Botaniska trädgårdspodden

I år är det 100-årsjubileum! Åsa och Stina läser om vad grundaren Carl Skottsberg skrev om Botaniskas förutsättningar när allt började. Mycket lera, blåst och ogräs löd domen. Men trädgården låg vackert omgiven av en naturpark, vilket avgjorde platsen. Trädgårdsmästare Einar Hessman Larsson är en av dem som jobbat längst i Botaniska. Han minns gamla och nya projekt, ett lyckat trappräcke och vyerna uppe från trädtopparna.

När Göteborg firar 400 år syns det också i stadens växtutsmyckningar. Temat är bland annat karneval. Åsa och Stina har bjudit in två av Göteborgs stads trädgårdsmästare, Sofia Cronelid och Malin Augustsson, för att prata om alla gröna små mellanrum som sköts om i staden. Det kan vara allt från en liten urna till en stor park eller äng. När områden förtätas blir de gröna platserna allt viktigare och får fler funktioner. Vilka är era gröna favoritområden?

Stina och Åsa tar sig en tur i skogen under en av de sista dagarna på året. Åsa har hittat revlummer i Änggårdsbergen på väg till jobbet, en växt som de flesta kände till förr i tiden och som användes flitig på jul. Som pynt inomhus, men också på kläder och i medicinska sammanhang. Lummern hade många förmågor. Till exempel att skrämma bort andar och att bota magåkommor.  Idag är lummern inte lika känd, kanske för att den minskat avsevärt på grund av skogsbruk och ett flitigt plockande. Idag är den fridlyst. Vet du hur lummer ser ut?

Har du odlat någon solros till fåglarna i vinter? Åsa och Stina är fascinerade över denna snabbväxande blomma som kan användas till så mycket. Mat, olja, färgning och fibrer. Den kan till och med omvandlas till ett instrument! Och tänk, världens högsta solros blev 9,17 meter hög! Gäst är en av Botaniskas pedagoger, Helen Ekvall, som berättar om hur man odlar riktigt maffiga solrosor.

Har du lagt märke till huset som ligger längs med huvudstråket på väg upp mot klippträdgården någon gång? Det bakom häcken med skylten ”privat”. Det är Stora Änggården. Tidigare har det varit ett privat område, men snart öppnas det upp för allmänheten. Med nya rabatter och en hel del gamla växter. Dahliorna flyttar hit, liksom dagliljor, köksväxter och mycket mer. Dessutom har även Stallet kommit hit, ett hus där Botaniskas arbetshästar en gång bodde. Gäster: enhetschef Eva-Maria Ferm och trädgårdsmästare Filip Laurits.

Stina flyttade till Brännö för ett år sedan. Hon gick från balkong till uteplats och ett helt nytt klimat. Åsa klev på färjan och besökta Stina en dag i september när ljungen fortfarande blommade och det fanns björnbär i överflöd. Vad är det för miljö hon flyttat till? Hur går det för persikoträdet i hörnet?  Och har Stina hittat någon mysig promenadslinga än?

Vissa är planterade i små skogar, andra hänger över en sten. Gemensamt är att de är små vedartade växter som planterats i en för liten kruka. I det här avsnittet undersöker Åsa och Stina traditionen bonsai som ursprungligen kommer från Kina. Jo, det stämmer, men traditionen är mer känd från Japan. Det handlar om krukor, historier och smarta knep. Gäst: Magnus Svenningsson, bonsaiexpert.

Stina och Åsa har varit på tågresa i Europa. De besöker en konferens för botaniska trädgårdar i Budapest och kollar in en salt våtmark i Ungern tillsammans med andra botanister. Att guida ett gäng upptäcktssugna botanister med lupp visar sig inte vara så lätt. Men att resa med tåg, vilken grej!

En trädgård kan vara drömmar, planering, hårt arbete och njutning. Ibland kan det verka svårt att kombinera dessa, särskilt om man  vill ha lugn och ro. Att bara få ligga i hängmattan utan att känna stress över något projekt. Hur gör man? Finns det några smarta knep för den som vill minimera arbetet, maximera lugnet och ändå ha det vackert runt sig? Gäst: Lena Benjegård, trädgårdsmästare i Botaniska trädgården som också har en kolonistuga med tillhörande trädgård där hon mest vill sitta still.

Att odla sina egna snittblommor har blivit trendigt. Åsa och Stina tar hjälp av Botaniskas trädgårdsmästare Birgitta Hagelin som visar hur hon planerar entrérabatterna med sommarblommor. I år ska de gå i rött, aprikos och lime och så blir det en hel del dahlior. Det snackas skisser, uträkningar, trender, favoriter och såddtips. Åsa som vill ha en rabatt med zinnior i sommar får veta hur hon ska gå till väga.

