, missförstånd vid etiska frågor, och så finns de dom som helt enkelt fuskar. När – om – det sedan upptäcks så är det inte helt enkelt. Då måste tidskriften officiellt dra tillbaka artikeln, vilket inte är självklart hur det ska gå till, och något som kan vara stigmatiserande för forskare som bara gjort omedvetna misstag. I detta avsnitt får du träffa Claudia Bernhard-Oettel som är docent i psykologi och chefredaktör för tidskriften Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology. Och William Bülow, som är postdoktor i filosofi och som bland annat undervisar och forskar i forskningsetik och just oredlighet i forskning.

På Stockholms universitet frodas ideligen kunskap och idéer men hur fångar universitetet upp alla innovationsidéer som studenter och forskare bär på? Vi träffar affärsrådgivare Klas Magnusson och ekonomiläraren Tony Apéria som båda jobbar på Stockholms universitet och håller i trådarna för affärstävlingen SU Business Model Cup som arrangeras av SU Innovation. Vi möter också två tidigare prisvinnare, entreprenörerna Mylad Chamoun och Rawa Karadaki som båda fått stöd av SU Innovation för sina hållbara affärsidéer. Två gånger/läsår arrangeras affärstävlingen SU Business Model Cup och den 30 oktober är sista dagen för att lämna in sitt tävlingsbidrag för den här höstterminen.

Årets lärare är ett pris som delas ut varje år på Stockholms universitet för att uppmärksamma särskilt goda pedagogiska insatser och deras betydelse för studenters lärande. Men hur blir man en av årets bästa lärare? Varför finns det här priset? Borde man inte också uppmärksamma årets sämsta lärare, för att hjälpa dem att bli bättre? Vi träffar Klara Bolander Laksov som är föreståndare för Centrum för universitetslärarutbildning, som håller i priset, för att få svar på de här frågorna. Och vi pratar såklart med studenterna själva om vad som gör en lärare bra, eller dålig för den delen. Men programmet börjar i föreläsningssalen hos en av lärarna som kammade hem årets pris.

Vem vaktar väktaren, frågade sig den romerske satirikern och poeten Juvenalis för nästan två tusen år sedan. En fråga som lever än idag. Forskare kan ibland beskrivas som sanningens väktare, så vem vaktar då dem? Hur undviker forskningsvärlden nya fall av till exempel Paolo Macchiarini, som efter forskningsfusk opererade in luftstrupar av plast på 8 patienter där 7 sedermera avled. Eller Andrew Wakefield som startade en global anti-vaccinrörelse efter sin – felaktiga – forskningsrapport om att vaccin leder till autism? Kort sagt – hur kan vi lita på att forskningen vi läser är sann och av god kvalitet? Det ska vi ta reda på i det nittonde avsnittet av universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan. I avsnittet möter du William Bülow, postdoktor i filosofi, och Claudia Bernhard-Oettel, docent i psykologi och chefredaktör för tidskriften Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology.

Att tro på kunskapens värde kan betyda att man tror på mänskligt liv och demokrati. I vår tid nu breder kunskapshotet ut sig över världen vilket kan leda till ett hot mot hela vår existens. Varför vill man inte tro på korrekt information och vem kan man lita på? Vilken roll har universiteten och biblioteken i tider som präglas av kunskapsresistens och desinformation? I höstens första avsnitt av Universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan möter du Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och nyligen invald som ledamot i Svenska akademin. Hör en filosofs perspektiv på kunskapsresistens och vilka motmedel som finns mot sådant.

Under det senaste decenniet har det uppdagats att många spännande studier i psykologi inte har visat sig stämma. Det har inte gått att replikera dem, alltså att göra om dem med samma resultat, och många hävdar att psykologiforskningen har hamnat i en replikeringskris. I det sjuttonde avsnittet av universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan träffar vi psykologiprofessorn Stefan Wiens som menar att forskning som inte är öppen inte är vetenskap. Han ger sin syn på varför preregistrering är en effektiv metod mot replikeringskrisen, och varför vetenskapen tjänar så mycket på att vara öppen.

Kurslitteratur tar inte bara lång tid att läsa, det kan dessutom svida rejält i plånboken att köpa allt. På bibliotek finns visserligen några exemplar av varje bok, men sällan så att det räcker till alla studenter. Varför finns det inte fler exemplar, hur kan man hitta böckerna man behöver, och hur jobbar universitet för att alla ska få tillgång till kurslitteraturen? I det sextonde avsnittet får du möta studenten Carl Tjernell, ordförande för Vänsterns studentförbund vilka under många år kämpat för fri kurslitteratur. Du möter också universitetsbibliotekets chef Wilhelm Widmark som arbetar för att all forskning ska vara fri. Dessutom får du dyka ner bland bokhyllorna på Frescatibiblioteket där bibliotekarien Elisabet Alm tipsar om hur du hittar kurslitteraturen.

