Banbrytande berättelser

Henrik Ibsens drama Ett dockhem skakade kulturvärlden när den hade premiär i Köpenhamn 1879. I pjäsen om makarna Torvald och Nora granskas äktenskapet som institution och kvinnans roll som maka och mor.  Nora väljer att lämna man, barn och rollen som dockhustru. Det var omvälvande tankegångar i Skandinavien i 1800-talets slut som skapade debatt. Hur uppfattades Ett Dockhem i sin samtid och varför skapade pjäsen debatt? Vilken betydelse hade Nora-rollen, och hur kommer det sig att hon fortfarande lever kvar i litteraturen och på teatrarna? 

 Med Birgitta Lindh Estelle, universitetslektor i litteraturvetenskap med inriktning mot teater, vid Göteborgs Universitet och Hanna Jedvik, evenemangsamordnare Jonsereds herrgård Göteborgs universitet.

Podcast från Göteborgs universitet; Jonsereds herrgård och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. I samverkan med Folkuniversitetet. Läs mer på www.gu.se/jonsereds-herrgard

Passionsberättelsen utgör en av de mest centrala delarna i den västerländska litteraturtraditionen och är kristendomens centrum. Historien om Jesus sista vecka, död och återuppståndelse fängslar ständigt och har gestalts otaliga gånger. Samtalet tar avstamp i Bödeln och hur berättelsen förhåller sig till Bibelns passionsberättelse, men också hur romanen utforskar frågor kring ondska och flockbeteende. Bödeln kom 1933 som en reaktion på nazismens Tyskland och rönte stor internationell uppmärksamhet.

Med Gunnar Samuelsson, doktor i religionsvetenskap Göteborgs universitet, och Lena Ulrika Rudeke, litteraturvetare och verksamhetsansvarig Jonsereds herrgård Göteborgs universitet.

Med böckerna om muminvärlden skapade Tove Jansson ett nytt litterärt universum och raderade ut gränserna för den traditionella barnlitteraturen. Muminböckerna med sin nonsenshumor, sina parodier, mörka undertoner och filosofiska anslag var banbrytande när de kom och läses över generationsgränserna än idag. Vilka psykologiska och filosofiska frågor undersöker Tove Jansson i sina berättelser? Hur påverkar Tove Janssons författarskap barn- och ungdomslitteraturen idag? Trollkarlens hatt från 1948 är den tredje boken i serien om Mumintrollen.

Med Agneta Rehal-Johansson, doktor i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet och Hanna Jedvik, evenemangssamordnare Jonsereds herrgård Göteborgs universitet.

Podcast från Göteborgs universitet: Jonsereds herrgård och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. I samverkan med Folkuniversitetet. Läs mer på www.gu.se/jonsereds-herrgard

Dracula (1897) är en av våra mest kända och inflytelserika vampyrberättelser. Bram Stokers berättelse om greve Dracula etablerade myten om vampyren som ett blodtörstigt monster som dricker människoblod för att överleva. Vampyrens ankomst till London utlöser skräck och avslöjar det viktorianska samhällets mest dolda hemligheter. Stokers roman har gett upphov till uppföljare i form av teaterpjäser, filer, TV-serier och datorspel. Den har även inspirerat till dagens glamorösa vampyrhjältar, som Stephenie Meyers Twilight-saga. Med Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet och Hanna Jedvik, Jonsereds herrgård Göteborgs universitet.

Podcast från Göteborgs universitet: Jonsereds herrgård och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. I samverkan med Folkuniversitetet. Läs mer på www.gu.se/jonsereds-herrgard

J.R.R Tolkiens äventyrsberättelse ”Sagan om Ringen” (1954-1955) har inte bara förtrollat flera generationer unga läsare, den blev också startskottet för hela fantasygenren. 2004-2005 kom romanen i en svensk nyöversättning av författaren och översättaren Erik Andersson. Hör Erik Andersson i ett samtal om Tolkiens verk, tillsammans med Hanna Jedvik, evenemangssamordnare Jonsereds herrgård Göteborgs universitet.

Podcast från Göteborgs universitet: Jonsereds herrgård och Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. I samverkan med Folkuniversitetet. Läs mer på www.gu.se/jonsereds-herrgard