Grönkål, blomkål, brysselkål och rödkål. Kål kan se ut på många sätt, men vilken kål är egentligen ursprunget? Åsa har läst en ny forskningsrapport som säger sig ha svaret. Och det är inte vad man tidigare trott. Kål som ord är också lite lurigt. Kål kan betyda olika saker i historiska odlingssammanhang. Gäst är trädgårdsmästaren och kålälskaren Madelene Krug som berättar  hur du driver fram riktigt knubbiga och tåliga kålplantor som står emot det mesta. Ett trick är att så kålfrön tidigt på vårvintern - utomhus.

Det bullrar, grävs och planteras om. Aldrig har så väl många grävskopor skådats i Botaniska trädgården? Vad är det egentligen som sker? Jo, det ska byggas nya växthus, trägården ska få ett nytt besökscentrum och vissa rabatter kommer att flyttas till andra platser. Till exempel den älskade dahliarabatten. Senare i höst ska också huvudvägen upp mot klippträdgården dräneras. Åsa och Stina försöker förstå oredan och träffar Botaniskas verksamhetschef Mari Källersjö som beskriver omvandlingen. Och så berättar trädgårdsmästarna Åsa Kullin och Marika Irvine om olika smarta odlingssubstrat som kalktuff, pimpsten och sand.

En björk kan växa högt upp i bergen, en annan längre ner i inlandet och en tredje vid kusten. Alla är samma art men har olika genetisk variation, eftersom de växt på så olika platser och anpassat sig till just sitt lokala klimat. Variationen är viktig att ta vara på inför framtida klimatförändringar eller sjukdomsangrepp. Planterar man alltid samma typ eller klon av en växt i till exempel en stad, blir grönskan väldigt sårbar ifall en sjukdom slår till. Se på almsjukan!   – Genetisk mångfald är nyckeln till allt, säger poddgästen Henrik Sjöman, vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården.

Vem är egentligen Åsa och hur ser det ut med växtligheten hemma hos henne? Stina hälsar på Åsa som bor i ett klassiskt radhusområde i Mölndal. Den lilla trädgården utspelar sig på både fram- och baksidan. Åsa visar stolt upp sin luktrabatt, sina tomatplanteringar och komposten. Den som aldrig ville förmultna. Hur gick det med den? Och så går de Åsas kvällspromenad vid Änggårdsbergens fot.

Stina och Åsa träffar årets sommarpratare, Alexandre Antonelli, vid Finnsmossen i Änggårdsbergen. Alexandres intresse för biologisk mångfald föddes när han som femåring såg den vackra blå morphofjärilen i Brasilien. Snart kunde han inte sluta att plocka med sig saker från naturen. Frön, skalbaggar, snäckor och stenar. Så lärde han sig också att se skillnad på olika växter och djur –  en förutsättning för att uppskatta och värna mångfalden av arter i världen. För den är hotad! Åsa och Stina pratar med Alexandre om vikten av biologisk mångfald, om hur det är att jobba på Kew gardens i London och hur man nycklar fram en art i en flora.

Humulus lupulus slingrar sig alltid medsols och kan växa 15 cm på ett dygn. Ja, nu växer humlen så det knakar uppe vid stolpboden i Botaniska trädgården. Växten har en lång historia i Göteborg och Sverige som brygg- och spånadsväxt och den vill Botaniska  berätta om i sommarens nya utställning "Humle – en slingrande historia". Gäster i programmet: Botaniskas trädgårdsmästare Maria Sjöstedt och humleodlaren Tony Johansson.

Att återhämta sig från utmattning i en trädgård, hur funkar det? Botaniska trädgårdens verksamhet Gröna Rehab hjälper människor att hitta en väg ut ur stress och depression. Platsen är Lilla Änggården – trädgården och skogen runt. Här sker psykoterapi, arbetsterapi och fysioterapi i en kombination. Deltagarna får sköta trädgården, så frön, rensa ogräs, göra kroppskännedomsövningar och promenera i naturen. Detta varvas med samtal och vila. Åsa och Stina pratar med trädgårdsmästaren Hanna Berko och fysioterapeuten Malin Odenhall om hur stort det kan vara att plocka en vacker bukett till sig själv.

Tänk på din trädgård. Var tycker du om att dricka en kopp kaffe? Var spelar du helst boll? Var är skönast att ta en lur? En trädgård har många platser med olika mikroklimat som passa olika växter. Där är det soligt! Där är det kallt! Där är det lä! I klippträdgården i Botaniska trädgården kryllar det av mikroklimat, mycket på grund av alla stenar som finns där. 20 centimeter hit eller dit kan betyda liv eller död för en växt. Thomas Pouzette, anläggare och trädgårdsmästare, delar med sig av sina bästa tips när man bygger ett stenparti med varierande mikroklimat. Och hur gör man egentligen för att skapa ett stenparti och inte en stenhög?

