Besserwisser

Det är något vi gör nästan varje dag, men aldrig pratar om. Och det är just städningens vardaglighet som har väckt professor Fanny Ambjörnssons nyfikenhet. I sin forskning har hon hittat kopplingar mellan städning, döden och klimatkrisen. Häng också med när Malin Olofsson skurar badrum tillsammans med Maria Thulemark som forskar samtidigt som hon städar. Och Maria har fått erfara att om någon är osynlig på jobbet så är det hotellstäderskan.

Går det att ta ner solen på jorden? År 1985 fattades beslutet att en fusionsreaktor skulle byggas. Den skulle ge helt ren energi utan radioaktivt avfall eller koldioxidutsläpp. Nu har det gått snart 40 år och ITER har drabbats av den ena motgången efter den andra. Kostnaderna har blivit astronomiska, men ingen fusions-el finns i sikte. Vi funderar på varför det aldrig blir som man tänkt sig – i alla fall inte i megaprojektens värld.

Katter är gulliga, mjuka och älskade. Men de är också duktiga jägare som dödar miljoner fåglar varje år – bara i Sverige. Samtidigt säger EU:s lagstiftning att varje enskild fågel ska skyddas. Hur går det ihop? Inte alls, anser Han Somsen, professor i juridik på Lunds universitet. Han berättar om sin egen kattresa och om hot och hat som han har utsatts för sedan han publicerade sin slutsats; vi kan inte låta katter gå ute hur som helst. Naturvårdsverket ger också sin syn på saken.

Vem har inte problem med sömnen? 40 procent av svenskarna har det. Och har man riktigt svårt att sova är risken för depression mer än dubbelt så hög jämfört med om man sover gott. Därför vill läkaren och forskaren Sandra Tamm knäcka det som idag är en gåta: Varför leder sömnproblem till psykiatriska sjukdomar? Följ också med på en resa in i den norske konstnären Edvard Munchs mörka värld. Han hade inte bara svårt att sova utan också kraftig ångest.

Tänk om vi kunde förverkliga en urgammal dröm: att förstå vad djuren säger. Artificiell intelligens gör att forskare lättare kan avkoda djurs kommunikation. Följ med till Max Planck-institutet i Frankfurt där pratsamma nakenråttor studeras. De har minst 25 olika slags ljud, som också kan kombineras på mängder av sätt. Men alla forskare är inte lika imponerade. Gör vi de här studierna för djurens skull eller för människans? Och kommer den här forskningen djuren till del?

De superrika blir fler och fler, samtidigt som de förblir en ganska osynlig grupp. Men nu pågår flera forskningsprojekt där svenska miljardärer studeras. Vilka är de? Och vad rankar de högt? Hör om varför padelbanan är så viktig på elitskolan Lundsberg och om varför det ger högre status att vara en ”doer” än att läsa böcker. Hör också om hur de superrikas livsstil och värderingar påverkar alla i ett samhälle, oavsett vad plånboken har för märke.

Autonoma vapensystem, vapen utrustade med artificiell intelligens, spås bli den tredje revolutionen på slagfältet efter krutet och atombomben. Så kallade mördarbotar är billiga att framställa och behöver varken mat eller sömn och lyder alltid order, vilket är några av skälen till den kapprustning som pågår. Samtidigt varnar tusentals forskare för utvecklingen. Vill vi verkligen leva i en värld där maskiner har makt att besluta över om människor ska leva eller dö?

I Sverige tas ett politiskt initiativ i slutet av 1960-talet: Vi ska inte prata om ras eller hudfärg. Intentionen är välvillig: rasismen ska avskaffas. Men det leder till att vi saknar verktyg för att få syn på den diskriminering och strukturella rasism som finns i Sverige. Möt forskarna som tycker att vi borde prata mer om ras och har förslag på hur vi kan göra det.