Att plugga på universitetet är väl ingen dans på rosor för någon men för en del kan det vara extra tungt ibland. Livet kanske kör ihop sig, man blir sjuk och missar viktiga föreläsningar eller så kanske man tar studierna med en klackspark och inte pluggar så mycket och sen när tentan väl kommer har man bäddat fel. Inför omtentan har man kanske ännu en ny tenta och nu börjar det tjorva ihop sig fullständigt. Tiden och kanske lusten räcker inte till och man misslyckas igen och det onda ekorrhjulet är igång. Omtentafällan blir ett faktum. I vårt femtonde avsnitt av Universitetsbibliotekets podcast Bakom Bokhyllan ska vi ta upp omtentafällan ur ett högpresterande perspektiv. På juristprogrammet pluggar många så ögonen blöder för att prestera höga resultat på tentorna. För en del juriststudenter är betygshetsen och de höga prestationskraven en trigger men för andra är blir det en fälla. Vad händer om man inte matchar upp den högpresterande studiekulturen och hur tar man sig ur omtentafällan? Möt juriststudenten Amanda Lundh som på sitt unika sätt hamnade i omtentafällan redan efter första terminen på juristprogrammet vid Stockholms universitet. Vi hör också universitetslektorn Åsa Örnberg som är kursföreståndare för termin 6, Förvaltningsrätt, på juridiska institutionen. Tips! Om du är student och på något vis behöver hjälp eller stöd med din studiesituation kan du vända dig till någon av nedanstående stödfunktioner på Stockholms universitet: Studenthälsan Studie- och språkverkstaden IHJ, Initiativ för ett hållbart juristprogram

Nu är väl ändå äntligen våren här! Och med våren i antågande börjar man ju genast att tänka på... hösten. För, när det här avsnittet släpps är det exakt två veckor kvar tills ansökningen stänger till höstterminen, när ett nytt läsår på universitetet börjar. I det här fjortonde avsnittet av universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan ska vi träffa några av alla de personer som ska söka till universitetet för allra första gången. Vi ska också prata med en student som läser på masternivå och om hans krokiga väg dit, och så ska vi få lite proffstips från Aysha Özkan, en av universitetets studie- och karriärvägledare.

Det är svårt att skriva uppsats, eller självständigt arbete. Det kräver att en förstår komplicerade akademiska begrepp, är kreativ nog att komma på ett ämne, samt orkar ta sig i mål i tid. Men hjälp finns att få. I det trettonde avsnittet av Bakom bokhyllan träffar du två experter i självständigt arbete, Katarina Rejman och Ylva Falk, som ansvarar för självständigt arbete på Institutionen för språkdidaktik, samt är Pedagogiska ambassadörer 2019. Du får också möta Emil Erixon, som är bibliotekarie och undervisar i hur en söker och värderar källor.

Forskning visar att vi tänker med hela kroppen snarare än med bara hjärnan. I den andra delen av vår serie om e-böcker vill vi med utgångspunkt i det ta reda på mer om hur läsminnet fungerar när vi läser och pluggar digitala texter, och vi tar hjälp av läsforskaren Anezka Kuzmicova, som i sina undersökningar utgått från forskningsinriktningen embodied cognition.

Forskare framställs ofta ensamma framför en dator omgiven av böcker. Sedan lämnar hen från sig ett bokmanus och allt är klart. Men så funkar det väl inte? Egentligen är forskningsarbetet mycket större och innehåller allt ifrån att söka pengar och samla in data, till att prata med journalister. I detta avsnitt av Bakom bokhyllan går vi till botten med forskningsprocessen och träffar forskaren Caroline Uggla som jobbar på SUDA, den demografiska enheten på Stockholms universitet. Hon berättar hur det gick till när hon kom fram till att könsfördelningen på arbetsplatsen påverkar skilsmässor, något som blev riksnyheter.

Robotar och andra intelligenta tekniker är på frammarsch och aldrig tidigare har AI (artificial intelligens) diskuterats så livligt som nu. Redan idag styr tekniken oss utan att vi tänker på det. Till exempel när du ska strömma film eller boka tåg- o flygbiljetter på nätet så samlas data om var du befinner dig. Är det så att den digitala informationstekniken behöver juridisk styrning i vad som ska vara möjligt eller kan vi lita blint på teknikutvecklingen? Ja, hur vill vi att samhället ska se ut? I den här andra delen om rättsinformatik går vi vidare med aktuella forskningsfrågor för juridiken i det digitala informationssamhället och möter åter igen universitetsadjunkten Christine Storr från juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Vi hör också Christine Storr berätta om sin egen forskning om juridisk informationssökning. Hur kan vi få verklig kontroll på hela informationsmängden när vi söker i databaser? Kan tekniken ta hänsyn till vårt tänkande när vi söker efter information?