Att lära sig något nytt. Kanske passar det extra bra i pandemitider när man tillbringar så mycket tid med sig själv hemma? Åsa och Stina har länge velat lära sig mer om mossor, men hur bär man sig åt när man vill lära känna en ”ny” växtgrupp? Med böcker, lupp och färskt medlemskap i Mossornas vänner ger de sig ut i Smithska dalen för att undersöka miniatyrvärlden av mossor. Och vilka namn! Pottmossa, neonmossa och piprensarmossa. Gäst: Fia Bengtsson som är medlem i Mossornas vänner.

För ett år sedan blev Botaniskas landskapsarkitekt, Henrik Sjöman, med nytt hus och trädgård i Skåne. Lerjord i växtzon 1. Nu är han i full färd med att planera och plantera. Nyligen lyfte en kran in ett stort Kentucky-kaffeträd som ska pryda uteplatsen där grillen står. Det ultimata caféträdet, enligt Henrik. Åsa och Stina pumpar honom på information om hur man ska tänka när man skapar sin egen oas. Var börjar man? Och var placerar man uteplatsen? Henrik tipsar och berättar hur han och familjen gjort i sin trädgård.

Hur ofta ska jag plantera om min orkidé? Hur skapar jag en rabatt som är lika snygg året runt? Vilket är det bästa trädet för kojbygge? Årets första program blir frågor. Vi får in en massa frågor från lyssnare och besökare och nu är det dags att försöka besvara några. Till vår hjälp har vi trädgårdsmästarna Åsa Kullin och Lisa Rieback samt landskapsarkitekt och intendent Henrik Sjöman. 

De sprider sitt ljus mitt i mörkaste vintern. Hyacinten, amaryllisen och julrosen. Några av våra mest kända julblommor vill egentligen blomma på våren, men med smarta knep har människan fått dem att tro att det är vår redan vid jul. Lär dig hur du söver och väcker din lök eller knöl så att den slår ut även nästa jul. Visste du förresten att den vanliga amaryllisen egentligen heter något annat och att julrosens grekiska namn inte är så... trevligt? Gäst: trädgårdsmästare Johan Nilsson.

Träden hjälper oss att rena luften. Och vissa träd är bättre än andra på det. Forskaren och miljöinformatören Jenny Klingberg har studerat hur olika träd ackumulerar föroreningar i staden. Med hjälp av en specialbyggd sekatör har hon klippt ner barr och blad på 20 meters höjd i Botaniskas arboretum. Vilket träd är den bästa renaren och vad har träden mer för funktion i staden? I novemberavsnittet pratar Åsa och Stina om trädens många ekosystemtjänster.

Sommaren är över. Allt vissnar ner. Stina och Åsa öppnar locket till komposten och kikar ner bland förmultnande växtdelar, hoppstjärtar, gråsuggor och maskar. Botaniskas pedagog Kennert Danielsson, som har många olika komposter i sitt eget hem, berättar hur man skapar fin jord och bjuder på en trudelutt. Åsa som aldrig fått ordning på sin kompost får ett tips som ger henne nytt hopp. Stina vill etablera en kompost på sin inglasade balkong. Går det? Allt går, säger Kennert och visar upp sin masksnaskask – en liten inomhuskompost.

De kan var köttiga, mjuka eller hårda. De kan ha små nötter inuti eller utanpå. Bär är en viss typ av frukt, men alla bär som vi kallar bär är inte bär. Enbär till exempel, är en kotte, för den växer ju på ett barrträd. Och hur är det egentligen med bananen? Snurrigt? Javisst! Åsa och Stina guidar dig gärna i världen av botaniska frukter. Trädgårdsmästare Anna-Carin Ek visar upp Botaniskas växthus som nu är är fyllt av frukter – gurkor, tomater, paprika och chilis. Hon berättar hur du ska sköta tomaterna nu på hösten och varför gurkan helst vill stå i en kruka i jordbädden.

Vissa växter spenderar merparten av sina liv under marken, andra lever i träd och vissa livnär sig helt på andra växter. Stina och Åsa funderar kring växternas olika livsformer och anpassning. Hur har det gått till när människan försökt förstå en okänd växt? Åsa berättar om den populära brudorkidéns komplicerade väg till var och varannans fönster. Trädgårdsmästare och orkidéexpert Åsa Kullin beskriver hur hon gör när hon får en helt främmande, exotisk växt till växthuset som hon ska lära känna och sköta om.  