Många kustnära kommuner tar upp kampen mot stigande havsnivåer genom att satsa på murar och skydd. Men man kan också göra tvärtom och i stället backa tillbaka, för att ge plats för vattnet. Det är vad "planerad reträtt", en annorlunda form av klimatanpassning, går ut på. Det handlar också om insikten att framtiden är öppen, och om att de beslut vi tar idag styr hur de stigande haven påverkar oss på lång sikt.

Vilka möjligheter skulle öppna sig om vi kunde göra som björnen, och gå i ide under några månader? Ett skandinaviskt forskarlag är dvalamysteriet på spåren, i hopp om att björnens superkraft ska gå att överföra till människan. Följ med programledarna Malin Olofsson och Marcus Hansson som tar oss från dvala till koma, via nedfrysning och upptining. Medverkar gör Ole Fröbert, professor inom experimentell farmakologi vid universitet i Århus samt adjungerad professor vid universitet i Örebro.

Hur gör man för att komma tillrätta med statens övergrepp mot urfolk eller andra minoriteter? Ett sätt är att tillsätta en sanningskommission. Under våren 2023 pågick två sanningskommissioner i Sverige, en för det samiska folket och den andra för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Sanningskommissionerna ska utreda övergrepp, men också ta fram handlingsplaner för att historien inte ska upprepa sig.

Tekniken för att hitta planeter utanför vårt solsystem, så kallade exoplaneter, blir allt bättre. Inom överskådlig framtid ska rymdteleskopet Plato skickas ut i rymden. Det är specialiserat på att hitta jordliknande planeter. Astronomen Carina Persson har förhoppningar om sådana upptäckter och därmed om förutsättningar för liv i universum. Rymdfilosofen Erik Persson efterfrågar en ideologisk diskussion om vad som är tillåtet att göra i rymden.

Allting börjar med ett pruttskämt. Men det är inte vilket skämt som helst, utan världens äldst kända. Vi tar avstamp i svensk forskning om humorns historia. Vi får höra exempel på humor genom tiderna och ett skämt som kan verka chockerande. Dessutom tar programledarna ett psykologiskt grepp på humor. Forskare har identifierat olika humorstilar som är förknippade med våra personlighetsdrag och vårt mående. Och svensk forskning visar att människor tenderar att skratta mer när en man skämtar än när en kvinna gör det.

Om fästingen, med avstamp i forskningen. Trots att den existerat på jorden i miljontals år så tycks det lilla spindeldjuret fästing vara mer avskytt nu än någonsin. Inte minst för att människan idag är mer medveten om att den sprider sjukdomar, som borrelia och TBE. I takt med ett varmare klimat sprider sig fästingen dessutom till allt fler platser - i Sverige har hela 20 olika arter påträffats. Och trots att vissa fåglar och myror kan äta fästingar, så verkar de inte fylla någon egentlig funktion i ekosystemet. Bör den utrotas och i så fall hur?

Vi är inte så rationella som vi tror. Många av våra beslut färgas av felaktiga föreställningar om hur vi tror att det ligger till. En slags skevhet i vårt tänkande som vi ofta är omedvetna om. Malin och Marcus pratar om skevheter, går igenom tankevurpor och vad du kan göra för att undvika dem.

De tropiska korallreven är akut hotade. På den svenska västkusten finns också korallrev. Här lever ögonkorallen, en djuphavskorall som trivs i djupt, kallt vatten. Den är också i fara - bottentrålning har plöjt sönder reven och även varmare hav utgör ett hot. På Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad pågår ett forskningsprojekt för att rädda de sista svenska korallreven. Marcus Hansson och Malin Olofsson tar oss med till Tjärnö, där de bland annat besöker ett bostadsprogram för korallarver.

Tjugo år har gått sedan forskare för första gången presenterade en ritning av människans arvsmassa. En teknik som gett oss fantastiska möjligheter men som också lett till allt svårare etiska överväganden. Med hjälp av dna-teknik kan du bland annat ta reda på vilka ärftliga sjukdomar du bär på, avslöja otrohet och få veta vilket embryo som har anlag för högst IQ.