I poddavsnitt #9 dyker Universitetsbibliotekets podd Bakom Bokhyllan ned i ett omfattande ämne som rör oss dagligen: Rättsinformatik - juridiken i det digitala samhället. Vi möter univ.adj. Christine Storr som forskar och undervisar i det tvärvetenskapliga ämnet rättsinformatik vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. I den här första delen av två benar vi bland annat ut begreppet rättsinformatik och hör också vilken betydelse Universitetsbibliotekets databaser har för studierna inom rättsinformatik. Christine berättar också om hur kan tekniken hjälpa juridiken och hur kan jurister använda tekniken för att bli mer effektiva. Frågorna inom området är inte bara tekniska och juridiska utan även filosofiska och etiska. Har rättsinformatiken någon betydelse för alla integritetsaspekter som finns inom t.ex. sociala medier? Kan och/eller ska vi reglera AI-tekniken?

Det barkar mot jul och ett nytt år, en tid då många har en stund över för att reflektera både kring vad som hänt och vad som kommer att hända framöver. I detta julavsnitt av Stockholms universitetsbiblioteks podd Bakom bokhyllan ska vi göra just det. Vi kommer gå tillbaka till ett par av höstens program och återigen träffa juriststudenten Avin Kadir, överbibliotekarie Wilhelm Widmark, men först ska vi till studenthuset och träffa studie- och språkverkstaden för att höra om studietekniker och hur man kan kombinera julledighet med tentaplugg.

I det sjunde avsnittet av Stockholms universitetsbiblioteks podd Bakom bokhyllan ska vi gå in lite närmare på Open Access, öppen tillgång, som är en del av Open Science, eller öppen vetenskap. Det här är den andra delen i vår serie om öppen vetenskap, och vi ska bland annat försöka ta reda på hur framtiden ser ut för Open Access, och höra vad forskare säger om både Open Access och om EU-initiativet Plan S, som fått kritik inom delar av forskarvärlden.

På Stockholms universitetsbibliotek finns cirka 800 000 e-böcker tillgängliga, men vad väljer studenterna att läsa när det kommer till valet mellan den tryckta och den digitala boken? Går det lika bra att läsa och lära från en skärm som från tryckt text? I det här avsnittet möter vi studenter och bibliotekarier för att reda ut eventuella hinder och möjligheter för e-boken. Vi hör också vad forskningen kan berätta om våra vanor och attityder till digitala texter.

Open science, open access, öppen kod, öppna data, öppna lärresurser, citizen science. Ja, det är kanske inte helt enkelt att hålla koll på alla begrepp som finns inom paraplyet för öppen vetenskap. I det femte avsnittet av Bakom bokhyllan ska vi reda ut de här begreppen och så ska vi höra vad det finns för vinning med att göra forskning öppet tillgänglig. Vad kan du som student få ut av öppen vetenskap? Och vad är bibliotekets roll i allt det här?

Nu i oktober är det många som nyligen har lämnat in terminens första skrivuppgifter – och för vissa är det kanske de första akademiska skrivuppgifterna i hela livet. Vad ska man då tänka på när man skriver akademiskt, hur ska man förstå uppgifterna, hur vet man vad läraren vill ha och vad gör man om man inte förstår? I fjärde avsnittet av Bakom bokhyllan träffar vi åter John Riesenfeld från Studie- och språkverkstan. Universitetslektorn Daniel Ritter berättar utifrån sin synvinkel om hur han konstruerar tentor och vad han förväntar sig av studenter. Och Karl Gustafsson, som kommer direkt från gymnasiet, berättar om sin första tid som student på DSV, Institutionen för data och systemvetenskap

I det tredje avsnittet av Bakom bokhyllan beger vi oss ut på Stockholms universitet för att ta reda på hur man kan lära sig att plugga effektivt. Det här är den sista delen i vår inledande trilogi om att vara ny student på universitetet, och du möter återigen studenterna Anna Börjesson, Avin Kadir, Christian Masarov och Sara Kullström. Vad har de för knep när det gäller studieteknik och vad kan de lära dig? För att få svar från fler håll har Bakom Bokhyllan också träffat pedagogen John Arwidsson från Studie- och språkverkstan som varje dag hjälper studenter med akademiskt skrivande och studieteknik.

I det andra avsnittet av Bakom bokhyllan ska vi prata framtid. Vad händer efter studierna? Som i förra avsnittet ska vi få träffa studenterna Avin Kadir, Anna Börjesson, Christian Mazarov och Sara Kullström, och vi ska göra ett besök i Studenthuset för att få tips på vad man kan göra för att välja rätt, välja om eller boosta sitt CV inför arbetslivet. Vi ställer frågan om man ens behöver ha ett mål med sina studier och så kommer Avin att utveckla varför det aldrig, aldrig är onödigt att plugga.

I det allra första avsnittet av Stockholms universitetsbiblioteks podd Bakom bokhyllan möter vi fyra studenter som alla pluggat ett tag på universitetet. De delar med sig av minnen och erfarenheter från när de var helt nya studenter, berättar om fördomar som inte besannades, bjuder på skämskuddar och tipsar om lifehacks i studentlivet.

Trailer – Bakom bokhyllan by Bakom bokhyllan