För vissa är naturen bara en grön vägg. Allt ser likadant ut. Man pratar om begreppet ”Plant Blindness”. Hur gör man för att börja urskilja det lilla i det stora? Stina och Åsa spanar ner i gräsmattan, kikar på blommans detaljrika delar och pratar med pedagogen Helen Ekvall som lär barnen att plantera och urskilja en blomsteräng.

Magnolian är ett av våra äldsta träd, det kan man bland annat förstå genom att studera blommorna och vem som pollinerar dem. Botaniskas vetenskaplige intendent, Henrik Sjöman, gästar podden. Han visar upp en värld av magnolia, för han tycker att magnolian är det perfekta stadsträdet som borde användas mer. Varför planteras det så få trädsorter i staden? Henrik berättar också om resan till Kina när han letade efter den mytomspunna dalen där det skulle växa mörkt purpurfärgad magnolia, om mötet med tv-stjärnan David Attenborough och om hur man planterar en magnolia. Jo, för den är lite kinkig i vårt kalla klimat.

Botaniska har en vänförening som heter Botaniskas vänner. Den stöttar trädgården på flera sätt, bland annat genom att ge bidrag till nya anläggningar och sponsra podden. Men visste du att vänföreningen räddade Botaniska trädgården en gång på 1980-talet? Gäst: Åslög Dahl och Bengt Grahn.

De första vitsipporna börjar titta fram och Åsa har fått en ny kollega i podden: botanist Stina Weststrand! De undersöker vitsippan och vitsippsdalen tillsammans med Carl Skottsberg, just det, Botaniskas grundare. Här får naturen sköta sig själv, men vad händer med en plats som förr brukades av människan men som nu lämnats ifred? Det svarar gästen Mats Havström på. Välkomna till en ny säsong med Botaniska trädgårdspodden!

Julen innehåller många drycker. Åsa och Stina Weststrand är båda botanister och har under två år byggt upp en utställning med växterna som döljer sig i julens drycker. Bara vår kära julmust innehåller en massa växter – korn, en och ingefära är några av dem. I Litauen serveras en mjölk gjord på vallmo till jul och på Jamaica dricker man Sorrel Punch, en hibiskusdryck. Åsa och Stina guidar i dryckernas värld från stallet i Botan! Och du, framöver är det  just de som kommer att leda Botaniska trädgårdspodden.

Botaniska trädgården är inte bara växter. Växterna i sin tur lockar hit en mängd fåglar som man kan spana på vintertid när själva trädgården vilar. Anders ordnar alltid ett fågelbord under vintern och tycker att fåglar verkar antidepressivt. Åsa matar också fåglar men har problem med tonårsskatorna. Björn Aldén, botanist och hängiven fågelskådare, är avsnittets ciceron. Han berättar om vilka fåglar du kan förväntas se i Botan och hur du skapar ett schysst matbord. Häng med!

Biedermeier eller fluffigt vilt? Vilken stil gillar du? Åsa borrar ner sig i bukettens historia apropå att Botaniska har börjat sälja snittblommor direkt från trädgården. Visste du att de första buketterna var riktiga doftpaket som skulle dölja hur illa folk luktade? Och hur gör man egentligen vackra buketter och vilka blommor ska man odla i sin egen trädgård? Åsa möter floristen och trädgårdsingenjören Daniela Forsström och trädgårdsmästaren Maria Sjöstedt för att lära sig mer.

Åsa har fått ett äpple från en besökare som undrar vad det är för något. Hon låter botanisten och äppelexperten Björn Aldén sätta tänderna i det, apropå att Botaniskas årliga äppelutställning börjar den 21 september. I år fyller den dessutom 40 år! Anders berättar vad man ska tänka på när man väljer äppelträd och Åsa luskar i äpplets historia samt tycker lite synd om utvandrade Kristina som försökte plantera ett Astrakan.

Anders och producent-Nina tar sig till Botaniskas ängsområde och slår med lie. Sveriges öppna marker och ängsväxter har minskat kraftigt sedan det moderna jordbruket infördes. Anders tipsar om hur man kan jobba med hävd och gynna ängsväxter och alla insekter i sin egen trädgård. De besöker också fåren ovh fåraherden Anton Kamph uppe på ljunghedarna. 

Ormbunkarna fanns på jorden före dinosaurierna och blomväxterna. Genom historien har de varit både mytomspunna och hett eftertraktade. Hur de förökar sig var länge ett mysterium. Enligt myterna blommade de på midsommarnatten och fröerna kunde göra en människa osynlig. I dag vet vi att ormbunkar sprider sig med sporer och kräver vatten för att föröka sig. Botanist Stina Weststrand tar med Anders på en resa i ormbunkarnas fascinerande, vackra och nästan lite magiska värld.