Hittills har kondom eller vasektomi varit det enda alternativet för män att skydda sig mot oönskad graviditet. Men snart kan det bli ändring på det. Forskare på Karolinska institutet har gjort studier på en slags gel som visar lovande resultat. Gelen stryks över axlar och överarmar och stoppar produktionen av spermier. Malin och Marcus pratar också om preventivmedlens historia: från krokodilavföring och lammtarm till p-piller och femidom.

Allt fler människor på jorden insjuknar i någon form av demenssjukdom. Men hur fungerar minnet egentligen och vad händer när demensen är ett faktum? Malin och Marcus djupdyker i den senaste forskningen kring demens och Alzheimers sjukdom, och om vad man kan göra för att fördröja sjukdomsförloppet. Medverkar gör Lars-Christer Hydén, professor i socialpsykologi vid Linköpings universitet.

Forskare har de senaste åren funnit flera gener som går att koppla till hur mycket kaffe vi dricker. Generna påverkar till exempel hur gott vi tycker det smakar och hur fort kroppen bryter ner koffeinet. Malin och Marcus pratar mer om den senaste kaffeforskningen och slår hål på en rad myter om kaffets hälsosamma effekter. Medverkar gör Patrik Magnusson, genetisk epidemiolog och seniorforskare vid Karolinska institutet, där han leder det svenska tvillingregistret.

Hur påverkas vi av att lyssna på musik? Malin och Marcus frossar i gåshudslåtar. Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap, berättar om en omtumlande musikupplevelse när han var på väg till återvinningsstationen. Dessutom avslöjas vilken musik som funkar bäst i operationssalen och hur musik kan låta för någon som är gravt tondöv. Och vi får reda på vad som händer med förskolebarn som får lyssna på Beethoven.

Vad händer i hjärnan när vi blir förbannade? På Stockholms universitet gör forskare experiment på möss för att bättre förstå hur aggression fungerar. Följ med på en svindlande resa in i musens hjärna! Forskarna har hittat ett sätt att styra mössens aggressivitet med hjälp av ljus, så kallad optogenetik. Kan denna upptäckt leda till att man i framtiden uppfinner en medicin som tar bort aggressivitet även hos människor? Och vill vi ens det?

På bara ett par timmar bombarderas jorden med energi från solen som motsvarar all den energi som vi förbrukar i världen på ett år! Ändå har vi hittills inte lyckats särskilt bra med att ta tillvara på solenergin. Men nu händer något. Solceller har på kort tid gått från att ha varit en dyr nischteknik till att finnas på vart och vartannat hustak och tillväxtkurvan går brant uppåt. Så, hur fungerar solceller, vilka utmaningar finns med tekniken och är tandemsolceller framtiden?

Har växter känslor? De är i alla fall mycket smartare än vad forskarna tidigare förstått. De senaste årens forskning visar att växter uppfattar både ljud och dofter, att de kommunicerar och kan försvara sig mot fiender. Hör mer om växternas avancerade sinnen och vi lovar - efter detta kommer du aldrig att se på en växt på samma sätt igen!

Varför får kvinnor orgasm? Frågan har varit lite av ett mysterium för forskarna eftersom orgasmen inte fyller någon uppenbar biologisk funktion. En teori är att orgasmen tidigare behövts för att starta ägglossningen, precis som det fortfarande är för till exempel kaniner och katter. Vi reder också ut några frågetecken kring den mytomspunna fontänorgasmen och bjuder på ett sextips!

Varför är människor så fascinerade av delfiner? Vi älskar att se hur högt de kan hoppa och imponeras av deras intelligens. Genom åren har det också forskats en hel del på delfiner, med varierande resultat. På 1960-talet gjordes det försök att lära dem engelska och att skriva maskin. Nuförtiden fokuserar forskningen mer på vad delfinen kan lära människan. I takt med att förståelsen för dessa vattenlevande däggdjur ökar, börjar också vår syn på dem att förändras och allt fler länder förbjuder delfiner i fångenskap.