Har du någon ärvd växt där hemma? En porslinsblomma eller kanske en Doktor Westerlund? Anders och hans familj fick ett skott av Nattens prinsessa från en släkting. Den fick följa med på semestern eftersom Anders inte ville missa den natt den skulle slå ut. Gäst är Botaniskas botanist Stina Weststrand som berättar om Pom, programmet för odlad mångfald, som handlar om just växter med historia. Under flera år har Pom samlat in kulturväxter från människor i hela Sverige, växter som man vill bevara. Många sorter har nu odlats upp och görs tillgängliga för allmänheten under namnet ”Grönt kulturarv”. I Botaniska odlas några av dem.

Sköldlöss, vita flygare och spanska skogssniglar är trista besökare i odlingen. Och tyvärr kan de vara kluriga att bli av med. I Botaniska trädgårdens växthus jobbar man mycket med biologisk bekämpning. Trädgårdsmästare Oscar Björn guidar Anders bland parasitsteklar och andra nyttodjur som kan hjälpa till i din trädgård. Växtskyddsexperten Sven Göransson på Biobasiq berättar om biologisk bekämpning i Sverige och Europa.

Att parkslide och jätteloka hör till listan över invasiva arter kanske inte stör så många trädgårdsodlare. Men att syren, kaprifol, robinia, blåstjärnor och påskliljor kan komma att adderas till listan, upprör nog desto fler. Till exempel Anders, som älskar sitt robiniaträd för blommorna och bären. Får han inte odla det i framtiden? 

En invasiv art är en främmande växt som etablerat sig i Sverige efter 1800 och som riskerar att konkurrera ut andra inhemska växter. Artdatabanken har nu tagit fram ett förslag på en lista över växter som bör räknas dit. Anders är chockad över innehållet och har därför bjudit in Artdatabankens Mora Aronsson för att förstå vad en invasiv art egentligen är och vad den kan orsaka.

Att parkslide och björnloka hör till listan över invasiva arter kanske inte stör så många trädgårdsodlare. Men att syren, kaprifol, robinia, blåstjärnor och påskliljor kan komma att adderas till listan, upprör nog desto fler. Till exempel Anders, som älskar sitt robiniaträd för blommorna och bären. Får han inte odla det i framtiden? 

En invasiv art är en främmande växt som etablerat sig i Sverige efter 1800 och som riskerar att konkurrera ut andra inhemska växter. Artdatabanken har nu tagit fram ett förslag på en lista över växter som bör räknas dit. Anders är chockad över innehållet och har därför bjudit in Artdatabankens Mora Aronsson för att förstå vad en invasiv art egentligen är och vad den kan orsaka.

Det lackar mot jul och Anders och Åsa spanar in Botaniskas granbestånd. I programmet möter vi granar som smakar apelsin, som har röda skott och som är över 9000 år gamla. Anders berättar hur han gör för att skörda samma gran år efter år och redogör självklart för hur man sköter sin gran för att den ska frodas i julehemmet – skippa sockerbiten och bryt inte vattenflödet! Och, vad har vi egentligen för relation till granen och granskogen?

Både Åsa och Anders är växträddare. När deras sambos klagar på fula, nästintill döda växter i fönstren är de där och räddar och planterar om. Ingen växt som lever får slängas! Anders senaste räddning är en sträng Hjärtan på tråd som nu delar kruka med en basilika. Samtidigt läser Anders boken Intelligenta växter. Många försök genom åren har ägnats åt att försöka bevisa att växter känner, är smarta och intelligenta. Hur långt har forskningen kommit nu? Anders och Åsa försöker reda ut det hela och funderar samtidigt på hur man ska förhålla sig till växter. Växter som ska beskäras, sågas bort eller som håller på att dö. I podden möter vi också Bengt Brülde, professor i vardagsfilosofi samt Mimosa Pudica – ”den känsliga växten”.

Anders och Åsa livesänder från en scen i Botaniska under Höstens skafferi och pratar om nötter. De kända och de okända. Vad är skillnaden på en nöt och ett frö? Vilken nöt får man vänta på i 40 år innan det blir någon skörd? Och vilken nöt har en färg som man brukade färga tjuvars händer med förr i tiden. Kan du gissa? 

I somras doftade det så fantastiskt från örtagården att Anders och Åsa måste stanna till för att prata med Botaniskas egen örtmästare Maria Sjöstedt. Hon visar runt, berättar om urnorna och lusthusets ursprung och trädgårdens skapelse. Anders räknar upp lite oväntade örtträdgårdar som man kan skapa: varför inte en med reseminnen eller endast inhemska örter eller kanske en häxas örtagård? Åsa delar med sig av sina bästa och många örtcitat och berättar om vad salvia och pest samt kamomill och tatueringar har för koppling. TIPS: Besök Botaniskas skördedag den 16 september kl. 13 och se när podden spelas in!

Anders och Åsa stannar till vid ett av Botaniskas äppelträd och pratar beskärning. Varför beskär man, behövs det ens och hur gör man? Det handlar om toppar, tillväxthormoner, ljus, huvudstam, grundstam, om goda frukter och galet spretiga lärkträd. Och stämmer det att man ska tukta sitt träd så mycket att man kan kasta en hatt genom det? Allt du vill veta om beskärning av träd. Och du, juni, juli, augusti och september är bra beskärningsmånader, så fram med sågen och sekatören! Gäst: trädgårdsmästare och trädklättrare Einar Hessman Larsson. 

Pollen, nektar, håligeter, vatten och lite harts i form av kastanjeknoppar. Glöm inte av pollinatörerna när du skapar din trädgård, utan sörj för att bin, humlor och fjärilar också trivs. Utan dem – ingen frukt! I det sista avsnittet innan sommaruppehållet tar Anders och Åsa med dig till pollinatörernas spännande värld.

I flera veckor har det varit härligt varmt men också riktigt torrt i Sverige. Många kommuner inför vattenförbud på sommaren, och troligtvis kommer fler göra det i framtiden. Som odlare är det läge att börja tänka på sin vattenförbrukning och hur man kan skapa en vacker trädgård med snål vattentillgång. Att bygga jorden på ett bra sätt, tänka på olika ytor, att vattna ”rätt”, kanske bygga en damm och välja torktåliga växter är några vägar. Anders och Åsa besöker Klippträdgården och Johan Nilsson som varit i Colorado där man försöker får trädgårdsägare att satsa på watersmart gardening och torktåliga växter.

Hanami, den japanska körsbärspicknicken närmar sig i Botaniska. Åsa och Anders letar desperat efter utslagna körsbärsträd. Men våren håller andan, inte ens vinterkörsbäret har slagit ut. Kommer det alls att bli någon blomning lagom till festligheterna? Åsa berättar om japanernas speciella relation till körsbärsblomning, hur den symboliserar livet och det förgängliga. Anders tipsar om beskärning och sjukdomar samt om två körsbärssorter han aldrig förstått sig på. Botaniskas kommunikatör Agneta Green tittar förbi och beskriver vad årets Hanami bjuder på – allt från karpsläpp till origami och japansk körsbärsdans.

Plocka fram en vass sekatör, jord, vitmossa eller sand så har du toppenbra förutsättningar att föröka din favoritväxt på. Pelargon eller varför inte en kaktus? Erik visar Åsa hur man tar en stickling på bästa sätt och hur du ska transportera din stickling om du ska byta bort den. Stoppa den i en påse och blås upp påsen så får sticklingen en skyddande miljö på färden. Ta gärna med den till Botaniskas sticklings- och fröbytardag den 25 mars!

Nu blommar hasseln! Är pollensäsongen igång fast det är vinter? Åsa reder ut hur det funkar med pollen tillsammans med Åslög Dahl, pollenexpert från Botaniskas vänner. Vi lär oss hur man mäter pollenhalter, hur man kan veta vilken växt honungen är gjord av och hur man skyddar sig mot pollen. Erik pollinerar en vanilj i växthuset och visar hur man kan pollinera sina krukväxter – testa med en pensel! Men vilken pensel ska man ha? Proffs använder många olika typer av penslar, till exempel penslar gjorda av näshår eller ögonbryn.

Vintern har kommit till Botaniska. Men det råder absolut inte lågsäsong i trädgården. Åsa och Erik hälsar på sina kollegor och kollar in vad de gör under vinterhalvåret. Det planeras för vårens och sommarens temarabatter vid entrén, det byggs trappor och rensas fröer. Välkomna till 2017 års sista avsnitt av Botaniska trädgårdspodden och God jul!

Kanske tycker du själv om att gå runt och skrota och pyssla i trädgården, men hur inspirerar du ditt barn till ett trädgårdsliv? Åsa och Erik träffar en av Botaniskas pedagoger, Helen Ekvall, som jobbar med skolbarn i trädgården. Hon berättar hur hon gör för att väcka nyfikenhet och få barn att trivas bland grönsaker och blommor. Man ska inte underskatta vikten av redskap i rätt storlek och att få sköta "en egen" planta. Och så är det ju väldigt skönt att arbeta med kroppen om man har mycket spring i benen! För många stadsbarn, som inte har någon egen trädgård, är verksamheten betydelsefull – de förstår var maten kommer ifrån och vågar smaka på salladen i bamba. 

Pumpans tid är här. Den är kort men färgsprakande. Erik och Åsa kollar in ”Stallet”, pumpalagret, i Botaniska, inför den stora pumpakavalkaden i oktober. De får besök av Tony Johansson som är besatt av att odla gigantiska pumpor, sådana som man ser på pumpatävlingar i USA. De största exemplaren i världen har vägt över ett ton! Tony tipsar om vad man ska tänka på för att få till giganterna. Det handlar bland annat om fröer, jordborrar, startgropar och värme. Anders är med på telefon och berättar hur det gått för hans pumpaodling och ger sina pumpafavoriter.

Hösten inleds med ett besök hos de köttätande växterna i det svalare växthuset. Vid Åsas sida finns trädgårdsmästare Erik Vidstige som pysslar om Botaniskas köttätare. Han visar hur Venusflugfällan fångar sina byten och ger tips på hur man själv kan mata den med insekter – inte hundmat eller köttbullar! Och så skär de upp de stora kannrankorna som hänger i taket för att skåda fångsten. Visste du att de största kannorna kan rymma flera liter vätska med enzymer och fånga betydligt större byten än insekter?

”Har de överlevt?” Anders tar sig ut till Vrångö i södra skärgården för att kolla om de utplanterade plantorna av Martorn, ”Kostertistel”, har klarat sig. De konkurreras lätt ut av till exempel Vresros, men nu har Botaniska trädgården och länsstyrelsen i Västra Götaland inlett en räddningsaktion. Det blir samtal om mångfald, betande djur, klimatförändringar och inkräktande växter. Det blir också tips om hur du kan bidra till biologisk mångfald i din egen trädgård genom att skapa en äng, ett insektshotell eller en rishög. Gäster: Mats Havström från Botaniska och Anna Stenström från länsstyrelsen.

Fick du också pressa växter i skolan eller har du bara hört att dina föräldrar gjorde det? Åsa lär Anders tekniken att pressa växter så att de blir hela och snygga. De besöker det stora herbariet vid Göteborgs universitet där det bland annat finns växtdelar som Carl Skottsberg (grundaren av Botaniska) samlat in. Gäster: Ellen Larsson och Claes Gustafsson på herbariet, Göteborgs universitet och Mari Källersjö, förvaltningschef på Botaniska.

Ända in i sommaren blommar Botaniskas läckra rhododendron i vitt, rosa, lila och mörkrött. Är man sugen på något mer blygsamt kan man kolla in de svenska varianterna Skvattram och lapsk alpros. Åsa önskar sig en ständigt blommande rhododendronhäck och Anders berättar vad man ska tänka på: ”Kan man köra ner armen till armbågen i rabatten, då vet man att man har en perfekt jord”. Botanisten Björn Aldén gästar podden och berättar om sina favoriter och om blåmesen som förstör rhododendronblommorna i jakten på nektar.

Om du går genom huvudträdgården, förbi rhododendrondalen och öppnar grindarna, kommer du till Botaniskas arboretum. Ett stor område med trädsamlingar från hela världen. Anders och Åsa funderar över trädets betydelse i trädgården och vad som händer när våra trädgårdar bli allt mindre. Är de stora trädens tid förbi? Och varför planterar bostadsföreningar så små träd nuförtiden? Anders tipsar om vad man ska tänka på när man planterar träd och gästen och intendenten Henrik Sjöman berättar om kommande trädplanteringar och inkräktaren skunkkalla.

Ännu är inte våren här, men varför inte börja så smått med odlingarna i växthuset?Visste du att det första växthuset lär ha uppkommit under Antiken för att en man ville ha konstant tillgång på gurka? Åsa beskriver glashusens historia och Anders drömmer om ett högt växthus som är ihopbyggt med hans torp så att han kan behålla tofflorna på och gå direkt ut från köket och skörda. Om växthus, orangerier, klimat, energiglas, bevattning och drömmar. Gäst: Kemal Dedic, driftstekniker för växthusen i Botaniska.

I höstas åkte Anders på fältresa till Sydafrika. Han tog med sig mikrofonen för att dokumentera sina upplevelser. Det blev en berättelse om eldhärjade landskap, den röda jorden, om den enorma diversiteten, om rooiboshot och svenska prydnadsväxter som växer som ogräs i Sydafrika. Åsa funderar över insamlingsresor förr och nu. Hon besöker växthusen i Botaniska och pratar små växter och tjocka blad med trädgårdsmästare Erik Vidstige som också var med på resan i Sydafrika. Och så stiftar vi bekantskap med levande stenar.

När det är kallt och kalt ute, ta en tur till växthusen och dröm dig bort till platser där kakao, bomull och gummi växer. Åsa lär Anders hur han genomskådar falsk kanel i juletider och Anders tipsar om hur du kan odla bomull och vanilj. Gästen och trädgårdsmästaren Åsa Kullin älskar orkidéer, särskilt den lite galna som är rutig, prickig och randig. Hon lär bland annat ut när det är dags att plantera om din orkidé. Häng med in i värmen!

Hösten är förmultning, kompost och tid för reflektion. Vad gick bra och dåligt under förra odlingssäsongen? Finns svaren i jorden? När Anders skulle köpa hus avgjorde jorden saken. Åsa lär sig att testa lerhalten genom att rulla ut en jordkorv och tillsammans med trädgårdsmästarna Anna-Carin Ek och Per Börjesson tar de tempen på de stora komposthögarna i Botaniska. 

Anders har sedan länge snöat in på att odla ätbara saker. För att det är kul och för att det skänker en extra dimension till trädgården. Varför inte odla växter som både är vackra och goda, till exempel blåkorvsfrukt, minikiwi och sichuanpeppar? Åsa är nöjd med sin upptrampade ”ätbara stig” där hon skördar allt från granskott och plommon och harsyra och hasselnötter. Gäst i programmet: Botaniskas potatisälskande trädgårdsmästare Ralf Lindholm.

Du som har en trädgård kommer förr eller senare att lära känna perennerna. Kanske står de redan i trädgården som ett arv från tidigare ägare, eller så ska du anlägga din första perennrabatt. I det här avsnittet berättar Anders och Åsa hur du designar en schysst rabatt, hur du får den att prunka från år till år och binder upp växter på ett osynligt sätt. Och så blir det några historier om 1800-talets perennmästaren Gertrude Jekyll som influerat många, inte minst Botaniskas trädgårdsmästare. Gäst i programmet: Anna-Carin Ek, ansvarig för Botaniskas perennträdgård.

Chefsträdgårdsmästaren Anders Stålhand visste redan som 12-åring att han ville arbeta med trädgårdar och det var en brittisk tv-dokumentär som väckte hans intresse. Anders berättar om sin väg till Botaniska och Klara Hansson, också trädgårdsmästare, beskriver hur hon blev ”säsongare” här. Dessutom snackar de om trädgårdsmästarens roll i går och i dag och hur du kan se potentialen i åkerfräken och mördarsniglar.

Det ska vara vilt! Även i den skötta trädgården. Bort med det alltför vältuktade och in med tillbehör från skogen. Låt vitsipporna, harsyran och ormbunkarna breda ut sig. Anders besöker Smithska dalen tillsammans med kollegan Mats Havström. De pratar woodland, vilda trender och vilda mästare och lär sig bygga en stentrappa som ser gammal ut. Gäster: stentrappsbyggarna Mikael Pettersson och Thomas Pouzette.

Anders och Åsa lämnar den tillrättalagda trädgårdsdelen och beger sig till de mer öppna och karga miljöerna. Här tornar klipporna upp sig och vattenfallet forsar fram. Men låt  inte dem ta all din uppmärksamhet. Böj dig framåt, blicka mot marken och utforska de små, små blommorna och de stora bladrosetterna. Kanske finner du en ny alpin favorit? Anders berättar med bestämdhet hur du bygger ett stenparti från grunden och så får du tips på ätbara växter för balkongen. Gäst: trädgårdsmästare Johan Nilsson som ansvarar för Botaniskas alpinväxthus.

Äntligen får du lära dig vad det är för skillnad på en park och en botanisk trädgård! Och vad jobbar egentligen programledarna med om dagarna när de inte gör podden? Anders drömmer sig tillbaka till sin stora inspirationskälla: ”Eden Projekt”, ett lerbrott som blev en botanisk trädgård i Cornwall. Åsa tar oss på en historisk vandring som börjar i de första botaniska trädgårdarna på 700-talet. Och så får du tips på hur du gör din egen trädgård lite mer botanisk. Dessutom fyller några av Botaniskas träd 100 år i år! Gäst: Mari Källersjö, verksamhetschef på Botaniska trädgården.

I mars utforskar programledarna trädgårdens lök- och knölsamlingar. Den här våren satsar nämligen Botaniska speciellt på lökar, över hundra tusen lökar är planterade för hand och maskin. Anders tipsar om hur du får tag på billiga lökar och knölar och Åsa berättar historien om 1600-talets tulpanmani och statuslöken Semper Augustus. Och vad är egentligen status i trädgården i dag? Gäst i programmet: Botaniskas hortikulturella intendent Henrik Zetterlund.

Vad är egentligen ett frö? Det här avsnittet handlar om embryon, frövila och om dadeln som sov i 2000 år. Och så får du tips på hur du blandar ihop en perfekt såjord. Gäst i programmet: trädgårdsmästare Anna-Lena Bondesson som visar hur du rensar fröer genom att skaka och blåsa på ett papper.